Endre søk
Begrens søket
3456789 251 - 300 of 2915
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251. Beillon, Lena Marie
    Att värdera vårdbehov: ett kliniskt dilemma. En studie av nyttjandet av ambulanssjukvård i olika geografiska områden2010Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    De nordiska ländernas hälso- och sjukvård bygger på att sjukvården finns till hands när den behövs. För att ge företräde för de individer som har störst vårdbehov genomförs inom olika verksamheter vårdbehovsprioriteringar. Behovet av prioriteringar tilltar i takt med att efterfrågan på hälso- och sjukvårdens insatser ökar. Skälet till att göra prioriteringar inom hälso- och sjukvården är att upprätthålla en god vård med god effekt till dem som bäst behöver den. Även om hälso- och sjukvården kvantitativt spelar en begränsad roll för folkhälsan, utgör den en viktig del i samhället genom att skapa trygghet. Särskilt betydelsefullt i detta avseende är akutsjukvård varav ambulanssjukvård är en viktig del.

  • 252. Beillon, Lena Marie
    et al.
    Suserud, Björn-Ove
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Karlberg, Ingvar
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Does ambulance use differ between geographic areas? A survey of ambulance use in sparsely and densely populated areas2009Inngår i: American Journal of Emergency Medicine, ISSN 0735-6757, E-ISSN 1532-8171, Vol. 27, nr 2, s. 202-211Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim: The aim of this study was to analyze possible differences in the use of ambulance service between densely and sparsely populated areas. Methods: This study was designed as a 2-step consecutive study that included the ambulance service in 4 different areas with different geographical characteristics. A specific questionnaire was distributed to the enrolled ambulance services. Completion of one questionnaire was required for each ambulance mission, that is, I per patient, during the study periods. For calculations of P values, geographic area was treated as a 4-graded ordered variable, from the most densely populated to the most sparsely populated (ie, urban-suburban-rural-remote rural area). Statistical tests used were Mann-Whitney U test and Spearman rank statistic, when appropriate. All P values are 2 tailed and considered significant if below .01. Results: The medical status of the patients in the prehospital care situation was more often severe in the sparsely populated areas. In addition, drugs were more often used in the ambulances in these areas. In the sparsely populated areas, ambulance use was more frequently judged as the appropriate mode of transportation compared with the more densely populated areas. Conclusions: Our study suggests that the appropriateness of the use of ambulance is not optimal. Furthermore, our data suggest that geographical factors, that is, population density, is related to inappropriate use. Thus, strategies to improve the appropriateness of ambulance use should probably take geographical aspects into consideration. (C) 2009 Published by Elsevier Inc.

  • 253. Bengtson, A
    et al.
    Herlitz, Johan
    [external].
    Karlsson, T
    Hjalmarson, Å
    Distress correlates with the degree of chest pain: a description of patients awaiting revascularisation1996Inngår i: Heart, ISSN 1355-6037, E-ISSN 1468-201X, Vol. 75, nr 3, s. 257-260Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: To describe various symptoms other than pain among consecutive patients on the waiting list for possible coronary revascularisation in relation to estimated severity of chest pain. DESIGN: All patients were sent a postal questionnaire for symptom evaluation. SUBJECTS: All patients in western Sweden on the waiting list in September 1990 who had been referred for coronary angiography or coronary revascularisation (n = 904). RESULTS: 88% of the patients reported chest pain symptoms that limited their daily activities to a greater or lesser degree. Various psychological symptoms including anxiety and depression were strongly associated with the severity of pain (P < 0.001), as were sleep disturbances (P < 0.001), and dyspnoea and various psychosomatic symptoms (P < 0.001). Nevertheless only 44% of the patients reported chest pain as the major disruptive symptom, whereas the remaining 56% reported uncertainty about the future, fear, or unspecified symptoms as being the most disturbing. CONCLUSIONS: In a consecutive series of patients on the waiting list for possible coronary revascularisation, half the participants reported that uncertainty and fear were more disturbing than chest pain.

  • 254. Bengtson, A
    et al.
    Karlsson, T
    Hjalmarson, Å
    Herlitz, Johan
    [external].
    Cardiac complications during wait for coronary revascularization: How big a problem?1997Inngår i: Cardiology review, ISSN 1573-403X, Vol. 14, nr 12, s. 55-58Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 255. Bengtson, A
    et al.
    Karlsson, T
    Hjalmarson, Å
    Herlitz, Johan
    [external].
    Complications prior to revascularisation among patients waiting for coronary artery bypass grafting and percutaneous transluminal coronary angioplasty1996Inngår i: European Heart Journal, ISSN 0195-668X, E-ISSN 1522-9645, Vol. 17, nr 12, s. 1846-1851Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: To describe the occurrence of death, development of acute myocardial infarction and need for hospitalization among patients on the waiting list for coronary artery bypass grafting and percutaneous transluminal coronary angioplasty. PATIENTS AND METHODS: All the patients on the waiting list for possible coronary revascularization in September 1990 in western Sweden. RESULTS: Of 718 patients waiting for either coronary artery bypass grafting or percutaneous transluminal coronary angioplasty, 15 (2.1%) died between the actual week in September 1990 and prior to revascularization and 12 (1.7%) developed a non-fatal acute myocardial infarction during the same period. All 15 patients who died before undergoing revascularization died a cardiac death. Death and/or the development of an acute myocardial infarction was significantly more frequent among the elderly, among patients with a low ejection fraction and among patients with a history of diabetes mellitus. In all, 29% required hospitalization prior to the procedure. The most common reason was symptoms of angina pectoris requiring hospitalization in 23% of the patients. CONCLUSION: Among patients on the waiting list before either coronary artery bypass grafting or percutaneous transluminal coronary angioplasty, 15 (2.1%) died prior to the procedure and 1.7% developed a non-fatal acute myocardial infarction. The risk of either death or developing an acute myocardial infarction was highest among patients in the older age groups, among patients with a history of diabetes mellitus and among patients with a lower ejection fraction.

  • 256. Bengtson, A
    et al.
    Karlsson, T
    Währborg, P
    Hjalmarson, Å
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Cardiovascular and psychosomatic symptoms among relatives of patients waiting for possible coronary1996Inngår i: Heart & Lung, ISSN 0147-9563, E-ISSN 1527-3288, Vol. 25, nr 6, s. 438-443Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To examine the consequences for close family members of patients on a waiting list for possible coronary revascularization. BACKGROUND: An increasing number of patients with symptomatic ischemic heart disease require evaluation for possible revascularization. Many of these patients must wait a long time before receiving treatment. The negative consequences of this long wait for patients and their relatives have not been satisfactorily evaluated previously. DESIGN: Cross-sectional descriptive study. SETTING: All hospital in Southwestern Sweden. STUDY POPULATION: One hundred relatives of patients referred for possible revascularization and a sex- and age-matched reference group. The convenience sample consisted of 85% (n = 76) women and 15% (n = 13) men. OUTCOME MEASURES: Frequency of cardiovascular and psychosomatic symptoms. EVALUATION: One hundred relatives and 100 members of the control group were sent a questionnaire to evaluate their clinical condition; working situation; use of tobacco, alcohol and sedatives; and cardiovascular and psychosomatic symptoms. RESULTS: Family members had a significantly higher frequency of anxiety, depression, and irritability compared with the control group. Furthermore, family members reported sleeping disorders, including difficulty waking, tiredness due to lack of sleep, and restless sleep, more frequently than did the control group. CONCLUSION: Close family members of patients waiting for coronary revascularization have particular difficulties, and these difficulties should receive more attention.

  • 257. Bengtsson, A
    et al.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Karlsson, T
    Brandrup-Wognsen, G
    Hjalmarson, Å
    The appropriateness of performing coronary angiography and coronary artery revascularization in a Swedish population1994Inngår i: Journal of the American Medical Association (JAMA), ISSN 0098-7484, E-ISSN 1538-3598, Vol. 271, nr 16, s. 1260-1265Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective. —To evaluate the appropriateness of performing coronary angiography and revascularization in a Swedish population. Design. —Prospective population study of questionnaires and medical records. Setting. —All the hospitals in southwestern Sweden that perform coronary angiography and revascularization. Patients. —Random sample of 831 patients (with chronic stable angina) on the waiting list for coronary angiography or revascularization in southwestern Sweden in September 1990. Main Outcome Measure. —Percentage of patients referred for coronary angiography or revascularization for appropriate, uncertain, or inappropriate indications. Results. —Of the patients referred for angiography, 89% were classified as appropriate, 9% as uncertain, and 2% as inappropriate. The percentages are similar for patients referred for coronary artery bypass graft surgery and for angioplasty (91% and 86%, respectively, classified as appropriate). The majority of patients had chest pain rated as Canadian Cardiovascular Society classes II through IV (93%), despite maximum anti-ischemic therapy in 90% of these patients. Conclusions. —Few patients were referred for coronary angiography or revascularization for inappropriate or uncertain indications. The percentage of these patients who are from southwestern Sweden is similar to the percentage recently reported from New York State.

  • 258. Bengtsson, A
    et al.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Karlsson, T
    Hjalmarson, Å
    The epidemiology of a coronary waiting list. A description of all patients1994Inngår i: Journal of Internal Medicine, ISSN 0954-6820, E-ISSN 1365-2796, ISSN 0954-6820, Vol. 235, nr 3, s. 263-269Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Keywords: cardiac symptoms; chest pain; coronary revascularization; delay; ischaemic heart disease; nervous reactions; waiting list Abstract. Objectives. To describe the characteristics and the severity of symptoms amongst patients on the waiting list for possible coronary revascularization. Design. All the patients were sent a postal questionnaire for symptom evaluation. Setting. All hospitals in western Sweden. Subjects. All patients in western Sweden on the waiting list in September 1990, who had been referred for coronary angiography or revascularization (n = 904) and a sex- and age-matched reference group (n = 809). Results. More than half of the patients had daily attacks of chest pain, whereas 16% reported less than one attack per week or no pain at all. However, other symptoms such as dyspnoea, tachycardia and nervous reactions were also common and 25% of all patients used sedatives. A long waiting time for a given procedure was not associated with more pain but with more nervous symptoms such as restlessness and insomnia (P < 0.0001) and greater use of sedatives and cigarettes (P < 0.05). Conclusions. We conclude that a long waiting time for possible coronary revascularization is associated with more nervous symptoms but not with more pain.

  • 259. Bengtsson, A
    et al.
    Karlsson, T
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    On the waiting list for possible coronary revascularisation. Symptoms relief during the first year and association between quality of life and the very long-term mortality risk2008Inngår i: International Journal of Cardiology, ISSN 0167-5273, E-ISSN 1874-1754, Vol. 123, nr 3, s. 271-276Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: To describe: a/ the improvement in quality of life (QoL) among patients on the waiting list for coronary revascularisation and b/ the association between QoL and very long-term mortality. PATIENTS: All patients on the waiting list for possible coronary revascularisation in western Sweden during one week in September 1990. METHODS: QoL was assessed at the start of the survey and one year later among patients who both were and were not revascularised. Survival data were gathered for the subsequent 14 years. RESULTS: From the start, 883 patients were evaluated in the survey. Among patients who were revascularised, an improvement was seen in all the aspects of QoL that were studied during the first year as compared with patients who were not revascularised, in whom only minor changes in QoL were seen during the first year. After one year, there were seven aspects of QoL which were significantly associated with the risk of death during the subsequent 14 years, when adjusting for age, sex, previous history and extent of coronary artery disease. They were: tiredness (OR=1.4), weakness (OR=1.5), lack of energy (OR=1.5), inability to react (OR=1.7), use of sedatives (OR=3.2), dyspnea when dressing (OR=2.1) and chest pain when dressing (OR=1.9). CONCLUSION: Among patients on the waiting list for possible coronary revascularisation, there was a marked improvement in QoL among those who were revascularised. In a variety of aspects of QoL, an association with the very long-term risk of death was observed.

  • 260.
    Bengtsson, Andreas
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Johansson, Dan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Slösa inte med patientens tid: En kvantitativ studie om ambulanssjukvårdens tid med strokepatienten2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I Sverige drabbas cirka 30 000 personer av stroke varje år. Stroke kan vara ett livshotande tillstånd med hög mortalitet samt är den främsta orsaken till neurologiskt handikapp och kan innebära ett livslång lidande. Tidigare forskning visar att tiden från symtomdebut till trombolysbehandling har stor betydelse för att minska de neurologiska skadorna hos patienter som drabbas av stroke. Dock saknas det studier som undersöker tidsåtgången prehospitalt vad gäller ambulanssjukvårdens tid på plats hos patienten. 

    Studien syftade till att genom journalgranskning undersöka de dokumenterade åtgärderna och tiden på plats som ambulanssjukvården spenderat hos patienter med stroke. En kvantitativ ansats med retroperspektiv journalgranskning valdes som metod. Utgångsmaterial var uppföljningsprotokoll från röntgenavdelningen där 137 patienter fått trombolysbehandling under 2014 och 2015. Efter exklusionskriterier granskades 121 journaler. Med bakgrund av internationella riktlinjer valdes 15 minuter som riktvärde av tid på plats för jämförande. Resultatet visade att ambulanspersonalen i snitt spenderar 19,5 (2-54) minuter på plats hos patienter som drabbats av stroke och fått trombolysbehandling. Studien fann ingen signifikant skillnad av antal dokumenterade åtgärder hos patienter där sjuksköterskan spenderat mindre än 15 minuter respektive mer än 15 minuter. Utifrån medeltiden hos de granskade fallen i studien samt att det saknas specifika tidsmål i nationella riktlinjer ges rekommendationen att införa specifika tidsmål i riktlinjer samt att begränsa åtgärder på plats hos patienten till att säkra och stabilisera ABC samt att genomföra AKUT-test.

  • 261.
    Bengtsson, Annika
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Salomonsson, Carina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att genomföra intrahospitala transporter av patienter som vårdas med ventilator2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Intensivvårdens utveckling har skapat möjligheten att behandla kritiskt sjuka patienter. Därmed har behovet av ytterligare diagnostik och behandling på andra enheter som röntgen- och operationsavdelningar ökat och intrahospitala transporter (IHT) sker mer frekvent. Förflyttning av dessa patienter ställer höga krav på både patientsäkerhet och intensivvårdssjuksköterskans yrkeskunnande. Forskning har visat att kritiskt sjuka patienter löper risk för ökad sjuklighet i samband med IHT men trots negativa tillbud kan ingen ökad dödlighet ses däremot en förlängd vårdtid på IVA. Det finns bristande kunskap avseende sjuksköterskors erfarenheter av IHT av ventilatorbehandlade patienter samt hur detta arbetsmoment upplevs. Därför behövs ytterligare forskning för att undersöka om intensivvårdssjuksköterskan känner sig trygg i och har tillräcklig kompetens för att genomföra dessa transporter av ventilatorbehandlade patienter. Studiens syfte var därför att undersöka intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att genomföra intrahospitala transporter av patienter som vårdas med ventilator.

    En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes på tre olika intensivvårdsavdelningar genom ett web-baserat frågeformulär som skickades ut via e-post till 141 sjuksköterskor varav 78 valde att svara. Studiens totala resultat visade att merparten av respondenterna upplevde sig trygga att lämna intensivvårdsavdelningen med en ventilatorbehandlad patient. Dock fanns en signifikant skillnad i gruppen som arbetat 0-5 år som intensivvårdssjuksköterska vilka däremot inte upplevde samma trygghet jämfört med gruppen som arbetat >6 år. De flesta var insatta i innehållet avseende lokala PM gällande IHT samt litade på att den medicinsktekniska utrustningen var kontrollerad och fungerade. Däremot uppfattades det inte patientsäkert av 26,9% att genomföra IHT då bemanningen var lägre som kvällar, nätter och helger, 57,7% upplevde otrygghet med mottagande enheters kompetens och kunskap om intensivvårdspatienten samt 60,2% tyckte transportvägen inte var patientsäkert utformad.

  • 262.
    Bengtsson, Charlotte
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Larsson, Cecilia
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Distriktssköterskors erfarenhet av att använda humor i hemsjukvård: “Det här jobbet är så roligt… man bygger ju upp en relation...”2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Distriktssköterskan har en betydelsefull uppgift i sitt arbete genom att på ett empatiskt och holistiskt sätt möta varje patients livsvärld och välbefinnande. Detta tillsammans med att använda humor i kommunikationen kan leda till en god relation. Tidigare forskning beskriver att det kan ses som oprofessionellt att använda humor i vården. Det beskrivs även en skillnad av användande av humor på sjukhus och i hemsjukvård. Denna studie syftar till att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av humor och skratt i hemsjukvård och hur det kan påverka relationen med patienten. Studien har en kvalitativ ansats där sex distriktssköterskor inom hemsjukvård intervjuades. Datamaterialet har sedan analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys.

    Resultatet innefattar fem kategorier: Distriktssköterskan öppnar upp för samtal, att använda humor i olika vårdsituationer, interaktionens betydelse, personligheter avgör hur humor kan användas samt manligt och kvinnligt sätt att uttrycka humor. Resultatet visar att distriktssköterskor upplever att humor och skratt i kommunikationen med patienten skapar en närmare relation. Det är patientens personlighet och tillfället som avgör om humor är lämpligt. Sammanfattningsvis finns ett värde i att distriktssköterskan använder humor i mötet med patienter för att skapa en god relation.

  • 263.
    Bengtsson, Emilia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Larsson, Elin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Stress: en begreppsanalys ur ett vårdvetenskapligt perspektiv2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Följande uppsats är en begreppsanalys med syftet att beskriva innebörden av begreppet stress ur ett vårdvetenskapligt perspektiv relaterat till sjuksköterskans arbetssituation. Det framgår att psykisk ohälsa så som stress är ett stort folkhälsoproblem. Det är viktigt att sjuksköterskor kan hantera stress på ett adekvat sätt för att gynna sig själv, medarbetare och patienter. I bakgrunden beskrivs innebörden av ett begrepp, stress ur ett fysiologiskt perspektiv, stress inom hälso- och sjukvården, ohälsa samt vårdande. En analys av begreppet sker för att bena ut dess innebörd och ge en djupare förståelse för vad det innebär. Metoden omfattade granskning av ordböcker och synonymordböcker där karaktäristika, förutsättningar och konsekvenser framträdde. Sedan studerades vetenskapliga artiklar vilket resulterade i en djupare förståelse för begreppets innebörd i relation till kontext. Tre fallbeskrivningar utformades sedan för att förtydliga resultatet av dataanalysen.

    Resultatet visar att begreppet stress är ett mångfacetterat begrepp som är relativt nytt i det svenska språket. Dessutom framgår att stress tar sig olika uttryck i form av förutsättningar och konsekvenser i relation till sjuksköterskans arbetssituation. Diskussionen framför att begreppets betydelse är nyanserat och att kraven på sjuksköterskor kommer i konflikt med den kliniska verkligheten. Detta påvisas i ett typexempel, gränsexempel och antiexempel vilket förklarar behovet av ytterligare forskning för att finna en lösning på denna konflikt. Vidare diskuteras skillnader mellan manliga och kvinnliga sjuksköterskor gällande organisatoriskt stöd och tidsbrist gentemot patienterna. En hållbar samhällsutveckling kan skapas genom goda förutsättningar och därmed minska stress i sjuksköterskans arbetssituation.

  • 264.
    Bengtsson, Hanna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gustafsson, Emma
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Svåra möten som berikar – sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med flyktingtrauma2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Allt fler nyanlända och asylsökande söker vård i Sverige. Många bär på traumatiska upplevelser av att fly sitt hemland och lämna sin trygghet. Psykisk ohälsa är vanligt förekommande och flertalet kommer vara i behov av att söka sjukvård i Sverige som i sin tur har skyldighet att ge var och en den vård de behöver, på lika villkor.

    Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) relaterat till flyktingtrauma. Metod: Studien utfördes som en intervjustudie på livsvärldsteoretisk grund och intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Temat “Svåra möten som berikar” framträdde med fyra subteman där sjuksköterskorna beskriver upplevelser av att känna sig begränsad och inte räcka till i sin vårdande roll, behovet av att bygga relationer till patienter, tyngden av att bära någon annans lidande, men också den hedrande känslan av att få ta del av någons lidande. Sjuksköterskorna beskriver vidare en känsla av att dessa patienter inte får vård på lika villkor och att det finns ett behov av mer kunskap om transkulturell psykiatri och dess roll i vårdandet av denna patientgrupp.

    Diskussion/Slutsats: Trots sjuksköterskans välvilja om att vårda och göra gott krävs ytterligare kunskap kring området transkulturell psykiatri för att kunna anta de utmaningar dagens hälso-sjukvård står inför. Verksamheter bör därför prioritera tillgång till reflektion och stöd på arbetsplatsen, ombesörja att rätt profession befinner sig på rätt plats samt lägga vikt vid kompetensutveckling. 

  • 265. Bengtsson, I
    et al.
    Karlson, B
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Haglid Evander, M
    Währborg, P
    A 14-year follow-up study of chest pain patients including stress hormones and mental stress at index event2012Inngår i: International Journal of Cardiology, ISSN 0167-5273, E-ISSN 1874-1754, Vol. 154, nr 3, s. 306-311Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background Knowledge of long-term outcome in chest pain patients is limited. We reinvestigated patients who 14 years earlier had visited the emergency department due to chest pain, and were discharged without hospitalization. Extensive examinations were made at that time on 484 patients including full medical history, exercise test, a battery of stress questions and stress hormone sampling. Methods From a previously conducted chest pain study patients still alive after 14 years were approached. Hospitalization or deaths with a diagnosis of ischemic heart disease or cerebrovascular disease were used as end point. Results During the follow-up period 24 patients had died with a diagnosis of ischemic heart or cerebrovascular disease, and 50 patients had been given such a diagnosis at hospital discharge. Age (OR 1.12, CI 1.06–1.19), previous history of angina pectoris (OR 9.69, CI 2.06–71.61), pathological ECG at emergency department visit (OR 3.27, CI 1.23–8.67), hypertension (OR 5.03, CI 1.90–13.76), smoking (OR 3.04, CI 1.26–7.63) and lipid lowering medication (OR 14.9, CI 1.60–152.77) were all associated with future ischemic heart or cerebrovascular events. Noradrenalin levels were higher in the event group than in the non-event group, mean (SD) 2.44 (1.02) nmol/L versus 1.90 (0.75) nmol/L. When noradrenalin was included in the regression model high maximal exercise capacity was protective of an event (OR 0.986, CI 0.975–0.997). Conclusion In chest pain patients previous history of angina pectoris, hypertension, smoking, pathological ECG at primary examination, and age were the main risk factors associated with future cardiovascular or cerebrovascular events.

  • 266.
    Bengtsson, Julia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Nyman, Maria
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ambulanssjuksköterskans upplevelse av arbetsbelastningen och hur den påverkar vårdandet: En intervjustudie2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ambulanssjukvården har utvecklats mycket under årens gång, från att ha varit ett renodlat transportmedel till att behandla och diagnostisera patienter prehospitalt. Kraven på ambulanssjuksköterskan har ökat och i och med den mer avancerade vård som bedrivs i ambulansen så tar uppdragen längre tid. Även antalet uppdrag har ökat den senaste tiden, vilket medfört att arbetsbelastningen blivit tyngre för ambulanssjuksköterskan. Stress och ohälsa är vanligt bland blåljuspersonal, men hur arbetsbelastningen påverkar vårdandet av patienten finns det inte mycket forskat om.

    Vi har därför valt att belysa hur ambulanssjuksköterskan upplever arbetsbelastningen och hur den påverkar vårdandet. För att kunna belysa upplevelsen så har vi gjort en kvalitativ intervjustudie. Vi har intervjuat sex stycken ambulanssjuksköterskor vid tre olika ambulansstationer i Väst Sverige. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med hjälp av en intervjumall. Huvudkategorierna som intervjuerna resulterade i är; påverkbara faktorer för en god arbetsmiljö, icke påverkbara faktorer för en god arbetsmiljö, faktorer som påverkar vårdandet. Resultatet av studien visar att ambulanssjuksköterskorna blir negativt påverkade av den ökade arbetsbelastningen. Dygnpassen känns betungande, det finns en oro över att inte hinna äta mat under arbetspassen och tröttheten under nattpassen gör ambulanssjuksköterskan till en sämre vårdare. Ambulanssjuksköterskan måste inför varje arbetspass vara förberedd på lite sömn och uteblivna måltider. Arbetsbelastningen inom ambulanssjukvården är hög och troligtvis skulle en del av den kunna minska om det fanns fler resurser att tillgå.

  • 267.
    Bengtsson, Malin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bolmvall, Lisa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    ”Just självmordspatienter berör väldigt mycket…”: Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som har försökt att begå självmord2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I Sverige försöker varje år 9000 personer att ta sitt liv utan att lyckas. En person som vaknar upp efter ett självmordsförsök kan ofta uppleva emotionell smärta och skamkänslor, i tillägg till de ursprungliga problem som resulterade i självmordsförsöket. Mötet med vården upplevs ofta som svårt för dessa patienter, men sjuksköterskans bemötande kan ha stor betydelse för patientens psykiska välmående. För sjuksköterskan kan mötet ge upphov till djupare existentiella funderingar, vilka kan skapa både positiva och negativa attityder gentemot patienten.

    Patienter som har försökt att begå självmord vårdas inte sällan på en intensivvårdsavdelning i den första kritiska fasen. Därför är intensivvårdssjuksköterskan ofta den första person som patienten möter vid uppvaknandet, men det finns i nuläget inte mycket forskning på hur intensivvårdssjuksköterskan upplever mötet. Därför valdes det i detta examensarbete att söka kunskap om hur intensivvårdssjuksköterskor upplever det att vårda patienter som har försökt att ta sitt liv. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med fenomenologisk ansats. Sex enskilda intervjuer genomfördes, vilka sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att intensivvårdssjuksköterskor kan känna både närhet och distans i relationen till denna grupp av patienter och kan även uppleva mötet som utmanande. De kan känna en personlig otillräcklighet och de upplever ofta att patienterna inte får tillräcklig psykiatrisk hjälp på intensivvårdsavdelningen eller i resten av vårdkedjan. Vidare kan vårdandet beröra intensivvårdssjuksköterskan på ett djupare plan genom att väcka tankar kring den egna livssituationen, samt skapa en ambivalens kring livsuppehållande åtgärder och överlevnad.

  • 268.
    Bengtsson, Malin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hjerpe Svensäter, Eleonore
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    På samma trappsteg: Diabetessköterskors upplevelser av att arbeta med patienter som lever med diabetes typ 22015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som går hand i hand med ökad förekomst av övervikt och fetma. Diabetes typ 2 ökar och debuterar lägre ner i åldrarna än tidigare. Sjukdomen kan föra med sig allvarliga komplikationer som till exempel blindhet och njursvikt om den ej behandlas. Många komplikationer går att förebygga genom livsstilsförändringar. Genom att arbeta hälsofrämjande och förebyggande har diabetessköterskor en viktig roll i att bidra till bättre hälsa hos dessa patienter. Syftet med studien var att belysa diabetessköterskors upplevelse av att arbeta med patienter som lever med diabetes typ 2.

    Studien har en kvalitativ induktiv ansats. Åtta diabetessköterskor som arbetar på vårdcentraler intervjuades och fick samma öppna ingångsfråga där de ombads berätta om sina upplevelser av att arbeta med patienter som lever med diabetestyp 2. En kvalitativ analys av transkriberade texten från intervjuerna analyserades enligt Lundman och Hällgren Graneheim.

    Resultatet visar att diabetessköterskor har ett djupt engagemang i patienters hälsa och livssituation. Diabetessköterskor känner glädje och känner sig nöjda med sin egen insats när patienter lyckas genomföra livsstilsförändringar. De berättar också att de känner misslyckande när patienter inte klarar att förändra sina vanor och värdena försämras. De upplever utmaningar i möten med patienter från kulturer som är främmande för dem samt i att använda tolk. Resultatet visar också att diabetessköterskor upplever en ensamhet och utsatthet i arbetet när de saknar kollegor som arbetar med diabetes på vårdcentralen.

    Diabetessköterskor har behov av en kollegial gemenskap för att inte känna ensamhet i sitt ansvar för patienters hälsa. Diabetessköterskors behov av fördjupade kunskaper om mångkulturell vård och tolkanvändande diskuteras också.

  • 269.
    Bengtsson, Stina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hägg, Frida
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    ”Du får vara glad att du har överlevt”: Patienters upplevelser av risken för infertilitet till följd av cancerbehandling2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    För många som genomgår cancerbehandling kvarstår ofta livslånga åkommor gällande reproduktiv förmåga. Detta innebär på olika sätt mycket lidande för patienten både fysiskt och psykiskt. Genom att utforska patienters subjektiva upplevelser kan de behov som uppstår i situationen lättare bemötas av vårdpersonal och omgivning. Syftet med studien  är  att  beskriva  patienters  upplevelser  av  infertilitet  till  följd  av cancerbehandling, dess psykosociala påverkan samt mötet med vården. Examensarbetet är en litteraturstudie där åtta artiklar har valts ut för analys.

    Resultatet visar på patienters tankar och känslor kring infertiliteten från det att den kommer på tal för första gången tills en längre tid efter friskförklaring från cancersjukdomen. Detta beskrivs genom fyra kategorier som utmynnar i följande underkategorier; Dubbelt trauma, oro och ovisshet, känsla   av   förlust,   Upplevelsen   av   att   kunna   hantera   situationen,   information, bemötande, nuvarande och kommande parrelationer, intimitet och sexualitet samt alternativa metoder- överväganden och dilemman. Bristande information och dåligt bemötande är återkommande ämnen som helt klart utgör förbättringsområden inom vården.

  • 270.
    Benson, Therese
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Dannberg, Marie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    BVC- sjuksköterskans hälsofrämjande arbete för att identifiera barn med risk för övervikt : En enkätstudie2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Barns övervikt och fetma är ett allvarligt och stort folkhälsoproblem i vårt samhälle idag. Om övervikt etableras under barndomen är risken stor att fetma utvecklas senare i livet, vilket kan medföra risk för följdsjukdomar och psykiskt lidande. Det är viktigt att i tidigt skede upptäcka barn och dess familjer med risk för övervikt och där har BVC-sjuksköterskan en central roll.

    Enligt tidigare studier har det framkommit att BVC-sjuksköterskor upplever det svårt och känsligt att prata om kost och kostvanor och risk för övervikt med föräldrar. Många har upplevt negativa reaktioner i dialogen med familjerna, vilket medfört att det hälsofrämjande arbetet inte fortskridit och med relevanta åtgärder mot barns risk för övervikt inte har satts in. Därför är det av intresse att undersöka om BVC- sjuksköterskans uppfattningar om ett arbetsredskap i form av ett frågeformulär riktat till föräldrar skulle förbättra det hälsofrämjande arbetet mot barns risk för övervikt.

    Studiens design var kvantitativ och data samlades in med hjälp av en enkät som bestod av 18 frågor i tre teman samt tre öppna frågor. Urvalet var 42 BVC-sjuksköterskor som arbetade på 19 olika BVC- mottagningar i fyra av Hallands kommuner.

    Resultatet visar att de flesta av BVC-sjuksköterskorna var positiva till att använda ett frågeformulär om kost och kostvanor.  Det kunde vara till hjälp för dem i deras hälsofrämjande arbete med att tidigt finna riskfaktorer hos barn och dess familj med risk för övervikt. Att ämnets känslighet skulle kunna minska var det många av respondenterna som tyckte. Diskussionen betonar vikten av att BVC-sjuksköterskans hälsofrämjande arbete ligger i att i tid fånga upp barn och dess familj i riskzonen för övervikt och att ett frågeformulär kan vara ett stöd i detta arbete.

  • 271.
    Berdén, Maria
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Englén, Lovisa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Berikande möten: Barnmorskors upplevelser i mötet med Intrauterin fosterdöd2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Intrauterin fosterdöd (IUFD) definieras som ett barn som, efter 22 fullgångna graviditetsveckor, efter framfödandet inte visar några livstecken. Det drabbar drygt 400 barn i Sverige årligen. Enligt tidigare forskning har barnmorskan en viktig roll i att förbereda föräldrarna samt underlätta deras första möte med sitt döda barn. Ofta beskrivs barnmorskans arbete som glädjefyllt, men känslor som kan vara svåra att hantera väcks samtidigt som barnmorskan i sin vårdande roll skall arbeta stödjande och stärkande. Begränsat med studier finns på hur barnmorskan upplever denna situation.

    Syftet med studien är att belysa barnmorskans upplevelser i mötet med intrauterin fosterdöd. Studien utgår från en kvalitativ metod med induktiv ansats där åtta barnmorskor intervjuades. Datamaterialet analyserades med innehållsanalys, vilket ledde till fem kategorier och ett övergripande tema; Berikande möten skapas genom att våga vårda i sorg. De fem kategorierna var; Att vårda med en djupare relation, Att vårda innebär att ge det bästa, Att vårda med struktur är stödjande, Att vårda med egna känslor samt Att känna sig trygg underlättar vårdandet. Att möta IUFD och de föräldrapar som drabbats av detta ses av barnmorskorna i studien som ett värdefullt och berikande möte, vilket leder till fina och djupa relationer. I mötet önskar barnmorskan använda sin fulla potential som barnmorska och människa för att kunna ge föräldraparen en fin upplevelse och ett vackert första möte med sitt döda barn. Det mest centrala i mötet med IUFD är enligt barnmorskorna att vara ett stöd för det blivande föräldraparet genom att få möjligheten att skapa en miljö där föräldraparet kan känna sig trygga, omhändertagna och bekräftade. Att kunna finnas där för paret genom kontinuitet och närvaro i kropp och sinne, är enligt barnmorskorna oerhört betydelsefullt. I resultatet framkommer att det är föräldrarnas sorg som är i centrum och att barnmorskans egna känslor snarare handlar om deras förmåga att känna empati som medmänniska.

  • 272.
    Berg, AL
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Bergh, CH
    Friberg, Febe
    How do nurses record pedagogical activities? Nurses' documentation in patient records in a cardiac rehabilitation unit for patients who have undergone coronary artery bypass surgery.2007Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 16, nr 10, s. 1898-1907Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aims. To describe the use of pedagogically related keywords and the content of notes connected to these keywords, as they appear in nursing records in a coronary artery bypass graft (CABG) surgery rehabilitation unit. Background. Nursing documentation is an important component of clinical practice and is regulated by law in Sweden. Studies have been carried out in order to evaluate the educational and rehabilitative needs of patients following CABG surgery but, as yet, no study has contained an in-depth evaluation of how nurses document pedagogical activities in the records of these patients. Methods. The records of 265 patients admitted to a rehabilitation unit following CABG surgery were analysed. The records were structured in accordance with the VIPS model. Using this model, pedagogically related keywords: communication, cognition/development and information/education were selected. The analysis of the data consisted of three parts: the frequency with which pedagogically related keywords are used, the content and the structure of the notes. Results. Apart from the term 'communication', pedagogically related keywords were seldom used. Communication appeared in all records describing limitations, although no explicit reference was made to pedagogical activities. The notes related to cognition/development were grouped into the following themes: nurses' actions, assessment of knowledge and provision of information, advice and instructions as well as patients' wishes and experiences. The themes related to information were the provision of information and advice in addition to relevant nursing actions. The structure of the documentation was simple. Conclusions. The documentation of pedagogical activities in nursing records was infrequent and inadequate. Relevance to clinical practice. The patients' need for knowledge and the nurses' teaching must be documented in the patient records so as to clearly reflect the frequency and quality of pedagogical activities.

  • 273.
    Berg, Sandra
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Karam, Jihane
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Anestesisjuksköterskans upplevelse av att möta patienter med språksvårigheter och kulturella skillnader i den perioperativa processen2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den ökade migrationen leder till ett mångkulturellt samhälle som ställer höga krav på sjukvården. God kommunikation behövs mellan anestesisjuksköterskan och patienten för att skapa tillit, trygghet, delaktighet och för ökad patientsäkerhet. Informationsutbyte utgör en central komponent inom den perioperativa processen. Det finns begränsad forskning inom anestesisjukvård om att möta patienter där språksvårigheter och kulturella skillnader finns. Syftet med examensarbetet var att belysa hur anestesisjuksköterskor upplever mötet med patienter under den perioperativa processen där språksvårigheter och kulturella skillnader föreligger. En kvalitativ ansats valdes. Åtta individuella intervjuer utfördes på två olika sjukhus i Västra Götaland. Tre olika kategorier framkom med tillhörande underkategorier: Känslor som påverkar mötet, omständigheter som kan komplicera mötet och upplevelse av strategier som används i mötet. Anestesisjuksköterskornas möte med patienter där språksvårigheter fanns präglades av en osäkerhet samt en rädsla att missförstånd kunde uppstå och utgöra en risk för patientsäkerheten. Deltagarna föredrog användandet av fysisk tolk, då de ansåg att risken minskade för att missförstånd uppstod. Det fanns även en osäkerhet hur de kunde vidröra patienter från annan kulturell bakgrund utan att kränka. Deltagarna präglades inte endast av negativa upplevelser utan en del av deltagarna såg mötet som en lärdom, utmaning där de i stunden använde sig av olika strategier.

  • 274.
    Bergeld, Martina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lindahl, Anna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ansvaret är hela tiden: Den nya vardagen för en förvärvsarbetande anhörigvårdare2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ett vård- och omsorgsbehov uppstår i många fall plötsligt. Som anhörig tas det ofta för givet att då ställa upp. Kommunen har sedan 2009 skyldighet att ge stöd till anhörigvårdare, men stödet är många gånger ej anpassat. Ca var femte vuxen i Sverige har att vårdansvar gentemot en anhörig. Som anhörigvårdare tas ett stort ansvar gentemot den anhöriga och detta ansvar förväntas öka i takt med att befolkningen blir allt äldre. Det är därför viktigt att uppmärksamma förvärvsarbetande anhörigvårdares situation för att optimera stödet från den formella vården.

    Syftet med studien är att belysa hur anhörigvårdare, som förvärvsarbetar, upplever och påverkas av det ansvar de tar på sig angående vården och omsorgen av en familjemedlem. Datainsamlingen skedde med hjälp av halvstrukturerade livsvärldsintervjuer. Data analyseras med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats vilket resulterade i tre kategorier och tio underkategorier. De tre kategorierna var: Att vilja sin anhörigas bästa, att hantera ansvaret som anhörigvårdare och Att försöka leva som vanligt. I resultatet framkom att anhörigvårdaren upplevde sig ha det yttersta ansvaret för den anhöriga, den formella vården sågs mer som ett komplement. Ansvaret gentemot den anhöriga fanns alltid där och gav således anhörigvårdaren begränsningar i vardagen. Att förvärvsarbeta trots ansvaret som anhörigvårdare beskrevs som en självklarhet, men delade åsikter om arbetet gav stress eller andrum rådde. Anledningen till att en anhörigvårdare ofta tog på sig ett stort ansvar berodde på kärlek och pliktkänslor gentemot den anhöriga.

  • 275.
    Bergendahl, Linda
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Persson, Helena
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jag tänker inte ge upp utan strid: Kvinnors upplevelser och erfarenheter tiden efter ett cancerbesked2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Varje år får 58 000 personer i Sverige diagnosen cancer och av dessa blir cirka 65 % botade (Cancerfonden 2014). Att få ett cancerbesked förändrar tillvaron och livsvärlden drastiskt. Då många kvinnor som drabbas av cancer dessutom har barn och familj sker även en stor förändring i den pågående vardagen. Diagnosen kan påverka kvinnan både kroppsligt, psykiskt och existentiellt. Den medicinska behandlingen som cancersjukdomen för med sig kan ge flera biverkningar men även orsaka psykisk påfrestning i form av rädsla och ovisshet för behandlingsresultat. Ett bortopererat bröst eller livmoder kan påverka självkänslan och upplevelsen av att vara kvinna drastiskt.

    Syftet med examensarbetet är att belysa kvinnors upplevelser och erfarenheter upp till två år efter ett cancerbesked. Examensarbetet är baserat på fyra kvinnors upplevelser vilka har beskrivits i tre biografier. En narrativ studie har gjorts och biografierna har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys för att få fram en ny helhetsbild av vad kvinnorna upplever i vardagen efter beskedet om cancer. Utifrån biografierna kunde huvudtemat skapas: Tillvaron rasar samman. Ur detta framkom fyra teman: Sjukdomen hade grepp om mig, någonstans där i detta kaos växte en beslutsamhet fram, omgivningens betydelse och upplevelser av att kroppen förändras. Då cancer är en stor folksjukdom möter sjuksköterskan i vårdarbetet ofta patienter med cancersjukdom och deras anhöriga. Därför är det av stort intresse för sjuksköterskan att försöka få en bild av vad dessa patienter går igenom och hur deras vardag påverkas efter att de fått beskedet, för att kunna möta och ge stöd till patienter med cancersjukdom och deras anhöriga på bästa sätt.

  • 276.
    Bergerum, Martina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gustavsson, Philip
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Mind the gap!: Nyexaminerade sjuksköterskors upplevelse av att gå från student till yrkesverksam2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att börja arbeta som nyexaminerad sjuksköterska kan innebära mycket stress och oro. Det är för många en stor omställning att börja arbeta som sjuksköterska efter tre år på högskola, och det kan även upplevas som att det finns ett gap mellan den akademiska tryggheten och den kliniska verksamheten. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa nyexaminerade sjuksköterskors upplevelse av övergången från att vara student till yrkesverksam sjuksköterska. Litteraturöversikten genomfördes med att söka artiklar, varav tio artiklar som motsvarade syftet valdes ut och resulterade i två huvudteman och sex subteman. Internationellt finns det skillnader i hur nyexaminerade sjuksköterskor upplever sin första tid i yrket men den skillnaden är inte stor. Sjuksköterskor upplever att en bra introduktion stärker deras självförtroende och deras möjlighet att vårda patienter på ett bra sätt. En bra arbetsmiljö där de nyexaminerade sjuksköterskorna kan utvecklas på ett bra och säkert sätt styrker även deras intentioner att stanna kvar inom vården. De upplever även att skolan förbereder dem väl för en vardag inom sjukvården men att skolan inte förbereder dem inför pressade situationer.

  • 277.
    Berggren, Christine
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jardeanker, Ingrid
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Upplevelser av att leva och dö med ALS: En litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    ALS är en förkortning av Amyotrofisk lateral skleros. Nervceller som styr kroppensmuskulatur förtvinas och leder till förlamning. Till slut påverkas andningsmuskulaturen och man får svårigheter med andningen, vilket till sist leder till döden. Sjukdomen delas in i grupper och det skiljer sig åt i symptom och aggressivitet dock är utgången densamma. Överlevnaden är vanligtvis 3-5 år. Det bedrivs mycket medicinsk forskning men än så länge har man inte hittat botemedel. Orsaken är oklar men det finns vissa teorier. Behandlingen går ut på att lindra symtom och bromsa sjukdomförloppet.

    Syftet med denna studie är att belysa upplevelsen att leva med ALS.  Därför gjordes en litteraturstudie ur ett vårdvetenskapligt perspektiv, utifrån nio forskningsartiklar. Sökningar har gjorts i databaserna Cinahl, PubMed och Medline.I analysen framkom två teman: Förändrad livsvärld och Välbefinnande. Under Förändrad  livsvärd  framkommer  tre  underteman:  Lidande,  Skuld  och  skam  samt Vården av en anhörig. Under Välbefinnande hittades två underteman: Finna mening i livet och Konsten att leva i nuet. Studien visar att ALS skapar mycket lidande och existentiella funderingar både för patient och anhöriga. Den visar också att det är de anhöriga som står för den mesta vården och tar ett stort ansvar för patienten. Mitt i allt lidande kan man trots allt finna glädje och välbefinnande, vilket familj och vänner bidrar till.

  • 278. Berggren, H
    et al.
    Ekroth, R
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hjalmarson, Å
    Schlossman, D
    Waldenström, A
    Waldenström, J
    William Olsson, C
    Myocardial Protective Effect of Maintained Beta-Blockade in Aorto-Coronary Bypass Surgery1983Inngår i: Scandinavian Cardiovascular Journal, ISSN 1401-7431, E-ISSN 1651-2006, Vol. 17, nr 1, s. 29-32Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Twenty-nine patients were randomly allocated to two groups before undergoing aorto-coronary bypass surgery. In one group the beta-blocking medication was withdrawn three days preoperatively, and in the other group it was maintained. The patients in the latter group were additionally given 100 mg metoprolol per os two hours before surgery. The degree of myocardial injury, as judged from cumulated activity of S-CK B, was less when the beta-blockade was maintained.

  • 279. Berggren, H
    et al.
    Ekroth, R
    Herlitz, Johan
    Hjalmarson, Å
    Waldenström, A
    Waldenström, J
    William-Olsson, G
    Improved myocardial protection during cold cardioplegia by means of increased myocardial glycogen stores1982Inngår i: The thoracic and cardiovascular surgeon, ISSN 0171-6425, E-ISSN 1439-1902, Vol. 30, nr 6, s. 389-392Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this study, increased glycogen content in the myocardium, accompfished by preoperative glucose-insulin-potassium infusions, in patients operated for cardiac valvular diseases results in decreased myocardial damage, as judged from CK B leakage.

  • 280.
    Berggren Torell, Viveka
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    As fast as possible rather than well protected Experiences of football clothes2011Inngår i: Culture Unbound. Journal of Current Cultural Research, ISSN 2000-1525, E-ISSN 2000-1525, Vol. 3, s. 83-99Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    With Maurice Merleau-Ponty’s phenomenological view that human beings ‘take in’ the world and experience themselves as subjects through their bodies as a starting point, players in both men’s and women’s teams, kit men, purchasing managers, sporting directors, and a coach from Swedish football clubs have been interviewed about their perceptions and experiences of football clothing. Since the body is both a feeling and knowing entity, clothes are seen as components of body techniques, facilitating or restricting body movements in a material way, but also as creators of senses, like lightness and security; in both ways, influencing the knowledge in action that playing football is. In this article, the content of the interviews is discussed in relation to health. When clothes are primarily related to a biomedical view that health means no injuries and illnesses, warm pants and shin guards are mentioned by players, who are rather ambivalent to both, since these garments counteract a feeling of lightness that is connected to the perception of speed. Players want to be fast rather than well protected. If clothes, instead, are interpreted as related to a broad conception of health, including mental, social, and physical components, the relation body–space-in-between–clothes seems to be an important aspect of clothing. Dressed in a sports uniform, unable to choose individual details, the feeling of subjectivity is related to wearing ‘the right-size’ clothes. Also new textile technology, like injury-preventing and speed-increasing tight compression underwear, is perceived by players based on feelings that they are human subjects striving for both bodily and psychological well-being.

  • 281.
    Berggren Torell, Viveka
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    Hellre lätt och snabb än väl skyddad Om fotbollskläder relaterat till hälsa2011Inngår i: Kulturstudier, kropp och idrott Perspektiv på fenomen i gränslandet mellan natur och kultur / [ed] David Cardell, Helena Tolvhed, Idrottsforum.org: Malmö , 2011, s. 169-192Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 282.
    Bergh, Anne-Louise
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Registered nurses’ perceptions of conditions for patient education: focusing on organizational, environmental and professional cooperation aspects.2012Inngår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 20, nr 6, s. 758-770Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: To describe nurses' perceptions of conditions for patient education, focusing on organisational, environmental and professional cooperation aspects, and to determine any differences between primary, municipal and hospital care. BACKGROUND: Although patient education is an important part of daily nursing practice, the conditions for this work are unclear and require clarification. METHOD: A stratified random sample of 701 (83%) nurses working in primary, municipal and hospital care completed a 60-item questionnaire. The study is part of a larger project. The study items relating to organisation, environment and professional cooperation were analysed using descriptive statistics, non-parametric tests and content analysis. RESULTS: Conditions for patient education differ. Nurses in primary care had better conditions and more managerial support, for example in the allocation of undisturbed time. CONCLUSIONS: Conditions related to organisation, environment and cooperation need to be developed further. In this process, managerial support is important, and nurses must ask for better conditions in order to carry through patient education. IMPLICATIONS FOR NURSING MANAGEMENT: Managerial support for the development of visible patient education routines (e.g. allocation of time, place and guidelines) is required. One recommendation is to designate a person to oversee educational work.

  • 283.
    Bergh, Anne-Louise
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Göteborgs Universitet.
    Sjuksköterskors patientundervisande arbete: Ett otydligt fält2016Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Aim: The overall aim of this thesis is to explore, describe and critically assess conditions for nurses’ patient education work. This was carried out in two stages. In the first stage, the aim was to describe nurses’ experiences and perceptions of patient education work in relation to organisation, environment, professional cooperation and pedagogical competence, as well as describe differences between primary, municipal and hospital care. In the second stage, the aim was to identify discourses in the ways managers speak of the conditions for nurses’ patient education work in primary and hospital care.

    Methods: In studies I and II, a randomised selection of nurses (842) received a questionnaire of 47 items concerning factual experiences and perceptions patient education, and 13 background items. Questionnaires were returned by 83 % of the participants. The items concerned organisation, environment, professional cooperation (I), and pedagogical competence (II). Descriptive statistics, non-parametric tests and content analysis for open-ended items were used. In studies III and IV, data was collected from three focus group interviews with managers (n=10) in hospital care, and three focus groups interviews with managers (n=10) in primary care. An explorative, qualitative design with a social constructionist perspective was used. The data was analysed with a critical discourse analysis.

    Results: Nurses’ perceptions of conditions for patient education differ between healthcare settings, in favour of primary care (I, II). The nurses in primary care had better conditions and more managerial support, for example in the allocation of uninterrupted time (I). The primary care nurses had an advantage in relation to those in municipal or hospital care when it came to following research in patient education as well as how they perceived their own competences, pedagogical education and post graduate specialisations (II). Due to a heavy workload and a lack of time, the managers in hospital care could neither see the importance of their role as a supporter of the patient education provided by the nurses nor their role in the development of the nurses’ pedagogical competence. The managers used (mainly) organisational, financial, medical and legal discourses for explaining their failure to support the nurses’ providing patient education (III). The discursive practice in primary care comprised a discourse order of economic, medical, organisational and didactic discourses. The economic discourse was the predominant one, to which the organisation had to adjust. The medical discourse was self-evident and unquestioned. The managers initiated reorganisations, generally due to financial constraints. The nurses’ pedagogical competence development was unclear. Practicebased experiences of patient education were considered very important, whereas theoretical pedagogical knowledge was considered less important (IV).

    Conclusions: Nurses’ patient education work must be made visible and be given sufficient resources. In this process, support from their managers is considered vital. Managers’ support for nurses’ practical and theory-based pedagogical competence development needs to be strengthened.

  • 284.
    Bergh, Anne-Louise
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Bergh, Claes-Håkan
    Friberg, Febe
    How do nurses record pedagogical activities? An investigation of nurses’ documentation inpatients´ records in a cardiac rehabilitation unit for patients following coronary artery bypass surgery.2007Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 16, nr 10, s. 1898-1907Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aims. To describe the use of pedagogically related keywords and the content of notes connected to these keywords, as they appear in nursing records in a coronary artery bypass graft (CABG) surgery rehabilitation unit. Background. Nursing documentation is an important component of clinical practice and is regulated by law in Sweden. Studies have been carried out in order to evaluate the educational and rehabilitative needs of patients following CABG surgery but, as yet, no study has contained an in-depth evaluation of how nurses document pedagogical activities in the records of these patients. Methods. The records of 265 patients admitted to a rehabilitation unit following CABG surgery were analysed. The records were structured in accordance with the VIPS model. Using this model, pedagogically related keywords: communication, cognition/development and information/education were selected. The analysis of the data consisted of three parts: the frequency with which pedagogically related keywords are used, the content and the structure of the notes. Results. Apart from the term 'communication', pedagogically related keywords were seldom used. Communication appeared in all records describing limitations, although no explicit reference was made to pedagogical activities. The notes related to cognition/development were grouped into the following themes: nurses' actions, assessment of knowledge and provision of information, advice and instructions as well as patients' wishes and experiences. The themes related to information were the provision of information and advice in addition to relevant nursing actions. The structure of the documentation was simple. Conclusions. The documentation of pedagogical activities in nursing records was infrequent and inadequate. Relevance to clinical practice. The patients' need for knowledge and the nurses' teaching must be documented in the patient records so as to clearly reflect the frequency and quality of pedagogical activities.

  • 285.
    Bergh, Anne-Louise
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Friberg, Febe
    Persson, Eva
    Dahlborg Lyckhage, Elisabeth
    Perpetuating ‘New Public Management’ at the expense of nurses’ patient education: A discourse analysis2015Inngår i: Nursing Inquiry, ISSN 1320-7881, E-ISSN 1440-1800, Vol. 22, nr 3, s. 190-201Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study aimed to explore the conditions for nurses' daily patient education work by focusing on managers' way of speaking about the patient education provided by nurses in hospital care. An explorative, qualitative design with a social constructionist perspective was used. Data were collected from three focus group interviews and analysed by means of critical discourse analysis. Discursive practice can be explained by the ideology of hegemony. Due to a heavy workload and lack of time, managers could ‘see’ neither their role as a supporter of the patient education provided by nurses, nor their role in the development of nurses' pedagogical competence. They used organisational, financial, medical and legal reasons for explaining their failure to support nurses' provision of patient education. The organisational discourse was an umbrella term for ‘things’ such as cost-effectiveness, which were prioritised over patient education. There is a need to remove managerial barriers to the professional development of nurses' patient education. Managers should be responsible for ensuring and overseeing that nurses have the prerequisites necessary for providing patient education as well as for enabling continuous reflective dialogue and opportunities for learning in practice.

  • 286.
    Bergh, Anne-Louise
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Friberg, Febe
    University of Stavanger, Norway.
    Persson, Eva
    University of Lund, Sweden.
    Dahlborg Lyckhage, Elisabeth
    University of West, Trollhättan, Sweden.
    Registered Nurses’ Patient Education in Everyday Primary Care Practice:: Managers Discourses2015Inngår i: Global Qualitative Nursing Research., ISSN 2333-3936, Vol. 2Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Nurses’ patient education is important for building patients’ knowledge, understanding, and preparedness for self-management.

    The aim of this study was to explore the conditions for nurses’ patient education work by focusing on managers’ discourses

    about patient education provided by nurses. In 2012, data were derived from three focus group interviews with primary care

    managers. Critical discourse analysis was used to analyze the transcribed interviews. The discursive practice comprised a

    discourse order of economic, medical, organizational, and didactic discourses. The economic discourse was the predominant

    one to which the organization had to adjust. The medical discourse was self-evident and unquestioned. Managers reorganized

    patient education routines and structures, generally due to economic constraints. Nurses’ pedagogical competence

    development was unclear, and practice-based experiences of patient education were considered very important, whereas

    theoretical pedagogical knowledge was considered less important. Managers’ support for nurses’ practical- and theoreticalbased

    pedagogical competence development needs to be strengthened.

  • 287.
    Bergh, Anne-Louise
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Johansson, Inger
    Persson, Eva
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Karlsson, Jan
    Friberg, Febe
    Nurses’ Patient Education Questionnaire: development and validation process2015Inngår i: Journal of Research in Nursing, ISSN 1744-9871, Vol. 20, nr 3, s. 181-200Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Abstract Conditions for nurses’ daily patient education work are unclear and require clarification. The aim was to develop and validate the Nurses’ Patient Education Questionnaire, a questionnaire that assesses nurses’ perceptions of appropriate conditions for patient education work: what nurses say they actually do and what they think about what they do. The questionnaire was developed from a literature review, resulting in the development of five domains. This was followed by ‘cognitive interviewing’ with 14 nurses and dialogue with 5 pedagogical experts. The five domains were identified as significant for assessing nurses’ beliefs and knowledge; education environment; health care organisation; interdisciplinary cooperation and collegial teamwork; and patient education activities. A content validity index was used for agreement of relevance and consensus of items by nurses (n¼10). The total number of items in the final questionnaire is 60, consisting of demographic items, what nurses report they do and perceptions about patient education in daily work. The questionnaire can be used by managers and nurses to identify possibilities and barriers to patient education in different care contexts.

  • 288.
    Bergh, Anne-Louise
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Persson, Eva
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap. Lund University, Lund, Sweden.
    Karlsson, Jan
    The Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Örebro University Hospital.
    Friberg, Febe
    University of Stavanger, Stavanger, Norway.
    Registered nurses’ perceptions of conditions for patient education: focusing on aspects of competence.2014Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 28, nr 3, s. 523-536Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: It is important to clarify nurses' perceptions of conditions for patient education in daily work as research findings are ambiguous. There is a gap between societal regulations on nurses' competence in accomplishment/achievement of patient education and research findings. AIM: The aim was to describe nurses' perceptions of conditions for patient education, focusing on aspects of competence. The aim was also to describe differences in conditions for nurses working in primary, municipal and hospital care. METHODS: The study is a cross-sectional survey and is part of a project about nurses' patient-education. A randomized selection of nurses (842) received a questionnaire comprising 47 items concerning factual experience and attitudes to patient education and 13 background items. Questionnaires were returned by 83% of participants. Descriptive statistics, non-parametric tests and content analysis for open-ended items were used. RESULTS: Nurses' perceptions of conditions for patient education differ between health-care settings. Primary care nurses are at an advantage in following research in patient education, perception of their own competence (prioritizing and knowing their mandate in patient teaching), pedagogical education and post graduate specializations. CONCLUSIONS: Nurses' patient education must be more visualized and appropriate conditions created at each workplace. In this change process, managers' support is considered vital.

  • 289.
    Bergh, Anne-Louise
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Persson, LO
    Attvall, Stig
    Psychometric properties of the Swedish version of the Well-Being Questionnaire in a sample of patients with diabetes type 1.2000Inngår i: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905, Vol. 28, nr 2, s. 137-145Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: The aim of the present investigation was to further test the psychometric properties of a Swedish version of the Well-Being Questionnaire (WBQ) in order to determine whether it could be suitable for measuring health-related quality of life among type 1 diabetic patients. METHODS: In total, 94 patients who fulfilled the inclusion criteria were selected for the study and of these 85% participated. Reliability was tested with Cronbach's alpha coefficient and the internal validity by means of principal component analysis and multitrait analysis. To test the external validity, comparisons were made with two other questionnaires, the Short form-36 and a Swedish Mood Adjective Check List. RESULTS: The results show that, above all, the Swedish version of the WBQ measures psychological well-being, and thus must also be complemented with scales that measure other consequences of the illness and/or treatment, i.e. physical symptoms. The questionnaire has low discriminatory validity between subscales, which casts doubt on the appropriateness of using the four subscales as separate measures. The two scales measuring anxiety and depression are not sensitive enough for use among type 1 diabetics without complications and high or normal levels of psychological well-being. CONCLUSIONS: The Well-Being Questionnaire alone does not give any more information about subjective health status among type 1 diabetic patients than, for example, the generic SF-36.

  • 290. Berglin Blohm, M
    et al.
    Hartford, M
    Karlson, BW
    Luepker, RV
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    An evaluation of the results of media and educational campaigns designed to shorten the time taken by patients with acute myocardial infarction to decide to go to hospital1996Inngår i: Heart, ISSN 1355-6037, E-ISSN 1468-201X, Vol. 76, nr 5, s. 430-434Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To describe the benefits and pitfalls of educational campaigns designed to reduce the delay between the onset of acute myocardial infarction (AMI) and its treatment. METHODS: All seven educational campaigns reported between 1982 and 1994 were evaluated. RESULTS: The impact on delay time ranged from a reduction of patient decision time by 35% to no reduction. One study reported a sustained reduction that resulted in the delay time being halved during the three years after the campaign. The use of ambulances did not increase. Only one study reported that survival was unaffected. There was a temporary increase in the numbers of patients admitted to the emergency department with non-cardiac chest pain in the initial phase of educational campaigns. CONCLUSION: The challenge of shortening the delay between the onset of infarction and the start of treatment remains. The campaigns so far have not been proved to be worthwhile and it is not certain that further campaigns will do better. New media campaigns should be run to establish whether a different type of message is more likely to change the behaviour of people in this life-threatening situation.

  • 291. Berglin Blohm, M
    et al.
    Hartford, M
    Karlsson, T
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Factors associated with prehospital and in-hospital delay time in acute myocardial infarction: a 6-year experience1998Inngår i: Journal of Internal Medicine, ISSN 0954-6820, E-ISSN 1365-2796, Vol. 243, nr 3, s. 243-250Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: To explore factors associated with delay time prior to hospital admission and in hospital amongst acute myocardial infarction (AMI) patients with particular emphasis on the delay time to the administration of thrombolytic therapy. METHODS: During a 6-year period we prospectively computerized pre-hospital and in-hospital time intervals for AMI patients admitted to the coronary care unit (CCU) direct from the emergency department (ED) or via paramedics, at Sahlgrenska Hospital, Göteborg, Sweden. RESULTS: Pre-hospital delay: independent predictors of a prolonged delay were increased age (P = 0.0007), female sex (P = 0.02) and a history of hypertension (P = 0.03). For AMI patients who received thrombolytic treatment and the only independent predictor of a prolonged delay was increased age (P = 0.005). In-hospital delay: for all AMI patients independent predictors of a prolonged delay were prolonged pre-hospital delay (P < 0.0001), increased age (P = 0.03) and a history of angina (P = 0.002), hypertension (P = 0.01) and diabetes (P = 0.01). For thrombolytic treated AMI patients independent predictors of a prolonged delay were prolonged pre-hospital delay (P < 0.0001), female sex (P = 0.02) and a history of diabetes (P = 0.02). CONCLUSION: Risk factors for both pre-hospital and hospital delay time could in AMI be defined although slightly different. Two factors appeared for both, i.e. increasing age and a history of hypertension.

  • 292. Berglin Blohm, M
    et al.
    Nilsson, G
    Karlsson, T
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    The possibility of influencing components of hospital delay time within emergency departments among patients with ST-elevation in the initial electrocardiogram1998Inngår i: European journal of emergency medicine, ISSN 0969-9546, E-ISSN 1473-5695, Vol. 5, nr 3, s. 289-296Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to describe the possibility of influencing components of hospital delay time within the emergency department (ED) among patients with ST-elevation on the initial electrocardiogram (ECG). Nurses recorded seven patient time points: (1) ED admission; (2) ECG recording; (3) decision by nurse/ED physician; (4) cardiologist ED arrival; (5) decision of coronary care unit (CCU) admission; (6) ED departure; (7) CCU arrival. After special training in ECG, nurses in the ED were subsequently delegated to send patients directly to the CCU if showing ST-elevation on the admission ECG without contacting either the physician in ED or the cardiologist on call (intervention). Delay times between hospital admission and admission to the CCU were evaluated during the 9 months prior to and during the 6 months after the start of this intervention. Fifty patients (66% men) participated in the first study during 3 months (prior to intervention). Patients with suspected or confirmed acute myocardial infarction (AMI) in the ED had a median delay time from ED arrival to CCU arrival of 55.5 minutes (34.5 minutes for patients with confirmed AMI; ST elevation on admission). Time interval from decision to admit to CCU and ED departure was an average of 31% of the total delay. A mean of 21% of total delay occurred between ED decision to cardiologist arrival, and 19% during the time interval from cardiologist ED arrival until decision to CCU admission. Among patients receiving thrombolysis, the median delay time from hospital admission to CCU admission was reduced from 40 minutes during the 9 months prior to start of the intervention (nurses sending patients directly to the CCU) to 22 minutes during the 6 months thereafter (p = 0.02). The largest proportion of hospital delay components for acute coronary syndrome patients occurred between the cardiologist's decision to admit to the CCU and departure from the ED, and the interval following the decision by the nurse or physician to the cardiologist ED arrival. When nurses were delegated to transfer patients with ST-elevation on admission directly to the CCU without contacting a physician, the delay time from ED admission to CCU admission was reduced by nearly 50%.

  • 293.
    Berglin, Lena
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    Interactive Textile Structures: Creating Multifunctional Textiles based on Smart Materials2008Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Textiles of today are materials with applications in almost all our activities. We wear clothes all the time and we are surrounded with textiles in almost all our environments. The integration of multifunctional values in such a common material has become a special area of interest in recent years. Smart Textile represents the next generation of textiles anticipated for use in several fashion, furnishing and technical textile applications. The term smart is used to refer to materials that sense and respond in a pre-defined manner to environmental stimuli. The degree of smartness varies and it is possible to enhance the intelligence further by combining these materials with a controlling unit, for example a microprocessor. As an interdisciplinary area Smart Textile includes design spaces from several areas; the textile design space, the information technology design space and the design space of material science. This thesis addresses how Smart Textiles affect the textile design space; how the introduction of smart materials and information technology affects the creation of future textile products. The aim is to explore the convergence between textiles, smart materials and information technology and to contribute to providing a basis for future research in this area. The research method is based on a series of interlinked experiments designed through the research questions and the research objects. The experiments are separated into two different sections: interactive textile structures and health monitoring. The result is a series of basic methods for how interactive textile structures are created and a general system for health monitoring. Furthermore the result consists of a new design space, advanced textile design. In advanced textile design the focus is set on the relation between the different natures of a textile object: its physical structure and its structure in the context of design and use.

  • 294. Berglind, L
    et al.
    Karlsson, T
    Hirlekar, G
    Albertsson, P
    Herlitz, J
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Ravn-Fischer, A
    Delay and inequality in treatment of the elderly with suspected acute coronary syndrome2014Inngår i: International Journal of Cardiology, ISSN 0167-5273, E-ISSN 1874-1754, Vol. 176, nr 3, s. 946-950Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND/OBJECTIVES: The aim of this study is to determine differences between elderly patients (≥80 years) and younger patients with suspected acute coronary syndrome (ACS) regarding delay times before diagnostic tests and treatments. METHODS: All patients with chest pain who were admitted to a hospital in the Gothenburg area were included consecutively over a 3-month period. They were divided into an elderly group (≥80 years) and a reference group (<80 years). Previous medical history, ECG findings, treatments, diagnostic tests, and delay times were registered. RESULTS: Altogether, 2588 patients were included (478 elderly and 2110 reference). There were no significant differences in delay time to hospital ward admission, to first medical therapy with aspirin, or to investigation with coronary angiography (CA) between the two groups. The elderly patients had a significantly shorter median time from first medical contact to first ECG (12 vs. 14 min, p=0.002) but after adjustment for confounding factors, especially mode of transport, the opposite was found to be the case (p=0.002). Elderly hospitalized patients with ACS were less often investigated with CA (44% vs. 89%, p<0.0001) and received less medical treatment with P2Y12 antagonists and lipid lowering drugs. CONCLUSIONS: Elderly individuals with chest pain could not be shown to have a delay to hospital admission compared to their younger counterparts. Nevertheless, higher age was associated with a longer time to first ECG. The elderly patients received less active therapy, and fear of age-related side effects might explain this difference.

  • 295.
    Berglund, Flora
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Björkquist, Martin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Aggressivitet, hot och våld på en akutmottagning: En litteraturstudie ur sjuksköterskors perspektiv2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Akutsjukvård kan definieras som åtgärder som bör insättas senast inom 24 timmar men helst tidigare beroende på patientens tillstånd. Sjuksköterskan arbetar nära patienten på en akutmottagning och har det övergripande ansvaret för dennes omvårdnad. Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagning kan bli utsatta för aggressiva, hotfulla och våldsamma patienter och närstående. Dessa situationer kan uppstå till följd av olika bidragande orsaker exempelvis långa väntetider, alkohol- och drogpåverkan samt mental ohälsa. Sjuksköterskor som utsätts för detta kan få svårigheter att utföra sitt arbete samt få psykiska och fysiska men. Detta examensarbete syftar följaktligen till att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att bli utsatta för aggressivitet, hotfulla situationer och våld från patienter på sjukhusbunden akutmottagning. Metoden för detta examensarbete är en litteraturstudie, baserad på Axelssons modell för litteraturstudie.

    Resultatet baseras på nio vetenskapliga artiklar varav sex stycken kvalitativa, två stycken kvantitativa samt en med blandad metodik. Samtliga artiklar hämtades från databaserna Cinahl och PubMed. Efter dataanalys identifierades fyra teman som resultatet presenteras i. Dessa är ”En del av jobbet”, ”Rädsla att utföra sitt arbete”, ”Skadad självkänsla” och ”Maktlöshet och frustration”. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever att aggressiva, hotfulla och våldsamma situationer är naturliga inslag i arbetet på akutmottagning. Sjuksköterskor kan uppleva rädsla inför sitt arbete vilket skapar en distanserad hållning gentemot patienterna, där sjuksköterskans självkänsla kan ta skada. Maktlöshet och frustration uppstår då de aggressiva, hotfulla och våldsamma situationerna eskalerar och få insatser görs för att stävja detta. I diskussionen problematiseras och diskuteras bristen på våldsförebyggande åtgärder samt hur det relateras till bristfällig anmälan av händelser.

  • 296. Berglund, Mia
    et al.
    Ekebergh, Margaretha
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Reflektion i lärande och vård: en utmaning för sjuksköterskan2015Bok (Annet vitenskapelig)
  • 297.
    Berglund, Mia
    et al.
    School of Health and Education, Health and Learning Research Centre: Aging and Long-Term Health Problems, University of Skövde.
    Nässén, Kristina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gillsjö, Catharina
    School of Health and Education, Health and Learning Research Centre: Aging and Long-Term Health Problems, University of Skövde.
    Fluctuation between Powerlessness and Sense of Meaning - A Qualitative Study of Health Care Professionals' Experiences of Providing Health Care to Older Adults with Long-Term Musculoskeletal Pain.2015Inngår i: BMC Geriatrics, ISSN 1471-2318, E-ISSN 1471-2318, Vol. 15, artikkel-id 96Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: There is an increasing number of older adults living with long-term musculoskeletal pain and related disabilities. These problems are frequently unrecognized, underreported, and inadequately treated. Since many older adults desire to remain at home for as long as possible, it is important that individualized and holistically tailored care is provided in these settings. However, there is a complexity in providing care in this context. The aim of this study was to describe health care professionals' experiences of providing health care to older adults living with long-term musculoskeletal pain at home.

    METHODS: The phenomenon, "To provide health care to older adults living with long-term musculoskeletal pain at home", was studied using reflective lifeworld research (RLR) which is based on phenomenological epistemology. Ten health care providers (nurse, physiotherapists, and occupational therapists) were interviewed and data was analysed.

    RESULTS: The health care professional's emotions fluctuated between powerlessness and meaningfulness. Needs, opportunities, understanding and respect had to be balanced in the striving to do good in the provision of health care in differing situations. Caring for older adults with long-term pain required courage to remain in the encounter despite feelings of insecurity and uncertainty about the direction of the dialogue. The essence of caring for older adults with long-term pain consisted of the following constituents: Sense of powerlessness; striving to provide good health care; and understanding and respect.

    CONCLUSIONS: The findings indicated that the health care professionals strived to do good and to provide health care that was holistic and sensitive to the older adults' needs. A significant sense of powerlessness in the situation was experienced by the health care professionals. These findings address and support the need to develop methods that can be used to guide health care providers who support older adults in the context of their homes.

  • 298.
    Berglund, Mia
    et al.
    School of Health and Education, Research Centre: Aging and Long-Term Health Problems, University of Skövde,Sweden.
    Nässén, Kristina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hedén, Lena
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gillsjö, Catharina
    School of Health and Education, Research Centre: Aging and Long-Term Health Problems, University of Skövde,Sweden.
    Older Adults' Experiences of Reflective STRENGTH-Giving Dialogues: An Interview Study.2016Inngår i: Journal of Gerontology & Geriatric Research, ISSN 2167-7182Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: A major health problem that frequently accompanies old age is long-term pain, but pain must be acknowledged by older adults and health care providers. Interventions are needed to alleviate pain and suffering while holistically providing health care that promotes wellbeing. The intervention project, Reflective STRENGTHGiving Dialogues© (STRENGTH) was implemented to increase health and wellbeing among community dwelling older adults living with long-term musculoskeletal pain at home. Aim: The aim of this study was to describe the older adults' experiences of the intervention Reflective STRENGTH-Giving Dialogue. Method: A life world hermeneutic approach was used in collection and analysis of data. Twenty community dwelling older adults participated were interviewed in their homes after the intervention. Findings: The findings consisted of five themes and showed that the older adults experienced the Reflective STRENGTH-Giving Dialogues as a continuous and trusting relationship that alleviates the pain and breaks the loneliness. They expressed it as a new way to talk about life with pain. The dialogues supported reflection and memory and resulted in a transition in orientation in life. Conclusion: The Reflective STRENGTH-Giving Dialogues helped the older adults to increase their intellectual, emotional, and physical engagement in daily living. The dialogues facilitated a transition in orientation from past to present, to the future, and from obstacles to opportunities. The dialogues were oriented towards enjoyments, meaning, courage and strength in life as a whole which promoted the older adults’ sense of well-being and vitality. The dialogues also facilitated carrying out small and large life projects. The Reflective STRENGTH-Giving Dialogues created a deepened caring relationship that contributed to an increased sense of security, strength and courage, all of which enhanced the potential for better health and wellbeing.

  • 299. Berglund, Mia
    et al.
    Sjögren, Reet
    Ekebergh, Margaretha
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Reflect and learn together: when two supervisors interact in the learning support process of nurse education2012Inngår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 20, nr 2, s. 152-158Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim  To describe the importance of supervisors working together in supporting the learning process of nurse students through reflective caring science supervision. Background  A supervision model has been developed in order to meet the need for interweaving theory and practice. The model is characterized by learning reflection in caring science. A unique aspect of the present project was that the student groups were led by a teacher and a nurse. Method  Data were collected through interviews with the supervisors. The analysis was performed with a phenomenological approach. Results  The results showed that theory and practice can be made more tangible and interwoven by using two supervisors in a dual supervision. The essential structure is built on the constituents ‘Reflection as Learning Support’, ‘Interweaving Caring Science with the Patient’s Narrative’, ‘The Student as a Learning Subject’ and ‘The Learning Environment of Supervision’. Conclusion  The study concludes that supervision in pairs provides unique possibilities for interweaving and developing theory and practice. Implications for nursing management  The supervision model offers unique opportunities for cooperation, for the development of theory and practice and for the development of the professional roll of nurses and teachers.

  • 300.
    Berglund, Mia
    et al.
    University of Skövde.
    Westin, Lars
    University of Skövde.
    Svanström, Rune
    University of Skövde.
    Sundler J, Annelie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Suffering caused by care--patients' experiences from hospital settings.2012Inngår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 7, nr 1Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Suffering and well-being are significant aspects of human existence; in particular, suffering and well-being are important aspects of patients' experiences following diseases. Increased knowledge about existential dimensions of illness and healthcare experiences may be needed in order to improve care and reduce unnecessary suffering. Therefore, the aim of this paper is to illuminate the phenomenon of suffering experienced in relation to healthcare needs among patients in hospital settings in Sweden. In this study, we used a reflective lifeworld approach. The data were analysed with a focus on meanings. The results describe the essential meaning of the phenomenon of suffering in relation to healthcare needs. The patients were suffering during care-giving when they felt distrusted or mistreated and when their perspective on illness and health was overlooked. Suffering was found to arise due to healthcare actions that neglected a holistic and patient-centred approach to care. Unfortunately, healthcare experiences that cause patients to suffer seem to be something one needs to endure without being critical. The phenomenon can be described as having four constituents: to be mistreated; to struggle for one's healthcare needs and autonomy; to feel powerless; and to feel fragmented and objectified. The study concludes that there are problems associated with patients experiencing suffering at the hands of healthcare providers, even if this suffering may not have been caused deliberately to the patient. Consequently, conscious improvements are needed to lessen the suffering caused by care-giving, as are strategies that promote more patient-centred care and patient participation.

3456789 251 - 300 of 2915
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf