Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2345678 201 - 250 av 1484
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Bark, Ulla
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Riskfaktorer för utmattningssyndrom hos sjuksköterskor i kommunens hälso- och sjukvård: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Diagnosen utmattningssyndrom är numera det begrepp som används för att beskriva följderna av långvarig och svår stress. Stress är en psyko-fysiologisk mekanism som finns hos alla levande varelser och om den blir långvarig kan den ge upphov till skador i kroppen.  Sjukskrivning för reaktioner på svår stress ökar mest och sjuksköterskor är en grupp där psykisk ohälsa är en stor anledning till långtidssjukskrivningar. Med påverkan på de kognitiva förmågor som följs av utmattningssyndrom kan detta försämra sjuksköterskans möjligheter att utöva sitt arbete.

    Syfte: Att belysa riskfaktorer som kan orsaka utmattningssyndrom hos sjuksköterskor i kommunens hälso- och sjukvård.

    Metod: Litteraturöversikt med kvantitativa och kvalitativa artiklar.

    Resultat: De riskfaktorer som framkom var motsägelsefulla mål, krav på självkontroll, upplevelse av otillräcklighet, att känna sig ansvarig för andras yrkesutövande, att inte kunna leva upp till egna och andras förväntningar samt avsaknad av stöd.

    Diskussion: Sjuksköterskor ställs ofta inför motsägelsefulla mål där organisationen kräver något av dem samtidigt som patienterna behöver något annat. När kommunikationen brister mellan yrkeskategorierna kan sjuksköterskor känna sig ansvariga för att täcka upp för andra yrkeskategorier. Vikten av stöd visar sig vara viktigt för att sjuksköterskor ska må bra på sin arbetsplats.

  • 202.
    Bartholomäus, Christian
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sepic, Atif
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Evidensbaserat ledarskap: Enskildas och delande chefers väg till hållbarhet?2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Dagens hälso- och sjukvård är präglad av föränderlighet. Kunskap om undersökningar och behandlingsmetoder hinner snabbt åldras och det utvecklas ständigt nya metoder och teorier för att effektivisera, förbättra, förkorta och underlätta för framför allt patienter men också för omvårdnadspersonal. Evidensbaserad vård har under de senaste decennierna fått en allt större betydelse och spelar en stor roll i det dagliga arbetet med patienter. Evidensbaserad vård är också en utav sjuksköterskors kärnkompetenser och stimulerar till utveckling och behandling i enlighet med den senaste forskningen. Men till skillnad från tex sjuksköterskor som baserar sin kompetens på evidens, visar aktuell forskning att evidensbaserat ledarskap ännu inte är integrerat i ledarskapets dagliga arbete och implementeringen är hittills bristfällig.

    Studiens syfte är att jämföra om chefer som är verksamma inom delat ledarskap har bättre förutsättningar att arbeta evidensbaserat än de chefer som är verksamma inom enskilt ledarskap. Dessutom vill författarna undersöka om första linjens chefer känner till och är förtrogna med begreppet evidensbaserat ledarskap och i vilken utsträckning denna modell används för att skapa hållbara processer och beslut. För att besvara studiens frågeställningar användes en webbaserad enkät. Det förelåg ingen signifikant skillnad mellan de cheferna som är verksamma inom delat resp. enskilt ledarskap med avseende på kunskaper samt användningen av evidensbaserat och hållbart ledarskap. Det som var avgörande utifrån studieresultaten var antalet medarbetare som chefer var direkt ansvariga för.

  • 203.
    Becker, Sylwia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Claesson, Sara
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Barnhälsovårdssjuksköterskans upplevelse av hembesök när barnet är åtta månader: En kvalitativ intervjustudie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Flertalet studier har visat att hembesök är uppskattat av både barnhälsovårdsjuksköterskor (BHV-sjuksköterskor) och föräldrar. Hembesöket ger en inblick i livsvärlden. Det ger en djupare relation mellan BHV-sjuksköterskan och familjen vilket underlättar BHV-sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Hembesök till nyblivna föräldrar har länge genomförts inom den svenska barnhälsovården. Sedan 2014 finns rekommendationen att hembesök även ska genomföras när barnet är åtta månader. Syftet med studien är att beskriva BHV-sjuksköterskans upplevelse av att genomföra hembesök när barnet är åtta månader. Metoden som använts i studien är kvalitativ forskningsintervju där sju BHV-sjuksköterskor intervjuats. Datamaterialet analyserades enligt Elo och Kyngäs (2008) kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: att vara trygg i sitt yrkeskunnande, att bygga goda relationer samt att anpassa till olika förutsättningar.

    Resultatet visar att trygghet i yrkesrollen underlättar genomförandet av hembesök när barnet är åtta månader. BHV-sjuksköterskan vågar ställa obekväma frågor samt har förmågan att anpassa sig efter olika miljöer. BHV-sjuksköterskan kan vid hembesök få en bild av barnets hemmiljö utan att ord behöver användas. Vid hembesöket vid åtta månader upplever BHV-sjuksköterskan en trygghet i relationen till familjen då kontakten med familjen många gånger är etablerad sedan tidigare. Ibland får BHV-sjuksköterskan dock en känsla av att vara kontrollant. Att genomföra hembesök vid åtta månader upplevs tidskrävande men fördelarna med hembesöket överväger. Hembesök vid åtta månader upplevs som en möjlighet för BHV-sjuksköterskan att arbeta mot en förbättrad hälsa för barn. Där vikten läggs på att stödja och stärka föräldrar, att fördjupa en relation samt få möjlighet till ett naturligt möte.

  • 204.
    Beckerdal, Johanna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Fermdal, Olivia
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse av sexuell dysfunktion efter genomgången mastektomi: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det ställs allt högre krav på bröstcancervården då antalet personer som insjuknar i bröstcancer fortsätter att öka i Sverige. Många av de drabbade kvinnorna genomgår mastektomi, vilket i sin tur kan leda till en förändrad självkänsla, kroppsuppfattning och påverka den sexuella hälsan och känslan av kvinnlighet. Syftet med litteraturöversikten är att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse av sexuell dysfunktion efter genomgången mastektomi. Författarna har valt att genomföra en litteraturöversikt enligt Fribergs metod. Författarna har analyserat 14 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod.

    Resultatet är indelat i tre huvudteman och 7 underteman. Huvudteman är; ”upplevelse av en förändrad sexuell funktion”, ”upplevelse av en förändrad kroppsuppfattning” och ”behov av stöd, samtal och information”. Underteman är; ”sexuell dysfunktion”, ”sexuellt umgänge”, ”bröstens betydelse”, ”samhällets ideal”, ”bröstrekonstruktion” och ”partner” samt ”hälso- och sjukvård”. Litteraturöversiktens resultat visar att många bröstcancerdrabbade kvinnor som genomgått mastektomi upplever sexuell dysfunktion. Resultatet visade också att olika faktorer påverkade kvinnornas sexualitet, så som rädsla att visa sig naken inför sin partner och känslan av att inte längre motsvara samhällets krav och ideal som kvinna. Kvinnorna upplevde problem gällande bland annat sexuell lust, orgasm och tillfredsställelse. Vården har ett stort ansvar för att dessa kvinnor ska få en god och optimal hälso- och sjukvårdvård. Resultatet visade att kvinnorna upplever ett behov av undervisning efter mastektomin, varför sjuksköterskans roll i att stötta och informera patienterna för att öka kvinnornas sexuella hälsa är viktig.

  • 205.
    Bedro, Marlen
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ousi, Zahra
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Arbetsglädje hos medarbetare: enhetschefers erfarenheter av att skapa arbetsglädje bland medarbetare på arbetsplatser inom palliativ vård2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetsglädje har många positiva effekter och är av stor betydelse för de anställdas hälsa och nöjdhet hos patienterna och närstående i verksamheterna inom hälso- och sjukvården. En organisations goda arbetsmiljö kan bidra till att medarbetarna är friska och mår bra, vilket motiverar att anställda stannar kvar på sin arbetsplats samt ger ekonomiska framgångar för organisationen. Upplever medarbetare problem i arbetsmiljön och att de inte trivs på arbetsplatsen, leder det till produktionsbortfall.

    Syftet med denna studie är att undersöka vad enhetschefer har för erfarenheter av att skapa arbetsglädje för medarbetare inom verksamheter som arbetar med palliativ vård. Den metod som valdes var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Datainsamlingen bestod av åtta stycken semistrukturerade intervjuer. Resultatet av denna studie visade att det som har betydelse för hur enhetscheferna skapar arbetsglädje för sina medarbetare är följande fyra kategorier: Socialt kapital, medarbetarskap, ledarskap och kommunikation. Respondenterna definierade begreppet arbetsglädje på liknande sätt och ansåg att det var en subjektiv upplevelse.

  • 206.
    Bekteshi, Agnesa
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bekteshi, Marigona
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kvinna och chef inom statlig myndighet: En kvalitativ studie om kvinnliga chefer och deras upplevelser av chefsrollen2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en kvalitativ studie om kvinnliga chefer inom en statlig myndighet och deras upplevelser av chefsrollen. Syftet är att få en förståelse för hur kvinnliga chefer inom en statlig myndighet upplever sin chefsroll och hur de beskriver sitt ledarskap samt varför kvinnor väljer att söka sig till en chefsbefattning inom en statlig myndighet. De teoretiska ramverk som studien utgår ifrån handlar om ledarskap, teorier om kvinnors underrepresentation inom chefsyrket, samt teorier om varför man väljer ett arbete inom en statlig myndighet. Studien gjordes genom semistrukturerade intervjuer med sex respondenter inom en och samma myndighet i Sverige. Urvalet av respondenter har skett utifrån ett målinriktat urval och snöbollsurval. De slutsatser som kunde dras var att de kvinnliga cheferna i denna studie blev chefer inom en statlig myndighet på grund av att de arbetade inom myndigheten på en annan befattning tidigare. Samtliga chefers upplevelser av chefsrollen tolkas som positiva och de såg sina möjligheter till att utvecklas i sin chefsroll och ledarskapet som väldigt stora. Cheferna beskrev ledarskapet som ett slags verktyg för att involvera medarbetare och gemensamt nå uppsatta mål.

  • 207. Bengtson, A
    et al.
    Karlsson, T
    Währborg, P
    Hjalmarson, Å
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Cardiovascular and psychosomatic symptoms among relatives of patients waiting for possible coronary1996Ingår i: Heart & Lung, ISSN 0147-9563, E-ISSN 1527-3288, Vol. 25, nr 6, s. 438-443Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To examine the consequences for close family members of patients on a waiting list for possible coronary revascularization. BACKGROUND: An increasing number of patients with symptomatic ischemic heart disease require evaluation for possible revascularization. Many of these patients must wait a long time before receiving treatment. The negative consequences of this long wait for patients and their relatives have not been satisfactorily evaluated previously. DESIGN: Cross-sectional descriptive study. SETTING: All hospital in Southwestern Sweden. STUDY POPULATION: One hundred relatives of patients referred for possible revascularization and a sex- and age-matched reference group. The convenience sample consisted of 85% (n = 76) women and 15% (n = 13) men. OUTCOME MEASURES: Frequency of cardiovascular and psychosomatic symptoms. EVALUATION: One hundred relatives and 100 members of the control group were sent a questionnaire to evaluate their clinical condition; working situation; use of tobacco, alcohol and sedatives; and cardiovascular and psychosomatic symptoms. RESULTS: Family members had a significantly higher frequency of anxiety, depression, and irritability compared with the control group. Furthermore, family members reported sleeping disorders, including difficulty waking, tiredness due to lack of sleep, and restless sleep, more frequently than did the control group. CONCLUSION: Close family members of patients waiting for coronary revascularization have particular difficulties, and these difficulties should receive more attention.

  • 208. Bengtsson, A
    et al.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Karlsson, T
    Brandrup-Wognsen, G
    Hjalmarson, Å
    The appropriateness of performing coronary angiography and coronary artery revascularization in a Swedish population1994Ingår i: Journal of the American Medical Association (JAMA), ISSN 0098-7484, E-ISSN 1538-3598, Vol. 271, nr 16, s. 1260-1265Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective. —To evaluate the appropriateness of performing coronary angiography and revascularization in a Swedish population. Design. —Prospective population study of questionnaires and medical records. Setting. —All the hospitals in southwestern Sweden that perform coronary angiography and revascularization. Patients. —Random sample of 831 patients (with chronic stable angina) on the waiting list for coronary angiography or revascularization in southwestern Sweden in September 1990. Main Outcome Measure. —Percentage of patients referred for coronary angiography or revascularization for appropriate, uncertain, or inappropriate indications. Results. —Of the patients referred for angiography, 89% were classified as appropriate, 9% as uncertain, and 2% as inappropriate. The percentages are similar for patients referred for coronary artery bypass graft surgery and for angioplasty (91% and 86%, respectively, classified as appropriate). The majority of patients had chest pain rated as Canadian Cardiovascular Society classes II through IV (93%), despite maximum anti-ischemic therapy in 90% of these patients. Conclusions. —Few patients were referred for coronary angiography or revascularization for inappropriate or uncertain indications. The percentage of these patients who are from southwestern Sweden is similar to the percentage recently reported from New York State.

  • 209. Bengtsson, A
    et al.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Karlsson, T
    Hjalmarson, Å
    The epidemiology of a coronary waiting list. A description of all patients1994Ingår i: Journal of Internal Medicine, ISSN 0954-6820, E-ISSN 1365-2796, ISSN 0954-6820, Vol. 235, nr 3, s. 263-269Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Keywords: cardiac symptoms; chest pain; coronary revascularization; delay; ischaemic heart disease; nervous reactions; waiting list Abstract. Objectives. To describe the characteristics and the severity of symptoms amongst patients on the waiting list for possible coronary revascularization. Design. All the patients were sent a postal questionnaire for symptom evaluation. Setting. All hospitals in western Sweden. Subjects. All patients in western Sweden on the waiting list in September 1990, who had been referred for coronary angiography or revascularization (n = 904) and a sex- and age-matched reference group (n = 809). Results. More than half of the patients had daily attacks of chest pain, whereas 16% reported less than one attack per week or no pain at all. However, other symptoms such as dyspnoea, tachycardia and nervous reactions were also common and 25% of all patients used sedatives. A long waiting time for a given procedure was not associated with more pain but with more nervous symptoms such as restlessness and insomnia (P < 0.0001) and greater use of sedatives and cigarettes (P < 0.05). Conclusions. We conclude that a long waiting time for possible coronary revascularization is associated with more nervous symptoms but not with more pain.

  • 210. Bengtsson, A
    et al.
    Karlsson, T
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    On the waiting list for possible coronary revascularisation. Symptoms relief during the first year and association between quality of life and the very long-term mortality risk2008Ingår i: International Journal of Cardiology, ISSN 0167-5273, E-ISSN 1874-1754, Vol. 123, nr 3, s. 271-276Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: To describe: a/ the improvement in quality of life (QoL) among patients on the waiting list for coronary revascularisation and b/ the association between QoL and very long-term mortality. PATIENTS: All patients on the waiting list for possible coronary revascularisation in western Sweden during one week in September 1990. METHODS: QoL was assessed at the start of the survey and one year later among patients who both were and were not revascularised. Survival data were gathered for the subsequent 14 years. RESULTS: From the start, 883 patients were evaluated in the survey. Among patients who were revascularised, an improvement was seen in all the aspects of QoL that were studied during the first year as compared with patients who were not revascularised, in whom only minor changes in QoL were seen during the first year. After one year, there were seven aspects of QoL which were significantly associated with the risk of death during the subsequent 14 years, when adjusting for age, sex, previous history and extent of coronary artery disease. They were: tiredness (OR=1.4), weakness (OR=1.5), lack of energy (OR=1.5), inability to react (OR=1.7), use of sedatives (OR=3.2), dyspnea when dressing (OR=2.1) and chest pain when dressing (OR=1.9). CONCLUSION: Among patients on the waiting list for possible coronary revascularisation, there was a marked improvement in QoL among those who were revascularised. In a variety of aspects of QoL, an association with the very long-term risk of death was observed.

  • 211.
    Bengtsson, Andreas
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Johansson, Dan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Slösa inte med patientens tid: En kvantitativ studie om ambulanssjukvårdens tid med strokepatienten2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige drabbas cirka 30 000 personer av stroke varje år. Stroke kan vara ett livshotande tillstånd med hög mortalitet samt är den främsta orsaken till neurologiskt handikapp och kan innebära ett livslång lidande. Tidigare forskning visar att tiden från symtomdebut till trombolysbehandling har stor betydelse för att minska de neurologiska skadorna hos patienter som drabbas av stroke. Dock saknas det studier som undersöker tidsåtgången prehospitalt vad gäller ambulanssjukvårdens tid på plats hos patienten. 

    Studien syftade till att genom journalgranskning undersöka de dokumenterade åtgärderna och tiden på plats som ambulanssjukvården spenderat hos patienter med stroke. En kvantitativ ansats med retroperspektiv journalgranskning valdes som metod. Utgångsmaterial var uppföljningsprotokoll från röntgenavdelningen där 137 patienter fått trombolysbehandling under 2014 och 2015. Efter exklusionskriterier granskades 121 journaler. Med bakgrund av internationella riktlinjer valdes 15 minuter som riktvärde av tid på plats för jämförande. Resultatet visade att ambulanspersonalen i snitt spenderar 19,5 (2-54) minuter på plats hos patienter som drabbats av stroke och fått trombolysbehandling. Studien fann ingen signifikant skillnad av antal dokumenterade åtgärder hos patienter där sjuksköterskan spenderat mindre än 15 minuter respektive mer än 15 minuter. Utifrån medeltiden hos de granskade fallen i studien samt att det saknas specifika tidsmål i nationella riktlinjer ges rekommendationen att införa specifika tidsmål i riktlinjer samt att begränsa åtgärder på plats hos patienten till att säkra och stabilisera ABC samt att genomföra AKUT-test.

  • 212.
    Bengtsson, Annika
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Salomonsson, Carina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att genomföra intrahospitala transporter av patienter som vårdas med ventilator2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Intensivvårdens utveckling har skapat möjligheten att behandla kritiskt sjuka patienter. Därmed har behovet av ytterligare diagnostik och behandling på andra enheter som röntgen- och operationsavdelningar ökat och intrahospitala transporter (IHT) sker mer frekvent. Förflyttning av dessa patienter ställer höga krav på både patientsäkerhet och intensivvårdssjuksköterskans yrkeskunnande. Forskning har visat att kritiskt sjuka patienter löper risk för ökad sjuklighet i samband med IHT men trots negativa tillbud kan ingen ökad dödlighet ses däremot en förlängd vårdtid på IVA. Det finns bristande kunskap avseende sjuksköterskors erfarenheter av IHT av ventilatorbehandlade patienter samt hur detta arbetsmoment upplevs. Därför behövs ytterligare forskning för att undersöka om intensivvårdssjuksköterskan känner sig trygg i och har tillräcklig kompetens för att genomföra dessa transporter av ventilatorbehandlade patienter. Studiens syfte var därför att undersöka intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att genomföra intrahospitala transporter av patienter som vårdas med ventilator.

    En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes på tre olika intensivvårdsavdelningar genom ett web-baserat frågeformulär som skickades ut via e-post till 141 sjuksköterskor varav 78 valde att svara. Studiens totala resultat visade att merparten av respondenterna upplevde sig trygga att lämna intensivvårdsavdelningen med en ventilatorbehandlad patient. Dock fanns en signifikant skillnad i gruppen som arbetat 0-5 år som intensivvårdssjuksköterska vilka däremot inte upplevde samma trygghet jämfört med gruppen som arbetat >6 år. De flesta var insatta i innehållet avseende lokala PM gällande IHT samt litade på att den medicinsktekniska utrustningen var kontrollerad och fungerade. Däremot uppfattades det inte patientsäkert av 26,9% att genomföra IHT då bemanningen var lägre som kvällar, nätter och helger, 57,7% upplevde otrygghet med mottagande enheters kompetens och kunskap om intensivvårdspatienten samt 60,2% tyckte transportvägen inte var patientsäkert utformad.

  • 213.
    Bengtsson, Charlotte
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Larsson, Cecilia
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Distriktssköterskors erfarenhet av att använda humor i hemsjukvård: “Det här jobbet är så roligt… man bygger ju upp en relation...”2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Distriktssköterskan har en betydelsefull uppgift i sitt arbete genom att på ett empatiskt och holistiskt sätt möta varje patients livsvärld och välbefinnande. Detta tillsammans med att använda humor i kommunikationen kan leda till en god relation. Tidigare forskning beskriver att det kan ses som oprofessionellt att använda humor i vården. Det beskrivs även en skillnad av användande av humor på sjukhus och i hemsjukvård. Denna studie syftar till att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av humor och skratt i hemsjukvård och hur det kan påverka relationen med patienten. Studien har en kvalitativ ansats där sex distriktssköterskor inom hemsjukvård intervjuades. Datamaterialet har sedan analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys.

    Resultatet innefattar fem kategorier: Distriktssköterskan öppnar upp för samtal, att använda humor i olika vårdsituationer, interaktionens betydelse, personligheter avgör hur humor kan användas samt manligt och kvinnligt sätt att uttrycka humor. Resultatet visar att distriktssköterskor upplever att humor och skratt i kommunikationen med patienten skapar en närmare relation. Det är patientens personlighet och tillfället som avgör om humor är lämpligt. Sammanfattningsvis finns ett värde i att distriktssköterskan använder humor i mötet med patienter för att skapa en god relation.

  • 214.
    Bengtsson, Emilia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Larsson, Elin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Stress: en begreppsanalys ur ett vårdvetenskapligt perspektiv2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Följande uppsats är en begreppsanalys med syftet att beskriva innebörden av begreppet stress ur ett vårdvetenskapligt perspektiv relaterat till sjuksköterskans arbetssituation. Det framgår att psykisk ohälsa så som stress är ett stort folkhälsoproblem. Det är viktigt att sjuksköterskor kan hantera stress på ett adekvat sätt för att gynna sig själv, medarbetare och patienter. I bakgrunden beskrivs innebörden av ett begrepp, stress ur ett fysiologiskt perspektiv, stress inom hälso- och sjukvården, ohälsa samt vårdande. En analys av begreppet sker för att bena ut dess innebörd och ge en djupare förståelse för vad det innebär. Metoden omfattade granskning av ordböcker och synonymordböcker där karaktäristika, förutsättningar och konsekvenser framträdde. Sedan studerades vetenskapliga artiklar vilket resulterade i en djupare förståelse för begreppets innebörd i relation till kontext. Tre fallbeskrivningar utformades sedan för att förtydliga resultatet av dataanalysen.

    Resultatet visar att begreppet stress är ett mångfacetterat begrepp som är relativt nytt i det svenska språket. Dessutom framgår att stress tar sig olika uttryck i form av förutsättningar och konsekvenser i relation till sjuksköterskans arbetssituation. Diskussionen framför att begreppets betydelse är nyanserat och att kraven på sjuksköterskor kommer i konflikt med den kliniska verkligheten. Detta påvisas i ett typexempel, gränsexempel och antiexempel vilket förklarar behovet av ytterligare forskning för att finna en lösning på denna konflikt. Vidare diskuteras skillnader mellan manliga och kvinnliga sjuksköterskor gällande organisatoriskt stöd och tidsbrist gentemot patienterna. En hållbar samhällsutveckling kan skapas genom goda förutsättningar och därmed minska stress i sjuksköterskans arbetssituation.

  • 215.
    Bengtsson, Hanna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gustafsson, Emma
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Svåra möten som berikar – sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med flyktingtrauma2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Allt fler nyanlända och asylsökande söker vård i Sverige. Många bär på traumatiska upplevelser av att fly sitt hemland och lämna sin trygghet. Psykisk ohälsa är vanligt förekommande och flertalet kommer vara i behov av att söka sjukvård i Sverige som i sin tur har skyldighet att ge var och en den vård de behöver, på lika villkor.

    Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) relaterat till flyktingtrauma. Metod: Studien utfördes som en intervjustudie på livsvärldsteoretisk grund och intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Temat “Svåra möten som berikar” framträdde med fyra subteman där sjuksköterskorna beskriver upplevelser av att känna sig begränsad och inte räcka till i sin vårdande roll, behovet av att bygga relationer till patienter, tyngden av att bära någon annans lidande, men också den hedrande känslan av att få ta del av någons lidande. Sjuksköterskorna beskriver vidare en känsla av att dessa patienter inte får vård på lika villkor och att det finns ett behov av mer kunskap om transkulturell psykiatri och dess roll i vårdandet av denna patientgrupp.

    Diskussion/Slutsats: Trots sjuksköterskans välvilja om att vårda och göra gott krävs ytterligare kunskap kring området transkulturell psykiatri för att kunna anta de utmaningar dagens hälso-sjukvård står inför. Verksamheter bör därför prioritera tillgång till reflektion och stöd på arbetsplatsen, ombesörja att rätt profession befinner sig på rätt plats samt lägga vikt vid kompetensutveckling. 

  • 216.
    Bengtsson, Julia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Nyman, Maria
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ambulanssjuksköterskans upplevelse av arbetsbelastningen och hur den påverkar vårdandet: En intervjustudie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ambulanssjukvården har utvecklats mycket under årens gång, från att ha varit ett renodlat transportmedel till att behandla och diagnostisera patienter prehospitalt. Kraven på ambulanssjuksköterskan har ökat och i och med den mer avancerade vård som bedrivs i ambulansen så tar uppdragen längre tid. Även antalet uppdrag har ökat den senaste tiden, vilket medfört att arbetsbelastningen blivit tyngre för ambulanssjuksköterskan. Stress och ohälsa är vanligt bland blåljuspersonal, men hur arbetsbelastningen påverkar vårdandet av patienten finns det inte mycket forskat om.

    Vi har därför valt att belysa hur ambulanssjuksköterskan upplever arbetsbelastningen och hur den påverkar vårdandet. För att kunna belysa upplevelsen så har vi gjort en kvalitativ intervjustudie. Vi har intervjuat sex stycken ambulanssjuksköterskor vid tre olika ambulansstationer i Väst Sverige. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med hjälp av en intervjumall. Huvudkategorierna som intervjuerna resulterade i är; påverkbara faktorer för en god arbetsmiljö, icke påverkbara faktorer för en god arbetsmiljö, faktorer som påverkar vårdandet. Resultatet av studien visar att ambulanssjuksköterskorna blir negativt påverkade av den ökade arbetsbelastningen. Dygnpassen känns betungande, det finns en oro över att inte hinna äta mat under arbetspassen och tröttheten under nattpassen gör ambulanssjuksköterskan till en sämre vårdare. Ambulanssjuksköterskan måste inför varje arbetspass vara förberedd på lite sömn och uteblivna måltider. Arbetsbelastningen inom ambulanssjukvården är hög och troligtvis skulle en del av den kunna minska om det fanns fler resurser att tillgå.

  • 217.
    Bengtsson, Malin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bolmvall, Lisa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    ”Just självmordspatienter berör väldigt mycket…”: Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som har försökt att begå självmord2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige försöker varje år 9000 personer att ta sitt liv utan att lyckas. En person som vaknar upp efter ett självmordsförsök kan ofta uppleva emotionell smärta och skamkänslor, i tillägg till de ursprungliga problem som resulterade i självmordsförsöket. Mötet med vården upplevs ofta som svårt för dessa patienter, men sjuksköterskans bemötande kan ha stor betydelse för patientens psykiska välmående. För sjuksköterskan kan mötet ge upphov till djupare existentiella funderingar, vilka kan skapa både positiva och negativa attityder gentemot patienten.

    Patienter som har försökt att begå självmord vårdas inte sällan på en intensivvårdsavdelning i den första kritiska fasen. Därför är intensivvårdssjuksköterskan ofta den första person som patienten möter vid uppvaknandet, men det finns i nuläget inte mycket forskning på hur intensivvårdssjuksköterskan upplever mötet. Därför valdes det i detta examensarbete att söka kunskap om hur intensivvårdssjuksköterskor upplever det att vårda patienter som har försökt att ta sitt liv. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med fenomenologisk ansats. Sex enskilda intervjuer genomfördes, vilka sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att intensivvårdssjuksköterskor kan känna både närhet och distans i relationen till denna grupp av patienter och kan även uppleva mötet som utmanande. De kan känna en personlig otillräcklighet och de upplever ofta att patienterna inte får tillräcklig psykiatrisk hjälp på intensivvårdsavdelningen eller i resten av vårdkedjan. Vidare kan vårdandet beröra intensivvårdssjuksköterskan på ett djupare plan genom att väcka tankar kring den egna livssituationen, samt skapa en ambivalens kring livsuppehållande åtgärder och överlevnad.

  • 218.
    Bengtsson, Malin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hjerpe Svensäter, Eleonore
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    På samma trappsteg: Diabetessköterskors upplevelser av att arbeta med patienter som lever med diabetes typ 22015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som går hand i hand med ökad förekomst av övervikt och fetma. Diabetes typ 2 ökar och debuterar lägre ner i åldrarna än tidigare. Sjukdomen kan föra med sig allvarliga komplikationer som till exempel blindhet och njursvikt om den ej behandlas. Många komplikationer går att förebygga genom livsstilsförändringar. Genom att arbeta hälsofrämjande och förebyggande har diabetessköterskor en viktig roll i att bidra till bättre hälsa hos dessa patienter. Syftet med studien var att belysa diabetessköterskors upplevelse av att arbeta med patienter som lever med diabetes typ 2.

    Studien har en kvalitativ induktiv ansats. Åtta diabetessköterskor som arbetar på vårdcentraler intervjuades och fick samma öppna ingångsfråga där de ombads berätta om sina upplevelser av att arbeta med patienter som lever med diabetestyp 2. En kvalitativ analys av transkriberade texten från intervjuerna analyserades enligt Lundman och Hällgren Graneheim.

    Resultatet visar att diabetessköterskor har ett djupt engagemang i patienters hälsa och livssituation. Diabetessköterskor känner glädje och känner sig nöjda med sin egen insats när patienter lyckas genomföra livsstilsförändringar. De berättar också att de känner misslyckande när patienter inte klarar att förändra sina vanor och värdena försämras. De upplever utmaningar i möten med patienter från kulturer som är främmande för dem samt i att använda tolk. Resultatet visar också att diabetessköterskor upplever en ensamhet och utsatthet i arbetet när de saknar kollegor som arbetar med diabetes på vårdcentralen.

    Diabetessköterskor har behov av en kollegial gemenskap för att inte känna ensamhet i sitt ansvar för patienters hälsa. Diabetessköterskors behov av fördjupade kunskaper om mångkulturell vård och tolkanvändande diskuteras också.

  • 219.
    Bengtsson, Maria
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Pellby, Lovisa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    De anpassningsbara: En kvalitativ studie om strategier för anställningsbarhet2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Följande undersökning har utgått från ett kvalitativt metodval med semistrukturerade intervjuer. Den är genomförd utifrån ett fenomenologiskt perspektiv, har kodats efter marginalmetoden, analyserats genom ad hoc och tolkats utifrån en hermeneutisk ansats. Deltagarna som gav undersökningen dess karaktär var Sandra, Emelie, Johanna, Erik, Jonathan och Kalles subjektiva uppfattning av undersökningens fenomen. Syftet med undersökningen var att belysa vilka strategier de använder för att göra sig anställningsbara.

    Teorier som undersökningen bygger på är Bourdieus kapital, habitus och fält; Granovetters betydelse av kontaktnät och Goffmans framträdande. Undersökningens resultat visar att deltagarnas strategier för att finna jobb är via kontakter och jobbförmedlingssajter. För att få ett jobb, förutsätter deltagarna att man har kontakter, utbildning och arbetslivserfarenhet. Strategierna för att behålla jobbet är främst att hålla sig attraktiv på arbetsplatsen genom bra prestation och god attityd. Strategier när deltagarna söker jobb är i allmänhet att hålla sig förberedda, anpassa sig och agera förebyggande utifrån enskild situation. Arbetsmarknaden upplevs generellt av deltagarna som hård i den bemärkelsen att det är svårt att få jobb, framförallt för dem utan utbildning och arbetslivserfarenhet. Deltagarna upplever överlag att deras egna möjligheter till att få ett arbete är goda.

  • 220.
    Bengtsson, Stina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hägg, Frida
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    ”Du får vara glad att du har överlevt”: Patienters upplevelser av risken för infertilitet till följd av cancerbehandling2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För många som genomgår cancerbehandling kvarstår ofta livslånga åkommor gällande reproduktiv förmåga. Detta innebär på olika sätt mycket lidande för patienten både fysiskt och psykiskt. Genom att utforska patienters subjektiva upplevelser kan de behov som uppstår i situationen lättare bemötas av vårdpersonal och omgivning. Syftet med studien  är  att  beskriva  patienters  upplevelser  av  infertilitet  till  följd  av cancerbehandling, dess psykosociala påverkan samt mötet med vården. Examensarbetet är en litteraturstudie där åtta artiklar har valts ut för analys.

    Resultatet visar på patienters tankar och känslor kring infertiliteten från det att den kommer på tal för första gången tills en längre tid efter friskförklaring från cancersjukdomen. Detta beskrivs genom fyra kategorier som utmynnar i följande underkategorier; Dubbelt trauma, oro och ovisshet, känsla   av   förlust,   Upplevelsen   av   att   kunna   hantera   situationen,   information, bemötande, nuvarande och kommande parrelationer, intimitet och sexualitet samt alternativa metoder- överväganden och dilemman. Bristande information och dåligt bemötande är återkommande ämnen som helt klart utgör förbättringsområden inom vården.

  • 221.
    Bengtström, Henrik
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Larsson, Charlotte
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Aktivitetsbaserat arbetssätt: Nöjda medarbetare med rätt förutsättningar2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Globaliseringen och omvärldens påverkan av de moderna organisationerna har skapat nya krav och mål för våra svenska arbetsgivare. Flexibilitet och snabba förändringar måste dagens arbetsgivare vara väl anpassad för. Detta i sin tur innebär att även arbetstagaren måste vara redo att klara av liknande krav. Ny teknik och nya sätt att arbeta på har givit den moderna kontorsarbetaren en vardag som kan vara helt papperslös och inte heller knuten till en och samma plats. Det centrala för det nya arbetssättet är självfallet att öka lönsamheten, men fördelar som ökad kreativitet och ökat samarbete medarbetarna emellan lyfts fram som fördelar från arbetsgivarens sida. Denna studie utgår från en kvalitativ ansats. Målet med studien var att fånga medarbetarnas upplevelser av att arbeta aktivitetsbaserat. Studien har inte som avsikt att förklara om detta nya arbetssätt är bra eller dåligt för arbetstagaren utan enbart som för avsikt att fånga deras upplevelse. Studien visar att den generella upplevelsen av att arbeta aktivitetsbaserat är god, men att upplevelserna varierar mellan olika individer. Slutsatsen är att de anställda behöver ha en känsla av att kunna kontrollera sin vardag och möjligheter att välja rätt plats för rätt arbetsuppgift för att detta arbetssätt skall upplevas bra. Studien anser vi har ett värde på grund av att den mäter medarbetarnas upplevelse. Det är något som inte har forskats mycket om tidigare i detta allt mer förekommande sätt att utforma moderna kontor på. Om vi fångar medarbetarnas upplevelse av att arbeta i denna miljö kan vi enklare förstå hur den upplevs och med bättre förutsättningar förbättra arbetsmiljön på sikt i ett samhälle som löpande ställer nya krav på organisationerna och de anställda.

  • 222.
    Benson, Therese
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Dannberg, Marie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    BVC- sjuksköterskans hälsofrämjande arbete för att identifiera barn med risk för övervikt : En enkätstudie2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Barns övervikt och fetma är ett allvarligt och stort folkhälsoproblem i vårt samhälle idag. Om övervikt etableras under barndomen är risken stor att fetma utvecklas senare i livet, vilket kan medföra risk för följdsjukdomar och psykiskt lidande. Det är viktigt att i tidigt skede upptäcka barn och dess familjer med risk för övervikt och där har BVC-sjuksköterskan en central roll.

    Enligt tidigare studier har det framkommit att BVC-sjuksköterskor upplever det svårt och känsligt att prata om kost och kostvanor och risk för övervikt med föräldrar. Många har upplevt negativa reaktioner i dialogen med familjerna, vilket medfört att det hälsofrämjande arbetet inte fortskridit och med relevanta åtgärder mot barns risk för övervikt inte har satts in. Därför är det av intresse att undersöka om BVC- sjuksköterskans uppfattningar om ett arbetsredskap i form av ett frågeformulär riktat till föräldrar skulle förbättra det hälsofrämjande arbetet mot barns risk för övervikt.

    Studiens design var kvantitativ och data samlades in med hjälp av en enkät som bestod av 18 frågor i tre teman samt tre öppna frågor. Urvalet var 42 BVC-sjuksköterskor som arbetade på 19 olika BVC- mottagningar i fyra av Hallands kommuner.

    Resultatet visar att de flesta av BVC-sjuksköterskorna var positiva till att använda ett frågeformulär om kost och kostvanor.  Det kunde vara till hjälp för dem i deras hälsofrämjande arbete med att tidigt finna riskfaktorer hos barn och dess familj med risk för övervikt. Att ämnets känslighet skulle kunna minska var det många av respondenterna som tyckte. Diskussionen betonar vikten av att BVC-sjuksköterskans hälsofrämjande arbete ligger i att i tid fånga upp barn och dess familj i riskzonen för övervikt och att ett frågeformulär kan vara ett stöd i detta arbete.

  • 223.
    Berbatovci, Arbnora
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Karlsson, Jennie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Att rekrytera kompetensbaserat och rättsäkert: Om en kommunal organisation och dess rekryteringsprocess2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur rekryteringsprocessen går till i en kommunal organisation i avseende till att rekrytera kompetensbaserat och rättssäkert, vilket utförts genom en kvalitativ studie i form av fem enskilda semistrukturerade intervjuer. Den kommunala organisationen är belagd i Västsverige. Dessa fem intervjupersoner har utifrån erfarenheter och färdigheter beskrivit hur en rekryteringsprocess går till i praktiken, där de anser att rekryteringsprocessen kan ses komplex med hänsyn till de lagar och regler som ska tas i beaktande. Det huvudsakliga resultatet som framkommit under intervjuerna på den kommunala organisationen har varit att organisationen ska ha en rättssäker och kompetensbaserad rekryteringsprocess, då de verkar inom den offentliga sektorn och det är därför viktigt att bibehålla sin rättssäkerhet. Två principer som under intervjuerna har haft särskild påverkan på rekryteringsprocessen är icke-diskriminering och likabehandling. Den beskrivande bilden gällande principerna icke-diskriminering och likabehandling som har förklarats har behandlat att alla som varit involverade i rekryteringen levt med dessa, men att det i störst utsträckning varit ett arbetsmoment som HR haft under kontroll. Utifrån intervjupersonernas förklaringar och beskrivningar kan vi se starka kopplingar till tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter.

  • 224.
    Berdén, Maria
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Englén, Lovisa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Berikande möten: Barnmorskors upplevelser i mötet med Intrauterin fosterdöd2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Intrauterin fosterdöd (IUFD) definieras som ett barn som, efter 22 fullgångna graviditetsveckor, efter framfödandet inte visar några livstecken. Det drabbar drygt 400 barn i Sverige årligen. Enligt tidigare forskning har barnmorskan en viktig roll i att förbereda föräldrarna samt underlätta deras första möte med sitt döda barn. Ofta beskrivs barnmorskans arbete som glädjefyllt, men känslor som kan vara svåra att hantera väcks samtidigt som barnmorskan i sin vårdande roll skall arbeta stödjande och stärkande. Begränsat med studier finns på hur barnmorskan upplever denna situation.

    Syftet med studien är att belysa barnmorskans upplevelser i mötet med intrauterin fosterdöd. Studien utgår från en kvalitativ metod med induktiv ansats där åtta barnmorskor intervjuades. Datamaterialet analyserades med innehållsanalys, vilket ledde till fem kategorier och ett övergripande tema; Berikande möten skapas genom att våga vårda i sorg. De fem kategorierna var; Att vårda med en djupare relation, Att vårda innebär att ge det bästa, Att vårda med struktur är stödjande, Att vårda med egna känslor samt Att känna sig trygg underlättar vårdandet. Att möta IUFD och de föräldrapar som drabbats av detta ses av barnmorskorna i studien som ett värdefullt och berikande möte, vilket leder till fina och djupa relationer. I mötet önskar barnmorskan använda sin fulla potential som barnmorska och människa för att kunna ge föräldraparen en fin upplevelse och ett vackert första möte med sitt döda barn. Det mest centrala i mötet med IUFD är enligt barnmorskorna att vara ett stöd för det blivande föräldraparet genom att få möjligheten att skapa en miljö där föräldraparet kan känna sig trygga, omhändertagna och bekräftade. Att kunna finnas där för paret genom kontinuitet och närvaro i kropp och sinne, är enligt barnmorskorna oerhört betydelsefullt. I resultatet framkommer att det är föräldrarnas sorg som är i centrum och att barnmorskans egna känslor snarare handlar om deras förmåga att känna empati som medmänniska.

  • 225.
    Berg, Sandra
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Karam, Jihane
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Anestesisjuksköterskans upplevelse av att möta patienter med språksvårigheter och kulturella skillnader i den perioperativa processen2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den ökade migrationen leder till ett mångkulturellt samhälle som ställer höga krav på sjukvården. God kommunikation behövs mellan anestesisjuksköterskan och patienten för att skapa tillit, trygghet, delaktighet och för ökad patientsäkerhet. Informationsutbyte utgör en central komponent inom den perioperativa processen. Det finns begränsad forskning inom anestesisjukvård om att möta patienter där språksvårigheter och kulturella skillnader finns. Syftet med examensarbetet var att belysa hur anestesisjuksköterskor upplever mötet med patienter under den perioperativa processen där språksvårigheter och kulturella skillnader föreligger. En kvalitativ ansats valdes. Åtta individuella intervjuer utfördes på två olika sjukhus i Västra Götaland. Tre olika kategorier framkom med tillhörande underkategorier: Känslor som påverkar mötet, omständigheter som kan komplicera mötet och upplevelse av strategier som används i mötet. Anestesisjuksköterskornas möte med patienter där språksvårigheter fanns präglades av en osäkerhet samt en rädsla att missförstånd kunde uppstå och utgöra en risk för patientsäkerheten. Deltagarna föredrog användandet av fysisk tolk, då de ansåg att risken minskade för att missförstånd uppstod. Det fanns även en osäkerhet hur de kunde vidröra patienter från annan kulturell bakgrund utan att kränka. Deltagarna präglades inte endast av negativa upplevelser utan en del av deltagarna såg mötet som en lärdom, utmaning där de i stunden använde sig av olika strategier.

  • 226.
    Bergeld, Martina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lindahl, Anna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ansvaret är hela tiden: Den nya vardagen för en förvärvsarbetande anhörigvårdare2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett vård- och omsorgsbehov uppstår i många fall plötsligt. Som anhörig tas det ofta för givet att då ställa upp. Kommunen har sedan 2009 skyldighet att ge stöd till anhörigvårdare, men stödet är många gånger ej anpassat. Ca var femte vuxen i Sverige har att vårdansvar gentemot en anhörig. Som anhörigvårdare tas ett stort ansvar gentemot den anhöriga och detta ansvar förväntas öka i takt med att befolkningen blir allt äldre. Det är därför viktigt att uppmärksamma förvärvsarbetande anhörigvårdares situation för att optimera stödet från den formella vården.

    Syftet med studien är att belysa hur anhörigvårdare, som förvärvsarbetar, upplever och påverkas av det ansvar de tar på sig angående vården och omsorgen av en familjemedlem. Datainsamlingen skedde med hjälp av halvstrukturerade livsvärldsintervjuer. Data analyseras med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats vilket resulterade i tre kategorier och tio underkategorier. De tre kategorierna var: Att vilja sin anhörigas bästa, att hantera ansvaret som anhörigvårdare och Att försöka leva som vanligt. I resultatet framkom att anhörigvårdaren upplevde sig ha det yttersta ansvaret för den anhöriga, den formella vården sågs mer som ett komplement. Ansvaret gentemot den anhöriga fanns alltid där och gav således anhörigvårdaren begränsningar i vardagen. Att förvärvsarbeta trots ansvaret som anhörigvårdare beskrevs som en självklarhet, men delade åsikter om arbetet gav stress eller andrum rådde. Anledningen till att en anhörigvårdare ofta tog på sig ett stort ansvar berodde på kärlek och pliktkänslor gentemot den anhöriga.

  • 227.
    Bergendahl Andersson, Elin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Klintenberg, Linnea
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Said, Sara
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Det gränslösa arbetets pris: När 24 timmar om dygnet inte räcker till2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Dagens arbetsmarknad präglas av flexibla arbeten där hög tillgänglighet utgör en naturlig del av arbetet. Med hjälp av kommunikationsteknologin kan individer utföra arbetsuppgifter på valfri tid och plats vilket innebär att individerna kan vara tillgängliga i högre utsträckning än förr. Den ökade tillgängligheten i arbetslivet samt teknikens utveckling har bidragit till att gränserna mellan arbete och fritid suddats ut; ett gränslöst arbete har uppstått. I denna kvalitativa studie har egenföretagare och rekryterare intervjuats i syfte att undersöka varför individer väljer att vara tillgängliga för arbete utanför ordinarie arbetstid samt vilka konsekvenser denna tillgänglighet bidrar till. Vidare har även studien undersökt i vilken utsträckning tillgängligheten påverkar individernas möjlighet att kunna balansera arbetslivet och privatlivet. För att kunna svara mot studiens frågeställningar har olika teoretiska utgångspunkter tillämpats i form av krav- och kontrollmodellen, självuppfyllande profetia samt copingstrategier. Detta har sedan ställts i relation till tidigare forskning samt empirin.

    Studien visar på att respondenternas engagemang och kontrollbehov i hög utsträckning kan förklara orsakerna till varför de väljer att vara tillgängliga för arbete utanför ordinarie arbetstid. Även kraven och förväntningarna från omgivningen och dem själva påverkar respondenternas höga tillgänglighet, detta hör samman med en självuppfyllande profetia. Det gränslösa arbetet resulterar i att respondenternas arbetsliv och privatliv flyter samman, vilket skapar stress och frustration då dygnets alla timmar inte räcker till. Därför tillämpar respondenterna olika copingstrategier för att hantera arbetssituationen. I slutändan blir balansgången mellan arbetsliv och privatliv diffus.

  • 228.
    Bergendahl, Linda
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Persson, Helena
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jag tänker inte ge upp utan strid: Kvinnors upplevelser och erfarenheter tiden efter ett cancerbesked2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje år får 58 000 personer i Sverige diagnosen cancer och av dessa blir cirka 65 % botade (Cancerfonden 2014). Att få ett cancerbesked förändrar tillvaron och livsvärlden drastiskt. Då många kvinnor som drabbas av cancer dessutom har barn och familj sker även en stor förändring i den pågående vardagen. Diagnosen kan påverka kvinnan både kroppsligt, psykiskt och existentiellt. Den medicinska behandlingen som cancersjukdomen för med sig kan ge flera biverkningar men även orsaka psykisk påfrestning i form av rädsla och ovisshet för behandlingsresultat. Ett bortopererat bröst eller livmoder kan påverka självkänslan och upplevelsen av att vara kvinna drastiskt.

    Syftet med examensarbetet är att belysa kvinnors upplevelser och erfarenheter upp till två år efter ett cancerbesked. Examensarbetet är baserat på fyra kvinnors upplevelser vilka har beskrivits i tre biografier. En narrativ studie har gjorts och biografierna har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys för att få fram en ny helhetsbild av vad kvinnorna upplever i vardagen efter beskedet om cancer. Utifrån biografierna kunde huvudtemat skapas: Tillvaron rasar samman. Ur detta framkom fyra teman: Sjukdomen hade grepp om mig, någonstans där i detta kaos växte en beslutsamhet fram, omgivningens betydelse och upplevelser av att kroppen förändras. Då cancer är en stor folksjukdom möter sjuksköterskan i vårdarbetet ofta patienter med cancersjukdom och deras anhöriga. Därför är det av stort intresse för sjuksköterskan att försöka få en bild av vad dessa patienter går igenom och hur deras vardag påverkas efter att de fått beskedet, för att kunna möta och ge stöd till patienter med cancersjukdom och deras anhöriga på bästa sätt.

  • 229.
    Bergerum, Martina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gustavsson, Philip
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Mind the gap!: Nyexaminerade sjuksköterskors upplevelse av att gå från student till yrkesverksam2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att börja arbeta som nyexaminerad sjuksköterska kan innebära mycket stress och oro. Det är för många en stor omställning att börja arbeta som sjuksköterska efter tre år på högskola, och det kan även upplevas som att det finns ett gap mellan den akademiska tryggheten och den kliniska verksamheten. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa nyexaminerade sjuksköterskors upplevelse av övergången från att vara student till yrkesverksam sjuksköterska. Litteraturöversikten genomfördes med att söka artiklar, varav tio artiklar som motsvarade syftet valdes ut och resulterade i två huvudteman och sex subteman. Internationellt finns det skillnader i hur nyexaminerade sjuksköterskor upplever sin första tid i yrket men den skillnaden är inte stor. Sjuksköterskor upplever att en bra introduktion stärker deras självförtroende och deras möjlighet att vårda patienter på ett bra sätt. En bra arbetsmiljö där de nyexaminerade sjuksköterskorna kan utvecklas på ett bra och säkert sätt styrker även deras intentioner att stanna kvar inom vården. De upplever även att skolan förbereder dem väl för en vardag inom sjukvården men att skolan inte förbereder dem inför pressade situationer.

  • 230.
    Berggren, Christine
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jardeanker, Ingrid
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Upplevelser av att leva och dö med ALS: En litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ALS är en förkortning av Amyotrofisk lateral skleros. Nervceller som styr kroppensmuskulatur förtvinas och leder till förlamning. Till slut påverkas andningsmuskulaturen och man får svårigheter med andningen, vilket till sist leder till döden. Sjukdomen delas in i grupper och det skiljer sig åt i symptom och aggressivitet dock är utgången densamma. Överlevnaden är vanligtvis 3-5 år. Det bedrivs mycket medicinsk forskning men än så länge har man inte hittat botemedel. Orsaken är oklar men det finns vissa teorier. Behandlingen går ut på att lindra symtom och bromsa sjukdomförloppet.

    Syftet med denna studie är att belysa upplevelsen att leva med ALS.  Därför gjordes en litteraturstudie ur ett vårdvetenskapligt perspektiv, utifrån nio forskningsartiklar. Sökningar har gjorts i databaserna Cinahl, PubMed och Medline.I analysen framkom två teman: Förändrad livsvärld och Välbefinnande. Under Förändrad  livsvärd  framkommer  tre  underteman:  Lidande,  Skuld  och  skam  samt Vården av en anhörig. Under Välbefinnande hittades två underteman: Finna mening i livet och Konsten att leva i nuet. Studien visar att ALS skapar mycket lidande och existentiella funderingar både för patient och anhöriga. Den visar också att det är de anhöriga som står för den mesta vården och tar ett stort ansvar för patienten. Mitt i allt lidande kan man trots allt finna glädje och välbefinnande, vilket familj och vänner bidrar till.

  • 231. Berggren, H
    et al.
    Ekroth, R
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hjalmarson, Å
    Schlossman, D
    Waldenström, A
    Waldenström, J
    William Olsson, C
    Myocardial Protective Effect of Maintained Beta-Blockade in Aorto-Coronary Bypass Surgery1983Ingår i: Scandinavian Cardiovascular Journal, ISSN 1401-7431, E-ISSN 1651-2006, Vol. 17, nr 1, s. 29-32Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Twenty-nine patients were randomly allocated to two groups before undergoing aorto-coronary bypass surgery. In one group the beta-blocking medication was withdrawn three days preoperatively, and in the other group it was maintained. The patients in the latter group were additionally given 100 mg metoprolol per os two hours before surgery. The degree of myocardial injury, as judged from cumulated activity of S-CK B, was less when the beta-blockade was maintained.

  • 232.
    Berggren, Pernilla
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bylin, Anna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Crona Gore, Stephanie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    ”Vi är inte här för att mäta som man kan tycka emellanåt”: En studie om ledarskap inom sjukvården2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Samhällets pågående förändring och arbetsplatsens ständiga omorganisation påverkar medarbetaren på flera plan. De höga samhällskostnaderna för psykosocial ohälsa har uppmärksammats flitigt under senare år där offentligt anställda står för en stor del av sjukskrivningarna i Sverige. I detta tar vårt arbete avstamp där uppsatsens övergripande syfte har varit att få en ökad kunskap och djupare förståelse för hur vårdenhetschefer, som arbetar inom offentlig sjukvård ser på sitt ledarskap och vilken typ av ledarskap de anser sig tillämpa. De centrala forskningsfrågorna har varit vilka möjligheter dessa chefer har att tillämpa sitt ledarskap inom den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön, samt hur de själva ser på sitt ledarskap och ansvar.

    Studien visar att cheferna strävar efter relationsanpassade ledarskap, men tidsbrist och en verksamhet som styrs av policy och rutindokument gör det svårt att bedriva den typen av ledarskap. Ansvarsfrågan kring arbetsmiljön visar sig vara relativt oklar, även om chefens ansvar blir större har medarbetaren även ett individuellt ansvar. Studien har en kvalitativ forskningsansats och utgår från åtta semistrukturerade temainriktade forskningsintervjuer som berört den självupplevda processen.

  • 233.
    Bergh, Anne-Louise
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Göteborgs Universitet.
    Sjuksköterskors patientundervisande arbete: Ett otydligt fält2016Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Aim: The overall aim of this thesis is to explore, describe and critically assess conditions for nurses’ patient education work. This was carried out in two stages. In the first stage, the aim was to describe nurses’ experiences and perceptions of patient education work in relation to organisation, environment, professional cooperation and pedagogical competence, as well as describe differences between primary, municipal and hospital care. In the second stage, the aim was to identify discourses in the ways managers speak of the conditions for nurses’ patient education work in primary and hospital care.

    Methods: In studies I and II, a randomised selection of nurses (842) received a questionnaire of 47 items concerning factual experiences and perceptions patient education, and 13 background items. Questionnaires were returned by 83 % of the participants. The items concerned organisation, environment, professional cooperation (I), and pedagogical competence (II). Descriptive statistics, non-parametric tests and content analysis for open-ended items were used. In studies III and IV, data was collected from three focus group interviews with managers (n=10) in hospital care, and three focus groups interviews with managers (n=10) in primary care. An explorative, qualitative design with a social constructionist perspective was used. The data was analysed with a critical discourse analysis.

    Results: Nurses’ perceptions of conditions for patient education differ between healthcare settings, in favour of primary care (I, II). The nurses in primary care had better conditions and more managerial support, for example in the allocation of uninterrupted time (I). The primary care nurses had an advantage in relation to those in municipal or hospital care when it came to following research in patient education as well as how they perceived their own competences, pedagogical education and post graduate specialisations (II). Due to a heavy workload and a lack of time, the managers in hospital care could neither see the importance of their role as a supporter of the patient education provided by the nurses nor their role in the development of the nurses’ pedagogical competence. The managers used (mainly) organisational, financial, medical and legal discourses for explaining their failure to support the nurses’ providing patient education (III). The discursive practice in primary care comprised a discourse order of economic, medical, organisational and didactic discourses. The economic discourse was the predominant one, to which the organisation had to adjust. The medical discourse was self-evident and unquestioned. The managers initiated reorganisations, generally due to financial constraints. The nurses’ pedagogical competence development was unclear. Practicebased experiences of patient education were considered very important, whereas theoretical pedagogical knowledge was considered less important (IV).

    Conclusions: Nurses’ patient education work must be made visible and be given sufficient resources. In this process, support from their managers is considered vital. Managers’ support for nurses’ practical and theory-based pedagogical competence development needs to be strengthened.

  • 234.
    Bergh, Anne-Louise
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Friberg, Febe
    Persson, Eva
    Dahlborg Lyckhage, Elisabeth
    Perpetuating ‘New Public Management’ at the expense of nurses’ patient education: A discourse analysis2015Ingår i: Nursing Inquiry, ISSN 1320-7881, E-ISSN 1440-1800, Vol. 22, nr 3, s. 190-201Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study aimed to explore the conditions for nurses' daily patient education work by focusing on managers' way of speaking about the patient education provided by nurses in hospital care. An explorative, qualitative design with a social constructionist perspective was used. Data were collected from three focus group interviews and analysed by means of critical discourse analysis. Discursive practice can be explained by the ideology of hegemony. Due to a heavy workload and lack of time, managers could ‘see’ neither their role as a supporter of the patient education provided by nurses, nor their role in the development of nurses' pedagogical competence. They used organisational, financial, medical and legal reasons for explaining their failure to support nurses' provision of patient education. The organisational discourse was an umbrella term for ‘things’ such as cost-effectiveness, which were prioritised over patient education. There is a need to remove managerial barriers to the professional development of nurses' patient education. Managers should be responsible for ensuring and overseeing that nurses have the prerequisites necessary for providing patient education as well as for enabling continuous reflective dialogue and opportunities for learning in practice.

  • 235.
    Bergh, Anne-Louise
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Friberg, Febe
    University of Stavanger, Norway.
    Persson, Eva
    University of Lund, Sweden.
    Dahlborg Lyckhage, Elisabeth
    University of West, Trollhättan, Sweden.
    Registered Nurses’ Patient Education in Everyday Primary Care Practice:: Managers Discourses2015Ingår i: Global Qualitative Nursing Research., ISSN 2333-3936, Vol. 2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Nurses’ patient education is important for building patients’ knowledge, understanding, and preparedness for self-management.

    The aim of this study was to explore the conditions for nurses’ patient education work by focusing on managers’ discourses

    about patient education provided by nurses. In 2012, data were derived from three focus group interviews with primary care

    managers. Critical discourse analysis was used to analyze the transcribed interviews. The discursive practice comprised a

    discourse order of economic, medical, organizational, and didactic discourses. The economic discourse was the predominant

    one to which the organization had to adjust. The medical discourse was self-evident and unquestioned. Managers reorganized

    patient education routines and structures, generally due to economic constraints. Nurses’ pedagogical competence

    development was unclear, and practice-based experiences of patient education were considered very important, whereas

    theoretical pedagogical knowledge was considered less important. Managers’ support for nurses’ practical- and theoreticalbased

    pedagogical competence development needs to be strengthened.

  • 236. Berglin Blohm, M
    et al.
    Hartford, M
    Karlson, BW
    Luepker, RV
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    An evaluation of the results of media and educational campaigns designed to shorten the time taken by patients with acute myocardial infarction to decide to go to hospital1996Ingår i: Heart, ISSN 1355-6037, E-ISSN 1468-201X, Vol. 76, nr 5, s. 430-434Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To describe the benefits and pitfalls of educational campaigns designed to reduce the delay between the onset of acute myocardial infarction (AMI) and its treatment. METHODS: All seven educational campaigns reported between 1982 and 1994 were evaluated. RESULTS: The impact on delay time ranged from a reduction of patient decision time by 35% to no reduction. One study reported a sustained reduction that resulted in the delay time being halved during the three years after the campaign. The use of ambulances did not increase. Only one study reported that survival was unaffected. There was a temporary increase in the numbers of patients admitted to the emergency department with non-cardiac chest pain in the initial phase of educational campaigns. CONCLUSION: The challenge of shortening the delay between the onset of infarction and the start of treatment remains. The campaigns so far have not been proved to be worthwhile and it is not certain that further campaigns will do better. New media campaigns should be run to establish whether a different type of message is more likely to change the behaviour of people in this life-threatening situation.

  • 237. Berglin Blohm, M
    et al.
    Hartford, M
    Karlsson, T
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Factors associated with prehospital and in-hospital delay time in acute myocardial infarction: a 6-year experience1998Ingår i: Journal of Internal Medicine, ISSN 0954-6820, E-ISSN 1365-2796, Vol. 243, nr 3, s. 243-250Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: To explore factors associated with delay time prior to hospital admission and in hospital amongst acute myocardial infarction (AMI) patients with particular emphasis on the delay time to the administration of thrombolytic therapy. METHODS: During a 6-year period we prospectively computerized pre-hospital and in-hospital time intervals for AMI patients admitted to the coronary care unit (CCU) direct from the emergency department (ED) or via paramedics, at Sahlgrenska Hospital, Göteborg, Sweden. RESULTS: Pre-hospital delay: independent predictors of a prolonged delay were increased age (P = 0.0007), female sex (P = 0.02) and a history of hypertension (P = 0.03). For AMI patients who received thrombolytic treatment and the only independent predictor of a prolonged delay was increased age (P = 0.005). In-hospital delay: for all AMI patients independent predictors of a prolonged delay were prolonged pre-hospital delay (P < 0.0001), increased age (P = 0.03) and a history of angina (P = 0.002), hypertension (P = 0.01) and diabetes (P = 0.01). For thrombolytic treated AMI patients independent predictors of a prolonged delay were prolonged pre-hospital delay (P < 0.0001), female sex (P = 0.02) and a history of diabetes (P = 0.02). CONCLUSION: Risk factors for both pre-hospital and hospital delay time could in AMI be defined although slightly different. Two factors appeared for both, i.e. increasing age and a history of hypertension.

  • 238. Berglin Blohm, M
    et al.
    Nilsson, G
    Karlsson, T
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    The possibility of influencing components of hospital delay time within emergency departments among patients with ST-elevation in the initial electrocardiogram1998Ingår i: European journal of emergency medicine, ISSN 0969-9546, E-ISSN 1473-5695, Vol. 5, nr 3, s. 289-296Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to describe the possibility of influencing components of hospital delay time within the emergency department (ED) among patients with ST-elevation on the initial electrocardiogram (ECG). Nurses recorded seven patient time points: (1) ED admission; (2) ECG recording; (3) decision by nurse/ED physician; (4) cardiologist ED arrival; (5) decision of coronary care unit (CCU) admission; (6) ED departure; (7) CCU arrival. After special training in ECG, nurses in the ED were subsequently delegated to send patients directly to the CCU if showing ST-elevation on the admission ECG without contacting either the physician in ED or the cardiologist on call (intervention). Delay times between hospital admission and admission to the CCU were evaluated during the 9 months prior to and during the 6 months after the start of this intervention. Fifty patients (66% men) participated in the first study during 3 months (prior to intervention). Patients with suspected or confirmed acute myocardial infarction (AMI) in the ED had a median delay time from ED arrival to CCU arrival of 55.5 minutes (34.5 minutes for patients with confirmed AMI; ST elevation on admission). Time interval from decision to admit to CCU and ED departure was an average of 31% of the total delay. A mean of 21% of total delay occurred between ED decision to cardiologist arrival, and 19% during the time interval from cardiologist ED arrival until decision to CCU admission. Among patients receiving thrombolysis, the median delay time from hospital admission to CCU admission was reduced from 40 minutes during the 9 months prior to start of the intervention (nurses sending patients directly to the CCU) to 22 minutes during the 6 months thereafter (p = 0.02). The largest proportion of hospital delay components for acute coronary syndrome patients occurred between the cardiologist's decision to admit to the CCU and departure from the ED, and the interval following the decision by the nurse or physician to the cardiologist ED arrival. When nurses were delegated to transfer patients with ST-elevation on admission directly to the CCU without contacting a physician, the delay time from ED admission to CCU admission was reduced by nearly 50%.

  • 239.
    Berglund, Flora
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Björkquist, Martin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Aggressivitet, hot och våld på en akutmottagning: En litteraturstudie ur sjuksköterskors perspektiv2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Akutsjukvård kan definieras som åtgärder som bör insättas senast inom 24 timmar men helst tidigare beroende på patientens tillstånd. Sjuksköterskan arbetar nära patienten på en akutmottagning och har det övergripande ansvaret för dennes omvårdnad. Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagning kan bli utsatta för aggressiva, hotfulla och våldsamma patienter och närstående. Dessa situationer kan uppstå till följd av olika bidragande orsaker exempelvis långa väntetider, alkohol- och drogpåverkan samt mental ohälsa. Sjuksköterskor som utsätts för detta kan få svårigheter att utföra sitt arbete samt få psykiska och fysiska men. Detta examensarbete syftar följaktligen till att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att bli utsatta för aggressivitet, hotfulla situationer och våld från patienter på sjukhusbunden akutmottagning. Metoden för detta examensarbete är en litteraturstudie, baserad på Axelssons modell för litteraturstudie.

    Resultatet baseras på nio vetenskapliga artiklar varav sex stycken kvalitativa, två stycken kvantitativa samt en med blandad metodik. Samtliga artiklar hämtades från databaserna Cinahl och PubMed. Efter dataanalys identifierades fyra teman som resultatet presenteras i. Dessa är ”En del av jobbet”, ”Rädsla att utföra sitt arbete”, ”Skadad självkänsla” och ”Maktlöshet och frustration”. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever att aggressiva, hotfulla och våldsamma situationer är naturliga inslag i arbetet på akutmottagning. Sjuksköterskor kan uppleva rädsla inför sitt arbete vilket skapar en distanserad hållning gentemot patienterna, där sjuksköterskans självkänsla kan ta skada. Maktlöshet och frustration uppstår då de aggressiva, hotfulla och våldsamma situationerna eskalerar och få insatser görs för att stävja detta. I diskussionen problematiseras och diskuteras bristen på våldsförebyggande åtgärder samt hur det relateras till bristfällig anmälan av händelser.

  • 240. Berglund, Mia
    et al.
    Ekebergh, Margaretha
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Reflektion i lärande och vård: en utmaning för sjuksköterskan2015Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 241.
    Berglund, Mia
    et al.
    School of Health and Education, Health and Learning Research Centre: Aging and Long-Term Health Problems, University of Skövde.
    Nässén, Kristina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gillsjö, Catharina
    School of Health and Education, Health and Learning Research Centre: Aging and Long-Term Health Problems, University of Skövde.
    Fluctuation between Powerlessness and Sense of Meaning - A Qualitative Study of Health Care Professionals' Experiences of Providing Health Care to Older Adults with Long-Term Musculoskeletal Pain.2015Ingår i: BMC Geriatrics, ISSN 1471-2318, E-ISSN 1471-2318, Vol. 15, artikel-id 96Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: There is an increasing number of older adults living with long-term musculoskeletal pain and related disabilities. These problems are frequently unrecognized, underreported, and inadequately treated. Since many older adults desire to remain at home for as long as possible, it is important that individualized and holistically tailored care is provided in these settings. However, there is a complexity in providing care in this context. The aim of this study was to describe health care professionals' experiences of providing health care to older adults living with long-term musculoskeletal pain at home.

    METHODS: The phenomenon, "To provide health care to older adults living with long-term musculoskeletal pain at home", was studied using reflective lifeworld research (RLR) which is based on phenomenological epistemology. Ten health care providers (nurse, physiotherapists, and occupational therapists) were interviewed and data was analysed.

    RESULTS: The health care professional's emotions fluctuated between powerlessness and meaningfulness. Needs, opportunities, understanding and respect had to be balanced in the striving to do good in the provision of health care in differing situations. Caring for older adults with long-term pain required courage to remain in the encounter despite feelings of insecurity and uncertainty about the direction of the dialogue. The essence of caring for older adults with long-term pain consisted of the following constituents: Sense of powerlessness; striving to provide good health care; and understanding and respect.

    CONCLUSIONS: The findings indicated that the health care professionals strived to do good and to provide health care that was holistic and sensitive to the older adults' needs. A significant sense of powerlessness in the situation was experienced by the health care professionals. These findings address and support the need to develop methods that can be used to guide health care providers who support older adults in the context of their homes.

  • 242.
    Berglund, Mia
    et al.
    School of Health and Education, Research Centre: Aging and Long-Term Health Problems, University of Skövde,Sweden.
    Nässén, Kristina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hedén, Lena
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gillsjö, Catharina
    School of Health and Education, Research Centre: Aging and Long-Term Health Problems, University of Skövde,Sweden.
    Older Adults' Experiences of Reflective STRENGTH-Giving Dialogues: An Interview Study.2016Ingår i: Journal of Gerontology & Geriatric Research, ISSN 2167-7182Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: A major health problem that frequently accompanies old age is long-term pain, but pain must be acknowledged by older adults and health care providers. Interventions are needed to alleviate pain and suffering while holistically providing health care that promotes wellbeing. The intervention project, Reflective STRENGTHGiving Dialogues© (STRENGTH) was implemented to increase health and wellbeing among community dwelling older adults living with long-term musculoskeletal pain at home. Aim: The aim of this study was to describe the older adults' experiences of the intervention Reflective STRENGTH-Giving Dialogue. Method: A life world hermeneutic approach was used in collection and analysis of data. Twenty community dwelling older adults participated were interviewed in their homes after the intervention. Findings: The findings consisted of five themes and showed that the older adults experienced the Reflective STRENGTH-Giving Dialogues as a continuous and trusting relationship that alleviates the pain and breaks the loneliness. They expressed it as a new way to talk about life with pain. The dialogues supported reflection and memory and resulted in a transition in orientation in life. Conclusion: The Reflective STRENGTH-Giving Dialogues helped the older adults to increase their intellectual, emotional, and physical engagement in daily living. The dialogues facilitated a transition in orientation from past to present, to the future, and from obstacles to opportunities. The dialogues were oriented towards enjoyments, meaning, courage and strength in life as a whole which promoted the older adults’ sense of well-being and vitality. The dialogues also facilitated carrying out small and large life projects. The Reflective STRENGTH-Giving Dialogues created a deepened caring relationship that contributed to an increased sense of security, strength and courage, all of which enhanced the potential for better health and wellbeing.

  • 243.
    Berglund, Mia
    et al.
    University of Skövde.
    Westin, Lars
    University of Skövde.
    Svanström, Rune
    University of Skövde.
    Sundler J, Annelie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Suffering caused by care--patients' experiences from hospital settings.2012Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 7, nr 1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Suffering and well-being are significant aspects of human existence; in particular, suffering and well-being are important aspects of patients' experiences following diseases. Increased knowledge about existential dimensions of illness and healthcare experiences may be needed in order to improve care and reduce unnecessary suffering. Therefore, the aim of this paper is to illuminate the phenomenon of suffering experienced in relation to healthcare needs among patients in hospital settings in Sweden. In this study, we used a reflective lifeworld approach. The data were analysed with a focus on meanings. The results describe the essential meaning of the phenomenon of suffering in relation to healthcare needs. The patients were suffering during care-giving when they felt distrusted or mistreated and when their perspective on illness and health was overlooked. Suffering was found to arise due to healthcare actions that neglected a holistic and patient-centred approach to care. Unfortunately, healthcare experiences that cause patients to suffer seem to be something one needs to endure without being critical. The phenomenon can be described as having four constituents: to be mistreated; to struggle for one's healthcare needs and autonomy; to feel powerless; and to feel fragmented and objectified. The study concludes that there are problems associated with patients experiencing suffering at the hands of healthcare providers, even if this suffering may not have been caused deliberately to the patient. Consequently, conscious improvements are needed to lessen the suffering caused by care-giving, as are strategies that promote more patient-centred care and patient participation.

  • 244.
    Bergman, Louize
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Glasin, Johanna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Överrapportering från ambulanssjukvård till akutmottagning: En observationsstudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje år drabbas över 100 000 patienter inom den svenska hälso- och sjukvården av vårdskador och majoriteten av alla vårdskador beror på brister i överrapporteringen. Ambulanspersonalen besitter unik information om den enskilde patienten och dess livsvärld med faktorer som ingår i hela vårdprocessen som inte alltid överrapporteras till mottagande sjuksköterska på akutmottagningen. Sjuksköterskan har ett ansvar att vårda hela människan, främja hälsa och välbefinnande samt lindra lidande. Viktigt är att ta reda på vilken information som anses vara betydelsefull och som lämnas till mottagande enhet samt vilka faktorer som påverkar en överrapporteringssituation för att skapa förutsättningar för ett gott vårdande.

    Syftet med studien var att beskriva överrapportering från ambulanspersonalen till mottagande sjuksköterska på akutmottagning. Metoden som användes för datainsamling var 50 stycken observationer av överrapporteringssituationer och uppföljande kvalitativa intervjuer. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom två domäner, information i överrapporteringen och omgivande faktorer som påverkar överrapporteringen. Resultatet visar att överrapporteringen oftast är medicinskt inriktad. Överrapporteringen är oftast tillräcklig god för det fortsatta vårdande och informationen skall helst vara kortfattad. Det förekommer brister i överrapporteringen och information behöver ofta hämtas från flera källor. En överrapportering sker ofta i utmanande miljöer med många avbrott. Information om patienten missas och patientsäkerheten samt sekretessen riskeras att hotas. Studien visar att överrapportering bör ske i slutna rum och en välfungerande överrapportering kan bidra till en tydlig bild över patientens situation och fortsatta vård. Vidare forskning inom ämnet bör ske eftersom vården ständigt utvecklas och därmed bör även överrapportering utvecklas och prioriteras för ett patientensäkert omhändertagande.

  • 245.
    Bergman, Natalie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Odström, Louis
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Moralisk stress definieras som en moralisk konflikt som uppstår hos en individ när han eller hon vet vilken handling som är moraliskt korrekt men det finns yttre omständigheter som gör att detta inte går att genomföra. Av tidigare forskning framgår det att denna typ av stress kan leda till konsekvenser för sjuksköterskan både i professionen men även i privatlivet. Det har även visats att moralisk stress bidrar till utbrändhet hos sjuksköterskor som resulterar i sämre vårdkvalitet samt att sjuksköterskor väljer att lämna sitt yrke.

    Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress inom den somatiska slutenvården och är utformad som en litteraturstudie och genomförd enligt Axelssons metod. Studien är baserad på tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Dataanalysen resulterade i fyra huvudteman som visade sig ha korrelation till upplevd moralisk stress hos sjuksköterskor. Dessa teman var Upplevelse av otillfredsställande arbetssituation, upplevelse av kollegialt stöd och samverkan, upplevelse av moralisk stress relaterat till patienten samt upplevelse av moralisk stress relaterat till organisation och ledning. Vår studie visar att utbildning kring moralisk stress kan ge sjuksköterskor mer kunskap kring ämnet samt de verktyg som behövs för att kunna hantera de situationer som uppstår. Därmed kan sjuksköterskor få möjlighet till att reducera de negativa konsekvenser som moralisk stress kan medföra.

  • 246.
    Bergquist, Sofia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kristoffersson, Ida
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    "Världens tuffaste yrke": En kvalitativ studie om lärares psykosociala arbetsmiljö2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Läraryrket är ett av de yrken som många upplever har en hög arbetsbelastning bestående av både administrativt arbete och undervisning av lektioner. Lärare ska uppfylla de krav som ställs på dem från politiker och rektorer för att eleverna ska få en så utvecklande undervisning som möjligt. Undersökningar visar att många lärare är missnöjda med sin arbetssituation och läraryrket är drabbat av långtidssjukskrivningar och psykosociala problem hos de anställda. Vi har därför valt att undersöka den psykosociala arbetsmiljön hos lärare för att ta reda på hur de upplever den press som sätts på läraryrket.

    Vi har genomfört åtta intervjuer med lärare på olika högstadieskolor. Utifrån den empiri vi fått fram har vi valt ut tre aspekter med underrubriker för att enklare kunna urskilja vad lärarna upplever påverkar deras psykosociala arbetsmiljö. Vi har sedan använt oss av tidigare forskning inom läraryrket samt två teorier: Krav-kontrollstödmodellen och Tvåfaktorsteorin. Resultatet visar att olika aspekter påverkar lärarna på olika sätt. Läraryrket präglas till stor del av kontakten med eleverna, som både för med sig negativa och positiva sidor. Lärarna upplever också stor press i att exempelvis sätta höga betyg och anpassa sin undervisning till alla elever. Genom det fria skolvalet är flera skolor måna om att ha ett gott rykte och locka samt behålla elever. Arbetsbelastningen är överlag hög och lärarna får utstå påtryckningar från både rektorer, föräldrar och politiker.

  • 247.
    Bergqvist, Ida
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Melander, Karolin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Att vårda patienter i livets slutskede: En litteraturstudie om den oerfarna sjuksköterskans upplevelse2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Flertalet sjuksköterskor upplever svårigheter i att vårda döende patienter. Olika känslor uppkommer och varierar beroende på tidigare erfarenhet inom området. För att patienten ska dö med värdighet krävs det att livskvaliteten upprätthålls ända fram till dödstillfället. Problem i omvårdnaden synliggörs när sjuksköterskan upplever att egen erfarenhet, kunskap och förståelse inte är tillräcklig. Det kan resultera i kommunikationssvårigheter, osäkerhet och en otillräcklig helhetssyn av patienten.

    Syftet med studien är att undersöka hur sjuksköterskor utan erfarenhet inom palliativ vård upplever vårdandet av patienter i livets slutskede. Metoden som användes var allmän litteraturbaserad metod. Nio vårdvetenskapliga studier ingår i resultatet och tre teman kunde urskiljas: Erfarenhet av döden i vårdande kontext, kommunikation och sjuksköterskans upplevelse av döden. Ur dessa teman framkom sju subteman: att bli känslomässigt påverkad, erfarenhet av vårdande i livets slut, att kommunicera med patient och anhöriga, att kommunicera med kollegor, när kommunikationen är en utmaning, den goda döden, den dåliga döden. Resultatet påvisar vikten av kommunikation, erfarenhet, ärlighet och öppenhet i vårdandet av patienten i livets slutskede. Utifrån resultatet diskuteras utvalda upplevelser som vårdandet i livets slutskede medför. Detta gäller sjuksköterskans känslor, erfarenhet, förmåga att kommunicera samt sjuksköterskestudenter och handledares perspektiv. Genom reflektion kan ökad förståelse och därmed ökad kunskap uppnås. Sammantaget är det många faktorer som behövs för att vårdandet i livets slutskede ska vara av god kvalitet.

  • 248.
    Bergstrand, Amanda
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Klämberg, Rebecca
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    När livet blivit outhärdligt: En litteraturstudie om att vårdas efter ett suicidförsök2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje dag väljer minst tre personer i Sverige att avsluta sina liv. Antalet personer som överlever ett suicidförsök är desto fler. Dessa personer kommer i kontakt med hälso- och sjukvård på olika sätt och möts ofta av stigmatisering och tystnad. Forskning visar att sjuksköterskan upplever en osäkerhet i mötet med patienten efter ett suicidförsök. För att bidra till en värdig vård behöver vi förstå vad patienten kan uppleva i vården. Syftet med litteraturstudien är därför att belysa upplevelsen av att vårdas efter ett suicidförsök ur ett patientperspektiv. Flera artikelsökningar resulterade i åtta kvalitativa artiklar vilka analyserades och sammanställdes i denna litteraturstudies resultat. Att vårdas efter ett suicidförsök förklaras i resultatet utifrån fem huvudteman där vårdarens bemötande ses som en central del. Patienten är också i behov av att få befinna sig på en trygg plats, där hen kan finna balans då patienten ofta tappat tilltron till sig själv. Det finns också en längtan efter att få dela sina tankar och planer på suicid med vårdpersonal. För att patienten ska få dessa behov tillgodosedda krävs en professionell och kompetent vårdare. Tyvärr visar forskning att vårdaren inte alltid lyckas tillgodose patientens basala behov.

  • 249.
    Bergström, Mattias
    et al.
    Lund University.
    Schmidbauer, Simon
    Lund University.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Rawshani, Araz
    University of Gothenburg.
    Friberg, Hans
    Lund University.
    Pulseless electrical activity is associated with improved survival in out-of-hospital cardiac arrest with initial non-shockable rhythm.2018Ingår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 133, s. 147-152, artikel-id S0300-9572(18)31010-4Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To describe the prevalence, baseline characteristics and factors associated with survival in out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) with initial non-shockable rhythm sub-grouped into pulseless electrical activity (PEA) and asystole as presenting rhythm.

    METHODS: The Swedish Registry of Cardiopulmonary Resuscitation is a prospectively recorded nationwide registry of modified Utstein parameters, including all patients with attempted resuscitation after OHCA. Data between 1990-2016 were analyzed.

    RESULTS: After exclusions, the study population consisted of 48,707 patients presenting with either PEA or asystole. The proportion of PEA increased from 12% to 22% during the study period with a fivefold increase in 30-day survival reaching 4.9%. Survival in asystole showed a modest increase from 0.6% to 1.3%. In the multivariable analysis, PEA was independently associated with survival at 30 days (OR 1.54, 95% CI 1.26-1.88).

    CONCLUSION: Between 1990 and 2016, the proportion of PEA as the first recorded rhythm doubled with a five-fold increase in 30-day survival, while survival among patients with asystole remained at low levels. PEA and asystole should be considered separate entities in clinical decision-making and be reported separately in observational studies and clinical trials.

  • 250.
    Berisa, Saha
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Cras, Evelina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Rexhepi, Arlinda
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    En väg in i arbetslivet: En studie av nyanländas arbetsintegrering ur arbetsförmedlingens perspektiv2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetsförmedlingen har i uppdrag att matcha personer ut på arbetsmarknaden. 2015 skedde flyktingkrisen från Syrien och med det kom många flyktingar till Sverige. Arbetsförmedlingen fick i uppdrag att etablera de nyanlända på arbetsmarknaden. De skulle stödja de nyanlända genom att underlätta etableringsprocessen. Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen för hur arbetsförmedlare ser arbetet med etableringsuppdraget. Empirin för studien är hämtad via en kvalitativ studie i form av intervjuer. Det är sex olika handläggare på tre olika kontor som har intervjuats. Empirin har analyserats utifrån new public management, det strukturella perspektivet och humankapitalteorin. Med teorierna som underlag har vi kunnat dra slut slutsatsen att arbetsförmedlarna ser seriöst på uppdraget och försöker hjälpa de nyanlända ut på arbetsmarknaden med alla resurs de har.

2345678 201 - 250 av 1484
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf