Change search
Refine search result
2345678 201 - 250 of 1530
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 201.
    Boquist, Andreas
    et al.
    University of Borås, School of Business and IT.
    Olofsson, Jenny
    University of Borås, School of Business and IT.
    Hållbarhetsredovisning: Volvo Personvagnar kontra media2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    På senare år har kraven på företagens handlingar och värderingar ökat runt om i världen. För att kunna tillgodose omgivningens krav väljer allt fler företag att ge ut frivilliga upplysningar om sin organisation. Dessa frivilliga upplysningar omnämns i en hållbarhetsredovisning som innehåller företagets miljö, ekonomiska och etiska aspekter. Företagens främsta skäl till varför de börjar hållbarhetsredovisa är att de vill legitimera sig med sina intressenter och på så vis skapa goda relationer till sin omgivning. Här anser vi att det finns en problematik kring hur företag ser på hållbarhetsredovisning, är det ett sätt att värva investerare och marknadsföra bolaget eller är det en styrfunktion för att förbättra företaget och dess omgivning? I studien poängteras problematiken kring hur ett företag uttrycker sig i sin hållbarhetsredovisning jämfört med de praktiska handlingar som rapporteras av externa källor. Med detta som grund har studien utformats utifrån en intressent-, legitimitets- och en institutionell- teori. Syftet med studien är att skapa en förståelse kring om det finns en skillnad och hur stor den är mellan Volvo Personvagnar AB:s hållbarhetsrapportering och medias rapporteringar om Volvo Personvagnars hållbarhet. Vi kommer även analysera hur en eventuell skillnad påverkar Volvo Personvagnars relation till deras intressenter. Intressentperspektivet kommer att baseras på intressent-, legitimitets- och den institutionella teorin. Studien har utförts med en hermeneutisk ansats av kvalitativ art. Empirin som insamlats och analyserats är Volvo Personvagnars hållbarhetsredovisning under åren 2004-2008. Innehållet i hållbarhetsredovisningarna har jämförts med svenska externa rapporter för att kunna analysera hur väl det teoretiska och praktiska stämmer överens inom företaget. För att kunna göra denna jämförelse har vi valt att använda oss utav svenska externa källor, i första hand rikstäckande dagspress, som påvisar de handlingar som skett. Anledningen till varför ett företag inom bilbranschen valdes var att den har drabbats hårt under den rådande finanskrisens samt att branschen innehåller en hög miljö- och säkerhetsfokus. Vi ansåg därför att det var intressant att analysera ett bilföretags syn på en hållbar utveckling. Volvo Personvagnar valdes på grund av att detta är en stor aktör på marknaden som strävar efter att förbättra sin hållbarhetsredovisning för att skapa en god relation gentemot sina intressenter. Med studien har vi kommit fram till följande slutsats. Volvo Personvagnars hållbarhetsredovisning är överlag inriktad på företagets positiva handlanden. Flertalet av de negativa rapporteringarna från media har uteslutits helt eller delvis i hållbarhetsredovisningen. Detta syftar till att företaget inte tar sitt fulla ansvar gentemot sina intressenter, då de istället försöker få intressenterna att fokusera på det positiva inom företaget. Vi anser att detta kan ge en något snedvriden bild av företaget då de inte upplyser om alla händelser.

  • 202.
    Boras, Antonio
    et al.
    University of Borås, School of Business and IT.
    Alakir, Elias
    University of Borås, School of Business and IT.
    Disclosure: Hur redovisas kundfordringar bland svenska storföretag?2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Redovisningen av kundfordringar är komplex. Posten är förhållandevis svår att värdera och en felaktig värdering kan förvränga företagets finansiella ställningar. IAS 1 p.9 har ett fåtal regler som uppfattas som vaga för redovisning av kundfordringar vilket gör att skillnaderna ökar. Framförallt öppnas det upp utrymmen för manipulation av redovisningen. Syftet med studien är att ge en bättre förståelse av hur kundfordringar redovisas och att tolka och analysera hur upplysningar av redovisningsmetoder i årsredovisningar underlättar förståelsen av innehållet i rapporteringar. För att syftet ska uppnås studerades 24 företag. Studien visade att även fast alla undersökta företag är börsnoterade (på large cap OMXS30) så råder det stora skillnader i deras disclosure av information kring tillämpande redovisningsmetoder. En del av företagen hade en detaljerad beskrivning av vald värderingsmetod medan en del andra knappt hade någon information förutom en post, kundfordringar, i balansräkningen. Analysen av redovisning i praktiken har lett till slutsatsen att reglering av redovisning av kundfordringar behöver utvidgas. Införandet av mer detaljerad reglering kan underlätta jämförbarheten i redovisningen samt ökad förståelse av redovisnings metoder, uppskattningar, och kategoriseringar av redovisningen.

  • 203.
    Bornefalk, Elin
    et al.
    University of Borås, School of Business and IT.
    Hult, Andreas
    University of Borås, School of Business and IT.
    The pursuit of strategic CSR2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [en]

    Awareness and understanding of the concept of CSR and how to apply it to the individual organization is a question that many entrepreneurs and organizations ask. The concept of CSR has the opportunity to bring the entrepreneurial and innovative energy of private enterprises to solve the critical problems in developing countries. There has been an intense focus on Corporate Social Responsibility, its implications and the role of the private sector over the past decades. CSR is gaining recognition within the business sector and is starting to become a part of companies’ strategies. The problem has been that companies do not know how to approach this emerging concept and integrate it into their organization. This paper adapts the previous theories and by transferring and building knowledge from the companies examined in our research we develop strategic CSR guidelines for small and medium sized companies (SME´s) in a developing country context. The purpose of this thesis is to conduct research on CSR-strategies in core business activities. We have contributed with practical examples on strategic CSR and constructed guidelines to a successful CSR integration process for entrepreneurs and SME`s that aspire to run profitable sustainable businesses in developing countries. Finally we have also provided clarity to the theory of strategic CSR and its implications in a developing country context. The research has built its foundation on a qualitative approach that highlights examples of successful strategic CSR integration in companies that are active in the developing country context of Nepal. In dept interviews with founders and employees have been conducted on five companies from different sectors as well as a CSR expert. A total of eleven in dept interviews have been carried out. The empirical material has been analyzed with a connection to the theoretical framework in our study. In the conclusions and final remarks we have constructed a set of six guidelines to inspire and enable more entrepreneurs and SME´s who wants to engage in the CSR aspects and integrate it into their businesses. The main factor that we have found important for the integration process is the values of the founding entrepreneur and it´s transmit to the organization culture and business core activities.

  • 204.
    Borén, Niclas
    et al.
    University of Borås, School of Business and IT.
    Nordström, Kristoffer
    University of Borås, School of Business and IT.
    Dokumentationsskyldighet vid internprissättning: En fördel eller enbart en börda?2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    För att Skatteverket lättare skall kunna granska att prissättningen vid transaktioner mellan koncernföretag är marknadsmässig har det i Sverige införts en lag om dokumentationsskyldighet. Svenska revisionsbyråer anser att dokumentation av internprissättning inte, ur företags perspektiv, enbart bör ses som en börda. Istället anses att koncernföretag bör se dokumentationsskyldigheten som en möjlighet till fördelar. I vår huvudsakliga problemfrågeställning har vi ställt frågan om dokumentationsskyldigheten medfört fördelar för fyra koncernföretag eller om den enbart är en arbetsbörda? Vidare har vi med avsikt att kunna besvara vår huvudsakliga problemfrågeställning utformat tre delfrågeställningar. Syftet med denna uppsats är beskriva vilka effekter dokumentationsskyldigheten av internprissättning har inneburit för de koncernföretag som undersökts. Vi har valt att avgränsa oss till att studera lagens effekter hos fyra olika koncernföretag. Av företagen ser tre av dem sig som medelstora medan ett ser sig som ett mindre företag. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i vår arbetsprocess och vårt vetenskapliga förhållningssätt har varit hermeneutiskt. Den teoretiska referensramen består främst av redogörelser av begreppet internprissättning, OECD samt Skatteverkets föreskrift (SKVFS 2007:1). Empirin utgörs av information från intervjuer med de koncernföretag som inkluderats. Utifrån en explorativ förstudie, vår teoretiska referensram och empiri har vi gjort en analys. De viktigaste slutsatserna är följande: De undersökta koncernföretagen ser en rad fördelar med dokumentationsskyldigheten. Först och främst innebär arbetet med dokumentationen en kontroll av att armlängdsprincipen följs. Vidare har företagen börjat fokusera mer på sin internprissättning och detta har bland annat lett till att de börjat fundera över om de använda prismetoderna är korrekta. En majoritet av de undersökta koncernföretagen tror att dokumentationen kommer leda till ökad kunskap om riskerna inom koncernen och de anser att dokumentationen kan medföra en optimering av interna immateriella flöden. Inställningen till dokumentationsskyldigheten hos de flesta koncernföretagen har gått från att, i ett tidigt skede, ha varit negativ, till att bli mer positiv. Inställningen påverkas i vissa aspekter av företags storlek och struktur. Gemensamt för koncernföretagen är att de upplever stora delar av lagen som väldigt vag.

  • 205.
    Borén, Niclas
    et al.
    University of Borås, School of Business and IT.
    Nordström, Kristoffer
    University of Borås, School of Business and IT.
    Incitamentsprogram: En studie av trender och aktieägares önskemål2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Under våren är det högsäsong för bolagsstämmor och incitamentsprogram till ledande befattningshavare tros återigen komma att diskuteras livligt. Organisationen Aktiespararna påpekade tidigare under våren att en nyhet i år är syntetiska aktier som incitament och de nämner även så kallade aktiesparprogram som ett relativt nytt fenomen. Uppsatsens problemformuleringar är hur trenden ser ut gällande incitamentsprogram i börsnoterade företag, samt vilken trendutveckling aktieägare vill se. Syftet med uppsatsen är att utifrån Aktiespararnas uttalande analysera vilken trend som kan ses bland börsnoterade företags incitamentsprogram, samt analysera aktieägares åsikter kring olika program. Våra metodologiska val har bland annat medfört att en kvalitativ metod använts och ett hermeneutiskt förhållningssätt präglat vår tolkning. Vi har intervjuat Aktiespararna, Swedbank Robur, Andra AP-fonden, AMF Pension, Investor AB, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. I den teoretiska referensramen redogörs bland annat för begreppen motivation, belöningssystem, shareholder-/stakeholderperspektivet, principal-agentteorin samt olika modeller för incitament. Empirin utgörs av information från intervjuer med de respondenter som inkluderats. Utifrån den explorativa förundersökningen, den teoretiska referensramen och empirin har en analys gjorts. De viktigaste slutsatserna är följande: Trenden angående vilka sorters program som används idag är klar; allt fler optionsbaserade incitamentsprogram får lämna plats till förmån för aktierelaterade incitamentsprogram. Storägare vill se en fortsatt trend i användandet av incitamentsprogram, medan småägare vill se en större återhållsamhet. De viktigaste önskemålen är att programmen skall leda till långsiktigt aktieägande, kräva en egeninvestering, medföra en risk samt vara prestationsbaserade. Storägarna lyfter inte fram ett specifikt program som de önskar att trenden går mot medan Aktiespararna gärna ser att fler börjar använda aktiesparprogrammet. En annan trend som ägarna vill se är att styrelseledamöterna äger aktier. För att åstadkomma detta ser vissa ägare att syntetiska aktier är ett bra alternativ medan andra föredrar ”riktiga aktier”. Ägarna ser gärna att anställda och styrelsen äger aktier då det skapar kongruens mellan deras och aktieägarnas mål.

  • 206.
    Bosancic, Suada
    University of Borås, School of Business and IT.
    Småföretagens företagskultur: en jämförande studie av ett bosniskt och ett svenskt företag2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Varje land har i grund och botten starka familjekulturer. Kulturen förföljer oss överallt. Den definieras som tankar, känslor, handlingar och produkter. Kulturen bygger på gamla traditioner, seder, normer och värderingar. Chefer har mest inflytande i hur en företagskultur ska se ut i ett företag. Det gör de genom att de för medarbetarna påpekar vad som är viktigt och vad som är mindre viktigt i företaget. Medarbetarna bör ha en social kompetens som gör att de kan samarbeta och samverka med andra. De bör också vara beredda på att ändra sitt arbetssätt och därmed stödja förändringsarbetet. En medarbetare förväntas kunna agera utifrån kundernas behov och önskemål. Företagsbesök har gjorts i Nirbo d.o.o och Länghemskök AB. Nirbo är ett företag som är lokaliserat i Bosnien och Hercegovina medan Länghemskök AB är lokaliserat i Sverige. Studien har gått ut på att jämföra de två företagen. Uppsatsens huvudfråga behandlar skillnader och/eller likheter mellan de två företagen. Uppsatsens delfrågor ska ge svar på hur mycket ”svensk kultur” har implementerats i det bosniska företaget, vilket tankesätt medarbetarna har i respektive företag, hur deras relation till cheferna ser ut samt om den befintliga företagskulturen har betydelse för hur framgångsrika de här två företagen är. Syftet med den här uppsatsen är att analysera företagskulturen i ett svenskt och ett bosniskt företag. En jämförelse görs av de två företagen för att skillnader och/eller likheter ska kunna identifieras. Företagskulturen analyseras i företagen för att en undersökning ska kunna göras om huruvida företagskulturen är kopplad till landet företaget är lokaliserat i. Det vidare syftet är att bidra med kunskap om ett lands kultur kan implementeras i en organisation i ett annat land. Uppsatsen är skriven utifrån ett medarbetarskapsperspektiv. En kvalitativ metod har tillämpats när uppsatsen har utformats. Uppsatsen präglas av ett abduktivt angreppssätt samt ett hermeneutiskt förhållningssätt. Både primär- och sekundärdata har använts vid uppsatsskrivandet. De slutsatser som kunnat dras utifrån den insamlade informationen är att det finns både skillnader och likheter mellan företagen. Den största skillnaden är att olika tankar kring arbetet finns i de två företagen. Likheter finns kring de regler de har i företagen. Respondenterna från produktionen i det bosniska företaget försöker förbättra företaget ännu mer, vilket respondenterna från produktionen i det svenska företaget inte uttryckte lika mycket.

  • 207.
    Bosancic, Suada
    et al.
    University of Borås, School of Business and IT.
    Wallgren, Maria
    University of Borås, School of Business and IT.
    Ekonomistyrning i praktiken: en fallstudie av Svenska Handelsbanken2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Sedan den svenska bankmarknaden avreglerats har bankernas konkurrens ökat. Det har medfört att det blivit viktigare för dem att ha en väl utformad intern ekonomisk styrning. Styrningen innefattar många olika aspekter och har som syfte att hjälpa företagen att nå sina mål och att öka effektiviteten. Ett av de vanligast förekommande styrmedlen i svenska företag är uppföljning och arbete med budget. Handelsbanken har varit den mest lönsamma banken under de senaste 30 åren, utan att använda budget i organisationen. Detta har krävt en väl fungerande ekonomisk styrning där organisationen bland annat är decentraliserad. Vi har intresserat oss för hur den styrningen är utformad och har formulerat tre frågor som rör den interna styrningen, decentralisering och belöningssystem. Syftet med studien är att beskriva och analysera Handelsbankens budgetlösa och decentraliserade organisation med avseende på den interna ekonomiska styrningen. Vidare ska uppsatsen även beskriva vilka belöningssystem som finns och hur de anställda motiveras inom organisationen. För att undersöka detta har vi använt en kvalitativ metod där intervjuer har varit viktiga. Vidare har vi haft en abduktiv ansats där empiri och teori har studerats i växelverkan i syfte att ge en djupare förståelse av problemet. Det viktigaste som undersökningen har visat är att organisationen är starkt decentraliserad där varje lokalt kontor kan ses som en egen enhet. Kontoren har stora befogenheter och har därför egna sätt att arbeta på. Enheterna kan ses som resultatenheter, eftersom de kan påverka sina egna kostnader och intäkter. Decentraliseringen har även medfört att motivationsaspekten har varierat något mellan kontoren. Däremot har det inte funnits några finansiella belöningar alls vid sidan av vinstandelssystemet Oktogonen.

  • 208.
    Brandt, Carina
    et al.
    University of Borås, School of Business and IT.
    Willysson, Saga
    University of Borås, School of Business and IT.
    Enterprise Architecture: Ramverkets roll i det praktiska EA-arbetet2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Förändringar i affärsvärlden leder till att företag idag ständigt ställs inför nya utmaningar. Samverkan mellan affärsverksamheten och IT har därför blivit en viktig aspekt inom organisationer. Företag står inför problemet att hantera sina komplexa affärsprocesser, information och infrastruktur, relaterat till att IT bör ge maximala värden för affärsprocesserna. Det för att verksamheterna ska vara med i spelet bland de konkurrenskraftiga organisationerna, vilket leder till en av anledningar till att företagen kommer i kontakt med Enterprise Architecture (EA). EA kan ses som en helhetsbild av organisationen och dess information, applikationer och infrastruktur. Relaterat till EA, kan EA-ramverk vara till hjälp för att få ett strukturerat arbetssätt. För att förbättra arbetet med EA hjälper ramverket till att kartlägga verksamhetsmiljön, processer och IT. Existensen av ett stort antal olika ramverk och de olika perspektiven på om ett ramverk är ett måste eller inte för verksamheten vid EA-arbetet, kan problematisera processen för verksamheter att veta om det ska välja ett ramverk och vilka effekter det skulle ge. Vi ser därför ett behov att av undersöka ramverkets roll i ett praktiskt EA-arbete. Studien är baserad på antaganden av en empirisk studie bestående av sex stycken Enterprise arkitekter. Enterprise arkitekterna har delat sina vyer av deras arbete med EA och ramverk. Resultatet av den empiriska studien visar att ramverkets roll kan dras utifrån tre perspektiv. Hur ramverket har implementerats, kopplat till hur det används utgör grunden för vilken roll ramverket har i det praktiska arbetet. Forskningens slutsatser visar att ramverket kan ses som; ett hjälpmedel för arkitekten, en inkörsport för det övergripande EA-arbetet och slutligen som ett hjälpmedel för en personlig karriärutveckling.

  • 209. Brante, Thomas
    et al.
    Nolin, Jan
    University of Borås, Swedish School of Library and Information Science.
    Grimen, Harald
    Brorström, Björn
    University of Borås, Central Administration.
    Lööf, Staffan
    University of Borås, Central Administration.
    Sundström, Malin
    University of Borås, School of Business and IT.
    Oudhuis, Margareta
    University of Borås, School of Education and Behavioural Science.
    Kammensjö, Peter
    University of Borås, School of Engineering.
    Torstensson, Håkan
    University of Borås, School of Engineering.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    Eriksson, Catarina
    University of Borås, Swedish School of Library and Information Science.
    Lindh, Maria
    University of Borås, Swedish School of Library and Information Science.
    Adamson, Lena
    Profession och vetenskap: idéer och strategier för ett professionslärosäte2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Förord av Björn Brorström, Prorektor Högskolan i Borås Ett professionslärosäte bedriver utbildning och forskning på vetenskaplig grund. Vetenskapliga metoder tillämpas och framkomna resultat prövas för att säkra tillförlitlighet och relevans. Förmågan att problematisera, formulera frågor och välja lämpliga metoder för att besvara frågor är egenskaper för god forskning och utmärkande för en stark utbildnings- och forskningsmiljö. Vid ett professionslärosäte finns samtidigt en stark strävan efter att i utbildning och forskning ta till vara den kunskap och de erfarenheter som professioner besitter och därigenom säkra en hög grad av praktisk relevans. Växelverkan mellan teori och praktik och erfarenhetsutbyte mellan forskare och praktiker är ständigt pågående. Det finns ingen avslutning på processen utan den pågår utan avbrott. En nödvändig förutsättning för ett fruktbart samarbete är en ömsesidig respekt och vilja att stödja och ifrågasätta varandra. Forskaren måste vara beredd på kritik för bristen på praktisk relevans och professionsföreträdaren måste vara beredd på att förtrogenhetskunskapens lämplighet ifrågasätts. Det är en fråga om med- och mothåll från båda håll i syfte att långsiktigt utveckla teori och praktik. Det är en utmaning att utveckla, etablera och därefter kontinuerligt försvara och förbättra professionslärosätet. Ett led i utvecklingen är att inom ramen för Högskolan i Borås föra en debatt om innebörden av ett professionslärosäte och vad vi behöver göra för att förbättra verksamheten. På uppdrag av rektor Lena Nordholm har medarbetare vid Bibliotekshögskolan utvecklat och ansvarat för en seminarieserie benämnd Profession och vetenskap. Seminarierna spände över ett brett fält. En av många viktiga frågor som diskuterades flitigt var huruvida vi ska forska om professioner, i för eller med, eller kanske alltihop samtidigt. Bidragen publiceras nu i denna antologi som ges ut inom ramen för Högskolan i Borås rapportserie Vetenskap för profession. Rapporten Profession och vetenskap – idéer och strategier för ett professionslärosäte, som redigerats av universitetsadjunkt Maria Lindh, kommer att få stor betydelse inom lärosätet och i vårt samarbete med företrädare för näringsliv, kulturliv och offentlig verksamhet. Jag ser det som en intressant fortsättning att anordna ett antal seminarier med inbjudna representanter för professioner där artiklarna i denna rapport kan ligga till grund för erfarenhetsutbyte och diskussioner.

  • 210.
    Bratell, Charlotte
    et al.
    University of Borås, School of Business and IT.
    Nicklasson, Camilla
    University of Borås, School of Business and IT.
    Masstigevarumärken: lyx för alla2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Lyxmarknaden i världen har ökat, detta trotts den ekonomiska oron. Vårt intresse fångades då vi observerat varumärken i Sverige vilka har en prestige känsla men vi och massan ändock har råd att köpa produkterna. Silverstein och Fiske (2003) definierar fenomenet som Masstige. Masstige är en sammansättning av orden prestige och massa, alltså prestige som massan kan ha råd med. Syftet med undersökningen är att undersöka om masstigevarumärken i Sverige använder sig av klassiska marknadsföringsstrategier som finns för lyxigavarumärken. Vi har i vår studie observerat sju stycken masstigevarumärken vilka är verksamma i Sverige. Vi har observerat dessa varumärken inom strategierna experimentell marknadsföring, historia, identitet och pris. Vår forskningsfråga lyder: Använder sig masstigevarumärken i Sverige sig av marknadsföringsstrategier för lyxiga varumärken? Vi kan se att alla varumärken i vår studie till viss del använder sig av dessa fyra marknadsföringsstrategier. Alla varumärken använder sig av experimentell marknadsföring, alla varumärken har även skapat en karaktär kring varumärket men endast tre av dessa varumärken har en egen ideologi. Dessa tre är även de som följer strategin att inte realisera sina produkter. Sex av sju företag har en historia kopplad till sitt varumärke. Det är endast det internationella varumärket i vår studie som inte har en historia kopplad till sitt varumärke. Dessa historier är även alla skrivna på engelska. Alla sju varumärken använder sig även av underhållning, det kan vara underhållning som biovisningar eller release-partyn. Alla sju varumärken skapar även en känsla av eskapism, som exempel genom att använda sig av kändisar eller genom att skapa en eskapism känsla genom bilder eller historier. Att fokusera på upplevelsen och känslorna, istället för att fokusera på praktiska detaljer kring produkten gör alla varumärken i studien.

  • 211.
    Brink, Kristian
    et al.
    University of Borås, School of Business and IT.
    Andersson, Carl
    University of Borås, School of Business and IT.
    Kommunen med potential: En studie av Svenljunga2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Kommunikationsteorin bygger på att det finns en sändare, budskap, mottagare och brus. Det är sändaren som vill förmedla ett budskap åt mottagaren och bruset är de olika störningar som finns runt omkring. Exempel på brus som kan störa budskapet är andra konkurrenter på marknaden eller händelser som sker runt omkring som gör att mottagaren inte reflekterar över budskapet. Människor utsätt dagligen för mycket information men tar samtidigt inte till sig och uppmärksammar all den informationen. Därför blir det allt viktigare inom marknadsföringen att skapa ett unikt och särpräglat budskap som kan ta sig förbi bruset och nå kunderna. Svenljunga kommun är belägen i södra Västra Götaland och har ett invånarantal på ca 10 500 personer vilka är fördelat på ett flertal mindre orter. I kommunen som har en yta på 900 km² finns det mycket natur samt flera sjöar att tillgå. Näringslivet i kommunen består av en blandning av små till medelstora företag där Elmo Leather AB tillhör den största arbetsgivaren. Kommun kan även räknas som en pendlingskommun då det är fler som pendlar ut än in. Syftet med studien är att hjälpa Svenljunga Kommun med deras marknadsföring genom att undersöka, beskriva och analysera för att kunna öka nyinflyttning och nyföretagandet i kommunen. Vi har använt oss utav ett hermeneutiskt synsätt som vår vetenskapliga huvudinriktning. Studien är av kvalitativ karaktär där vi har använt oss av ett strategiskt urval. I undersökningen använde vi oss av induktiv ansats då vi utgick ifrån verkligheten för att sedan kunna skapa ett generellt mönster och på detta sätt kan vi utforma en teori om det vi observerade. Vi har använt oss av både primär –och sekundärdata. Vår teoretiska referensram som vi har utgått ifrån är Lena Mossbergs och Erik Nissen Johansens ”storytelling som marknadsföring”, ”Schramms modell” för kommunikationsprocessen av Brassington et al. Även har vi använt två modeller i strategisk marknadsföring där Kotler et al tar upp ”tjänstekvalitet” och Aaker ”differentieringsstrategier”. Vi kommer att avsluta med en omarbetad modell av ”marknadskommunikation” av Kotler et al samt ”kundnärhetens nycklar” av Blomqvist et al. Empirin som vi har samlat in består av intervjuer från personer vars arbete är på Svenljunga kommun. Vi har valt att intervjua Fredrik Dahl och Sofie Kerstell vilka arbetar på den nystartade marknads- och utvecklingsenheten samt Eva Johansson som är kommunalråd i Svenljunga kommun. De slutsatser som vi har kommit fram till efter att en analys av teori och empiri har skett är att Svenljunga kommun har kommit en bit på vägen genom att ha startat upp den nya marknads- och utvecklingsenheten, men att det fortfarande finns mycket att jobba med. Det som vi främst anser måste finnas är ett föredelaktigt boende både vad det gäller ekonomiskt och miljömässigt. Även en ökning av dragningskraften vad det gäller handeln är en viktig del för att kommunens företag ska överleva, här anser vi främst att öppnandet av en ”outletbutik” skulle gynna de lokala företagen.

  • 212.
    Brodin, Igor
    et al.
    University of Borås, School of Business and IT.
    Shahin, Abraham
    University of Borås, School of Business and IT.
    EA & Organisation: Att kartlägga en kartläggningsprocess2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Denna litteraturstudie fokuserar på Enterprise Architecture (EA), dess definitioner och underliggande ramverk. Vi har valt att göra en litteraturstudie då access till företag med information kring EA ansågs vara svår och utesluter därför intervjuer och andra direkta tillvägagångsätt då vi upptäckte att det är svårt att få tag på vettig information. Zifa konferensen är en internationell EA-konsult konferens som förespråkar konsulter och säljtekniker istället för att fokusera på grundvärdena av EA. Detta föreslår att ett objektivt resultat bara kunde erhållas genom en litteraturstudie. Ännu en anledning bakom valet av studie är att EA är en grundläggande process på detaljnivå, denna inkluderar basala saker så som inköps-/försäljningspriser. Detta anser vi vara känslig information som skapar förhinder för access. Syftet är att ta fram en integrerad modell som beskriver EA och verksamheter, med tanke på kostnaderna kring EA syftas här på medelstora till stora företag då det är dyrt att kartlägga en verksamhet. Litteraturstudien använde sig av snöbollsmetoden när det kom till val av källor samt en rad olika krav för vilka källor som skulle inkluderas. Dels för att det inte skulle bli överflödigt och dels för att det fanns så mycket litteratur att välja bland. Då det fanns så mycket litteratur kring ämnet anpassade vi strängt snöbollseffekten när vi valde studier, vi sökte fram tre vetenskapliga källor, därefter letade vi endast efter källor som var inkluderade eller härleddes från dessa. Fribergs modell av litteraturstudier användes som en utgångspunkt och grund för hur hela uppbyggnaden skulle se ut. Resultaten från samtliga källor visar på skiljaktigheter kring basala förklaringar såsom definitionen av EA samt mer invecklade teman där många källor visar att EA kan bringa vinst och hög avkastning till ett företag samtidigt som andra källor säger att EA är dyrt. Slutsatsen blev därför att det finns mycket kvar att undersöka inom området av EA och att företag borde öka sin kunskap inom detta område innan de implementerar EA. Den föreslagna möjligheten för företag är att skapa en intern arkitekturavdelning som en sjätte konfiguration enligt Mintzberg. Denna avdelning har hand om kartläggningen och arbetar för företaget istället för att hyra extern hjälp i form av konsulter som inte är invigda i verksamheten och som kräver lång tid för att lära känna den specifika verksamheten.

  • 213.
    Brohammer, Josefine
    et al.
    University of Borås, School of Business and IT.
    Johansson, Susanna
    University of Borås, School of Business and IT.
    Värdeskapande i Småskalig Ekoturism: En studie av tre företag i Ghana2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    I och med den ökade oron för miljön och människors allt mer frekventa resande har begreppet Ekoturism växt fram. Begreppet syftar i stort sett till en "grönare" turism som i sin tur gynnar lokala ekonomier och kulturer. En stor del av världens ekoturism återfinns idag i utvecklingsländer och ett sådant land är Ghana i västra Afrika, där denna studie genomfördes. Det finns en hel del forskning kring ekoturism ur en antropologisk synvinkel, men inte lika många ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Det finns även en mängd studier kring tjänster och värdeskapande men de är oftast av teoretisk grund. Denna studie syftar därför till att empiriskt undersöka hur värde skapas i småskaliga ekoturismföretag samt vilka faktorer som är betydelsefulla för värdeskapande. Efter en forskningsgenomgång utvecklades en analysmodell för värdeskapande, där faktorerna servicemötet, upplevelsefälten, upplevelsefälten samt tema lyfts fram. Studien genomfördes i Ghana genom fallstudie av tre lodger som drivs på ekologisk grund. Det empiriska materialet utgjordes främst av 13 semi-strukturerade intervjuer samt stationära observationer. Studiens resultat visade att diskussionen kring ekoturism, som värdeskapande, inte var något stort fokus hos varken gäster eller företag. Det var istället en välkomnande och avslappnad atmosfär, i kombination med en trygg miljö som till största del visade sig generera värde. Resultatet av undersökningen visade även att interaktionen mellan gäster och personal var betydelsefull i processen för värdeskapande. Det empiriska resultatet stärkte därmed till viss del vår modell och visade att tre av de fyra faktorerna var av betydelse för värdeskapande i de studerade verksamheterna. Slutligen ges förslag till implikationer som företagen i studien kan vidta. Dessa är exempelvis att öka informationen om ekoturism på lodgen och väva in detta mer i verksamheten. Studien visar trots allt att kunder tycker att omtanke om miljö och det lokala samhället är positivt. Företagen kan därför troligtvis öka sitt värdeskapande genom ett sådant agerande.

  • 214.
    Brorsson, Anna
    et al.
    University of Borås, School of Business and IT.
    Delic, Dzenana
    University of Borås, School of Business and IT.
    Avskaffandet av revisionsplikten: Hur påverkas intressenternas förtroende för små bolag?2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    En ny lagförändring medförde att revisionsplikten avskaffades, vilket kom att beröra både bolag och intressenter, såsom revisionsbolag, banker och myndigheter. Den borgerliga alliansen lämnade ett vallöfte år 2006 om avskaffad revisionsplikt och den 1 november år 2010 blev revisionen frivillig för ungefär 250 000 småbolag. De krav som ställs för att bolag skall vara skyldiga att ha revisor är att de har mer än tre anställda, omsättningen skall vara mer än 3 miljoner kronor och balansomslutningen skall vara mer än 1,5 miljoner kronor. Minst två av dessa krav måste vara uppfyllda. Revisionspliktens avskaffande är en fördel för de små bolagen, då det handlar om kostnadsbesparingar, men det kan också innebära en nackdel. När ett bolag väljer att avskaffa revisorn innebär det att Skatteverket kommer att ha mer kontroll och bolaget kanske inte anses vara lika förtroendefullt som när de anlitar en revisor. Det kan uppstå oro då frågan om fler skatte- och bokföringsbrott uppkommer hos intressenterna. Vissa små bolag kommer välja att ha kvar revisorn oavsett lagförändringen, då det är en kvalitetsstämpel och säkerhet när revisorn granskar och ger råd till bolaget. Studiens problemformulering lyder: Hur påverkas intressenternas förtroende för de mindre bolag som väljer att inte använda revisor efter avskaffandet av revisionsplikten? Syftet med uppsatsen är att undersöka om intressenternas förtroende för bolagen har påverkats efter avskaffandet av revisionsplikten. Ett kvalitativt tillvägagångssätt har använts i uppsatsen, där intervjuer har genomförts för att få en helhetsbild från respondenterna. Tidigare forskning har sammankopplats med intervjuerna för att kunna analysera svaren. Vår slutsats är att förtroendet inte kommer att bli sämre om bolagen har en långsiktig relation med sin bank. Räkenskaper som är granskade av en revisor eller redovisningskonsult kommer att ge en högre kvalitetsstämpel och förtroende. Det kommer däremot vara svårt att upptäcka ekobrott i bolag som döljer kvitton för revisorn. Banker och Skatteverket kommer att kunna kontrollera bolag mer, om det visar sig att ekobrotten har ökat, vilket också leder till högre krav. Vi tror att många bolag kommer att ha kvar revisorn för att det ger en trygghet och fördel vid krediter och affärer.

  • 215.
    Brorström, B
    et al.
    University of Borås, School of Business and IT.
    Edström, A
    University of Borås, School of Business and IT.
    Ljungkvist, T
    University of Borås, School of Business and IT.
    Oudhuis, M
    University of Borås, School of Education and Behavioural Science.
    Uthålligt företagande. Om regionala förutsättningar och förhållningssätt2012Book (Other academic)
  • 216.
    Brorström, Björn
    University of Borås, School of Business and IT.
    7. Ökad beredskap och vilja till förändring?2014Report (Other academic)
  • 217.
    Brorström, Björn
    University of Borås, School of Business and IT.
    Beskrivning av en kommun2011Report (Other academic)
  • 218.
    Brorström, Björn
    University of Borås, School of Business and IT.
    De-Cermonialisation for Success: Institutions, Reforms and Individuals2007Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Differences in the ways in which organizational units progress might be explained by existing institutions and their organization: the institutional arrangement. Research has indicated the importance of institutional change while being unable, however, to predict the conditions that trigger change. In order to understand and increase our knowledge of how to increase efficiency, it is important to understand the transition from the instrumental to the ceremonial and how and why ceremonial values are questioned and dismantled. This paper contains the condensed results of studies of different types of municipalities. It describes the characteristics and discusses the ways in which changes were implemented. The paper shows that different types of municipalities appear to contain strong ceremonial values, which prevent them from adapting to changed circumstances and to maintain efficiency over time. The existing institutional arrangement needs to be challenged, for example by implementing organizational changes.

  • 219.
    Brorström, Björn
    University of Borås, School of Business and IT.
    Den finansiella redovisningens utveckling och kvalitet2008In: Demokratisk och effektiv styrning. En antologi om forskning i offentlig förvaltning. / [ed] Sven Siverbo, Studentlitteratur , 2008, p. 143-158Chapter in book (Other academic)
  • 220.
    Brorström, Björn
    University of Borås, School of Business and IT.
    Förord2010In: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, p. 7-8Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Högskolan i Borås är inne i en period av stark utveckling. Vi intensifierar och konkretiserar innebörden av vår verksamhetsidé som fångas av devisen ”Vetenskap för profession”. Högskolans utbildning och forskning präglas i hög grad av flervetenskaplighet och av breddat och fördjupat samarbetet med det omgivande samhället. Vi har förvärvat examensrättigheter på forskarnivå och närmar oss idealtillståndet: Det kompletta professionslärosätet. Högskolan i Borås blir innehållsmässigt alltmer Borås universitet – från HB till BU!

  • 221.
    Brorström, Björn
    University of Borås, School of Business and IT.
    Ljungkvist, Torbjörn
    University of Borås, School of Business and IT.
    Oudhuis, Margareta
    University of Borås, School of Education and Behavioural Science.
    Brorström, Björn
    University of Borås, School of Business and IT.
    Förord2010In: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, no 14, p. 5-6Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Högskolan i Borås fyllde 30 år 2007. En av presenterna vid firandet var ett erbjudande från Västsvenska industri- och handelskammaren att arrangera 30 personliga intervjuer med företagsledare och chefer i olika organisationer i Sjuhäradsbygden. Detta erbjudande sammanföll med diskussioner bland organisationsforskare vid högskolan om att genomföra en studie med syftet att beskriva och förklara varför näringslivet i Sjuhäradsbygden så framgångsrikt klarat att möta nya omvärldsförutsättningar och uppvisat en gynnsam utveckling. Dessa båda omständigheter kopplades samman och ett forskningsprojekt formulerades. Våren 2008 genomfördes 45 personliga intervjuer, det blev några fler än vad det var tänkt, med företrädare för en mängd olika organisationer. Intervjuerna låg till grund för en rapport där en fokusering skedde på den så kallade knalleandan och dess innebörd och betydelse för företagandet i regionen. Knalleandan visade sig vara en starkt bidragande förklaring till den gynnsamma näringsutveckling som skett i regionen, men den innebar också begränsningar för en gynnsam utveckling inte minst genom den negativa inställning till samarbete och högre utbildning som var en påtaglig del av knalleandan. Rapporten väckte uppmärksamhet och forskarna bakom rapporten bestämde sig för att gå vidare och fördjupa studierna. Hösten 2009 publicerades ytterligare en rapport som framförallt uppmärksammades som följd av en beskrivning av modeföretaget JC:s utveckling och av de verksamheter som uppstått till följd av avhopp från JC.

  • 222.
    Brorström, Björn
    University of Borås, School of Business and IT.
    Ronaldsson, Bertil
    Förord2010In: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, no 13, p. 5-Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vid Högskolan i Borås bedrivs ett utredningsarbete med syfte att klargöra förutsättningarna för att inrätta ett centrum för studier av risk, profession och säkerhet. Parallellt med resonemang rörande lämpliga styr- och organisationsformer behandlas hur utbildningen inom området bör utformas. I skrivande stund är inriktningen att utveckla och erbjuda ett magisterprogram inom området management där en inriktning är mot risk och säkerhet. En satsning på utbildning fordrar forskningsanknytning och förekomsten av forskning inom området risk och säkerhet utgör därför en viktig utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Vid högskolan finns idag forskning som belyser risk och säkerhetsfrågor inom skilda verksamhetsområden och med olika teoretiska utgångspunkter. Området spänner från hur risker hanteras i det vardagliga arbetet för olika professioner till hur risker kan elimineras och osäkerhet reduceras i samband med extra ordinära händelser.

  • 223.
    Brorström, Björn
    University of Borås, School of Business and IT.
    Förord2010In: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, no 11, p. 5-6Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Mitt i skogen en bra bit ifrån allfarvägarna bedrivs en mycket omfattande handels- och affärsverksamhet. Konsumenter dras till Ullared och Gekås för att göra storköp och för att fynda varor av olika slag. Ullared och Gekås är ett fenomen som väcker nyfikenhet och frågan är varför det har blivit på detta viset? Vad är det för speciellt med Gekås och Ullared som förklarar att affärsverksamheten blivit så framgångsrik och fortsätter att utvecklas?

  • 224.
    Brorström, Björn
    University of Borås, School of Business and IT.
    Kommunerna möter "krisen": allt är som det brukar vara2009Report (Other academic)
  • 225.
    Brorström, Björn
    University of Borås, School of Business and IT.
    Donatella, Pierre (Editor)
    Kris och kontinuitet2008Report (Other academic)
  • 226.
    Brorström, Björn
    University of Borås, School of Business and IT.
    Styrfilosofier: förekomst och funktionalitet2007Report (Other academic)
  • 227.
    Brorström, Björn
    et al.
    University of Borås, School of Business and IT.
    Brorström, Sara
    Ramberg, Ulf (Editor)
    Krisers innebörd och orsaker2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Baserat på ett omfattande empiriskt material, sprunget från den så kallade Portalstudien i form av personliga intervjuer med ledande politiker och tjänstemän i 46 kommuner, har tre typer av kriser identifierats; ekonomisk kris, effektivitetskris samt existentiell kris. Den ekonomiska krisen hänger delvis samman med ett regelverk som förhindrar ekonomisk rationalitet, effektivitetskrisen förklaras av informella värderingar som förhindrar nödvändiga beslut och den existentiella krisen uppstår när de övriga kriserna förenas med ett handlingsförlamande misstroende i organisationen. I rapporten beskrivs de tre kriserna närmare genom en diskussion om förklaringar till hur och varför de uppstår. Vidare redovisas och skissas på vägar ut ur kriserna. Bland annat konstateras att ett effektivt institutionellt arrangemang behövs för att förhindra kriser. Med ett effektivt arrangemang avses att en koppling föreligger mellan formella regler och informella regler. Balanskrav och etablerade föreställningar om innebörden av en god ekonomi förhindrar effektivisering, informella regler och överenskommelser kan verka stabiliserande och skapa ordning, men kan långsiktigt innebära att nödvändig förnyelse hindras. De kriser som beskrivits kan alla relateras till hinder som skapas och som försvårar anpassning till förändrade förutsättningar. Den beskrivningsmodell som utvecklas i rapporten är möjlig att tillämpa i fortsatta studier av krisförlopp och därigenom kan modellens innebörd fördjupas och bekräftas.

  • 228.
    Brorström, Björn
    et al.
    University of Borås, School of Business and IT.
    Donatella, Pierre
    Förorden där nästan allting är positivt. En studie av politikerförordens innehåll och budskap2010Report (Other academic)
  • 229.
    Brorström, Björn
    et al.
    University of Borås, School of Business and IT.
    Donatella, Pierre
    Brorström, Björn
    University of Borås, School of Business and IT.
    Informationskvalitet och finansiell bedömning: resultat av ett redovsiningsexperiment2008Report (Other academic)
  • 230.
    Brorström, Björn
    et al.
    University of Borås, School of Business and IT.
    Donatella, Pierre
    Kapacitet att möta förändrade förutsättningar?2008Collection (editor) (Other academic)
  • 231.
    Brorström, Björn
    et al.
    University of Borås, School of Business and IT.
    Donatella, Pierre
    Quality of information and financial assessment2009Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver tolkning och användning av redovisningsinformation. Den illustrerar vikten av god redovisningssed.

  • 232.
    Brorström, Björn
    et al.
    University of Borås, School of Business and IT.
    Donatella, Pierre
    Refrensram för kommunal redovisning: principer, rekommendationer och särskilda informationskvaliteter2009Report (Other academic)
  • 233.
    Brorström, Björn
    et al.
    University of Borås, School of Business and IT.
    Donatella, Pierre
    The Development and Quality of Financial Accounting2008Report (Other academic)
  • 234.
    Brorström, Björn
    et al.
    University of Borås, School of Business and IT.
    Donatella, Pierre
    Donatella, Pierre (Editor)
    Tillfredsställande utgångsläge: men behov av åtgärder2008Report (Other academic)
  • 235.
    Brorström, Björn
    et al.
    University of Borås, School of Business and IT.
    Donatella, Pierre
    Petersson, Hans
    På rätt väg! Mål för god ekonomisk hushållning i kommuner och landsting2009Report (Other academic)
  • 236.
    Brorström, Björn
    et al.
    University of Borås, School of Business and IT.
    Donatella, Pierre
    Wänström, Johan
    Hur kommuner hanterar besvärligheter: Resultat och insikter från det nationella kommunforskningsprogrammet2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport utgör det nationella kommunforskningsprogrammets slutrapport. I rapporten sammanfattas och kommenteras de viktigaste resultaten från forskningsprogrammet. När vi i efterhand sammanfattar de genomförda studier ges en tydlig bild av att det aldrig var någon kommunalekonomisk kris. De genomförda studierna illustrerar samtidigt problemen som är förenade med att genomföra studier efter att en kris eller annan oväntad händelse ägt rum. I efterhand är det svårt att klarlägga huruvida det egentligen var en kris och vilka åtgärder som vidtogs och varför dessa åtgärder vidtogs.

  • 237.
    Brorström, Björn
    et al.
    University of Borås, School of Business and IT.
    Edström, Anders
    University of Borås, School of Business and IT.
    Oudhuis, Margareta
    University of Borås, School of Education and Behavioural Science.
    Framgångsrik förnyelse: Forskningsprogrammet om företagande, traditioner och förnyelse i Sjuhäradsbygden2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Förord: LENA NORDHOLM | Rektor Högskolan i Borås När Högskolan i Borås firade sitt 30-årsjubileum år 2007 överlämnades en present från Industri-och handelskammaren i Sjuhäradsbygden i form av ett erbjudande att arrangera intervjuer med 30 företagare i Sjuhärad. Det forskarteam som med stor entusiasm utförde intervjuerna gjorde inte 30, utan 50 intervjuer, och föreliggande rapport är den andra som baseras på detta forskningsprojekt. Den första rapporten beskrev Knalleandan – både dess positiva effekter för utvecklingen av näringslivet i Sjuhärad, men också begränsningar som denna anda innebar. Till det positiva kan hänföras traditionen att göra affärer och viljan att lösa problem utan extern inblandning. Självständigheten kan samtidigt utgöra en begränsning i att bristen på samarbete kan hämma verksamhetsutveckling. ”Utmaningen är att upprätthålla en god balans mellan självständighet och samarbete och utveckla en förmåga att såsom knallen starkt fokusera på den befintliga kunden samtidigt som nya möjligheter söks inom ramen för en bredare och djupare omvärldsanalys” (sid. 35, rapport nr 3). Denna rapport har väckt stor uppmärksamhet i bygden, och det är med stor spänning vi nu kan ta del av fortsättningen i föreliggande rapport. I denna andra rapport problematiseras framgångsfaktorerna. Vad är det som leder till förnyelse och framgångsrik verksamhetsutveckling? Många olika förklaringar ges, men ett begrepp får speciell uppmärksamhet: dynamik. Att bevara dynamiken i organisation, fortsätta att vara aktiv och effektiv, anpassa sig till förändrade förutsättningar framstår som centralt. De många citaten från företagsledarna illustrerar på ett levande sätt författarnas analys och gör denna rapport mycket läsvärd och intressant. Och förhoppningsvis kommer det ytterligare fortsättning på berättelsen om företagande i Sjuhärad – en verkligt fascinerande historia.

  • 238.
    Brorström, Björn
    et al.
    University of Borås, Central Administration.
    Edström, Anders
    University of Borås, School of Business and IT.
    Oudhuis, Margareta
    Knalleandan: drivkraft och begränsning2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En utgångspunkt för föreliggande rapport är frågan varför går det så bra för företagen i Sjuhäradsbygden? I rapporten sker en belysning av innebörden och effekterna av de särskilda värden som antas finnas i Sjuhäradsbygden och som går under benämningen knalleandan. I vilken utsträckning utgör knalleandan en drivkraft för utveckling och i vilken utsträckning kan den vara begränsande och hämma gynnsam tillväxt. Rapporten baseras på ett stort antal personliga intervjuer med företagsledare och företrädare för olika typer av samhällsorganisationer i Sjuhäradsbygden.

  • 239.
    Brorström, Björn
    et al.
    University of Borås, School of Business and IT.
    Eriksson, Ola
    Haglund, Anders
    Kommunal redovisningslag2008Book (Other academic)
  • 240.
    Brorström, Björn
    et al.
    University of Borås, School of Business and IT.
    Forsgren, Olov
    University of Borås, School of Business and IT.
    Hallnäs, Lars
    University of Borås, Swedish School of Textiles.
    Höglund, Lars
    University of Borås, Swedish School of Library and Information Science.
    Lindecrantz, Kaj
    University of Borås, School of Engineering.
    Nyström, Maria
    University of Borås, School of Health Science.
    Ordell Björkdahl, Susanne
    University of Borås, School of Education and Behavioural Science.
    Forskning vid Högskolan i Borås2007Report (Other academic)
  • 241.
    Brorström, Björn
    et al.
    University of Borås, School of Business and IT.
    Forsgren, Olov
    University of Borås, School of Business and IT.
    Lind, Mikael
    University of Borås, School of Business and IT.
    Löfström, Mikael
    University of Borås, School of Business and IT.
    Doktorsutbildning för framtidens förvaltningsdoktorander: ett strategidokument från Högskolan i Borås2008Report (Other academic)
  • 242.
    Brorström, Björn
    et al.
    University of Borås, School of Business and IT.
    Haglund, Anders
    Solli, Rolf
    University of Borås, School of Business and IT.
    Förvaltningsekonomi2014Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Boken behandlar styrning, organisering och ledning med fokus på kommuner och landsting.

  • 243.
    Brorström, Björn
    et al.
    University of Borås, School of Business and IT.
    Löfström, Mikael
    University of Borås, School of Business and IT.
    Nya utvärderingssystemet bättre än föregångaren2013In: Universitetsläraren, ISSN 0282-4973, no 14, p. 22-Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Stark kritik riktas från många håll mot det nya utvärderingssystemet. Vi menar att kritiken inte alltid är konstruktiv, visst kan systemet förbättras, men det är i grunden så mycket bättre än det tidigare systemet. Låt oss med två konkreta exempel från Högskolan i Borås illustrera de avgörande skillnaderna mellan det gamla utvärderingssystemet och det nya.

  • 244.
    Brorström, Björn
    et al.
    University of Borås, School of Business and IT.
    Nilsson, Viveka
    Does Organization Matter?: A Study of Physicians' Ideal Organization2008In: Financial Accountability and Management, ISSN 0267-4424, E-ISSN 1468-0408, Vol. 24, no 2, p. 193-206Article in journal (Refereed)
  • 245.
    Brorström, Björn
    et al.
    University of Borås, School of Business and IT.
    Nilsson, Viveka
    Nästan som det brukar vara: kommunal utveckling under ansträngda förhållanden2010Report (Other academic)
  • 246.
    Brorström, Björn
    et al.
    University of Borås, School of Business and IT.
    Nilsson, Viveka
    Almqvist, Roland
    Jonsson, Leif
    Ramberg, Ulf
    En referensram för studier av kommuner i förändring2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    De fem universitetsanknutna kommunforskningsinstituten har tillsammans utvecklat ett forskningsprogram för studier av framgångsrik förändring och hantering av förändrade ekonomiska förutsättningar och besvärliga situationer. En rapportserie har etablerats för publicering av genomförda studier och framkomna resultat. Rapport 1 i denna serie beskriver forskningsprogrammets innehåll, design och förväntade resultat. Fyra syften med programmet redovisas. Dessa är: • Programmet ska tillhandahålla möjligheter för erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling i kontinuerlig samverkan mellan medverkande kommuner och forskningsinstitut. • Kunskaper ska genereras för framtida bruk. Det handlar om kunskaper som ökar kapaciteten att hantera besvärliga situationer. • Kunskaper ska utvinnas och teori utvecklas om kommuners agerande vid förändrade förutsättningar och i besvärliga situationer. • Vunna kunskaper och empiriska illustrationer ska få genomslag i utbildningar inom de områden och ämnen som studeras i forskningsprogrammet. Ett stort antal empiriska studier har påbörjats och många är under planering. Som en bas för genomförandet av dessa studier, formulering av frågor och tolkning av iakttagelser har tidigare forskning inom för programmet relevanta områden studerats. Viktiga iakttagelser och framkomna resultat i dessa tidigare studier sammanfattas och redovisas i föreliggande rapport som är nummer två i rapportserien. Rapporten är en referensram för studier av förändring och hantering av förändrade ekonomiska förutsättningar och besvärliga situationer. Rapporten kan läsas på flera olika sätt. Det går att djupdyka i ett enskilt kapitel som förefaller vara extra intressant. Det går också att läsa rapporten i sin helhet, från första till sista sidan. Målgruppen är politiker och tjänstemän i kommuner och landsting och forskare och studenter inom ett flertal samhällsvetenskapliga discipliner. Ett stort antal forskare har lämnat bidrag till rapporten. Den har sammanställts av ledamöterna i programmets styrgrupp förstärkta av Viveka Nilsson.

  • 247.
    Brorström, Björn
    et al.
    University of Borås, School of Business and IT.
    Nilsson, Viveka
    Almqvist, Roland
    Jonsson, Leif
    Ramberg, Ulf
    En referensram för studier av kommuner i förändring2010Report (Other academic)
  • 248.
    Brorström, Björn
    et al.
    University of Borås, School of Business and IT.
    Nilsson, Viveka
    Solli, Rolf
    Tillbaka till vardagen: om Utbildning Silverdal2009Report (Other academic)
  • 249.
    Brorström, Björn
    et al.
    University of Borås, School of Business and IT.
    Norén Bretzer, Ylva
    Kommunal ekonomi och politik2008Collection (editor) (Other academic)
  • 250.
    Brorström, Björn
    et al.
    University of Borås, School of Business and IT.
    Norén Bretzer, Ylva
    Kommunal ekonomi och politik2008Collection (editor) (Other academic)
2345678 201 - 250 of 1530
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf