Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2345678 201 - 250 av 1664
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Axelsson, Martina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Persson Signell, Lina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Beröra för att vårda: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Beröring är ett brett ämne som bland annat innefattar taktil beröring, taktil massage samt massage. Behovet av beröring förstärks när vi drabbas av sjukdom, men beröring används ändå sällan inom somatisk vård. Det är därför av vikt att personal inom sjukvården är väl medvetna om hur de berör patienter samt hur det kan påverka patientens välbefinnande. Syftet var att belysa patientens upplevelse av beröring som vårdande handling.

    Examensarbetet är en litteraturöversikt som grundar sig på 10 kvalitativa och 2 kvantitativa artiklar.

    Resultatet visar fördelar med beröring där patienter upplever beröringen som avslappnande, smärtlindrande samt att det bidrar till ett ökat välbefinnande. Beröring kan även generera känslor som upplevs obehagliga vilket ger utövaren ett ansvar i att vara lyhörd för patientens reaktioner och känslor, det visar att beröring alltid skall ske på patientens villkor samt att det är patienten som sätter gränserna för beröringens förutsättningar.

    Slutsatsen är att beröring som enkel vårdhandling ger patienten upplevelsen av ökat välbefinnande och hälsa. Det visar även på en ökad uppfattning av trygghet och bättre relation till vårdaren.

  • 202.
    Axelsson, Sofia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jonnestedt, Maj
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Rätt förutsättningar leder till hälsofrämjande ledarskap: Chefers förutsättningar inom vård och omsorg2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi lever i dag med ett högt tempo i hela samhället vilket visar sig inte minst på våra arbetsplatser. Det höga tempot resulterar därmed också i att många medarbetare mår dåligt på sin arbetsplats och i många fall leder detta till sjukfrånvaro både i kortare och längre perioder. Chefskapet medför stora krav som att medarbetarna ska må bra på sin arbetsplats, fysiskt och inte minst psykiskt. Vad kan då en chef inom vård och omsorg göra för att medarbetarna ska må bra? Vi har valt att titta närmare på det. Närmare bestämt på vilka faktorer som avgör att en chef lyckas med att arbeta hälsofrämjande för att på sikt resultera i att medarbetarna mår bra. Syftet med studien är att komma fram till vilka förutsättningar en chef behöver ha för att ha ett hälsofrämjande ledarskap. Granskningen är en litteraturstudie som grundas på vetenskapliga artiklar, både av kvalitativ och kvantitativ design.

    Efter att granskat de olika artiklarna så visar resultatet behovet av utbildning, handledning och ett organisatoriskt stöd för att lyckas i rollen som chef. Förutsättningarna har en stor betydelse och positiv effekt på hur cheferna hanterar ledarskapet och på sikt bedriver ett hälsofrämjande arbetsklimat på arbetsplatsen. Resultaten visar även att små förändringar genom stöd eller utbildning har avgörande inverkan på personalens hälsa i form av minskad stress, högre närvaro och lägre personalomsättning.

  • 203.
    Axelsson, Ulrika
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Wadell, Christina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Organdonation en utmaning för intensivvårdsjuksköterskan2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mellan behovet av organ för svårt sjuka patienter och tillgängligheten på organ från avlidna donatorer finns det i dag ett stort gap. Behovet av organ för transplantation har världen över blivit en växande angelägenhet dels för individen som är i behov av ett nytt organ men även för samhället i stort. På intensivvårdsavdelningar avlider människor av obotliga hjärnskador där döden konstateras genom så kallade direkta dödskriterier och om dessa samtidigt vårdas i respirator kan de bli organdonatorer.

    Att som intensivvårdssjuksköterska ställas inför att vårda en organdonator är en utmanande och mångfasetterad uppgift speciellt då det också sker relativt sällan är det viktigt att genom denna studie föra fram vad detta innebär för intensivvårdsjuksköterskan i rollen som vårdare. Syftet med denna studie är att beskriva intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av vårdandet i samband med organdonation

    Metoden som används är litteraturstudie enligt Axelsson (2012) med både kvalitativa och kvantitativa artiklar samt en avhandling. Studiens resultat presenteras som två teman, vårdande ansvar samt professionell utmaning och ambivalens. Även 8 subteman framkom.

    Studien visar att erfarenhet eller bristen på denna är av stor betydelse för hur vårdandet upplevs och hur man hanterar detta. I samband med att patienten dödförklaras förflyttas intensivvårdsjuksköterskans ansvar och fokus mot närstående.

  • 204. Axelsson, Åsa B
    et al.
    Sunnerhagen, Katharina S
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Representativity and co-morbidity: Two factors of importance when reporting health status among survivors of cardiac arrest.2016Ingår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 101, s. 44-49Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: Reports on differences between respondents and non-respondents of out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) survivors are sparse. This study compares respondents with non-respondents in a follow-up study of a consecutive sample of OHCA survivors and describes the relation between respondents' self-reported morbidity and health.

    METHODS/DESIGN: Questionnaires were administered within 12 months after the OHCA. The study population was adult patients who had survived an OHCA during 2008 to 2011, with a cerebral performance score of ≤2 at discharge. The patients were identified through the Swedish registry of OHCA. The Self-administered comorbidity questionnaire and EQ VAS (Euroqol questionnaire visual analogue scale) was used to measure morbidity and health status.

    RESULTS: Of 298 survivors, 224 were eligible for the study and 127 responded. Mean time from cardiac arrest (CA) to follow up was 178 days. Comparing the 127 respondents with the 97 lost to follow-up and non-respondents, no significant differences were found in terms of age, sex, factors at resuscitation and in-hospital interventions. The EQ VAS median was 75 (25th,75th percentile 60,80)). Self-rated health differed between respondents reporting 0-2 conditions (n=68) and respondents reporting more than two (n=43), median EQ VAS 78 (68,90) and 65 (50,80)), respectively; p-value 0.0001.

    CONCLUSIONS: Despite a limited response rate, representativeness in terms of patient characteristics among survivors of OHCA with an acceptable cerebral function is achievable. A considerable proportion of the survivors lived with the burden of multi-morbidity which worsened health.

  • 205.
    Axelsson, Åsa B
    et al.
    University of Gothenburg.
    Sunnerhagen, Katharina S
    University of Gothenburg.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Representativity and co-morbidity: Two factors of importance when reporting health status among survivors of cardiac arrest.2016Ingår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 101Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: Reports on differences between respondents and non-respondents of out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) survivors are sparse. This study compares respondents with non-respondents in a follow-up study of a consecutive sample of OHCA survivors and describes the relation between respondents' self-reported morbidity and health.

    METHODS/DESIGN: Questionnaires were administered within 12 months after the OHCA. The study population was adult patients who had survived an OHCA during 2008 to 2011, with a cerebral performance score of ≤2 at discharge. The patients were identified through the Swedish registry of OHCA. The Self-administered comorbidity questionnaire and EQ VAS (Euroqol questionnaire visual analogue scale) was used to measure morbidity and health status.

    RESULTS: Of 298 survivors, 224 were eligible for the study and 127 responded. Mean time from cardiac arrest (CA) to follow up was 178 days. Comparing the 127 respondents with the 97 lost to follow-up and non-respondents, no significant differences were found in terms of age, sex, factors at resuscitation and in-hospital interventions. The EQ VAS median was 75 (25th,75th percentile 60,80)). Self-rated health differed between respondents reporting 0-2 conditions (n=68) and respondents reporting more than two (n=43), median EQ VAS 78 (68,90) and 65 (50,80)), respectively; p-value 0.0001.

    CONCLUSIONS: Despite a limited response rate, representativeness in terms of patient characteristics among survivors of OHCA with an acceptable cerebral function is achievable. A considerable proportion of the survivors lived with the burden of multi-morbidity which worsened health.

  • 206.
    Axmarker, Daniel
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gustafsson, Tony
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Prehospital identifiering av sepsis och 30 dagars överlevnad2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund och problemformulering: Sepsis är ett akut livshotande sjukdomstillstånd som är svårt att upptäcka och har en hög mortalitet. Tid till behandling är av yttersta vikt för denna utsatta patientgrupp. På grund av diffusa symtom är sjukdomstillståndet svårt att identifiera i prehospital vård. Detta kan medföra fördröjning av behandling med vätska och antibiotika, vilket kan leda till försämrad prognos.

    Syfte: Syftet är att beskriva det prehospitala förloppet bland patienter med slutdiagnosen sepsis med speciellt fokus på tidig identifiering och att relatera ovanstående till utfall bedömt som död inom 30 dagar.

    Metod: En kvantitativ retrospektiv registerstudie genomfördes. Samtliga patienter (n=775) hade fått diagnos sepsis utifrån specifik ICD-kod någon gång under vårdprocessen på ett sjukhus i Västsverige under 2015 och 2016. I studien inkluderades de patienter (n=232) som transporterades och/eller bedömdes av ambulans före ankomst till sjukhus, samt fick huvuddiagnosen sepsis baserat på en specifik ICD-kod vid utskrivning på någon av sjukhusets vårdavdelningar.

    Resultat: Ambulanssjuksköterskan misstänkte diagnosen sepsis i 20 % av fallen. Majoriteten av patienterna hade en hög prioritet efter bedömning enligt RETTS. De patienter som inte överlevde hade lägre systoliskt blodtryck, lägre syremättnad och högre andningsfrekvens. Däremot var inte andelen patienter där det förelåg en prehospital identifiering av sepsis signifikant skild mellan de som överlevde och de som inte överlevde.

    Diskussion: Fler hjälpmedel är en möjlighet för ambulanssjuksköterskan för att bli mer pricksäker i sin bedömning av misstänkta sepsispatienter. Detta skulle kunna tidigarelägga behandlingen och förhoppningsvis därmed öka överlevnaden.

  • 207. Azeli, Youcef
    et al.
    Barberia, E
    Jimenez Herrera, Maria
    Bonet, G
    Valero-Mora, Eva
    Lopez-Gomariz, A
    Lucas-Guarque, Isac
    Guillen-Lopez, A
    Alonso-Villaverde, C
    Axelsson, Christer
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bardaji, Alfredo
    The ReCaPTa study - a prospective out of hospital cardiac arrest registry including multiple sources of surveillance for the study of sudden cardiac death in the Mediterranean area2016Ingår i: Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine, ISSN 1757-7241, E-ISSN 1757-7241, ISSN ISSN 1757-7241, Vol. 24, nr 1, artikel-id 127Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Cardiovascular diseases are one of the leading causes of death in the industrialized world. Sudden cardiac death is very often the first manifestation of the disease and it occurs in the prehospital setting. The determination of the sudden cardiac death phenotype is challenging. It requires prospective studies in the community including multiple sources of case ascertainment that help to identify the cause and circumstances of death. The aim of the Clinical and Pathological Registry of Tarragona (ReCaPTa) is to study incidence and etiology of Sudden Cardiac Death in the Tarragona region (Catalonia, Spain). Methods: ReCaPTa is a population-based registry of OHCA using multiple sources of surveillance. The population base is 511,662. This registry is compiled chronologically in a relational database and it prospectively contains data on all the OHCA attended by the EMS from April 2014 to April 2017. ReCaPTa collects data after each emergency medical assistance using an online application including variables of the onset of symptoms. A quality control is performed and it permits monitoring the percentage of cases included by the emergency crew. Simultaneously, data from the medico-legal autopsies is taken from the Pathology Center of the area. All the examination findings following a specific protocol for the sudden death study are entered into the ReCaPTa database by one trained person. Survivors admitted to hospital are followed up and their clinical variables are collected in each hospital. The primary care researchers analyze the digital clinical records in order to obtain medical background. All the available data will be reviewed after an adjudication process with the aim of identifying all cases of sudden cardiac death. Discussion: There is a lack of population-based registries including multiple source of surveillance in the Mediterranean area. The ReCaPTa study could provide valuable information to prevent sudden cardiac death and develop new strategies to improve its survival.

  • 208.
    Aziraj, Adelina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Niklasson, Malin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Arbetsrelaterad stress och dess påverkan på vårdandet: En litteraturöversikt2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetsrelaterad stress har ökat de senaste decennierna inom vården. Sjuksköterskorna tvingas arbeta under påfrestande arbetsförhållanden på grund av nedskärningar av viktiga resurser inom verksamheten, vilket resulterat i underbemanning och hög arbetsbelastning. Nyutexaminerade sjuksköterskor erhåller ingen fullständig introduktion vilket skapar en otrygghet i patientsäkerhetsarbetet. Arbetsrelaterad stress har visats ge en negativ inverkan på sjuksköterskornas hälsa då den ökar risken för både somatiska och psykiska sjukdomar. Detta kan leda till att sjuksköterskornas möjlighet att ge patienten en god och säker vård försvåras.

    Syftet med studien är att beskriva hur vårdandet påverkas av arbetsrelaterad stress utifrån ett sjuksköterskeperspektiv.  Studien utgörs av en litteraturöversikt enligt Fribergs modell där resultatet innefattar en kvalitativ och åtta kvantitativa artiklar samt en artikel med både kvalitativ och kvantitativ metod. De vetenskapliga artiklarna som togs med i analysen söktes fram i databasen Cinahl. De valda artiklarna skapade tillsammans tre kategorier och en underkategori samt ett övergripande tema över dessa. Resultatet visar en påverkan på vårdandet där sjuksköterskorna inte hinner med att se hela människan. Det visar även hur sjuksköterskornas hälsa relaterat till arbetsrelaterad stress påverkar patientens vård. Bristfälligt samarbete mellan olika professioner visar hur vården kring patienten blir ofullständig. Den ohållbara arbetsmiljön visar hur viktiga omvårdnadsåtgärder blev fördröjda eller icke fullgjorda. Resultatet i den litteraturstudien visar även att patienten utsattes för skadliga hälsorisker. Diskussionen innefattar problematisering och reflektion av det aktuella resultatet samt jämförelser med hjälp av litteratur, lagar och vetenskapliga artiklar.

  • 209.
    Babur, Awas
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Dahlberg, Fanny V
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En av våra största folksjukdomar vi har i vårt samhälle är just psykisk ohälsa och det är inte något som minskar utan tvärtom ökar. Psykisk ohälsa är inte bara något som finns inom den psykiatriska vården utan även sjuksköterskor inom somatiken möter denna patientgrupp. Syftet med detta arbete är att gå närmare in i just sjuksköterskans upplevelse att vårda patienter med psykisk ohälsa. Detta arbete är en litteraturöversikt av nio stycken artiklar, både kvalitativa och kvantitativa.

    Resultatet består av tre stycken huvudteman, sjuksköterskans levda erfarenheter, organisatoriska faktorer och bristande kompetens. Utifrån våra huvudteman så skapade vi även åtta stycken underteman, attityder, rädsla och oro, positiva erfarenheter, brist på information, bristande utformning av vårdmiljö, personal och tidsbrist, brist på utbildning och okunskap. Utifrån de studier som analyserats i denna litteraturstudie framkom det att sjuksköterskor inom somatiken tyckte att det fanns en kunskapsbrist om psykisk ohälsa, och detta ledde till en oro och en osäkerhet när de bemötte dessa patienter. Denna okunskap kunde även leda till negativa erfarenheter vilket i sig skapade en negativ förförståelse för denna patientgrupp. Det visade sig även att patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården inte fick den optimala vård de behövde på grund av dessa faktorer. Med en ökad kunskap, utbildning och stöd från organisationen så skapas en trygghet och en minskad stigmatisering kring denna patientgrupp hos sjuksköterskan, och även ett minskat lidande hos patienten.

  • 210.
    Backe, Carin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Skelte, Gabrielle
    Rundqvist, Karin
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Sandsjö, Leif
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Persson, Nils-Krister
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Piezoelektriska strumpor för rörelsemonitorering - En känslighetsanalys2015Ingår i: Abstracts - Medicinteknikdagarna 2015, Svensk förening för medicinsk teknik och fysik , 2015, s. 60-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 211.
    Backlund, Isabelle
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kasapolli, Agnesa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Framtidens förvaltning: vikten av implementering av artificiell intelligens i den offentliga förvaltningen2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats behandlar hur artificiell intelligens kan användas som ett effektiviseringsredskap inom offentlig förvaltning samt hur man går tillväga att implementera ny teknik i organisationen, vilka hinder man kan stöta på och hur man arbetar med implementeringsprocessen. För att kunna hänga med i resultatet av forskningen börjar vi därför med att förklara hur AI fick sin början, vad den var menad för och hur den har utvecklats. Att sedan implementera denna teknik i olika förvaltningar som i sig kontinuerligt utvecklas organisatorisk hela tiden för att återspegla samhället är det intressanta att undersöka, för nu handlar det inte bara om ny teknologi längre utan man måste anpassa sig till organisations- och implementeringsteori. Så vi fortsätter med att förklara vad en offentlig sektor är med huvudfokuset på; offentlig förvaltning, policy, projekt, implementeringsteori och lagarbete. Tanken med dessa olika kapitel är att de skall ge en förståelse som skall leda till syftet som var att undersöka hur Försäkringskassan, en statlig svensk myndighet har jobbat med att implementera AI i sin organisation och hur den nya tekniken nu kan användas som ett effektiviseringsredskap.

  • 212. Backlund, Per
    et al.
    Engström, Henrik
    Andersson Hagiwara, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Johannesson, Mikael
    Maurin Söderholm, Hanna
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Enhancing Immersion with Contextualized Scenarios: Role-Playing in Prehospital Care Training2015Ingår i: 2015 7th International Conference on Games and Virtual Worlds for Serious Applications (VS-Games), Skövde, 2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper reports on a field experiment with 12 paramedic teams (n=24) exploring how they perceive a novel training approach. The feeling of being engaged in training (i.e. being immersed) is often held forward as a major benefit of roleplaying exercises. Engagement is expected to raise the quality of training as well as improving learning and retention. However, much simulation-based training in prehospital care is decontextualized, meaning that medical care is trained without taking other characteristics of prehospital care into account. In this paper we investigate how a richer setting (contextualization), which includes more of the complicating aspects of prehospital care, affects the perceived immersion of the participants. The results show that contextualization has a significant positive impact on perceived immersion. These results are important for further studies on how to organize and design role-playing exercises.

  • 213.
    Backlund, Per
    et al.
    Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi..
    Engström, Henrik
    Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi..
    Johannesson, Mikael
    Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi..
    Lebram, Mikael
    Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi..
    Danielsson, Magnus
    Västra Götalandsregionen.
    Andersson Hagiwara, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lundberg, Lars
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Maurin Söderholm, Hanna
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    The S.A.R.E.K Simulation Environment: Technical description of a flexible training environment for prehospital care.2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report contains a technical description of the result of the S.A.R.E.K (Simulation – Ambulance – Research – Education - Kinship) collaboration project and the Sim2020 project. The projects are collaborations between researchers in healthcare and IT, and prehospital care practitioners, with the aim to design, develop and test a contextualized simulation environment for prehospital care. We built a simulation environment representing the full depth and width of a prehospital care process. Breadth refers to including all phases of a prehospital mission, from dispatch to handover; while depth refers to detailed representations and recreation of artefacts, information and context for each of these phases. This report outlines the details of the overall design, all equipment and practical solutions used to create this. Apart from the installation which is described in this report we have also developed methods and carried out a variety of tests and experiments which are reported elsewhere. The focus of this report is the system and its components.

  • 214.
    Backlund, Per
    et al.
    Högskolan i Skövde.
    Heldal, I
    Söderström, E
    Högskolan i Skövde.
    Lundberg, Lars
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jonsson, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Maurin Söderholm, Hanna
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Pre-hospital training and simulation initiative2014Ingår i: Society in Europe for Simulation Applied to MedicineArtikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
  • 215. Backlund, Per
    et al.
    Maurin Söderholm, Hanna
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Engström, Henrik
    Andersson Hagiwara, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lebram, Mikael
    Breaking Out of the Bubble Putting Simulation Into Context to Increase Immersion and Performance2018Ingår i: Simulation & Gaming, artikel-id 1046878118772612Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: Simulation based training with full-size mannequins is a prominent means of training within the healthcare sector. Prehospital missions include all parts of the healthcare process which take place before a patient is handed over to the receiving hospital. This implies that the context for prehospital care is varied and potentially challenging or dangerous in several ways. In this article we present a study which explores immersion and performance by emergency medical services (EMS) professionals in in a training situation which takes the specifics of prehospital interventions into account.

    Methods: The study was carried out as a field experiment at an ambulance unit. The experiment was designed to compare the differences between two types of medical scenarios: basic and contextualized. We analyzed the levels of immersion throughout the scenarios and then team performance was evaluated by independent experts. Both analyses were made by observing video recordings from multiple camera angles with a custom made analysis tool.

    Results: Our results show that the contextualization of a medical scenario increases both immersion as measured by the Immersion Score Rating Instrument (ISRI) and team performance as measured by the Global Rating Scale (GRS). The overall ISRI score was higher in the contextualized condition as compared to the basic condition, with an average team wise difference of 2.94 (sd = 1.45). This difference is significant using a paired, two-tailed t-test (p<.001). The GRS score was higher for overall clinical performance in the contextualized scenario with an average team wise difference of 0.83 (sd = 0.83, p=.005).Conclusions. Full-size mannequin simulation based training for EMS professionals may be enhanced by contextualizing the medical scenarios. The main benefits are that the contextualized scenarios better take prehospital medical challenges into account and allow participants to perform better.

  • 216.
    Backman, Minna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Borgesand, Jenny
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Psykiatriambulans Prehospital Psykiatrisk Resurs: Sjuksköterskors upplevelser av att vara först på plats vid ett akutlarm2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Psykiatriambulansen tillkallas när en person har psykiskt illabefinnande eller vid hot om suicid. Sjuksköterskorna som arbetar i psykiatriambulansen är alltid två stycken, en psykiatrisköterska och en ambulanssjuksköterska alternativt en grundutbildad sjuksköterska. Innan resursen inrättades fick ambulansverksamheten eller polisen ta hand om dessa larm. Vid psykisk ohälsa behövs kunskaper och erfarenhet om akut omhändertagande av personer med psykisk ohälsa. Mötet med patienterna skall utmynna i ett vårdande och ge patienterna en bättre hälsa. Sjuksköterskorna behöver förstå patientens situation och inse innebörden av ett livsvärldsperspektiv.  Tidigare forskning om ambulanssjukvård visar att bemötandet vid akut sjukdom är betydande för patienterna. Det har även visat sig att många av de patienter som träffade psykiatriambulansen kunde få hjälp på plats och inte behövde åka vidare till sjukhus vilket bidragit till en hållbar utveckling inom hälso- och sjukvård.

    Syftet med studien var att undersöka specialistsjuksköterskors och sjuksköterskor upplevelser av att vara först på plats – vid akutlarm i psykiatriambulansen.  Kvalitativ metod med induktiv ansats har använts då sjuksköterskors upplevelser efterfrågades. Sju sjuksköterskor inom psykiatriambulansen intervjuades. Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier och tolv underkategorier Huvudkategorierna är sjuksköterskans yrkesroll, sjuksköterskans förberedelse, det akuta mötet och anhörigstöd. Resultatet visade att sjuksköterskorna i psykiatriambulansen upplevde egna känslor i det akuta mötet men som de lade åt sidan för stunden för att behålla sitt lugn. Vidare visade det sig att sjuksköterskorna i psykiatriambulansen alltid fokuserade på patientens behov och försökte bibehålla sin professionalitet oavsett vad som hände runtomkring. Resultatet visade också att de alltid hade ett säkerhetsmedvetande med sig i mötet med patienter, samt att de ansåg att möta barn och ungdomar med psykisk ohälsa var svårt. Sjuksköterskorna upplevde att de fick fysiologiska reaktioner när de åkte på vissa typer av larm och att de ibland kunde uppleva känslor av maktlöshet i mötet med anhöriga.

  • 217.
    Backman, Sandra
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Holmlund, Matilda
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskans upplevelse av att möta patienter med psykisk ohälsa på somatisk avdelning: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Många av de patienter som vårdas på somatiska avdelningar lider också av samtidig psykisk ohälsa. Det innebär att det finns behov av kunskap att bemöta dessa patienter hos sjuksköterskor på somatiska avdelningar. Behovet av en utökad kompetens hos sjuksköterskor i den somatiska sjukvården ökar i takt med den ökade psykiska ohälsan i världen. Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka hur sjuksköterskor upplever att möta patienter med psykisk ohälsa inom somatisk sjukvård.

    Med hjälp av en litteraturöversikt har vi studerat 8 artiklar, och utifrån dem sammanställt ett resultat. I resultatet presenteras 3 kategorier: attityder, kompetens och faktorer i organisationen med tillhörande 7 underkategorier. Det framgår att sjuksköterskor på somatiska avdelningar har stora kunskapsbrister när det kommer till psykisk ohälsa. Vidare har det lett till rädsla för att göra fel och en känsla av att inte vara tillräcklig. Sjukvården är också påverkad negativt av samhällets stigmatisering mot personer med psykisk ohälsa. Men med hjälp av bland annat en bredare grundutbildning, med inkluderad utbildning i att bemöta patienter med samtidig somatisk sjukdom och psykisk ohälsa, kan både sjuksköterskan och patient få en positiv syn på mötet.

  • 218.
    Bahtijaragic, Merima
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Davidsson, Monica
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hedin, Sandra
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Delaktighet: En kvalitativ studie om en delaktighetsmodell i kommunal verksamhet och hur den fungerar i praktiken2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har gjorts för att se hur en delaktighetsmodell i kommunal verksamhet fungerar i praktiken och om huvudsyftet, att ge personer med funktionsnedsättning ett ökat inflytande och en större delaktighet uppnås i realiteten. Detta då modellens utförande är tänkt att fungera utifrån ett nerifrån och upp perspektiv där personer med funktionsnedsättning själva ska ha möjlighet till inflytande och att få känna sig delaktiga i sin vardag.  Forskning som finns om delaktighetsmodellen är begränsad men forskarna är eniga om att det finns en problematik kring bemötande och kommunikation gentemot de funktionsnedsatta och att detta kräver utbildning hos personal och vägledare. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Deltagarna i studien är chefer, personal och vägledare från kommunal verksamhet i Västra Götalands region och de arbetar med personer med funktionsnedsättning. De teorier vi använt oss av är Habermas kommunikationsteori och Foucaults maktteori.

    Frågeställningar som respondenterna fick reflektera över, var bland annat deras syn på vad delaktighet hos personer med funktionsnedsättning är för dem och om de upplever någon förändring i sitt bemötande. Vi har även haft ett intresse i att ta reda på om det är personerna med funktionsnedsättning själva som får bestämma vilka ämnen som anses relevanta att vara delaktiga i och om besluten de fattar verkligen träder i kraft. Förhållningssättet vi utgått ifrån har varit kritiskt med fokus på dialog, makt och dold makt. Vad som har framkommit i resultatet är att modellen har bidragit till ett förändrat arbetssätt hos personal. Makten har omfördelats mellan personal och brukare. Alla intervjupersoner tror på modellen men har farhågor över att modellen kommer att stanna upp och endast bidra med en tillfällig delaktighet, något som vi problematiserar i diskussionen.

  • 219.
    Baldemark, Nicole
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lundahl, Stefan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Upplevelser av föräldrars delaktighet när deras barn befinner sig i ett livshotande tillstånd: En litteraturöversikt2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När barn drabbas av sjukdom och skador involveras föräldrarna till barnet. Det ökar komplexiteten för sjuksköterskor som tar hand om barnet. Är då barnet i ett livshotande tillstånd blir föräldrars delaktighet en aktuell fråga. Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa föräldrars och sjuksköterskors upplevelser av föräldrars delaktighet inom vården när barn befinner sig i ett livshotande tillstånd. Metoden för denna litteraturöversikt utgår ifrån Fribergs modell. Studien är baserad på sju kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artikelsökningen gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Efter att ha granskat och analyserat artiklarna kunde sex kategorier identifieras: Behov av adekvat information, Behov av kontinuerliga samtal, Möjlighet till närvaro, Gemensamt beslutsfattande, Tillitsfullt stöd samt En betydelsefull vårdrelation.

    Resultatet visar att föräldrar upplever ett behov av delaktighet i vården av sitt barn, som kan uppnås med hjälp av sjuksköterskor. Föräldrar upplever dock inte alltid att de görs delaktiga. Sjuksköterskor upplever att föräldrars delaktighet är av stor betydelse för både patient och föräldrar, där ett bra samspel mellan sjuksköterskor och föräldrar är avgörande för hur delaktighet möjliggörs i vården. I diskussionen tas det upp att föräldrars delaktighet är av stor betydelse för att främja både barns och föräldrars välbefinnande, samt att delaktighet kan bidra till en bättre arbetsmiljö för sjuksköterskor. Dock kan föräldrars delaktighet och närvaro vara ett hinder för sjuksköterskor genom att ständig övervakning påverkar sjuksköterskors arbetsförmåga samt att gemensamt beslutsfattande kan försvåras genom föräldrars emotionella tillstånd.

  • 220.
    Bank, Petra
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Dahlin, Hanna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskornas erfarenheter av arbetet med överviktiga barn och deras familjer: Litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En av de största utmaningarna, inom folkhälsan, under 2000-talet beskrivs vara, övervikt och fetma hos barn. Sen år 1990 är ökningen alarmerande och detta främst i låg- och medelinkomstländerna. I Sverige har det främst varit en ökning av övervikt och fetma bland barn i en mer utsatt socioekonomisk bakgrund. Familjen och de levnadsvanor som följer barnet i uppväxten beskrivs vara avgörande, för om barnet utvecklar övervikt eller fetma. Sjuksköterskor har goda möjligheter, att komma i kontakt med hela familjen för att rådgöra samt stötta. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta barn med övervikt samt deras familjer. En litteraturstudie genomfördes. Elva vetenskapliga artiklar, varav 9 med kvalitativ forskningsansats och 2 med kvantitativ forskningsansats, granskades och analyserades. Fyra teman och nio subteman identifierades.

    Resultatet visar att yrkesverksamma sjuksköterskor möter svårigheter, till dessa hör att övervikt tolereras och accepteras på ett annat sätt än tidigare, liksom livsstilsförändringar som innebär att vi idag är mer stillasittande. De ansåg sig väl positionerade för att ta hand om barnen med övervikt och fetma, men upplevde en osäkerhet för samtalet kring och med barnet, samt dess familj. Bristande riktlinjer på arbetsplatsen bidrog till färre antal samtal, med berörda föräldrar. Sjuksköterskorna upplevde en osäkerhet i den egna professionen, där mer utbildning önskades, dels i hur kommunikationen med barn och deras föräldrar kunde förbättras men även i ämnet övervikt. För att öka tryggheten hos sjuksköterskorna behövs tydlig arbetsbeskrivning och riktlinjer, mer utbildning, främst i kommunikation med barn och familj, men även ett förbättrat samarbete med andra yrkeskategorier.

  • 221.
    Baranto, Suheyla
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gillberg, Jonathan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patientens upplevelse av möte med akutmottagningen: En litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Antalet besökare på akutmottagningar ökar runt om i landet och arbetsförhållandena för vårdpersonalen blir allt sämre. Triagesystemet används för att kunna sortera och prioritera akut sjuka patienter som är i behov av att omedelbart träffa läkare för bedömning. Den stora majoriteten av patienter som söker vård på en akutmottagning har dock inte livshotande tillstånd. De har således en lägre prioritering och står på så sätt inför en komplicerad situation med bristande information, okunskap och långa väntetider.

    Syftet med studien är att beskriva hur patienten upplever vården på en akutmottagning. Metoden författarna har valt att använda är litteraturstudie enligt Axelsons modell. Studien behandlar nio artiklar. De valda artiklarnas resultat sammanställs och bildar tillsammans teman och subteman i syfte att skapa en ny helhetsbild.

    I Resultat framkommer det att patienter upplever triageringen som positiv men att den efterföljande vården, med bland annat långa väntetider, bristande information och avsaknad av delaktighet, bidrar till en otrygg och frustrerande upplevelse för patienter av vården på en akutmottagning.

    Diskussionen belyser patientens upplevelse av triageringen och hur det kommer sig att just detta möte beskrivs som positivt av patienter. Vidare diskuteras den bristande informationen patienter upplever på akutmottagningar och hur detta påverkar patienten.

  • 222.
    Barber, Christopher
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Liljeqvist, Samuel
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ambulanssjuksköterskans bedömning och behandling av patienter med misstänkt sepsis2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sepsis är en diagnos med hög mortalitet, men svår för ambulanssjukvården att upptäcka. Ett snabbt förlopp till behandling är av största vikt och en utmaning för ambulanssjuksköterskans förmåga att korrekt bedöma patienter med misstänkt sepsis. Syftet med studien var att undersöka utlarmningsprioritetens betydelse för tid till olika behandlingsinterventioner för patienter med ett svårt infektionstillstånd samt hur ambulanssjuksköterskans bedömning och behandling av dessa påverkade vårdförloppet avseende tid till antibiotikabehandling, vårdtid och mortalitet. Forskningsansats var retrospektiv journalgranskning.

    Resultatet visar att ambulanssjuksköterskan uppgraderat larmcentralens prioritering till högsta prioritet i 33,4 % av fallen. Patienterna fick vänta längre på ambulans vid lägre utlarmningsprioritet. Ambulanssjuksköterskan identifierade en svårt sjuk patient lika fort oberoende av utlarmningsprioritet. En misstanke om sepsis fanns redan i ambulansen i 64,4 % av patientfallen. Denna misstanke var associerad till förkortad tid till antibiotikabehandling på akutmottagningen. Denna patientgrupp fick också administrering av prehospital läkemedelsbehandling i större utsträckning. Mortaliteten vid sepsis har i tidigare studier halverats vid en sådan misstanke, men det kunde inte påvisas i denna studie. Möjligen beror det på ett lite annorlunda arbetssätt inom svensk ambulanssjukvård samt annorlunda inklusionskriterier för studien. Det finns idag en mängd olika screeninginstrument för sepsis. Valideringen av dessa pågår och frågan hur ambulanssjuksköterskan på bästa sätt skall tidigt upptäcka sepsis kvarstår. Behandlingsriktlinjerna vid sepsis är inte i linje med senaste forskning och tydliga behandlingsanvisningar saknas för ambulanssjukvården. Det är behov av ytterligare forskning rörande ambulanssjuksköterskans bedömningar och hur beslutsvägar görs.

  • 223.
    Bark, Malin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hall, Ingela
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Barnmorskors syn på att vaccinera nyförlösta mammor mot kikhosta under deras vistelse på BB: En möjlighet att skydda det nyfödda barnet mot allvarlig sjukdom2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kikhosta är en sjukdom som under de senaste åren har ökat i omfattning över hela landet. Under 2014 avled i Sverige två spädbarn i kikhosta. Folkhälsomyndigheten beslutade 2014 att undersöka hur man bäst ska skydda det nyfödda barnet mot kikhosta. Runt om i världen har man valt olika vaccinationsstrategier för att hantera denna fråga. En strategi är att erbjuda nyförlösta mammor vaccination mot kikhosta. Syftet med denna intervjustudie, i vilken sex barnmorskor deltog, är att beskriva hur barnmorskor ser på det hälsofrämjande arbetet i form av att vaccinera nyblivna mammor mot kikhosta i samband med deras vistelse på BB. Studien utgår från ett vårdvetenskapligt perspektiv utifrån att vårda i ett hälsofrämjande syfte. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och resultatet utmynnade i tre kategorier och nio underkategorier. Resultatet visar att barnmorskor generellt är positiva till att utföra denna uppgift, framför allt utifrån perspektivet att främja hälsa och förebygga ohälsa. Det framkommer att det finns faktorer som kan underlätta eller försvåra genomförandet av uppgiften. Bland annat är informationsprocessen och även barnmorskornas arbetsbörda faktorer som är viktiga att ta i beaktande.

  • 224.
    Bark, Ulla
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Riskfaktorer för utmattningssyndrom hos sjuksköterskor i kommunens hälso- och sjukvård: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Diagnosen utmattningssyndrom är numera det begrepp som används för att beskriva följderna av långvarig och svår stress. Stress är en psyko-fysiologisk mekanism som finns hos alla levande varelser och om den blir långvarig kan den ge upphov till skador i kroppen.  Sjukskrivning för reaktioner på svår stress ökar mest och sjuksköterskor är en grupp där psykisk ohälsa är en stor anledning till långtidssjukskrivningar. Med påverkan på de kognitiva förmågor som följs av utmattningssyndrom kan detta försämra sjuksköterskans möjligheter att utöva sitt arbete.

    Syfte: Att belysa riskfaktorer som kan orsaka utmattningssyndrom hos sjuksköterskor i kommunens hälso- och sjukvård.

    Metod: Litteraturöversikt med kvantitativa och kvalitativa artiklar.

    Resultat: De riskfaktorer som framkom var motsägelsefulla mål, krav på självkontroll, upplevelse av otillräcklighet, att känna sig ansvarig för andras yrkesutövande, att inte kunna leva upp till egna och andras förväntningar samt avsaknad av stöd.

    Diskussion: Sjuksköterskor ställs ofta inför motsägelsefulla mål där organisationen kräver något av dem samtidigt som patienterna behöver något annat. När kommunikationen brister mellan yrkeskategorierna kan sjuksköterskor känna sig ansvariga för att täcka upp för andra yrkeskategorier. Vikten av stöd visar sig vara viktigt för att sjuksköterskor ska må bra på sin arbetsplats.

  • 225.
    Barkman, Lovisa
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Elgeskog, Jenny
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Anestesisjuksköterskors upplevelser av kommunikationen och teamarbetet perioperativt2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Anestesisjuksköterskan har komplexa arbetsuppgifter och kan beskrivas som spindeln i nätet på operationssalen. God kommunikation med övriga professioner är en förutsättning för ett välfungerande teamarbete. Många professioner med olika kompetenser ingår i ett operationsteam och om kommunikationen brister kan det resultera i konsekvenser för både patienter och personal. Tidigare forskning visar att simuleringsövningar och hjälpmedel som till exempel WHO-s ”Surgical safety checklist” förbättrar kommunikationen och teamarbetet men att de inte utförs eller används i den utsträckning som rekommenderas. Syftet med studien var att undersöka anestesisjuksköterskors upplevelser av hur kommunikationen och teamarbetet perioperativt fungerar mellan de olika ingående professionerna. Åtta semistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer med anestesisjuksköterskor genomfördes. Analysmetoden kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats användes. Analysen utmynnade i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna var Kommunikationsvägar och hjälpmedel, Trygghet i teamet samt Tillvarata varandras kompetenser.

    Resultatet visade att god kommunikation var en förutsättning för gott teamarbete och att en gemensam genomgång inför varje arbetspass, samt att kontinuerligt jobba i samma team, gav bättre kommunikation och därmed ett mer välfungerande teamarbete. Anestesisjuksköterskor behövde ibland vara modiga för att kommunikationen skulle fungera och detta upplevdes lättare ju längre arbetslivserfarenheten var och om anestesisjuksköterskan kände sig trygg i teamet. Resultatet stämmer överens med tidigare forskning inom ämnet men då tidigare forskning inte belyser anestesisjuksköterskors upplevelser framkom andra perspektiv i denna studie.

  • 226.
    Bartholomäus, Christian
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sepic, Atif
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Evidensbaserat ledarskap: Enskildas och delande chefers väg till hållbarhet?2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Dagens hälso- och sjukvård är präglad av föränderlighet. Kunskap om undersökningar och behandlingsmetoder hinner snabbt åldras och det utvecklas ständigt nya metoder och teorier för att effektivisera, förbättra, förkorta och underlätta för framför allt patienter men också för omvårdnadspersonal. Evidensbaserad vård har under de senaste decennierna fått en allt större betydelse och spelar en stor roll i det dagliga arbetet med patienter. Evidensbaserad vård är också en utav sjuksköterskors kärnkompetenser och stimulerar till utveckling och behandling i enlighet med den senaste forskningen. Men till skillnad från tex sjuksköterskor som baserar sin kompetens på evidens, visar aktuell forskning att evidensbaserat ledarskap ännu inte är integrerat i ledarskapets dagliga arbete och implementeringen är hittills bristfällig.

    Studiens syfte är att jämföra om chefer som är verksamma inom delat ledarskap har bättre förutsättningar att arbeta evidensbaserat än de chefer som är verksamma inom enskilt ledarskap. Dessutom vill författarna undersöka om första linjens chefer känner till och är förtrogna med begreppet evidensbaserat ledarskap och i vilken utsträckning denna modell används för att skapa hållbara processer och beslut. För att besvara studiens frågeställningar användes en webbaserad enkät. Det förelåg ingen signifikant skillnad mellan de cheferna som är verksamma inom delat resp. enskilt ledarskap med avseende på kunskaper samt användningen av evidensbaserat och hållbart ledarskap. Det som var avgörande utifrån studieresultaten var antalet medarbetare som chefer var direkt ansvariga för.

  • 227.
    Becker, Sylwia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Claesson, Sara
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Barnhälsovårdssjuksköterskans upplevelse av hembesök när barnet är åtta månader: En kvalitativ intervjustudie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Flertalet studier har visat att hembesök är uppskattat av både barnhälsovårdsjuksköterskor (BHV-sjuksköterskor) och föräldrar. Hembesöket ger en inblick i livsvärlden. Det ger en djupare relation mellan BHV-sjuksköterskan och familjen vilket underlättar BHV-sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Hembesök till nyblivna föräldrar har länge genomförts inom den svenska barnhälsovården. Sedan 2014 finns rekommendationen att hembesök även ska genomföras när barnet är åtta månader. Syftet med studien är att beskriva BHV-sjuksköterskans upplevelse av att genomföra hembesök när barnet är åtta månader. Metoden som använts i studien är kvalitativ forskningsintervju där sju BHV-sjuksköterskor intervjuats. Datamaterialet analyserades enligt Elo och Kyngäs (2008) kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: att vara trygg i sitt yrkeskunnande, att bygga goda relationer samt att anpassa till olika förutsättningar.

    Resultatet visar att trygghet i yrkesrollen underlättar genomförandet av hembesök när barnet är åtta månader. BHV-sjuksköterskan vågar ställa obekväma frågor samt har förmågan att anpassa sig efter olika miljöer. BHV-sjuksköterskan kan vid hembesök få en bild av barnets hemmiljö utan att ord behöver användas. Vid hembesöket vid åtta månader upplever BHV-sjuksköterskan en trygghet i relationen till familjen då kontakten med familjen många gånger är etablerad sedan tidigare. Ibland får BHV-sjuksköterskan dock en känsla av att vara kontrollant. Att genomföra hembesök vid åtta månader upplevs tidskrävande men fördelarna med hembesöket överväger. Hembesök vid åtta månader upplevs som en möjlighet för BHV-sjuksköterskan att arbeta mot en förbättrad hälsa för barn. Där vikten läggs på att stödja och stärka föräldrar, att fördjupa en relation samt få möjlighet till ett naturligt möte.

  • 228.
    Beckerdal, Johanna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Fermdal, Olivia
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse av sexuell dysfunktion efter genomgången mastektomi: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det ställs allt högre krav på bröstcancervården då antalet personer som insjuknar i bröstcancer fortsätter att öka i Sverige. Många av de drabbade kvinnorna genomgår mastektomi, vilket i sin tur kan leda till en förändrad självkänsla, kroppsuppfattning och påverka den sexuella hälsan och känslan av kvinnlighet. Syftet med litteraturöversikten är att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse av sexuell dysfunktion efter genomgången mastektomi. Författarna har valt att genomföra en litteraturöversikt enligt Fribergs metod. Författarna har analyserat 14 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod.

    Resultatet är indelat i tre huvudteman och 7 underteman. Huvudteman är; ”upplevelse av en förändrad sexuell funktion”, ”upplevelse av en förändrad kroppsuppfattning” och ”behov av stöd, samtal och information”. Underteman är; ”sexuell dysfunktion”, ”sexuellt umgänge”, ”bröstens betydelse”, ”samhällets ideal”, ”bröstrekonstruktion” och ”partner” samt ”hälso- och sjukvård”. Litteraturöversiktens resultat visar att många bröstcancerdrabbade kvinnor som genomgått mastektomi upplever sexuell dysfunktion. Resultatet visade också att olika faktorer påverkade kvinnornas sexualitet, så som rädsla att visa sig naken inför sin partner och känslan av att inte längre motsvara samhällets krav och ideal som kvinna. Kvinnorna upplevde problem gällande bland annat sexuell lust, orgasm och tillfredsställelse. Vården har ett stort ansvar för att dessa kvinnor ska få en god och optimal hälso- och sjukvårdvård. Resultatet visade att kvinnorna upplever ett behov av undervisning efter mastektomin, varför sjuksköterskans roll i att stötta och informera patienterna för att öka kvinnornas sexuella hälsa är viktig.

  • 229.
    Bedro, Marlen
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ousi, Zahra
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Arbetsglädje hos medarbetare: enhetschefers erfarenheter av att skapa arbetsglädje bland medarbetare på arbetsplatser inom palliativ vård2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetsglädje har många positiva effekter och är av stor betydelse för de anställdas hälsa och nöjdhet hos patienterna och närstående i verksamheterna inom hälso- och sjukvården. En organisations goda arbetsmiljö kan bidra till att medarbetarna är friska och mår bra, vilket motiverar att anställda stannar kvar på sin arbetsplats samt ger ekonomiska framgångar för organisationen. Upplever medarbetare problem i arbetsmiljön och att de inte trivs på arbetsplatsen, leder det till produktionsbortfall.

    Syftet med denna studie är att undersöka vad enhetschefer har för erfarenheter av att skapa arbetsglädje för medarbetare inom verksamheter som arbetar med palliativ vård. Den metod som valdes var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Datainsamlingen bestod av åtta stycken semistrukturerade intervjuer. Resultatet av denna studie visade att det som har betydelse för hur enhetscheferna skapar arbetsglädje för sina medarbetare är följande fyra kategorier: Socialt kapital, medarbetarskap, ledarskap och kommunikation. Respondenterna definierade begreppet arbetsglädje på liknande sätt och ansåg att det var en subjektiv upplevelse.

  • 230.
    Bekteshi, Agnesa
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bekteshi, Marigona
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kvinna och chef inom statlig myndighet: En kvalitativ studie om kvinnliga chefer och deras upplevelser av chefsrollen2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en kvalitativ studie om kvinnliga chefer inom en statlig myndighet och deras upplevelser av chefsrollen. Syftet är att få en förståelse för hur kvinnliga chefer inom en statlig myndighet upplever sin chefsroll och hur de beskriver sitt ledarskap samt varför kvinnor väljer att söka sig till en chefsbefattning inom en statlig myndighet. De teoretiska ramverk som studien utgår ifrån handlar om ledarskap, teorier om kvinnors underrepresentation inom chefsyrket, samt teorier om varför man väljer ett arbete inom en statlig myndighet. Studien gjordes genom semistrukturerade intervjuer med sex respondenter inom en och samma myndighet i Sverige. Urvalet av respondenter har skett utifrån ett målinriktat urval och snöbollsurval. De slutsatser som kunde dras var att de kvinnliga cheferna i denna studie blev chefer inom en statlig myndighet på grund av att de arbetade inom myndigheten på en annan befattning tidigare. Samtliga chefers upplevelser av chefsrollen tolkas som positiva och de såg sina möjligheter till att utvecklas i sin chefsroll och ledarskapet som väldigt stora. Cheferna beskrev ledarskapet som ett slags verktyg för att involvera medarbetare och gemensamt nå uppsatta mål.

  • 231. Bengtson, A
    et al.
    Karlsson, T
    Währborg, P
    Hjalmarson, Å
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Cardiovascular and psychosomatic symptoms among relatives of patients waiting for possible coronary1996Ingår i: Heart & Lung, ISSN 0147-9563, E-ISSN 1527-3288, Vol. 25, nr 6, s. 438-443Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To examine the consequences for close family members of patients on a waiting list for possible coronary revascularization. BACKGROUND: An increasing number of patients with symptomatic ischemic heart disease require evaluation for possible revascularization. Many of these patients must wait a long time before receiving treatment. The negative consequences of this long wait for patients and their relatives have not been satisfactorily evaluated previously. DESIGN: Cross-sectional descriptive study. SETTING: All hospital in Southwestern Sweden. STUDY POPULATION: One hundred relatives of patients referred for possible revascularization and a sex- and age-matched reference group. The convenience sample consisted of 85% (n = 76) women and 15% (n = 13) men. OUTCOME MEASURES: Frequency of cardiovascular and psychosomatic symptoms. EVALUATION: One hundred relatives and 100 members of the control group were sent a questionnaire to evaluate their clinical condition; working situation; use of tobacco, alcohol and sedatives; and cardiovascular and psychosomatic symptoms. RESULTS: Family members had a significantly higher frequency of anxiety, depression, and irritability compared with the control group. Furthermore, family members reported sleeping disorders, including difficulty waking, tiredness due to lack of sleep, and restless sleep, more frequently than did the control group. CONCLUSION: Close family members of patients waiting for coronary revascularization have particular difficulties, and these difficulties should receive more attention.

  • 232. Bengtsson, A
    et al.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Karlsson, T
    Brandrup-Wognsen, G
    Hjalmarson, Å
    The appropriateness of performing coronary angiography and coronary artery revascularization in a Swedish population1994Ingår i: Journal of the American Medical Association (JAMA), ISSN 0098-7484, E-ISSN 1538-3598, Vol. 271, nr 16, s. 1260-1265Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective. —To evaluate the appropriateness of performing coronary angiography and revascularization in a Swedish population. Design. —Prospective population study of questionnaires and medical records. Setting. —All the hospitals in southwestern Sweden that perform coronary angiography and revascularization. Patients. —Random sample of 831 patients (with chronic stable angina) on the waiting list for coronary angiography or revascularization in southwestern Sweden in September 1990. Main Outcome Measure. —Percentage of patients referred for coronary angiography or revascularization for appropriate, uncertain, or inappropriate indications. Results. —Of the patients referred for angiography, 89% were classified as appropriate, 9% as uncertain, and 2% as inappropriate. The percentages are similar for patients referred for coronary artery bypass graft surgery and for angioplasty (91% and 86%, respectively, classified as appropriate). The majority of patients had chest pain rated as Canadian Cardiovascular Society classes II through IV (93%), despite maximum anti-ischemic therapy in 90% of these patients. Conclusions. —Few patients were referred for coronary angiography or revascularization for inappropriate or uncertain indications. The percentage of these patients who are from southwestern Sweden is similar to the percentage recently reported from New York State.

  • 233. Bengtsson, A
    et al.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Karlsson, T
    Hjalmarson, Å
    The epidemiology of a coronary waiting list. A description of all patients1994Ingår i: Journal of Internal Medicine, ISSN 0954-6820, E-ISSN 1365-2796, ISSN 0954-6820, Vol. 235, nr 3, s. 263-269Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Keywords: cardiac symptoms; chest pain; coronary revascularization; delay; ischaemic heart disease; nervous reactions; waiting list Abstract. Objectives. To describe the characteristics and the severity of symptoms amongst patients on the waiting list for possible coronary revascularization. Design. All the patients were sent a postal questionnaire for symptom evaluation. Setting. All hospitals in western Sweden. Subjects. All patients in western Sweden on the waiting list in September 1990, who had been referred for coronary angiography or revascularization (n = 904) and a sex- and age-matched reference group (n = 809). Results. More than half of the patients had daily attacks of chest pain, whereas 16% reported less than one attack per week or no pain at all. However, other symptoms such as dyspnoea, tachycardia and nervous reactions were also common and 25% of all patients used sedatives. A long waiting time for a given procedure was not associated with more pain but with more nervous symptoms such as restlessness and insomnia (P < 0.0001) and greater use of sedatives and cigarettes (P < 0.05). Conclusions. We conclude that a long waiting time for possible coronary revascularization is associated with more nervous symptoms but not with more pain.

  • 234. Bengtsson, A
    et al.
    Karlsson, T
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    On the waiting list for possible coronary revascularisation. Symptoms relief during the first year and association between quality of life and the very long-term mortality risk2008Ingår i: International Journal of Cardiology, ISSN 0167-5273, E-ISSN 1874-1754, Vol. 123, nr 3, s. 271-276Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: To describe: a/ the improvement in quality of life (QoL) among patients on the waiting list for coronary revascularisation and b/ the association between QoL and very long-term mortality. PATIENTS: All patients on the waiting list for possible coronary revascularisation in western Sweden during one week in September 1990. METHODS: QoL was assessed at the start of the survey and one year later among patients who both were and were not revascularised. Survival data were gathered for the subsequent 14 years. RESULTS: From the start, 883 patients were evaluated in the survey. Among patients who were revascularised, an improvement was seen in all the aspects of QoL that were studied during the first year as compared with patients who were not revascularised, in whom only minor changes in QoL were seen during the first year. After one year, there were seven aspects of QoL which were significantly associated with the risk of death during the subsequent 14 years, when adjusting for age, sex, previous history and extent of coronary artery disease. They were: tiredness (OR=1.4), weakness (OR=1.5), lack of energy (OR=1.5), inability to react (OR=1.7), use of sedatives (OR=3.2), dyspnea when dressing (OR=2.1) and chest pain when dressing (OR=1.9). CONCLUSION: Among patients on the waiting list for possible coronary revascularisation, there was a marked improvement in QoL among those who were revascularised. In a variety of aspects of QoL, an association with the very long-term risk of death was observed.

  • 235.
    Bengtsson, Andreas
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Johansson, Dan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Slösa inte med patientens tid: En kvantitativ studie om ambulanssjukvårdens tid med strokepatienten2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige drabbas cirka 30 000 personer av stroke varje år. Stroke kan vara ett livshotande tillstånd med hög mortalitet samt är den främsta orsaken till neurologiskt handikapp och kan innebära ett livslång lidande. Tidigare forskning visar att tiden från symtomdebut till trombolysbehandling har stor betydelse för att minska de neurologiska skadorna hos patienter som drabbas av stroke. Dock saknas det studier som undersöker tidsåtgången prehospitalt vad gäller ambulanssjukvårdens tid på plats hos patienten. 

    Studien syftade till att genom journalgranskning undersöka de dokumenterade åtgärderna och tiden på plats som ambulanssjukvården spenderat hos patienter med stroke. En kvantitativ ansats med retroperspektiv journalgranskning valdes som metod. Utgångsmaterial var uppföljningsprotokoll från röntgenavdelningen där 137 patienter fått trombolysbehandling under 2014 och 2015. Efter exklusionskriterier granskades 121 journaler. Med bakgrund av internationella riktlinjer valdes 15 minuter som riktvärde av tid på plats för jämförande. Resultatet visade att ambulanspersonalen i snitt spenderar 19,5 (2-54) minuter på plats hos patienter som drabbats av stroke och fått trombolysbehandling. Studien fann ingen signifikant skillnad av antal dokumenterade åtgärder hos patienter där sjuksköterskan spenderat mindre än 15 minuter respektive mer än 15 minuter. Utifrån medeltiden hos de granskade fallen i studien samt att det saknas specifika tidsmål i nationella riktlinjer ges rekommendationen att införa specifika tidsmål i riktlinjer samt att begränsa åtgärder på plats hos patienten till att säkra och stabilisera ABC samt att genomföra AKUT-test.

  • 236.
    Bengtsson, Annika
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Salomonsson, Carina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att genomföra intrahospitala transporter av patienter som vårdas med ventilator2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Intensivvårdens utveckling har skapat möjligheten att behandla kritiskt sjuka patienter. Därmed har behovet av ytterligare diagnostik och behandling på andra enheter som röntgen- och operationsavdelningar ökat och intrahospitala transporter (IHT) sker mer frekvent. Förflyttning av dessa patienter ställer höga krav på både patientsäkerhet och intensivvårdssjuksköterskans yrkeskunnande. Forskning har visat att kritiskt sjuka patienter löper risk för ökad sjuklighet i samband med IHT men trots negativa tillbud kan ingen ökad dödlighet ses däremot en förlängd vårdtid på IVA. Det finns bristande kunskap avseende sjuksköterskors erfarenheter av IHT av ventilatorbehandlade patienter samt hur detta arbetsmoment upplevs. Därför behövs ytterligare forskning för att undersöka om intensivvårdssjuksköterskan känner sig trygg i och har tillräcklig kompetens för att genomföra dessa transporter av ventilatorbehandlade patienter. Studiens syfte var därför att undersöka intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att genomföra intrahospitala transporter av patienter som vårdas med ventilator.

    En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes på tre olika intensivvårdsavdelningar genom ett web-baserat frågeformulär som skickades ut via e-post till 141 sjuksköterskor varav 78 valde att svara. Studiens totala resultat visade att merparten av respondenterna upplevde sig trygga att lämna intensivvårdsavdelningen med en ventilatorbehandlad patient. Dock fanns en signifikant skillnad i gruppen som arbetat 0-5 år som intensivvårdssjuksköterska vilka däremot inte upplevde samma trygghet jämfört med gruppen som arbetat >6 år. De flesta var insatta i innehållet avseende lokala PM gällande IHT samt litade på att den medicinsktekniska utrustningen var kontrollerad och fungerade. Däremot uppfattades det inte patientsäkert av 26,9% att genomföra IHT då bemanningen var lägre som kvällar, nätter och helger, 57,7% upplevde otrygghet med mottagande enheters kompetens och kunskap om intensivvårdspatienten samt 60,2% tyckte transportvägen inte var patientsäkert utformad.

  • 237.
    Bengtsson, Charlotte
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Larsson, Cecilia
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Distriktssköterskors erfarenhet av att använda humor i hemsjukvård: “Det här jobbet är så roligt… man bygger ju upp en relation...”2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Distriktssköterskan har en betydelsefull uppgift i sitt arbete genom att på ett empatiskt och holistiskt sätt möta varje patients livsvärld och välbefinnande. Detta tillsammans med att använda humor i kommunikationen kan leda till en god relation. Tidigare forskning beskriver att det kan ses som oprofessionellt att använda humor i vården. Det beskrivs även en skillnad av användande av humor på sjukhus och i hemsjukvård. Denna studie syftar till att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av humor och skratt i hemsjukvård och hur det kan påverka relationen med patienten. Studien har en kvalitativ ansats där sex distriktssköterskor inom hemsjukvård intervjuades. Datamaterialet har sedan analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys.

    Resultatet innefattar fem kategorier: Distriktssköterskan öppnar upp för samtal, att använda humor i olika vårdsituationer, interaktionens betydelse, personligheter avgör hur humor kan användas samt manligt och kvinnligt sätt att uttrycka humor. Resultatet visar att distriktssköterskor upplever att humor och skratt i kommunikationen med patienten skapar en närmare relation. Det är patientens personlighet och tillfället som avgör om humor är lämpligt. Sammanfattningsvis finns ett värde i att distriktssköterskan använder humor i mötet med patienter för att skapa en god relation.

  • 238.
    Bengtsson, Emilia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Larsson, Elin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Stress: en begreppsanalys ur ett vårdvetenskapligt perspektiv2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Följande uppsats är en begreppsanalys med syftet att beskriva innebörden av begreppet stress ur ett vårdvetenskapligt perspektiv relaterat till sjuksköterskans arbetssituation. Det framgår att psykisk ohälsa så som stress är ett stort folkhälsoproblem. Det är viktigt att sjuksköterskor kan hantera stress på ett adekvat sätt för att gynna sig själv, medarbetare och patienter. I bakgrunden beskrivs innebörden av ett begrepp, stress ur ett fysiologiskt perspektiv, stress inom hälso- och sjukvården, ohälsa samt vårdande. En analys av begreppet sker för att bena ut dess innebörd och ge en djupare förståelse för vad det innebär. Metoden omfattade granskning av ordböcker och synonymordböcker där karaktäristika, förutsättningar och konsekvenser framträdde. Sedan studerades vetenskapliga artiklar vilket resulterade i en djupare förståelse för begreppets innebörd i relation till kontext. Tre fallbeskrivningar utformades sedan för att förtydliga resultatet av dataanalysen.

    Resultatet visar att begreppet stress är ett mångfacetterat begrepp som är relativt nytt i det svenska språket. Dessutom framgår att stress tar sig olika uttryck i form av förutsättningar och konsekvenser i relation till sjuksköterskans arbetssituation. Diskussionen framför att begreppets betydelse är nyanserat och att kraven på sjuksköterskor kommer i konflikt med den kliniska verkligheten. Detta påvisas i ett typexempel, gränsexempel och antiexempel vilket förklarar behovet av ytterligare forskning för att finna en lösning på denna konflikt. Vidare diskuteras skillnader mellan manliga och kvinnliga sjuksköterskor gällande organisatoriskt stöd och tidsbrist gentemot patienterna. En hållbar samhällsutveckling kan skapas genom goda förutsättningar och därmed minska stress i sjuksköterskans arbetssituation.

  • 239.
    Bengtsson, Hanna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gustafsson, Emma
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Svåra möten som berikar – sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med flyktingtrauma2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Allt fler nyanlända och asylsökande söker vård i Sverige. Många bär på traumatiska upplevelser av att fly sitt hemland och lämna sin trygghet. Psykisk ohälsa är vanligt förekommande och flertalet kommer vara i behov av att söka sjukvård i Sverige som i sin tur har skyldighet att ge var och en den vård de behöver, på lika villkor.

    Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) relaterat till flyktingtrauma. Metod: Studien utfördes som en intervjustudie på livsvärldsteoretisk grund och intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Temat “Svåra möten som berikar” framträdde med fyra subteman där sjuksköterskorna beskriver upplevelser av att känna sig begränsad och inte räcka till i sin vårdande roll, behovet av att bygga relationer till patienter, tyngden av att bära någon annans lidande, men också den hedrande känslan av att få ta del av någons lidande. Sjuksköterskorna beskriver vidare en känsla av att dessa patienter inte får vård på lika villkor och att det finns ett behov av mer kunskap om transkulturell psykiatri och dess roll i vårdandet av denna patientgrupp.

    Diskussion/Slutsats: Trots sjuksköterskans välvilja om att vårda och göra gott krävs ytterligare kunskap kring området transkulturell psykiatri för att kunna anta de utmaningar dagens hälso-sjukvård står inför. Verksamheter bör därför prioritera tillgång till reflektion och stöd på arbetsplatsen, ombesörja att rätt profession befinner sig på rätt plats samt lägga vikt vid kompetensutveckling. 

  • 240.
    Bengtsson, Ikumi
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Strand, Ulrika
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    eHälsa som stöd för egenvård vid kronisk hjärtsvikt: En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtsvikt är en av de vanligaste diagnoserna i vården. I Sverige drabbas ca. 250 000 personer av hjärtsvikt varje år. För patienter med hjärtsvikt är egenvård väsentligt för att uppnå en god livskvalitet och förebygga försämring. Däremot är sjukdomsinsikten inte alltid tillräckligt god vilket försvårar följsamheten till behandling och motivationen till adekvata åtgärder. eHälsa är tänkt att underlätta patienters information och kommunikationsmöjlighet för att öka tillgängligheten till vården. Den tekniska utvecklingen sker snabbt och eHälsoverktyg av olika slag finns att tillgå för att vara behjälpliga och underlätta egenvården. 

    Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa patienter med hjärtsvikt och deras upplevelse av eHälsa för att stödja egenvården.

    Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg. Litteraturöversikten baserades på fem kvalitativa och tre kvantitativa studier samt en studie med en mix av kvalitativ och kvantitativ metod.

    Resultat: Resultatet visar att användning av eHälsa främjar egenvården vid hjärtsvikt i de flesta fall men framhåller också sjuksköterskans viktiga roll och stöd i användningen av eHälsa samt teknikens användarvänlighet. De tre huvudteman som identifierades i resultatet var Empowerment, Upplevelse av trygghet och Vikten av användarvänlig teknik.

    Diskussion: I diskussionen problematiseras huruvida eHälsa ersätter sjuksköterskans fysiska möten samt behovet av teknisk support i användning av eHälsa.

    Slutsats: Den viktigaste slutsatsen av litteraturöversikten är att eHälsa kan förbättra patienters egenvård även när det kommer till den äldre generationen med begränsad teknikvana. Dock krävs individanpassning av både teknik och stöd. Vidare forskning behövs för att få en uppfattning om sjuksköterskans upplevelse av eHälsa och hens stöd till användarna samt de organisatoriska utmaningarna

  • 241.
    Bengtsson, Julia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Nyman, Maria
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ambulanssjuksköterskans upplevelse av arbetsbelastningen och hur den påverkar vårdandet: En intervjustudie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ambulanssjukvården har utvecklats mycket under årens gång, från att ha varit ett renodlat transportmedel till att behandla och diagnostisera patienter prehospitalt. Kraven på ambulanssjuksköterskan har ökat och i och med den mer avancerade vård som bedrivs i ambulansen så tar uppdragen längre tid. Även antalet uppdrag har ökat den senaste tiden, vilket medfört att arbetsbelastningen blivit tyngre för ambulanssjuksköterskan. Stress och ohälsa är vanligt bland blåljuspersonal, men hur arbetsbelastningen påverkar vårdandet av patienten finns det inte mycket forskat om.

    Vi har därför valt att belysa hur ambulanssjuksköterskan upplever arbetsbelastningen och hur den påverkar vårdandet. För att kunna belysa upplevelsen så har vi gjort en kvalitativ intervjustudie. Vi har intervjuat sex stycken ambulanssjuksköterskor vid tre olika ambulansstationer i Väst Sverige. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med hjälp av en intervjumall. Huvudkategorierna som intervjuerna resulterade i är; påverkbara faktorer för en god arbetsmiljö, icke påverkbara faktorer för en god arbetsmiljö, faktorer som påverkar vårdandet. Resultatet av studien visar att ambulanssjuksköterskorna blir negativt påverkade av den ökade arbetsbelastningen. Dygnpassen känns betungande, det finns en oro över att inte hinna äta mat under arbetspassen och tröttheten under nattpassen gör ambulanssjuksköterskan till en sämre vårdare. Ambulanssjuksköterskan måste inför varje arbetspass vara förberedd på lite sömn och uteblivna måltider. Arbetsbelastningen inom ambulanssjukvården är hög och troligtvis skulle en del av den kunna minska om det fanns fler resurser att tillgå.

  • 242.
    Bengtsson, Malin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bolmvall, Lisa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    ”Just självmordspatienter berör väldigt mycket…”: Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som har försökt att begå självmord2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige försöker varje år 9000 personer att ta sitt liv utan att lyckas. En person som vaknar upp efter ett självmordsförsök kan ofta uppleva emotionell smärta och skamkänslor, i tillägg till de ursprungliga problem som resulterade i självmordsförsöket. Mötet med vården upplevs ofta som svårt för dessa patienter, men sjuksköterskans bemötande kan ha stor betydelse för patientens psykiska välmående. För sjuksköterskan kan mötet ge upphov till djupare existentiella funderingar, vilka kan skapa både positiva och negativa attityder gentemot patienten.

    Patienter som har försökt att begå självmord vårdas inte sällan på en intensivvårdsavdelning i den första kritiska fasen. Därför är intensivvårdssjuksköterskan ofta den första person som patienten möter vid uppvaknandet, men det finns i nuläget inte mycket forskning på hur intensivvårdssjuksköterskan upplever mötet. Därför valdes det i detta examensarbete att söka kunskap om hur intensivvårdssjuksköterskor upplever det att vårda patienter som har försökt att ta sitt liv. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med fenomenologisk ansats. Sex enskilda intervjuer genomfördes, vilka sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att intensivvårdssjuksköterskor kan känna både närhet och distans i relationen till denna grupp av patienter och kan även uppleva mötet som utmanande. De kan känna en personlig otillräcklighet och de upplever ofta att patienterna inte får tillräcklig psykiatrisk hjälp på intensivvårdsavdelningen eller i resten av vårdkedjan. Vidare kan vårdandet beröra intensivvårdssjuksköterskan på ett djupare plan genom att väcka tankar kring den egna livssituationen, samt skapa en ambivalens kring livsuppehållande åtgärder och överlevnad.

  • 243.
    Bengtsson, Malin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hjerpe Svensäter, Eleonore
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    På samma trappsteg: Diabetessköterskors upplevelser av att arbeta med patienter som lever med diabetes typ 22015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som går hand i hand med ökad förekomst av övervikt och fetma. Diabetes typ 2 ökar och debuterar lägre ner i åldrarna än tidigare. Sjukdomen kan föra med sig allvarliga komplikationer som till exempel blindhet och njursvikt om den ej behandlas. Många komplikationer går att förebygga genom livsstilsförändringar. Genom att arbeta hälsofrämjande och förebyggande har diabetessköterskor en viktig roll i att bidra till bättre hälsa hos dessa patienter. Syftet med studien var att belysa diabetessköterskors upplevelse av att arbeta med patienter som lever med diabetes typ 2.

    Studien har en kvalitativ induktiv ansats. Åtta diabetessköterskor som arbetar på vårdcentraler intervjuades och fick samma öppna ingångsfråga där de ombads berätta om sina upplevelser av att arbeta med patienter som lever med diabetestyp 2. En kvalitativ analys av transkriberade texten från intervjuerna analyserades enligt Lundman och Hällgren Graneheim.

    Resultatet visar att diabetessköterskor har ett djupt engagemang i patienters hälsa och livssituation. Diabetessköterskor känner glädje och känner sig nöjda med sin egen insats när patienter lyckas genomföra livsstilsförändringar. De berättar också att de känner misslyckande när patienter inte klarar att förändra sina vanor och värdena försämras. De upplever utmaningar i möten med patienter från kulturer som är främmande för dem samt i att använda tolk. Resultatet visar också att diabetessköterskor upplever en ensamhet och utsatthet i arbetet när de saknar kollegor som arbetar med diabetes på vårdcentralen.

    Diabetessköterskor har behov av en kollegial gemenskap för att inte känna ensamhet i sitt ansvar för patienters hälsa. Diabetessköterskors behov av fördjupade kunskaper om mångkulturell vård och tolkanvändande diskuteras också.

  • 244.
    Bengtsson, Maria
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Pellby, Lovisa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    De anpassningsbara: En kvalitativ studie om strategier för anställningsbarhet2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Följande undersökning har utgått från ett kvalitativt metodval med semistrukturerade intervjuer. Den är genomförd utifrån ett fenomenologiskt perspektiv, har kodats efter marginalmetoden, analyserats genom ad hoc och tolkats utifrån en hermeneutisk ansats. Deltagarna som gav undersökningen dess karaktär var Sandra, Emelie, Johanna, Erik, Jonathan och Kalles subjektiva uppfattning av undersökningens fenomen. Syftet med undersökningen var att belysa vilka strategier de använder för att göra sig anställningsbara.

    Teorier som undersökningen bygger på är Bourdieus kapital, habitus och fält; Granovetters betydelse av kontaktnät och Goffmans framträdande. Undersökningens resultat visar att deltagarnas strategier för att finna jobb är via kontakter och jobbförmedlingssajter. För att få ett jobb, förutsätter deltagarna att man har kontakter, utbildning och arbetslivserfarenhet. Strategierna för att behålla jobbet är främst att hålla sig attraktiv på arbetsplatsen genom bra prestation och god attityd. Strategier när deltagarna söker jobb är i allmänhet att hålla sig förberedda, anpassa sig och agera förebyggande utifrån enskild situation. Arbetsmarknaden upplevs generellt av deltagarna som hård i den bemärkelsen att det är svårt att få jobb, framförallt för dem utan utbildning och arbetslivserfarenhet. Deltagarna upplever överlag att deras egna möjligheter till att få ett arbete är goda.

  • 245.
    Bengtsson, Stina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hägg, Frida
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    ”Du får vara glad att du har överlevt”: Patienters upplevelser av risken för infertilitet till följd av cancerbehandling2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För många som genomgår cancerbehandling kvarstår ofta livslånga åkommor gällande reproduktiv förmåga. Detta innebär på olika sätt mycket lidande för patienten både fysiskt och psykiskt. Genom att utforska patienters subjektiva upplevelser kan de behov som uppstår i situationen lättare bemötas av vårdpersonal och omgivning. Syftet med studien  är  att  beskriva  patienters  upplevelser  av  infertilitet  till  följd  av cancerbehandling, dess psykosociala påverkan samt mötet med vården. Examensarbetet är en litteraturstudie där åtta artiklar har valts ut för analys.

    Resultatet visar på patienters tankar och känslor kring infertiliteten från det att den kommer på tal för första gången tills en längre tid efter friskförklaring från cancersjukdomen. Detta beskrivs genom fyra kategorier som utmynnar i följande underkategorier; Dubbelt trauma, oro och ovisshet, känsla   av   förlust,   Upplevelsen   av   att   kunna   hantera   situationen,   information, bemötande, nuvarande och kommande parrelationer, intimitet och sexualitet samt alternativa metoder- överväganden och dilemman. Bristande information och dåligt bemötande är återkommande ämnen som helt klart utgör förbättringsområden inom vården.

  • 246.
    Bengtström, Henrik
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Larsson, Charlotte
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Aktivitetsbaserat arbetssätt: Nöjda medarbetare med rätt förutsättningar2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Globaliseringen och omvärldens påverkan av de moderna organisationerna har skapat nya krav och mål för våra svenska arbetsgivare. Flexibilitet och snabba förändringar måste dagens arbetsgivare vara väl anpassad för. Detta i sin tur innebär att även arbetstagaren måste vara redo att klara av liknande krav. Ny teknik och nya sätt att arbeta på har givit den moderna kontorsarbetaren en vardag som kan vara helt papperslös och inte heller knuten till en och samma plats. Det centrala för det nya arbetssättet är självfallet att öka lönsamheten, men fördelar som ökad kreativitet och ökat samarbete medarbetarna emellan lyfts fram som fördelar från arbetsgivarens sida. Denna studie utgår från en kvalitativ ansats. Målet med studien var att fånga medarbetarnas upplevelser av att arbeta aktivitetsbaserat. Studien har inte som avsikt att förklara om detta nya arbetssätt är bra eller dåligt för arbetstagaren utan enbart som för avsikt att fånga deras upplevelse. Studien visar att den generella upplevelsen av att arbeta aktivitetsbaserat är god, men att upplevelserna varierar mellan olika individer. Slutsatsen är att de anställda behöver ha en känsla av att kunna kontrollera sin vardag och möjligheter att välja rätt plats för rätt arbetsuppgift för att detta arbetssätt skall upplevas bra. Studien anser vi har ett värde på grund av att den mäter medarbetarnas upplevelse. Det är något som inte har forskats mycket om tidigare i detta allt mer förekommande sätt att utforma moderna kontor på. Om vi fångar medarbetarnas upplevelse av att arbeta i denna miljö kan vi enklare förstå hur den upplevs och med bättre förutsättningar förbättra arbetsmiljön på sikt i ett samhälle som löpande ställer nya krav på organisationerna och de anställda.

  • 247.
    Benson, Therese
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Dannberg, Marie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    BVC- sjuksköterskans hälsofrämjande arbete för att identifiera barn med risk för övervikt : En enkätstudie2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Barns övervikt och fetma är ett allvarligt och stort folkhälsoproblem i vårt samhälle idag. Om övervikt etableras under barndomen är risken stor att fetma utvecklas senare i livet, vilket kan medföra risk för följdsjukdomar och psykiskt lidande. Det är viktigt att i tidigt skede upptäcka barn och dess familjer med risk för övervikt och där har BVC-sjuksköterskan en central roll.

    Enligt tidigare studier har det framkommit att BVC-sjuksköterskor upplever det svårt och känsligt att prata om kost och kostvanor och risk för övervikt med föräldrar. Många har upplevt negativa reaktioner i dialogen med familjerna, vilket medfört att det hälsofrämjande arbetet inte fortskridit och med relevanta åtgärder mot barns risk för övervikt inte har satts in. Därför är det av intresse att undersöka om BVC- sjuksköterskans uppfattningar om ett arbetsredskap i form av ett frågeformulär riktat till föräldrar skulle förbättra det hälsofrämjande arbetet mot barns risk för övervikt.

    Studiens design var kvantitativ och data samlades in med hjälp av en enkät som bestod av 18 frågor i tre teman samt tre öppna frågor. Urvalet var 42 BVC-sjuksköterskor som arbetade på 19 olika BVC- mottagningar i fyra av Hallands kommuner.

    Resultatet visar att de flesta av BVC-sjuksköterskorna var positiva till att använda ett frågeformulär om kost och kostvanor.  Det kunde vara till hjälp för dem i deras hälsofrämjande arbete med att tidigt finna riskfaktorer hos barn och dess familj med risk för övervikt. Att ämnets känslighet skulle kunna minska var det många av respondenterna som tyckte. Diskussionen betonar vikten av att BVC-sjuksköterskans hälsofrämjande arbete ligger i att i tid fånga upp barn och dess familj i riskzonen för övervikt och att ett frågeformulär kan vara ett stöd i detta arbete.

  • 248.
    Berbatovci, Arbnora
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Karlsson, Jennie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Att rekrytera kompetensbaserat och rättsäkert: Om en kommunal organisation och dess rekryteringsprocess2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur rekryteringsprocessen går till i en kommunal organisation i avseende till att rekrytera kompetensbaserat och rättssäkert, vilket utförts genom en kvalitativ studie i form av fem enskilda semistrukturerade intervjuer. Den kommunala organisationen är belagd i Västsverige. Dessa fem intervjupersoner har utifrån erfarenheter och färdigheter beskrivit hur en rekryteringsprocess går till i praktiken, där de anser att rekryteringsprocessen kan ses komplex med hänsyn till de lagar och regler som ska tas i beaktande. Det huvudsakliga resultatet som framkommit under intervjuerna på den kommunala organisationen har varit att organisationen ska ha en rättssäker och kompetensbaserad rekryteringsprocess, då de verkar inom den offentliga sektorn och det är därför viktigt att bibehålla sin rättssäkerhet. Två principer som under intervjuerna har haft särskild påverkan på rekryteringsprocessen är icke-diskriminering och likabehandling. Den beskrivande bilden gällande principerna icke-diskriminering och likabehandling som har förklarats har behandlat att alla som varit involverade i rekryteringen levt med dessa, men att det i störst utsträckning varit ett arbetsmoment som HR haft under kontroll. Utifrån intervjupersonernas förklaringar och beskrivningar kan vi se starka kopplingar till tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter.

  • 249.
    Berdén, Maria
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Englén, Lovisa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Berikande möten: Barnmorskors upplevelser i mötet med Intrauterin fosterdöd2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Intrauterin fosterdöd (IUFD) definieras som ett barn som, efter 22 fullgångna graviditetsveckor, efter framfödandet inte visar några livstecken. Det drabbar drygt 400 barn i Sverige årligen. Enligt tidigare forskning har barnmorskan en viktig roll i att förbereda föräldrarna samt underlätta deras första möte med sitt döda barn. Ofta beskrivs barnmorskans arbete som glädjefyllt, men känslor som kan vara svåra att hantera väcks samtidigt som barnmorskan i sin vårdande roll skall arbeta stödjande och stärkande. Begränsat med studier finns på hur barnmorskan upplever denna situation.

    Syftet med studien är att belysa barnmorskans upplevelser i mötet med intrauterin fosterdöd. Studien utgår från en kvalitativ metod med induktiv ansats där åtta barnmorskor intervjuades. Datamaterialet analyserades med innehållsanalys, vilket ledde till fem kategorier och ett övergripande tema; Berikande möten skapas genom att våga vårda i sorg. De fem kategorierna var; Att vårda med en djupare relation, Att vårda innebär att ge det bästa, Att vårda med struktur är stödjande, Att vårda med egna känslor samt Att känna sig trygg underlättar vårdandet. Att möta IUFD och de föräldrapar som drabbats av detta ses av barnmorskorna i studien som ett värdefullt och berikande möte, vilket leder till fina och djupa relationer. I mötet önskar barnmorskan använda sin fulla potential som barnmorska och människa för att kunna ge föräldraparen en fin upplevelse och ett vackert första möte med sitt döda barn. Det mest centrala i mötet med IUFD är enligt barnmorskorna att vara ett stöd för det blivande föräldraparet genom att få möjligheten att skapa en miljö där föräldraparet kan känna sig trygga, omhändertagna och bekräftade. Att kunna finnas där för paret genom kontinuitet och närvaro i kropp och sinne, är enligt barnmorskorna oerhört betydelsefullt. I resultatet framkommer att det är föräldrarnas sorg som är i centrum och att barnmorskans egna känslor snarare handlar om deras förmåga att känna empati som medmänniska.

  • 250.
    Berg, Sandra
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Karam, Jihane
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Anestesisjuksköterskans upplevelse av att möta patienter med språksvårigheter och kulturella skillnader i den perioperativa processen2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den ökade migrationen leder till ett mångkulturellt samhälle som ställer höga krav på sjukvården. God kommunikation behövs mellan anestesisjuksköterskan och patienten för att skapa tillit, trygghet, delaktighet och för ökad patientsäkerhet. Informationsutbyte utgör en central komponent inom den perioperativa processen. Det finns begränsad forskning inom anestesisjukvård om att möta patienter där språksvårigheter och kulturella skillnader finns. Syftet med examensarbetet var att belysa hur anestesisjuksköterskor upplever mötet med patienter under den perioperativa processen där språksvårigheter och kulturella skillnader föreligger. En kvalitativ ansats valdes. Åtta individuella intervjuer utfördes på två olika sjukhus i Västra Götaland. Tre olika kategorier framkom med tillhörande underkategorier: Känslor som påverkar mötet, omständigheter som kan komplicera mötet och upplevelse av strategier som används i mötet. Anestesisjuksköterskornas möte med patienter där språksvårigheter fanns präglades av en osäkerhet samt en rädsla att missförstånd kunde uppstå och utgöra en risk för patientsäkerheten. Deltagarna föredrog användandet av fysisk tolk, då de ansåg att risken minskade för att missförstånd uppstod. Det fanns även en osäkerhet hur de kunde vidröra patienter från annan kulturell bakgrund utan att kränka. Deltagarna präglades inte endast av negativa upplevelser utan en del av deltagarna såg mötet som en lärdom, utmaning där de i stunden använde sig av olika strategier.

2345678 201 - 250 av 1664
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf