Change search
Refine search result
3456789 251 - 300 of 1856
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 251.
    Blomberg, Hanna
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Lausten-Thomsen, Karolina
    University of Borås, School of Health Science.
    ”Well listen, this is your fault”: Hivpositiva personers upplevelser av mötet med vården2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Hiv, humant immunbristvirus, är en infektionssjukdom som av smittskyddslagen klassas som allmänfarlig, i nuläget finns inget botemedel. Det finns dock effektiva bromsmediciner. Viruset smittar främst via blod och sexuella kontakter. Aids är hivinfektionens slutfas och karakteriseras av nedsatt immunförsvar och ständig kamp mot opportunistiska infektioner. Personer med hiv riskerar att särbehandlas i vården på grund av de tabun och fördomar som omger sjukdomen. Då personer med hiv kommer i kontakt med vården är det viktigt att vårdpersonalen har kunskap och förståelse för hur deras upplevelse av mötet med vården kan se ut. Syftet med detta examensarbete är att genom analys av kvalitativ forskning undersöka hur personer med hiv upplever mötet med vården. Metoden som valts för detta examensarbete är analys av kvalitativ forskning. Resultatet är indelat i tre kategorier; mötet med vården, känslor som vården ger upphov till och vårdrelationen. Personer med hiv upplever, i större utsträckning än andra patientgrupper, att de har blivit försummade i vården. Vårdaren har en stor del i hur personer med hiv upplever mötet med vården. En god vårdrelation är av stor betydelse, både för utgången av behandlingar och för patientens uppfattning av vården. Diskussionen är indelad i tre stycken; metoddiskussion där metoden och arbetsgången diskuteras och analyseras, resultatdiskussion där resultatet diskuteras och tolkas utifrån författarnas kunskaper och åsikter och praktiska implikationer där författarna utifrån det egna resultatet och diskussionen föreslår förbättringar inom såväl utbildning för vårdpersonal som arbetslivet.

  • 252.
    Blomberg, Joakim
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Sjögerén, Johan
    University of Borås, School of Health Science.
    När det ”aktiva jaget” hotas: Patienters upplevelser av fysisk aktivitet efter en hjärtinfarkt2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i världen. Efter en hjärtinfarkt ger fysisk aktivitet många olika positiva effekter, både fysiska och psykiska. Trots det visar forskning att väldigt många hjärtinfarktsdrabbade patienter inte är fysiskt aktiva. För att sjuksköterskor ska kunna ge patienter stöd och uppmuntran till fysisk aktivitet efter en hjärtinfarkt är det viktigt att ha förståelse för patienternas situation då livsvärlden förändras vid sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa patienters upplevelser av fysisk aktivitet efter en hjärtinfarkt. 13 artiklar användes i analysen som resulterade i två huvudteman som dels beskriver vilka faktorer som hindrar patienterna att utföra fysisk aktivitet och dels vilka faktorer som bidrar till att vilja vara fysisk aktiv trots sjukdomen. Många patienter känner rädsla för att åter drabbas av hjärtinfarkt och avstår från träning på grund av detta. Förnekelse av sjukdom och brist på stöd och kontroll medverkar också till låg träningsfrekvens. Det som driver patienterna att vara fysiskt aktiva är att de får en känsla av välbefinnande och att de tar tillbaka kontrollen över sin situation samt att det ger en viss social tillfredsställelse. Det är viktigt att poängtera betydelsen av fysisk aktivitet och vilka effekter den har på människan då det är en central del i rehabiliteringen och sekundärpreventionen efter en hjärtinfarkt. I arbetet att öka motivationen till fysisk aktivitet bör sjuksköterskor se till vilka förutsättningar och vilken inställning patienten själv har till fysisk aktivitet.

  • 253. Blomberg, Karin
    et al.
    Bisholt, Birgitta
    Kullén Engström, Agneta
    University of Borås, School of Health Science.
    Olsson, Ulla
    Sundler J, Annelie
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Gustafsson, Margareta
    Swedish nursing students' experience of stress during clinical practice in relation to clinical setting characteristics and the organisation of the clinical education2014In: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 23, no 15-16, p. 2264-2271Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    AIMS AND OBJECTIVES: To describe nursing students' experience of stress during clinical practice and evaluate the risk of stress in relation to the clinical setting characteristics and the organisation of the clinical education. BACKGROUND: Stress during clinical practice is well documented, but there is a lack of knowledge concerning whether the clinical setting characteristics and the organisation of the education make a difference. DESIGN: A cross-sectional study with evaluative design. METHODS: Data were collected by means of a numerical rating scale for the assessment of stress and questions about the clinical setting characteristics and the organisation of the education. One hundred and eighty-four students who had completed their final year on the nursing programme at three universities in Sweden were included. RESULTS: Nearly half of the students (43%) experienced high level of stress during clinical practice. Measured by decision in the tree analysis, the absolute risk of stress was 57% in students with placements in hospital departments, as compared to 13% in students with placements in other clinical settings. The risk of stress increased to 71% if the students with placement in a hospital took the national clinical final examination. Performance of practice in a hospital department overcrowded with patients was also associated with increased risk of stress. The organisation of supervision and number of students at the clinical placement had an effect on the experience of stress, but did not prove to be risk factors in the analysis. CONCLUSIONS: The risk of stress in nursing students during their clinical practice differs depending on clinical setting characteristics. The taking of the national clinical final examination could be a source of stress, but this requires further investigation. RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: It is important that supervisors are aware that students in hospital departments overcrowded with patients are at risk of stress and may have increased need of support.

  • 254.
    Blomdahl, Katarina
    University of Borås, School of Health Science.
    Hur spinalbedövade patienter erfar den intraoperativa fasen2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Patienter som genomgår en operation har normalt ingen kontakt med varken operationssjuksköterska eller en anestesisjuksköterska innan ingreppet. En första kontakt sker oftast när patienter anländer till operationsavdelningen, då är tiden knapp och gör det svårt att tillsammans med patienter planera vården. En perioperativsjuksköterska har ett etiskt ansvar att bjuda in patienter till en vårdande gemenskap och skapa förtroende genom sina möten med patienter, vilket bäst kan göras genom ett perioperativt samtal någon dag innan operationen. Idag ges sällan den möjligheten. Det finns få studier gjorda om hur spinalbedövade patienter upplever tiden under sin operation. Därför riktas uppmärksamheten i denna studie mot hur spinalbedövade patienter erfar den intraoperativa fasen. Åtta patienter har intervjuats i åldrarna 60-86 år, fem kvinnor och tre män. Studien är kvalitativ och en reflekterande livsvärldsansats har använts för att kunna beskriva världen så som den är levd av patienten.. Resultatets beskrivningar av upplevelser i den intraoperativa fasen presenteras i fyra teman. Dessa är: ” Följsamma patienter som överlämnar sig”, ” Det vårdande mötets betydelse”, ” Förtroendet till vården och vårdpersonalen” samt ” Patienters okunskap och informationsbehov”. Patienter ifrågasätter inte utan litar till hundra procent på vården och vårdpersonalens kompetens De överlämnar sig därför utan att vara oroliga. En känsla av trygghet samt att vara välkommen till operationsavdelningen fanns hos patienterna. Dock fanns en brist på kunskap om vårdprocessen under den perioperativa fasen, vilket gör att patienter har svårt att påverka sin vård. Resultatet visar att patienter i stort sett upplever sig ha tillräcklig med information om vad som händer under operation. Dock framkom det även att patienterna ställer frågor som aldrig besvaras.

  • 255.
    Blomqvist, Katharina
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Hakala, Ulrika
    University of Borås, School of Health Science.
    ”Hjälp, jag läcker” Kvinnors upplevelse av att leva med urininkontinens2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Urininkontinens är ett av våra största folkhälsoproblem som påverkar människors dagliga liv på ett negativt sätt. Det förekommer i alla åldrar och kvinnor drabbas i högre grad än män och uppskattningsvis lider 10 procent av landets kvinnor av urininkontinens. En djupare förståelse för hur kvinnor upplever sin situation är av stor vikt för att kunna bemöta dem på ett professionellt sätt som sjuksköterska. Denna studie syftar till att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med urininkontinens. Studien har utförts som en litteraturstudie där nio kvalitativa artiklar har analyserats och sammanställts enligt Evans (2002) analysmodell. Analysen resulterade i tre teman: Att leva med en förändrad självbild, Att känna begränsning i sitt sociala och aktiva liv samt Att erfara möten med vården, med underliggande subteman. Resultatet visar att urininkontinens har en negativ inverkan på kvinnors livskvalitet. Att leva med en okontrollerad kropp leder till skamkänslor då kvinnan upplever urininkontinens som ett tabubelagt tillstånd. Kvinnor använder olika typer av strategier för att dölja sitt problem i ett försök att uppnå kontroll av urininkontinensens oförutsägbarhet. I vår diskussion har vi uppmärksammat att många kvinnor har svårt att söka professionell hjälp och på grund av skam och rädsla och väljer att låta urininkontinensen förbli ett dolt problem.

  • 256.
    Boberg, Markus
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Karlsson, Markus
    University of Borås, School of Health Science.
    ”It’s not properly explained”- Hjärtinfarktsdrabbade patienters upplevelser av information2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Hjärtinfarkt är en av de vanligaste diagnoserna och varje år insjuknar cirka 40000 personer i Sverige. En hjärtinfarkt innebär en stor förändring i livet och patienten måste ibland lära sig att leva ”ett nytt liv”. Det är sjuksköterskan som har till uppgift att ge dessa patienter den information de behöver för att känna sig någorlunda trygga och ge dem en chans att bemöta de förändringar som uppstått. Forskning visar att det finns brister vid informationsgivning. Denna, enligt Forsberg och Wengström (2008), systematiska litteraturstudie syftar till att beskriva patienters, med diagnostiserad hjärtinfarkt, upplevelser av information given av sjuksköterskan relaterad till sin sjukdom. Artiklar söktes i databaserna Cinahl, Medline, PubMed och Scopus. Artiklarna är analyserade enligt Evans (2003) modell. Resultatet består av två huvudteman och fem subteman. Det första huvudtemat är ”Upplevelser av informationens hur och när” som innehåller subteman ”Informationens baksida”, ”Ej individanpassad information” samt ”Tillfällets betydelse”. Det andra huvudtemat är ”Att uppleva framtidstro” med subteman ”Information inger hopp” och ”Information inger trygghet”. I diskussionen diskuteras båda huvudtemana med hjälp av bakgrunden i studien samt ny forskning, dock läggs mest vikt vid huvudtemat: ”Upplevelser av informationens hur och när”.

  • 257.
    Bodinger, Lina
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Johansson, Liselott
    University of Borås, School of Health Science.
    Det vårdande mötet mellan distriktssköterska och barn i barnhälsovården: En kvalitativ intervjustudie2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Patientens känsla av välbefinnande är relaterat till om det finns en fungerande vårdrelation som utvecklas i ett vårdande möte, mellan vårdare och patient. Vårdrelationen i mötet kan främja eller motverka hälsa. Båda parter i vårdrelationen är aktiva i någon mening och det är distriktssköterskans ansvar att det blir ett vårdande möte. Barnet som besöker vården är, som varje patient i en vårdsituation, utsatt - dels beroende på sårbarhet och dels beroende på underlägsenhet gentemot vårdgivaren, i det här fallet distriktssköterskan. Utsatthet hos barn kan leda till att tillit, både till andra och till sig själv, rubbas. Barnets delaktighet och förmåga att uttrycka sig är delvis beroende av de vuxna i det vårdande mötet. Kommunikation är av stor betydelse i det vårdande mötet med barn. Syftet med studien var att beskriva hur distriktssköterskor gör för att skapa förutsättningar för ett vårdande möte med barnet på BVC. Metoden för studien är kvalitativ datainsamling i intervjuform. Undersökningsgrupp är åtta distriktssköterskor som arbetat med Barnhälsovård mellan 1,5 och 38 år. Resultatet har framkommit genom kvalitativ innehålls analys. Det visar hur distriktssköterskor erfar sitt görande i det vårdande mötet med barnet. Egenskaper och olika sätt att bemöta påverkar det vårdande mötets innehåll. Egenskaper av vikt är att vara lugn, intresserad, lyhörd och följsam gentemot barnet. Det betyder att de etablerar kontakt genom struktur och förhållningssätt, att de använder kunskap om vad som påverkar barnets välbefinnande och att de är följsamma i mötet. Distriktssköterskorna erfar också att familjen påverkar hur de gör i det vårdande mötet. I diskussionen påtalar vi förhållningssätt, följsamhet och kunskap om barn och deras miljö som betydelsefullt i det vårdande mötet. Den kvalitativa intervjuns betydelse för hur den kan sätta igång reflektion hos den intervjuade diskuteras också.

  • 258.
    Bohlin, Linda
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Sandelin, Emelie
    University of Borås, School of Health Science.
    Informationens betydelse för patienter som vårdas på en akutmottagning2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Varje dag drabbas människor av ohälsa och en del behöver uppsöka akutsjukvård för att få hjälp att bemästra sin situation. Det är av stor vikt att få information om sin situation, diagnos, behandling och egenvård för att klara av sin ohälsa. Enligt den svenska Hälso- och sjukvårdslagen och enligt riktlinjer från Socialstyrelsen är vårdpersonal skyldig att ge patienter information. Att få information har enligt tidigare studier ett nära samband med att känna delaktighet i sin vård och med högre patienttillfredsställelse. Syftet med den här litteraturöversikten var att undersöka betydelsen av att få information som patient på en akutmottagning. Med motivet att kunna applicera resultatet på svenska förhållanden är resultatet uppbyggt på åtta studier genomförda på svenska akutmottagningar. Två internationella studier har också använts efter noga övervägande. Åtta av de tio studierna är gjorda med en kvalitativ ansats, de övriga två, varav en svensk och en internationell, har en kvantitativ ansats. Vårt resultat visar att informationen är viktig för att skapa kontroll över situationen och för patientens delaktighet i sin vård, för känslan av bekräftelse och för upplevelsen av trygghet. Relationen mellan patient och sjuksköterska lyftes fram som en viktig del för att patienten ska känna trygghet, vilket skapar förutsättningar att kunna berätta om sin oro och sina behov. Informationen måste anpassas efter varje patients behov och informationen kan behövas upprepas och förtydligas. Det är av stor vikt att sjuksköterskor vet om att information skapar trygghet, vilket skapar förutsättningar för att ge individanpassad information. Informationen är viktig i alla delar av vårdprocessen, därför anser författarna resultatet kan vara överförbart på andra vårdenheter.

  • 259.
    Bok, Christina
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Brett, Susanne
    University of Borås, School of Health Science.
    Distriktssköterskans/ sjuksköterskans arbetsledning inom äldrevården: En litteraturstudie2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Distriktssköterskans ledarskap har historiskt sett utvecklats i takt med inflytande av samhällets värderingar och dess förändrade sjukdomsbild. Det auktoritära ledarskapet har under senare delen av 1900- talet successivt ersatts av det demokratiska ledarskapet med en holistisk syn på människan. Detta nya ledarskap ställer höga krav på samverkansformer vid vård av patienten. En övergång till en teambaserad organisation har enligt litteraturen visat sig fungera bra. Tidigare forskning visar att det krävs god arbetsledning i teamarbetet mellan distriktssköterska/ sjuksköterska och vårdpersonal för att patienten ska erhålla god vård. Vi anser det betydelsefullt att utforska vilken betydelse distriktssköterskans/ sjuksköterskans ledarskap har vid samarbetet med vårdpersonal. Syftet med uppsatsen är att synliggöra distriktssköterskans/ sjuksköterskans arbetsledning av vårdpersonal inom kommunal hälso- och sjukvård. Denna litteraturstudie har gjorts med utgångspunkt från 13 vetenskapliga artiklar och övrig litteratur inom valt ämnesområde. Datamaterialet har granskats utifrån en kvalitativ innehållsanalys samt kategoriserats. Distriktssköterskans/ sjuksköterskans ledarskap avspeglar samarbetet med vårdpersonalen. Ett starkt ledarskap är viktigt för utvecklandet av ett gott samspel och samarbete mellan distriktssköterska/ sjuksköterska och vårdpersonal. Återkommande faktorer med betydelse för ledarskapets inverkan på samspelet med vårdpersonal visade sig vara ledarskapsroll, kommunikation, teamarbete och utbildning. En öppen och klar kommunikation med regelbunden återkoppling mellan distriktssköterskan/ sjuksköterskan och övrig vårdpersonal kopplas till framgångrika prestationer. I ett välfungerande teamarbete där distriktssköterskan/ sjuksköterskan har förmåga att motivera vårdteamet genom kompetensutveckling, uppmuntran till egna initiativ, samt delgivande av gemensamma mål och visioner stärks teamet.

  • 260.
    Bolin, Jennie
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Edenbo, Emma
    University of Borås, School of Health Science.
    Närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet: En litteraturstudie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Den palliativa vården har som mål att utifrån ett helhetsperspektiv stödja patienten så att denne har möjlighet att uppleva välbefinnande livet ut. Att vårdas i det egna hemmet anses vara det bästa alternativet då den bekanta omgivningen bevarar patientens självkänsla och integritet. I ett patientperspektiv inkluderas även patientens närstående. När vården bedrivs i det egna hemmet kan det medföra att de blir delaktiga i vården. Denna situation kan vara omvälvande och förändrar närståendes livssituation. Syftet är att beskriva närståendes upplevelser av att vara delaktiga i vårdandet av en vuxen familjemedlem som erhåller palliativ vård i det egna hemmet. Uppsatsen är en litteraturöversikt som bygger på tio vårdvetenskapliga artiklar. Artiklarna bearbetades och analyserades med hjälp av Fribergs (2012) metod. Sammanlagt skapades elva underteman som därefter sammanfördes till fyra huvudteman, upplevelser av en förändrad livssituation, upplevelser av att anta vårdarrollen, upplevelser av att vårda samt upplevelser av stöd. Resultatet visar att närståendes upplevelser av palliativ vård i det egna hemmet är förenat med många olika känslor. Vårdarrollen kan upplevas som en belastning och de närstående tvingas undertrycka tankar som annars kan leda till skuldkänslor. Brist på stöd och hjälp från vårdare, familj och vänner gör att de känner sig otrygga, maktlösa och utelämnade. Två fynd från resultatet, som har betydelse för förståelsen av de närståendes upplevelser av att vara delaktiga i den palliativa vården när den bedrivs i det egna hemmet, diskuterades. I diskussionen presenteras dessa som två nya teman, behov av stöd och hjälp från omgivningen samt skuldkänslor och förbjudna tankar.

  • 261.
    Boman, Christian
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Stolt, Erik
    University of Borås, School of Health Science.
    Anestesisjuksköterskors erfarenhet av att möta oroliga patienter i den intraoperativa fasen2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Under våra fältstudiedagar tyckte vi oss kunna se att patienter ofta kan vara orolig då vi som anestesisjuksköterskor möter dem på operation. Framförallt när patienten väl har kommit till operation och snart ska få sin anestesi. Som det ser ut idag är det på operation anestesisjuksköterskor möter sin patient för första gången, alltså i patientens intraoperativa fas. Detta beror oftast på att det inte finns tid eller ges någon möjlighet att ha något pre- eller postoperativt möte. Under denna korta tid skapa en relation med patienten och dämpa eventuell oro samtidigt som verksamheten idag har en tendens till att vilja effektivisera bort en del av denna viktiga och redan korta tid. Hur möter sjuksköterskan en patients oro och ångest i den intraoperativa fasen strax innan sövning? Genom att ta del av den erfarenhet som finns hos anestesisjuksköterskan kan det skapas verktyg som sedan kan användas i verksamheten. Syftet med studien är att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenhet av att möta och lugna oroliga patienter intraoperativt. Det är en kvalitativ intervjustudie där sju anestesisjuksköterskor intervjuats. Resultatet visar på de sätt som anestesisjuksköterskan bemöter oroliga patienter. Att genom samtal avleda patientens oro, att sjuksköterskan använder beröring i arbetet med att göra patienter trygga. Anestesisjuksköterskan lovar patienten att finnas till och att ta hand om dem under operationen. Resultatet visar också hur anestesisjuksköterskan använder information och anpassar den utifrån vilken patient det är. Resultatet visar även på att anestesisjuksköterskorna framhäver att bemötandet av patienten är viktigt. Det handlar om att uppträdda lugnt och visa skicklighet samt kunnande i sitt arbete.

  • 262.
    Bondas, Terese
    University of Borås, School of Health Science.
    Att vara med barn. En vårdvetenskaplig studie av kvinnors upplevelser under perinatal tid2000Doctoral thesis, monograph (Other academic)
  • 263.
    Bondas, Terese
    University of Borås, School of Health Science.
    Caritative Leadership: Ministering to the Patients2003In: Nursing Administration Quarterly, ISSN 0363-9568, E-ISSN 1550-5103, Vol. 27, no 3, p. 249-255Article in journal (Refereed)
  • 264.
    Bondas, Terese
    University of Borås, School of Health Science.
    Det caritativa ledarskapet2008In: Vård i fokus, ISSN 0781-495X, Vol. 3, no 1, p. 5-Article in journal (Other academic)
  • 265.
    Bondas, Terese
    University of Borås, School of Health Science.
    Förenande ledarskap2007In: LIV, no 4, p. 29-31Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 266.
    Bondas, Terese
    University of Borås, School of Health Science.
    Olika former av vårdande gemenskap2003In: Gryning II : Klinisk vårdvetenskap / [ed] Katie Eriksson, Unni Å. Lindström, Institutionen för vårdvetenskap, Åbo Akademi, Vasa , 2003Chapter in book (Other academic)
  • 267.
    Bondas, Terese
    University of Borås, School of Health Science.
    Paths to Nursing Leadership2006In: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 13, no 5, p. 1-8Article in journal (Refereed)
  • 268.
    Bondas, Terese
    University of Borås, School of Health Science.
    Preparing the Air for Nursing Care: A Grounded Theory Study of First Line Nurse Managers2009In: Journal of Research in Nursing, ISSN 1744-9871, E-ISSN 1744-988X, Vol. 14, no 4, p. 351-362Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The first line nurse managers’ opportunities to lead nursing care seem to be diminishing. The aim of this study was, therefore, to gain an understanding of the first line nurse managers in their experiences in the development of nursing care as part of a wider research programme. Finnish nurse managers wrote narratives at the beginning of five different leadership courses in this grounded theory study. ‘Preparing the Air for Nursing Care’ emerged as a core category. It was formed by two major categories. ‘Being Concerned about Nursing Care’ describes the nurse managers’ focus on the development of nursing care, the nursing caregivers’ health and knowledge and a concern for the whole organisation. The second major category ‘Creating the Direction and Content of Nursing Care’ describes the nurse manager working together with the staff to create individual and family-centred best practice, initiating relationships and dialogues for nursing care, and a culture of caring. A typology was created that explained the four main modalities to emerge from the data: ‘the Active Developer’, ‘the Passive Thinker’, ‘the Impulsive Creator’ and ‘the Routine Manager’.

  • 269.
    Bondas, Terese
    University of Borås, School of Health Science.
    To be with Child: A Heuristic Synthesis in Maternal Care2005In: Trends in Midwifery Research / [ed] Randell Balin, Nova Science, New York , 2005, p. 119-136Chapter in book (Other academic)
  • 270.
    Bondas, Terese
    University of Borås, School of Health Science.
    Vårdledarskapets vara eller icke vara: utvecklare, förändrare, tänkare eller upprätthållare?2008Conference paper (Refereed)
  • 271.
    Bondas, Terese
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Berg, Marie
    Hall, Elisabeth
    Olafsdottir, Olöf Asta
    Störe Brinchmann, Berit
    Vehviläinen-Julkunen, Katri
    Evidence-based care and childbearing: a critical approach2008In: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 3, no 4, p. 239-247Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Developing the best care for clients and patients is a paramount aim of all health care practices, which therefore, should be based on best evidence. This is also crucial for care during the childbearing period here defined as pregnancy, childbirth, and infancy. However, due to dominance of the evidence-based medicine (EBM) model, health care practice has encountered problems especially regarding its relationship to qualitative research. In this article, we analyze and discuss how research based on a lifeworld perspective fits with evidence-based care (EBC), and how a circular model instead of a hierarchy is suitable when attributing value to knowledge for EBC. The article focuses on the history of EBM and EBC, the power of the evidence concept, and EBC from a narrow to a broad view. Further qualitative research and its use for developing EBC is discussed and examples are presented from the authors’ own lifeworld research in the Nordic childbearing context. Finally, an alternative circular model of knowledge for EBC is presented. In order to develop evidence-based care, there is need for multiple types of scientific knowledge with equal strength of evidence, integrated with clinical experience, setting, circumstances and health care resources, and incorporating the experiences and clinical state of the childbearing woman and her family.

  • 272.
    Bondas, Terese
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Hall, E
    Challenges in approaching metasynthesis research2007In: Qualitative Health Research, ISSN 1049-7323, E-ISSN 1552-7557, Vol. 17, no 1, p. 113-121Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The overall aim of this study was to contribute to the development of metasynthesis through an analysis of the challenges involved. The study grew out of the critique of qualitative metaresearch raised by current developers of metamethodologies. Different views on the application of methodologies have emerged in the literature, contributing to confusion and ambiguity concerning the challenging questions of what, why, how, and who in metasynthesis research, which might increase the risk of misunderstanding. The roots of metasynthesis research are seen as multifaceted and influencing the development of the methods in different directions. The primary worth of metasynthesis is theoretical and/or methodological development (synthesis) combined with the potential for reflection: going beyond and behind the studies (meta). Metasynthesis research has also the potential to raise questions of research collaboration, culture, and language.

  • 273.
    Bondas, Terese
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Hall, Elisabeth
    A decade of metasynthesis research in health sciences: a meta-method study2007In: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 2, no 2, p. 101-113Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    The overall aim of this study was to analyze the methods applied in previous metasynthesis research and to inform future researchers of epistemological and methodological issues based on this analysis. Meta-method analysis was applied to a decade of 45 published metasynthesis studies that pertain to nursing and allied health studies. The findings show that the metasynthesis research can be classified into three areas: (1) health, illness and suffering, (2) care and support, and (3) parenting, newborn and childcare. Meta ethnography dominates the research area. Metastudy, metasummary, qualitative metasynthesis, and grounded formal theory are emerging methods. The metasynthesis studies suffer from modifications without explications, use of secondary method references, missing sample and search data and differences in the type of findings and the meta-concepts depicting the findings. The worth of metasynthesis research is questioned when the core ideas of qualitative meta studies, theoretical and/or methodological development (‘‘synthesis’’) combined with the potential of going beyond and behind the studies (‘‘meta’’), is missing. Metasynthesis research requires knowledge in both the substance and the various qualitative methods, and systematic attendance to the method accompanied by the openness and the creativity of a qualitative approach. Conclusions and recommendations are presented as epistemological reflections and a guide for future metasynthesis research in health sciences.

  • 274.
    Bondas, Terese
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Lundgren, Ingela
    University of Borås, School of Health Science.
    Women’s experiences of childbirth, care and support: a metasynthesis2009Conference paper (Refereed)
  • 275.
    Bondas, Terese
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Michelsson, B
    Tjäna patienten: Skapande av vårdande kultur med utvecklingsarbeten2005Report (Other academic)
  • 276.
    Bondas, Terese
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Olausson, Sepideh
    University of Borås, School of Health Science.
    Photography as a Data Collection Method in Intensive Care2009Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The suffering patient is thrown into a strange and unfamiliar environment of different technological devices in an Intensive care unit. The intensive room is a place for care and treatment, for rest and recovery, a visiting room, and a working place for the staff. In this context patients and relatives are very vulnerable and are in a need of support. Patients may suffer from unreal experiences, often very traumatic during their stay in ICU and many patients also suffer from unpleasant memories, and some develop post traumatic stress after their discharge. In order to design optimal rooms in ICU it would be important to identify factors which are meaningful for the patients and relatives. The aim of this study, as part of a larger research project, is to illuminate patients’ and relatives’ experiences of the physical room, the design and the interior in the ICU. Photographs combined with interviews are used as data collection methods within the ICU-context. Relatives and former patients are asked to photograph different aspects of the room that they remember or associate with a feeling. The pictures were used later during an interview with the informants. In total the researcher meets the informants three times, first time to inform, the second time to take the photos and a third time for the interview. This method gives the researcher opportunity to deepen the understanding and capture aspects of the room that otherwise might have been hidden. The presentation will focus on photography as a research method.

  • 277.
    Borgesand, Jenny
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Jönsson, Fredrika
    University of Borås, School of Health Science.
    Se vår sorg ”När det otänkbara inträffar, att vara förälder till ett barn som drabbats av leukemi”2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    När ett barn får diagnosen leukemi är det de flesta föräldrars mardröm. Som förälder vill man in i det sista hålla hoppet levande, men i var fjärde familj inträffar det otänkbara. Hela barnets sjukdomsförlopp innebär för föräldrarna en förändrad livsvärld och ett outhärdligt lidande. Trots den värsta smärtan lyfts positiva händelser fram som belyser att föräldrarna kan känna hopp och glädje även när det är som tyngst. För att som sjuksköterska kunna hjälpa föräldrarna att uthärda sorgen är det viktigt att skapa kunskap om de känslor och reaktioner som föräldrarna kan uppleva. Syftet med denna studie är att beskriva de känslor som föräldrar till leukemisjuka barn upplever under sjukdomsprocessen och om barnet dör. Syftet är också att beskriva hur föräldrarna uthärdar sin sorg och sitt lidande. Den metod som använts är kvalitativ innehållsanalys baserad på biografier. I resultatet beskrivs de känslor föräldrarna överväldigas av och hur de gör för att hantera sin sorg. I diskussionen lyfts den vårdande relationens betydelse fram. Förmågan hos personalen att kunna samtala med och lyssna på föräldrarna är viktig för att lindra lidandet. Det är också viktigt att vårdpersonalen har förståelse för att sorgearbetet kan se olika ut hos olika människor. Avslutningsvis diskuteras även faktorer som kan påverka sorgearbetet, så som exempelvis platsen för barnets dödsfall.

  • 278.
    Borgesten, Andreas
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Karlsson, Markus
    University of Borås, School of Health Science.
    Kan en hälsofrämjande miljö påverka läkemedelsanvändningen inom intensivvård? En interventionsstudie2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Intensivvårdsmiljön innebär att patienter är i en utsatt situation där integritet och avskildhet kan bli åsidosatt. Därtill behandlas de med potenta sederande och analgetiska läkemedel som i sin tur ger ogynnsamma effekter. Det är därför av vikt att sträva efter att så låga doser som möjligt administreras. Syftet med studien var att undersöka om det fanns någon skillnad i förbrukning av analgetiska och sedativa läkemedel mellan patienter som vårdats på en specialdesignad intensivvårdssal och patienter som vårdats på en ordinär intensivvårdssal på ett medelstort sjukhus i Västsverige. I studien ingick 149 patienter som vårdadats på en specialdesignad intensivvårdssal eller en ordinär intensivvårdssal. Studien gjordes utifrån en randomiserad kontrollerad design med kvantitativ ansats. Genom retroperspektiv journalgranskning har det studerats hur åtgången av analgetiska och sedativa läkemedel varierat mellan dessa rum. Journalerna som granskades var från 2012 till 2014 och data analyserades utifrån fem faser med enskilda t-test samt multifaktoriell analys. I studien fann författarna vissa skillnader i förbrukningen av sedativa och analgetiska läkemedel men med bristande signifikans. Det krävs dock vidare forskning på området.

  • 279.
    Borgqvist, Luisa
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Liedman Laine, Malin
    University of Borås, School of Health Science.
    Behovet av stöd till distriktssköterskor som vårdar patienter i livets slutskede: Kommunala enhetschefers uppfattning2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Allt fler patienter som vårdas i livets slutskede avlider utanför sjukhusen, det kan röra sig om vård i ordinärt boende, på korttidsboende, särskilt boende eller hospice. För att distriktssköterskan som vårdar ska kunna utföra sitt arbete på ett så professionellt sätt som möjligt och kunna lindra symtom och erbjuda största möjliga livskvalitet till patienten krävs det olika former av stöd från arbetsgivaren. Det stöd som behövs kan vara regelbunden handledning, tid för reflektion och utbildning inom den palliativa vården till exempel tid för hospitering på vårdavdelningar. Distriktssköterskan behöver också få utrymme i sin arbetsplanering att vara hos den svårt sjuke, så att patienten känner att distriktssköterskan är närvarande och inte är på väg någon annanstans. Detta för att kunna lyssna till de önskemål som uppkommer och erbjuda det som behövs. I de undersökta kommunerna är enhetschefen inom kommunal hälso- och sjukvård distriktssköterskornas närmaste chef och den som är ansvarig för att underordnad personal får stöd och fortbildning. Syftet med studien är att belysa kommunala enhetschefers uppfattning om behovet av stöd till distriktssköterskor som vårdar patienter i livets slutskede. I studien har författarna använt sig av en kvalitativ intervjumetod där kommunala enhetschefer intervjuades. Sex intervjuer genomfördes och analyserades. Resultatet presenteras i tre teman: Organisatoriskt stöd, individuellt stöd och teambaserat stöd. De subteman som framkom var: enhetschefens betydelse, ekonomins betydelse, stöd att planera arbetet, utbildning som stöd, handledning som stöd, reflektion som stöd, distriktssköterskors stöd till varandra samt tvärprofessionellt samarbete som stöd. Studien visar att den kommunala enhetschefen kan hjälpa distriktssköterskan att växa i sin yrkesprofession genom olika former av stöd. Författarna finner att regelbunden handledning är ett viktigt stöd för distriktssköterskorna för att de ska våga möta sina egna existentiella rädslor.

  • 280. Borovszky, Helena
    et al.
    Svensson, Leif
    Bolin, Peter
    Nyström, Maria
    University of Borås, School of Health Science.
    Stroke2009In: Prehospital akutsjukvård / [ed] Björn-Ove Suserud, Stockholm: Liber , 2009, p. 325-330Chapter in book (Other academic)
  • 281.
    Borén, Ellinor
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Hansson, Åsa
    University of Borås, School of Health Science.
    Kvinnors upplevelser av och förhållningssätt till symtomen vid hjärtinfarkt2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Hjärtinfarkt är den huvudsakliga dödsorsaken världen över. Forskning visar att kvinnor får en sämre vård och behandling än män och att kvinnor söker vård i ett senare skede än vad män gör. Syftet med denna uppsats är att beskriva kvinnors upplevelser av symtom och hur de förhåller sig till symtomen då de drabbats av hjärtinfarkt. Metoden är en litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys enligt en modell av Lundman och Hällgren Granheim (2008, s. 159). Resultatet redovisas i två huvudkategorier med respektive underkategorier. Huvudkategorierna är: kvinnornas beskrivningar av symtom vid hjärtinfarkt och kvinnornas upplevelser av och förhållningssätt till symtomen. Underkategorierna till kvinnornas beskrivningar av sina symtom visade att kvinnorna upplevde symtom som smärta, dyspné, trötthet och förändrad kroppstemperatur. Smärtan tog sig i uttryck på många olika vis, den kunde för kvinnorna upplevas som svårdefinierad och beskrevs exempelvis av vissa kvinnor som en kramp. Underkategorier till kategorin kvinnornas upplevelser av och förhållningssätt till symtomen var: förknippar ej med hjärtinfarkt, förnekelse och prioriterar inte sig själv i första hand. Avslutningsvis i uppsatsen diskuteras det faktum att om inte vårdpersonalen har kunskap om kvinnors symtom vid hjärtinfarkt kan det ej heller förväntas att kvinnan själv ska känna igen sina varningssymtom och söka professionell hjälp. Tre centrala anledningar till varför kvinnor inte söker vård är okunskap, förnekelse och att de på grund av kulturella sammanhang ej prioriterar sig själva i första hand. Det finns ett behov av kunskap och ökad förståelse från vårdpersonal vid bemötandet av kvinnor som påvisar symtom relaterade till akut hjärtinfarkt.

  • 282.
    Boström, Annelie
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Åkesson, Malin
    University of Borås, School of Health Science.
    Bemötande i vården: Flickor med självskadebeteende2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Självskadebeteende innebär att skada sig själv på något sätt. Avsikten är inte att ta livet av sig utan att dämpa sin ångest och inre smärta. Majoriteten av personer med självskadebeteende är flickor i tonåren. Socialstyrelsen (2004) rapporterar att cirka en procent av alla flickor mellan 13-18 år någon gång skadat sig själva på något sätt. Syftet med studien är att få en uppfattning av hur självskadande tonårsflickor upplever bemötandet i vården. Studien är en kvalitativ innehållsanalys som gjorts med hjälp av tre självbiografier där flickorna berättar om sina upplevelser av bemötandet i vården. Resultatet presenteras i kategorierna: Känslan av hopplöshet vid bemötande, där vi belyser flickornas upplevelser av förtvivlan när löften inte hålls och när de inte blir tagna på allvar av vårdpersonal. Upplevelsen av utsatthet vid bemötandet, belyser flickornas upplevelser av personalens maktövertag och känslan av att bli behandlad som ett objekt. Möjlighet till stöd vid bemötandet, belyser betydelsen av vårdpersonal som lyssnar och vilket stöd det är för flickorna. I resultatdiskussionen diskuterar vi flickornas upplevelse av bemötande. Genom att komma fram till begreppen vårdlidande och trygghet, som vi anser speglar de bemötande flickorna upplevt i vården kan vi se hur dessa två områden tydligt har framträtt ur biografierna.

  • 283.
    Boxall, John
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Holmström, Alexandra
    University of Borås, School of Health Science.
    Den svåra förändringen: Patienters upplevelser av att förändra livsstil vid diabetes typ 22008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Diabetes typ 2 har de senaste åren successivt ökat och blivit en allt vanligare sjukdom, vilket resulterar i att allmänsjuksköterskan allt oftare möter denna patientgrupp. Patienten som drabbas av diabetes typ 2 behöver göra livsstilsförändringar gällande kost och motion, risken är annars stor att patienten drabbas av komplikationer. För att sjuksköterskan ska kunna motivera och ge stöd är det viktigt med förståelse för vad livsstilsförändringar innebär för patientens livsvärld. Syftet med denna litteraturstudie är att, med Evans (2003) analysmodell av kvalitativa artiklar, beskriva patienters upplevelser av att förändra livsstil vid diabetes typ 2. Genom analysen framkom fyra kategorier med tillhörande underkategorier. Den första kategorin är: Det egna ansvaret, med underkategorierna Personliga strategier och Planering och struktur. Nästa kategori är: Välja att ta en paus, med underkategorierna Paus, då begäret blir för stort, Berättigade orsaker till paus och Kontrollerad paus. Den tredje kategorin är: Relationers inverkan, med underkategorierna Relationers negativa inverkan och Relationers positiva inverkan. Den sista kategorin är: Motivation, med underkategorierna Egenmotivation och Bekräftelse från andra. Av resultatet framkommer det att sjuksköterskan har en viktig roll genom att individanpassa livsstilsförändringen och undervisa patienten i egenvård. Det påvisas även en genusskillnad, vilken sjuksköterskan bör beakta. Det är också av vikt att sjuksköterskan motiverar patienten att genomföra och bibehålla livsstilsförändring, samt att få patientens familj delaktig i förändringen.

  • 284.
    Brandberg, Ann-Charlotte
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Jensen, Pernilla
    University of Borås, School of Health Science.
    Föräldrars upplevelser av neonatalvårdsrelaterad stress2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Det föds ca 90 000 barn per år i Sverige och ca 10 % av dessa barn vårdas på neonatalavdelning. Föräldrar till barn som behöver neonatalvård upplever en ökad grad av stress, oro och hjälplöshet. Miljön som barnen vårdas i kan dessutom vara påfrestande, vilket påverkar föräldrarnas välmående och funktion. Barn på en neonatalavdelning är i stort behov av sina föräldrar och deras närhet samt medverkan. Den forskning som finns idag på området fokuserar på föräldrars upplevelser av stress när deras barn vårdas på neonatalavdelning. Resultatet av denna litteraturstudie beskriver hur föräldrar kan uppleva stress då deras barn vårdas på neonatalavdelning. Studien bygger på kvalitativ innehållsanalys och de artiklar som använts bygger på intervjuer av föräldrar vars barn vårdats på en neonatal intensivvårdsavdelning. Tre huvudteman och fem subteman har identifierats. Stress förstås som: att inte ha kontroll, att inte kunna vara nära och att känna sig främmande i den neonatala miljön. För att minska stress hos föräldrar är det betydelsefullt att sjuksköterskan ökar sin förståelse för föräldrarnas livsvillkor i samband med att deras barn vårdas på neonatalavdelning. Föräldrarna kan därigenom bli delaktiga i barnets vård i ett tidigt skede vilket kan främja anknytningen till barnet.

  • 285. Brandstrom, Y
    et al.
    Brink, E
    Grankvist, G
    Alsen, P
    Herlitz, Johan
    University of Borås, School of Health Science.
    Karlson, BW
    Physical Activity Six Months after a Myocardial Infarction2009In: International Journal of Nursing Practice, ISSN 1322-7114, E-ISSN 1440-172X, Vol. 15, no 3, p. 191-197Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In the present study, we wished to explore physical activity in middle-aged patients 6 months after a myocardial infarction and to compare the patients' self-reported activity level with pedometric measures of footsteps/day. The sample comprised 89 patients with myocardial infarction, aged < 40% of the patients were engaged in at least 30 min of physical activity every day. The pedometric physical activity data showed a daily mean number of steps of 6719. The self-report question was correlated with the pedometric registration data. Among myocardial infarction patients, physical activity 6 months after the acute heart attack was insufficient in the majority of patients, both when evaluated with a self-report question and when evaluated with a pedometer. Efforts to increase physical activity after myocardial infarction are warranted.

  • 286.
    Brandström, Paulina
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Walter, Liselotte
    University of Borås, School of Health Science.
    Distriktssköterskans stödjande funktion i mötet med familjer där ett barn utvecklat komjölkproteinallergi: En kvalitativ intervjustudie2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    När ett barn utvecklar komjölkproteinallergi ställs hela familjen inför en ny, ofta okänd situation som förändrar hela familjens vardag. Distriktssköterskorna på barnavårdscentralen möter dessa familjer och ska erbjuda dem verktyg att hantera den nya livssituationen. I de flesta fall har distriktssköterskan redan innan barnet utvecklat sin allergi en relation med familjen. I tidigare forskning och vårdvetenskaplig litteratur saknas studier där det beskrivs hur distriktssköterskan stödjer familjer vars barn utvecklat komjölkproteinallergi. Syftet med denna studie är att beskriva hur distriktssköterskan stödjer familjer där ett barn har utvecklat komjölkproteinallergi. En studie genomfördes med sju distriktssköterskor som arbetar på fyra olika barnavårdscentraler. Forskningsmetoden som användes var kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. I resultatet framkom tre kategorier med tillhörande nio underkategorier Kategorierna beskriver att distriktssköterskan stödjande funktion innebär att ge; emotionellt stöd, pedagogiskt stöd och samordnande stöd.

  • 287.
    Brandt, Kerstin
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Johansson, Dan
    University of Borås, School of Health Science.
    Upplevelser och påverkan av fysisk aktivitet hos vuxna med depression: En litteraturstudie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Depression är en form av psykisk ohälsa som ökar i samhället. Olika former av behandling används där fysisk aktivitet är en av dem. Genom denna studie vill vi öka kunskapen kring upplevelser och påverkan av fysisk aktivitet hos vuxna med depression. Uppsatsen är gjord som en litteraturstudie där kvantitativa och kvalitativa studier använts. I resultatet framkom fyra teman där det första påvisar att fysisk aktivitet har en positiv påverkan på personer med depression. Två andra teman visar att den tidigare upplevelsen av fysisk aktivitet och den upplevda känslan av fysisk aktivitet påverkar varandra samt personers förhållande till fysisk aktivitet idag. Fysisk aktivitet gav en ökad upplevelse av hälsa. Den tidigare upplevelsen och personens upplevelse nu, av stöd från sin omgivning och personal påverkade även följsamheten. Där följsamhet innebär en persons förmåga och vilja att följa en ordination eller rekommendation. Utifrån detta anser vi att ett individanpassat stöd från sjuksköterskan krävs för att skapa ökad möjlighet till välbefinnande och hälsa hos personer med depressioner.

  • 288.
    Bredahl, Ulrika
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Koch, Tina
    University of Borås, School of Health Science.
    Kvinnors upplevelse av sexuell lust och sexualliv efter barnafödande2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Historiskt sett har mycket förändrats inom den kvinnliga sexualiteten, kvinnorna har gått från att inte ha några rättigheter alls till att under 1900-talet få fler och fler rättigheter. Hjärnan har stor betydelse för den sexuella lusten och många faktorer påverkar kvinnans lust. Påverkande faktorer på kvinnors lust och sexualliv efter att de har fött barn är bland annat fysiska, psykiska och hormonella. Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelse av den sexuella lusten och sexuallivet efter att de har fött sitt första barn. Författarna har intervjuat kvinnor om deras upplevelse av sin sexuella lust samt sexuallivet när barnet var 9-18 månader, då kvinnan förmodas ha uppnått en trygghet i sin föräldraroll. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes vid analys och tolkning av intervjuerna i syfte att hitta essensen och få fram ett resultat. Förändringen det innebär att bli mamma leder till att den sexuella lusten minskar för flertalet kvinnor. Detta påverkade i sin tur att sexuallivet med partnern minskade i frekvens. En framträdande faktor som påverkade lusten och sexuallivet var trötthet, vilket gjorde att sömnen prioriterades. Kvinnorna kände sig även distraherade av barnets närvaro vid samlag samt att amningen innebar att bröstens syfte förändrades. De flesta kvinnorna upplevde trots allt att mammarollen medfört positiva förändringar för dem själva, hur de såg på sin kropp samt att de fått ett nyvunnet självförtroende. En minskad sexuell lust eller en minskad frekvens av sexuallivet under en period av livet innebar inte att kvinnan upplevde en nedsatt sexuell hälsa. Kvinnorna hade önskat en rakare kommunikation med barnmorskan runt den sexuella hälsan. Det är således av stor vikt att barnmorskor förbättrar sin kunskapsnivå om den kvinnliga sexuella hälsan. Abstract: Historically, much has changed in female sexuality, women have gone from not having any rights at all to in the 1900s getting more and more rights. The brain are important for sexual desire and many factors affect a woman´s desire. Influencing factors on women's desire and intimate sexual relationship after they have given birth include physical, psychological and hormonal. The aim of the study was to describe women's experience of sexual desire and intimate sexual relationship after she has given birth to her first child. The authors have interviewed nine women about their experience of sexual desire and intimate sexual relationship when the child was 9-18 months old, when the woman is believed to have achieved a sense of security in her parental role. A qualitative content analysis with an inductive approach was used in the analysis and interpretation of the interviews in order to find the essence and get a result. The change it means to be a mother leads to a decrease in sexual desire for most women. This in turn affected the intimate sexual relationship with the partner which decreased in frequency. A prominent factor influencing desire and intimate sexual relationship were fatigue, which made sleep a priority. The women also felt distracted by the child's presence during intercourse and that breastfeeding meant that the breasts purpose changed. Most women felt that motherhood after all brought positive changes for themselves, how they viewed their body and that they received a new confidence. A decrease in sexual desire or a decreased frequency of the intimate sexual relationship during a period of life does not mean that the woman experienced decreased sexual health. The women would have preferred a more direct communication with the midwife around sexual health. It is thus very important that midwives improve their level of knowledge about female sexual health.

  • 289.
    Breen, Veronica
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Flygare, Angela
    University of Borås, School of Health Science.
    ”Se mig för den jag är”: kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige för både män och kvinnor. Forskning visar att kvinnor söker vård senare och får sämre vård än männen. Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt. Uppsatsen är en litteraturöversikt av 10 kvalitativa artiklar som belyser kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt. Artiklarna analyseras enligt Granheim och Lundmans metod. Resultatet presenteras i fem subteman, att behöva och få stöd, att vilja bli sedd som människa, att förstå det overkliga, att uppleva framtiden som förändrad samt att uppleva kroppen som förändrad. Innehållet i subteman resulterar i två huvudteman, livet i kaos och förändrad identitet. Kvinnorna upplever det svårt att veta vad de känner och kan inte koppla sina symtom till hjärtinfarkt. Efter hjärtinfarkten är behovet av stöd stort från både närstående och sjukvården. Kvinnorna tycker att stödet från närstående lätt övergår i ett överbeskydd som påverkar dem negativt. Från sjukvården saknar kvinnorna stöd och tycker informationen de får är för allmän. Kvinnorna upplever att de förlorar sin roll i familjen. I diskussionen relateras kvinnornas upplevelser av hjärtinfarkt till ett genusperspektiv. Som praktiska implikationer föreslås en ändring i sjuksköterskeutbildning.

  • 290.
    Bremer, Anders
    University of Borås, School of Health Science.
    Ambulanspersonalen måste ha utrymme för de närstående2012In: Vårdfokus, ISSN 2000-5717, no 3, p. 48-Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 291.
    Bremer, Anders
    University of Borås, School of Health Science.
    Ambulanssjukvård mellan liv och död: ett etiskt perspektiv2009Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Patienters hjärtstopp utanför sjukhus orsakar lidande och död. Det påverkar även närståendes fortsatta livssituation. Bakgrund: För ambulanspersonal kan det vara svårt ta etiskt riktiga beslut vid vård av patient med hjärtstopp. I balansen mellan nytta och risk med återuppliv-ning är det svårt att avgöra vad som är rätt eller fel och när det är meningslöst eller emot patientens vilja. De drabbades erfarenheter, och ett normativt per-spektiv, kan bidra med kunskap om vad etiskt god vård vid hjärtstopp kan vara. Syfte: Att beskriva vad det innebär att överleva hjärtstopp utanför sjukhus re-spektive närvara vid närståendes hjärtstopp, samt belysa de etiska aspekter och problem som framträder. Metod: Kvalitativa intervjuer med fenomenologisk livsvärldsansats. Nio över-levande patienter och sju närstående intervjuades. Resultat: Överlevande patienter beskriver hur ogripbart det är att drabbas av hjärtstopp och hur uppvaknandet ur medvetslösheten innebär vilsenhet och för-lust av sammanhang. Efteråt, via andra människors berättelser och egna minnen, söker överlevande efter sammanhang så att händelsen och livssituationen kan ges mening och förklaring till tankar, känslor och upplevelser. I det fortsatta li-vet finns existentiell otrygghet där identiteten och meningen i livet omvärderas i takt med en växande insikt om hur kroppen påverkats. Där finns tacksamhet och glädje över välbefinnande och trygghet i ett förändrat liv där det passerade livs-hotet införlivas i ett liv där nära relationer blivit viktigare. Närstående upplever patientens hjärtstopp som overkligt. Tiden tycks stanna upp. Samtidigt är verk-ligheten extremt påtaglig med ett överväldigande, ensamt ansvar med känsla av otillräcklighet. Ambulanspersonalens ankomst väcker närståendes hopp om att patienten ska överleva, samtidigt som allt är kaotiskt, ångestfyllt och omtumlan-de då närstående kastas mellan hopp och misströstan. Livets grundvalar skakas om. Efter händelsen finns frågor och oro. Närståendes ensamhet i sorg eller oro för den överlevandes framtid, riskerar att leda till uppoffringar av egna behov. Slutsats: I det akuta skedet är det svårt att avgöra om patienten kan räddas till ett fortsatt acceptabelt liv varför återupplivningsförsök bör göras vid behand-lingsbara hjärtstopp. Undantagsvis är det rätt att avstå från, eller avbryta, åter-upplivning och vid förekomst av giltigt förhandsdirektiv är det primära att främ-ja en värdig död. Ambulanssjuksköterskor kan antas kunna ta ett utökat etiskt ansvar när det gäller beslutsrätten att avstå/avbryta återupplivning vid hjärtstopp och i eftervården av överlevande patienter kan ambulanspersonal hjälpa till att återskapa förlorade sammanhang. Ett rimligt vårdansvar för närstående är att ge stöd i krissituationen, dels under pågående återupplivning och dels då patienten avlidit. Däremot är hjärtlungräddning utförd som en ritual för närstående skull inte att betrakta som ett gott akut vårdande.

  • 292.
    Bremer, Anders
    University of Borås, School of Health Science.
    Att vara patient inom ambulanssjukvården2012In: Akut vård ur ett patientperspektiv / [ed] Sofia Almerud Österberg, Lena Nordgren, Studentlitteratur , 2012, p. 29-49Chapter in book (Other academic)
  • 293.
    Bremer, Anders
    University of Borås, School of Health Science.
    Att överleva hjärtstopp2007Conference paper (Other academic)
  • 294.
    Bremer, Anders
    University of Borås, School of Health Science.
    Caring for families at sudden cardiac death: A balance between closeness and distance2012Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) is a lethal health problem that affects more than half a million people in the United States and Europe each year. As resuscitation attempts are unsuccessful in most of the cases, ambulance professionals often face the needs of bereaved family members. Decisions to continue or terminate resuscitation attempts at OHCA are influenced by factors other than patient clinical characteristics, such as the personnel’s knowledge, attitudes, and beliefs regarding family emotional preparedness. Research exploring how ambulance personnel are affected by family dynamics and the emotional context, and how they are able to provide care for bereaved family members is sparse. It is also a lack of research into why ambulance professionals sometimes administer physiologically futile cardiopulmonary resuscitation (CPR) to patients with cardiac arrest to benefit family members. This way of meeting families’ grief reactions implies ethical problems. Based on an empirical study of ambulance professional’s experiences of caring for families when patients suffer cardiac arrest and sudden death, and an ethical analysis exploring arguments for providing physiologically futile CPR, the issue of caring for bereaved family members in ethical good and bad ways is explored. The empirical study results show that ambulance personnel experience a concomitant responsibility, sometimes failing to prioritize between responsibilities as a result of their own perceptions, feelings and reactions. Moving from patient care to family care imply a movement from well-structured guidance to a situational response where the personnel are forced to balance between interpretive reasoning and a more direct emotional response at their own discretion. With such affective response in decision-making, the personnel risk erroneous conclusions and care relationships with elements of dishonesty, misguided benevolence and false hopes. The ability to recognize and respond to people’s existential questions and needs is essential, and dependent on the ambulance personnel’s balance between closeness and distance, and on their courage to meet emotional expressions of the families, as well as the personnel’s own vulnerability. A need for ethical competence is invoked by the presence of family members, placing great demands on mobility in the decision-making process, between medical care of the patient and caring for family members. The conclusion is that the strategy of ambulance professionals in the care of bereaved family members should be to avoid additional suffering by focusing on the relevant care needs of the family members and provide support, arrange for a peaceful environment and administer acute grief counseling at the scene, which might call for a developed ethical caring competence. Opportunities to reflect on these situations within a framework of care ethics, continuous moral education, and clinical ethics training are needed. Ambulance personnel also need training in awareness of the needs of families suffering sudden bereavement, as well as support and help to deal with personal discomfort.

  • 295.
    Bremer, Anders
    University of Borås, School of Health Science.
    "Ej HLR”: Rätten att få dö2013Conference paper (Other academic)
  • 296.
    Bremer, Anders
    University of Borås, School of Health Science.
    En andra chans2012In: Forskning för hälsa, ISSN 1653-9753, no 3, p. 18-19Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Överlevare av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus är en unik och växande patientgrupp. Men hur blir livet efteråt? Frågeställningen finns med i den forskning Anders Bremer bedriver och som tidigare i år utmynnade i en avhandling. I syfte att beskriva samtliga inblandades erfarenheter vid plötsligt hjärtstopp intervjuade han överlevare, närstående och ambulanspersonal, som inte sällan ställs inför etiska frågeställningar vid hjärtstopp.

  • 297.
    Bremer, Anders
    University of Borås, School of Health Science.
    Etiska aspekter vid HLR2012Conference paper (Other academic)
  • 298.
    Bremer, Anders
    University of Borås, School of Health Science.
    Etiska frågeställningar vid drunkning2014Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    WHO uppskattar att 450 000 människor årligen avlider i världen till följd av drunkning, varav majoriteten är barn. Hjärtstopp och plötslig död som orsakas av drunkning är betydligt vanligare i låginkomstländer. Detta innebär att många liv går förlorade till följd av drunkningsolyckor, samtidigt som fattiga länder drabbas särskilt hårt. Mot bakgrund av detta framträder den etiska frågan: Hur kan fler liv räddas? Även rättviseprincipen blir viktig och bör rimligen föranleda åtgärder för att förhindra drunkning och rädda drunkningsoffer i särskilt utsatta delar av världen. Vilket ansvar har vi i Sverige för detta arbete? Etiker använder ofta drunkning som exempel för att tydliggöra den moraliska plikten att rädda liv. Vid ett drunkningstillbud kräver denna plikt specifika förmågor, mod och självuppoffring. Ett fullgörande av plikten kan å ena sidan riskera egna förluster och ytterst det egna livet, och å andra sidan ge belöning i form av självaktning och framför allt minskat lidande och död för andra. Plikten att göra allt för patientens bästa grundas i godhetsprincipen som innebär att främja nyttan för den drabbade, samtidigt som riskerna med fortsatta återupplivningsförsök övervägs i ett senare skede. Här framträder den etiska frågan: Hur kan liv räddas, samtidigt som överlevnad till ett ovärdigt liv minimeras?

  • 299.
    Bremer, Anders
    University of Borås, School of Health Science. University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Etiska frågeställningar vid drunkning2014Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    WHO uppskattar att 450 000 människor årligen avlider i världen till följd av drunkning, varav majoriteten är barn. Hjärtstopp och plötslig död som orsakas av drunkning är betydligt vanligare i låginkomstländer. Detta innebär att många liv går förlorade till följd av drunkningsolyckor, samtidigt som fattiga länder drabbas särskilt hårt. Mot bakgrund av detta framträder den etiska frågan: Hur kan fler liv räddas? Även rättviseprincipen blir viktig och bör rimligen föranleda åtgärder för att förhindra drunkning och rädda drunkningsoffer i särskilt utsatta delar av världen. Vilket ansvar har vi i Sverige för detta arbete?

    Etiker använder ofta drunkning som exempel för att tydliggöra den moraliska plikten att rädda liv. Vid ett drunkningstillbud kräver denna plikt specifika förmågor, mod och självuppoffring. Ett fullgörande av plikten kan å ena sidan riskera egna förluster och ytterst det egna livet, och å andra sidan ge belöning i form av självaktning och framför allt minskat lidande och död för andra. Plikten att göra allt för patientens bästa grundas i godhetsprincipen som innebär att främja nyttan för den drabbade, samtidigt som riskerna med fortsatta återupplivningsförsök övervägs i ett senare skede. Här framträder den etiska frågan: Hur kan liv räddas, samtidigt som överlevnad till ett ovärdigt liv minimeras?

  • 300.
    Bremer, Anders
    University of Borås, School of Health Science.
    Etiska ställningstaganden vid hjärtstopp2013Conference paper (Other academic)
3456789 251 - 300 of 1856
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf