Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2345678 201 - 250 av 1826
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-cite-them-right
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201. Bengtsson, I
    et al.
    Karlson, B
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Haglid Evander, M
    Währborg, P
    A 14-year follow-up study of chest pain patients including stress hormones and mental stress at index event2012Ingår i: International Journal of Cardiology, ISSN 0167-5273, E-ISSN 1874-1754, Vol. 154, nr 3, s. 306-311Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background Knowledge of long-term outcome in chest pain patients is limited. We reinvestigated patients who 14 years earlier had visited the emergency department due to chest pain, and were discharged without hospitalization. Extensive examinations were made at that time on 484 patients including full medical history, exercise test, a battery of stress questions and stress hormone sampling. Methods From a previously conducted chest pain study patients still alive after 14 years were approached. Hospitalization or deaths with a diagnosis of ischemic heart disease or cerebrovascular disease were used as end point. Results During the follow-up period 24 patients had died with a diagnosis of ischemic heart or cerebrovascular disease, and 50 patients had been given such a diagnosis at hospital discharge. Age (OR 1.12, CI 1.06–1.19), previous history of angina pectoris (OR 9.69, CI 2.06–71.61), pathological ECG at emergency department visit (OR 3.27, CI 1.23–8.67), hypertension (OR 5.03, CI 1.90–13.76), smoking (OR 3.04, CI 1.26–7.63) and lipid lowering medication (OR 14.9, CI 1.60–152.77) were all associated with future ischemic heart or cerebrovascular events. Noradrenalin levels were higher in the event group than in the non-event group, mean (SD) 2.44 (1.02) nmol/L versus 1.90 (0.75) nmol/L. When noradrenalin was included in the regression model high maximal exercise capacity was protective of an event (OR 0.986, CI 0.975–0.997). Conclusion In chest pain patients previous history of angina pectoris, hypertension, smoking, pathological ECG at primary examination, and age were the main risk factors associated with future cardiovascular or cerebrovascular events.

  • 202.
    Bengtsson, Ikumi
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Strand, Ulrika
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    eHälsa som stöd för egenvård vid kronisk hjärtsvikt: En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtsvikt är en av de vanligaste diagnoserna i vården. I Sverige drabbas ca. 250 000 personer av hjärtsvikt varje år. För patienter med hjärtsvikt är egenvård väsentligt för att uppnå en god livskvalitet och förebygga försämring. Däremot är sjukdomsinsikten inte alltid tillräckligt god vilket försvårar följsamheten till behandling och motivationen till adekvata åtgärder. eHälsa är tänkt att underlätta patienters information och kommunikationsmöjlighet för att öka tillgängligheten till vården. Den tekniska utvecklingen sker snabbt och eHälsoverktyg av olika slag finns att tillgå för att vara behjälpliga och underlätta egenvården. 

    Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa patienter med hjärtsvikt och deras upplevelse av eHälsa för att stödja egenvården.

    Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg. Litteraturöversikten baserades på fem kvalitativa och tre kvantitativa studier samt en studie med en mix av kvalitativ och kvantitativ metod.

    Resultat: Resultatet visar att användning av eHälsa främjar egenvården vid hjärtsvikt i de flesta fall men framhåller också sjuksköterskans viktiga roll och stöd i användningen av eHälsa samt teknikens användarvänlighet. De tre huvudteman som identifierades i resultatet var Empowerment, Upplevelse av trygghet och Vikten av användarvänlig teknik.

    Diskussion: I diskussionen problematiseras huruvida eHälsa ersätter sjuksköterskans fysiska möten samt behovet av teknisk support i användning av eHälsa.

    Slutsats: Den viktigaste slutsatsen av litteraturöversikten är att eHälsa kan förbättra patienters egenvård även när det kommer till den äldre generationen med begränsad teknikvana. Dock krävs individanpassning av både teknik och stöd. Vidare forskning behövs för att få en uppfattning om sjuksköterskans upplevelse av eHälsa och hens stöd till användarna samt de organisatoriska utmaningarna

  • 203.
    Bengtsson, Julia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Nyman, Maria
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ambulanssjuksköterskans upplevelse av arbetsbelastningen och hur den påverkar vårdandet: En intervjustudie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ambulanssjukvården har utvecklats mycket under årens gång, från att ha varit ett renodlat transportmedel till att behandla och diagnostisera patienter prehospitalt. Kraven på ambulanssjuksköterskan har ökat och i och med den mer avancerade vård som bedrivs i ambulansen så tar uppdragen längre tid. Även antalet uppdrag har ökat den senaste tiden, vilket medfört att arbetsbelastningen blivit tyngre för ambulanssjuksköterskan. Stress och ohälsa är vanligt bland blåljuspersonal, men hur arbetsbelastningen påverkar vårdandet av patienten finns det inte mycket forskat om.

    Vi har därför valt att belysa hur ambulanssjuksköterskan upplever arbetsbelastningen och hur den påverkar vårdandet. För att kunna belysa upplevelsen så har vi gjort en kvalitativ intervjustudie. Vi har intervjuat sex stycken ambulanssjuksköterskor vid tre olika ambulansstationer i Väst Sverige. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med hjälp av en intervjumall. Huvudkategorierna som intervjuerna resulterade i är; påverkbara faktorer för en god arbetsmiljö, icke påverkbara faktorer för en god arbetsmiljö, faktorer som påverkar vårdandet. Resultatet av studien visar att ambulanssjuksköterskorna blir negativt påverkade av den ökade arbetsbelastningen. Dygnpassen känns betungande, det finns en oro över att inte hinna äta mat under arbetspassen och tröttheten under nattpassen gör ambulanssjuksköterskan till en sämre vårdare. Ambulanssjuksköterskan måste inför varje arbetspass vara förberedd på lite sömn och uteblivna måltider. Arbetsbelastningen inom ambulanssjukvården är hög och troligtvis skulle en del av den kunna minska om det fanns fler resurser att tillgå.

  • 204.
    Bengtsson, Malin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bolmvall, Lisa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    ”Just självmordspatienter berör väldigt mycket…”: Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som har försökt att begå självmord2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige försöker varje år 9000 personer att ta sitt liv utan att lyckas. En person som vaknar upp efter ett självmordsförsök kan ofta uppleva emotionell smärta och skamkänslor, i tillägg till de ursprungliga problem som resulterade i självmordsförsöket. Mötet med vården upplevs ofta som svårt för dessa patienter, men sjuksköterskans bemötande kan ha stor betydelse för patientens psykiska välmående. För sjuksköterskan kan mötet ge upphov till djupare existentiella funderingar, vilka kan skapa både positiva och negativa attityder gentemot patienten.

    Patienter som har försökt att begå självmord vårdas inte sällan på en intensivvårdsavdelning i den första kritiska fasen. Därför är intensivvårdssjuksköterskan ofta den första person som patienten möter vid uppvaknandet, men det finns i nuläget inte mycket forskning på hur intensivvårdssjuksköterskan upplever mötet. Därför valdes det i detta examensarbete att söka kunskap om hur intensivvårdssjuksköterskor upplever det att vårda patienter som har försökt att ta sitt liv. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med fenomenologisk ansats. Sex enskilda intervjuer genomfördes, vilka sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att intensivvårdssjuksköterskor kan känna både närhet och distans i relationen till denna grupp av patienter och kan även uppleva mötet som utmanande. De kan känna en personlig otillräcklighet och de upplever ofta att patienterna inte får tillräcklig psykiatrisk hjälp på intensivvårdsavdelningen eller i resten av vårdkedjan. Vidare kan vårdandet beröra intensivvårdssjuksköterskan på ett djupare plan genom att väcka tankar kring den egna livssituationen, samt skapa en ambivalens kring livsuppehållande åtgärder och överlevnad.

  • 205.
    Bengtsson, Malin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hjerpe Svensäter, Eleonore
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    På samma trappsteg: Diabetessköterskors upplevelser av att arbeta med patienter som lever med diabetes typ 22015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som går hand i hand med ökad förekomst av övervikt och fetma. Diabetes typ 2 ökar och debuterar lägre ner i åldrarna än tidigare. Sjukdomen kan föra med sig allvarliga komplikationer som till exempel blindhet och njursvikt om den ej behandlas. Många komplikationer går att förebygga genom livsstilsförändringar. Genom att arbeta hälsofrämjande och förebyggande har diabetessköterskor en viktig roll i att bidra till bättre hälsa hos dessa patienter. Syftet med studien var att belysa diabetessköterskors upplevelse av att arbeta med patienter som lever med diabetes typ 2.

    Studien har en kvalitativ induktiv ansats. Åtta diabetessköterskor som arbetar på vårdcentraler intervjuades och fick samma öppna ingångsfråga där de ombads berätta om sina upplevelser av att arbeta med patienter som lever med diabetestyp 2. En kvalitativ analys av transkriberade texten från intervjuerna analyserades enligt Lundman och Hällgren Graneheim.

    Resultatet visar att diabetessköterskor har ett djupt engagemang i patienters hälsa och livssituation. Diabetessköterskor känner glädje och känner sig nöjda med sin egen insats när patienter lyckas genomföra livsstilsförändringar. De berättar också att de känner misslyckande när patienter inte klarar att förändra sina vanor och värdena försämras. De upplever utmaningar i möten med patienter från kulturer som är främmande för dem samt i att använda tolk. Resultatet visar också att diabetessköterskor upplever en ensamhet och utsatthet i arbetet när de saknar kollegor som arbetar med diabetes på vårdcentralen.

    Diabetessköterskor har behov av en kollegial gemenskap för att inte känna ensamhet i sitt ansvar för patienters hälsa. Diabetessköterskors behov av fördjupade kunskaper om mångkulturell vård och tolkanvändande diskuteras också.

  • 206.
    Bengtsson, Stina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hägg, Frida
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    ”Du får vara glad att du har överlevt”: Patienters upplevelser av risken för infertilitet till följd av cancerbehandling2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För många som genomgår cancerbehandling kvarstår ofta livslånga åkommor gällande reproduktiv förmåga. Detta innebär på olika sätt mycket lidande för patienten både fysiskt och psykiskt. Genom att utforska patienters subjektiva upplevelser kan de behov som uppstår i situationen lättare bemötas av vårdpersonal och omgivning. Syftet med studien  är  att  beskriva  patienters  upplevelser  av  infertilitet  till  följd  av cancerbehandling, dess psykosociala påverkan samt mötet med vården. Examensarbetet är en litteraturstudie där åtta artiklar har valts ut för analys.

    Resultatet visar på patienters tankar och känslor kring infertiliteten från det att den kommer på tal för första gången tills en längre tid efter friskförklaring från cancersjukdomen. Detta beskrivs genom fyra kategorier som utmynnar i följande underkategorier; Dubbelt trauma, oro och ovisshet, känsla   av   förlust,   Upplevelsen   av   att   kunna   hantera   situationen,   information, bemötande, nuvarande och kommande parrelationer, intimitet och sexualitet samt alternativa metoder- överväganden och dilemman. Bristande information och dåligt bemötande är återkommande ämnen som helt klart utgör förbättringsområden inom vården.

  • 207.
    Benson, Therese
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Dannberg, Marie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    BVC- sjuksköterskans hälsofrämjande arbete för att identifiera barn med risk för övervikt : En enkätstudie2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Barns övervikt och fetma är ett allvarligt och stort folkhälsoproblem i vårt samhälle idag. Om övervikt etableras under barndomen är risken stor att fetma utvecklas senare i livet, vilket kan medföra risk för följdsjukdomar och psykiskt lidande. Det är viktigt att i tidigt skede upptäcka barn och dess familjer med risk för övervikt och där har BVC-sjuksköterskan en central roll.

    Enligt tidigare studier har det framkommit att BVC-sjuksköterskor upplever det svårt och känsligt att prata om kost och kostvanor och risk för övervikt med föräldrar. Många har upplevt negativa reaktioner i dialogen med familjerna, vilket medfört att det hälsofrämjande arbetet inte fortskridit och med relevanta åtgärder mot barns risk för övervikt inte har satts in. Därför är det av intresse att undersöka om BVC- sjuksköterskans uppfattningar om ett arbetsredskap i form av ett frågeformulär riktat till föräldrar skulle förbättra det hälsofrämjande arbetet mot barns risk för övervikt.

    Studiens design var kvantitativ och data samlades in med hjälp av en enkät som bestod av 18 frågor i tre teman samt tre öppna frågor. Urvalet var 42 BVC-sjuksköterskor som arbetade på 19 olika BVC- mottagningar i fyra av Hallands kommuner.

    Resultatet visar att de flesta av BVC-sjuksköterskorna var positiva till att använda ett frågeformulär om kost och kostvanor.  Det kunde vara till hjälp för dem i deras hälsofrämjande arbete med att tidigt finna riskfaktorer hos barn och dess familj med risk för övervikt. Att ämnets känslighet skulle kunna minska var det många av respondenterna som tyckte. Diskussionen betonar vikten av att BVC-sjuksköterskans hälsofrämjande arbete ligger i att i tid fånga upp barn och dess familj i riskzonen för övervikt och att ett frågeformulär kan vara ett stöd i detta arbete.

  • 208.
    Berg, AL
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Bergh, CH
    Friberg, Febe
    How do nurses record pedagogical activities? Nurses' documentation in patient records in a cardiac rehabilitation unit for patients who have undergone coronary artery bypass surgery.2007Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 16, nr 10, s. 1898-1907Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims. To describe the use of pedagogically related keywords and the content of notes connected to these keywords, as they appear in nursing records in a coronary artery bypass graft (CABG) surgery rehabilitation unit. Background. Nursing documentation is an important component of clinical practice and is regulated by law in Sweden. Studies have been carried out in order to evaluate the educational and rehabilitative needs of patients following CABG surgery but, as yet, no study has contained an in-depth evaluation of how nurses document pedagogical activities in the records of these patients. Methods. The records of 265 patients admitted to a rehabilitation unit following CABG surgery were analysed. The records were structured in accordance with the VIPS model. Using this model, pedagogically related keywords: communication, cognition/development and information/education were selected. The analysis of the data consisted of three parts: the frequency with which pedagogically related keywords are used, the content and the structure of the notes. Results. Apart from the term 'communication', pedagogically related keywords were seldom used. Communication appeared in all records describing limitations, although no explicit reference was made to pedagogical activities. The notes related to cognition/development were grouped into the following themes: nurses' actions, assessment of knowledge and provision of information, advice and instructions as well as patients' wishes and experiences. The themes related to information were the provision of information and advice in addition to relevant nursing actions. The structure of the documentation was simple. Conclusions. The documentation of pedagogical activities in nursing records was infrequent and inadequate. Relevance to clinical practice. The patients' need for knowledge and the nurses' teaching must be documented in the patient records so as to clearly reflect the frequency and quality of pedagogical activities.

  • 209.
    Berg, Sandra
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Karam, Jihane
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Anestesisjuksköterskans upplevelse av att möta patienter med språksvårigheter och kulturella skillnader i den perioperativa processen2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den ökade migrationen leder till ett mångkulturellt samhälle som ställer höga krav på sjukvården. God kommunikation behövs mellan anestesisjuksköterskan och patienten för att skapa tillit, trygghet, delaktighet och för ökad patientsäkerhet. Informationsutbyte utgör en central komponent inom den perioperativa processen. Det finns begränsad forskning inom anestesisjukvård om att möta patienter där språksvårigheter och kulturella skillnader finns. Syftet med examensarbetet var att belysa hur anestesisjuksköterskor upplever mötet med patienter under den perioperativa processen där språksvårigheter och kulturella skillnader föreligger. En kvalitativ ansats valdes. Åtta individuella intervjuer utfördes på två olika sjukhus i Västra Götaland. Tre olika kategorier framkom med tillhörande underkategorier: Känslor som påverkar mötet, omständigheter som kan komplicera mötet och upplevelse av strategier som används i mötet. Anestesisjuksköterskornas möte med patienter där språksvårigheter fanns präglades av en osäkerhet samt en rädsla att missförstånd kunde uppstå och utgöra en risk för patientsäkerheten. Deltagarna föredrog användandet av fysisk tolk, då de ansåg att risken minskade för att missförstånd uppstod. Det fanns även en osäkerhet hur de kunde vidröra patienter från annan kulturell bakgrund utan att kränka. Deltagarna präglades inte endast av negativa upplevelser utan en del av deltagarna såg mötet som en lärdom, utmaning där de i stunden använde sig av olika strategier.

  • 210.
    Bergeld, Martina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lindahl, Anna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ansvaret är hela tiden: Den nya vardagen för en förvärvsarbetande anhörigvårdare2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett vård- och omsorgsbehov uppstår i många fall plötsligt. Som anhörig tas det ofta för givet att då ställa upp. Kommunen har sedan 2009 skyldighet att ge stöd till anhörigvårdare, men stödet är många gånger ej anpassat. Ca var femte vuxen i Sverige har att vårdansvar gentemot en anhörig. Som anhörigvårdare tas ett stort ansvar gentemot den anhöriga och detta ansvar förväntas öka i takt med att befolkningen blir allt äldre. Det är därför viktigt att uppmärksamma förvärvsarbetande anhörigvårdares situation för att optimera stödet från den formella vården.

    Syftet med studien är att belysa hur anhörigvårdare, som förvärvsarbetar, upplever och påverkas av det ansvar de tar på sig angående vården och omsorgen av en familjemedlem. Datainsamlingen skedde med hjälp av halvstrukturerade livsvärldsintervjuer. Data analyseras med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats vilket resulterade i tre kategorier och tio underkategorier. De tre kategorierna var: Att vilja sin anhörigas bästa, att hantera ansvaret som anhörigvårdare och Att försöka leva som vanligt. I resultatet framkom att anhörigvårdaren upplevde sig ha det yttersta ansvaret för den anhöriga, den formella vården sågs mer som ett komplement. Ansvaret gentemot den anhöriga fanns alltid där och gav således anhörigvårdaren begränsningar i vardagen. Att förvärvsarbeta trots ansvaret som anhörigvårdare beskrevs som en självklarhet, men delade åsikter om arbetet gav stress eller andrum rådde. Anledningen till att en anhörigvårdare ofta tog på sig ett stort ansvar berodde på kärlek och pliktkänslor gentemot den anhöriga.

  • 211.
    Bergendahl, Linda
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Persson, Helena
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jag tänker inte ge upp utan strid: Kvinnors upplevelser och erfarenheter tiden efter ett cancerbesked2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje år får 58 000 personer i Sverige diagnosen cancer och av dessa blir cirka 65 % botade (Cancerfonden 2014). Att få ett cancerbesked förändrar tillvaron och livsvärlden drastiskt. Då många kvinnor som drabbas av cancer dessutom har barn och familj sker även en stor förändring i den pågående vardagen. Diagnosen kan påverka kvinnan både kroppsligt, psykiskt och existentiellt. Den medicinska behandlingen som cancersjukdomen för med sig kan ge flera biverkningar men även orsaka psykisk påfrestning i form av rädsla och ovisshet för behandlingsresultat. Ett bortopererat bröst eller livmoder kan påverka självkänslan och upplevelsen av att vara kvinna drastiskt.

    Syftet med examensarbetet är att belysa kvinnors upplevelser och erfarenheter upp till två år efter ett cancerbesked. Examensarbetet är baserat på fyra kvinnors upplevelser vilka har beskrivits i tre biografier. En narrativ studie har gjorts och biografierna har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys för att få fram en ny helhetsbild av vad kvinnorna upplever i vardagen efter beskedet om cancer. Utifrån biografierna kunde huvudtemat skapas: Tillvaron rasar samman. Ur detta framkom fyra teman: Sjukdomen hade grepp om mig, någonstans där i detta kaos växte en beslutsamhet fram, omgivningens betydelse och upplevelser av att kroppen förändras. Då cancer är en stor folksjukdom möter sjuksköterskan i vårdarbetet ofta patienter med cancersjukdom och deras anhöriga. Därför är det av stort intresse för sjuksköterskan att försöka få en bild av vad dessa patienter går igenom och hur deras vardag påverkas efter att de fått beskedet, för att kunna möta och ge stöd till patienter med cancersjukdom och deras anhöriga på bästa sätt.

  • 212.
    Berger, Charlotte
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lindblad, Johanna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskors upplevelse av att vårda palliativa patienter på slutenvårdsavdelning: En litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund och problemformulering: Sjuksköterskan har en viktig och central roll i den palliativa vården. Palliativ vård innebär att lindra lidande och ge patienten den bästa möjliga livskvalitén. Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelse att vårda palliativa patienter på slutenvårdsavdelning. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med litteraturöversikt och baseras på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Två huvudteman identifierades och dessa är; sjuksköterskans upplevda kunskap om palliativ vård och svårigheter och utmaningar i den palliativa vården. Vidare identifierades sex subteman som relaterar till sjuksköterskors upplevelse att vårda palliativa patienter på slutenvårdsavdelning; kunskap om symtomlindring, utbildning och färdigheter, sjuksköterskans egna upplevda begränsningar, känsla att inte räcka till, att möta patientens andliga och existentiella behov och när tiden inte räcker till. Slutsats: För att säkerställa god omvårdnad inom palliativ vård bör mer utbildning ges för att skapa bättre kunskap. Sjuksköterskor kan uppleva att det är svårt att räcka till för att möta såväl fysiska som existentiella behov för patienter som vårdas palliativt. Tidsbrist förekommer och det leder till att sjuksköterskorna har svårt att bemöta och hjälpa de palliativa patienterna med sina existentiella behov.

  • 213.
    Bergerum, Carolina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Johan, Thor
    Jönköping University.
    Josefsson, Karin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Wolmesjö, Maria
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    How might patient involvement in healthcare quality improvement efforts work—A realist literature review2019Ingår i: Health Expectations, ISSN 1369-6513, E-ISSN 1369-7625, Vol. 00, nr 00, s. 1-13Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction This realist literature review, regarding active patient involvement in healthcare quality improvement (QI), seeks to identify possible mechanisms that contribute to success or failure. Furthermore, the paper outlines key considerations for organising and supporting patient involvement in healthcare QI efforts.

     

    Methods Two literature searches were performed. Altogether, 1,204 articles from a healthcare context were screened, focusing on improvement efforts that involve patients, healthcare professionals and/or managers and leaders. Among these, 107 articles fulfilled the chosen study selection criteria and were further analysed. 18 articles underwent a full realist review. In the realist synthesis, context-mechanism-outcome configurations were articulated as middle-range theories and organised thematically to generate a program theory on how active patient involvement in QI efforts might work.

     

    Results The articles exhibited a diversity of patient involvement approaches at different levels of healthcare organisations. To be successful, organisations’ support of QI efforts that actively involved patients tailored the QI efforts to their context to achieve the desired outcomes, and involved the relevant microsystem members. Furthermore, it promoted interaction and partnership within the microsystem, and supported the behavioural change that follows.

    Conclusion This realist synthesis generates a program theory for active patient involvement in QI efforts; active patient involvement can be a tool (resource), if tailored for interaction and partnership (reasoning), that leads to behaviour change (outcome) within healthcare QI efforts. The theory explains essential resource and reasoning mechanisms, and outcomes that together form guidance for healthcare organisations when managing active patient involvement in QI efforts.

  • 214.
    Bergerum, Martina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gustavsson, Philip
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Mind the gap!: Nyexaminerade sjuksköterskors upplevelse av att gå från student till yrkesverksam2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att börja arbeta som nyexaminerad sjuksköterska kan innebära mycket stress och oro. Det är för många en stor omställning att börja arbeta som sjuksköterska efter tre år på högskola, och det kan även upplevas som att det finns ett gap mellan den akademiska tryggheten och den kliniska verksamheten. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa nyexaminerade sjuksköterskors upplevelse av övergången från att vara student till yrkesverksam sjuksköterska. Litteraturöversikten genomfördes med att söka artiklar, varav tio artiklar som motsvarade syftet valdes ut och resulterade i två huvudteman och sex subteman. Internationellt finns det skillnader i hur nyexaminerade sjuksköterskor upplever sin första tid i yrket men den skillnaden är inte stor. Sjuksköterskor upplever att en bra introduktion stärker deras självförtroende och deras möjlighet att vårda patienter på ett bra sätt. En bra arbetsmiljö där de nyexaminerade sjuksköterskorna kan utvecklas på ett bra och säkert sätt styrker även deras intentioner att stanna kvar inom vården. De upplever även att skolan förbereder dem väl för en vardag inom sjukvården men att skolan inte förbereder dem inför pressade situationer.

  • 215.
    Berggren, Christine
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jardeanker, Ingrid
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Upplevelser av att leva och dö med ALS: En litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ALS är en förkortning av Amyotrofisk lateral skleros. Nervceller som styr kroppensmuskulatur förtvinas och leder till förlamning. Till slut påverkas andningsmuskulaturen och man får svårigheter med andningen, vilket till sist leder till döden. Sjukdomen delas in i grupper och det skiljer sig åt i symptom och aggressivitet dock är utgången densamma. Överlevnaden är vanligtvis 3-5 år. Det bedrivs mycket medicinsk forskning men än så länge har man inte hittat botemedel. Orsaken är oklar men det finns vissa teorier. Behandlingen går ut på att lindra symtom och bromsa sjukdomförloppet.

    Syftet med denna studie är att belysa upplevelsen att leva med ALS.  Därför gjordes en litteraturstudie ur ett vårdvetenskapligt perspektiv, utifrån nio forskningsartiklar. Sökningar har gjorts i databaserna Cinahl, PubMed och Medline.I analysen framkom två teman: Förändrad livsvärld och Välbefinnande. Under Förändrad  livsvärd  framkommer  tre  underteman:  Lidande,  Skuld  och  skam  samt Vården av en anhörig. Under Välbefinnande hittades två underteman: Finna mening i livet och Konsten att leva i nuet. Studien visar att ALS skapar mycket lidande och existentiella funderingar både för patient och anhöriga. Den visar också att det är de anhöriga som står för den mesta vården och tar ett stort ansvar för patienten. Mitt i allt lidande kan man trots allt finna glädje och välbefinnande, vilket familj och vänner bidrar till.

  • 216.
    Berggren Torell, Viveka
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    As fast as possible rather than well protected Experiences of football clothes2011Ingår i: Culture Unbound. Journal of Current Cultural Research, ISSN 2000-1525, E-ISSN 2000-1525, Vol. 3, s. 83-99Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    With Maurice Merleau-Ponty’s phenomenological view that human beings ‘take in’ the world and experience themselves as subjects through their bodies as a starting point, players in both men’s and women’s teams, kit men, purchasing managers, sporting directors, and a coach from Swedish football clubs have been interviewed about their perceptions and experiences of football clothing. Since the body is both a feeling and knowing entity, clothes are seen as components of body techniques, facilitating or restricting body movements in a material way, but also as creators of senses, like lightness and security; in both ways, influencing the knowledge in action that playing football is. In this article, the content of the interviews is discussed in relation to health. When clothes are primarily related to a biomedical view that health means no injuries and illnesses, warm pants and shin guards are mentioned by players, who are rather ambivalent to both, since these garments counteract a feeling of lightness that is connected to the perception of speed. Players want to be fast rather than well protected. If clothes, instead, are interpreted as related to a broad conception of health, including mental, social, and physical components, the relation body–space-in-between–clothes seems to be an important aspect of clothing. Dressed in a sports uniform, unable to choose individual details, the feeling of subjectivity is related to wearing ‘the right-size’ clothes. Also new textile technology, like injury-preventing and speed-increasing tight compression underwear, is perceived by players based on feelings that they are human subjects striving for both bodily and psychological well-being.

  • 217.
    Berggren Torell, Viveka
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    Hellre lätt och snabb än väl skyddad Om fotbollskläder relaterat till hälsa2011Ingår i: Kulturstudier, kropp och idrott Perspektiv på fenomen i gränslandet mellan natur och kultur / [ed] David Cardell, Helena Tolvhed, Idrottsforum.org: Malmö , 2011, s. 169-192Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 218.
    Bergh, Anne-Louise
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Registered nurses’ perceptions of conditions for patient education: focusing on organizational, environmental and professional cooperation aspects.2012Ingår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 20, nr 6, s. 758-770Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: To describe nurses' perceptions of conditions for patient education, focusing on organisational, environmental and professional cooperation aspects, and to determine any differences between primary, municipal and hospital care. BACKGROUND: Although patient education is an important part of daily nursing practice, the conditions for this work are unclear and require clarification. METHOD: A stratified random sample of 701 (83%) nurses working in primary, municipal and hospital care completed a 60-item questionnaire. The study is part of a larger project. The study items relating to organisation, environment and professional cooperation were analysed using descriptive statistics, non-parametric tests and content analysis. RESULTS: Conditions for patient education differ. Nurses in primary care had better conditions and more managerial support, for example in the allocation of undisturbed time. CONCLUSIONS: Conditions related to organisation, environment and cooperation need to be developed further. In this process, managerial support is important, and nurses must ask for better conditions in order to carry through patient education. IMPLICATIONS FOR NURSING MANAGEMENT: Managerial support for the development of visible patient education routines (e.g. allocation of time, place and guidelines) is required. One recommendation is to designate a person to oversee educational work.

  • 219.
    Bergh, Anne-Louise
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Göteborgs Universitet.
    Sjuksköterskors patientundervisande arbete: Ett otydligt fält2016Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Aim: The overall aim of this thesis is to explore, describe and critically assess conditions for nurses’ patient education work. This was carried out in two stages. In the first stage, the aim was to describe nurses’ experiences and perceptions of patient education work in relation to organisation, environment, professional cooperation and pedagogical competence, as well as describe differences between primary, municipal and hospital care. In the second stage, the aim was to identify discourses in the ways managers speak of the conditions for nurses’ patient education work in primary and hospital care.

    Methods: In studies I and II, a randomised selection of nurses (842) received a questionnaire of 47 items concerning factual experiences and perceptions patient education, and 13 background items. Questionnaires were returned by 83 % of the participants. The items concerned organisation, environment, professional cooperation (I), and pedagogical competence (II). Descriptive statistics, non-parametric tests and content analysis for open-ended items were used. In studies III and IV, data was collected from three focus group interviews with managers (n=10) in hospital care, and three focus groups interviews with managers (n=10) in primary care. An explorative, qualitative design with a social constructionist perspective was used. The data was analysed with a critical discourse analysis.

    Results: Nurses’ perceptions of conditions for patient education differ between healthcare settings, in favour of primary care (I, II). The nurses in primary care had better conditions and more managerial support, for example in the allocation of uninterrupted time (I). The primary care nurses had an advantage in relation to those in municipal or hospital care when it came to following research in patient education as well as how they perceived their own competences, pedagogical education and post graduate specialisations (II). Due to a heavy workload and a lack of time, the managers in hospital care could neither see the importance of their role as a supporter of the patient education provided by the nurses nor their role in the development of the nurses’ pedagogical competence. The managers used (mainly) organisational, financial, medical and legal discourses for explaining their failure to support the nurses’ providing patient education (III). The discursive practice in primary care comprised a discourse order of economic, medical, organisational and didactic discourses. The economic discourse was the predominant one, to which the organisation had to adjust. The medical discourse was self-evident and unquestioned. The managers initiated reorganisations, generally due to financial constraints. The nurses’ pedagogical competence development was unclear. Practicebased experiences of patient education were considered very important, whereas theoretical pedagogical knowledge was considered less important (IV).

    Conclusions: Nurses’ patient education work must be made visible and be given sufficient resources. In this process, support from their managers is considered vital. Managers’ support for nurses’ practical and theory-based pedagogical competence development needs to be strengthened.

  • 220.
    Bergh, Anne-Louise
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Bergh, Claes-Håkan
    Friberg, Febe
    How do nurses record pedagogical activities? An investigation of nurses’ documentation inpatients´ records in a cardiac rehabilitation unit for patients following coronary artery bypass surgery.2007Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 16, nr 10, s. 1898-1907Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims. To describe the use of pedagogically related keywords and the content of notes connected to these keywords, as they appear in nursing records in a coronary artery bypass graft (CABG) surgery rehabilitation unit. Background. Nursing documentation is an important component of clinical practice and is regulated by law in Sweden. Studies have been carried out in order to evaluate the educational and rehabilitative needs of patients following CABG surgery but, as yet, no study has contained an in-depth evaluation of how nurses document pedagogical activities in the records of these patients. Methods. The records of 265 patients admitted to a rehabilitation unit following CABG surgery were analysed. The records were structured in accordance with the VIPS model. Using this model, pedagogically related keywords: communication, cognition/development and information/education were selected. The analysis of the data consisted of three parts: the frequency with which pedagogically related keywords are used, the content and the structure of the notes. Results. Apart from the term 'communication', pedagogically related keywords were seldom used. Communication appeared in all records describing limitations, although no explicit reference was made to pedagogical activities. The notes related to cognition/development were grouped into the following themes: nurses' actions, assessment of knowledge and provision of information, advice and instructions as well as patients' wishes and experiences. The themes related to information were the provision of information and advice in addition to relevant nursing actions. The structure of the documentation was simple. Conclusions. The documentation of pedagogical activities in nursing records was infrequent and inadequate. Relevance to clinical practice. The patients' need for knowledge and the nurses' teaching must be documented in the patient records so as to clearly reflect the frequency and quality of pedagogical activities.

  • 221.
    Bergh, Anne-Louise
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Friberg, Febe
    Persson, Eva
    Dahlborg Lyckhage, Elisabeth
    Perpetuating ‘New Public Management’ at the expense of nurses’ patient education: A discourse analysis2015Ingår i: Nursing Inquiry, ISSN 1320-7881, E-ISSN 1440-1800, Vol. 22, nr 3, s. 190-201Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study aimed to explore the conditions for nurses' daily patient education work by focusing on managers' way of speaking about the patient education provided by nurses in hospital care. An explorative, qualitative design with a social constructionist perspective was used. Data were collected from three focus group interviews and analysed by means of critical discourse analysis. Discursive practice can be explained by the ideology of hegemony. Due to a heavy workload and lack of time, managers could ‘see’ neither their role as a supporter of the patient education provided by nurses, nor their role in the development of nurses' pedagogical competence. They used organisational, financial, medical and legal reasons for explaining their failure to support nurses' provision of patient education. The organisational discourse was an umbrella term for ‘things’ such as cost-effectiveness, which were prioritised over patient education. There is a need to remove managerial barriers to the professional development of nurses' patient education. Managers should be responsible for ensuring and overseeing that nurses have the prerequisites necessary for providing patient education as well as for enabling continuous reflective dialogue and opportunities for learning in practice.

  • 222.
    Bergh, Anne-Louise
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Johansson, Inger
    Persson, Eva
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Karlsson, Jan
    Friberg, Febe
    Nurses’ Patient Education Questionnaire: development and validation process2015Ingår i: Journal of Research in Nursing, ISSN 1744-9871, Vol. 20, nr 3, s. 181-200Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Abstract Conditions for nurses’ daily patient education work are unclear and require clarification. The aim was to develop and validate the Nurses’ Patient Education Questionnaire, a questionnaire that assesses nurses’ perceptions of appropriate conditions for patient education work: what nurses say they actually do and what they think about what they do. The questionnaire was developed from a literature review, resulting in the development of five domains. This was followed by ‘cognitive interviewing’ with 14 nurses and dialogue with 5 pedagogical experts. The five domains were identified as significant for assessing nurses’ beliefs and knowledge; education environment; health care organisation; interdisciplinary cooperation and collegial teamwork; and patient education activities. A content validity index was used for agreement of relevance and consensus of items by nurses (n¼10). The total number of items in the final questionnaire is 60, consisting of demographic items, what nurses report they do and perceptions about patient education in daily work. The questionnaire can be used by managers and nurses to identify possibilities and barriers to patient education in different care contexts.

  • 223.
    Bergh, Anne-Louise
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Persson, Eva
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap. Lund University, Lund, Sweden.
    Karlsson, Jan
    The Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Örebro University Hospital.
    Friberg, Febe
    University of Stavanger, Stavanger, Norway.
    Registered nurses’ perceptions of conditions for patient education: focusing on aspects of competence.2014Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 28, nr 3, s. 523-536Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: It is important to clarify nurses' perceptions of conditions for patient education in daily work as research findings are ambiguous. There is a gap between societal regulations on nurses' competence in accomplishment/achievement of patient education and research findings. AIM: The aim was to describe nurses' perceptions of conditions for patient education, focusing on aspects of competence. The aim was also to describe differences in conditions for nurses working in primary, municipal and hospital care. METHODS: The study is a cross-sectional survey and is part of a project about nurses' patient-education. A randomized selection of nurses (842) received a questionnaire comprising 47 items concerning factual experience and attitudes to patient education and 13 background items. Questionnaires were returned by 83% of participants. Descriptive statistics, non-parametric tests and content analysis for open-ended items were used. RESULTS: Nurses' perceptions of conditions for patient education differ between health-care settings. Primary care nurses are at an advantage in following research in patient education, perception of their own competence (prioritizing and knowing their mandate in patient teaching), pedagogical education and post graduate specializations. CONCLUSIONS: Nurses' patient education must be more visualized and appropriate conditions created at each workplace. In this change process, managers' support is considered vital.

  • 224.
    Bergh, Anne-Louise
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Persson, LO
    Attvall, Stig
    Psychometric properties of the Swedish version of the Well-Being Questionnaire in a sample of patients with diabetes type 1.2000Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905, Vol. 28, nr 2, s. 137-145Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: The aim of the present investigation was to further test the psychometric properties of a Swedish version of the Well-Being Questionnaire (WBQ) in order to determine whether it could be suitable for measuring health-related quality of life among type 1 diabetic patients. METHODS: In total, 94 patients who fulfilled the inclusion criteria were selected for the study and of these 85% participated. Reliability was tested with Cronbach's alpha coefficient and the internal validity by means of principal component analysis and multitrait analysis. To test the external validity, comparisons were made with two other questionnaires, the Short form-36 and a Swedish Mood Adjective Check List. RESULTS: The results show that, above all, the Swedish version of the WBQ measures psychological well-being, and thus must also be complemented with scales that measure other consequences of the illness and/or treatment, i.e. physical symptoms. The questionnaire has low discriminatory validity between subscales, which casts doubt on the appropriateness of using the four subscales as separate measures. The two scales measuring anxiety and depression are not sensitive enough for use among type 1 diabetics without complications and high or normal levels of psychological well-being. CONCLUSIONS: The Well-Being Questionnaire alone does not give any more information about subjective health status among type 1 diabetic patients than, for example, the generic SF-36.

  • 225.
    Berglund, Flora
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Björkquist, Martin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Aggressivitet, hot och våld på en akutmottagning: En litteraturstudie ur sjuksköterskors perspektiv2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Akutsjukvård kan definieras som åtgärder som bör insättas senast inom 24 timmar men helst tidigare beroende på patientens tillstånd. Sjuksköterskan arbetar nära patienten på en akutmottagning och har det övergripande ansvaret för dennes omvårdnad. Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagning kan bli utsatta för aggressiva, hotfulla och våldsamma patienter och närstående. Dessa situationer kan uppstå till följd av olika bidragande orsaker exempelvis långa väntetider, alkohol- och drogpåverkan samt mental ohälsa. Sjuksköterskor som utsätts för detta kan få svårigheter att utföra sitt arbete samt få psykiska och fysiska men. Detta examensarbete syftar följaktligen till att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att bli utsatta för aggressivitet, hotfulla situationer och våld från patienter på sjukhusbunden akutmottagning. Metoden för detta examensarbete är en litteraturstudie, baserad på Axelssons modell för litteraturstudie.

    Resultatet baseras på nio vetenskapliga artiklar varav sex stycken kvalitativa, två stycken kvantitativa samt en med blandad metodik. Samtliga artiklar hämtades från databaserna Cinahl och PubMed. Efter dataanalys identifierades fyra teman som resultatet presenteras i. Dessa är ”En del av jobbet”, ”Rädsla att utföra sitt arbete”, ”Skadad självkänsla” och ”Maktlöshet och frustration”. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever att aggressiva, hotfulla och våldsamma situationer är naturliga inslag i arbetet på akutmottagning. Sjuksköterskor kan uppleva rädsla inför sitt arbete vilket skapar en distanserad hållning gentemot patienterna, där sjuksköterskans självkänsla kan ta skada. Maktlöshet och frustration uppstår då de aggressiva, hotfulla och våldsamma situationerna eskalerar och få insatser görs för att stävja detta. I diskussionen problematiseras och diskuteras bristen på våldsförebyggande åtgärder samt hur det relateras till bristfällig anmälan av händelser.

  • 226. Berglund, Mia
    et al.
    Ekebergh, Margaretha
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Reflektion i lärande och vård: en utmaning för sjuksköterskan2015Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 227.
    Berglund, Mia
    et al.
    University of Skövde.
    Westin, Lars
    University of Skövde.
    Svanström, Rune
    University of Skövde.
    Sundler J, Annelie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Suffering caused by care--patients' experiences from hospital settings.2012Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 7, nr 1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Suffering and well-being are significant aspects of human existence; in particular, suffering and well-being are important aspects of patients' experiences following diseases. Increased knowledge about existential dimensions of illness and healthcare experiences may be needed in order to improve care and reduce unnecessary suffering. Therefore, the aim of this paper is to illuminate the phenomenon of suffering experienced in relation to healthcare needs among patients in hospital settings in Sweden. In this study, we used a reflective lifeworld approach. The data were analysed with a focus on meanings. The results describe the essential meaning of the phenomenon of suffering in relation to healthcare needs. The patients were suffering during care-giving when they felt distrusted or mistreated and when their perspective on illness and health was overlooked. Suffering was found to arise due to healthcare actions that neglected a holistic and patient-centred approach to care. Unfortunately, healthcare experiences that cause patients to suffer seem to be something one needs to endure without being critical. The phenomenon can be described as having four constituents: to be mistreated; to struggle for one's healthcare needs and autonomy; to feel powerless; and to feel fragmented and objectified. The study concludes that there are problems associated with patients experiencing suffering at the hands of healthcare providers, even if this suffering may not have been caused deliberately to the patient. Consequently, conscious improvements are needed to lessen the suffering caused by care-giving, as are strategies that promote more patient-centred care and patient participation.

  • 228.
    Bergman, Louize
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Glasin, Johanna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Överrapportering från ambulanssjukvård till akutmottagning: En observationsstudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje år drabbas över 100 000 patienter inom den svenska hälso- och sjukvården av vårdskador och majoriteten av alla vårdskador beror på brister i överrapporteringen. Ambulanspersonalen besitter unik information om den enskilde patienten och dess livsvärld med faktorer som ingår i hela vårdprocessen som inte alltid överrapporteras till mottagande sjuksköterska på akutmottagningen. Sjuksköterskan har ett ansvar att vårda hela människan, främja hälsa och välbefinnande samt lindra lidande. Viktigt är att ta reda på vilken information som anses vara betydelsefull och som lämnas till mottagande enhet samt vilka faktorer som påverkar en överrapporteringssituation för att skapa förutsättningar för ett gott vårdande.

    Syftet med studien var att beskriva överrapportering från ambulanspersonalen till mottagande sjuksköterska på akutmottagning. Metoden som användes för datainsamling var 50 stycken observationer av överrapporteringssituationer och uppföljande kvalitativa intervjuer. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom två domäner, information i överrapporteringen och omgivande faktorer som påverkar överrapporteringen. Resultatet visar att överrapporteringen oftast är medicinskt inriktad. Överrapporteringen är oftast tillräcklig god för det fortsatta vårdande och informationen skall helst vara kortfattad. Det förekommer brister i överrapporteringen och information behöver ofta hämtas från flera källor. En överrapportering sker ofta i utmanande miljöer med många avbrott. Information om patienten missas och patientsäkerheten samt sekretessen riskeras att hotas. Studien visar att överrapportering bör ske i slutna rum och en välfungerande överrapportering kan bidra till en tydlig bild över patientens situation och fortsatta vård. Vidare forskning inom ämnet bör ske eftersom vården ständigt utvecklas och därmed bör även överrapportering utvecklas och prioriteras för ett patientensäkert omhändertagande.

  • 229.
    Bergman, Natalie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Odström, Louis
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Moralisk stress definieras som en moralisk konflikt som uppstår hos en individ när han eller hon vet vilken handling som är moraliskt korrekt men det finns yttre omständigheter som gör att detta inte går att genomföra. Av tidigare forskning framgår det att denna typ av stress kan leda till konsekvenser för sjuksköterskan både i professionen men även i privatlivet. Det har även visats att moralisk stress bidrar till utbrändhet hos sjuksköterskor som resulterar i sämre vårdkvalitet samt att sjuksköterskor väljer att lämna sitt yrke.

    Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress inom den somatiska slutenvården och är utformad som en litteraturstudie och genomförd enligt Axelssons metod. Studien är baserad på tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Dataanalysen resulterade i fyra huvudteman som visade sig ha korrelation till upplevd moralisk stress hos sjuksköterskor. Dessa teman var Upplevelse av otillfredsställande arbetssituation, upplevelse av kollegialt stöd och samverkan, upplevelse av moralisk stress relaterat till patienten samt upplevelse av moralisk stress relaterat till organisation och ledning. Vår studie visar att utbildning kring moralisk stress kan ge sjuksköterskor mer kunskap kring ämnet samt de verktyg som behövs för att kunna hantera de situationer som uppstår. Därmed kan sjuksköterskor få möjlighet till att reducera de negativa konsekvenser som moralisk stress kan medföra.

  • 230.
    Bergqvist, Ida
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Melander, Karolin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Att vårda patienter i livets slutskede: En litteraturstudie om den oerfarna sjuksköterskans upplevelse2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Flertalet sjuksköterskor upplever svårigheter i att vårda döende patienter. Olika känslor uppkommer och varierar beroende på tidigare erfarenhet inom området. För att patienten ska dö med värdighet krävs det att livskvaliteten upprätthålls ända fram till dödstillfället. Problem i omvårdnaden synliggörs när sjuksköterskan upplever att egen erfarenhet, kunskap och förståelse inte är tillräcklig. Det kan resultera i kommunikationssvårigheter, osäkerhet och en otillräcklig helhetssyn av patienten.

    Syftet med studien är att undersöka hur sjuksköterskor utan erfarenhet inom palliativ vård upplever vårdandet av patienter i livets slutskede. Metoden som användes var allmän litteraturbaserad metod. Nio vårdvetenskapliga studier ingår i resultatet och tre teman kunde urskiljas: Erfarenhet av döden i vårdande kontext, kommunikation och sjuksköterskans upplevelse av döden. Ur dessa teman framkom sju subteman: att bli känslomässigt påverkad, erfarenhet av vårdande i livets slut, att kommunicera med patient och anhöriga, att kommunicera med kollegor, när kommunikationen är en utmaning, den goda döden, den dåliga döden. Resultatet påvisar vikten av kommunikation, erfarenhet, ärlighet och öppenhet i vårdandet av patienten i livets slutskede. Utifrån resultatet diskuteras utvalda upplevelser som vårdandet i livets slutskede medför. Detta gäller sjuksköterskans känslor, erfarenhet, förmåga att kommunicera samt sjuksköterskestudenter och handledares perspektiv. Genom reflektion kan ökad förståelse och därmed ökad kunskap uppnås. Sammantaget är det många faktorer som behövs för att vårdandet i livets slutskede ska vara av god kvalitet.

  • 231.
    Bergsten, Anna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Linde, Hanna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    RING MIG: En enkätundersökning om vårdavdelningssjuksköterskans upplevelse av att konsultera en mobil intensivvårdsgrupp2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning har visat att mobila intensivvårdsgrupper (MIG eller MIG-team) kan förebygga och minska antal akuta larm, hjärtstopp och mortalitet bland patienter som vårdas på sjukhus. MIG-team har också bidragit till att arbetsmiljön för vårdavdelningssjuksköterskor har förbättrats och att de erhåller stöd i omhändertagandet av akut sjuka patienter tidigare. Trots positiva effekter kan det vara svårt för sjuksköterskorna att veta när kontakt med MIG bör tas. Syftet var därmed att undersöka vårdavdelningssjuksköterskans erfarenheter av MIG-konsultation.

    En kvantitativ ansats valdes i form av en enkätundersökning. Urvalskriterier var legitimerade sjuksköterskor på medicin- och kirurgavdelningar på ett sjukhus i Västra Götalandsregionen. Sjuttioen enkäter besvarades av de 116 som distribuerades vilket gav en svarsfrekvens på 61,2%. Enkäterna bearbetades och analyserades med hjälp av programmet Statistics Commuter License version 25 och Excel.

    Resultatet visade att de flesta vårdavdelningssjuksköterskor upplevde att MIG-teamet var ett bra stöd i omhändertagandet av akut sjuka patienter och att bedömningsinstrumenten MEWS (Modified Early Warning Score) och NEWS (National Early Warnig Score) var bra verktyg för bedömning av patienters tillstånd. Signifikanta skillnader framkom i att erfarna sjuksköterskor upplevde en större trygghet i att kontakta MIG, de upplevde en ökad trygghet i sin kompetens under MIG-konsultationen och upplevde sig ha mer utbildning och kunskap i att bedöma akut sjuka patienter med organsvikt jämfört med oerfarna sjuksköterskor. Hela 90,2% av alla respondenter ansåg att utbildning och simulering i omhändertagandet av akut sjuka patienter hade varit av värde för dem. För utveckling av MIG-team är utbildning och information om både omhändertagandet av akut sjuka patienter men också om MIG-teamets funktion av stor vikt för att öka sjuksköterskornas upplevelse av trygghet i kontakten med MIG, under MIG-konsultationen och i omhändertagandet av patienten.

  • 232.
    Bergstrand, Amanda
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Klämberg, Rebecca
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    När livet blivit outhärdligt: En litteraturstudie om att vårdas efter ett suicidförsök2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje dag väljer minst tre personer i Sverige att avsluta sina liv. Antalet personer som överlever ett suicidförsök är desto fler. Dessa personer kommer i kontakt med hälso- och sjukvård på olika sätt och möts ofta av stigmatisering och tystnad. Forskning visar att sjuksköterskan upplever en osäkerhet i mötet med patienten efter ett suicidförsök. För att bidra till en värdig vård behöver vi förstå vad patienten kan uppleva i vården. Syftet med litteraturstudien är därför att belysa upplevelsen av att vårdas efter ett suicidförsök ur ett patientperspektiv. Flera artikelsökningar resulterade i åtta kvalitativa artiklar vilka analyserades och sammanställdes i denna litteraturstudies resultat. Att vårdas efter ett suicidförsök förklaras i resultatet utifrån fem huvudteman där vårdarens bemötande ses som en central del. Patienten är också i behov av att få befinna sig på en trygg plats, där hen kan finna balans då patienten ofta tappat tilltron till sig själv. Det finns också en längtan efter att få dela sina tankar och planer på suicid med vårdpersonal. För att patienten ska få dessa behov tillgodosedda krävs en professionell och kompetent vårdare. Tyvärr visar forskning att vårdaren inte alltid lyckas tillgodose patientens basala behov.

  • 233.
    Bergstrand, Linda
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Nilsson Larsson, Annette
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    ”...för det är mitt liv, det är mig det handlar om”: en intervjustudie om delaktighetens betydelse för kroniskt sjuka2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När sjukdom drabbar en människa, förändras tillvaron. En av sjuksköterskans uppgifter är att hjälpa och stötta patienten att finna mening i sin nya situation och med andra förutsättningar än tidigare. Ska patienten kunna leva sitt liv så självständigt som möjligt, behöver vården utgå från patientens behov, och utformas så att patienten kan vara delaktig. Syftet med studien är att få förståelse för vad delaktighet kan innebära för kroniskt sjuka patienter i mötet med vården. Som metod för att svara på studiens syfte, valdes en kvalitativ ansats med intervjuer som datainsamling. Sex intervjuer genomfördes och analyserades utifrån en fenomenologisk-hermeneutisk analysmetod. Under analysen växte två huvudteman med underteman fram.

    Resultatet visar att delaktighet kan innebära att bli lyssnad till. Det är centralt för informanterna, då önskan finns om att vården ska utgå från informantens tankar, behov och kunskap. Detta innefattar även tankar kring att erhålla relevant information för att kunna vara delaktig. En faktor som påverkade känslan av delaktighet eller ej för informanterna, var kontinuiteten bland vårdpersonalen. När en relation kunde byggas upp, gav det trygghet och känsla av delaktighet. Resultatet av studien ger förståelse för hur vårdpersonal kan arbeta för att patienter med kronisk sjukdom ska kunna vara delaktiga.

  • 234.
    Bergström, Maja
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Süld, Hanna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patienters inställning till fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt: En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hjärtinfarkt är idag en av de vanligaste dödsorsakerna bland vuxna i Sverige. Tidigare forskning visar att förbättrade livsstilsvanor exempelvis fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt minskar risken att återinsjukna i hjärtinfarkt. Syftet med den här litteraturöversikten är att beskriva patienters inställning till fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt. Det är en litteraturöversikt som utgår från Friberg (2017, ss.141-152) där sju kvalitativa och tre kvantitativa artiklar har granskats. Tre huvudkategorier identifierades: Vikten av kunskap, Vikten av motivation och Förändrad kropp.

    Resultatet av litteraturöversikten beskriver att brist på individanpassad information, rädsla för att återinsjukna, känsla av sammanhang och orkeslöshet är komponenter som påverkar patienters inställning till fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt. Otillräcklig information till patienter riskerar att leda till rädsla och oro över hjärtats kapacitet vid fysisk aktivitet. Gruppträning och stöd från vårdpersonal ökar känsla av sammanhang och trygghet hos patienten. Många patienter upplever att kroppen är förändrad och att det finns en orkeslöshet som inte funnits tidigare, detta påverkar deras inställning till fysisk aktivitet. I diskussionen diskuteras vikten av individanpassad information, hur sjuksköterskan kan hjälpa patienter att uppleva ökad hälsa och välbefinnande och hur betydelsefullt det är att sjuksköterskan har förståelse för patientens upplevelser efter en hjärtinfarkt. En del av diskussionen består även av hur förståelse för fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt kan bidra till hållbar utveckling ur ett patient- och samhällsperspektiv.

  • 235.
    Berkelind, Isabelle
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ulfsdotter Löveborn, Jenny
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Äldres motivation till fysisk aktivitet: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien har sin utgångspunkt i ett vårdvetenskapligt perspektiv samt i att en fysiskt aktiv livsstil kan förbättra hälsa och livskvalité hos äldre. Kartläggning av faktorer som kan motivera äldre till fysisk aktivitet skulle kunna hjälpa hälso- och sjukvården att arbeta med detta mer effektivt. Syftet är att beskriva vad som motiverar äldre till fysisk aktivitet. Studien är en litteraturstudie som bygger på vetenskapliga artiklar varav sju är kvalitativa och en är kvantitativ. Studiens resultat visar att det finns flera olika faktorer som motiverar äldre till fysisk aktivitet, dessa har delats in i fem olika teman: -Motivationsfaktorer vid hälsa och ohälsa - Personlig tillfredsställelse motiverar - Att ingå i ett socialt sammanhang motiverar - Resursanpassade träningsprogram motiverar - En mångfasetterad vägledning motiverar. Vidare tyder resultatet på att det finns många motiverande faktorer hos äldre för att delta i fysisk aktivitet. Det verkar dock saknas effektiva sätt att hantera denna kunskap på, delvis på grund utav tidsbrist i det vårdande mötet. Det verkar alltså inte handla om vad som motiverar utan snarare hur vården tar till vara på kunskapen om motiverande faktorer på ett konstruktivt sätt. Idag fattas många beslut om sjuksköterskans arbete utan att förankra dessa i den aktuella vårdverkligheten, vilket är en brist. Vården har mycket att vinna om besluten fattas utefter faktiska förutsättningar så att vården bistås med de resurser som krävs för att det vårdande mötet skall bli så bra som möjligt.

  • 236.
    Bermudez, Gabriella
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Engebring, Sara
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Uppföljning av fysisk aktivitet på recept inom primärvården2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hälsa är ett centralt begrepp inom hälso- och sjukvården och är det centrala i sjuksköterskans arbete. Sjuksköterskans profession innebär att arbeta både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Fysisk aktivitet används till stor grad i den hälsofrämjande och förebyggande vården. Sjuksköterskorna använder sig av fysisk aktivitet genom att förskriva fysisk aktivitet på recept (FaR). Brister i användandet av FaR har setts bland annat i uppföljningen. Uppföljning av FaR är viktig för patientens följsamhet och blir ett problem när den inte utförs. Studien fokuserar på sjuksköterskans erfarenheter vid uppföljningen av FaR, då brister vid användningen har upplevts.

    Syftet är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter att arbeta med uppföljning av Fysisk aktivitet på Recept inom primärvården. Genomförandet av studien gjordes genom en kvalitativ ansats med intervjuer och en innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier med tillhörande underkategorier. De kategorier som framträdde är: Vårdrelationen mellan sjuksköterskan och patienten, sjuksköterskans flexibilitet och tillgänglighet och slutligen sjuksköterskans förutsättningar. I resultatet behandlas bland annat aspekter som tidsbrist, prioritering, patientens följsamhet, sjuksköterskans inställning och sjuksköterskans kunskap. I diskussionen fördjupas ytterligare områdena kring tidsbrist, prioritering och patientperspektiv och hur utebliven uppföljning av FaR påverkar folkhälsan. Genom fördjupningen kopplas dessa områden till tidigare forskning för att öka kunskapen om sjuksköterskan erfarenheter vid uppföljningen av FaR.

  • 237.
    Berméus, Emelie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Götvall, Karin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Grunden för vårdrelationen är ordlös – kommunikationens betydelse för patienter med afasi: En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Många människor i Sverige drabbas årligen av stroke och afasi. Afasi medför på olika sätt funktionsnedsättningar med talet som kan variera i svårighetsgrad. Personer som drabbas av afasi får därmed en försämrad möjlighet att kommunicera med andra människor och det blir svårare att förstå samt göra sig förstådd. Syftet med studien var att belysa kommunikationens betydelse för vårdrelationen hos patienter med afasi. Metoden som användes var litteraturöversikt enligt Friberg (2017) där artiklarna i resultatet sökts fram via två databaser och en sökmotor. Åtta artiklar ingick i resultatet och analyserades enligt Fribergs (2017) modell. Analysen ledde till att tre huvudteman och nio subteman identifierades. Huvudteman som identifierades var ordlös kommunikation, frånvaro av förståelse och vårdrelationen.

    I resultatet framkom att ordlös kommunikation var ett brett begrepp och en viktig faktor som på olika sätt var genomgående i alla teman. Detta kan förklaras av att vårdrelationen som uppstår mellan patienter med afasi och vårdare ska upplevas som en gemenskap och på det viset bli vårdande. I de fall där kommunikationen hade misslyckats gav det upphov till negativa känslor hos såväl vårdare som patienter med afasi. Känslan av misslyckande, både hos vårdare och patienter med afasi, identifierades också som huvudtema då just negativa känslor i vårdrelationen behandlades av alla artiklar. Vidare visade resultatet på att kommunikationen hade en betydande roll för vårdrelationen hos patienter med afasi.

  • 238. Berndtsson, I
    et al.
    Carlsson, E
    Persson, Eva
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Lindholm, E
    Long-term adjustment to living with an ilial pouch-anal anastomosis2011Ingår i: Diseases of the Colon & Rectum, ISSN 0012-3706, E-ISSN 1530-0358, Vol. 54, nr 2, s. 193-199Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    PURPOSE: The aim of this study was to describe long-term adjustment to life with an ileal pouch-anal anastomosis after surgery for ulcerative colitis, to investigate the relationship of pouch function to adjustment, and to explore factors affecting quality of life. METHODS: A total of 369 patients treated between 1982 and 1993 were included in the study. Questionnaires designed to assess bowel (pouch) function (Öresland score) and disease-specific adjustment (Swedish version of the Ostomy Adjustment Scale), plus open-ended questions regarding quality of life, were sent by mail. Open-ended questions were analyzed with qualitative content analysis. RESULTS: A total of 252 patients (84%) returned the disease-specific adjustment questionnaire (141 males/111 females); median age, 51 (range, 26-77) years; median follow-up, 15 (range, 10-21) years after construction of the ileal pouch-anal anastomosis. High adjustment ratings were found for all statements, with the maximum median score of 6 on 28 of the 36 items. Items with the lowest ratings (median score, 5) pertained to things one would do if not for the IPAA, feeling free to travel, ability to enjoy sexual activities, comfort with body image, ability to laugh about awkward situations, confidence in the appliance, and whether the surgery helped with decisions on what things are most important in life. Participants with the lowest adjustment scores had low bowel function scores (P < .0001). Open-ended quality of life questions were answered by 150 patients (59.5%). The most important areas for quality of life were health, family, restroom access, and friends. Five categories emerged from the qualitative content analysis: living a "normal" life, food restrictions, physical limitations, influence of restroom access on social life, and being dependent on medical care. CONCLUSIONS: Most participants had adjusted well to life with an ileal pouch-anal anastomosis and considered life to be normal. Good public restrooms were important for quality of life. Improving pouch function may help patients adjust to the postoperative state, but deeper understanding of reasons for poor adjustment despite good pouch function is needed.

  • 239. Berndtsson, Ina
    et al.
    Carlsson, Eva
    Hallén, Ann-Marie
    Fingren, Jeanette
    Lindholm, Eva
    Persson, Eva
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Stoma complications in acute and emergency situations: a prospective longitudinal study2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 240. Berndtsson, Ina
    et al.
    Carlsson, Eva
    Persson, Eva
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Framtida forskning2008Ingår i: Stomi- och tarmopererad - ett helhetsperspektiv / [ed] Eva Persson, Ina Berndtsson, Eva Carlsson, Studentlitteratur , 2008Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 241.
    Berner, Andreas
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Rotter, Pontus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    När tid är liv: Skillnader i prioritering och väntetider vid potentiellt akut livshotande tillstånd – en jämförelse mellan alarmeringssjukvård och ambulanssjukvård2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För många akut sjuka patienter är alarmeringssjukvården och ambulanssjukvården den första kontakten med sjukvården. Därför är det viktigt att dessa patienter prioriteras korrekt i förhållande till sjukdomstillståndets allvarlighetsgrad. Allra viktigast är det när patientens tillstånd är potentiellt akut livshotande, i situationer när tid är liv. Förutom det fysiska hotet kan tiden kännas outhärdligt lång innan ambulansen är på plats. Rädsla för att inte bli hittad och rädsla för att tillståndet ska försämras ytterligare kan innebära en skarp konfrontation med tankar om livets ändlighet.

    Syftet med studien var att kartlägga om det förelåg några skillnader i prioritering mellan alarmeringssjukvården och ambulanssjukvården, vid uppdrag där ambulanssjukvården bedömt att patienten led av ett potentiellt akut livshotande tillstånd.

    Alarmerings- och ambulansuppdrag från en region i sydvästra Sverige analyserades i en retrospektiv kvantitativ studie. Data inkluderade varje uppdrag under 2014 som ambulanssjukvården bedömt som Prio 1 vid avtransport (n=17 184). Av dessa uppdrag var 82,4 % (n=14 676) utlarmade som Prio 1 av alarmeringssjukvården. De resterande 17,6 % (n=3138) larmades ut som Prio eller Prio 3. Väntetiden för de patienter som bedömdes som Prio 2 eller Prio 3 vid utlarmningen var 100 % längre jämfört med som larmades ut som Prio 1. De bedömda tillstånd som oftast prioriterades upp var ”Ryggbesvär” (71,7 %) och ”Buk/urinvägar” (47,6 %). Kvinnor (19,7 %) prioriterades upp i högre utsträckning än män (18,3 %). Den största skillnaden förekom i gruppen ”Våld-misshandel” där andelen upprioriterade män var 14,7 % och andelen upprioriterade kvinnor var 41,7 %. Skillnader i prioritering i relation till ålder var högst för patienter som var 81 år eller äldre (26,0 %).

    Slutsatsen är att det förekommer omotiverade skillnader i vård för den aktuella patientgruppen. Skillnaderna är väsentliga eftersom tillståndens svårighetsgrad är bedömda som potentiellt akut livshotande och för en del av tillstånden är effekten av både åtgärder och väntan stor. Studien visar var skillnaderna är som störst, vilket gör det lättare att bedöma vilka vidare studier som sannolikt ger mest patientnytta.

  • 242.
    Berntsson, Hannah
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ouattara, Kadiatou
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Cancerpatienters upplevelse av att hantera smärta vid vård i livets slutskede: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Cancer är en sjukdom som orsakar mycket lidande och smärta. Med orsak till en åldrande befolkning beräknas antalet cancerfall att öka de kommande åren. De symtom som patienter inom vård i livets slutskede erfar mest är just smärta. Smärta är ett begrepp som innefattar flera dimensioner. Genom att undersöka den smärta som patienten erfar och hur smärtan på bästa sätt lindras, kan kunskapen och förståelsen för fenomenet sedan öka och bidra till en god palliativ vårdsituation.

    Syftet med den här studien är att beskriva cancerpatienters upplevelse av att hantera smärta vid vård i livets slutskede. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar har analyserats enligt Axelssons modell för en litteraturstudie. Resultatet presenteras i två olika huvudteman: Relationen mellan vårdgivare och patient samt Rädsla över förluster och smärta. Det förekommer att patienter med cancer i livets slutskede förnekar smärta för att slippa se familjen i sorg. Dessutom är själva rädslan för smärtupplevelsen många gånger större än rädslan inför döden. Patienter upplever rädsla för läkemedel och dess biverkningar. För att ge patienter med cancer bäst smärtlindring behövs en ömsesidig kommunikation mellan patient och sjuksköterska. Dessutom krävs en integrerad relation mellan patient och sjuksköterska.

  • 243.
    Bertilsson, Louise
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Strid, Helena
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskors möjlighet att arbeta efter barnkonventionen2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vård av barn är komplex och sjuksköterskan behöver kunskap om den specifika vård som krävs i mötet med barn för att säkerställa god kvalitet i vården. Att möta barnet efter ålder och utveckling samt göra barnet delaktigt är en utmaning för sjuksköterskan och ställer krav på vårdandet. Att vårda utifrån barnets perspektiv och utvecklingsstadier ingår i sjuksköterskans vårdande. Vid införandet av barnkonventionen som lag i Sverige 2020 ska barnets rättigheter stärkas och kvaliteten i vården av barn förväntas förbättras.

    Syftet var att undersöka i vilken utsträckning sjuksköterskor arbetar efter barnkonventionen.

    Metoden var empirisk kvantitativ och utgick från ett frågeformulär vilket analyserades genom beskrivande statistik.

    Resultatet belyser svårigheter för sjuksköterskan att se till barnets bästa, göra barnet delaktigt, låta barnet uttrycka sig och möjliggöra barnets utveckling i den utsträckning som krävs för att uppnå barnkonventionen som lag.

    Slutsats: Det finns begränsningar i sjuksköterskans arbetssituation för att uppnå barnkonventionen som lag. Barns delaktighet i vården är begränsad och det finns brister i sjuksköterskans arbetssituation. Examensarbetet ger en fingervisning på hur sjuksköterskans arbetssituation ser ut idag. Åtgärder behöver sättas in för att vården ska kunna leva upp till barnkonventionens mål, exempelvis genom tydliga riktlinjer och arbetsredskap.

  • 244.
    Berup, Hannah
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Paulsson, Jenny
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    En nyckelroll för den psykiska hälsan i skolan: Skolsköterskans erfarenheter av att främja elevernas psykiska hälsa i låg- och mellanstadiet2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Barns psykiska hälsa bör främjas i ett tidigt stadie och skolsköterskan har en nyckelroll i det arbetet. Forskning visar att den psykiska ohälsan hos ungdomar har ökat, vilket påverkar folkhälsan i landet och får konsekvenser för både individ och samhälle. Studiens syfte var att belysa skolsköterskans erfarenheter av att bedriva det hälsofrämjande arbetet för elevernas psykiska hälsa i låg- och mellanstadiet. Datainsamlingen gjordes genom sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2012). Ur analysen urskildes tre kategorier; stödja eleven till en hälsosam livsrytm, relationen oumbärlig för ett framgångsrikt hälsofrämjande och organisatoriska förhållandens inverkan på det hälsofrämjande arbetet, med tolv tillhörande underkategorier och ett övergripande tema: möta elevens behov och stimulera till ny kunskap som främjar en hälsosam livsstil.

    Resultatet visar att skolsköterskan ser eleven ur ett helhetsperspektiv och individen som en del i ett större sammanhang. Skolsköterskan arbetar med att stärka de faktorer som främjar hälsa och ger eleverna kunskap om hur de själva kan påverka sin hälsa och välmående. För att nå fram med det hälsofrämjande arbetet behöver skolsköterskan skapa tillitsfulla relationer till eleven och dess familj, vilket är oumbärligt för att främja elevernas psykiska hälsa. Samarbete och en god relation med övriga professioner är en viktig faktor för ett framgångsrikt hälsofrämjande. Skolsköterskorna beskriver att brist på tid och resurser hindrar dem från att främja elevernas psykiska hälsa, i den utsträckning de önskar. Skolsköterskans hälsofrämjande arbete leder till en hållbar utveckling, då interventionerna kan bidra till en minskad psykisk ohälsa och bättre utbildningsresultat, som i sin tur kan förbättra de långsiktiga sociala och ekonomiska förutsättningarna för eleverna och hela samhället.

  • 245. Billhult, Annika
    et al.
    Määttä, Sylvia
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Light pressure massage for patients with severe anxiety2009Ingår i: Complementary Therapies in Clinical Practice, ISSN 1744-3881, E-ISSN 1873-6947, Vol. 15, nr 2, s. 96-101Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Generalised anxiety disorder (GAD) is common in the western world with a lifetime prevalence of 4.3 to 5.9% and is twice as common in women as in men. GAD can have a decisive impact on a patient's everyday life as it is surrounded by unfocused worries and the severe anxiety may interfere with normal social functions. The treatments include cognitive behavioural therapy and/or psychopharmacological drugs. In previous studies the positive effects of massage on anxiety have been shown. The present study described the experience of receiving massage for eight patients with GAD. Findings revealed that the patients were able to rediscover their own capacity during the massage period. This was illuminated by the experience of being relaxed in body and mind, the experience of unconditional attention, the experience of decreased anxiety and the experience of increased self-confidence. The paper ends with a discussion of clinical implications.

  • 246. Binfa, Lorena
    et al.
    Pantoja, Loreto
    Gonzalez, Hilda
    Ransjö-Arvidson, Anna-Berit
    Robertson, Eva
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Chilean midwives and midwifery students' views of women's midlife health-care needs2011Ingår i: Midwifery, ISSN 0266-6138, E-ISSN 1532-3099, Vol. 27, nr 4, s. 417-423Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective to determine Chilean midwives’ views with regard to Chilean women’s health-care needs in midlife. The aim was also to explore Chilean midwifery students’ views on the clinical care provided to women in midlife. Design a qualitative study using focus group discussions and narratives which were analysed using thematic manifest and latent content analysis. Setting 10 different primary health care (PHC) centres in Santiago, Chile. Participants 22 midwives, working in PHC clinics and 13 (n=13) midwifery students with PHC clinical experience, attending their fourth or fifth year of midwifery education at the School of Midwifery in Santiago. Findings the midwives felt that women in midlife have special health-care service needs. They also considered themselves to be the most appropriate health staff to provide health care for women in midlife, but recognised that they lacked competence in attending psychological and social health-care needs of women in midlife such as violence, abuse and sexuality issues. The midwifery students remarked that many midwives focused their attention on fulfilling the biomedical requirements. Even if the midwives had knowledge about recent research on menopause, they had difficulties in approaching this issue and including it in their counselling. Some students also questioned the sometimes disrespectful attitude shown, especially towards Peruvian immigrants and women with psychosocial problems. Conclusions and implications for practice the findings suggest that midwives need more education about women’s health-care needs in midlife, and that more focus should be placed on the psychosocial aspects of midwifery. More reflections about the quality of the client–provider relationship in clinical practice are needed. Gender issues, the structure of power relationships, and empowerment should be incorporated and critically discussed during midwifery education and training, and also in clinics.

  • 247. Binfa, Lorena
    et al.
    Robertson, Eva
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Ransjö-Arvidson, Anna-Berit
    Chilean Women's Reflections About Womanhood and Sexuality During Midlife in a Swedish or Chilean Context2009Ingår i: Health Care for Women International, ISSN 0739-9332, E-ISSN 1096-4665, Vol. 30, nr 12, s. 1093-1110Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In order to learn about Chilean women's reflections about womanhood and sexuality during midlife, we held focus group discussions (FGDs) with middle-aged Chilean women living in Stockholm, Sweden, or in Santiago, Chile. We used thematic content analysis for the qualitative data. Emerging themes follow; societal expectations on women, perceptions about sexual relationships, and women's social stigmatization. The women had since childhood been strongly influenced by a gender-imbalanced world, which had made them socially, economically, and biologically at higher risk for exploitation during life. More focus should be directed to middle-aged women's life situation and promotion of gender equity in society.

  • 248. Binfa, Lorena
    et al.
    Robertson, Eva
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Ransjö-Arvidson, Anna-Berit
    "We are always asked; 'where are you from?'": Chilean women's reflections in midlife about their health and influence of migration to Sweden2010Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 24, nr 3Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: This study explored how Chilean immigrant women living in Sweden perceived and related their life situations and health status during midlife to their migration experiences. Method: Three focus group discussions (FGDs) were performed with 21 middle-aged Chilean women (40-60 years) who had lived in Stockholm for at least 15-20 years. In-depth interviews were held with three key informants. A combination of manifest and latent content analysis was performed to structure and categorize the tape-recorded and transcribed data. Findings: Three main themes emerged from the data: (i) Chilean women's reflections about migration and resettlement; (ii) Health during midlife; perceptions of Chilean women living in Sweden; and (iii) Strategies to manage their lives and to gain social acceptance and position. The Chilean women reflected about the discrimination they had met in the Swedish society and within the health care system along with health changes they had had during midlife. They connected some of their health related problems to their hardships of migration. They also expressed confusion about the health care they had received in Sweden including conflicting and mistrusting relationship with some health care providers. Important for their way of coping with their own health seemed to be a recognition of their own space, level of independence, self-acceptance and awareness of power relationships. Conclusion: The results illuminate the importance of awareness of influence of gender and socio-cultural aspects, power relationships and communication skills among health care providers on women's health. Complementary interventions to the biomedical paradigm are needed and should be addressed in Swedish health staff educational programmes as well as in clinical training.

  • 249.
    Bisholt, Birgitta
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Ohlsson, Ulla
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Kullén Engström, Agneta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Sundler J, Annelie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gustafsson, Margareta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Nursing students' assessment of the learning environment in different clinical settings2014Ingår i: Nurse Education in Practice, ISSN 1471-5953, E-ISSN 1873-5223, Vol. 14, nr 3, s. 304-310Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction Nursing students perform their clinical practice in different types of clinical settings. The clinical learning environment is important for students to be able to achieve desired learning outcomes. Knowledge is lacking about the learning environment in different clinical settings. Aim The aim was to compare the learning environment in different clinical settings from the perspective of the nursing students. Design A cross-sectional study with comparative design was conducted. Method Data was collected from 185 nursing students at three universities by means of a questionnaire involving the Clinical Learning Environment, Supervision and Nurse Teacher (CLES + T) evaluation scale. An open-ended question was added in order to ascertain reasons for dissatisfaction with the clinical placement. Results The nursing students' satisfaction with the placement did not differ between clinical settings. However, those with clinical placement in hospital departments agreed more strongly that sufficient meaningful learning situations occurred and that learning situations were multi-dimensional. Some students reported that the character of the clinical setting made it difficult to achieve the learning objectives. Conclusion In the planning of the clinical placement, attention must be paid to whether the setting offers the student a meaningful learning situation where the appropriate learning outcome may be achieved.

  • 250.
    Bjelkenborg, Olivia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Tidlund, Emma
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskans roll i att stödja patienter med övervikt till ett hälsosammare liv: En litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Övervikt och obesitas är ett ökande hälsoproblem världen över. Det är genom den levda kroppen som vi upplever hälsa och ohälsa. Vi är helt enkelt vår kropp och genom den erfar vi världen. Övervikt beror till stor del av ohälsosamma levnadsvanor och det är viktigt att patienter får stöd att ändra dessa. Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur sjuksköterskor kan stödja patienter med övervikt till att främja hälsosamma levnadsvanor. Metoden som använts är en litteraturöversikt, där granskning av 12 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa genomfördes. Resultatet av detta bidrog till att vi fann ett antal likheter.

    Fyra kategorier identifierades: Stigmatisering och attityder, empowerment, motiverande samtal och hälsofrämjande arbete. Det visade sig att vårdpersonal ofta har någon form av negativ attityd gentemot överviktiga patienter och det kan påverka kvalitén av vården och dess effekter. Att använda och lära ut empowerment är ett sätt att få patienten att förändra sin livsstil. Genom att sjuksköterskan hjälper patienten att öka sina egna resurser finns det en större chans att patienten känner att han eller hon har kontroll över sitt eget liv och att också kunna lösa sina problem. Motiverande samtal, MI är en effektiv metod för att motivera patienter att ändra sin livsstil som används allt mer inom primärvården. Det är en riktad, patientcentrerad rådgivning baserad på många öppna frågor. Hälsofrämjande arbete är en viktig uppgift för sjuksköterskor i samhället. Diskussionen tar upp att empowerment är en stödjande process där individer eller grupper har möjlighet att förändra sin situation till det bättre. Det kom också fram att negativa attityder beror på vad man som sjuksköterska anser ha orsakat övervikten. Sjuksköterskor bör tillsammans med staten, skolor och kommuner stödja och förespråka förändringar i riktlinjer som skulle kunna förebygga och minska konsekvenser till övervikt och bidra till ett friskare samhälle.

2345678 201 - 250 av 1826
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-cite-them-right
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf