Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2345678 201 - 250 av 3939
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Andersson, Sara
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gusinac, Hajrusa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gravida kvinnors upplevelser av information om smärtlindring från barnmorska på barnmorskemottagning: en kvalitativ innehållsanalys2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ungefär 90% av alla födande kvinnor i Sverige är i behov av smärtlindring, antingen farmakologisk, icke-farmakologisk eller en kombination av båda. Barnmorskan ska kunna ge information och verktyg till kvinnan och partnern under graviditet för att få vetskapen om olika metoder av smärtlindring som finns att tillgå. Ämnet är relativt outforskat sedan tidigare och endast ett fåtal studier finns inom området.

    Studiens syfte är att beskriva gravida kvinnors upplevelser av information om smärtlindring från barnmorskan på barnmorskemottagning. Metoden som använts är kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats och totalt intervjuades tio kvinnor. I resultatet framkom ett tema vilket var: Att känna tillit hos barnmorskan på förlossningen trots en ovisshet inför smärtlindring. Resultatet presenteras i fyra kategorier: Tilltro till att barnmorskan på förlossningen kommer att guida, En känsla av kontroll genom information om olika metoder, Det är viktigt att få kunskap om smärtlindring, En känsla av otillräcklig information. Kvinnorna i studien visar stark tilltro till barnmorskan på förlossningen och att det är barnmorskan som har kunskap om vilken form av smärtlindring kvinnan är i behov av i ett visst skeende under förlossningen. Kvinnorna upplever barnmorskan som en viktig del i födandet och överlämnar sig själva trots att det finns en känsla av osäkerhet inför smärtlindring.

  • 202. Andersson, S-O
    et al.
    Dahlgren, L-O
    Lundberg, Lars
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjöström, B
    Criteria nurses use in assessing acute trauma in military emergency care2007Ingår i: Accident and Emergency Nursing, ISSN 0965-2302, E-ISSN 1532-9267, Vol. 15, nr 3, s. 148-156Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Emergency medical care for seriously injured patients in war or warlike situations is highly important when it comes to soldiers’ survival and morale. The Swedish Armed Forces sends nurses, who have limited experience of caring for injured personnel in the field, on a variety of international missions. The aim of this investigation was to identify the kind of criteria nurses rely on when assessing acute trauma and what factors are affecting the emergency care of injured soldiers. A phenomenographic research approach based on interviews was used. The database for the study consists of twelve nurses who served in Bosnia in 1994–1996. The criteria nurses rely on, when assessing acute trauma in emergency care, could be described in terms of domain-specific criteria such as a physiological, an anatomical, a causal and a holistic approach as well as contextual criteria such as being able to communicate, having a sense of belonging, the military environment, the conscript medical orderly and familiarity with health-caring activity. The present study shows that the specific contextual factors affecting emergency care in the field must also be practised before the nurse faces military emergency care situations. This calls for realistic exercises and training programs, where experience from civilian emergency care is interwoven with the knowledge specific to military medical care.

  • 203.
    Andersson, S-O
    et al.
    Linköping Universitet.
    Lundberg, Lars
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jonsson, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Tingström, Pia
    Linköping Universitet.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    Linköping Universitet.
    Fixing the wounded or keeping lead in the air-tactical officers' views of emergency care on the battlefield2015Ingår i: Military medicine, ISSN 0026-4075, E-ISSN 1930-613X, Vol. 180, nr 2, s. 224-229Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to identify tactical officers' views of prehospital emergency care in the field before an international mission. A qualitative study with a phenomenographic approach based on interviews was used. The result of this study is a set of descriptive categories on a collective level, showing the variation in how the tactical officers perceived the phenomenon of emergency care in the battlefield. The result can be viewed as (1) noncombat-oriented including being able to do one's specialist task, being able to talk with local people, and being able to give first aid, and (2) combat-oriented including soldiers' skills and roles in the unit, being able to act in the unit, and being able to lead the care of injured. These findings are important for officers' preparation for international missions. The interaction between military and medical knowledge on-site care should be developed between the tactical officer and the medical personnel in order to minimize suffering and to enhance the possibility for survival of the casualty.

  • 204.
    Andersson, Sofie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hjälm, Emelie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Att leva med diabetes typ 1: ur ett ungdomsperspektiv2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 1 är en sjukdom som ofta uppkommer i tidig ålder. Att få diagnosen innebär en stor omställning för ungdomen då livsstil måste anpassas efter sjukdomens behov. Under ungdomsåren är frigörelsen från föräldrarna samt att hitta en egen identitet framträdande. I vården kring ungdomar med diabetes har sjuksköterskan en stor betydelse. Sjuksköterskans pedagogiska roll men även stöd har en stor betydelse för hur ungdomar accepterar, hanterar och upplever sin sjukdom och är på så sätt betydelsefullt för hur god ungdomens egenvård blir.

    Syfte: Att beskriva ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1

    Metod: Litteraturöversikt. Sammanlagt har tio artiklar valts ut och granskats efter Fribergs granskningsmall. Alla artiklar är kvalitativa och etiskt godkända. Artiklarna analyserades utifrån Fribergs modell och resulterade i tre teman med subteman.

    Resultat: Sjukdomen fick ungdomarna att känna sig annorlunda. De flesta ungdomar fann ett stöd i deras omgivning, främst av föräldrar, vänner och vårdpersonal. En god kunskap om sjukdomen bidrog till en större mognad och kontroll över sjukdomen. Många ungdomar uttryckte en rädsla av att drabbas av hypoglykemi.

    Diskussion: Att generalisera ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1 är inte möjligt, då tankar och upplevelser är högst individuellt och alla ungdomar har olika förutsättningar att hantera sin sjukdom. Sjuksköterskan bör se till varje enskild individs behov samt ta hänsyn till ålder och mognad för att på så sätt individanpassa vården.

  • 205. Andersson, Sten-Ove
    et al.
    Lundberg, Lars
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jonsson, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Tingström, Pia
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    Doctors' and nurses' perceptions of military pre-hospital emergency care - When training becomes reality.2017Ingår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 32, s. 70-77, artikel-id S1755-599X(17)30010-1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to identify physicians' and nurses' perceptions of military pre-hospital emergency care before and after an international mission. A qualitative empirical study with a phenomenographic approach was used. The results after pre-deployment training can be categorised as (1) learning about military medicine and (2) taking care of the casualty. The results after an international mission can be categorised as (1) collaborating with others, (2) providing general health care and (3) improving competence in military medicine. These results indicate that the training should be developed in order to optimise pre-deployment training for physicians and nurses. This may result in increased safety for the provider of care, while at the same time minimising suffering and enhancing the possibility of survival of the injured.

  • 206. Andersson, Sten-Ove
    et al.
    Lundberg, Lars
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Jonsson, Anders
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Tingström, Pia
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    Interaction, Action, and Reflection: How Medics Learn Medical Care in the Swedish Armed Forces2013Ingår i: Military medicine, ISSN 0026-4075, E-ISSN 1930-613X, Vol. 178, nr 8, s. 861-866Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The objective of this study is to examine how medics within the Swedish Armed Forces perceive their learning outcome following military prehospital training. A qualitative study with a phenomenographic approach was used to investigate how learning is perceived among military medics. At meta level, the results can be viewed as an interaction, i.e., being able to collaborate in the medical platoon, including the ability to interact within the group and being able to lead; an action, i.e., being able to assess and treat casualties, including the ability to communicate with the casualty, to prioritize, and to be able to act; and a reflection, i.e., having confidence in one's own ability in first aid, including being prepared and feeling confident. interaction during the period of education is important for learning. action, being able to act in the field, is based on a drill in which the subject progresses from simple to complex procedures. reflection, learning to help others, is important for confidence, which in turn creates preparedness, thereby making the knowledge meaningful.

  • 207. Andersson, Sten-Ove
    et al.
    Lundberg, Lars
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jonsson, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Tingström, Pia
    Dahlgren, Madeleine Abrandt
    Fixing the wounded or keeping lead in the air-tactical officers' views of emergency care on the battlefield.2015Ingår i: Military medicine, ISSN 0026-4075, E-ISSN 1930-613X, Vol. 180, nr 2, s. 224-229Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to identify tactical officers' views of prehospital emergency care in the field before an international mission. A qualitative study with a phenomenographic approach based on interviews was used. The result of this study is a set of descriptive categories on a collective level, showing the variation in how the tactical officers perceived the phenomenon of emergency care in the battlefield. The result can be viewed as (1) noncombat-oriented including being able to do one's specialist task, being able to talk with local people, and being able to give first aid, and (2) combat-oriented including soldiers' skills and roles in the unit, being able to act in the unit, and being able to lead the care of injured. These findings are important for officers' preparation for international missions. The interaction between military and medical knowledge on-site care should be developed between the tactical officer and the medical personnel in order to minimize suffering and to enhance the possibility for survival of the casualty.

  • 208.
    Andersson, Stina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Wahlgren, Ellen
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Inskränkt: Livet med dialys2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kronisk njursvikt medför en minskad eller helt förlorad njurfunktion. Dialys är en behandlingsåtgärd som sätts in när kroppen inte själv kan rena blodet. Det finns två dialysformer; hemodialys och peritonealdialys. Vid hemodialys renas blodet utanför kroppen i ett semipermeabelt filter medan bukhinnan används som dialysfiler vid peritonealdialys. Patienters livskvalitet kan påverkas av dialysbehandling. På grund av detta är det betydelsefullt att sjuksköterskan som möter denna patientgrupp har en medvetenhet om de problem som kan uppstå gällande patienternas livskvalitet.

    Syftet med aktuell litteraturstudie är att beskriva patienters upplevda bundenhet och begränsningar av dialysbehandling för kronisk njursvikt. Elva artiklar med kvalitativ ansats och en artikel med kvantitativ ansats inkluderades i studien. Resultatet visar att patienterna känner sig inskränkta i sitt vardagliga liv på grund av dialysen samtidigt som de är tacksamma för att dialysbehandlingen ger möjlighet till förlängt liv. Beroendet till likväl maskin som vårdpersonal är ett genomgående tema i resultatet. Upplevelsen av att förlora tid, svårigheter att resa samt förändringar i olika sociala sammanhang var också något som patienterna uttryckte. Sjuksköterskan har en viktig roll genom att hon bör lindra patientens lidande. Litteraturstudien kan användas för att uppmärksamma det sjukdomslidande patienterna upplever.

  • 209.
    Andersson, Ulf
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Andersson, Henrik
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bremer, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Falchenberg, Åsa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Evidence-based guidelines for comprehensive assessment in pre-hospital and hospital emergency care2018Ingår i: 3rd Global Conference on Emergency Nursing & Trauma Care, Noordwijkerhout, October 4-6, 2018, 2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 210.
    Andersson, Ulf
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Falchenberg, Åsa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Evidensbaserade riktlinjer för helhetsbedömning inom akutsjukvård: En nationell tvärsnittsstudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det är en utmaning att tillgodose patienters akuta vårdbehov då dessa inte alltid tar sin form i fysiska besvär utan behoven måste även tolkas och förstås utifrån kulturella, andliga, känslomässiga och existentiella dimensioner. Forskning visar på att en tidig helhetsbedömning av patienter påverkar den fortsatta vården positivt genom ett förbättrat slutresultat för patienten. En helhetsbedömning omfattas av  tre huvudområden: fysiska,  psykiska  och  existentiella vårdbehov. Dessa kan sedan delas upp i fem mer specifika områden: medicinska behov, omsorgsbehov, fysisk- och mental förmåga, samt bedömning av patientens sociala situation inklusive boendesituation.

    Syftet var att undersöka förekomsten av riktlinjer för helhetsbedömningar inom akutsjukvården i Sverige.

    Metod: En nationell tvärsnittsstudie där riktlinjer avseende  helhetsbedömning av  patienter i ambulanssjukvård  och sjukhusbunden akutsjukvård granskades med hjälp av en kvantitativ undersökande design. Förfrågan om deltagande skickades till 72 akutmottagningar och 25 ambulansorganisationer vilka innefattade samtliga 20 landsting. Totalt inkom 17 riktlinjer för granskning.

    Resultat: Det saknas riktlinjer för helhetsbedömning av patienter som uppsöker akutsjukvården. De riktlinjer som används saknar tydlig koppling till evidens. Endast en riktlinje bedömdes ha hög evidensgrad. Resultatet visar också att målgrupperna som riktlinjen utvecklats för inte har medverkat i utvecklingsprocessen och att deras erfarenheter inte har efterfrågats. Konklusion: Det finns en avsaknad av evidensbaserade  riktlinjer för helhetsbedömning av patienters vårdbehov inom akutsjukvården. Därför är det nödvändigt att akutsjukvården skyndsamt utvecklar riktlinjer för hur helhetsbedömningar av patienters vårdbehov bör genomföras.

  • 211.
    Andersson, Ulf
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Maurin Söderholm, Hanna
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Andersson Hagiwara, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Clinical reasoning in the emergency medical services: an integrative review2019Ingår i: Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine, ISSN 1757-7241, E-ISSN 1757-7241Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Abstract: Clinical reasoning is the process of gathering and understanding information conducted by clinicians in the emergency medical services (EMS) so as to make informed decisions. Research on clinical reasoning spans several disciplines, but a comprehensive view of the process is lacking. To our knowledge, no review of clinical reasoning in the EMS has been conducted.

    Aim: The aim was to investigate the nature, deployment, and factors influencing EMS clinicians’ clinical reasoning by means of a review.

    Method: Data was collected through searches in electronic databases, networking among research teams ,colleagues and friends, “grey literature,” and through ancestry searches. A total of 38 articles were deemed eligible for inclusion and were analyzed using descriptive thematic analysis. The analysis resulted in an overarching finding -namely, the importance for EMS clinicians to adjust for perceived control in unpredictable situations. Within this finding, 3 themes emerged in terms of EMS clinicians’ clinical reasoning: (1) maintaining a holistic view of the patient; (2) keeping an open mind; and (3) improving through criticism. Seven subthemes subsequently emerged from these three themes.

    Results: This review showed that EMS clinicians’ clinical reasoning begins with the information that they are given about a patient. Based on this information, clinicians calculate the best route to the patient and which equipment to use, and they also assess potential risks. They need to be constantly aware of what is happening on the scene and with the patient and strive to control the situation. This striving also enables EMS clinicians to work safely and effectively in relation to the patient, their relatives, other clinicians, associated organizations, and the wider community. A lack of contextually appropriate guidelines results in the need for creativity and forces EMS clinicians to use “workarounds” to solve issues beyond the scope of the guidelines available. In addition, they often lack organizational support and fear repercussions such as litigation, unemployment, or blame by their EMS or healthcare organization or by patients and relatives.

    Conclusion: Clinical reasoning is influenced by several factors. Further research is needed to determine which influencing factors can be addressed through interventions to minimize their impact on patient outcomes.

  • 212.
    Andersson, Ulf
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Zetterblad, Hans
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Upplevelsen av att vårda en skadad kollega i ett militärt insatsområde: En kvalitativ intervjustudie2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sedan 1956 har ungefär 100.000 kvinnor och män deltagit i militära internationella insatser, sanktionerade av FN i mer än 60 länder världen över. Intresset för tjänstgöring utomlands är stort och insatserna i dessa områden kommer snarare att öka än att minska. Arbetet i insatsområdena skiljer sig ifrån det civila i Sverige så tillvida att hotbilden är ständigt närvarande, man är långt hemifrån, möjligheten till kontakt med anhöriga är liten, samt att sjukvårdspersonalen lever tillsammans med dem de är rekryterade att omhänderta. Att under rådande omständigheter som omhänderta en skadad kollega som de har en relation till, ställer stora krav på sjukvårdspersonalens professionalism och det är både psykiskt och fysiskt påfrestande. Det är bakgrunden till författarnas intresse kring frågan hur man som sjukvårdspersonal upplever det att vårda en kollega. Syftet med studien är att beskriva upplevelsen av att vårda en kollega i ett militärt insatsområde. För att undersöka detta fenomen gjordes en kvalitativ forskningsintervju, där sju personer intervjuades som alla hade erfarenhet av att vårda en skadad kollega i ett militärt insatsområde någonstans i världen. Fem kategorier identifierades: Att hantera händelsen, Lättnad, Utsatthet, Frustration/Maktlöshet samt Att växa som människa och vårdare. Flera av kategorierna genomsyras av att sjukvårdspersonalen upplevde en otillräcklighet, att inte ha gjort tillräckligt för den skadade kollegan. Otillräckligheten hade sin grund i allt från rådande omständigheter till avsaknaden av resurser.

  • 213.
    Andersson, Veronica
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Nurses’ Perspectives and Experiences in Giving Palliative Homecare to Paediatric Patients from Marginalized Communities in Jakarta, Indonesia2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The development of palliative care in Indonesia has been slow due to the absence of palliative care guide lines and standards. This results in the limited provision of palliative care where it can only be found available in 14 hospitals in the whole country with a population over 260 million, and the palliative care is basically directed to adult patients. In the paediatric medicine field, the palliative care services in Indonesia is still in its infancy and currently palliative care is served by only one non-profit organization in Jakarta. With around 1,5 million people in Jakarta associated with living in poverty, this organization is focusing on providing free palliative care to children from marginalized communities. The questions that are raised out of these circumstances are how paediatric palliative care is practiced in Jakarta and what the rewarding and challenging parts of the job are.

    The aim of the study is to describe nurses' perspectives and experiences in giving home-based palliative care to children living with cancer and HIV from marginalized communities in Jakarta. A qualitative study design with content analysis was considered to be the method that fitted the goal of the study best. Semi structured interview was used as data collection method and there were seven nurses who participated in the interviews. The result is described by two main categories; the first category contains different topics that functioned as encouragements to the nurses, and the second category consists of various subjects that contribute to challenges that nurses encounter in their work. Lack of palliative education that lead to certain attitudes in the referral process, misperceptions about pain management and nurses’ stress management are discussed as some challenges encountered in the implementation of palliative care.

  • 214.
    Andersson Westin, Fidelie
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Wistedt, Elin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Barns upplevelser av att leva med cancer ett och ett halvt år efter diagnosen2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige drabbas nästan ett barn om dagen av cancer. De vanligaste cancerformerna hos barn är leukemi och hjärntumör. De flesta barn insjuknar i en låg ålder. Sjukdomen innebär en lång behandling med svåra biverkningar och orsakar ett avbrott från det dagliga livet med förskola och lek. Detta kan få konsekvenser för deras fysiska och kognitiva utveckling. Den forskning som finns idag är bristfällig gällande barns upplevelser av att leva med cancer. Vårt syfte med studien är därför att beskriva barns upplevelser av sitt dagliga liv ett och ett halvt år efter en cancerdiagnos. Sex stycken avidentifierade intervjuer analyserades enligt Lundman och Hällgren Graneheims (2008) modell för kvalitativ innehållsanalys. I analysen fokuserade vi främst på barnens egna berättelser. Vår studie resulterade i fyra kategorier: Avskärmad från andra barn, Behov av stark känsla av kontroll, Annorlunda samspel i leken, Kroppen är annorlunda, samt nio underkategorier. I diskussionen lyfts vikten av lek, behovet av andra barn, känslan av kontroll samt sjuksköterskans roll för en god vårdrelation fram. Då behandlingstiden är lång med många efterkontroller träffar sjuksköterskan barnen under en längre period. Därför behöver sjuksköterskan som vårdar dessa barn en bättre inblick i hur barnen själva upplever sitt dagliga liv för att på bästa sätt kunna identifiera och tillgodose barnens unika behov. Ett barn som är välinformerat och delaktigt i sin egen vård upplever trygghet.

  • 215.
    Andersson, Åsa
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kumpula Skog, Heidi
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Börjar med frånvaro – slutar med ständig närvaro: Patientens upplevelse av att leva med svårläkta venösa bensår2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sår har i alla tider varit fruktade då de kan leda till infektioner, amputation och i värsta fall döden. Svårläkta venösa bensår beror oftast på venös insufficiens och drabbar främst personer över 65 år och risken ökar med stigande ålder. Dessa sår är vanliga inom äldrevården idag. Sårläkningsprocessen kan vara lång och orsakar patienten stort lidande. Det är viktigt som sjuksköterska att vårda utifrån ett livsvärldsperspektiv för att förstå hur personen upplever sin hälsa, ohälsa och sjukdom. Samt vilka erfarenheter och upplevelser patienten ger uttryck för och genom detta kunna stödja och stärka patientens livskraft. Syftet är att belysa patientens upplevelse av att leva med svårläkta venösa bensår. Vi har valt att göra en litteraturöversikt och utgår från Fribergs modell för att sammanställa tidigare empirisk forskning inom området. Sex av tio artiklar är hittade i databasen CINHAL, resterande fyra är hittade via manuella sökningar. Åtta av artiklarna är kvalitativa och två är kvantitativa. Resultatet visar att smärta, förändrad självbild samt sjuksköterskans betydelse för patienten i samband med svårläkta venösa bensår är delar som påverkar det dagliga livet tillika livskvaliteten hos patienten. I diskussionen belyses de tre dimensionerna av lidande enligt Katie Erikssons lidandeteori. Lidandet vävs vidare samman med valda delar av resultatet för att förankra och fördjupa teoretisk kunskap med framtida praktiskt arbete.

  • 216.
    Andreasson, Ann
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ehnberg Leffler, Maria
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Barns upplevelser av sin vardag: Tre år efter cancerdiagnos2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige överlever de flesta av de ungefär 300 barn som årligen drabbas av cancer. Vägen till att bli frisk är lång och krävande med många och påfrestande behandlingar och biverkningar. Barnen är på förskolan som sina jämnåriga kompisar men de har andra upplevelser och erfarenheter med sig. De går på kontroller och undersökningar inom hälso- och sjukvården under lång tid. Enligt barnkonventionen ska arbetet med barn genomsyras av barnets perspektiv och sjuksköterskan har en central roll genom att ta till vara på barnets erfarenheter. Endast få studier är gjorda på barns egna upplevelser av att genomgå och leva med en cancerdiagnos.

    Syfte var att beskriva barns upplevelser av sin vardag, tre år efter att de fått sin cancerdiagnos. Sex intervjuer med barn och deras föräldrar med fokus på barnens upplevelser transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet mynnade ut i tre kategorier: Barnen lever ett liv där cancern inte är central, Barnen lever ett socialt liv och Föräldrarna lever fortfarande med cancern. I diskussionen berörs barnens medvetenhet om att de har haft cancer men har svårt att minnas att de varit sjuka. De visar tydligt att de vill vara med i sociala sammanhang där de kan leka, lära och utvecklas. Föräldrarna har ett stort behov att få fortsatt stöd. Hälso- och sjukvården ska arbeta så att barnen och barnens bästa står i fokus för vården.

  • 217.
    Andreasson, Elin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Holmén, Ida
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    När vården flyttar hem: En litteraturstudie om äldre patienters upplevelser och förväntningar på sjuksköterskor i hemsjukvården2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hemsjukvård är en ökande vårdform i Sverige, detta dels för att svenska populationen blir allt äldre men även beroende på att slutenvårdsplatserna minskar. Det ökade behovet av hemsjukvård kräver en god kompetens och förståelse för denna patientgrupp. Ett hem för många människor är en trygg plats där individer kan vara sig själva och speglar personers identitet och liv. Att vara mottagare av hemsjukvård kan väcka olika känslor hos äldre patienter då det är en komplex situation när sjuksköterskan skall bedriva vårdandet i patientens hem. Grunden i vårdprocessen är en god vårdrelation. En vårdande relation kan skapas ur en vårdrelation genom att stödja och stärka patienters hälsoprocesser. Syftet med studien är att beskriva hur äldre personer förväntar sig och upplever vårdrelationen med sjuksköterskan vid vård i det egna hemmet. 

    Den valda studien är en litteraturstudie enligt Forsberg och Wengström. Vi har granskat och analyserat 10 kvalitativa artiklar. Utifrån substansen i artiklarna skapades kategorier och subkategorier. Resultatet av litteraturstudien visade på huvudbegreppen upplevelsen av respekt i vårdandet, känslan av trygghet i vårdrelationen, betydelsen av delaktighet och begränsad autonomi. Äldre patienter förväntar sig att sjuksköterskan ska respektera det privata hemmet och ha ett respektfullt bemötande. Upplevelsen av bristande respekt handlade oftast om bristande närvaro, bekräftelse och avsaknaden av dialog. Känslan av trygghet innefattade både en god kompetens, kontinuitet och förtroende genom närvaro och tillgänglighet. Genom delaktighet i vårdprocessen kunde en upplevelse av gemenskap och tillhörighet infinna sig. I diskussionen speglas litteraturstudiens resultat mot sjuksköterskors uppfattningar av vård i hemmet och relationen till patienter. Även tidigare forskning och litteratur inom området reflekteras mot resultatet.

  • 218. Andreasson, J
    et al.
    Jonsson, A
    Suserud, Björn-Ove
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Åström, S
    Ambulance personnel should take pictures at the sites of accidents!2001Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 26-27, nr 98, s. 3162-3163Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bror Gårdelöf och Thomas Blomberg ställer i Läkartidningen 8/01 (sidorna 856-8) frågan om vem som skall fotografera på olycksplats. Per Örtenwall ifrågasätter i Läkartidningen 15/01 (sidorna 1825-6) om olyckan överhuvudtaget skall fotograferas. Författarna är sedan ett år verksamma i ett av de forskningsprojekt i Västra Götalandsregionen som Per Örtenwall nämner. Syftet är att utröna om bilder tagna på olycksplats tillför patienten och vården något av värde.

  • 219.
    Andreasson, Jennie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Turesson, Ida
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Förväntningar på barnmorskan i förlossningssammanhanget: Unga gravida kvinnors perspektiv2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den unga gravida kvinnan befinner sig i en övergångsperiod mellan barn och vuxen. Perioden präglas av förändring och identitetsskapande. Barnmorskans roll är central inom barnafödande. Upplevt stöd under förlossningen minskar smärtupplevelsen och således också användandet av medicinsk smärtlindring under förlossningen. Stödet resulterar i ökat antal spontana förlossningar. Barnmorskan bidrar till en förbättrad förlossningsupplevelse vilket i sin tur har flera positiva effekter för mamman, barnet, den nya familjen och dess relationer på kort och lång sikt. En patientfokuserad och jämlik vård förutsätter kunskap om den unga gravida kvinnans förväntningar. Däribland förväntningar på barnmorskan under förlossningen. Det är oklart vilka dessa förväntningar är.

    Syftet med uppsatsen är att beskriva unga gravida kvinnors förväntningar på barnmorskan vid förlossningen. Efter att ha intervjuat sex svensktalande gravida, i åldrarna 16-19 år transkriberades intervjuerna och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. De kategorier som framkom var, stärkande relation, tillåtande atmosfär och grundad kunskap. Kvinnorna förväntar sig en relation till barnmorskan som stärker kvinnan i förlossningssammanhanget. De förväntade sig att barnmorskan ska kunna möjliggöra en tillåtande miljö för kvinnorna och att barnmorskan genom sin kunskap ska kunna tolka deras behov i förlossningssammanhanget. Resultatet av studien bidrar till att barnmorskan får en ökad förståelse för unga gravida kvinnors förväntningar. Att öka kunskapen, både inom mödravård och inom förlossningsvård, kan göra att unga gravida kvinnor ställning stärks. För att kunna bedriva den patientfokuserade och jämställda vård som regleras av Socialstyrelsen (2014) behövs mer forskning som berör den unga gravida kvinnans förväntningar på barnmorskan vid förlossningen.

  • 220.
    Andreasson, Jörgen
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Eriksson, Andrea
    Dellve, Lotta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Health care manager’s views on and approaches to implementing models for care processes.2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract
  • 221.
    Andreasson, Jörgen
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Eriksson, Andrea
    Dellve, Lotta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Health care managers' views on and approaches to implementing models for improving care processes.2015Ingår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: To develop a deeper understanding of health-care managers' views on and approaches to the implementation of models for improving care processes.

    BACKGROUND: In health care, there are difficulties in implementing models for improving care processes that have been decided on by upper management. Leadership approaches to this implementation can affect the outcome.

    METHOD: In-depth interviews with first- and second-line managers in Swedish hospitals were conducted and analysed using grounded theory.

    RESULTS: 'Coaching for participation' emerged as a central theme for managers in handling top-down initiated process development. The vertical approach in this coaching addresses how managers attempt to sustain unit integrity through adapting and translating orders from top management. The horizontal approach in the coaching refers to managers' strategies for motivating and engaging their employees in implementation work.

    CONCLUSION AND IMPLICATIONS FOR NURSING MANAGEMENT: Implementation models for improving care processes require a coaching leadership built on close manager-employee interaction, mindfulness regarding the pace of change at the unit level, managers with the competence to share responsibility with their teams and engaged employees with the competence to share responsibility for improving the care processes, and organisational structures that support process-oriented work. Implications for nursing management are the importance of giving nurse managers knowledge of change management.

  • 222.
    Andreasson, Jörgen
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. 1KTH – Royal Institute of Technology, School of Technology and Health, Stockholm, Sweden.
    Åhlström, Linda
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Eriksson, Andrea
    1KTH – Royal Institute of Technology, School of Technology and Health, Stockholm, Sweden.
    The importance of nurse managers’ preconditions and support resources for their attitude and work with improved quality of care2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 223.
    Andreasson, Martin
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Hilmersson, Helen
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer: En litteraturstudie2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor, så många som en av tio kvinnor kommer att drabbas under sin livstid. Bröstcancer är en sjukdom som påverkar dessa kvinnor både kroppsligt och själsligt och detta innebär stora förändringar i kvinnornas livsvärld. Förutom en omfattande medicinsk behandling med ofta svåra biverkningar så innebär sjukdomen även mycket existentiellt lidande med mycket ångest, rädsla och oro. För att kunna möta de här kvinnornas specifika behov av vård och omtanke, är det viktigt att som sjuksköterska kunna förstå kvinnornas upplevelser, tankar och känslor kring att leva med bröstcancer, vilket också är syftet med detta arbete. Metoden som använts för att uppfylla syftet har varit litteraturstudier i form av självbiografier. Fyra stycken biografier användes. För analys av litteraturen användes en modell för manifest kvalitativ innehållsanalys. Den kvalitativa innehållsanalysen valdes då den utvecklats just för analys av stora textmassor så som biografier, dagböcker eller intervjumaterial. Analysen resulterade i att 5 huvudkategorier och 16 underkategorier kunde utkristalliseras ur innehållet i litteraturen. De 5 huvudkategorierna är; Kvinnans upplevelse av sorg, upplevelsen av en förändrad kropp, att uppleva rädsla, att uppleva stöd samt mötet med vården. Dessa kategorier med sina underkategorier ger en helhetsbild och sammanfattning av de upplevelser som kvinnorna beskrev i biografierna. I diskussionen görs en fördjupning i de delar av resultatet som anses ha extra stor betydelse för arbetet inom vården. De ämnen som tas upp är den förändrade livsvärlden, behovet av information, vikten av ett bra vårdmöte samt praktiska implikationer för sjuksköterskor.

  • 224.
    Andreasson, Tove
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lindqvist, Ammie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i hemmet: En allmän litteraturöversikt2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den palliativa vården i hemmet är olika organiserad i olika delar av landet, men möjligheten att få dö i sitt hem är ett val som alla har rätt till. Vård i hemmet ökar ständigt, dels på grund av en allt äldre befolkning, men även på grund av att fler väljer att dö i hemmet. Palliativ vård är inriktad på att lindra lidande och öka livskvaliteten och de vårdande sjuksköterskorna har en nyckelroll i detta. En god relation mellan patienter och sjuksköterskor är av största vikt för vårdens kvalitet. Att som sjuksköterska arbeta med palliativ vård beskrivs som komplext och känslosamt.

    Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metoden som använts var en allmän litteraturöversikt. Tio kvalitativa artiklar granskades och analyserades enligt Friberg (2012, ss. 133-144) och resultatet sammanfördes till fyra huvudteman och elva underteman.

    Resultatet visar att sjuksköterskor upplever den palliativa vården i hemmet som komplex och utmanande. Relationer till såväl patienter som kollegor är viktiga liksom stöd och utbyte av kunskap. Trots att sjuksköterskorna påverkas känslomässigt vid dödsfall känner de ändå mening och tillfredsställelse i arbetet. Specialistutbildning tillför kunskap och ger en större säkerhet i vårdandet. Brist på specialistutbildade sjuksköterskor leder till att grundutbildade sjuksköterskor anställs, detta ökar kraven på att utbyte av kunskap prioriteras. För att inte känna sig otillräckliga är det viktigt att sjuksköterskor får stöd i att möta människor i existentiell kris. De kan då stödja patienterna i livets slut. Sjuksköterskor känner sig beroende av läkarna och ibland frustrerade om detta samarbete inte fungerar väl vilket kan leda till ett vårdlidande för patienterna.

  • 225.
    André, Carin
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Hugosson, Emma
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Intensivvårdsjuksköterskors upplevelser av att arbeta kliniskt med skattningsinstrumentet för delirium, CAM-ICU: En interventionsstudie2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Delirium är ett akut insättande förvirringstillstånd och vanligt förekommande på intensivvårdsavdelningar. Delirium är allvarligt och livshotande med fluktuerande förlopp. Att drabbas av delirium innebär ett ökat lidande för patienten och dess anhöriga. Det medför ökade vårdtider och en stor kostnad för samhället. Det finns flera olika instrument för att identifiera delirium, CAM-ICU är det enda skattningsinstrumentet som är översatt och validerat till svenska. Kunskap saknas om bakomliggande orsaker till det bristande användandet av skattningsinstrument och om hur intensivvårdssjuksköterskan upplever det att ta hjälp av ett skattningsinstrument för att uppmärksamma delirium. Syfte med studien var att undersöka intensivvårds-sjuksköterskors upplevelse av att arbeta kliniskt med skattningsinstrumentet CAM-ICU. Den vetenskapliga ansatsen var kvalitativ, då datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ innehållsanalys har används för att analysera resultatet. Resultatet redovisas i form av två huvudkategorier samt fem underkategorier. I resultatet framkommer att implementering av skattningsinstrumentet CAM-ICU bidrar till en ökad medvetenhet om delirium som leder till ett förändrat vårdande av intensivvårdspatienten. Informanterna upplevde CAM-ICU som ett användbart skattningsinstrument för delirium, men för att kunna utnyttja instrumentet fullt ut, krävdes tid och erfarenhet. Ett evidensbaserat skattningsinstrument som CAM-ICU bidrar till en ökad patientsäkerhet, förbättrad vårdkvalitet och är en ekonomisk vinst för samhället. Implementering av evidensbaserat arbetssätt är tidskrävande men ger långsiktigt en bättre prognos för patienten, sjukvården och samhället.

  • 226. Andréassob, A-Ch
    et al.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Bång, A
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Ekström, L
    Lindqvist, J
    Lundström, G
    Holmberg, S
    Characteristics and outcome among patients with a suspected in hospital cardiac arrest1998Ingår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 39, nr 1-2, s. 23-31Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: To describe the characteristics and outcome among patients with a suspected in-hospital cardiac arrest. METHODS: All the patients who suffered from a suspected in-hospital cardiac arrest during a 14-months period, where the cardiopulmonary resuscitation (CPR) team was called, were recorded and described prospectively in terms of characteristics and outcome. RESULTS: There were 278 calls for the CPR team. Of these, 216 suffered a true cardiac arrest, 16 a respiratory arrest and 46 neither. The percentage of patients who were discharged alive from hospital was 42% for cardiac arrest patients, 62% for respiratory arrest and 87% for the remaining patients. Among patients with a cardiac arrest, those found in ventricular fibrillation/ventricular tachycardia had a survival rate of 64%, those found in asystole 24% and those found in pulseless electrical activity 10%. Among patients who were being monitored at the time of arrest, the survival rate was 52%, as compared with 27% for non-monitored patients (P= 0.001). Among survivors of cardiac arrest, a cerebral performance category (CPC) of 1 (no major deficit) was observed in 81% at discharge and in 82% on admission to hospital prior to the arrest. CONCLUSION: We conclude that, during a 14-month period at Sahlgrenska University Hospital in Göteborg, almost half the patients with a cardiac arrest in which the CPR team was called were discharged from hospital. Among survivors, 81% had a CPC score of 1 at hospital discharge. Survival seems to be closely related to the relative effectiveness of the resuscitation organisation in different parts of the hospital.

  • 227.
    Andréasson, Madelene
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Svenningsson, Susanne
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Nästa nr 35: Varsågod! Det resultatinriktade vårdmötet i triagen2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Akutmottagningarna i Sverige har på 74 akutintag besök av 2,5 miljoner människor. Problemet med långa väntetider blir allt större. Forskningen påvisar att de medicinska riskerna ökar när väntetiderna förlängs. När politikerna kräver att patienterna skall träffa läkare inom 60 minuter ställer det stora krav på akutmottagningarna. Akutmottagningarna svarar med att optimera flödesprocesserna, utnyttjar tiden maximalt samt omorganiserar sin personal. Vårdpersonalen upplever att mötet är kort och under stress därför bör det undersökas om patienterna upplever det samma. Syftet med uppsatsen är att beskriva patienternas upplevelse av det första mötet med sjuksköterska och läkare i samband med den första bedömningen i vårdrummet. Det är en empirisk studie med öppna intervjufrågor. En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats gjordes för att få svar på patienternas upplevelser. Upplevelserna kommer att ligga till grund för att öka vårdpersonalens förståelse och förhållningssätt till patienterna i triagemötet. Resultatet visade att patienternas upplevelse är att de blir snabbt omhändertagna. Patienterna är nöjda med effektiviseringen samtidigt upplever de att mötet är något stressat. Mötet i triagen är symtominriktat, men de får förmedla den information de tycker är viktig. Vårdrummet noteras men har ingen större betydelse. Det viktigaste är ett snabbt förlopp med vårdpersonal som uppmärksammar patienterna. I diskussionen framkommer att informanterna inte förväntar sig att vara delaktiga i mötet, men om vårdpersonalen möter dem med förståelse, uppmärksamhet och helhetssyn så känner de sig bekräftade och därmed delaktiga. Sker mötet i avskilt vårdrum och en behaglig miljö skapas bättre förutsättningar för mötet.

  • 228.
    Andrén, Kajsa
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Frändeby, Alexandra
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Vård i hemmet vid livets slut - ett närståendeperspektiv: En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det blir allt vanligare att närstående vårdar patient vid livets slut i hemmet, vilket förändrar de närståendes livsvärld. Den förändrade livssituationen för de närstående kan leda till ett livslidande då den berör hela deras existens. Syftet med litteraturöversikten är att undersöka närståendes behov av stöd vid vård av patient i livets slut i hemmet. Metoden som ligger till grund för studien är en beskrivande kvalitativ litteraturöversikt ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Materialet till litteraturöversikten utgörs av tolv vetenskapliga artiklar som har granskats och analyserats enligt Fribergs modell (2012). Resultatet bygger på fyra huvudkategorier: Hemmets karaktär förändras när vården flyttar in; Delaktighet och kommunikation, grunden till en vårdande relation; Stöd i form av ökad kunskap ger trygghet för närstående; Gemenskap med andra människor i liknande livssituation skapar trygghet.  

    Litteraturöversiktens resultat visar att närstående som vårdar i hemmet upplever hemmet som en trygghet. I resultatet framkommer att gemenskap med andra i liknande livssituation anses vara stödjande. Sjuksköterskans förmåga att skapa en vårdande relation är betydelsefullt för de närstående eftersom det bidrar till en känsla av delaktighet. Närstående som vårdar i hemmet har en betydande roll i vården av patienten och därför har de således behov av stöd från sjuksköterskan. I praktiken innebär det att sjuksköterskan kan stödja närstående genom att ha ett öppet förhållningssätt och därmed skapa goda vårdande relationer som stärker närstående i sin roll som vårdare. Genom att sjuksköterskan utgår från ett livsvärldsperspektiv där hela människan tas i beaktning känner närstående sig delaktiga och upplever vården som stödjande.

  • 229.
    Andrén, Karin
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Loubelo, Lena
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Westerlind, Mia
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Barnmorskors bedömning av latensfas och aktiv fas i samband med förlossning: en viktig faktor för god vård2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Latensfasen är den första fasen i ett förlossningsarbete och är en normal process, trots detta är den komplex och svårdiagnostiserad. Det finns ingen direkt gräns mellan förvärkar och latensfasens början, däremot finns en tydligare beskrivning av när den aktiva fasen startar. Att latensfasen inte är väl definierad kan innebära problem för barnmorskor i deras möte med dessa kvinnor. En lång latensfas är relaterat till ett antal problem för den födande kvinnan, såsom trötthet, uppgivenhet, smärta, oro och olika förlossningskomplikationer. Även risken för interventioner ökar om kvinnan kommer in i ett tidigt skede till förlossningsavdelningen, och ännu inte är i aktivt fas. Syftet med studien är att belysa hur barnmorskan bedömer att kvinnan är i latensfas respektive aktiv fas. Metoden som använts är en enkätundersökning som har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats. 78 barnmorskor som arbetar inom förlossningsvård i Göteborg samt Borås deltog i studien. De svarade på två öppna frågor om vilka parametrar de väger in i sin bedömning för att definiera latensfas respektive aktiv fas. I resultatet framkom att barnmorskorna beskriver 67 olika kriterier med små variationer för latensfasen som klassificerades i fem huvudkategorier. De definierade aktiv fas med 48 olika kriterier som även delades in i fem huvudkategorier. Huvudkategorierna delades in i underkategorier enligt analysprocess för kvalitativ innehållsanalys. I sammanställningen av resultatet visades sig att flertalet barnmorskor uppgav att oregelbundna värkar och ringa påverkan på livmodertappen är huvud- kriterier för latensfasen. Regelbundenhet och progress var huvudkriterier för aktiv fas. Tydligare riktlinjer är nödvändigt för att på allra bästa sätt hjälpa dessa kvinnor.

  • 230.
    Andrésen, Sofie
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Bostig, Caisa
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Intrauterin fosterdöd: Barnmorskors upplevelser av att vårda föräldrar under förlossning vid intrauterin fosterdöd2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje år föds det i Sverige cirka 110 000 barn, av dessa är ungefär 450 döda intrauterint efter graviditetsvecka tjugotvå. Tidigare forskning har visat att barnmorskans vård vid föräldrar som drabbats av intrauterin fosterdöd har stor betydelse för föräldrarnas förlossningsupplevelse och fortsatta sorgearbete. Det finns däremot begränsat med forskning kring hur barnmorskan upplever vården av föräldrar i denna svåra situation. Syftet med studien är att beskriva barnmorskors upplevelser av att vårda föräldrar under förlossning vid intrauterin fosterdöd. Studien baseras på en kvalitativ ansats där datainsamlingen utgjordes av intervjuer med åtta barnmorskor. Inklusionskriterier för deltagande i studien var yrkesverksamma barnmorskor inom förlossningsvård som vårdat föräldrar under förlossning där intrauterin fosterdöd förelåg, vid minst ett tillfälle. Analysenheten analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån temat; Att vårda då födelse och död sker i samma stund upplevs som omänskligt samt utifrån sju kategorier; En tung uppgift, att vårda under tystnad är krävande, känslan av maktlöshet, att orka ge mer av sig själv än vid normala förlossningar, att vara behövd upplevs både tillfredsställande och tungt, att orka vårda med egna och mottagna känslor samt att känna sig ensam ger en känsla av utsatthet. Resultatet visar att barnmorskor kan ha en svår tid under och efter vårdandet vid intrauterin fosterdöd. Därmed framkommer ett behov av stöd i att hantera sina egna känslor, inte minst från kollegor men också i form av organiserat sådant på arbetsplatsen. Det kan leda till både bättre arbetsmiljö för de barnmorskor som vårdar föräldraparen, men också en bättre kvalitativ vård i form av en tryggare och vårdande barnmorska.

  • 231.
    Angelin, Kim
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Edeland, Agnes
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Att överleva sitt barn: en litteraturstudie om föräldrars upplevelse av vården när deras barn vårdas i livets slut2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Palliativ vård innebär vård i livets slutskede och syftar till att främja livskvalitén och lindra lidande. När barn vårdas palliativt ses barnets förälder som närmast anhörig. Att ha ett barn som vårdas palliativt är livsomvälvande för hela familjen och vänder upp och ner på familjens vardag. Sjuksköterskan har en viktig roll i att möta familjen i detta och att bidra till en familjefokuserad vård där föräldrar inkluderas i omvårdanden av sina barn.

    Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva föräldrars upplevelser av deras barns vård i livets slutskede. Byggstenar till en välfungerande vårdprocess i livets slutskede är kontinuitet, stöd, delaktighet och kommunikation. När sjuksköterskan brister i dessa kunskaper kan detta försämra livskvalitén och skapa lidande. Det är därför viktigt att sjuksköterskan som har en ledande roll i vårdprocessen har denna kunskap. I litteraturstudien inkluderades åtta kvalitativa och en kvantitativ artikel vilka ligger till grund för studiens resultat. Två huvudkategorier framkom, vilka är kommunikation är en viktig del av mötet samt föräldrars och vårdpersonalens samspel, fem subkategorier framkom också. I diskussionen lyfts två nyckelfynd fram, vilka är vikten av information och kontinuitet i vårdandet.

  • 232.
    Ankarling, Eva
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Heimonen, Marja-Leena
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Att närvara eller inte närvara: närståendes erfarenheter av närvaro på sjukhus vid akut omhändertagande2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Frågan om närståendes närvaro i akutrummet har varit aktuell sedan 80-talet. Denna fråga aktualiserades i samband med ett par händelser på Foote Hospital i Michigan, USA. Trots att det snart gått tre decennier är forskningen näst intill obefintlig inom området. Ibland har livräddande åtgärder påbörjats utanför sjukhuset och det kan ha varit den närstående som påbörjat återupplivningen. Trots detta blir närstående oftast hänvisade till ett angränsande rum när patienten anländer till sjukhuset. Det finns internationella riktlinjer för Family Presence During Resuscitation (FPDR) men dessa används inte generellt på sjukhuset. Detta innebär osäkerhet hos vårdpersonalen när dessa situationer uppkommer. Bland personalen råder det delade meningar om det är till fördel eller nackdel för närstående att vara närvarande på akutrummet. Av denna anledning ville vi belysa de närståendes perspektiv i samband med akut omhändertagande. Vad är mest fördelaktigt för dem för att de ska kunna bearbeta situationen och gå vidare i livet. Vårt syfte var att beskriva befintlig forskning över närståendes erfarenheter av närvaro på sjukhus vid akut omhändertagande. Som metod använde vi oss av en litteraturstudie. I resultatet framkom att de närstående som fått möjligheten att närvara på akutrummet vid akut omhändertagande med stöd av personal var nöjda med beslutet att ha närvarit. De ansåg också att det var deras rättighet och skyldighet gentemot patienten. Den befarade oron att närstående skulle störa och kritiskt granska personalen i sitt arbete visade sig vara obefogad. Närstående upplevde istället att personalen hade gjort allt som stod i deras makt för att rädda patientens liv. De få närstående som närvarit utan stöd hade däremot en annan upplevelse av händelsen och ångrade att de hade närvarit.

  • 233.
    Annebjörk, Lina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Joelsson, Emelly
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patientens upplevelse av mötet med anestesisjuksköterskan preoperativt2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund; För några år sedan hade anestesisjuksköterskan gott om tid på sig att besöka patienten preoperativt där hon kunde presentera sig och prata med patienten. Det fanns också tid för anestesisjuksköterskan att besöka patienten efter operation för att stämma av att patienten mådde bra och inte hade några frågor. På så vis kunde anestesisjuksköterskan följa patienten hela vägen inför, under och efter operationen. Idag ser verksamheten annorlunda ut. Tiden är knapp och allt fler patienter får träffa anestesisjuksköterska först på operationsdagen. Syfte; Att ur ett patientperspektiv undersöka om patientens behov av bemötande och information tillgodoses i samband med ett allt mer tidspressat operationsschema. Metod; En kvantitativ enkätundersökning gjordes på Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), Borås och på Norra Älvsborgs landsting (NÄL), enkätfrågorna togs från en nationell patientenkät.

    Resultat; 60 enkäter lämnades ut och besvarades av 57 informanter. Resultatet visar att vården över lag upplevs god och förtroende/engagemang fick höga betyg av patienterna. Information och bemötande fick båda också höga poäng, vi fann inga skillnader mellan sjukhusen rörande bemötande. 63% av de svarande kände någon form av oro inför operationen men ett lika stort antal uppgav att de kunde prata om sin oro. Vi fann inget samband mellan oro och bemötande. Diskussion; Patienterna gav genomgåendehöga omdömen rörande information och bemötande. Möjligtvis är det så att oro aldrig helt går att undvika inför en operation. Hursomhelst verkade patienterna ha haft en möjlighet att prata om sin oro. Ett lugnt och bra bemötande kanske räcker långt för att patienten ska känna sig nöjd och trygg med vården.

  • 234.
    Annenkov, Magdalena
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gabrielsson, Jessica
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    ”Vi väljer ingenting”: En kvalitativ studie om upplevelsen av att leva med IBS2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    IBS är en av de vanligaste mag- tarmsjukdomarna i västvärlden. Trots hög prevalens saknas kunskap kring effektiva behandlingsmetoder. Då sjukdomen är kronisk berörs den drabbade på lidandets olika nivåer. Eftersom IBS innebär ett lidande för den drabbade som kan medföra sämre livkvalitet väcks frågor kring hur personer som lever med IBS upplever det att leva med sjukdomen

    Syftet med denna studie är att nå kunskap kring den subjektiva upplevelsen av att leva med IBS med vardagen i fokus. En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats har legat till grund för studien. Datamaterialet består av bloggtexter av personer med sjukdomen IBS. Datamaterialet utgörs av sju blogginlägg av skribenter mellan 20-60 år. Vidare har ett ändamålsenligt urval tillämpats för att besvara studiens syfte.

    Att lida av IBS medför en rad begränsningar och kan bidra till en känsla av identitetsförlust i och med att de inte kan utföra samma meningsfulla aktiviteter längre. Sjukdomen medför daglig trötthet tillsammans med symtom såsom akut diarré och illamående, vilket tar ut sin rätt både fysiskt samt psykiskt. I perioder upplevs därav hopplöshet över sin situation, dels över de begränsningar sjukdomen orsakar samt på grund av en maktlöshet som infinns i och med oförutsägbara symtom.

  • 235.
    Anoschkin, Sofia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Glag, Linda
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ett hjärta som inte räcker till: Upplevelsen av att leva med symtomatisk hjärtsvikt2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hjärtsvikt är en kronisk och dödlig sjukdom som kräver behandling genom hela livet. Sjukdomen påverkar inte patienten endast genom att fysiska symtom visar sig, utan den inverkar på hela livssituationen. Livsvärlden ligger till grund för att förstå hur den unika individen erfar sjukdomen. När sjuksköterskan vårdar en patient med hjärtsvikt kan livsvärldsperspektivet åsidosättas om fokus ligger på den medicinska behandlingen. Det är därav viktigt att belysa hur sjukdomen påverkar patientens livssituation. Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med symtomatisk hjärtsvikt. Metoden som använts i arbetet är en litteraturstudie som baseras på elva kvalitativa artiklar.

    Resultatet består av fyra huvudteman med tio subteman varav huvudtemana beskrivs som följer. ”Att uppleva sig vara begränsad” vilket innefattar patienternas upplevelse av hur deras liv begränsas både fysiskt och socialt utifrån att deras funktionsförmåga försämras. ”Att hitta balans i livet” inbegriper att patienterna är tillfreds med det de fortfarande klarar av att göra i vardagen. Patienterna uttrycker även att de har hittat flertalet strategier för att kunna hantera livssituationen. ”Att bli hjälpt eller stjälpt” beskriver patienternas upplevese av att behöva hjälp från sin omgivning och från sjukvården. ”Att livet är ändligt” inkluderar patienternas oro, tankar och planer inför både framtiden och döden. I diskussionen reflekteras det kring vikten av att sjuksköterskan vårdar personcentrerat utifrån ett livsvärldsperspektiv. Vidare diskuteras sjuksköterskans roll att individanpassa undervisning och information gällande egenvård. Därtill reflekteras det kring att även de närståendes livsvärld förändras i samband med sjukdomen.

  • 236.
    Ansari, Anna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bodin, Lina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Beskrivning av sjuksköterskors erfarenhet och kunskap vid vård av patienter med delirium: En litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Delirium är en allvarlig komplikation hos främst äldre men drabbar även alla åldrar. Delirium är i sig associerat med en sämre prognos och högre mortalitet, innebär ofta en längre vårdtid samt utgör många gånger ett stort obehag för patienten. Det är viktigt att sjuksköterskan känner igen delirium och vet hur det ska handläggas. Andelen äldre ökar i hela världens population som kan leda till dilemman i form av ökade kostnader för hälso- och sjukvården och ökat vårdlidande för patienten samt att dessa förändringar kommer att påverka den hållbara utvecklingens tre dimensioner. Det är sjuksköterskans ansvar att möta denna patientgrupp med rätt kunskap, verktyg och kliniska färdigheter.

    Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av och kunskap om att vårda patienter med delirium. En litteraturöversikt har här valts som metod för att kunna besvara syftet. 11 artiklar utgör resultatdelen. Två huvudteman framkom som gavs titlarna “Sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med delirium” och “Sjuksköterskans redskap för prevention och behandling”. Under dessa teman kunde vi utröna sex stycken subteman, “ Att vårda med närvaro”, Sjuksköterskans känslor om att vårda denna patientgrupp”, “Sjuksköterskans syn på patienten som lider av delirium”, “Sjuksköterskans samarbete med andra yrkeskategorier och anhöriga”, “Förbättra vårdandet genom utbildning” och “Sjuksköterskans redskap i form av bedömningsinstrument och klinisk blick”. Resultatet visar att en närvaro av sjuksköterskan hos patienten ger positiva effekter i form av minskat vårdlidande och en delaktighet för patienten. I stress tenderar sjuksköterskan att inte se patienten som en helhet utan som ett objekt. Sjuksköterskan kan förebygga uppkomsten av delirium genom att använda sig utav olika redskap samt genom kontinuerlig utbildning för en god och säker vård.

  • 237.
    Anstrin, Martin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Windhage, Andreas
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Det var min egen stund: En intervjustudie om patientens upplevelse av besöket på en post-IVA mottagning2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Antalet patienter som vårdas på IVA ökar. Teknikens utveckling tillsammans med ökad kunskap inom medicin samt en åldrande population, gör att fler människor överlever kritisk sjukdom och IVA-vistelsen. Konsekvensen av detta blir att fler patienter skrivs ut från sjukhuset med ett stort behov av omvårdnad, behandling och fortsatt rehabilitering. Många olika strategier har arbetats fram de senaste åren för att hantera de fysiska och psykiska problem som patienterna drabbas av. Ett sätt är genom uppföljning på en post-IVA mottagning. Genom återbesöket ges möjligheten att träffa personal som vårdat patienten och samtidigt får de chansen att prata om minnen och känslor som patienten och de anhöriga bär på efter intensivvård.

    Studiens syfte var att beskriva hur patienten upplever besöket på en post-IVA mottagning efter att ha vårdats på IVA. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med livsvärldsteoretisk grund. För att genomföra studien kontaktades två intensivvårdsavdelningar i västra Sverige som har post-IVA mottagning. För att komma åt patienternas upplevelser av besöket valde vi att använda oss av en halvstrukturerad livsvärldsintervju och datamaterialet bearbetades genom innebördsanalys. Resultatet presenterades i följande teman: Att få en karta, Att reda ut sina minnen, Det var min egen stund, Att återse IVA rummet och Att få ett avslut och gå vidare. Det framkom att det var viktigt för patienten att få en orientering över sin tid på IVA samt få verktyg att kunna bearbeta sina minnen. Besöket beskrevs också som en stund där frågor och funderingar kunde besvaras samt få möjlighet att visa tacksamhet inför den hjälp man fått och att man var i livet. Det var även viktigt att se IVA miljön, där man vårdats, då detta gav patienten en bild av hur sjuk denne faktiskt varit. Slutligen gav besöket på post-IVA mottagningen en möjlighet att avsluta sjukdomstiden och kunna vända blad för att gå vidare.

  • 238.
    Antonov, Nicke
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Hellström, Sofie
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Krävande eller givande? Sjuksköterskans upplevelser kring vårdandet av patienter med psykisk ohälsa2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att drabbas av psykisk ohälsa innebär ofta en vardag som kantas av svårigheter. Livet kan upplevas som en börda och de vardagliga sysslorna blir svåra att klara av. Att som sjuksköterska möta och vårda dessa patienter är en viktig del i arbetet. Detta möte ska bygga på respekt och öppenhet. Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa. Metoden bygger på en litteraturstudie där sex kvalitativa och en kvantitativ artikel används. Resultatet har delats in i två huvudteman med fyra respektive tre subteman. Det ena huvudtemat handlar om sjuksköterskors känslomässiga upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa, och det andra huvudtemat handlar om sjuksköterskans vilja till att utveckla vården. Rädslor, frustration och hopplöshet var känslor sjuksköterskor beskrev i samband med vården av patienter med psykisk ohälsa. De beskrev hur de ibland undviker den psykiska ohälsan och istället fokuserar på det fysiska tillståndet hos patienten. Studierna visade också en vilja hos sjuksköterskorna att vårda patienter med psykisk ohälsa men att brister i resurser och utbildning gjorde dem osäkra inför vården av dessa patienter. Slutsatsen är att det idag finns en negativ association till personer med psykisk ohälsa och att det finns svårigheter i mötet med dessa patienter. Denna studie belyser sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa och att det idag finns brister i mötet med dessa patienter. Sannolikt kan en ökad förståelse, mer stöd och kontinuerlig utbildning ge en förbättrad syn hos sjuksköterskor vilket leder till reducerad stigmatiseringen (Brohan, Slade, Clement & Thornicroft 2010, s. 1) av patienter med psykisk ohälsa.

  • 239.
    Anvén, Emelie
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Hult, Sandra
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Syskons behov av stöd: När ett barn drabbats av cancer2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    De flesta barn överlever idag sin cancerdiagnos, men det innebär många och långa sjukhusvistelser, med smärtsamma procedurer och ibland bestående problem. Föräldrarna har fått en betydande roll i vården och även syskonen ska ses som anhöriga. Syskonen kommer ofta i skymundan och far illa. Sjuksköterskan behöver kunskap om hur syskonen kan stödjas. Syftet var att belysa syskons behov utav stöd, när ett barn drabbats av cancer. En litteraturöversikt av kvalitativa artiklar visar att syskonen längtar efter sin vardag och sitt familjeliv, att de mår bra av att träffa andra i samma situation och att det är viktigt att ha familj och vänner runt sig. Syskonstödjare har en viktig funktion för syskonen på sjukhuset. Genom en ökad kunskap hos sjuksköterskor om barns utveckling och hur den nya situationen påverkar livsvärlden kan man minska barnens utsatthet, detta genom att erbjuda bättre och mer socialt stöd. Sjuksköterskan bör i framtiden tänka på att erbjuda stöd till de friska syskonen även efter avslutad vårdtid.

  • 240.
    Apel, Daniel
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Luca, Emanuela
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Patienters upplevelser av att leva med Hepatit C2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hepatit C är en infektion som orsakas av virus. Hepatit C smittar via blodkontakt och är vanlig förekommande hos intravenösa missbrukare, men ofta kan smittovägen inte klart påvisas. Det finns inget vaccin som kan förebygger infektionen. Sjukdomen har tendens att bli kronisk och den enda möjlighet att behandla Hepatit C är genom antiviral läkemedelsterapi. Behandlingen medför ett antal starka biverkningar som påverkar personers livskvalitet. Då Hepatit C förknippas med intravenöst drogmissbruk upplever många som drabbats en avvisande hållning utifrån samhället och sjukvården vilket betyder en ytterligare belastning. Syftet med denna studie är således att belysa patienters upplevelse av att leva med Hepatit C. Vetenskapliga kvalitativa artiklar valdes ut och analyserades. För analysen av artiklarna valde vi Fribergs (2006) analysmodell. I studien ingår 10 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patienter upplever chock och osäkerhet efter att ha fått diagnosen Hepatit C men även inför läkemedelsbehandlingen. Psykisk och fysisk illabefinnande och ibland ett förändrat utseende påverkar i stort utsträckning deras livskvalitet. Patienter upplever en försämring av sociala relationer och negativt bemötande från sjukvårdspersonal i samband med deras sjukdom. Hepatit C betyder ett stort lidande för patienten. Det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om patientens sjukdom och dess påverkan på livskvaliteten för att kunna bemöta patienten med respekt för dennes värdighet och integritet. Diskriminering och utslagning av personer med Hepatit C genom samhället och familjen förekommer i stor utsträckning vilket kan har sitt ursprung i okunskap. Bättre information för sjukvårdspersonal, samhället och drabbade familjer till personer med Hepatit C kan hjälpa till att integrera dem på ett bättre sätt och erbjuder patienterna en känsla av stöd.

  • 241. Apell, Jeanette
    et al.
    Paradi, Rikard
    Kokinsky, Eva
    Nilsson, Stefan R
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Mätning av barns oro vid undersökning eller behandling på sjukhus: en studie som utvärderar short STAI2011Ingår i: Vård i Norden, ISSN 0107-4083, E-ISSN 1890-4238, Vol. 31, nr 1, s. 45-47Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: The purpose was to investigate the validity and reliability of short STAI (State-Trait Anxiety Inventory) for measuring children's anxiety in connection with procedures in hospital. Background: The children´s level of anxiety during hospitalization can cause problems and it should be evaluated with a valid and reliable instrument. STAIC-S (STAI for children) has previously been validated in children for this purpose but may be too complex to use. Short STAI has only been evaluated in adults and should be tested in children before it can be used. Methods: Children aged five to 16 filled in both STAIC-S and short STAI before and after an examination or treatment at the hospital. Results: Twenty children were included. Satisfactory internal reliability was found for short STAI with Cronbachs’s alpha 0.82. Correlation coefficients between the instruments were 0.88 before and 0.75 after the procedure. Significantly lower values were found after compared to before demonstrating constructive validity. Short STAI was easy to fill in but seven of 16 participants received help from their parents. Conclusion: Short STAI was shown to be a reliable and valid instrument for measuring anxiety in children, but a larger study is needed to confirm the validity and reliability further

  • 242.
    Apelstedt, Niklas
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Ramirez, Manuel
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Tonåringars upplevelse att leva med diabetes typ12007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Diabetes typ 1 är en vanligt förekommande kronisk sjukdom bland barn och tonåringar. Att vara tonåring innebär att söka efter identitet och självständighet. Tonåringarna tycker även det är viktigt att smälta in bland sina jämnåriga. Att som tonåring få diabetes kan på olika sätt påverka det dagliga livet. Vissa tonåringar med diabetes kan uppleva stress, rädsla och oro i relation till sin sjukdom, medan andra tonåringar har lärt sig integrera sjukdomen i sina liv. Som sjuksköterska möter vi ofta dessa patienter och eftersom forskningen om deras livssituation är begränsad är det viktigt att studera detta fenomen. Syftet är att beskriva hur tonåringar med diabetes typ1 upplever och hanterar sitt dagliga liv med sjukdomen. Vårt resultat bygger på sju kvalitativa och vetenskapliga artiklar, vilka vi funnit i databasen Cinahl. Våra sökord var: Diabetes, adolescents, quality of life, qualitative studies, experience, phenomenological etc. Vi analyserade artiklarna med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att tonåringar med diabetes upplever: Jag känner mig fångad, Jag kan hantera livet med sjukdomen, Jag känner mig kontrollerad och andra förstår mig inte, Jag känner oro och skuld, Det är viktigt att jag får information. I diskussionen diskuteras metod val och de teman som framkommit i resultatet.

  • 243.
    Appelkvist, Carita
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Kortzon Johansson, Anita
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Fysisk aktivitet: Nya möjligheter i livet vid psykisk ohälsa2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Fysisk aktivitet har stora hälsovinster för alla men speciellt för de som är drabbade av psykisk ohälsa. Vilken typ av fysisk aktivitet som vederbörande utövar har ingen betydelse utan det viktiga är regelbundenheten, gärna varje dag minst 30 minuter. I uppsatsen har vi utgått från patienter med tre psykiska sjukdomar, bipolär sjukdom, depression och schizofreni. Någon gång refererar vi till samtliga ovanstående sjukdomar och benämner då dessa för psykisk ohälsa under resultat och diskussion. Sjuksköterskan har en viktig funktion att stödja dessa patienter till ett hälsosammare liv med träning, exempelvis genom motiverande samtal (MI) och fysisk aktivitet på recept, (FAR). Syftet är att belysa patientens upplevelse av fysisk aktivitet vid bipolär sjukdom, depression och schizofreni. Arbetet är en litteraturöversikt enligt Friberg (2006), där tio kvalitativa artiklar har kvalitetsgranskats och bearbetats. Detta skapade fem teman som belyser patienters upplevelser vid träning. Flertalet artiklar kommer fram till att fysisk aktivitet upplevs ha positiva fördelar, till exempel ökat självförtroende och större välbefinnande. Dock upplevde många studiedeltagare behov av stöd från sin omgivning för att träna regelbundet. Hinder för fysisk träning upplevdes av vissa deltagare vara exempelvis tidsbrist eller konsekvenser av socialt samspel. Med tanke på vår framtida profession som sjuksköterskor anser vi det viktigt att se individen ur ett holistiskt perspektiv vid psykisk ohälsa. Genom stöd till ett förändrat beteende relaterat till träning och kost, kan detta ge bättre hälsa och förbättrad stresshantering.

  • 244.
    Appelkvist, Carita
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Winckler, Linnéa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Övervikt hos personer med intellektuell funktionsnedsättning- en balansgång mellan självbestämmande och hälsomål: En intervjustudie om sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta inom LSS2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Personer med intellektuell funktionsnedsättning är en sårbar grupp i samhället med mer övervikt och psykisk ohälsa. Personer med intellektuell funktionsnedsättning har en ökad risk för en rad sjukdomar och den självupplevda hälsan är 10 gånger sämre än bland normalbefolkningen. En av sjuksköterskans främsta uppgifter är att främja hälsa och förebygga sjukdom samt att arbeta med promotion och prevention ur ett personcentrerat synsätt. Därmed utgör arbetet med att förebygga övervikt och stärka patientens egna resurser en viktig del i sjuksköterskans ansvarsområde.

    Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta med personer med övervikt inom LSS, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. För att svara på studiens syfte valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Elva intervjuer genomfördes och analyserades med innehållsanalys. I resultatet framkom att övervikt var ett vanligt förekommande fenomen hos personer med intellektuell funktionsnedsättning, som sjuksköterskor blev utmanade att hantera. Fyra övergripande kategorier med underkategorier växte fram i analysen: Hälsofrämjande arbete, Organisatoriska förutsättningar och hinder, Attityd och inställning och Särskilda utmaningar. Vidare framkom att sjuksköterskans roll inom LSS var mångfacetterad och svår att avgränsa gentemot andras yrkesgruppers ansvar. En avsaknad av riktlinjer för hur sjuksköterskan skulle arbeta med och mot övervikt påvisades, men det fanns även upplevelser av att personer inom LSS var en bortglömd och åsidosatt i kommunens hemsjukvård. Enligt de grundläggande lagarna ska vården vara jämlik och god. Om jämlik vård ur folkhälsoperspektiv kunde erbjudas var tveksamt då intervjupersonerna inte fick möjlighet att arbeta med övervikt i rätt bemärkelse.

    Slutsatser som drogs var att det idag inte finns något fastställt sätt att arbeta med övervikt hos personer inom kommunal LSS-verksamhet. Kommunal hälso- och sjukvård och kommunal funktionshinderverksamhet regleras av olika lagar. Idag står dessa kommunala verksamheter långt ifrån varandra, vilket innebär att lagarna krockar istället för att broar byggs mellan dem. En utveckling av samarbete är nödvändig för att arbetet med övervikt inom patientgruppen ska fungera.

  • 245.
    Appenborg, Elisabeth
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Pfolz, Jenny
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Faktorer som kan påverka patientens tillfredsställelse med smärtlindring på akutmottagning: En litteraturstudie2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Smärta är en vanlig orsak till att människor söker akutmottagningar och patienter med smärta blir ofta undermåligt smärtlindrade. Smärtan är en subjektiv upplevelse som även präglas av tidigare erfarenheter i livet. Genom att identifiera faktorer som påverkar patientens tillfredsställelse med smärtlindringen kan vårdpersonal ge en mer optimal vård och undvika ett vårdlidande för patienten. Litteraturstudien är baserad på 11 st kvantitativa internationella artiklar med kvalitativa inslag. Granskning av artiklarna visar att det finns faktorer som påverkar patientens tillfredsställelse. Den mest återkommande är kommunikationen mellan patient och vårdpersonal. Övriga faktorer som kan påverka tillfredsställelsen med smärtlindringen är förväntningar, ålder, etnicitet, ångest, tid, utbildning och rutiner.

  • 246.
    Appring, Sofi
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ljung, Isabelle
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Endometrios: En litteraturstudie om kvinnors upplevelser av bemötandet av sjukvårdspersonal2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige lever mellan fem och 15% av alla kvinnor i barnafödande ålder med endometrios. Endometrios är en gynekologisk sjukdom som innebär att livmoderslemhinna växer utanför livmodern och kan spridas till andra delar av kroppen, till exempel äggstockar och bukhinna. De vanligaste symptomen är smärta och blödningsrubbningar men flera andra symptom förekommer. Endometrios är även kopplat till infertilitet. På grund av okunskap kring sjukdomen är det många kvinnor som får leva utan behandling i flera år innan en diagnos kan ställas. Flera studier tyder på att kvinnor är missnöjda med bemötandet av sjukvårdspersonal.

    Syftet med studien är därför att undersöka hur kvinnor med endometrios upplever bemötandet av sjukvårdpersonal. Genom en litteraturstudie har sex vetenskapliga artiklar granskats som belyser kvinnors upplevelser. Resultatet av denna studie visar att en del kvinnor bemöts med respekt och empati av sjukvården. De träffar en läkare som lyssnar på dem och förstår deras behov. Men det visar framför allt att kvinnor upplever en stor brist på empati och kunskap. Ingen tar deras besvär på allvar och det tar lång tid innan de träffar en läkare som kan ställa rätt diagnos. Det medför att de känner sig utsatta, ensamma och tappar tron på hälso- och sjukvården. Det behövs mer kunskap om endometrios bland vårdpersonal. Mer kunskap skulle innebära en större förståelse för hur dessa kvinnor mår och vilken hjälp de behöver.

  • 247.
    Arampampasli, Ioanna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gunnarsson, Malin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Faktorer som har samband med att mödrar slutar att helamma: En systematisk litteraturöversikt2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Enligt WHO:s rekommendation bör mödrar helamma sitt barn upp till sex månaders ålder. De senaste decennierna har dock amningsfrekvensen minskat i Sverige trots de positiva hälsoeffekterna. Litteraturöversiktens syfte är att identifiera faktorer som har samband med att mödrar slutar att helamma sitt barn före sex månaders ålder. Metod: En systematisk litteraturöversikt med deskriptiv ansats har genomförts där åtta kvantitativa studier och en kvalitativ studie har inkluderats.

    Resultat: Resultatet tydde på ett samband mellan ett flertal faktorer som gjorde att mödrar slutade att helamma sitt barn före sex månader ålder. Fynden presenteras i tre huvudkategorier och nio underkategorier. ”Faktorer hos modernmed underkategorierna: Moderns ålder och socioekonomiska situation, Hälsoaspekter hos modern, Moderns attityder till och tidigare erfarenheter av amning och Moderns upplevelse av otillräcklig mjölkproduktion. ”Barnets anknytning till modern och användandet av napp” med underkategorierna: Betydelsen av närhet och Användning av napp. ”Betydelsen av amningshandledning och ett gott stöd” med underkategorierna: Amningshandledning för en lyckad amning, Tidigt stöd och uppföljning från sjukvården samt Stöd från familjemedlemmar.

    Slutsatser och kliniska implikationer: En vårdande relation är grunden till att kunna ge en god amningsvägledning. Det är viktigt att stärka moderns tilltro till sig själv och sin förmåga att amma. Samtidigt är det viktigt att uppmuntra till närhet mellan mor och barn för att främja anknytningen mellan dem. Partnern är betydelsefull och det är viktigt att hen känner delaktighet då hen är ett viktigt stöd för modern i hennes amning.

  • 248.
    Ardelius, Maria
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors möte med patienter från andra kulturer än den svenska: Ett interkulturellt perspektiv2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kultur är ett komplext begrepp med många innebörder och tolkningsmöjligheter. Syftet med denna studie har varit att beskriva hur sjuksköterskor inom psykiatrin erfar mötet med patienter från andra kulturer än den svenska. Tio sjuksköterskor som arbetade inom psykiatrisk heldygns- och öppenvård intervjuades. Den kunskapsteoretiska utgångspunkten för intervjuerna var ett livsvärldsperspektiv. Materialet analyserades i förhållande till Lorentz utvecklingsmodell för kulturell kompetens, en modell som visar en utveckling från ett etnocentriskt perspektiv, där fokus är på den egna kulturen mot ett etnorelativt synsätt där den egna kulturen är en av många kulturer. Det etnorelativa synsättet uppnås genom reflektion och en medvetenhet om den egna kulturens betydelse. De intervjuade sjuksköterskorna som arbetade inom heldygnsvården visade i större utsträckning än sjuksköterskor inom öppenvården på ett etnocentriskt förhållningssätt. Sjuksköterskor som var verksamma inom öppenvården visade i studien på en mer reflekterande hållning, ett etnorelativt förhållningssätt. Skillnaderna i sjuksköterskornas förhållningssätt sattes i relation till hur öppen och reflekterande vårdkulturen framstod.

  • 249.
    Arefi, Milad
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Davani, Soroush
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Anhörigas upplevelser av att vårda en familjemedlem i livets slutskede i hemmet: En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Palliativ vård som bedrivs i hemmet har idag blivit allt vanligare i Sverige. Vård i hemmet, däribland avancerad vård, har ökat under senaste åren på grund av mindre vårdplatser på sjukhus, hospice och boenden. Vård i hemmet har orsakat att anhöriga blivit mer involverade i vården av en familjemedlem, vilket har inneburit en ny roll med ett stort ansvar. Att vara anhörigvårdare kan skapa oro, stress, utmattning och begränsningar som leder till maktlöshet och förtvivlan. Alla dessa omständigheter ökar anhörigas lidande och påverkar deras livskvalitet.

    Syftet med den här studien är att belysa anhörigas upplevelser och erfarenheter av att vårda en familjemedlem i livets slutskede. En litteraturöversikt utfördes där både kvalitativa och kvantitativa artiklar användes. Sjutton artiklar granskades vilka gav oss fyra huvudkategorier och nio subkategorier. Resultatet visar att anhöriga upplever en förändrad tillvaro som påverkar deras vardag där de tar ett stort ansvar för sin familjemedlem. Att invänta döden och förhålla sig till en osäker framtid ger upphov till känslor av maktlöshet och förlusten av kontroll över situationen. Den nya rollen som anhörigvårdare kan kännas väldigt främmande och få anhöriga att känna sig otillräckliga, speciellt när de inte har tillgång till den stöd de behöver. Att bli bekräftad och sedd av omgivningen, inte minst från sjukvårdspersonalen, är en förutsättning för att anhöriga ska kunna klara av den tunga bördan  med  att  vårda  sin  familjemedlem.  Att  som  sjuksköterska  jobba  med  hela familjen  i  fokus  gynnar  alla  inblandade  parter  och  kan  genom  detta  skapa  goda relationer med både anhöriga och patient.

  • 250.
    Arekull, Eliza
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bergeld, Andreas
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Förförståelsen i Palliativ vård: Sjuksköterskans perspektiv2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Palliativa vårdens ändamål är att öka livskvalitén och stödja både patienten och dennes familj genom ett obotligt sjukdomsförlopp. Palliativa vårdens målgrupp är inte enbart de med en cancerdiagnos utan alla med en obotlig sjukdom. Förförståelsen kring begreppet palliativ är stor och kan innebära en risk för sämre vård för patienten. Studiens syfte har varit att beskriva förförståelsen i palliativ vård utifrån sjuksköterskans perspektiv. Metoden i studien är en litteraturöversikt som utgår från Fribergs litteraturöversiktsmetod (2017, ss. 141–148). En kvantitativ och nio kvalitativa artiklar analyserades.

    Resultatet av litteraturöversikten lyfter fram tre huvudteman följt av tre underteman. Huvudtemat kunskapsproblem tar upp riskerna när sjuksköterskans påverkas av sin förförståelse i kommunikation, utbildning och strategier. Huvudtemat vårdkonsekvenser belyser hur fördomar och förförståelse utifrån definitioner, möten och hinder i vården kan skapas. Huvudtemat lidande tar upp det lidande som förförståelsen kan leda till utifrån sjuksköterskans självbild, sjuksköterskans/patientens delaktighet och skapandet av patientrelationer. Förförståelse leder till att patientrelationen påverkas och innebär ett ökat lidande för patienten. Sjuksköterskans förförståelse kan skapa vård som inte tillför något till patientens egentliga behov. Den palliativa vården innebär utmaningar för sjuksköterskan. I den palliativa vården har författarna identifierat brister i förförståelsen hos sjuksköterskor i framför allt hur kommunikation och information framförs till patienten. En kontinuerlig vård med självreflektioner utifrån evidensbaserade utbildningar är en grundförutsättning för en mer fördomsfri palliativ vård.

2345678 201 - 250 av 3939
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf