Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2345678 201 - 250 av 813
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-cite-them-right
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Davidsson, Birgitta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Fysiska och sociala villkor i integrerade klassrum.2007Ingår i: Resultatdialog 2007, Vetenskapsrådet , 2007, s. 36-41Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 202.
    Davidsson, Birgitta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Föreställning om kön som idé, innehåll och arbetsformer i förskolans och skolans läroplaner 1980: 19982002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 203.
    Davidsson, Birgitta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Self report: att använda skrivna texter som redskap2007Ingår i: Lära till lärare, Liber , 2007, s. 70-81Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 204.
    Davidsson, Birgitta
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Dovemark, Marianne
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Eriksson, Anita
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Strömberg, Marianne
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Hägglund, Solveig
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Två blivande lärares reflektioner över mötet med lärarutbildningen1999Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 205.
    Davidsson, Birgitta
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Holm, Ann-Sofie
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Reis, Maria
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Kärrby, Gunni
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Hägglund, Solveig
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Barn i integrerade skolverksamheter2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 206.
    Davidsson, Birgitta
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Lundh, Anna
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Limberg, Louise
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Lundh, Anna (Redaktör)
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Yngre skolbarns informationssökning och pedagogers föreställningar om den goda barndomen2009Ingår i: Informationskompetenser. Om lärande i informationspraktiker och informationssökning i lärandepraktiker, Stockholm: Carlssons bokförlag , 2009Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 207.
    Dessne, Petter
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Positiv pedagogik2012Ingår i: PUH - Pedagogiska utvecklingsprojekt i högskolan : ett samarbete mellan Västra Götalands högskolor, ISSN 1653-1396, s. 29-38Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den som vill lyckas med sin undervisning bör se till studentens bästa och till studentens växande, men också hysa tilltro till studentens förmåga att tillgodogöra sig kunskap. Sammantaget är dessa aspekter viktiga, positivt betonade beståndsdelar i undervisning och de är kärnan i den undervisningsform jag döpt till ”positiv pedagogik”, där läraren har en positiv hållning gentemot sina studenter och en optimistisk syn på vad de klarar av. I artikeln beskrivs beståndsdelarna i positiv pedagogik och därefter redovisas ett exempel på ett genomfört kursmoment. Rapporten beskriver sedan hur positiv pedagogik kan användas i andra undervisningssammanhang och avslutas med en kort diskussion.

  • 208.
    Dimenäs, Jörgen
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    A Hidden Agenda for Teaching and Learning: Student Participation in Higher Education2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 209.
    Dimenäs, Jörgen
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Assessment for Learning: Natural Science in a Social Context2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 210.
    Dimenäs, Jörgen
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Att byta språk: från det verbala till det numeriska2007Ingår i: Lära till lärare, Liber , 2007Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 211.
    Dimenäs, Jörgen
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Att observera för att utveckla kunskap om undervisning2007Ingår i: Lära till lärare, Liber , 2007Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 212.
    Dimenäs, Jörgen
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Att vara respondent och opponent2007Ingår i: Lära till lärare, Liber , 2007Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 213.
    Dimenäs, Jörgen
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Dokument och litteratur som redskap2007Ingår i: Lära till lärare, Liber , 2007Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 214.
    Dimenäs, Jörgen
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Intervjuer som ett sätt att utveckla kunskap kring elevuppfattningar2007Ingår i: Lära till lärare, Liber , 2007Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 215.
    Dimenäs, Jörgen
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik2007Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Lärarutbildningen skall genomsyras av ett vetenskapligt förhållningssätt, som också skall knytas till lärares dagliga arbete. Det vetenskapliga förhållningssättet ska löpa som en röd tråd genom lärarutbildningarnas samtliga delar och uppmuntra till kritisk analys. Detta är en bok som studenten ska ha med sig under utbildningens alla terminer. (Beskrivning från förlaget).

  • 216.
    Dimenäs, Jörgen
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Olika sätt att lära2006Ingår i: Pedagogiska grunder / [ed] Mikael Lindholm, Lindholm, Mikael med Försvarsmakten som medarbetare , 2006, s. 398-401Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 217.
    Dimenäs, Jörgen
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Teori2007Ingår i: Lära till lärare, Liber , 2007Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 218.
    Dimenäs, Jörgen
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Undervisningens röda tråd: möjligheter i naturvetenskap2007Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Styrs undervisningens innehåll av slentrian och tradition eller utifrån en tydlig struktur? Planerar lärare med tanke på progression och kvalitetssäkring av utbildningen? Undervisningens röda tråd handlar om motiv bakom val av i huvudsak naturvetenskapligt innehåll i olika utbildningar, från förskola via grundskola, gymnasieskola till universitet. Boken behandlar ämnesinnehållets betydelse för lärande i relation till metoder och undervisningsstrategier samt organisering av lärandemiljöer som sätt att möjliggöra förbättrad och effektiviserad undervisning. Resultat från forskning kring innehållets betydelse för lärande och hur det kan följas upp genom dokumentation och utvärdering utvecklas och diskuteras. Flera konkreta exempel illustrerar undervisning i skolor och vid universitet. (Beskrivning från förlaget)

  • 219.
    Dimenäs, Jörgen
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Vilken nytta har en blivande lärare av att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt?2007Ingår i: Lära till lärare, Liber , 2007Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 220.
    Dimenäs, Jörgen
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Björklund, Margereth
    Häggkvist, Kristin
    Larsson, Ingamay
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Malm, Annika
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Rundgren, Monica
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Welin Mod, Agneta
    Retorikens beprövade erfarenhet ur yrkessverksamma lärar- och sjuksköterskehandledares perspektiv2012Ingår i: Utbildning och lärande. Tema : Utmaningar och perspektiv på verksamhetsförlagt lärande / [ed] Maria Olson, Susanne Gustavsson, Barns, ungas och vuxnas lärande vid Högskolan i Skövde , 2012, s. 98-116Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study aims to investigate the concept of proven experience, which is being increasingly used and emphasised in documents relating to the education of student teachers and nurses as well as in the training of these two professions. The study is aimed at academic vocational training (AVT) and is based upon interviews with the tutors of student teachers and nurses during their periods of AVT. The purpose of this study is to understand what constitutes the essence of proven experience, arising from the verbal statements given by AVT tutors in the field. The conclusion of this study is that the concept of proven experience should be considered at three levels: experience, tested experience and proven experience. Furthermore, those who use it without further consideration should understand the complexity of the concept. From a critical perspective it seems that government agencies use a concept that we assume is more characterised by ideological rhetoric than by conceptual precisenes

  • 221.
    Dimenäs, Jörgen
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Jaffari, Majid
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    One Step towards Integration: Aspects on how Immigrant Academics Learn During Internship2011Ingår i: Learning Communities: International Journal of Learning in Social Contexts, ISSN 1329-1440, Vol. 1, nr 1, s. 36-49Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article is focused on the higher education studies of immigrant academics’ during internship. These students obtain an internship that corresponds to the vocational and educational training they received in their homelands, during their first year at a Swedish university. The purpose of this investigation is to describe and understand the learning of immigrant academics in the clash between their former work culture and the Swedish. Particular attention is drawn to the issue concerning what knowledge in relation to their professions, these students find they have gained during placement. This is a qualitative study; assumptions and analyses are related to sociocultural theory on learning during internship that draws attention to the students’ ability to distinguish between different situations and their contents in professional practice. The results reveal that the encounter with the Swedish work culture has a twofold benefit. Firstly students share the knowledge knowledge obtained during their professional practice in their former home countries with their current placement. Secondly, they gain knowledge about Swedish professional culture, its language, management and work environment, as well as the language and Swedish language in general. Finally, the students gain better self-esteem, as they discover that they can be integrated into the new culture, despite their own different competences and approaches. We can obviously here understand the result from the sociocultural theory’s way of regarding that learning occurs in a social and cultural context. The value of the practical placement period is therefore of crucial significance when the same proximity to the professional culture is not available during the university placed period of the education. In order to facilitate integration, universities should open their doors and adjust current rules to meet the attributes of this group.

  • 222.
    Dimenäs, Jörgen
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Johansson, K
    Karlsson, L
    Svensson, L
    Några preliminära resultat av en utvärdering av Försvarshögskolans verksamhetsförlagda utbildning2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 223.
    Dimenäs, Jörgen
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Kolback, Kerstin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Norlund, Anita
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Wede, Christer
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Bedömning för lärande: för Skola 20112009Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 224.
    Dimenäs, Jörgen
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Kolback, Kerstin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Norlund, Anita
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Wede, Christer
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Hur lärare och lärarstuderande kommunicerar relationen mellan värdefrågor och ämnesspecifikt innehåll under verksamhetsförlagd utbildning2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 225.
    Dimenäs, Jörgen
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Kolback, Kerstin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Norlund, Anita
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Wede, Christer
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Relationen mellan ämnesinnehåll och moralfrågor och dess betydelse vid bedömning.2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 226.
    Dimenäs, Jörgen
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Kolback, Kerstin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Wede, Christer
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Assessment Cultures in four Swedish Secondary Schools2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 227.
    Dovemark, Marianne
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Ansvar: hur lätt är det? : om ansvar, flexibilitet och valfrihet i en föränderlig skola2007Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Läroplanen Lpo 94 frossar i begreppet ansvar, men vad står det för? Den här boken handlar om hur elever, lärare och skolledare möter och handskas med den ansvarsförskjutning som senare års decentralisering och utbildningsreformer medfört. Kraven förutsätter att elever kan och vill ta ansvar, vara flexibla och initiativrika. I klassrummet innebär ansvarsförskjutningen ofta att elever ställs inför en mängd val som kan medföra konsekvenser som lärare ­kanske inte förväntat sig. När de organiserar verksamheter som erbjuder elever personliga val skapas en oreflekterad social reproduktion och selektion grundat på elevens kulturella och sociala kapital. Boken vänder sig till blivande lärare och lämpar sig väl inom lärarutbildningarnas allmänna utbildningsområde. Dessutom passar den som kursbok inom skolledareutbildning och för kompetensutveckling av verksamma lärare samt andra yrkesgrupper med intresse för relationen mellan undervisningens organisation och elevers lärande. (Beskrivning från förlaget)

  • 228.
    Dovemark, Marianne
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Öhrn, Elisabet (Redaktör)
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Beach, Dennis (Redaktör)
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Can this be called democracy?2011Ingår i: Young people's influence and democratic education: Ethnographic studies in upper-secondary schools / [ed] Elisabet Öhrn, L Lundahl, Dennis Beach, Tufnell Press , 2011, s. 112-138Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 229.
    Dovemark, Marianne
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Education and the Commodity Form :2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 230.
    Dovemark, Marianne
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    En skola: skilda världar2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sammanfattningsvis kan konstateras att skolorna hade väsenskilda förutsättningar för eleverna att klara av skolarbetet. Granskolans föräldrastöd stod i bjärt kontrast mot Tallskolans avsaknad av föräldrastöd. Eleverna på Tallskolan intog en betydligt mer avstressad attityd till skolans arbete än vad Granskolans elever gjorde. På den kulturella nivån uppvisades slående skillnader gällande hur personal, elever och föräldrar talade om och handlade gällande bedömning och betyg. Då eleverna förväntades registrera, avkoda och välja lämplig betygsnivå att ”satsa mot” fick elevens sociala och kulturella kapital en avgörande betydelse för hur utfallet av detta val blev. Även andra skillnader mellan skolorna kunde konstateras. En var hur betygskriterier skrevs fram och hur krav ställdes på eleverna. Då Granskolans lärare ställde förväntningarna högt på skolans elever med betygskriterier inriktade på kognitiva färdighetsmål som jämförande, analyserande och värderande hamnade Tallskolans betygskriterier snarare på en ”görandenivå”. Betyg och bedömning var ett ämne som både lärare och elever på Granskolan frekvent uppehöll sig vid i samtal och diskussioner både under lektionstid och under raster. Skillnaden var slående hur lite detta ämne fokuserades i det offentliga samtalet på Tallskolan, samtidigt som elevers oro och besvikelse framkom minst lika starkt där, som på Granskolan när t.ex. betygsatta prov återlämnades. En annan slående skillnad var hur Granskolans lärare använde betyg och kriterier för att motivera skolans elever för kommande högre studier medan det på Tallskolan, som en lärare uttryckte det, inte fanns elever som var ”aspiranter på högre betyg” och i konsekvens med det inte heller på högre utbildning. Kravet på betyg och bedömning påverkade både lärares och elevers praktik både i termer av vad verksamheten skulle innehålla, men också i termer av deras relation till eleverna. Betyg relaterades i den diskursiva praktiken framför allt till motivation och formativa aspekter på lärande och ansvarstagande, medan den socia105 la praktiken visade betygens klara relation till ordning, disciplin, kontroll, selektion och sortering.

  • 231.
    Dovemark, Marianne
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Encouraging active citizenship in the era of freedom of choice: the case of an individual programme2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 232.
    Dovemark, Marianne
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Etnografi2007Ingår i: Lära till lärare, Liber , 2007Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 233.
    Dovemark, Marianne
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Everyday racism within Swedish classrooms2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 234.
    Dovemark, Marianne
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    How private "everyday racism" and public "racism denial" contribute to unequal and discriminatory educational experiences2013Ingår i: Ethnography and Education, ISSN 1745-7823, E-ISSN 1745-7831, Vol. 8, nr 1, s. 16-30Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The study uses ethnographic research from four classes in secondary school as well as from two groups in upper secondary school, to examine everyday racism as an element of the daily institutional lives of students and teachers. The study is based on long-term participant observation and 89 interviews. These were all audio-recorded and transcribed. In Sweden the education of ethnic groups is couched in a discourse of integration and inclusion. However, the research presented shows that the aims of integration and inclusion were not achieved. Unequal and discriminatory educational experiences operated through two related actions: by private everyday racism and through public racism denial.

  • 235.
    Dovemark, Marianne
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    'I have rethought every single thought on teachers' profession and work...' The postmodern professional2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper uses ethnographic research, based on longterm participant observation and interviews plus ten deep interviews with highly experienced teachers in Swedish compulsory secondary schools, to examine how teachers relate to teaching and learning in a school in transition. The studied teachers expressed that they felt they were being forced to be ‘creative and flexible’. New ways of describing their work emerged. They spoke of being entrepreneurs and of an efficiency and productivity that forced them to ‘sell themselves’ through time exploitation by a number of superimposed tasks to be performed under time pressure. An individualization of the collective emerged as a strong factor. The concept of entrepreneurial blurs the line between employee and private entrepreneurs. Teachers work, had according to studied teachers, changed in a variety of areas including much more numerous and complex tasks. Even though that was the dominant feature, also strong examples of resistance were identified. Teachers met up to expectations, but were also in accommodating to requirements becoming subject to a heavy workload. One example of resistance was how the need for documentation and action plans was met by refused collaboration with colleagues and refusals to go on staff appraisals.

  • 236.
    Dovemark, Marianne
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Teachers’ Collective Actions, Alliances and Resistance within Neo-liberal Ideasof Education: the example of the Individual Programme2010Ingår i: European Educational Research Journal (online), ISSN 1474-9041, E-ISSN 1474-9041, Vol. 9, nr 2, s. 232-244Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The education system in Sweden has taken a strong neo-liberal turn over the past 15 years. This article uses ethnographic research from an Individual Programme (IP) in a Swedish upper secondary school to explore how alliances, collective actions and resistance can be materialised within the changed system. According to the author, the teachers in the study tried to implement consciousness-raising work in three ways: through 'encouraging critical awareness', 'encouraging students' collective actions' and 'working towards a collective'. This view of education stood in sharp contrast to a dominant ideology of education, which was characterised by self-regulation, self-governance, personal choice and other self-monitored activities.

  • 237.
    Dovemark, Marianne
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Tension of discourse2006Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 238.
    Dovemark, Marianne
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    The effects of grades on school practice2006Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 239.
    Dovemark, Marianne
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    The Ideology and Practice of Grades2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 240.
    Dovemark, Marianne
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Yrkesval eller utsortering?2012Ingår i: Lärare och lärande i gymnasiets yrkesprogram och introduktionsprogram / [ed] Henning Loeb, H Korp, Studentlitteratur , 2012, s. 75-94Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 241.
    Dovemark, Marianne
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Beach, Dennis
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Creativity learning in schools: A meta-ethnographic analysis2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 242.
    Dovemark, Marianne
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Beach, Dennis
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Schwartz, Anneli
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Öhrn, Elisabet
    Complexities and Contradictions of Educational Inclusion and Economically Depressed Suburbs: Results from a Meta-Ethnographic Analysis2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 243.
    Dovemark, Marianne
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Sörensson, Katarina
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Appelkvist, Rolf
    Den framtida lärarrollen: flexibel organisation och arbetsformer1999Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 244. Egelund, Niels
    et al.
    Haug, Peder
    Persson, Bengt
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Inkluderande pedagogik i skandinaviskt perspektiv2006Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Samtidigt som begreppet inkludering eller ”en skola för alla” introducerades, uppstod förväntningen om en mer individuell inriktning i undervisningen. En fråga som tas upp i boken är på vilket sätt specialpedagogiken har kunnat bidra till att skapa en inkluderande skola. En annan minst lika viktig fråga är i vilken grad utvecklingen av den generella pedagogiken tagit hänsyn till alla elevers villkor och behov. Svaren är inte givna och författarna pekar i boken ut ett antal faktorer som haft betydelse för svårigheterna att förverkliga visionen om en skola där alla elever kan känna sig välkomna. (Beskrivning från förlaget)

  • 245. Ehlers, S
    et al.
    Larsen, A
    Geiger, T
    Thång, P-O
    [external].
    Wärvik, G-B
    Effektive strategier for livslang læring i de nordiske lande2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [da]

    I tråd med Lissabonstrategien er det de nordiske landes mål, at øge befolkningernes deltagelse i voksen- og efteruddannelse, særligt blandt kortuddannede og tosprogede. Det er baggrunden for undersøgelsen af landenes kompetencepolitiske indsatser til fremme af livslang læring for alle. Undersøgelsen fokuserer på samarbejdet mellem myndigheder og arbejdsmarkedets parter, samspillet mellem uddannelsesinstitutioner og virksomheder, samt indsatser for at styrke voksnes nøglekompetencer. De nordiske strategier for livslang læring har flere fællestræk, herunder: • samarbejde mellem de uddannelses- og de arbejdsmarkedspolitiske myndigheder • øget fokus på realkompetencer, vejledning og rådgivning • tendens til mere offentlig regulering og frivillig koordinering Rapporten afsluttes med anbefalinger til opfølgende arbejde og til videre analyser på området.

  • 246.
    Eklöf, Anita
    et al.
    Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Larsson, Per
    Högskolan i Borås, Bibliotek & läranderesurser.
    Pernler, Tobias
    Högskolan i Borås, Bibliotek & läranderesurser.
    Modell för ökad användning av öppna digitala lärresurser. Slutrapport2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Projektet Modell för ökad användning av öppna digitala lärresurser har syftat till att skapa en modell för spridning av öppna digitala lärresurser på högskolan, för information och utbildning på alla nivåer samt en teknisk undersökning av förutsättningarna för kopplingar mellan lärplattform och institutionellt arkiv.

  • 247.
    Elber, Gunilla
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Från kunskapssyn till metod2007Ingår i: Kunskap och bedömning i svenska som andraspråk : lärare i svenska som andraspråk diskuterar teori och praktik / [ed] Elisabeth Elmeroth, Humanvetenskapliga institutionen, Högskolan i Kalmar , 2007Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 248.
    Eliasson, Katarina
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Utökad tid för matematikundervisning: Lärares perspektiv 2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Alla elever i årskurs ett till tre har fått utökad tid för matematikundervisning från och med läsåret 2013-2014. I arbetet belyses den utökade tiden utifrån lärares perspektiv.

    Syfte Syftet är att visa på hur åtta lärare beskriver att de använder den utökade undervisningstiden i matematik.

    •  Hur beskriver lärarna den utökade matematikundervisningen?
    •  Har den utökade tiden lett fram till några förändringar i lärarnas undervisning, om i så fall på vilket sätt?
    •  Vad är kvalitet i matematikundervisning enligt lärarna?

    Metod Kvalitativ metod med semi-strukturerad intervju som redskap för datainsamling.

    Resultat Undersökningen visar att undervisningen inte har påverkats mycket av den utökade tiden. De flesta lärarna uttrycker dock att det är bra med mer tid, de behöver inte stressa fram längre. Kvalitet i undervisningen får man bland annat genom mer planeringstid, tid för reflektion enskilt och med kollegor, uttrycker lärarna. Ramarna styr vilken undervisning som levereras.

  • 249.
    Ellwanger, Marion
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    E D U W E A R Children designing tangible and wearable computing for playful educational purposes2007Ingår i: The Nordic Textile Journal 2006-07, p. 62-73Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 250.
    Elm, Marie
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    LÄR UT: bättre läkemedelshantering för äldre2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    LÄR UT – Bättre läkemedelshantering för äldre är ett projekt om äldres läkemedelsanvändning. LÄR UT-projektets mål är att öka kunskapen om äldre och läkemedel hos vårdpersonal och att förbättra utvärderingen av läkemedelsbehandling för att äldre inskrivna i Borås Stads hemsjukvård ska må så bra som möjligt av sina läkemedel. Konceptet för att nå målen är utbildning och användning av symtomskattning. Sjuksköterskor får utbildning av geriatriker, apotekare, distriktsläkare och distriktssköterska med fokus på smärta, oro, sömn och demensproblem. Sjuksköterskorna blir handledare och med hjälp av LÄR UT-pärmen utbildar de omvårdnadspersonal. För att förbättra utvärderingen av läkemedelsbehandlingen används en symtomskattningsblankett som har tagits fram i projektet. Genom LÄR UT-konceptet har över 1 800 vårdpersonal utbildats, varav 223 sjuksköterskor i Sjuhärad. Sjuksköterskorna (170) i Borås har efter genomgången LÄR UT-utbildning utbildat över 1 600 omvårdnadspersonal under 2006–2009. Nästan 500 symtomskattningar har under projekttiden genomförts främst på särskilda boenden och inför förnyelse av recept/apodos och årsbesök av distriktsläkare. FoU-enheten Sjuhärad Välfärd (tidigare ÄldreVäst Sjuhärad, ÄVS) har sedan projektet startade 2006 varit med som samarbetspartner och tillsammans med Borås Stad utfört en utvärdering av projektet. Utvärderingens övergripande syfte har varit att undersöka om utbildningssatsningen LÄR UT leder till en kompetens- och kvalitetshöjning för personalen och verksamheten i läkemedelsanvändning som på sikt kan leda till ökad kvalitet i vården av äldre.

2345678 201 - 250 av 813
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-cite-them-right
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf