Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
333435363738 1751 - 1800 av 1856
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-cite-them-right
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1751.
    Tagesson, Siv
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    ”Allt verkligt liv är möte”. Personcentrerad vårdfilosofi för personer med demenssjukdom2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En vårdfilosofi kan fungera som en grund för hur man ska handla och en förklaring till varför man har handlat som man har. Studien syftar till att beskriva en personcentrerad vårdfilosofi och hur den kommer till uttryck i demensvård. I denna studie har kvalitativa studier av demensvård med ett personcentrerat perspektiv analyserats för att öka förståelsen för hur denna vård upplevs av patienterna och hur den uttrycks i vården. På grund av att patienter med demenssjukdom är extremt sårbara och beroende av andra för sitt välbefinnande är det speciellt viktigt att formulera en vårdfilosofi inom demensvård. Det som är återkommande i resultatet av studien är synen på patienten som en person. Att bli sedd som en person och inte som en sak eller diagnos ger mening åt livet och möjlighet till att uppleva välbefinnande. Personcentrerad vård inom demensvård innebär att bekräfta patienten, vara närvarande i mötet, lyssna till och försöka tolka patientens berättelse, ge patienten frihet och möjlighet att välja och bestämma över sin situation, hjälpa patienten att bevara sina relationer och underlätta eller kompensera för personens förlorade förmågor.

  • 1752.
    Tagesson, Siv
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Personcentrerat ledarskap: en intervjustudie med vårdchefer inom demensvård i Västsverige2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    På grund av att patienter med demenssjukdom är mycket sårbara och blir beroende av andra för att må bra är det speciellt viktigt att formulera en vårdfilosofi inom demensvård. En personcentrerad vårdfilosofi för demensvård har utvecklats av flera forskare inom vårdvetenskap. Syftet är att bekräfta patienten genom att vara närvarande i mötet och genom att lyssna till och försöka tolka vad patienten berättar om sin situation. När patienten ges frihet och möjlighet att välja och bestämma över sin situation kan han/hon bättre bevara sin självkänsla och uppleva ett välbefinnande. Tidigare forskning visar att ledarskap har en avgörande betydelse för vårdutveckling. Det saknas tidigare forskning om ledarskap för en personcentrerad vård inom demensvården. Det teoretiska perspektivet i detta arbete utgår från Bondas´ teori om det caritativa ledarskapet. Syfte med denna studie har varit att från vårdchefers perspektiv beskriva ledarskap inom demensvård i relation till personcentrerad vård. Intervjuer med fem ledare för demensvård i Västsverige har genomförts för att fånga deras erfarenheter. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att ledarna är medvetna om ledarskapets betydelse för att skapa en personcentrerad och caritativ vård för patienterna med demenssjukdom. De arbetar medvetet med att stödja personalen genom att ge tid för reflektion, handledning och bidra till deras kunskapsutveckling. Att bekräfta vårdpersonalen i sin vårdarroll och som personer är viktigt för att de ska kunna ge en individuell vård till patienterna. Genom att stärka ett samspel och en dialog mellan patienter, närstående, vårdpersonal och vårdteamet ges möjlighet till att kunna göra de bästa individuella bedömningarna om vad som bidrar till välbefinnande för patienten.

  • 1753.
    Tenbrink, Gunnel
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Thordsson, Markus
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Äldres upplevelser av att leva med depression2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Äldre med depression är ett växande problem och utgör en utmaning för oss som arbetar med vård och omsorg. Undersökningar visar att ca 15 procent av äldre över 65 har depression och flera av dem är dessutom obehandlade. Åldersgruppen över 65 år ökar totalt. År 2020 har Sverige förmodligen det högsta antal äldre bland jordens länder. Det är otillfredsställande att äldre mår dåligt samt att deras psykiska ohälsa inte alltid uppmärksammas. Det är därför angeläget och viktigt att lyfta fram denna grupp och belysa deras upplevelser av hur det är att leva med en depression. Syftet med uppsatsen är att belysa äldres upplevelser av att leva med en depression. En kvalitativ litteraturstudie genomfördes med hjälp av Evans (2003) analysmodell. Resultatet redovisas i form av två huvudteman: ensamhet och livslidande med vardera två subteman: upplevd ensamhet och eget ansvar samt känsla av värdelöshet och beroende av andra. Diskussionen behandlar metod och resultat. I resultatdelen framkommer det att upplevd ensamhet utgör en mycket stor del av deras livsvärld. Samtalet visar sig vara en omvårdnadsåtgärd som har stor betydelse för att lindra det lidandet det innebär att leva med en depression. Ämne till fortsatt forskning kan vara att studera innebörden i det vårdande samtalet mellan sjuksköterskan och den äldre patienten som lever med en depression.

  • 1754. Thang, ND
    et al.
    Karlson, BW
    Santos, M
    Bengtson, A
    Johanson, P
    Rawshani, A
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Characteristics of and outcome for patients with chest pain in relation to transport by the emergency medical services in a 20-year perspective.2012Ingår i: American Journal of Emergency Medicine, ISSN 0735-6757, E-ISSN 1532-8171, Vol. 30, nr 9, s. 1788-1795Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim The aims of this study were to describe the characteristics of and outcome of patients with chest pain in relation to transport by the emergency medical services (EMS) and to describe possible changes in this relationship in a 20-year perspective. Methods In the 2 periods, 1986 to 1987 and 2008, all patients with chest pain admitted to hospitals in Gothenburg, Sweden, were retrospectively evaluated in terms of previous history, final diagnosis, and mortality. P values were age adjusted. Results In 1986 to 1987 and 2008, 34% of 4270 patients with chest pain and 39% of 2286 patients, respectively, were transported to the hospital by the EMS (P = .0001). In both periods, patients who used EMS were older and had a higher prevalence of previous cardiovascular diseases and more often had a final diagnosis of acute myocardial infarction (AMI) than those who did not use EMS. The EMS users were more frequently hospitalized in 1986 to 1987 than in 2008 (P < .0001). Emergency medical service use was related to a significantly higher age-adjusted 1-year mortality in both periods for all patients with chest pain as well as for those hospitalized. Among hospitalized patients with myocardial ischemia and among patients with a final diagnosis of AMI, EMS use was associated with a higher 30-day mortality in 1986 to 1987. Regardless of the use of EMS, there was a decrease in the proportion of patients developing AMI as well as the rate of death at 30 days and 1 year in 2008 as compared with 1986 to 1987. Conclusions For 20 years, the proportion of patients with chest pain using the EMS increased. EMS users were more frequently hospitalized in 1986 to 1987 than in 2008. In overall terms, mortality was higher among EMS users than among nonusers in both periods. Among hospitalized patients with myocardial ischemia and among patients with a final diagnosis of AMI, EMS use was associated with a higher 30-day mortality only in 1986 to 1987.

  • 1755. Thang, ND
    et al.
    Karlsson, BW
    Bergman, B
    Santos, M
    Karlsson, T
    Benttson, A
    Johanson, P
    Rawshani, A
    Herlitz, J
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Patients admitted to hospital with chest pain-changes in a 20 year perspective.2013Ingår i: International Journal of Cardiology, ISSN 0167-5273, E-ISSN 1874-1754, Vol. 166, nr 1, s. 141-146Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: To describe the differences in characteristics and outcome between two consecutive series of patients admitted to hospital with chest pain in a 20-year perspective. Particular emphasis is placed on changes in outcome in relation to the initial electrocardiogram (ECG). SUBJECTS: In the two periods, 1986-1987 and 2008, all patients with chest pain admitted to the study hospitals in Gothenburg, Sweden, were included. RESULTS: Five thousand and sixteen patients were registered in a period of 21 months in 1986-1987 and 2287 patients were registered during 3 months in 2008. In a comparison of the two time periods, the age of chest pain patients was not significantly different (mean age 60.1 ± 17.8 years in 1986-1987 and 59.8 ± 19.1 years in 2008, p=0.50). There was a lower prevalence of previous angina pectoris, congestive heart failure and current smoking in the second period, whereas a history of acute myocardial infarction, hypertension and diabetes mellitus had become more prevalent. The use of cardio-protective drugs increased and ECG changes indicating acute myocardial ischemia on admission to hospital decreased. Length of hospitalisation was reduced from a median of 5 days to 3 days (p<0.0001). A significant decrease in 30-day and 1-year mortality was found (3.8% in 1986-1987 vs 2.0% in 2008 and 9.9% vs 6.3% respectively, p<0.0001 for both comparisons). CONCLUSIONS: During a period of 20 years, the characteristics and outcome of patients admitted to hospital with chest pain changed. The most important changes were a lower prevalence of ECG signs indicating acute myocardial ischemia on admission, shorter hospitalisation time and a lower 30-day and 1-year mortality.

  • 1756.
    Thang, ND
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Karlsson, T
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Herlitz, J
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Karlsson, BW
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    ECG signs of acute myocardial ischemiain the prehospital setting of a suspected acute coronary syndrome and its association with outcomes2014Ingår i: American Journal of Emergency Medicine, ISSN 0735-6757, E-ISSN 1532-8171, Vol. 32, nr 6, s. 601-605Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIMS: The aims of this study were (a) to determine the prehospital prevalence of electrocardiographic (ECG) signs of acute myocardial ischemia in patients with suspected acute coronary syndrome and (b) to describe the relationships between the various ECG patterns and the diagnosis of acute myocardial infarction (AMI) and outcomes. METHODS: Prospective cohort study using data from an interventional trial in acute chest pain patients transported by the emergency medical services. These patients were classified into 3 groups: patients with ECG showing signs of acute myocardial ischemia, patients with ECG showing other abnormal changes (bundle-branch block, pacemaker rhythm, Q-wave or T-wave inversion) and patients without significant pathologic findings. All P values are age-adjusted. RESULTS: Among 1546 patients, 312 (20%) had ECG signs of acute myocardial ischemia. Of them, 57% had a final diagnosis of AMI versus 26% of those with other abnormal ECGs and 12% of those with ECG without significant pathologic findings (P<.0001). In all, 53% of all AMI cases involved patients without ECG signs of acute myocardial ischemia. Although ECG signs of acute myocardial ischemia predicted heart failure and ventricular tachyarrhythmias both prior to and after hospital admission, there was no significant difference in 30-day mortality between the 3 patient groups (4.3%, 3.7%, and 1.2%, respectively, P=.11). CONCLUSION: Among patients with a clinical suspicion of AMI in the prehospital setting, the prevalence of ECG signs suggesting AMI was low, as was the ability to identify AMI patients using ECG findings only. We therefore need better instruments in the prehospital triage of patients with acute chest pain.

  • 1757.
    Thorelli, Dan
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Wallin, Nils
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Varför söker inte personer vård vid urininkontinens?2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Urininkontinens är inte en sjukdom i sig utan ett symtom på bakomliggande orsaker. Att bli inkontinent kan ha flera olika förklaringar, men ofta är behandlingsmöjligheterna goda. Att vara urininkontinent kan bland annat innebära en stor negativ påverkan på livskvaliteten, utgöra en form av begränsning, vara en stor skam samt innebära att inte ha kontroll över sin kropp. Urininkontinensen är ett vanligt problem där många personer förblir obehandlade. Vi söker en bättre förståelse för bakomliggande hinder som påverkar personers val att söka vård. Med bättre förståelse för varför dessa personer inte söker hjälp kan sjuksköterskan bättre nå ut och möta deras behov. Detta arbete skall belysa hinder till att personer väljer att inte söka vård vid urininkontinens och bygger på den forskningsmodell som kallas att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. Till denna modell valdes en kvalitativ analysmetod, där analysmaterialet utgjordes av åtta artiklar. Ur analysen framkom sex teman som utgör hinder för personer att söka vård; ”Attityder till urininkontinens”, ”Skam och genans”, ”Ej vara till besvär”, ”Rädsla för behandling/undersökning”, ”Kommunikationsbrister” samt ”Kulturkrock”. Vissa teman byggs upp av subteman. Diskussionen utgörs av reflektioner kring personers attityder till sin kropp med stigande ålder, personers upplevelser av skam som hinder, kunskapsbrister som hinder samt att ej vara till besvär.

  • 1758.
    Thorén, Ann-Britt
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Axelsson, Åsa
    Fridh, Isabell
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Stöd till närstående i samband med plötslig hjärtdöd2012Ingår i: Kardiologisk omvårdnad / [ed] Bengt Fridlund, Jan Mårtensson, Dan Malm, Studentlitteratur , 2012, s. 265-281Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En nära anhörigs plötsliga död anses vara det starkaste trauma en människa kan drabbas av. Sjuksköterskan har en viktig funktion i stödet till de sörjande som blir kvar när en nära anhörig dör. Sorg kan ta sig olika uttryck och det kan vara djupt kränkande för de närstående om de förväntas reagera på ett visst sätt. Utbildad personal och lokala riktlinjer för en strukturerad omvårdnad vid plötslig död är ett stöd för sjuksköterskan i sin strävan att ge god omvårdnad och lindra de närståendes lidande.

  • 1759.
    Thorén, Camilla
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Hur kvinnor upplever sin livssituation efter att de har haft en hjärtinfarkt2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att drabbas av en svår sjukdom innebär en stor förändring för den drabbade och hans/hennes närstående. Idag är hjärtinfarkt en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige hos kvinnor över 55 år. Dödligheten tenderar att öka hos kvinnorna vilket kan bero på kvinnors ökade rökvanor, latent diabetes och förekomsten av metabolt syndrom (blodfettsrubbningar, högt blodtryck och insulinresistens). Syftet var att få fram vilka känslor som uppkommer hos kvinnor efter att de drabbats av en hjärtinfarkt samt hur deras livssituation förändras. Metoden är en litteraturstudie baserad på Evans modell där sju kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar analyserades och resulterade i tre huvudteman och tillhörande subteman. Dessa var livsstilsförändringar: rökning, matvanor och aktivitet, känslor uppkomna efter hjärtinfarkten: oro för framtiden, ensamhet, stress och behov av stöd och förändringar av sin levda kropp: kvarstående symtom och begränsningar.

  • 1760. Thuresson, M
    et al.
    Haglund, P
    Ryttberg, B
    Herlitz, J
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Nilsson, U
    Impact of an information campaign on delays and ambulance use in acute coronary syndrome2014Ingår i: American Journal of Emergency Medicine, ISSN 0735-6757, E-ISSN 1532-8171, Vol. 33, nr 2, s. 297-298Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 1761. Thuresson, M
    et al.
    Jarlöv, MB
    Lindahl, B
    Svensson, L
    Zedigh, C
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Factors that influence the use of ambulance in acute coronary syndrome2008Ingår i: American Heart Journal, ISSN 0002-8703, E-ISSN 1097-6744, Vol. 156, nr 1, s. 170-176Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: National guidelines recommend activation of the emergency medical service by patients who have symptoms of acute coronary syndrome (ACS). In spite of this, only 50% to 60% of persons with myocardial infarction initiate care by using the emergency medical service. The aim of this study was to define factors influencing the use of ambulance in ACS. METHODS: The method used in this study was a national survey comprising intensive cardiac care units at 11 hospitals in Sweden; 1,939 patients with diagnosed ACS and symptom onset outside the hospital completed a questionnaire a few days after admission. RESULTS: Half of the patients went to the hospital by ambulance. Factors associated with ambulance use were knowledge of the importance of quickly seeking medical care and calling for an ambulance when having chest pain (odds ratio [OR] 3.61, 95% CI 2.43-5.45), abrupt onset of pain reaching maximum intensity within minutes (OR 2.08, 1.62-2.69), nausea or cold sweat (OR 2.02, 1.54-2.65), vertigo or near syncope (OR 1.63, 1.21-2.20), ST-elevation ACS (OR 1.58, 1.21-2.06), increasing age (per year) (OR 1.03, 1.02-1.04), previous history of heart failure (OR 2.48, 1.47-4.26), and distance to the hospital of >5 km (OR 2.0, 1.55-2.59). Those who did not call for an ambulance thought self-transport would be faster or did not believe they were sick enough. CONCLUSIONS: Symptoms, patient characteristics, ACS characteristics, and perceptions and knowledge were all associated with ambulance use in ACS. The fact that knowledge increases ambulance use and the need for behavioral change pose a challenge for health-care professionals.

  • 1762.
    Tiberg, Jenny
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Tieleman, Karin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Postoperativ shivering: En kvantitativ studie om dess orsaker2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Postoperativ shivering (PAS) definieras som en serie ofrivilliga muskelrörelser som ökar den metabola värmeproduktionen i kroppen. Förekomsten av postoperativ shivering är ett problem inom den perioperativa vården. Det finns flera orsaker till shivering. Termoregulativa och icke termoregulativa. PAS förekommer i ca 5-65% av alla anestesier, men frekvensen har under åren minskat. Det är tidigare känt att anestesi sätter termoregulationen ur spel. Konsekvenserna kan leda till vårdlidande för patienten och högre kostnader för samhället. Syftet med studien är att undersöka orsaken till shivering. Arbetet utgår från en kvantitativ metod. I samarbete med SÄS utarbetades ett datainsamlingsformulär. Studien som genomfördes på tre sjukhus i västra delen av Sverige inkluderade 350 patienter >18 år. Materialet analyserades i SPSS, version 19. Resultatet visade att ålder, kön, operationstid (knivtid) och vissa typer av operationsingrepp (öron- ögon- hals- käk- näs- och endoskopisk kirurgi), hade signifikans för uppkomsten av PAS. Övriga variabler som undersöktes (anestesimetod, temperatur och övriga undersökta operationsingrepp) hade ingen signifikans. Resultatet talar delvis emot tidigare forskning, som visar att anestesimetod har betydelse för uppkomsten av PAS. Studien överensstämmer med tidigare forskning gällande signifikans för kön, ålder, operationstid och temperatur. Genom identifiering av olika faktorer, som kan leda till postoperativ shivering, kan vi, som anestesisjuksköterskor, förebygga fenomenet och ge patienten en trygg och säker vård samt minska vårdlidande.

  • 1763.
    Tikkanen, Sanna
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Ögärd Martinsson, Frida
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Kvinnors upplevelser efter avlägsnandet av livmodern: En litteraturstudie2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Livmodern är ett muskulärt, päronformat hålorgan med uppgift att ge fostret näring fram till förlossningen. Vid hysterektomi avlägsnas livmodern och kvinnan blir infertil. Orsakerna till ingreppet varierar men beror främst på gynekologiska och urologiska symtom som besvärat kvinnan under lång tid. Ingreppet kan utföras med hjälp av olika kirurgiska tillvägagångssätt och hur stor del av livmodern som tas bort varierar. Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser efter avlägsnandet av livmodern. Metod: Litteraturstudien är baserad på nio artiklar som framtagits i databasen Cinahl och analyserats utifrån Fribergs (2006) granskningsmall. Resultat: Resultatet består av underkategorier som bildar huvudteman. Underkategorierna minskade fysiska och psykiska problem, större frihet, ökat sexuellt välbefinnande och minskad oro för graviditet utgör huvudtemat förbättrad livskvalitet. Underkategorierna avsaknad av information och behov av information utgör huvudtemat vikten av information. Underkategorierna behov av stöd och mäns attityder utgör huvudtemat psykosociala aspekter. Slutsats: Majoriteten utav kvinnorna upplevde förbättrad livskvalitet efter ingreppet.

  • 1764.
    Tiljander, Anita
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Rosin, Jonas
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Livet efter hjärttransplantation: Patienters upplevelse2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När hjärttransplantation blir aktuell föreligger svår hjärtsjukdom och om en transplantation inte genomförs leder det till att patienten dör. Organet vid en hjärtdonation tas från en avliden donator. Många patienter frågar sig innan transplantationen hur de kommer att påverkas då de tagit emot ett hjärta. Rädslan för detta väger dock inte upp känslan av att de vill överleva. Patienterna väljer således livet. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hjärttransplanterade patienters upplevelse av att leva med en annan persons hjärta. Detta skall göras genom en analys av kvalitativa artiklar enligt Fribergs (2012) ”att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning” då motivet är att belysa patienters upplevelser. Resultatet är uppdelat i huvudtema, teman och underteman ”Existentiella frågor” rör patientens existens, ”Att känna livskraft” handlar om patientens positiva känslor och ”Att genomgå prövning” berör patientens negativa tankar. Hela resultatet genomsyras med en stor ambivalens. Patienterna känner glädje över att vara vid liv, men skuld över att någon avlidit för att de ska få ett nytt hjärta. För att bli av med skuldkänslorna försöker patienterna ge tillbaka vad som givits dem eller så försöker de låta bli att tänka på donatorn. I diskussionen tas patienternas upplevelser upp, bundna till annan litteratur, samt författarnas tankar. Sammanfattningsvis behöver fler studier påvisa hur patienterna efter en hjärttransplantation ska få hjälp. Sjuksköterskan behöver finnas som stöd och råd för patienterna samt visa sig närvarande och mottagliga för tankar och känslor.

  • 1765.
    Tobiasson, Linn
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Vikström, Helena
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Ett sviktande hjärta: Patienters upplevelser av ett förändrat liv2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hjärtsvikt är ett mångfacetterat begrepp med varierande symtom. Det kan innebära ett tillstånd då hjärtats pumpförmåga är nedsatt vilket resulterar i att hjärtat inte kan täcka kroppens syrebehov. Då hjärtsvikt utgör en stor del av Sveriges och världens folkhälsoproblem är det av största vikt att som sjuksköterska ha goda kunskaper kring patienters sjukdomsupplevelser vid hjärtsvikt. Syftet med studien är att undersöka hur patienter upplever det att leva med sin sjukdom. Metoden som har använts är en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Två teman och fyra subteman skapades utifrån en analys av elva kvalitativa artiklar. Resultatet visar att livsvärlden förändrades och medförde påverkan på det aktiva och sociala livet. Även kropp och identitet påverkades vilket medförde tankar kring hopp och hopplöshet om framtiden. Det visar också att sjukdomen ökar behovet av hjälp och stöd vilket kan utgöra en trygghet men samtidigt en påminnelse av nedsatt självständighet. Behovet av information och vägledning är i allmänhet stort för att kunna handskas med sin sjukdom. I diskussionen framkom vikten av individanpassad information för att främja delaktighet och god egenvård. Närstående borde också få kunskaper kring sjukdomen vilket möjliggör ett optimalt stöd för patienten. Vikten av att behålla livsstil och sociala nätverk betonades i diskussionen vilket främjar livskvalitet och kontroll över situationen. Mer fokus på den enskilda personen behövs för att en effektiv och kvalitetsmässig vård ska uppnås.

  • 1766.
    Tobon Spånglund, Sandra
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Jag skyddas. Jag skyddar.: En litteraturstudie om patienters upplevelse av isoleringsvård2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Människor har under flera århundraden blivit utsatta för isolering. Isoleringsmetoderna har utvecklats, och idag förekommer isoleringsvård på allmänna sjukhus, på enkelrum med sluss, dusch och toalett. De patientgrupper som kan behöva vårdas i isolering är patienter med nedsatt immunförsvar och patienter med smittsamma sjukdomar. Isoleringsvård kan ge upphov till lidande hos patienten, i form av sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Därför är det viktigt för allmänsjuksköterskan att ha kunskap om hur patienten upplever isoleringsvården så att hon kan minska patientens lidande, i synnerhet vårdlidandet. Syftet med detta arbete är att beskriva patienters upplevelser av att vara isolerade samt hur de hanterar sin situation när de är isolerade. En analys har utförts av sju publicerade kvalitativa, vetenskapliga artiklar som beskriver patienters upplevelser av att vara isolerad. Patienternas upplevelser framkommer i sex teman. Att känna sig ensam och ha långtråkigt beskriver hur patienterna försöker motverka känslan av ensamhet samt på vilket sätt de försöker sysselsätta sig. Temat att känna sig ”märkt” och utpekad beskriver hur de infektiösa patienterna upplever de åtgärder som vidtas för att upprätthålla isoleringen påverkar dem. De patienter som har nedsatt immunförsvar beskriver i temat att uppleva isoleringen som ett skydd, hur de anser att isoleringen är oproblematisk och hur de själva avskärmar sig mer från omgivningen än nödvändigt. I temat kontakt med andra människor är viktig beskriver patienterna hur de upplever att kontakten med familj och vänner förändras under isoleringsperioden. De infektiösa patienterna och de patienter med nedsatt immunförsvar upplever kontakten med vårdpersonalen på olika sätt, vilket skildras i temat vårdpersonalen är betydelsefull. I temat hur rummet ser ut har betydelse beskriver patienterna hur stor inverkan rummet har på upplevelsen av att vara isolerad. I diskussionen diskuteras metodens tillvägagångssätt, resultatets mest intressanta upptäckter, samt hur dessa upptäckter kan påverka det praktiska vårdarbetet.

  • 1767.
    Torbrant, Ida
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Ambulanspersonals upplevelser av att möta patienter som gjort suicidförsök2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Antalet suicidförsök är ett stort problem i Sverige och är en av den vanligaste dödsorsaken, synnerligen gällande unga människor mellan 15-24 år. I arbetet som ambulanspersonal ingår mötet med patienter som gjort suicidförsök. Dessa möten kan gestalta sig på många olika sätt, vilket ställer höga krav på ambulanspersonalen för att ge en god och säker vård till patienten. Denna studie syftar till att få kunskap om ambulanspersonalens upplevelse av mötet med patienter som gjort suicidförsök. Studien utgår från en kvalitativ ansats med kvalitativ innehållsanalys. Två verksamhetschefer kontaktades som godkände tillfrågan av personalgruppen. Djupintervjuer med öppna frågor utfördes och sex informanter deltog. Dessa intervjuer analyserades därefter och resulterade i fem huvudkategorier och elva underkategorier. Huvudkategorierna är Insikt i skörhet, Varierande kollegialt stöd, Svårighet att förstå handlingens grund, Känsla av otillräcklighet och Svårighet att möta patientens reaktioner. Resultatet visar att ambulanspersonalen har förståelse för att den suicidnära patienten är skör och vill skapa trygghet, men har svårt att veta på vilket sätt detta bör ske. Kollegan har en betydande roll i dessa möten och kan vara en styrka i situationen men även försämra den genom sitt förhållningssätt. Ambulanspersonalen upplever en avsaknad av kunskap och trygghet i mötet med suicidnära patienter som bidrar till en svårighet att förstå patienternas handling. Okunskap och oerfarenhet upplevs vara orsaker till att inte kunna ge tillräcklig vård.

  • 1768. Torebjörk, E
    et al.
    Lundberg, Lars
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Is facilitation of a flexor reflex in the decerebrated rat analogous to post-injury pain in humans? A preliminary report1987Ingår i: Fine afferent nerve fibers and pain / [ed] R.F Schmidt, Schaible, Vahle-Hinz, VCH Verlag , 1987, s. 391-398Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 1769. Torp Jensen, Christian
    et al.
    Johansson, Anders
    Emmertsen, Niels-Christian
    de Mello, Winston
    Lundberg, Lars
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Implementation of Battlefield Advanced Trauma Life Support (BATLS) in the Danish Armed Forces2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 1770. Torp, S
    et al.
    Hanson, E
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Hauge, S
    Ulstein, I
    Magnusson, L
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    A pilot study of how information and communication technology may contribute to health promotion amongst older spousal carers, Health and Social Care in the Community2007Ingår i: Health & Social Care in the Community, ISSN 0966-0410, E-ISSN 1365-2524, Vol. 16, nr 1, s. 75-85Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The objective of this pilot Norwegian intervention study was to explore whether use of information and communication technology (ICT) by informal carers of frail elderly people living at home would enable them to gain more knowledge about chronic illness, caring and coping, establish an informal support network and reduce stress and related mental health problems. Potential participants were close relatives of an elderly person with a diagnosis of a chronic illness dwelling in the same household who wished to continue caring for their relative at home, were 60 years of age or older, had been caring for less than 2 years, were a computer novice and had Norwegian as their first language. Nineteen elderly spousal carers participated in the study from two municipalities in eastern Norway. The project commenced in January 2004 and consisted of a multimethod evaluation model. Outcomes measured included carers' social contacts (measured by the Family and Friendship Contacts scale); burden of care (measured by the Relative Stress scale); and knowledge about chronic disease and caring, stress and mental health and use of ICT (examined via a composite carer questionnaire). These quantitative data were collected immediately prior to the study and at 12 months. Qualitative data were also collected via focus group interviews with participant carers at 7 months. At follow-up, quantitative measures did not reveal any reduction in carer stress or mental health problems. However, carers reported extensive use of the ICT service, more social contacts and increased support and less need for information about chronic illness and caring. Contact with and support from other carers with similar experiences was particularly valued by participants. The intervention also enhanced contacts with family and friends outside the carer network. Thus, it can be seen that ICT has the potential to contribute to health promotion among elderly spousal carers.

  • 1771. Torp, S
    et al.
    Hanson, E
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Hauge, Solveig
    Ulstein, Ingun
    Magnusson, Lennart
    A pilot study of how information and communication technology may contribute to health promotion amongst older spousal carers in Norway2007Ingår i: Health and Social Care in the Community (OnlineEarly Articles), ISSN 1365-2524, Vol. 16, nr 1, s. 75-85Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The objective of this pilot Norwegian intervention study was to explore whether use of information and communication technology (ICT) by informal carers of frail elderly people living at home would enable them to gain more knowledge about chronic illness, caring and coping, establish an informal support network and reduce stress and related mental health problems. Potential participants were close relatives of an elderly person with a diagnosis of a chronic illness dwelling in the same household who wished to continue caring for their relative at home, were 60 years of age or older, had been caring for less than 2 years, were a computer novice and had Norwegian as their first language. Nineteen elderly spousal carers participated in the study from two municipalities in eastern Norway. The project commenced in January 2004 and consisted of a multimethod evaluation model. Outcomes measured included carers' social contacts (measured by the Family and Friendship Contacts scale); burden of care (measured by the Relative Stress scale); and knowledge about chronic disease and caring, stress and mental health and use of ICT (examined via a composite carer questionnaire). These quantitative data were collected immediately prior to the study and at 12 months. Qualitative data were also collected via focus group interviews with participant carers at 7 months. At follow-up, quantitative measures did not reveal any reduction in carer stress or mental health problems. However, carers reported extensive use of the ICT service, more social contacts and increased support and less need for information about chronic illness and caring. Contact with and support from other carers with similar experiences was particularly valued by participants. The intervention also enhanced contacts with family and friends outside the carer network. Thus, it can be seen that ICT has the potential to contribute to health promotion among elderly spousal carers.

  • 1772.
    Tran, Kin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Livet efter en levertransplantation2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En levertransplantation är ett livsförändrande ingrepp som innebär en chans till ett nytt liv för patienter med en livshotande diagnos. Ingreppet medför också stora omställningar för patienter i form av fysiska och psykiska svårigheter. Genom att få en större inblick i patienters livssituation kan sjuksköterskorna med den nyvunna kunskapen, ge en bättre anpassad vård till patienterna. Syftet med denna uppsats är att belysa patienternas upplevelser av sin livssituation efter en levertransplantation. Metoden som används är en litteratur baserad studie utifrån kvalitativa vetenskapliga artiklar, inriktat på patienters upplevelse kring levertransplantation. Åtta artiklar analyserades enligt Evans (2003) där två huvudteman samt åtta subteman kunde urskiljas. Patienterna upplevde en dramatisk förändring i sitt välbefinnande efter operationen och strävade efter att återgå till det liv de hade innan sjukdomen debuterade. Det fanns dock en ständigt överhängande rädsla för organavstötning som förde med sig ett stort lidande för patienterna. Stöd från närstående, andra patienter som delat samma erfarenhet samt vårdpersonal med erfarenhet och kunskap ansågs vara essentiellt för tillfrisknandet. Vårdgivarens kännedom om patienternas upplevelse i samband med en levertransplantation är av yttersta betydelse för patienterna. Kännedomen om att sjuksköterskan kan relatera till vad patienterna säger och hur de mår, främjar vårdrelationen och därmed omvårdnaden.

  • 1773.
    Turunen, Juha
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Johansson, Mikael
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    En särskild händelse. Ambulanspersonals upplevelse av kollegialt stöd2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att arbeta inom ambulanssjukvård är emellanåt mycket psykiskt påfrestande. Den verklighet man agerar i är fri från all censur och förskönande omskrivningar. Med all sannolikhet påverkar dessa händelser vårdaren, men exakt vad är det som påverkar och hur hanterar ambulanspersonalen dessa känslor? Syftet med studien är att undersöka hur ”särskilda händelser” påverkar privatlivet och det fortsatta vårdandet. Metoden för att besvara detta är kvalitativ intervju med utgångspunkt i informantens livsvärld. Åtta personer som arbetar inom ambulanssjukvården deltog i studien. För att finna ny kunskap inom området fick informanterna berätta om en särskild händelse som påverkat dem, istället för att de styrdes att berätta om kategorier såsom barnolycksfall, trauma etc. Oförutsägbarhet, kontrollförlust och overklighet utmärkte sig och fick stor plats i intervjuerna. Att inte kunna ”greppa” en situation ledde till frustration och maktlöshet. Händelser förblev ibland obearbetade då individen inte kunde få ett avslut på händelsen. Informanter beskrev att de blivit mer distanserade och avtrubbade, men även positiva effekter såsom ödmjukhet och tillfredsställelse framkom. Det tydligaste och mest anmärkningsvärda var dock att informanterna värderade det kollegiala stödet högst. De upplevde att bearbetningen av händelser enkom skedde med kollegor och att närstående inte hade förmågan att förstå vad yrket innebar. Dock hade närstående en stor funktion som fundament i individens grundtrygghet. Resultatet visar att det är högst personligt vad som påverkar personalen i arbetet. Detta kan ofta förbises när man inriktar forskningen på ett alldeles för smalt område. Vidare tror vi att det är viktigt att medvetandegöra för ambulanspersonal att hantering av känslor är mycket betydelsefullt. Oavsett om arbetsgivaren ger möjlighet till detta eller inte, så måste individen själv lyfta dessa frågor för att bevara sin egen psykiska hälsa.

  • 1774.
    Tånghag, Karin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Visa att du ser mig: Patienters upplevelser av möten med sjuksköterskor på akutmottagningar2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att vara patient på en akutmottagning kan innebära långa väntetider samt många möten med olika professioner. På svenska akutmottagningar är det en sjuksköterska som bedömer patienten vid ankomsten. Patienten har vid det första mötet förväntningar på sin kommande vård. Sjuksköterskans bemötande blir därför viktigt då patienten bildar sig en uppfattning som kommer att ligga till grund för hela vårdvistelsen. Det är därför av betydelse att det första mötet med vården blir så bra som möjligt. Trots detta ökar patientklagomålen inom den svenska akutsjukvården. Syftet med denna studien är att belysa patienters upplevelser av möten med sjuksköterskor på akutmottagningar. Uppsatsen är en litteraturöversikt som har sin grund i kvantitativa samt kvalitativa artiklar. Tretton artiklar valdes ut till resultatet. Dessa artiklar analyserades och sammanställdes. Resultatet presenteras med hjälp av sex teman. Dessa teman är, att bli sedd som person, att känna sig bortprioriterad, att bli lyssnad på, att erhålla tillräckligt med tid, att erhålla information samt sjuksköterskans yrkesskicklighet. I diskussionen diskuteras resultatet framförallt utifrån patienters upplevelser av att känna sig sedda. De vårdvetenskapliga begreppen vårdrelation, vårdande samtal, livslidande, sjukdomslidande samt vårdlidande lyfts fram. Studiens resultat styrks även i diskussionen med hjälp av primärkällor samt fyra vårdvetenskapliga artiklar.

  • 1775.
    Vallin, Ulrika
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Myrberg, Emma
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Att hantera vardagen En litteraturstudie över kvinnors upplevelser av nydiagnostiserad bröstcancer2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje dag insjuknar mellan 15-20 kvinnor i bröstcancer. Då en fjärdedel av all cancer som drabbar kvinnor är bröstcancer gör det den till den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor. Drabbade kvinnor försöker på olika sätt hantera de känslor som uppstår efter en cancerdiagnos. Syftet med denna studie är att utifrån vårdvetenskaplig forskning få en överblick över kvinnors upplevelser av vad som hjälper dem hantera sin vardag. Detta sker på olika sätt beroende på person och situation. Metoden för studien är en litteraturstudie som innefattar både kvalitativa och kvantitativa artiklar, studien baseras på nio vetenskapliga artiklar. Resultatet redovisas med hjälp av tre teman samt tio underteman, resultatet visar att olika sorters stöd, bland annat från sina anhöriga, professionella och stödgrupper, visar sig effektivt såväl för det mentala välbefinnandet som för att minska känslan av oro och depression. En viktig del var också stöd i religionen och viljan att leva där barn och barnbarn ofta var drivkraften såväl som att fortsätta leva sitt liv ”som vanligt”. För en ökad förståelse inom sjukvården och hur sjuksköterskans i sitt dagliga arbete ska bemöta bröstcancerdrabbade kvinnor är det av betydelse att få en inblick i kvinnors olika erfarenheter av hur de hanterar sin sjukdomssituation och sin vardag. Som sjuksköterska är det viktigt att se till patienten och ha ett familjeperspektiv, vara öppen och lyhörd för patientens behov och stötta det friska och främja hälsa.

  • 1776. Valsö, Åse
    et al.
    Wik Ambjörnrud, Mona
    Lindahl, Berit
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Begrensning av livsforlengende behandling til sederte intensivpatienter på respirator: hva er intensivsykepleierens rolle?2013Ingår i: Vård i Norden, ISSN 0107-4083, E-ISSN 1890-4238, Vol. 33, nr 4, s. 37-41Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim: The aim was to illuminate ICU-nurses’ roles in the process of decision-making regarding limitation of life prolonging treatment to sedated patients on ventilators, and to get an insight to related knowledge of ethical and legal guidelines Method: Data consisted of qualitative semi-structured interviews analyzed via qualitative content analyses. Findings: The findings describe the nurses’ legally and ethical competences in relation to their caring role and insight into how the National Guideline is used. The ICU-nurses found decision-making difficult, but viewed their role as crucial through the whole withdrawal process. They took part indirectly in the decision-making concerning withdrawal as they are the ones who mediate their patient observations and next of kin’s wishes. Findings are presented in four categories: the ICU-nurses inclusion and participation in decision-making, deficient documentation, informing the next of kin and uncertainty about ethical and juridical perspectives. Conclusion: A multi-professional dialogue, knowledge about ethical and legal competencies, and content in the National Guideline, are seen as important help to the nurses as they are the ones who stay close to patients and the next of kin.

  • 1777. Vega-Barbas, Mario
    et al.
    Pau, Ivan
    Seoane, Fernando
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Confidence: dependencies and their critical role in fostering user acceptance in pervasive applications2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Pervasive computing offers new scenarios where users are surrounded by invisible and proactive technology making smart spaces. Although the utility and power of solutions developed using this computer paradigm are proved, there are unresolved problems that hinder their acceptance and inclusion in our private life. Users have problems understanding the operations of a pervasive computing solution, and therefore they should trust that the solution works properly and according to their expectations. Nevertheless, the concept of trust is already framed in a specific use within the ecosystem of applications that can populate a smart space. To take this concept of trust to the whole space, we propose to study and define the concept of confidence. In contrast to the concept of trust, confidence has deeper psychological implications.

  • 1778. Vega-Barbas, Mario
    et al.
    Pau, Ivan
    Valero, Miguel Angel
    Seoane, Fernando
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Adaptive Software Architecture for Confident Homecare in the Digital Home2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 1779.
    Vester, Lisa
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Warg, Linda
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Patientens upplevelse av vårdmiljöns estetik och utformning: En litteraturöversikt2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vårdmiljöer som patienter möter kan upplevas välkomnande och trivsamma eller kala och sterila och ge en känsla av institution. Patienter upplever och tolkar omgivningen på olika sätt och vårdmiljöns utformning kan ha betydelse för känslan av välbefinnande. Syftet med denna studie var att granska faktorer i vårdmiljön på sjukhus som kan påverka patienters upplevelse av välbefinnande. Vi har använt oss av kvalitativa och kvantitativa artiklar som analyserats enligt Fribergs (2006) modell för forskningsöversikt. Totalt har nio artiklar använts som svarar på syftet och fokus har varit ett patientperspektiv. I artiklarnas resultat fann vi två huvudkategorier med fyra respektive fem delkategorier. De fysiska element som påverkar patientens välbefinnande är: konst, gröna växter, färg, ljus, natur och ljud. I utformningen av vårdmiljön och hur patienten upplever den framkom följade: att känna sig som hemma, sociala interaktioner, möjlighet till avskildhet, behovet av kontroll, att känna trygghet och säkerhet. Det framgår i de analyserade artiklarna att det är viktigt att kunna vila blicken på något och att ha en utsikt ut mot naturen. Gröna växter omkring sig ger en positiv känsla och att omgivningen upplevs som hemtrevlig kan främja välbefinnandet. Möjligheten att bevara och skapa sociala interaktioner var viktigt samtidigt som möjlighet till avskildhet betonades.

  • 1780. Vicente, Veronica
    et al.
    Ekebergh, Margaretha
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Castren, Maaret
    Sjöstrand, Fredrik
    Svensson, Leif
    Wireklint Sundström, Birgitta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Differentiating frailty in older people using the Swedish ambulance service: A retrospective audit2012Ingår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 20, nr 4, s. 228-235Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The elderly population in Sweden is increasing. This will lead to an increased need for healthcare resources and put extra demands on healthcare professionals. Consequently, ambulance personnel will be faced with the challenge of meeting extra demands from increasing numbers of older people with complex and atypical clinical presentations. Therefore we highlight that great problems exist for ambulance personnel to understand and meet these patients’ care needs. Using a caring science approach, we apply the patient’s perspective, and the aim of this study is to identify and illuminate the conditions that affect elderly people assessed with the assessment category “general affected health condition”. Thus, we have analyzed the characteristics belonging to this specific condition. The method is a retrospective audit, involving a qualitative content analysis of a total of 88 emergency service records. The conclusion is that by using caring science, the concept of frailty which is based on a comprehensive understanding of human life can clarify the state of “general affected health condition”, as either illness or ill-health. This offers a new assessment category and outlines care and treatment that strengthen and support the health and wellbeing of the individual elderly person. Furthermore, the concept of frailty ought to be included in “The International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems” (ICD-10).

  • 1781. Vicente, Veronica
    et al.
    Sjöstrand, Fredrik
    Wireklint Sundström, Birgitta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Svensson, Leif
    Castrén, Maaret
    Developing a decision support system for geriatric patients in prehospital care.2013Ingår i: European journal of emergency medicine, ISSN 0969-9546, E-ISSN 1473-5695, Vol. 20, nr 4, s. 240-247Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives To develop a feasible and safe prehospital decision support system (DSS) for the emergency medical services (EMS), facilitating safe steering of geriatric patients to an optimal level of healthcare. Methods The development process involves four consecutive steps. The first step was gathering data from patients transported by EMS, with the electronic patient care record, to retrospectively identify appropriate patient categories for steering. The second step was to allow a group of medical experts to give advice and suggestions for further development of the DSS. The third step was validation of the decision support tool and the fourth step was validation of the entire prehospital DSS in a pilot study. Results The patient categories relevant to steering were those medical conditions that the geriatric clinicians felt confident in receiving from the EMS. A prehospital DSS was then developed for these 11 medical conditions. The evaluation and validation of the DSS showed a high degree of compliance with the patients’ final level of healthcare. The pilot study included 110 randomized patients; 33.9% were triaged to an alternative level of healthcare, that is geriatric care or primary care. No medical inaccuracies or secondary transports from alternative care to the hospital emergency department were identified. Conclusion Using this prehospital DSS – developed for 11 medical conditions – the Swedish prehospital nurse can safely decide on the level of healthcare to which an elderly patient can be steered. Keywords: ambulance, assessment, emergency medical service, geriatrics, prehospital nurse, triage

  • 1782. Vicente, Veronica
    et al.
    Svensson, Leif
    Wireklint Sundström, Birgitta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Sjöstand, Fredrik
    Castren, Maaret
    Randomized Controlled Trial of a Prehospital Decision System by Emergency Medical Services to Ensure Optimal Treatment for Older Adults in Sweden2014Ingår i: Journal of The American Geriatrics Society, ISSN 0002-8614, E-ISSN 1532-5415, Vol. 62, nr 7, s. 1281-1287Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: Evaluate the safety and feasibility of a prehospital system (“system”) and a support tool (“tool”) that allow the ambulance nurse to transport geriatric patients, depending on their medical needs, directly to a geriatric ward (GW), to a community emergency care centre (CECC) at a community-based hospital (CH) or to an emergency department (ED). DESIGN: Randomised controlled trial. SETTING: The Emergency Medical Services in Stockholm, Sweden. PARTICIPANTS: 806 geriatric patients who had rung the emergency telephone number 112 were randomised into an intervention group [n=410] and a control group [n=396]. INTERVENTION: The patients were randomised by the dispatcher either to an ambulance that could steer geriatric patients to alternative destinations instead of the ED, depending on the patient’s medical needs (intervention), or to an ambulance that transported all patients to the ED (control). MEASUREMENTS: The primary endpoint; number of patients steered directly to the community-based hospital [effect] i.e. the GW or CECC. The secondary endpoint; number of subsequent transfers [safety] from the CH to the ED within 24 hours after initial admittance. RESULTS: Twenty percent, 90 patients out of 449, [Confidence interval (Cl) 16.6-24.0] could be steered directly to the CH with the help of the prehospital “system” and 6.7%, 6 patients out of 90, [Cl 3.1-13.8] requested subsequent transfer from the GW or CECC to the ED. CONCLUSION: Ambulance nurses could safely and effectively steer geriatric patients to an alternative healthcare facility with the help of a prehospital decision support system and an associated decision support tool. This new system in Stockholm is a better and more effective way of using the under-dimensioned emergency care resources. It is also better for the geriatric patients. Key words: Emergency medical service; Triage; Geriatric patients.

  • 1783.
    Villar, Rafael
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Att möta en virvelvind: Sjuksköterskors attityder och upplevelser av att vårda patienter som lider av Borderline Personlighetsstörning2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Borderline Personlighetstörning är en psykiatrisk diagnos som definieras genom symtom som bristande impulskontroll, relationsproblem och självskadeproblem. Flera av dessa symtom är av den karaktären att de förorsakar beteenden som gör att möjligheten till att ge en god omvårdnad försvåras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors attityder och upplevelser av att vårda patienter som lider av diagnosen BPS. Resultatet analyserades utifrån Evans (2003) modell. Studien har visat vilka utmaningar sjuksköterskan upplever i mötet med patienter med BPS när det gäller relation och omvårdnad. Sjuksköterskorna beskriver negativa attityder och upplevelser i arbetet med patienter med BPS. . Vidare har det framkommit att sjuksköterskorna har föreställningar om egenskaper av farlighet och manipulation när det gäller patienter med BPS. Ett sätt att hantera de svårigheter som finns i omvårdnadsarbetet med patientgruppen har varit att använda sig av avståndstagande från sjuksköterskornas sida, visar studien. Resultatet pekar även på att sjuksköterskorna anser att patienter med BPS har större ansvar för sitt beteende jämfört med andra patientgrupper. Sjuksköterskorna känner dock professionellt ansvar för patientgruppen och upplever en viss optimism när de gäller denna utmanande patientgrupp. För att kunna ge god omvårdnad till patienter med BPS bör sjuksköterskan ha stöd i sin professionalitet i form av behöver ett sammansvetsat och stödjande team, realistiska och tydliga mål, adekvat utbildning och fortlöpande handledning.

  • 1784. Vincente, Veronica
    et al.
    Castrén, Maaret
    Sjöstrand, Fredrik
    Wireklint Sundström, Birgitta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Elderly patients’ participation in emergency medical services when2013Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 8Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    As organizational changes in the healthcare system are in progress, to enhance care quality and reduce costs, it is important to investigate how these changes affect elderly patients’ experiences and their rights to participate in the choice of healthcare. The aim of this study is to describe elderly patients’ lived experience of participating in the choice of healthcare when being offered an alternative care pathway by the emergency medical services, when the individual patient’s medical needs made this choice possible. This study was carried out from the perspective of caring science, and a phenomenological approach was applied, where data were analysed for meaning. Data consist of 11 semi-structured interviews with elderly patients who chose a healthcare pathway to a community-based hospital when they were offered an alternative level of healthcare. The findings show that the essence of the phenomenon is described as ‘‘There was a ray of hope about a caring encounter and about being treated like a unique human being’’. Five meaningful constituents emerged in the descriptions: endurable waiting, speedy transference, a concerned encounter, trust in competence, and a choice based on memories of suffering from care. The conclusion is that patient participation in the choice of a healthcare alternative instead of the emergency department is an opportunity of avoiding suffering from care and being objectified.

  • 1785.
    Vingård Frank, Linda
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    How healthcare workers experience violence against women and how it influences the care: A qualitative study2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Violence against women (VAW) is a global problem existing in all cultures. This study is performed because there is a lack of knowledge about how healthcare personnel treat VAW to promote health and to alleviate suffering. The aim is to describe how healthcare workers experience violence against women and how it influences the care. Qualitative semi structured individual interviews were made with three nurses and one medical student in Egypt. The interviews were taped and transcribed before the text was analyzed by qualitative content analysis. The result showed that women were subordinated and discriminated in Egypt and in the healthcare. The care for the abused women was focused on first aid, and the respondents expressed that it was the woman’s own decision and responsibility to report or do any further actions. Often the violence was ignored or silenced. Violence and threats was accepted by the society and individuals as a mean for handling conflicts and was used in the healthcare settings as well. The respondents expressed a need for change and a wish for decreasing the violence, work for equality and stressed the importance of education in society. They also emphasised the need for women to gain more economic independence. Attitudes of healthcare workers need to be addressed and further investigation is necessary to prevent VAW.

  • 1786.
    von Knorring, Carolina
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Olsson, Marie-Louise
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Förlust: En begreppsanalys2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande uppsats är en begreppsanalys med syfte att beskriva och klargöra innebörder i begreppet förlust och dess innebörder i relation till kontexten att ”förlora talförmågan genom sjukdom”. Patienter som drabbats av en förlust i samband med ohälsa orsakas ofta lidande i form av förlorad livskvalitet. Det är sjuksköterskans ansvar att minska sådant lidande och vägleda patienten mot ett ökat välbefinnande. I bakgrunden och problemformuleringen beskrivs den vårdvetenskapliga förankring som begreppet förlust har. Vår åsikt är att det saknas forskning som synliggör innebörder av begreppet förlust i form av begreppsanalys och att det finns ett behov av yrkesmässig kunskap om begreppets innebörder för att få en djupare förståelse för fenomenet förlust. Som metod granskades ordböcker, synonymordböcker, motsatsordböcker samt nätlexikon för att finna den språkliga innebörden av begreppet. Därefter identifierades de innebörder som beskriver begreppet utifrån karaktäristika, förutsättningar och konsekvenser av begreppet. Den kontextmässiga innebörden beskrevs utifrån vårdvetenskapliga artiklar för att skildra vad begreppet är och inte är utformades typexempel, gränsfall och antiexempel där innebörden belyses utifrån fiktiva livssituationer. Resultatet och diskussionen visar att begreppet förlust är av flerbottnad karaktär och innebär att man ofrivilligt berövas något. Det framgår även att en förlust innebär att man förlorar något värdefullt och att man därmed drabbas av lidande. Vid en förlust i samband med ohälsa är hälsan det värde som går förlorat. Lidandet berör på så vis hela människan, då hälsa betraktas som ett existentiellt värde. Vidare framgår att förlust i samband med ohälsa innebär att man tvingas utstå lidandets kamp. Diskussionen tar även upp hur man som sjuksköterska kan lindra lidande i samband med en förlust.

  • 1787.
    von Schedvin, Linnea
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Sepp, Anneli
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Att skapa delaktighet och samspel med närstående: En observationsstudie av intensivvårdssjuksköterskans förmåga att stärka närståendes medverkan och stödjande funktion2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    På en intensivvårdsavdelning vårdas patienter som är kritiskt sjuka och är i behov av intensivvård. Forskning visar att det är värdefullt att närstående är inkluderade i vården då de bidrar med ett sammanhang, mening, styrka och stabilitet för patienten. Närstående tillför därigenom en viktig emotionell aspekt i vårdandet. Intensivvårdssjuksköterskan anser att närstående blivit en allt mer central del i deras arbete de senaste åren och det är en betydelsefull arbetsuppgift att ge närstående stöd, vägledning samt möjlighet till delaktighet i den intensivvård som bedrivs. Närstående beskriver att de bär på känslor av hopplöshet och sårbarhet. De uttrycker även en vilja att stödja patienten men att de inte alltid vet hur. Studiens syfte är att undersöka intensivvårdssjuksköterskans förmåga att stärka närståendes medverkan och patientstödjande funktion inom intensivvården. Datainsamlingen har skett genom en kvalitativ observationsstudie där intensivvårdssjuksköterskans interaktion med närstående inne på patientsalen har observerats. De renskrivna fältanteckningarna har sedan analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys och genererade i fyra subkategorier och två kategorier. I resultatet framkommer det att intensivvårdssjuksköterskan stärker närståendes medverkan och stödjande funktion då hon i sin interaktion med närstående skapar delaktighet genom att ge närstående vägledning och efterfråga närståendes kännedom om patienten. Skapar samspel handlar om att intensivvårdssjuksköterskan skapar en plats för interaktion och värnar om och bekräfta närstående. Intensivvårdssjuksköterskans förmåga att få närstående att känna sig delaktiga i vården och uppleva ett samspel är en förutsättning för att skapa en god vårdrelation som stärker närståendes funktion.

  • 1788.
    Vásquez Aguilar, Raquel
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Att amma är mitt val: En intervjustudie2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under min praktikperiod på BB i Valencia, Spanien uppmärksammade jag att det inte fanns ”Amningsvänliga” sjukhus, samtidigt som många nyblivna mödrar beskrev de svårigheter de hade till en väl fungerande amning. Detta väckte nyfikenhet för att veta mer om hur nyblivna mammor i Valencia beskriver deras upplevelser av amningsstöd, om de får det individuella stöd de upplever behöva. Syftet med denna studie var att analysera hur nyblivna mammor beskriver sina upplevelser av amning och stöd vid amning vid olika kliniker i regionen Valencia, Spanien. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med öppna frågor. Elva mödrar intervjuades och materialet tolkades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom ett övergripande tema att amning är ett val och en symbol för själva essensen av att ge kärlek och det bästa till sitt barn. Det innebär ett val och är ett privilegium, men upplevs även som en kamp som förutsätter stöd och kunskap. Mödrarna uppgav amning som ett privilegium som bara mammor har, där kommunikation, kontakt och närhet är unika för mamma och barnet. Mödrarna ville och bestämde sig för att amma sitt barn redan under graviditeten men sjukhusets rutiner och allt annat underordnat det. De intervjuade mödrar såg amningen som en utmaning där de fick kämpa, uppoffra och envisas för att förverkliga det. Studien visade att de nyblivna mödrar upplever brist på stöd vid amning första dagarna på sjukhuset. De önskade sig bli bemött med en mer positiv inställning till amning. Vikten av stöd och bekräftelse från barnmorskan, vårdpersonal och omgivningen vid amningen var avgörande för dem. Upplevelser som mödrarna beskriver kan hjälpa till och vara till nytta för att personal ska få insikt på kvinnornas syn på sina erfarenheter i vården runt amning och för att för att uppfylla BFHIs mål. Det är viktigt att barnmorskor ger ammande kvinnor evidensbaserade stöd, för att hjälpa mödrarna som väljer att amma och att göra detta så länge de vill. Studiens resultat kan förhoppningsvis öka kunskapen kring betydelsen av stöd vid amning.

  • 1789. Waage, A
    et al.
    Hamberger, B
    Lundin, T
    Suserud, Björn-Ove
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Riddez, L
    KAMEDO report no 84: Terrorist attacks against the World Trader Center, 11 september 20012006Ingår i: Prehospital and Disaster Medicine, ISSN 1049-023X, E-ISSN 1945-1938, Vol. 21, nr 2, s. 129-131Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    On 11 September 2001, two hijacked airplanes collided with the World Trade Center in New York. Both towers collapsed, spreading smoke and debris for miles. Rescue personnel arrived rapidly, but the collapse of the towers made the scene too dangerous for these teams to rescue all those trapped inside. Although this collapse was impossible to predict, fires occurring in skyscrapers can cause the structures to collapse.When a fire erupts in the upper levels of the building, it is even more difficult for those trapped inside to escape. Communications systems were shut down. In future incidents with large numbers of injured victims, the injured should be transported to hospitals by non-traditional medical transport vehicles (taxis, cars, etc.). If future disasters occur in the vicinity of a hospital, the most severely injured victims should go to the hospital instead of congregating at assembly points. These victims often are already at hospitals before substantial aid arrives at the assembly points. On-scene care must be documented, and easy-to-read triage tags should be used. Reserve power supplies in major cities should be maintained in preparation for emergencies. Both victims and rescue personnel are susceptible to post-traumatic, psychosocial reactions.

  • 1790.
    Wachsmann, Solbrith
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Spirometrins betydelse för rökavvänjning2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tobaksrökning är fortfarande ett problem i Sverige trots dess hälsorisker och höga kostnader både för staten och för rökaren själv. Antalet patienter med KOL ökar kontinuerligt. Primärvården har sjuksköterskeledda KOL-mottagningar där patienter diagnostiseras genom spirometri. I sjuksköterskans kompetensområde ligger att förebygga ohälsa och motivera till livsstilsförändringar. Att kunna få rökaren motiverad till rökstopp innan KOL-utveckling skulle ge stora vinster. Finns viss evidens att spirometri skulle kunna vara en motiverande faktor till rökstopp. Denna uppsats söker svar på hur patienternas rökvanor påverkas av spirometri och om motivationen till rökstopp kan förstärkas. Syftet är att ta reda på betydelsen av spirometri som motivationsfaktor till att sluta röka. Metoden som använts är en litteraturstudie med data från vetenskapliga artiklar varav nio är kvantitativa och en kvalitativ. Resultatet visar att om spirometri-resultatet presenteras på ett sådant sätt att det kopplas ihop med rökning och prognos ger det signifikans för rökfrihet. Studierna visar att nikotinberoendet är svårt att ta sig ur och det kan vara svårt att bryta oberoende av lungsjukdom eller inte. Rökaren skäms över att inte ha eller haft förmåga att kunna sluta. Det är därför oerhört viktigt att vi i vården identifierar rökaren och har möjlighet att stötta till rökstopp.

  • 1791. Wadén, P
    et al.
    Bondas, Terese
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Hoitotyön johtaminen: katsaus Ylihoitajalehdessä vuosina 1989-2003 julkaistuihin johtamisartikkeleihin2004Ingår i: Pro Terveys, ISSN 1795-3847, Vol. 6, s. 10-16Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 1792.
    Wallengren, Catarina
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Reaching the "turning point": on becoming a relative of a stroke survivor2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 1793.
    Wallengren, Catarina
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Friberg, F.
    Segesten, K.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Like a shadow- on becoming a stroke victim's relative2008Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 22, nr 1, s. 48-55Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 1794.
    Wallengren, Catarina
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Segesten, Kerstin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Friberg, Febe
    Relatives' information needs and the characteristics of their search for information: in the words of relatives of stroke survivors2010Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 19, nr 19-20, s. 2888-2896Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim and objectives. To explore relatives’ information needs and the characteristics of their information-seeking process shortly after the stroke event and six months later. Background. Providing relatives of stroke survivors with information is important, as lack of information increases their uncertainty and risk becoming the ‘second patient in the family’ and early death. Therefore, it is essential to be aware of relatives’ information needs and information-seeking process the first six months after stroke. Design. This qualitative study has a descriptive design. Method. Open-ended interviews were conducted with sixteen relatives after stroke survivor’s admission to stroke unit and six months later with nine of these relatives. Data were analysed by means of content analysis. Results. The identified information needs covered the spectrum from stroke survivor’s medical condition because nurses’ actions to relatives’ changed health and life situation. Furthermore, relatives’ information-seeking process was found to be related to their level of personal involvement, situational circumstances, different forms of knowledge and sources of information. Conclusions. Relatives’ search for information emerges when health and lifestyle changes occur in survivors or themselves. It is important that this information affect them personally. Also, they need to develop different forms of knowledge when they cannot trust their own competences. As a result, instead of following established curricula based on their beliefs of relatives’ information needs, nurses need to practice on identifying relatives’ information needs. Relevance to practice. Different information needs and characteristics described in the study can serve as guidance in the development and implementation of pedagogical interventions to support relatives of stroke survivors. One pedagogical implication is to explore what a specific relative wants to know by how he/she talks or thinks about it. Thus, it must be taken into consideration that level of personal involvement, situational circumstances, sources of information and factual knowledge, understanding and skills are intertwined.

  • 1795.
    Wallengren, Catarina
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Segesten, Kerstin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Friberg, Febe
    Struggling for freedom: lived experiences of being a relative of a stroke survivor in the first sex month after hospital discharge2008Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 3, nr 4, s. 230-238Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to illuminate the meaning of being a relative of a stroke survivor in the first six months after hospital discharge. The study is a part of a larger research project focusing on pedagogic strategies for relatives of stroke survivors. Qualitative interviews were performed with nine relatives of stroke survivors. The data were analysed by means of phenomenological hermeneutic analysis. In the analysis two main themes emerged; (1) awareness of the irrevocably altered life situation and (2) being strong in the altered life situation, which revealed that relatives are actively involved in “a struggle for freedom”, as they have no wish to adapt to the illness or its consequences. Instead, they want to choose their own way of life and write their own history. For that reason, they try to integrate the illness and its consequences by influencing and changing the stroke survivor, health professionals and their surroundings to suit their own needs. The results contribute to facilitating the health professionals’ work by showing that the relatives are free and independent human beings who have the capacity and power to create their own history. Focus should be directed towards identifying and supporting the relatives capacity to create history, and therefore, health professionals need to heed them.

  • 1796.
    Wallengren Gustafsson, Catarina
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    De kan, de vill och de orkar, men...: studier av närstående till personer drabbade av stroke samt granskning av informationsmaterial från svenska strokeenheter2009Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syfte: Det övergripande syftet med denna avhandling var att öka förståelsen för närstående i deras föränderliga livssituation under de sex första månaderna efter en persons strokeinsjuknande, med särskild fokus på lärande. Vidare var syftet att utvärdera de skriftliga informationsmaterial som erbjuds närstående vid svenska strokeenheter. Metod: I delstudie I, intervjuades 16 närstående om vad det innebar att bli närstående till en person drabbad av stroke. I delstudie II, återintervjuades 9 närstående om vad det innebar att vara närstående till en person drabbad av stroke. Intervjuerna skedde sex månader efter den drabbades strokeinsjuknande. Data från de båda studierna analyserades med hjälp av Lindseth och Norbergs fenomenologiska hermeneutiska analysmetod som är inspirerad av Ricoeur. I delstudie III, intervjuades 16 respektive 9 närstående om vad de ville veta och förstå under de sex första månaderna efter den drabbades strokeinsjuknande. Krippendorffs metod för kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. I delstudie IV, granskades 42 skriftliga informationsmaterial från 21 svenska strokeenheter. Data analyserades med hjälp av beskrivande statistik och Krippendorffs metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Att bli närstående till en person drabbad av stroke innebar att uppleva kaos men också att nå en vändpunkt. Den var startskottet för en febril aktivitet som visade att närstående hade en beredskap att söka ordning i kaoset (I). Att vara närstående till en person drabbad av stroke innebar en kamp för frihet. Närstående ville inte anpassa sig till den drabbades ohälsa eller dess konsekvenser. De ville välja sitt eget levnadssätt och skriva sin egen historia och därför integrerade de ohälsan och dess konsekvenser i sina liv (II). Den information som närstående ville ha handlade om den strokedrabbade, de professionella och om sig själva. Dessutom visade resultatet att deras sökande efter information var relaterat till personlig involvering, situationella faktorer, olika kunskapsbehov och sätt att skaffa sig information (III). De skriftliga informationsmaterialen höll adekvat kvalitet gällande inre och yttre struktur. Dessutom höll de samma nivå när det gällde läsbarhet. Däremot varierade informationsinnehållet mellan de olika strokeenheterna (IV). Konklusion: Att bli närstående till en person som drabbats av stroke innebär att hamna i kaos men också att ganska snart nå en vändpunkt (I). Vid denna är personen beredd att ordna livet utifrån de nya förutsättningarna och därför behöver sjuksköterskor lära sig att identifiera vändpunkter och inkludera stöd till närstå8 ende i de nya och ovana livssituationerna. Att vara närstående under de sex första månaderna efter den drabbades insjuknande innebär att kämpa för frihet, dock utan att överge den drabbade (II). I denna process är det viktigt att den närstående får stöd i att hitta balansen mellan frihet och ansvar, mellan eget liv och omsorg om den drabbade och i relation till andra anhöriga. Närstående är kapabla att hantera sin föränderliga livssituation då de är aktiva, engagerade och framåtriktade personer (I, II, III). Därför behöver alternativa pedagogiska metoder och förhållningssätt utvecklas och testas. Sjuksköterskor behöver tränas i att använda sådana alternativa metoder. Innehållet i de skriftliga informationsmaterial som erbjuds närstående vid svenska strokeenheter varierar stort mellan olika enheter (IV). Därför vore det värdefullt att etablera ett elektroniskt informationscentrum på nationell nivå. Den svenska Hälso- och sjukvårdslagen värnar enbart om den drabbade och berör inte alls de närståendes behov eller situation. Med ett ökande antal äldre, och därmed ökat tryck på familjen, är det kanske hög tid att se över lagen för att undvika att närstående blir ”den andra patienten i familjen”.

  • 1797.
    Wallengren Gustafsson, Catarina
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Reaching the “turning-point”: on becoming a relative to a stroke survivor2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: The purpose was to describe what it means to be a relative to a stroke survivor from the time of the stroke event and the first weeks on from a learning perspective. Background: Stroke is the third leading cause of death and disability in the western world. The lives of both patients and their relatives alter, which involves a pedagogical dimension. Few studies have explored first time affected relatives experiences of suddenly becoming a relative to a stroke survivor. Methods: Qualitative interviews with sixteen relatives were conducted. Data was analysed by means of a phenomenological hermeneutic method. Results: Two main themes “Being in chaos” and “Searching for order in chaos” with sub themes are described. The findings reveal that relatives reach a `turning point´ where they start their journey to restore order and stability of the chaotic life situation. Thus, it is of significance to identify the turning-point in order to help the relatives to enhance self care. Conclusions: Care givers need to pay more attention and be more sensitive to relatives in order to increase quality of life. There must an awareness regarding the learning potential in the “turning-point”. The care givers pedagogical preparedness is needed.

  • 1798.
    Wallin, Helena
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Åberg, Elin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    När livet plötsligt förändras: Närståendes upplevelser när make/maka drabbats av hjärtinfarkt2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att möta närstående i vården som upplevt en omtumlande händelse då maken/makan drabbats av en hjärtinfarkt kan ibland kännas svårt. Denna upplevelse av maktlöshet för anhöriga medför ofta en känsla av rädsla, oro och stress. De är då i behov av information angående sjukdomen, även stöd och stöttning är av stor vikt för dem i en främmande situation. För att kunna skapa en bra relation till de närstående krävs empati, förmåga att lyssna och känna av det anhöriga förmedlar. Det är även av stor betydelse att de närstående får sin röst hörd i det som rör deras tankar och funderingar om situationen samt inför framtiden. Syftet med vår uppsats är att belysa upplevelser från närstående efter partnerns hjärtinfarkt med hjälp av studier som gjorts inom detta område. Arbetet är en litteraturstudie och grundas på både kvalitativa och kvantitativa artiklar där tio artiklars resultat har granskats och sammanställts till ett resultat. Resultatet presenteras i 4 huvudteman, att känna rädsla, behov av stöd, behov av information och att uppleva stress. Respektive huvudtema har därefter delats in i 2-3 underteman. Resultatet visar på att närstående upplever en stor brist i bemötandet, informationen och ofta känner de sig inte inkluderade i vården av den drabbade, ibland inte ens välkomna på sjukhuset. Detta visar sig leda till stor stress och oro för den närstående. Diskussionen i uppsatsen har utarbetats med hjälp av aktuell forskning och vårdteoretisk litteratur. Där diskuteras tre av huvudtemana, fokus ligger på de närståendes upplevda brister gällande information. Även deras upplevelser av stress och rädsla berörs och diskuteras.

  • 1799.
    Wallin, Jonas
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Östberg, Erika
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Den osynliga ambulanssjukvården: Dokumentation av den omvårdnad och smärtbehandling som ges till patienter med central bröstsmärta2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det prehospitala vårdarbetet är komplext och det är en utmaning för sjuksköterskor att kunna balansera medicinsk och vårdvetenskaplig kunskap. Sjuksköterskors dokumentationsansvar syftar till att trygga patientens säkerhet samt utgöra ett underlag för fortlöpande utvärdering och revidering av utförd vård och behandling. Patienter med centrala bröstsmärtor är en stor patientgrupp inom prehospital akutsjukvård. Är dokumentationen i ambulanssjukvård en garanti för patientens säkerhet i samband med akut bröstsmärta? Syftet är att undersöka faktorer som kan påverka ambulanssjukvårdens dokumentation med fokus på vård och behandling av patienter med central bröstsmärta. Studien är en kvantitativ, retrospektiv journalstudie. Författarna ville undersöka vad som dokumenteras och vad som möjligen påverkar dokumentationen. Resultatet visar att dokumentationen påverkas av patientens ålder, ambulansuppdragets prioritet och insatstid. Det kunde inte påvisas att dokumentationen var sämre nattetid. Skillnader mellan män och kvinnors sätt att uttrycka smärta skapade nya frågor kring dokumentationen. Det var även förbryllande att behandlingsriktlinjerna inte följdes helt vad gäller EKG-undersökning medan det verkar vara lättare att dokumentera fysiologiska mätvärden. Vidare framkom det med tydlighet att dokumentation av omvårdnaden inte är prioriterad vilket kan bero på tidsbrist, okunskap och att omvårdnaden anses självklar. Ytterligare en förklaring kan vara att dokumentation i akutsjukvården traditionellt sett varit medicinskt inriktad. En uppföljning med intervjuer av ambulanssjuksköterskor om deras omvårdnadsåtgärder och dokumentation kan tillföra ytterligare kunskap i ämnet.

  • 1800. Wallin, Kim
    et al.
    Fridlund, Bengt
    Thorén, Ann-Britt
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Prehospital Emergency Nursing students’ experiences of learning during prehospital clinical placements2013Ingår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 21, nr 3, s. 197-203Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Clinical placements play an important role in learning a new profession, but students report about poor placement experiences. Standards have been laid down for improvements within clinical training in Prehospital Emergency Nursing programmes in Sweden, but no studies have been carried out in this field in a Swedish context. The purpose of this study was thus to describe the experiences of Prehospital Emergency Nursing (PEN) students of their clinical placement and the effect on their learning process. Data were collected in 28 individual interviews and analyzed in accordance with Flanagan’s Critical Incident Technique. Three main areas emerged: the professional clinical supervisor, the clinical placement setting and the learning strategy. All these areas played a significant role in the PEN students’ learning progress and development into a new professional role. The choice of clinical supervisor (CS) and clinical placement is important if PEN students’ learning is to be an effective and positive experience. The prehospital environment is unique and can have positive and negative effects on student learning depending on the support and structure given during their clinical placement. A learning strategy based on reflective dialogue, CS continuity and a learning structure based on the prehospital environment is presented. 2012 Elsevier Ltd. All rights reserved.

333435363738 1751 - 1800 av 1856
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-cite-them-right
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf