Endre søk
Begrens søket
2345678 201 - 250 of 802
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Dessne, Petter
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Positiv pedagogik2012Inngår i: PUH - Pedagogiska utvecklingsprojekt i högskolan : ett samarbete mellan Västra Götalands högskolor, ISSN 1653-1396, s. 29-38Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den som vill lyckas med sin undervisning bör se till studentens bästa och till studentens växande, men också hysa tilltro till studentens förmåga att tillgodogöra sig kunskap. Sammantaget är dessa aspekter viktiga, positivt betonade beståndsdelar i undervisning och de är kärnan i den undervisningsform jag döpt till ”positiv pedagogik”, där läraren har en positiv hållning gentemot sina studenter och en optimistisk syn på vad de klarar av. I artikeln beskrivs beståndsdelarna i positiv pedagogik och därefter redovisas ett exempel på ett genomfört kursmoment. Rapporten beskriver sedan hur positiv pedagogik kan användas i andra undervisningssammanhang och avslutas med en kort diskussion.

  • 202.
    Dimenäs, Jörgen
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    A Hidden Agenda for Teaching and Learning: Student Participation in Higher Education2009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 203.
    Dimenäs, Jörgen
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Assessment for Learning: Natural Science in a Social Context2009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 204.
    Dimenäs, Jörgen
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Att byta språk: från det verbala till det numeriska2007Inngår i: Lära till lärare, Liber , 2007Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 205.
    Dimenäs, Jörgen
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Att observera för att utveckla kunskap om undervisning2007Inngår i: Lära till lärare, Liber , 2007Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 206.
    Dimenäs, Jörgen
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Att vara respondent och opponent2007Inngår i: Lära till lärare, Liber , 2007Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 207.
    Dimenäs, Jörgen
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Dokument och litteratur som redskap2007Inngår i: Lära till lärare, Liber , 2007Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 208.
    Dimenäs, Jörgen
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Intervjuer som ett sätt att utveckla kunskap kring elevuppfattningar2007Inngår i: Lära till lärare, Liber , 2007Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 209.
    Dimenäs, Jörgen
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik2007Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Lärarutbildningen skall genomsyras av ett vetenskapligt förhållningssätt, som också skall knytas till lärares dagliga arbete. Det vetenskapliga förhållningssättet ska löpa som en röd tråd genom lärarutbildningarnas samtliga delar och uppmuntra till kritisk analys. Detta är en bok som studenten ska ha med sig under utbildningens alla terminer. (Beskrivning från förlaget).

  • 210.
    Dimenäs, Jörgen
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Olika sätt att lära2006Inngår i: Pedagogiska grunder / [ed] Mikael Lindholm, Lindholm, Mikael med Försvarsmakten som medarbetare , 2006, s. 398-401Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 211.
    Dimenäs, Jörgen
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Teori2007Inngår i: Lära till lärare, Liber , 2007Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 212.
    Dimenäs, Jörgen
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Undervisningens röda tråd: möjligheter i naturvetenskap2007Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Styrs undervisningens innehåll av slentrian och tradition eller utifrån en tydlig struktur? Planerar lärare med tanke på progression och kvalitetssäkring av utbildningen? Undervisningens röda tråd handlar om motiv bakom val av i huvudsak naturvetenskapligt innehåll i olika utbildningar, från förskola via grundskola, gymnasieskola till universitet. Boken behandlar ämnesinnehållets betydelse för lärande i relation till metoder och undervisningsstrategier samt organisering av lärandemiljöer som sätt att möjliggöra förbättrad och effektiviserad undervisning. Resultat från forskning kring innehållets betydelse för lärande och hur det kan följas upp genom dokumentation och utvärdering utvecklas och diskuteras. Flera konkreta exempel illustrerar undervisning i skolor och vid universitet. (Beskrivning från förlaget)

  • 213.
    Dimenäs, Jörgen
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Vilken nytta har en blivande lärare av att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt?2007Inngår i: Lära till lärare, Liber , 2007Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 214.
    Dimenäs, Jörgen
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Björklund, Margereth
    Häggkvist, Kristin
    Larsson, Ingamay
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Malm, Annika
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Rundgren, Monica
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Welin Mod, Agneta
    Retorikens beprövade erfarenhet ur yrkessverksamma lärar- och sjuksköterskehandledares perspektiv2012Inngår i: Utbildning och lärande. Tema : Utmaningar och perspektiv på verksamhetsförlagt lärande / [ed] Maria Olson, Susanne Gustavsson, Barns, ungas och vuxnas lärande vid Högskolan i Skövde , 2012, s. 98-116Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study aims to investigate the concept of proven experience, which is being increasingly used and emphasised in documents relating to the education of student teachers and nurses as well as in the training of these two professions. The study is aimed at academic vocational training (AVT) and is based upon interviews with the tutors of student teachers and nurses during their periods of AVT. The purpose of this study is to understand what constitutes the essence of proven experience, arising from the verbal statements given by AVT tutors in the field. The conclusion of this study is that the concept of proven experience should be considered at three levels: experience, tested experience and proven experience. Furthermore, those who use it without further consideration should understand the complexity of the concept. From a critical perspective it seems that government agencies use a concept that we assume is more characterised by ideological rhetoric than by conceptual precisenes

  • 215.
    Dimenäs, Jörgen
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Jaffari, Majid
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    One Step towards Integration: Aspects on how Immigrant Academics Learn During Internship2011Inngår i: Learning Communities: International Journal of Learning in Social Contexts, ISSN 1329-1440, Vol. 1, nr 1, s. 36-49Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article is focused on the higher education studies of immigrant academics’ during internship. These students obtain an internship that corresponds to the vocational and educational training they received in their homelands, during their first year at a Swedish university. The purpose of this investigation is to describe and understand the learning of immigrant academics in the clash between their former work culture and the Swedish. Particular attention is drawn to the issue concerning what knowledge in relation to their professions, these students find they have gained during placement. This is a qualitative study; assumptions and analyses are related to sociocultural theory on learning during internship that draws attention to the students’ ability to distinguish between different situations and their contents in professional practice. The results reveal that the encounter with the Swedish work culture has a twofold benefit. Firstly students share the knowledge knowledge obtained during their professional practice in their former home countries with their current placement. Secondly, they gain knowledge about Swedish professional culture, its language, management and work environment, as well as the language and Swedish language in general. Finally, the students gain better self-esteem, as they discover that they can be integrated into the new culture, despite their own different competences and approaches. We can obviously here understand the result from the sociocultural theory’s way of regarding that learning occurs in a social and cultural context. The value of the practical placement period is therefore of crucial significance when the same proximity to the professional culture is not available during the university placed period of the education. In order to facilitate integration, universities should open their doors and adjust current rules to meet the attributes of this group.

  • 216.
    Dimenäs, Jörgen
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Johansson, K
    Karlsson, L
    Svensson, L
    Några preliminära resultat av en utvärdering av Försvarshögskolans verksamhetsförlagda utbildning2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 217.
    Dimenäs, Jörgen
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Kolback, Kerstin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Norlund, Anita
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Wede, Christer
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Bedömning för lärande: för Skola 20112009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 218.
    Dimenäs, Jörgen
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Kolback, Kerstin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Norlund, Anita
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Wede, Christer
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Hur lärare och lärarstuderande kommunicerar relationen mellan värdefrågor och ämnesspecifikt innehåll under verksamhetsförlagd utbildning2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 219.
    Dimenäs, Jörgen
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Kolback, Kerstin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Norlund, Anita
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Wede, Christer
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Relationen mellan ämnesinnehåll och moralfrågor och dess betydelse vid bedömning.2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 220.
    Dimenäs, Jörgen
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Kolback, Kerstin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Wede, Christer
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Assessment Cultures in four Swedish Secondary Schools2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 221.
    Dovemark, Marianne
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Ansvar: hur lätt är det? : om ansvar, flexibilitet och valfrihet i en föränderlig skola2007Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Läroplanen Lpo 94 frossar i begreppet ansvar, men vad står det för? Den här boken handlar om hur elever, lärare och skolledare möter och handskas med den ansvarsförskjutning som senare års decentralisering och utbildningsreformer medfört. Kraven förutsätter att elever kan och vill ta ansvar, vara flexibla och initiativrika. I klassrummet innebär ansvarsförskjutningen ofta att elever ställs inför en mängd val som kan medföra konsekvenser som lärare ­kanske inte förväntat sig. När de organiserar verksamheter som erbjuder elever personliga val skapas en oreflekterad social reproduktion och selektion grundat på elevens kulturella och sociala kapital. Boken vänder sig till blivande lärare och lämpar sig väl inom lärarutbildningarnas allmänna utbildningsområde. Dessutom passar den som kursbok inom skolledareutbildning och för kompetensutveckling av verksamma lärare samt andra yrkesgrupper med intresse för relationen mellan undervisningens organisation och elevers lärande. (Beskrivning från förlaget)

  • 222.
    Dovemark, Marianne
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Öhrn, Elisabet ()
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Beach, Dennis ()
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Can this be called democracy?2011Inngår i: Young people's influence and democratic education: Ethnographic studies in upper-secondary schools / [ed] Elisabet Öhrn, L Lundahl, Dennis Beach, Tufnell Press , 2011, s. 112-138Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 223.
    Dovemark, Marianne
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Education and the Commodity Form :2007Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 224.
    Dovemark, Marianne
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    En skola: skilda världar2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sammanfattningsvis kan konstateras att skolorna hade väsenskilda förutsättningar för eleverna att klara av skolarbetet. Granskolans föräldrastöd stod i bjärt kontrast mot Tallskolans avsaknad av föräldrastöd. Eleverna på Tallskolan intog en betydligt mer avstressad attityd till skolans arbete än vad Granskolans elever gjorde. På den kulturella nivån uppvisades slående skillnader gällande hur personal, elever och föräldrar talade om och handlade gällande bedömning och betyg. Då eleverna förväntades registrera, avkoda och välja lämplig betygsnivå att ”satsa mot” fick elevens sociala och kulturella kapital en avgörande betydelse för hur utfallet av detta val blev. Även andra skillnader mellan skolorna kunde konstateras. En var hur betygskriterier skrevs fram och hur krav ställdes på eleverna. Då Granskolans lärare ställde förväntningarna högt på skolans elever med betygskriterier inriktade på kognitiva färdighetsmål som jämförande, analyserande och värderande hamnade Tallskolans betygskriterier snarare på en ”görandenivå”. Betyg och bedömning var ett ämne som både lärare och elever på Granskolan frekvent uppehöll sig vid i samtal och diskussioner både under lektionstid och under raster. Skillnaden var slående hur lite detta ämne fokuserades i det offentliga samtalet på Tallskolan, samtidigt som elevers oro och besvikelse framkom minst lika starkt där, som på Granskolan när t.ex. betygsatta prov återlämnades. En annan slående skillnad var hur Granskolans lärare använde betyg och kriterier för att motivera skolans elever för kommande högre studier medan det på Tallskolan, som en lärare uttryckte det, inte fanns elever som var ”aspiranter på högre betyg” och i konsekvens med det inte heller på högre utbildning. Kravet på betyg och bedömning påverkade både lärares och elevers praktik både i termer av vad verksamheten skulle innehålla, men också i termer av deras relation till eleverna. Betyg relaterades i den diskursiva praktiken framför allt till motivation och formativa aspekter på lärande och ansvarstagande, medan den socia105 la praktiken visade betygens klara relation till ordning, disciplin, kontroll, selektion och sortering.

  • 225.
    Dovemark, Marianne
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Encouraging active citizenship in the era of freedom of choice: the case of an individual programme2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 226.
    Dovemark, Marianne
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Etnografi2007Inngår i: Lära till lärare, Liber , 2007Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 227.
    Dovemark, Marianne
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Everyday racism within Swedish classrooms2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 228.
    Dovemark, Marianne
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    How private "everyday racism" and public "racism denial" contribute to unequal and discriminatory educational experiences2013Inngår i: Ethnography and Education, ISSN 1745-7823, E-ISSN 1745-7831, Vol. 8, nr 1, s. 16-30Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The study uses ethnographic research from four classes in secondary school as well as from two groups in upper secondary school, to examine everyday racism as an element of the daily institutional lives of students and teachers. The study is based on long-term participant observation and 89 interviews. These were all audio-recorded and transcribed. In Sweden the education of ethnic groups is couched in a discourse of integration and inclusion. However, the research presented shows that the aims of integration and inclusion were not achieved. Unequal and discriminatory educational experiences operated through two related actions: by private everyday racism and through public racism denial.

  • 229.
    Dovemark, Marianne
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    'I have rethought every single thought on teachers' profession and work...' The postmodern professional2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper uses ethnographic research, based on longterm participant observation and interviews plus ten deep interviews with highly experienced teachers in Swedish compulsory secondary schools, to examine how teachers relate to teaching and learning in a school in transition. The studied teachers expressed that they felt they were being forced to be ‘creative and flexible’. New ways of describing their work emerged. They spoke of being entrepreneurs and of an efficiency and productivity that forced them to ‘sell themselves’ through time exploitation by a number of superimposed tasks to be performed under time pressure. An individualization of the collective emerged as a strong factor. The concept of entrepreneurial blurs the line between employee and private entrepreneurs. Teachers work, had according to studied teachers, changed in a variety of areas including much more numerous and complex tasks. Even though that was the dominant feature, also strong examples of resistance were identified. Teachers met up to expectations, but were also in accommodating to requirements becoming subject to a heavy workload. One example of resistance was how the need for documentation and action plans was met by refused collaboration with colleagues and refusals to go on staff appraisals.

  • 230.
    Dovemark, Marianne
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Teachers’ Collective Actions, Alliances and Resistance within Neo-liberal Ideasof Education: the example of the Individual Programme2010Inngår i: European Educational Research Journal (online), ISSN 1474-9041, E-ISSN 1474-9041, Vol. 9, nr 2, s. 232-244Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The education system in Sweden has taken a strong neo-liberal turn over the past 15 years. This article uses ethnographic research from an Individual Programme (IP) in a Swedish upper secondary school to explore how alliances, collective actions and resistance can be materialised within the changed system. According to the author, the teachers in the study tried to implement consciousness-raising work in three ways: through 'encouraging critical awareness', 'encouraging students' collective actions' and 'working towards a collective'. This view of education stood in sharp contrast to a dominant ideology of education, which was characterised by self-regulation, self-governance, personal choice and other self-monitored activities.

  • 231.
    Dovemark, Marianne
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Tension of discourse2006Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 232.
    Dovemark, Marianne
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    The effects of grades on school practice2006Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 233.
    Dovemark, Marianne
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    The Ideology and Practice of Grades2007Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 234.
    Dovemark, Marianne
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Yrkesval eller utsortering?2012Inngår i: Lärare och lärande i gymnasiets yrkesprogram och introduktionsprogram / [ed] Henning Loeb, H Korp, Studentlitteratur , 2012, s. 75-94Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 235.
    Dovemark, Marianne
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Beach, Dennis
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Creativity learning in schools: A meta-ethnographic analysis2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 236.
    Dovemark, Marianne
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Beach, Dennis
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Schwartz, Anneli
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Öhrn, Elisabet
    Complexities and Contradictions of Educational Inclusion and Economically Depressed Suburbs: Results from a Meta-Ethnographic Analysis2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 237.
    Dovemark, Marianne
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Sörensson, Katarina
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Appelkvist, Rolf
    Den framtida lärarrollen: flexibel organisation och arbetsformer1999Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 238. Egelund, Niels
    et al.
    Haug, Peder
    Persson, Bengt
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Inkluderande pedagogik i skandinaviskt perspektiv2006Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Samtidigt som begreppet inkludering eller ”en skola för alla” introducerades, uppstod förväntningen om en mer individuell inriktning i undervisningen. En fråga som tas upp i boken är på vilket sätt specialpedagogiken har kunnat bidra till att skapa en inkluderande skola. En annan minst lika viktig fråga är i vilken grad utvecklingen av den generella pedagogiken tagit hänsyn till alla elevers villkor och behov. Svaren är inte givna och författarna pekar i boken ut ett antal faktorer som haft betydelse för svårigheterna att förverkliga visionen om en skola där alla elever kan känna sig välkomna. (Beskrivning från förlaget)

  • 239. Ehlers, S
    et al.
    Larsen, A
    Geiger, T
    Thång, P-O
    [external].
    Wärvik, G-B
    Effektive strategier for livslang læring i de nordiske lande2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [da]

    I tråd med Lissabonstrategien er det de nordiske landes mål, at øge befolkningernes deltagelse i voksen- og efteruddannelse, særligt blandt kortuddannede og tosprogede. Det er baggrunden for undersøgelsen af landenes kompetencepolitiske indsatser til fremme af livslang læring for alle. Undersøgelsen fokuserer på samarbejdet mellem myndigheder og arbejdsmarkedets parter, samspillet mellem uddannelsesinstitutioner og virksomheder, samt indsatser for at styrke voksnes nøglekompetencer. De nordiske strategier for livslang læring har flere fællestræk, herunder: • samarbejde mellem de uddannelses- og de arbejdsmarkedspolitiske myndigheder • øget fokus på realkompetencer, vejledning og rådgivning • tendens til mere offentlig regulering og frivillig koordinering Rapporten afsluttes med anbefalinger til opfølgende arbejde og til videre analyser på området.

  • 240.
    Eklöf, Anita
    et al.
    Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Larsson, Per
    Högskolan i Borås, Bibliotek & läranderesurser.
    Pernler, Tobias
    Högskolan i Borås, Bibliotek & läranderesurser.
    Modell för ökad användning av öppna digitala lärresurser. Slutrapport2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projektet Modell för ökad användning av öppna digitala lärresurser har syftat till att skapa en modell för spridning av öppna digitala lärresurser på högskolan, för information och utbildning på alla nivåer samt en teknisk undersökning av förutsättningarna för kopplingar mellan lärplattform och institutionellt arkiv.

  • 241.
    Elber, Gunilla
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Från kunskapssyn till metod2007Inngår i: Kunskap och bedömning i svenska som andraspråk : lärare i svenska som andraspråk diskuterar teori och praktik / [ed] Elisabeth Elmeroth, Humanvetenskapliga institutionen, Högskolan i Kalmar , 2007Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 242.
    Eliasson, Katarina
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Utökad tid för matematikundervisning: Lärares perspektiv 2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Alla elever i årskurs ett till tre har fått utökad tid för matematikundervisning från och med läsåret 2013-2014. I arbetet belyses den utökade tiden utifrån lärares perspektiv.

    Syfte Syftet är att visa på hur åtta lärare beskriver att de använder den utökade undervisningstiden i matematik.

    •  Hur beskriver lärarna den utökade matematikundervisningen?
    •  Har den utökade tiden lett fram till några förändringar i lärarnas undervisning, om i så fall på vilket sätt?
    •  Vad är kvalitet i matematikundervisning enligt lärarna?

    Metod Kvalitativ metod med semi-strukturerad intervju som redskap för datainsamling.

    Resultat Undersökningen visar att undervisningen inte har påverkats mycket av den utökade tiden. De flesta lärarna uttrycker dock att det är bra med mer tid, de behöver inte stressa fram längre. Kvalitet i undervisningen får man bland annat genom mer planeringstid, tid för reflektion enskilt och med kollegor, uttrycker lärarna. Ramarna styr vilken undervisning som levereras.

  • 243.
    Ellwanger, Marion
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    E D U W E A R Children designing tangible and wearable computing for playful educational purposes2007Inngår i: The Nordic Textile Journal 2006-07, p. 62-73Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 244.
    Elm, Marie
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    LÄR UT: bättre läkemedelshantering för äldre2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    LÄR UT – Bättre läkemedelshantering för äldre är ett projekt om äldres läkemedelsanvändning. LÄR UT-projektets mål är att öka kunskapen om äldre och läkemedel hos vårdpersonal och att förbättra utvärderingen av läkemedelsbehandling för att äldre inskrivna i Borås Stads hemsjukvård ska må så bra som möjligt av sina läkemedel. Konceptet för att nå målen är utbildning och användning av symtomskattning. Sjuksköterskor får utbildning av geriatriker, apotekare, distriktsläkare och distriktssköterska med fokus på smärta, oro, sömn och demensproblem. Sjuksköterskorna blir handledare och med hjälp av LÄR UT-pärmen utbildar de omvårdnadspersonal. För att förbättra utvärderingen av läkemedelsbehandlingen används en symtomskattningsblankett som har tagits fram i projektet. Genom LÄR UT-konceptet har över 1 800 vårdpersonal utbildats, varav 223 sjuksköterskor i Sjuhärad. Sjuksköterskorna (170) i Borås har efter genomgången LÄR UT-utbildning utbildat över 1 600 omvårdnadspersonal under 2006–2009. Nästan 500 symtomskattningar har under projekttiden genomförts främst på särskilda boenden och inför förnyelse av recept/apodos och årsbesök av distriktsläkare. FoU-enheten Sjuhärad Välfärd (tidigare ÄldreVäst Sjuhärad, ÄVS) har sedan projektet startade 2006 varit med som samarbetspartner och tillsammans med Borås Stad utfört en utvärdering av projektet. Utvärderingens övergripande syfte har varit att undersöka om utbildningssatsningen LÄR UT leder till en kompetens- och kvalitetshöjning för personalen och verksamheten i läkemedelsanvändning som på sikt kan leda till ökad kvalitet i vården av äldre.

  • 245. Erickson, Gudrun
    et al.
    Åberg-Bengtsson, Lisbeth
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    A collaborative approach to national test development2012Inngår i: Collaboration in language testing and assessment / [ed] D Tsagari, I Csépes, Frankfurt am Main: Peter Lang Verlag , 2012, s. 93-108Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 246.
    Erikson, Martin G
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Students as Adults.: A review of Freedom to learn: The threat to student academic freedom and why it needs to be reclaimed.2017Inngår i: Academic Questions, ISSN 0895-4852, Vol. 30, nr 2, s. 237-240Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 247.
    Erikson, Martin G.
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Erlandson, Peter
    Göteborgs Universitet.
    Erikson, Malgorzata
    Göteborgs universitet.
    Academic misconduct in teaching portfolios2015Inngår i: International journal for academic development, ISSN 1360-144X, E-ISSN 1470-1324, Vol. 20, nr 4, s. 345-354Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Within academia, clear and standardised communication is vital. From this point of departure, we discuss the trustworthiness of teaching portfolios when used in assessment. Here, misconduct and fraud are discussed in terms of fabrication, falsification, and plagiarism, following the literature on research fraud. We argue that the portfolio’s unclear academic status and confusing standards makes it difficult to define misconduct. We see a risk that the practice of portfolio writing for assessment can lead to misconduct, including downright lies about accomplishments. We conclude that the trustworthiness of teaching portfolios is a responsibility for the academic community as a whole

  • 248.
    Erikson, Martin G
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Johannisson, Jenny
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Nolin, Jan
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Sandman, Lars
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Sundeen, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Svengren Holm, Lisbeth
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    Från Högskolan i Borås till Humboldt, volym 32013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är den tredje i ordningen som har sin upprinnelse i Humboldtuniversitetets 200-årsjubileum och i ambitionen att föra en kvalificerad diskussion om vilka roller som högskolor och universitet spelar idag. Rapporten ägnar särskild uppmärksamhet åt fenomenet tvärvetenskap och de utmaningar som en sådan ansats innebär, men den för också upp grundläggande principfrågor om akademiska friheter och värden till diskussion.

  • 249.
    Eriksson, A
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Preschool Teachers Responsibility in a Discourse-analytical Perspective: a Swedish Case2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Both internationally and nationally, there is an ongoing tendency to pinpoint responsibility as well as individual executives as responsible for different parts of activities (Svensson, 2011). However, in the educational area, this has particularly been applied when it comes to the heads of pre-schools and schools and to teachers in these contexts. Since the 2010 this trend has been clearly articulated through the discourse about preschool teachers' responsibility in the Swedish preschool curriculum (Skolverket, 2010). When the preschool curriculum was revised in 2010 there was a clear discursive change related to the preschool teacher's responsibility for the pedagogical activities. This change meant that parts of the responsibility that for many years had been described as a responsibility shared by the participants in the team, now came to be described as a preschool teacher's responsibility. Important to mention here are that these teams traditionally have consisted of various professionals, such as pre-school teachers with a university degree and child minders with an upper secondary degree. The aim of the paper is to highlight and problematize how the discourse about the pre-school teacher's mission of providing pedagogical activities in pre-school has been developed and changed over time in national policy documents. The following questions will be given special attention: How is preschool teachers' responsibility described in policy texts and other texts on higher education? What underlying discourses emerge in relation to descriptions of the preschool teachers' responsibility, why and in whose interest? Has the discourse on early childhood teacher's responsibility varied over time, if so how? The theoretical, as well as the metodological framework takes its point of departure in Faircloughs (1992, 1995, 2003) critical discourse analysis, which made it possible to investigate elements of educational change in policy texts. In the analysis the concept of discourse is both used as the designation of a specific discourse, in this case the discourse of responsibility, and in the wider sense in terms of language use seen as a kind of social practice (Fairclough, 1992). A discourse is constructed and compiled in a specific way. Each new discourse is always in effect a construction of older discourses that contribute to changes in for example policy documents. The concepts that have emerged as the most relevant ones for the analysis of discursive changes in the texts that I have analysed are intertextuality and interdiskursivitet. In relation to this study intertextuality has been used to elucidate the presence of text in other texts, while interdiscursivity involves an analysis of the particular mix of discourses, genres or styles, as articulated or working together in the text (Fairclough 2003). In the process of trying to understand the kind of responsibility that is projected in policy documents and other texts, Bernstein's (2000, 2003) concepts of horizontal and vertical discourse have been useful. These concepts contributed to an understanding of what kind of knowledge that were related to the discourse about the pre-service teachers respectively the teams responsibility. According to Bernsteins´ distinction vertical and horizontal discourse represents two fundamental forms of knowledge discourses which are described as a general and scientific respectively a context-bound common-sense knowledge discourse. Method Data is produced from a number of policy documents for the Swedish preschool from the early 1900s until 2010. The selection of documents includes both national preschool curriculum documents (Utbildningsdepartementet,1998; Skolverket, 2010), legal texts (SFS 2010:800), Government Bills (Pedagogiskt program för förskolan, 1987), reports (for example Befolkningskommissionen,1938; SOU 1951; SOU:26; SOU1972:27; Barnomsorg och skola kommittén, 1997), and other national texts containing advices and instructions (for example Socialstyrelsen, 1945, 1963). The data analysis consists on the one hand of a content analysis and on the other hand of an analysis of the use of concepts. The content analysis was used as a way to study the discourse about the preschool teachers' responsibility over time and the underlying discourses. The concept analysis was especially used in order to describe and understand the kind of responsibility that are described as the preschool teachers respectively the team's responsibility when the curriculum was revised in 2010. Expected Outcomes The results show that the discourse of preschool teacher's responsibility has been influenced by both preschool teachers' own interests, political ideas and social needs as well as economic and educational interests. Over the years the discursive change has been more and more related to the stronger state regulation and governance of early childhood education. When it comes to the discourse about the preschool teacher's responsibility there have been three important discursive changes, one in 1940s, one in 1970s and one in 2010, which in various degree was related to the preschool teachers professional knowledge and autonomi. For example, from being described as responsible in terms of being professional and autonomous in the 1940ies, to sharing responsibility with the others in the team in the 1970ies, to being described as responsible based on professional knowledge in the 2010 revised version of the curriculum. The analysis of the kind of professional knowledge that is especially ascribed the preschool teachers responsibility from 2010, is the kind of knowledge Bernstein (2000, 2003) describes as a vertical knowledge discourse. References Bernstein, B. (2000). Pedagogy, symbolic control and identity: theory, research, critique. (Rev. ed). Lanham, Md.: Rowman & Littlefield Publishers. Bernstein, Basil. (2003). Class, codes and control. Vol. 4, The structuring of pedagogic discourse. London: Routledge. Fairclough, N. (1992). Discourse and Social Change. Cambridge: Polity Press. Fairclough, N. (1995). Critical discourse analysis: the critical study of language. London: Longman. Fairclough, N. (2003). Analysing discourse:textual analysis for social research. NewYork:Routledge. SFS 2010:800. Skollagen. [The Education Act] Retriwed from http://www.riksdagen.se/ Socialstyrelsen (1945). Råd och anvisningar nr 27 [Advise and instructions no 27]. Stockholm: Socialstyrelsen Socialstyrelsen (1959). Råd och anvisningar nr 114/1959 [Advise and instructions no. 114/1959]. Stockholm: Socialstyrelsen Socialstyrelsen(1963). Råd och anvisningar nr 163/1963 [Advise and instructions no. 163/1963]. Stockholm: Socialstyrelsen SOU 1938:20. Betänkande angående barnkrubbor och sommarkolonier m. m. [Report on creches and holiday camps etc.]. Stockholm: Nord. bokh. i distr.. SOU 1951:15. Daghem och förskolor: betänkande om barnstugor och barntillsy [Nurseries and kindergartens: report on nurseries and child care]. Stockholm: 1951 SOU 1972:26. Förskolan del 1. Betänkande avgivet av 1968 års barnstugeutredning [ Preschool part 1. Report delivered by the 1968 child cottage investigation] Stockholm: Allmänna Förlaget. SOU 1972:27. Förskolan del 2. Betänkande avgivet av 1968 års barnstugeutredning. [ Preschool part 2. Report delivered by the 1968 child cottage investigation] Stockholm: Allmänna Förlaget. SOU 1987:3. Pedagogiskt program för förskolan [Pedagogical program for preschool] Stockholm: Allmänna förlaget. SOU 1997:157. Att erövra omvärlden: förslag till läroplan för förskolan: slutbetänkande [To conquer the world: proposal for a curriculum for preschool: final report]. Stockholm: Fritze. Svensson, L.G. (2011b). Profession, organisation, kollegialitet och ansvar.[ Profession , organization, collegiality and accountability] Socialvetenskaplig tidskrift (4), s 301-319. Utbildningsdepartementet (1998). Curriculum for the Preschool LPFÖ 98. Stockholm: Utbildningsdep., Regeringskansliet. Skolverket (2010). Curriculum for the Preschool LPFÖ 98, revised 2010. Stockholm: Skolverket.

  • 250.
    Eriksson, A
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    The use of mentoring group conversations as a tool for professional development in teacher education2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The use of mentoring in educational settings as well as a tool to support pre-service teachers during their education has become more common recently. When it comes to teacher education two trends have been recognised in the relevant literature, one is about the use of mentoring as a way to support the socialization into the academic tradition and another is about mentorship as a tool for professional development. The study that will be presented in the present research paper focuses on the latter, with a point of departure in how a group of pre-service teachers use the mentoring group conversations as a resource in their search for professional knowledge. Previous research (Kizildag & Eriksson, 2013, Kihlström, 2007, Santerini, 2010) have shown that different kinds of group mentoring models have been used as a way to support pre-service teachers construction of professional knowledge. However, there is still a lack of research as to how these conversations are used by pre-service teachers in their search for and construction of professional knowledge. This research paper aims to contribute with close descriptions of how the pre-service teachers in four mentoring groups use these conversations as a tool in their search for professional knowledge and to investigate how the content in these conversations is related to professional knowledge in formal policy texts. The mentoring model that will be presented in the present research paper is a formal group mentoring model initiated by the Department of Teacher Education at a Swedish University. According to local policy documents this model aims to support the pre-service teachers in the process of developing professional knowledge and identity. The mentoring group meeting is described as an arena for discussion and reflection over the connection between theoretical knowledge and the teaching practice. The teacher’s professional role and the pre-service teacher´s personal development are topics that ought to be discussed during these meetings. Each mentoring group consists of a mentor, who is an experienced teacher working in preschool or compulsory school, and a group of six to nine students. The group meets for one and a half hour three times per semester during the whole course of their educational program. A combination of policy ethnography (Beach, 1995, 1997) and critical discourse analysis (Fairclough, 1992, 1995, 2003) are used as a theoretical and methodological framework for the data production and the analysis. It is this way feasible to investigate and contextualise the findings in the field of social practice, i.e. the teacher education program and mentoring model, within the framework of national and local teacher education policy. More specifically the theoretical understanding used as an analytical tool when analysing the conversations in the mentoring group is based on a combination of a sociocultural- (Vygotsky, 1978), experiental- (Dewey, 1997, 1999) and conversational perspective (Bachtin, 1981, 1986, 1991). As this contributes to a way of understanding the process of professional development from without the conversational interaction between the pre-service teachers and their mentor as well as the pre-service teachers in between. Method Methodological research design The data are twofold: on the one hand it consists of 25 ethnographical observations of mentoring group conversations in four different mentoring groups completed over a period of one and a half year at a teacher education program for preschool and primary school teachers. On the other hand it consists of analysis of professional knowledge in national and local teacher education policy documents (Government Bill 1999:2000:135, Government Bill 2009/10:89, SOU 1999:63, SOU 2008: 109, Programme syllabus, 2001, 2009; Course syllabus, 2002, 2009). Participant observations have been carried out during the last three semesters in the teacher education programme. The ethnographical approach allows in-depth descriptions of the conversations in the mentoring group and for what purposes teacher students use these conversations. This design also permits to interpret detailed descriptions of what is going on in the mentoring group conversations while the researcher is producing knowledge about the perspectives and needs as well as about the conditions for professional development through participating in a formal group mentoring model. Expected Outcomes Expected outcomes I expect to be able to contribute with in-depth descriptions of what kind of knowledge pre-service teachers share, discuss and reflect over during the conversations in the mentoring group in relation to their professional development and future profession. Furthermore, I expect to be able to highlight how the content discussed in the mentoring group is related to how the discourse about pre-service teachers professional knowledge is described in formal policy documents. References References Bachtin, M. (1981). The Dialogic Imagination: Four Essays. Austin: Univ. of Texas Press. Bachtin, M. (1986). Speech Genres and Other Late Essays. Austin: Univ. of Texas Press. Bachtin, M. (1991). Det dialogiska ordet. Gråbo: Anthropos. Beach, D. (1995). Making Sense of the Problems of Change: an Ethnographic Study of a Teacher Education Reform. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg studies in educational sciences, 100. Dewey, J. (1997). Experience and Education. New York: Simon & Schuster. Dewey, J. (1916/1999). Democracy and Education: an Introduction to the Philosophy of Education. New York: Free Press. Fairclough, N. (1992). Discourse and Social Change. Camebridge: Polity Press. Fairclough, N. (1995). Critical Discourse Analysis: the Critical Study of Language. London: Longman. Fairclough, N. (2003). Analysing Discourse: Textual Analysis for Social Research. New York: Routledge. Kihlström, S., Andersson, E., Davidsson, B., Larsson, I. & Arvidsson, I. (2007). Using Diaries, Reflection and Mentorship in Teacher Training. Högskolan i Borås, Institutionen för pedagogik Nr 3:2007. Kizildag, Ayse & Eriksson, Anita (2013). Empowering teacher students for diversity in schools: mentorship model as a mediator in Sweden. In G. Tchibozo (ed.). Cultural and Social Diversity and the Transition from Education to Work. 17, s. 145-162. Santerini, M. (2010). Intercultural competence teacher-training models: the Italian experience. I Centre for Educational Research and Innovation Organisation for Economic Co-operation and Development: Educating teachers for diversity: meeting the challenge, s. 185-202. Paris: Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD). Vygotsky, L. (1978). Mind in society: the development of higher psychological processes. Cambridge, Massachusetts: Harvard United Press.

2345678 201 - 250 of 802
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf