Endre søk
Begrens søket
3031323334 1601 - 1650 of 1681
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1601. Troman, Geoff
    et al.
    Jeffrey, Bob
    Beach, Dennis
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Researching education policy: ethnographic experiences2006Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This book draws on the work of three experienced ethnographers who have studied the effects of education policy on teachers’ work in the United Kingdom and Sweden. The book traces some of the issues and experiences in the development of ethnographic projects examining policy developments—from planning, through analysis and writing, to outcomes as methodological articles. Ethnographic research into teachers’ work seeks to understand educational and social change. As in other European countries, the UK education system has undergone massive restructuring since the late 1970s, with proliferating neo-liberal modes of regulation. Policy has had teachers as its focus for change, recently redefining and reworking teachers and teaching. There is a crucial role for an ethnographic case study approach to complement analyses of official educational policy. In general, the experiences, perspectives and emotions of the actors who implement policy, and the social, cultural, political, economic and emotional contexts in which they do so has been neglected. The ethnographic method is well placed to study these areas of social life since it investigates the perspectives and behaviours of people within, in this case, education cultures. It charts the daily lived experience and impact of policy on educational subjects. Contents Introduction Section I—Policy and the ethnographic process No entry signs: educational change and some problems encountered in negotiating entry to educational settings. Geoff Troman Time for ethnography, Bob Jeffrey and Geoff Troman Researching primary teachers’ work: Examining policy and practice through interactionist ethnography, Geoff Troman Section II—Policy, representation and dissemination How to ‘describe’ ethnographic research sites, Bob Jeffrey The deceptive imagination and ethnographic writing, Dennis Beach Artistic representation and research writing, Dennis Beach Tales from the interface: Disseminating ethnography for policy making, Geoff Troman References

  • 1602.
    Trygg, Emilie
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Låt engelskan flöda!: Pedagogers uppfattningar om sin kommunikativa förmåga i klassrummet.2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning:

    Ett framträdande resultat från Skolinspektionens rapport från 2011 visar att det svenska språket är mer framträdande än det engelska språket hos både pedagoger och elever i engelskundervisningen. Ju mer språkinläraren får höra och exponeras för målspråket desto mer utvecklas hen i språket menar Krashen (2013). Eleverna får även en möjlighet till att lyssna på uttal och intonation vilket de inte får om pedagogen inte talar målspråket i undervisningen. Rapporten visar även att man i skolan behöver ta del av den engelska eleverna lär sig på fritiden i en större utsträckning. I dagens samhälle är det engelska språket ett världsspråk och en nyckel till social och ekonomisk framgång (Lundahl 2012).

    Syfte:

    Syftet med denna studie är att undersöka ett antal pedagogers uppfattningar kring den egna muntliga kommunikativa förmågan i engelskundervisningen.

    Metod:

    I undersökningen användes den kvalitativa metoden med intervju som redskap vid insamling av data. Sex verksamma pedagoger i ämnet engelska intervjuades på tre olika skolor i en kommun på Västkusten.

    Resultat:

    I undersökningen har det framkommit att pedagogerna säger sig kommunicera mycket på engelska i engelskundervisningen och att de anser att det är av stor vikt att de själva talar målspråket. Resultatet visar även att det svenska språket används vid speciella tillfällen i engelskundervisningen. Ett framträdande resultat är att muntliga diskussioner är en viktig del av undervisningen vilket även Vygotskij (1984/2001) förespråkar eftersom man lär sig i samspel med andra. Hälften av pedagogerna har inte hört talas om rapporten från Skolinspektionen från 2011 som bland annat visar att svenskan är det övervägande språket i engelskundervisningen.

  • 1603.
    Tummons, Jonathan
    et al.
    School of Education, Durham University.
    Beach, Dennis
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Ethnography, materiality, and the principle of symmetry: problematising anthropocentrism and interactionism in the ethnography of education2019Inngår i: Ethnography and Education, ISSN 1745-7823, E-ISSN 1745-7831Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this article we draw on actor-network theory (ANT) in order to challenge the methodological and empirical orthodoxies of anthropocentrism and interactionism that have long informed dominant discourses of ethnographic work. We use ANT to open new possibilities for understanding education as emergent in relational fields where non-human forces are as equally necessary as and possess an agency equivalent to, human forces: the principle of symmetry. We argue that this generates important conceptual as well as political possibilities in constituting different possible outcomes in the accomplishment of ethnographies of education. We draw attention to the problematic of the decentring of the human subject and the critical investigation of the interface between people and objects that frame this special issue, and also propose a methodological response framed by a commitment to empirical research through ethnography as well as a theoretical response framed by relational materialism, operationalised here through recourse to ANT.

  • 1604. Tummons, Jonathan
    et al.
    Beach, Dennis
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Ethnography, materiality, and theprinciple of symmetry: problematising anthropocentrism and interactionism in the ethnography ofeducation2019Inngår i: Ethnography and Education, ISSN 1745-7823, E-ISSN 1745-7831Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this article we draw on actor-network theory (ANT) in order tochallenge the methodological and empirical orthodoxies ofanthropocentrism and interactionism that have long informeddominant discourses of ethnographic work. We use ANT to opennew possibilities for understanding education as emergent inrelational fields where non-human forces are as equally necessaryas and possess an agency equivalent to, human forces: theprinciple of symmetry. We argue that this generates importantconceptual as well as political possibilities in constituting differentpossible outcomes in the accomplishment of ethnographies ofeducation. We draw attention to the problematic of thedecentring of the human subject and the critical investigation ofthe interface between people and objects that frame this specialissue, and also propose a methodological response framed by acommitment to empirical research through ethnography as wellas a theoretical response framed by relational materialism,operationalised here through recourse to ANT.

  • 1605.
    Tvilde, Nathalie
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Att reflektera kring sin läsförståelseundervisning: En kvalitativ studie om lärares reflektioner kring läsförståelseundervisning i årskurs 1-3.2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    InledningIdag är det svårt att finna konsensus gällande vilka modeller och lässtrategier som är mest främjande för elevers läsförståelseutveckling. Att undervisa i läsförståelse blir därför ett komplext område för lärare eftersom det kan vara svårt att välja vad undervisningen ska innehålla för att elevernas läsförståelse ska utvecklas. Då det finns många modeller och lässtrategier att välja bland idag, krävs det att lärare är väl medvetna om vad varje modell och lässtrategi utvecklar. Utifrån detta har tanken väckts om hur viktigt det är att lärare reflekterar kring sina val av lässtrategier för att utveckla elevernas läsförståelse. Det är betydelsefullt att lärare reflekterar kring sina val gällande läsförståelseundervisning, eftersom samhället idag ställer stora krav på människors läsförståelseförmåga för att kunna medverka i samhället.SyfteSyftet med studien är att undersöka lärares reflektioner kring arbetet med att utveckla elevers läsförståelse med hjälp av lässtrategier.• Hur reflekterar lärare kring sina val för att utveckla läsförståelse före, under och efter undervisning?• Vad innehåller lärares reflektioner kring undervisning i läsförståelse?MetodStudien har genomförts utifrån en kvalitativ metod med hjälp av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsverktyg. De kvalitativa intervjuerna genomfördes med sex verksamma lärare med behörighet i ämnet svenska, inom årskurserna F-3.ResultatStudien visar att lärare har svårt för att reflektera på djupet angående sina val av innehåll i undervisningen. Anledningen till svårigheterna med att reflektera på djupet är att lärarna anser att de har för lite tid till att reflektera kring sin egen undervisning. Det här medför att de vanligtvis reflekterar enskilt om elevernas läsförståelseutveckling istället för tillsammans med andra kollegor. Resultatet visar att de deltagande lärarna i studien reflekterar över mål och syfte med läsförståelseundervisningen. Lärarna hänvisar också till att de reflekterar över hur varje elevs behov kan tillgodoses i undervisningen. Resultatet visar också att lärarna i studien ofta förlitar sig på sin egen erfarenhet när de reflekterar över val av lässtrategier i undervisningen.

  • 1606.
    Tvilde, Nathalie
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Att reflektera kring sin läsförståelseundervisning: En kvalitativ studie om lärares reflektioner kring läsförståelseundervisning i årskurs 1-32017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning

    Idag är det svårt att finna konsensus gällande vilka modeller och lässtrategier som är mest främjande för elevers läsförståelseutveckling. Att undervisa i läsförståelse blir därför ett komplext område för lärare eftersom det kan vara svårt att välja vad undervisningen ska innehålla för att elevernas läsförståelse ska utvecklas. Då det finns många modeller och lässtrategier att välja bland idag, krävs det att lärare är väl medvetna om vad varje modell och lässtrategi utvecklar. Utifrån detta har tanken väckts om hur viktigt det är att lärare reflekterar kring sina val av lässtrategier för att utveckla elevernas läsförståelse. Det är betydelsefullt att lärare reflekterar kring sina val gällande läsförståelseundervisning, eftersom samhället idag ställer stora krav på människors läsförståelseförmåga för att kunna medverka i samhället.

    Syfte

    Syftet med studien är att undersöka lärares reflektioner kring arbetet med att utveckla elevers läsförståelse med hjälp av lässtrategier.

    • Hur reflekterar lärare kring sina val för att utveckla läsförståelse före, under och efter undervisning?

    • Vad innehåller lärares reflektioner kring undervisning i läsförståelse?

    Metod

    Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metod med hjälp av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsverktyg. De kvalitativa intervjuerna genomfördes med sex verksamma lärare med behörighet i ämnet svenska, inom årskurserna F-3.

    Resultat

    Studien visar att lärare har svårt för att reflektera på djupet angående sina val av innehåll i undervisningen. Anledningen till svårigheterna med att reflektera på djupet är att lärarna anser att de har för lite tid till att reflektera kring sin egen undervisning. Det här medför att de vanligtvis reflekterar enskilt om elevernas läsförståelseutveckling istället för tillsammans med andra kollegor. Resultatet visar att de deltagande lärarna i studien reflekterar över mål och syfte med läsförståelseundervisningen. Lärarna hänvisar också till att de reflekterar över hur varje elevs behov kan tillgodoses i undervisningen. Resultatet visar också att lärarna i studien ofta förlitar sig på sin egen erfarenhet när de reflekterar över val av lässtrategier i undervisningen.

  • 1607.
    Tyrén, Lena
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Action Research: facilitating or hindering development at school2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper is based on a project that was attempting to develop the educational use value of computers with young school children 6-9 years as tools for learning to write and read. The project was developed in the form of an action research project that gave me the opportunity to combine practical relevance with the scientific requirements that exist in academia. Teachers were given the opportunity to reflect on their own practice and professional roles, and they were encouraged to think about and eventually change any ingrained approaches in relation to how they work with pupils when helping them to develop writing and reading proficiencies. In this study we used various tools to make everyday life visible and take action, to observe what was happening in the classroom and for reflection on what happened. By using various tools such as focus groups, observations, conversations with teachers and pupils, evening meetings/sessions and journal writing we tried to create an opportunity for reflection, documentation and teacher and researcher development. In the paper results are based partly on our common evening meetings and the discussions and reflections that took place there and partly from individual conversations with teachers at Tower School. The basis for our discussions and reflections on our joint meetings were the teachers’ and researcher’s diary entries and the researcher’s classroom observations. Prior to the meetings prepared teachers by asking yourself the questions that they wanted to discuss the basis of their diary entries. We formed joint meetings on the basis of what has happened in the classroom. The project ran well over the course of just one year. After a year, education restructuring in the region resulted in significant changes within the organization of comprehensive schooling. These changes were significant at the School in that they significantly affected the working conditions for teachers (through redundancies and transfers), their pupils (through teacher changes) and the researcher (through the changed conditions for conducting action research). I applied the concept of Practice Architecture as a theoretical framework for analysing these developments and their effects.

  • 1608.
    Tyrén, Lena
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Rönnerman, Karin ()
    Att använda datorn som redskap i läs- och skrivutveckling med yngre skolbarn: ett förändrat arbetssätt2008Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 1609.
    Tyrén, Lena
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Enabling and constraining development at school: how to continue staying critical2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper is based on a project that was attempting to develop the educational use value of computers with young school children 6-9 years as tools for learning to write and read. Often it is taken for granted that everything runs smoothly in empirical research. But what happens to research and school development in a school under change when components in the organization and running of schools begin perhaps to break down? This can occur when social structures change. But what consequences does this have for an action research approach in an ongoing study? One can speak of certain principles of action research and certain conditions that are required in order to implement these principles in practice. One of these is continuity of participation and access to the field, another is time for reflection and a third is the development of stable social relations and critical friendship groups.

  • 1610.
    Tyrén, Lena
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Pedagogen, datorn och elevers informationssökning2007Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 1611.
    Tyrén, Lena
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    "Vi får ju inte riktigt förutsättningarna för att genomföra det som vi vill": en studie om lärare möjligheter och hinder till förändring och förbättring i praktiken2013Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Initially the overall aim of this thesis was to describe and analyse what was happening in the educational activities when teachers at a school that I have called Tower School introduced the computer as a tool for helping pupils who were learning to write and read. Key questions concerned the issue of improvement. Did introducing the computer as a tool in the teaching and learning process help the pupils with their learning or not and, if so, in what ways. The research approach chosen was an action research approach. Action research is concerned with professional practice and improvement. It is contextual and oriented toward action processes and change. The initial phase of the research went more or less according to plan. I followed the development process of the introduction and use of the computer as a learning tool, met regularly with the teachers and together with them developed a good working relationship. After about a year things changed. With the restructuring that was taking place in the region changes began to take place also at Tower School and this had effects on the research. In addition to the initial aim to research changes related to student learning a second purpose developed. This purpose was to describe and analyse how political governance and underlying societal forces might influence what happens in school development. There were two reasons for this new extra dimension. One was a methodological interest in relation to planning action research projects at times of political change in the education sector. The other was an educational theoretical interest connected to the school as a policy-driven organization. My interest here was for changes in the political economy at the macro level and how the network of macro-political and economic relations affected the micropolitical level of the school, its classrooms, participating teachers in these classrooms, their students and me as a researcher?

  • 1612.
    Tyrén, Lena
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    ”We have not really room to implement what we want” by the use of Practice architecture, can we understand what happens in a school development study through the use of action research in a changed organization2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 1613.
    Urciuoli, Luca
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Security Training and Education: An innovative e-learning platform2013Inngår i: Baltic Transport Journal, ISSN 1733-6732, Vol. 56, nr 6, s. 24-25Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 1614. Vaahtera, Touku
    et al.
    Niemi, Anna-MariLappalainen, SiirpaBeach, DennisHögskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Troubling educational cultures in the Nordic Countries2018Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
  • 1615. Vaahtera, Touku
    et al.
    Niemi, Anna-Mari
    Lappalainen, Siirpa
    Beach, Dennis
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Troubling educational cultures in the Nordic Countries: Introduction2018Inngår i: Troubling educational cultures in the Nordic Countries / [ed] T. Vaahtera, A-M. Niemi, S. Lappalainen, and D. Beach, London: Tufnell Press, 2018Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 1616.
    Vanhanen, Fredrik
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Kan någon uppnå E?: En kvantitativ undersökning om mellanstadiematematik.2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vid internationella studier i matematik halkar de svenska eleverna efter. Samtidigt har den svenska skolan nyss bytt till en ny läroplan som fokuserar mer på elevernas matematiska kompetenser. Trotts den nya läroplanen fortsätter många matematiklärare att använda sina gamla matematikböcker som basmaterial i sin matematikundervisning. Forskning har visat att matematikböcker inte behandlar alla matematiska kompetenser. Därmed kan en tes föras om att matematiklärare som baserar sin undervisning på matematikboken inte ger elevernatillräckliga kunskaper för att bli godkända i matematik. Den här studiens syfta är att se hur matematiklärare undervisar och hur de bedömer sina elevers matematiska kompetenser. För att undersöka detta har en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning genomförts.Enkätundersökningen gick ut till matematiklärare som var behöriga att undervisa matematik iårskurs 4, 5 och 6. Totalt deltog 37 matematiklärare i undersökningen. Resultatet visar att matematiklärarna till stor del använder sig av matematikboken. Matematikboken används både till att planera lektioner men även som aktivitet underlektionstid. Matematiklärarna arbetar även med annat än matematikboken under lektionerna. Till störst del arbetar de med uppgifter som krävde ett imitativt resonemang för att lösa dem. Matematiklärarna anger att de lägger störst vikt vid de nationella proven när det kommer tillden samlade bedömningen av elevernas matematikkunskaper.

  • 1617.
    Varga, A
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Metakognitiva perspektiv på skolans litteratursamtal: Hur kan elever stödjas i att utveckla metakognition via samtal om skönlitteratur?2013Inngår i: Didaktisk Tidskrift, ISSN 1101-7686, Vol. 23, nr 1, s. 493-512Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det sista årtiondets internationella mätningar av elevers läsförmåga i PIRLS och PISA vittnar om ett sjunkande resultat för svenska skolelever i motsats till bl.a. norska. De senaste mätningarna i PIRLS 2006 och 2011visar att det i synnerhet är andelen starka och mycket starka läsare som har minskat (Skolverket 2007:305, Skolverket 2012: 381). En motsvarande nedgång avtecknar sig även bland svenska 15-åringar. Den senaste mätningen i PISA 2009 visar att den genomsnittliga läsförmågan bland svenska 15-åringar sjunkit från en tidigare hög nivå sett i ett internationellt perspektiv till en genomsnittlig samtidigt som andelen mycket svaga läsare ökat. Så mycket som en femtedel av svenska skolelever beräknas inte ha uppnått en grundläggande läsförmåga när de lämnar grundskolan (Skolverket 2010:352). Detta reser höga krav på skolan att se över sin undervisning i läsförståelse – inte minst i ljuset av läsforskningen. Såväl den nationella som den internationella läsforskningen har bl.a. intresserat sig för de metakognitiva aktiviteternas betydelse för litteracitetsutvecklingen och urskilt ett tydligt samband mellan förmågan att tillämpa metakognitiva strategier i samband med läsning och en utvecklad läsförmåga (se exempelvis Griffith & Ruan 2005, Persson 1994).

  • 1618.
    Varga, A
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Talaktsteoretiska perspektiv på skolans litteratursamtal: En studie i lärares lingvistiska strategier2013Inngår i: Acta Didactica Norge - tidsskrift for fagdidaktisk forsknings- og utviklingsarbeid i Norge, ISSN 1504-9922, E-ISSN 1504-9922, Vol. 7, nr 1, s. 1-19Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Dagens samhälle ställer allt högre krav på en muntlig och skriftlig kompetens. Detta reser höga krav på skolan att erbjuda en undervisning som stödjer eleverna i att utveckla sådana färdigheter. Forskningen har visat att elever genom textsamtal kan stödjas i att utveckla läsförståelse och även utvecklat metoder för hur sådan undervisning kan bedrivas. (Raphael 1982; Palincsar & Brown 1984; Baumann, Jones & Seifert-Kessel 1993; Franzén 1993; 2002; Guthrie et al. 1996; 2004;Sternberg & Grigorenko 2002a; 2002b; Oszkus 2006; Anmarkrud & Bråten 2012). Däremot saknas studier som specifikt belyser sådan undervisning utifrån ett språkvetenskapligt perspektiv och undersöker hur lärare med hjälp av sina lingvistiska yttrandehandlingar kan erbjuda eleverna stöd i att utveckla läsförmågan. Föreliggande artikel är ett viktigt bidrag inom detta område. Med analysinstrument hämtade ur talaktsteorin analyseras sekvenser ur fyra litteratursamtal i den svenska grundskolans årskurser 6 och 7. Syftet med studien är att identifiera, belysa och analysera kritiska aspekter i samtalet som stödjer eleverna i att utveckla läsförståelse. Studien visar hur lärarna genom sex olika talhandlingar erbjuder eleverna stöd i att identifiera, tillämpa och befästa läsförståelsestrategier, motivera och belägga sina tolkningar, internalisera ett ämnesrelaterat språk i det egna ordförrådet samt utveckla metakognition.

  • 1619.
    Varga, Anita
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Att bygga broar för en hållbar framtid2009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Implementeringsprocessen kring utbildning och undervisning för hållbar utveckling tenderar att fokusera på det naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnesområdena och ofta särskilt uppmärksamma miljöperspektivet. Samtidigt anger lagstiftning och policydokument att undervisning för hållbar utveckling skall genomsyra all undervisning, vilket reser frågor om hur detta uppdrag skall tolkas och realiseras i skolämnet svenska. Föreliggande sektionsföredrag belyser och problematiserar frågorna om förankringen av hållbar utveckling inom ramarna för svenskämnet utifrån lagstiftning, policydokument, kursplaner och ämneskonceptioner. Vad menas med undervisning i och för hållbar utveckling inom svenskämnet och hur tolkar verksamma lärare i svenska detta uppdrag. Anförandet utgår ifrån en pågående 22 studie och bygger på intervjuer med verksamma lärare samt en enkätundersökning som fokuserar implementeringsprocessen utifrån ett såväl organisatoriskt som didaktiskt perspektiv.

  • 1620.
    Varga, Anita
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Metakognitiva perspektiv på läsförståelseprocessen: en studie av skolans textsamtal kring skönlitteratur2015Inngår i: Nordisk Tidskrift för Allmändidaktik, ISSN 2002-1534, Vol. 1, nr 1, s. 43-60Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Offering tuition to help pupils enhance their reading proficiency is one of the most important tasks of education. Within research into reading processes the impact of metacognitive aspects on reading-comprehension has been emphasised. Research has been able to identify a clear connection between the ability to apply metacognitive strategies when reading and a highly developed reading capacity. The current study is a contribution to reading research dealing with tuition in reading-comprehension, and specifically with the issue of arranging tuition to support the development of metacognition.  The empirical findings referred to in this study are from text-talks in grades 6-7. The specific focus of the study is the correlation between the linguistic strategies used by the teacher and the pupils’ opportunities to develop metacognitive perspectives as a consequence of these strategies. The study shows how the teachers, by use of a series of linguistic strategies, can offer pupils support in order to:  1) identify and visualise the premises of their personal queries, 2) observe and verbalise their processes of interpretation together with their emotional reactions when reading, 3) survey, adjust and communicate their use of reading-comprehension strategies and 4) recognise the text as an aesthetic construction and the interaction/transaction between texts and the reader.

  • 1621.
    Varga, Anita
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Elber, Gunilla
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Karlsson, Ann-Sofie
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Läsa för livet2010Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Forskning visar att den svenska skolan redan idag stödjer elever i utvecklandet av en grundläggande läsförmåga. Det finns en god kunskapsbas för den tidiga läs- och skrivinlärningen som har omsatts väl i skolans undervisning. Däremot stöds inte elever tillräckligt i den fortsatta läsutvecklingen mot en mer avancerad läsförmåga. Under de sista tjugo åren har forskningen, framför allt i internationellt hänseende, riktat in sig på utvecklandet av metoder som kan stödja elevers läs- och skrivutveckling, men Sverige ligger långt efter när det gäller att förankra en sådan läs- och skrivundervisning på bred front i skolans undervisning (Liberg, 2010). Föreliggande projekt sker i nära samarbetare mellan grundskola och högskola och är tänkt att förankra, utveckla och utvärdera undervisningsmetoder. Studien är longitudinell och sträcker sig från åk 6-9. Syftet är att erbjuda lärare redskap att arrangera språkutvecklande, kreativa och utmanande lärandemiljöer som skapar förutsättningar för elever att utveckla litteracitet och öka måluppfyllelsen.

  • 1622.
    Vasilieva, Olga
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Skapande verksamhet: En studie om pedagogers reflektioner kring skapande verksamhet och dess betydelse för barns utveckling och lärande2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SammanfattningI  denna  uppsats  studeras  förskollärares  uppfattningar  om  skapande  verksamhet  och  dessbetydelse för barns utveckling och lärande i förskolans pedagogiska arbete. Studien baseras på definitionen  av  begreppet  skapande.  Syftet  med  mitt  arbete  är  att  belysa  de  perspektiv  om skapande verksamhet som finns hos förskollärare och deras betydelse för barnens utveckling och lärande. Här syns pedagogers tankar om skapande verksamhet. Jag studerar pedagogernas uppfattningar  om  meningen  med  skapande  verksamhet  för  barnens  utveckling,  lärande  och pedagogiska verksamhet. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer och fenomenografisk analysmetod.

    Studien omfattar sju förskollärare i tre olika förskolor. Resultat visade att förskolelärare ser på skapande verksamhet som en process där något tillverkas, en process där barn utvecklas som individer, ett medel och en ämnesintegration för att utveckla färdigheter och kunskaper (lära). Pedagoger likställer skapande verksamhet med estetik och kreativitet. Skapande verksamhet har betydelse för utveckling av färdigheter och kunskaper som språk, matematik, naturkunskap samt motorik. Skapande verksamhet främjar utveckling av personlighet, inre värld, kognition, tänkande och fantasi.

  • 1623.
    Vellesalu, Ann
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Larsson, Jonas
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Kapsali, Veronika
    University of the Arts London.
    Crew, Julia
    University of the Arts London.
    McGee, Kathy
    University of the Arts London.
    Teunissen, Jose
    University of the Arts London.
    The hackathon model as a framework for competence mapping of research, conceptual ideation, technical realisation and entrepreneurship at masters level education for fashion-tech design2019Inngår i: INTED2019 Proceedings, Valencia, Spain, 2019Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Fashion-tech is an interdisciplinary field that intersects design, natural sciences, engineering, economics and management and defined as ‘technology that enables a fashion experience for the user wearing it or interacting with it’. Benchmarking research, conducted as part of the Education for Fashion-Tech (E4FT) project funded by Erasmus+, revealed that training at Master’s Level within this field is fragmented in terms of skills and knowledge required for business and product innovation. The aim of E4FT is to enhance the knowledge and skills of learners in the novel field of fashion-tech. This study draws upon a hackathon model as a framework to assess master’s student competences in research, conceptual ideation, technical realisation and entrepreneurship in fashion tech design and product development. This paper evaluates the findings from the hackathon event to underpin the development of a bespoke MA level programme in fashion-tech design within the project. A three day hackathon, designed to test the limits of participant knowledge in the design and development process of fashion-tech products, was carried out with a participant group of 23 MA level design and management students from University of Borås, University of the Arts London and Politecnico di Milano. Data on participant experience and perception of own knowledge and skills was collated via pre- and post-event surveys and analysed using statistical analysis. Findings revealed that perceived levels of competence in research, conceptual ideation, technical realisation and entrepreneurship increased by an average of 12,6% as a result of the hackathon. Furthermore, the participants found the hackathon approach a valuable and engaging learning method.

  • 1624.
    Vernersson, Oskar
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Specialpedagogik: en kvalitativ studie om dess praktik och dess perspektiv2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta arbete syftar till att identifiera vilka möjligheter och hinder som förutsätter det specialpedagogiska arbete på en avsedd skola. Detta utifrån de tidigare resultaten ifrån internationella studie Programme for International Student Assessment (PISA) och de omfattande förändringarna som specialpedagogiken genomgått under de senaste decennierna.

    Arbetets frågställningar är följande; Hur definieras praktikens uppdrag i anslutning till det specialpedagogiska perspektivet? Vilka aktiviteter synliggörs inom praktiken utifrån desstillskrivna specialpedagogiska perspektiv? Vilka relationer, samarbeten och roller kännetecknas inom praktiken?

    Syftet och frågeställningarna undersöks genom kvalitativa intervjuer som utförs med tvåspeciallärare och en specialpedagog som är anställda på samma skola. Det teoretiska ramverk som applicerats i arbetet är teorin om praktikarkitektur, som även använts som analysverktyg utifrån empirin.

    Inom resultatdelen framgår det att både yrkesgrupperna utgår ifrån ett och sammaspecialpedagogiska perspektiv. Vidare har även funnen data vittnat om att den specialpedagogiska praktiken på den avsedda skolan präglas till största del utan fler hinder utifrån respondenternas utsagor kring dess specialpedagogiska perspektiv, dess relationer och de nämnda aktiviteter än av möjliggöranden.

  • 1625.
    Vester, Jannike
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Muntlig framställning i de lägre årskurserna: En kvalitativ studie om lärares arbete i svenskämnet2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    InledningSvenskämnet är ett av våra viktigaste ämnen och utgör en bas för språkutvecklingen hos elever. Språket är något vi människor använder varje dag och som är nödvändigt för att klara vardagen. I svenskämnet ska elever, enligt läroplanen, ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. Det är viktigt att elever utvecklar sin språkliga förmåga och lär sig att framföra sin talan, för att kunna verka i ett samhälle som bygger mycket på muntlig framställning och att man kan uttrycka sig korrekt, både muntligt och skriftligt.SyfteSyftet med studien är att belysa ett antal lågstadielärares erfarenheter om hur de arbetar med muntlig framställning i svenskämnet.MetodStudien har utgått från en kvalitativ metod med intervju som redskap. Urvalet för intervjuerna utgörs av lärare som undervisar i svenska för årskurs 1-3. Materialet samlades in och analyserades utifrån Basil Bernsteins begrepp inramning. Resultatet av det insamlade materialet redovisas med hjälp av citat från intervjuerna.ResultatResultatet av undersökningen visar att samtliga lärare som deltagit arbetar medvetet med att eleverna ska börja utveckla sin förmåga att genomföra muntliga framställningar redan från årskurs ett. Lärarna lägger stort fokus på hur man är en god lyssnare vid en muntlig framställning. Det framkommer även att lärarna anser att det krävs ett tryggt klassrumsklimat med en aktivt lyssnande publik, för att kunna utveckla elevernas förmåga att genomföra muntliga framställningar.

  • 1626.
    Vickstrand, Fanny
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    ”Ett roligt besvär”: En kvalitativ studie om hur lärare modellerar läsförståelse genom högläsning.2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    BakgrundStudien lyfter forskning utifrån högläsningens betydelse för läsförståelse. Hur högläsning kangenomföras är en central del av undersökningen samt att barn i yngre åldrar bör få ta del avlitteratur som kan leda in dem på självständig läsning. Allt detta kan genomföras med hjälp avhögläsningen och hur lärare genomför detta är centralt för denna studie. Högläsningen börmodelleras av en kompetent lärare som i sin tur leder till att elever kan genomföra självständigläsning. Att läsningen bör vara interaktiv är något som forskningen lyfter och denna sortsläsning väcker ett intresse hos elever som kan utmynnas i nyfikenhet och större läsförståelse.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka hur årskurs F-3 lärare uttrycker högläsningensbetydelse för elevers läsförståelse samt hur de uttrycker att den bedrivs i undervisningen.MetodUndersökningen är grundad i den kvalitativa metodansatsen med intervju som redskap där treverksamma lärare medverkade. Bakgrund och resultat är tolkat utifrån teorin Social learningtheory.ResultatStudiens resultat visar att högläsning är något som sker frekvent i de intervjuade lärarnasklassrum. Kring högläsning sker även diskussion av boken vilket lärarna anser är viktigt då detökar elevernas förståelse för den lästa texten, det framgår även att lärarna anser att högläsningenpåverkar elevernas ordförråd. Respondenterna beskriver hur de högläser vilket sker medinteraktion, olika röster, volym på talet, kroppsspråk med mera. Resultatet av detta anser demär att eleverna blir nyfikna och intresserade av läsning vilket i sin tur kan leda in dem påsjälvständig läsning. Resultatet blev en bekräftelse av undersökningens bakgrund. Detta kanexempelvis bero på lärarnas kunskap gentemot forskningen, en viss typ av intervjufrågor ellergedigna arbetssätt hos lärarna som instämmer med tidigare forskning.

  • 1627.
    Vrachas, Olivia
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Dyslexi och svenskundervisning: Vuxna dyslektikers erfarenheter från grundskolans svenskundervisning.2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning

    Under min utbildning har jag mött begreppen inkludering och individanpassning i olikasammanhang. Jag har blivit införstådd i vikten av att skapa en skolverksamhet som utgår ifrånindividens kunskapsnivå där eleven får möjlighet till att lära sig utifrån sin egen förmåga. Detfinns elever som enligt min uppfattning är särskilt utsatta i skolan om de inte får rätt verktyg.Det är bland annat de eleverna med någon typ av diagnos. ADD, ADHD och dyslexi ärexempel på diagnoser som kan försvåra en elevs skolgång. Genom att lyfta fyra idag vuxna dyslektikers erfarenheter och upplevelser från grundskolan ges i denna studie en inblick deras skolgång sedd i förhållande till diagnosen dyslexi.Jag vill undersöka hur dyslektiker upplevt sin skolgång i förhållande till sina svårigheter kopplat till svenska grundskolans svenskundervisning. En absolut ämnesspecifik avgränsning är svår att göra då denna undersökning utgår ifrån minnesbilder utav upplevelser. Detta innebär att även då svenskämnet är i fokus kan undersökningen även ses i förhållande till skolans övriga ämnen på ett generellt och övergripande plan.

    Syfte

    Denna studies syfte är att undersöka vuxna dyslektikers upplevelser från grundskolans svenskundervisning.

    Metod

    I denna studie användes kvalitativa intervjuer som metod. Fyra idag vuxna dyslektiker intervjuades för att på så vis få sina upplevelser av svenska grundskolans svenskundervisning synliggjorda.

    Resultat

    Studiens resultat visar att de skolor där respondenterna genomgått sin grundskoleutbildning inte har klarat av att möta dem i deras svårigheter. Utifrån de berättelser som denna studies respondenter återger framstår det som att det har funnits en osäkerhet hos lärare i att identifiera dyslektiker tidigt eller över huvud taget. I denna studie har det framkommit att det finns en risk att elever fel diagnostiseras och därmed får felaktiga verktyg eller inga verktyg alls till sin hjälp under skoltiden. Respondenterna återger en bild av hur skolan sett ut för dem och detta behöver ses i ett tidsperspektiv eftersom respondenterna idag är vuxna. Studiens resultat är ändå relevant då man som lärare kan dra lärdom av dessa elevers erfarenheter, både negativa och positiva.

  • 1628.
    Vukosavljevic, Sanja
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    En kvalitativ studie om hur modersmålslärare upplever sitt arbete i förskolan2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning

    Modersmålslärare har i samband med bemötande av flerspråkiga barn på förskolan och skolan ett pedagogiskt uppdrag. För att kunna fullfölja sitt uppdrag finns det lagar och bestämmelser i form av läro- och kursplan som ska följas. I uppdraget ingår att besöka förskolor och skolor för att undervisa i modersmål. Det innebär i sin tur att det inte endast sker i samspel med barn/elever, utan även med dessa elevers ordinarie lärare samt vårdnadshavare.

    Syfte

    Syftet med arbetet är att undersöka hur modersmålslärare beskriver sitt uppdrag. Vilka arbetsmetoder använder sig en modersmålslärare av i modersmålsstöd i förskola och undervisning på skola samt hur modersmålslärare upplever sina relationer med övriga lärare och pedagoger, elever och dess vårdnadshavare.

    Metod

    För att kunna besvara frågeställningar och syfte har intervju som kvalitativ metod använts. Fyra modersmålslärare intervjuades med strukturerade frågor som bestämdes i förväg samt följdfrågor som komplettering till undersökningen.

    Resultat

    Resultaten från dessa intervjuer visar modersmålslärarnas olika erfarenheter av samspel med ovannämnda personer samt på vilket sätt och under vilka förhållanden mordersmålslärarna bedriver undervisningen för att bidra till utvecklingen av språk hos barn med ett annat modersmål. I resultaten framkommer en beskrivning av samspelet med andra vuxna, ordinarie lärare och vårdnadshavare samt sina arbetsupgifter som på olika sätt är involverade i ett barns språk utveckling.

  • 1629.
    Waldh, Ingrid
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Barngruppens storlek, arbetssituationen och uppdraget: En jämförandestudie mellan waldorfpedagoger och förskollärare2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie jämför uppfattningar om barngruppens storlek, det pedagogiska uppdraget och arbetssituationen hos waldorfpedagoger och kommunalt anställda förskollärare. Barngruppernai förskolan har växt de senaste decennierna, och frågan är alltjämt aktuell i samhällsdebatten. Den svenska förskolan anses hålla en hög kvalitet internationellt, men samtidigt är förskolläraryrket ett av de riskyrken som befinner sig i toppen för stressrelaterad ohälsa bland kvinnor. Verkligheten är dock komplex och fler faktorer än barnantal påverkar upplevelsen av kontroll över sin arbetssituation, vilket studien belyser i jämförelsen mellan respondenter från de olika verksamhetsformerna Waldorf och kommunal förskola (allmän förskolepedagogik).

    Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärare inom Waldorfpedagogikens verksamhet respektive kommunal verksamhet uppfattar möjligheten att påverka sin arbetssituation samt utföra sitt pedagogiska uppdrag i relation till barngruppens storlek. Metoden som använts är kvalitativ metod, med intervju som redskap.

    Metoden ger förutsättningar att få syn på hur en grupp förskollärare tänker och ser på just sin situation kopplat till ämnet. Studien representerar alltså inte yrkesgruppen utan de respondenter som ingår i studien.

    Tidigare forskning som redovisas här består av artiklar som handlar om förskollärares upplevelser av stress i relation till sitt yrke, samt barngruppens storlek och dess betydelse i förskolan. Dessa forskningsfält ger en samlad bild av stress i relation till barngruppens storlek.

    Resultatet visar att barngruppens storlek inverkar på möjligheten att påverka sin arbetssituation samt utföra sitt pedagogiska uppdrag hos förskollärarna i studien i högre utsträckning än hos waldorfpedagogerna. Samtidigt styr även andra påverkansfaktorer den samlade bilden av den egna arbetssituationen, vilka också ges plats i resultatet.

  • 1630. Wallin, Kim
    et al.
    Fridlund, Bengt
    Thorén, Ann-Britt
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Prehospital Emergency Nursing students’ experiences of learning during prehospital clinical placements2013Inngår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 21, nr 3, s. 197-203Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Clinical placements play an important role in learning a new profession, but students report about poor placement experiences. Standards have been laid down for improvements within clinical training in Prehospital Emergency Nursing programmes in Sweden, but no studies have been carried out in this field in a Swedish context. The purpose of this study was thus to describe the experiences of Prehospital Emergency Nursing (PEN) students of their clinical placement and the effect on their learning process. Data were collected in 28 individual interviews and analyzed in accordance with Flanagan’s Critical Incident Technique. Three main areas emerged: the professional clinical supervisor, the clinical placement setting and the learning strategy. All these areas played a significant role in the PEN students’ learning progress and development into a new professional role. The choice of clinical supervisor (CS) and clinical placement is important if PEN students’ learning is to be an effective and positive experience. The prehospital environment is unique and can have positive and negative effects on student learning depending on the support and structure given during their clinical placement. A learning strategy based on reflective dialogue, CS continuity and a learning structure based on the prehospital environment is presented. 2012 Elsevier Ltd. All rights reserved.

  • 1631.
    Wallin, Malin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    ”Man behöver inte göra nånting hela tiden”: Fyra pedagogers strategier för att förebygga och reducera barns stress på förskolan2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning:

    Den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar och en av riskgrupperna för att drabbas av psykisk ohälsa är nyanlända barn. En orsak till psykisk ohälsa hos barn kan vara stress och antalet barn som upplever stress i skolmiljön ökar. Psykisk ohälsa är ett brett ämne och föreliggande studie fokuserar därför på stress som delfaktor för att förebygga psykisk ohälsa. För att förebygga att barn blir utbrända på grund av långvarig stress redan i skolåldern undersöker jag vilka strategier som kan användas av pedagoger i förskolan för att förebygga och reducera barns stress redan där. Psykisk ohälsa och stress är ämnen som är aktuella i samhället och i media. Trots detta är utbudet av forskning kring ämnet inte särskilt stort. Strategier för att förebygga och reducera stress på mångkulturella förskolor är något jag ser ett behov av. Detta med tanke på att stressen ökar bland barn och att de nyanlända som finns representerade på just mångkulturella förskolor är barn som i större utsträckning än barn som är födda och uppvuxna i Sverige drabbas av stress.

    Syfte:

    Det övergripande syftet handlar om att förstå pedagogers upplevelser av vilka strategier som fungerar stressförebyggande och stressreducerande i förskolan. Mer specifikt är avsikten att studera variationer av och ge exempel på pedagogers beskrivningar av hur dessa arbetar för att förebygga och reducera negativ stress

    Metod:

    I föreliggande studie undersöks genom intervjuer hur pedagoger kan arbeta för att förebygga och reducera stress. Studien har genomförts på en mångkulturell förskola då det är på dessa förskolor de nyanlända barnen, som är en särskild riskgrupp finns representerade. Fyra pedagoger som arbetat tillsammans på förskolan sedan den byggdes deltog i studien.

    Resultat:

    Resultatet i studien visar att pedagogerna för att förebygga och reducera stress hos barn delar in barngruppen i mindre grupper, arbetar för att skapa trygga relationer, arbetar för att stärka barnens självkänsla, reflekterar i arbetslaget kring barnens mående och sitt eget arbetssätt samt uppmuntrar till rörelse och stillasittande.

  • 1632. Wassberg, Eva Maria
    Barnmorskekonsultation: Rollspel och analys2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sedan maj 2007 har ett dramapedagogiskt arbetsprojekt drivits med arbetsnamnet: Barnmorskekonsultation: rollspel och analys. Denna i Danmark och Sverige framgångsrika konsultationsmetod som utformats för läkare har i detta projektarbete arbetats om till att passa ett barnmorskekontext. Resultaten redovisas i denna rapport. Projektet har kombinerats genom författarens undervisning inom barnmorskeprogrammet vid Institutionen för Vårdvetenskap, Högskolan i Borås, i avsikt att utveckla förmågan hos de blivande barnmorskorna att genomföra konsultationer i yrkeslivet. Resultatet är en beskrivning av den pedagogik och metodik som använts. Underlaget är det dramapedagogiska arbete som sedan början av 1990-talet använts för vidareutbildning av allmänläkare i Danmark och Sverige (Larsen, Nystrup & Risør, 1999). Deltagarna har dels filmat konsultationer som rollspel i utbildningsgrupper och dels faktiska konsultationer i primärvården. Filmerna har analyserats tillsammans med handledaren, den rollspelande läkaren och övriga kursdeltagare. Metoden har visat sig mycket effektiv för att utveckla den samtals-och frågeteknik som är basen i en framgångsrik läkarkonsultation(Larsen, 1999).

  • 1633.
    Welin Mod, Agneta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    En lärarutbildning: två arenor2011Inngår i: Lärarutbildning och vetenskaplighet, ISSN 1404-0913, nr 2, s. 72-82Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Har lärarutbildningen någon betydelse för nyutbildade lärares handlingar i klassrummet? Flera studier visar att det saknas bevis för detta. Zeichner och Gore (Lindhart & Lund, 2006, s. 154) menar att det i stället finns starka bevis för att den kunskap, de färdigheter och de metoder som presenteras för lärar-studenterna endast har liten påverkan på deras handlingar i klassrummet. För-fattarna (2006, ss. 152-153) redogör för flera studier som visar att de nyutbil-dade lärarnas handlingar i stället i hög grad påverkas av den långa erfarenhet som de har av att vara elever i skolan, så kallat apprenticeship of observation. Deras socialisation till lärare påverkas i hög grad av känslor, värderingar och beteenden knutna till de lärare från tidigare skolgång, som de har som förebil-der. Ska lärarutbildningen inte bara bli ett mellanspel från det att studenten har varit en duktig elev till att hon/han faller in i en konservativ lärarroll så måste teori och praktik gå hand i hand i vad Brouwer och Korthagen (2005, s. 156) kallar integrative approaches.

  • 1634.
    Wenander, Josefin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Nytta, nöje eller måste: elevers syn på läsning i årskurs 3.2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna uppsats undersöks synen på läsning hos elever i årskurs 3. Undersökningen belyser elevernas läsvanor, deras motiv till läsning, hur eleverna väljer litteratur samt hur eleverna påverkas av litteratur de läser.SyfteSyftet med uppsatsen är att i årskurs 3 undersöka elevernas läsvanor både hemma och i skolan för att få en uppfattning om deras förhållningssätt till läsning och dess betydelse.MetodKvalitativ metod har använts för att undersöka syftet. Undersökningen har genomförts med fokusgruppintervjuer med sammanlagt tolv elever i årskurs 3. Eleverna delades upp i tre grupper med fyra elever i varje grupp. Under fokusgruppintervjuerna fick eleverna tillsammans diskutera ämnen i relation till undersökningens syfte och frågeställningar, detta med hjälp av vägledande frågor. Varje fokusgruppintervju spelades in och materialet analyserades sedan.ResultatI undersökningens resultat framgår det att de flesta eleverna läser hemma på egen hand, men i varierande mängd och av varierande orsaker. Det framgick att det var vanligt att eleverna använde läsning på egen hand hemma som ett slags tidsfördriv. I skolan läser eleverna på egen hand varje dag. I resultatet finns ett möjligt samband mellan elevernas läsvanor, syn på läsning och om någon läser högt för dem hemma eller inte. Detta gav sig uttryck i att elever som uppgav att de tycker om att läsa läste mer på fritiden och elever som inte tycker om att läsa läste mindre eller inte alls på fritiden. De elever som uppgav att de tycker om att läsa har i större utsträckning någon som läser högt för dem hemma, medan de elever som uppger att de tycker mindre om att läsa inte har någon som läser högt för sig hemma. Det framgick även att eleverna har olika motiv till läsning, dessa är läsning som nöje och nytta samt läsning som måste. Undersökningen indikerade även att elever helst läser spännande böcker och att val av böcker till största del baseras på tidigare erfarenhet eller chansning. Det framgick även att eleverna till störst del själva väljer vad de läser, men att viss föräldrapåverkan förekommer. Angående hur eleverna påverkas av böcker de läser indikerar resultatet att eleverna till störst del påverkas genom att de relaterar det lästa till egna erfarenheter.

  • 1635.
    Widlund, Victor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Se till mig som liten är: Anmälningsplikt i förskolan2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Anmälningsplikten är juridiskt bindande för de som är verksamma inom förskolan. En anmälan ska göras vid minsta misstanke om att ett barn far illa och det finns då inte heller några krav på bevis för den subjektiva tolkningen en pedagog eller annan personal gör. Hur viktigt stödet av övriga i arbetslaget upplevs är självklart individuellt, men alla pedagoger är inte nödvändigtvis lika självsäkra att genomföra en anmälan på egen hand. Tecken på vanvård kan vara allt från allehanda märken på kroppen till ett barns beteende eller yttringar. Genom att vara välinformerad samt ha djup kunskap kan en pedagog ändå vara någorlunda förberedd på de svårigheter en anmälan kan medföra. Pedagoger ska också upprätthålla en nära och förtroendefull relation till vårdnadshavare även efter en eventuell anmälan är gjord. Att relationen eventuellt raseras i och med en anmälan kan därav lätt ses som ett problem. Studien avser belysa olika aspekter gällande anmälningsplikten och vilka svårigheter verksamma pedagoger kan uppleva i samband med misstanke om att barn far illa. Studien använder intervju som redskap för att få en djupare och mer detaljerad bild av de medverkandes subjektiva syn på ämnet. Intervjufrågorna var utformade på ett sådant sätt att det gavs möjlighet för mer uttömmande svar. Intervjuerna spelades även in, vilket tillät intervjuaren att helt fokusera på vad respondenten sa och därmed också lättare kunna komma med relevanta och givande följdfrågor. Studiens resultat pekar på brister i hur pedagoger informerats och utbildats gällande anmälningsplikten men även vikten av väl genomarbetade kris- och handlingsplaner ute i verksamheten. Samtliga informanter hade svårt att definiera ”minsta misstanke” i förhållande till deras eller arbetslagets handlande. Ingen av informanterna uttryckte någon erfarenhet av att ha varit oeniga i sina respektive arbetslag vid något anmälningstillfälle men pekade likaså på att ansvaret är individuellt. Det framkom att det finns en viss rädsla att ha gjort fel när det kommer till anmälningar och att då anmäla ”i onödan”, men även att det tyvärr är lättare när det är tydliga tecken eftersom det lämnar mindre utrymme för spekulationer. En annan gemensam nämnare i svaren var att alla medverkande hellre anmälde med risk för att ha fel än att inte ha anmält alls och då också behöva gå i ovisshet.

  • 1636.
    Wikström, Cathrine
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Högläsning i årskurserna F-3: Sex lärare resonerar om högläsningensbetydelse för elevers språkutveckling.2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Svenska elevers läsförståelse är ständigt ett aktuellt ämne och i studien undersökslärares syn på sin egen samt elevers högläsning. Läsförståelsens innebörd har ökat i takt medsamhällets krav på att människor ska kunna läsa olika slags texter för olika tillfällen. En avskolans uppgifter är att läsundervisningen ska göra eleverna till strategiska läsare och därför har läraren ett viktigt ansvar för elevers fortsatta läsutveckling, efter att de har knäcktläskoden. Elevers läsförståelse kan utvecklas om de får ta del av högläsning och textsamtal där de kan koppla texten till sina egna erfarenheter. Studien kommer att belysa lärarnas syn på högläsning och hur de undervisar lässtrategier genom högläsning. Även lärarnas tankar omelevers högläsning lyfts.

    Syfte: Studiens syfte är att undersöka lärare syn på sin egen samt elevers högläsning och dessbetydelse för elevernas språkutveckling. Det är således lärarnas syn så som den kommer tilluttryck i deras tal om högläsning och dess betydelse för elevernas språkutveckling somstuderas.

    Metod: I studien användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Sexverksamma lärare i årskurserna F-3 deltog.

    Resultat: Resultatet visar att lärarna dagligen läser högt för eleverna och de beskrev att högläsningen bör ha ett syfte. Högläsning där lärarna beskrivit att de involverar textsamtal och lässtrategier beskrivs utifrån den skönlitterära texttypen. Flertalet lärare angav att de även läser faktatexter och matematiska problem högt för eleverna på grund av att flera elever ännu inte knäckt läskoden. Lärarna beskrev högläsning som språkutvecklande eftersom eleverna då utvecklar sitt ordförråd. Några lärare angav tidsbrist för planering och att elever uppskattarolika typer av böcker som svårigheter för att kunna bedriva högläsning. Resultatet visar också att lärarna säger sig använda lässtrategier och textsamtal medan de samtidigt anger att högläsningen ofta sker i anslutning till rast eller lunch utifrån syftet att få eleverna att ”komma ner i varv”. Lärarna angav att eleverna veckovis läser högt sin läsläxa i svenskämnet för enklasskamrat eller i en liten läsgrupp.

  • 1637.
    Wilson, Edit
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Läshundar: kan människans bäste vän hjälpa till att främja elevers läsutveckling?2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    InledningHunden kallas för människans bäste vän och med tanke på att den i princip har följt oss redan från början till ett mer civiliserat liv känns det som ett rättmätigt uttryck. Hundens användningsområden har succesivt ökat från att ha från början huvudsakligen hjälpt till med jakten på föda. Denna studie kommer att handla om läshundars effekter på elever som har svårigheter med sin läsning.Studiens syfteSyftet är att synliggöra hur socialt tränade hundar kan användas för att främja elevers läsutveckling.MetodFör att få reda på hundförarnas erfarenheter av socialt tränade hundars förmåga att främja elevers läsutveckling har kvalitativ metod använts. I studien har tre hundförare på tre skolor intervjuats.ResultatAv resultatet framgår att läshundarna tillsammans med sina hundförare kan främja elevers läsutveckling genom att motivationen och intresset för läsningen höjs. Tack vare en förhöjd motivation tillsammans med diskussion av det lästa kan elevers läsförståelse öka.

  • 1638.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap. Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Att lära sig vårdande bedömning2015Inngår i: Reflektion i lärande och vård: en utmaning för sjuksköterskan / [ed] Mia Berglund, Margaretha Ekebergh, Lund: Studentlitteratur , 2015, s. 163-174Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Att kunna utföra vårdande bedömningar är något som sjuksköterskor ständigt ställs inför oavsett inom vilket vårdområde de är verksamma. Alla vårdmöten med patienter är mer eller mindre oförberedda och det är därför viktigt att med öppenhet kunna möta patientens behov så att inte rutinmässiga och oreflekterade bedömningar av patientens tillstånd och situation görs. Utmaningen i varje vårdmöte är att med hjälp av reflexion och vårdvetenskaplig kunskap kunna göra en bedömning med patientperspektivet som utgångspunkt. Detta kapitel syftar till att ge förståelse för vad vårdande bedömning innebär, hur du kan lära den under utbildningen och vad som begränsar sådant lärande. Exempel på denna lärandeprocesse ges från studenter i ambulanssjuksköterskeutbildningen.

  • 1639.
    Wiseby, Marica
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Digitalk i klassrummet: Hur ämneslärare ser på digitalk i elevers textproduktion2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I och med det ökade användandet av digital teknologi och digitala verktyg i skolan har också digitala skrivpraktiker börjat synas i elevers textproduktion. Detta examensarbete syftar främst till att utreda yrkesverksamma ämneslärares förhållningssätt till detta, men även att problematisera olika sätt att se på digitalk som globalt fenomen.Metoderna för att undersöka ovanstående grundar sig i diskursanalys, där jag utreder hur ämneslärare diskuterar digitalk och dess uppkomst i klassrummet. Jag har valt diskursanalys just för att det perspektivet lyfter fram attityder och annars relativta, dolda antaganden och förhållningssätt vilket främjar själva syftet med undersökningen.Resultatet visar att det finns två tydliga förhållningssätt till digitalk i elevers textproduktion som motsätter varandra. Å ena sidan ser ämneslärare digitalk som ett uttryck för språklig kreativitet, å andra sidan framhålls vikten av att upprätthålla standardiserad skriftspråksnorm inom skolans basala textgenrer. Dessutom visar resultatet att ämneslärarna anser att den största effekten av digitala skrivpraktiker handlar om elevernas förmåga att anpassa texter efter syfte, mottagare och situation snrare än förmåga att uttrycka sig korrekt.

    Fulltekst tilgjengelig fra 2999-12-31 23:59
  • 1640.
    Wiseby, Marica
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Queeranalys av svenskämnets läromedel: Genus- och queeranalys av läromedel inom svenskämnets årskurser 7-9.2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete kommer att belysa hur genus stereotypiseras och hur heteronormativitet reproduceras i skolan. Pedagogisk forskning med genus- och/eller queerfokus har länge fastnat vid klassrumspraktiker vilket gör att väldigt lite ljus har fallit på vad eleverna faktiskt läser. Arbetet innebär ett försök att bredda genus- och queerforskningen inom pedagogisk verksamhet till att även inkludera undervisningsmaterial såsom läromedel. Syftet med att analysera läromedel inom svenskämnet för årskurs 7-9 utifrån ett queerperspektiv är att belysa hur genus representeras och i vilken utsträckning heteronormativitet framhävs i de läromedel i svenskämnet som används mest frekvent i dagsläget. Datainsamlingen har skett med hjälp av kriteriebaserad kvalitativ sampling, och analysmetoden var diskursanalys med socialkonstruktionistiskt perspektiv. Resultatet var nedslående, i den bemärkelsen att kvinnligt genus skildras på ett övervägande negativt sätt, ickebinärt genus är totalt marginaliserat, HBTQ-identiteter är ytterst marginaliserade och dessutom totalt andrafierade. Mycket liknar tidigare forskning från bland annat Australien och Norge. Med deras läromedelsanalyser som bas kan vi inom svensk läromedelsanalys med queerperspektiv addressera problemen och på ett mer målinriktat sätt skapa en skola som faktiskt är till för alla.

  • 1641.
    Wiss, Hanna
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Förmågan att lösa problem: En studie om lärares arbete med problemlösning i matematik2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning

    I LGR 11 (rev. 2016) anges fem långsiktiga förmågor som elever ska ges möjlighet att utveckla i matematik. En av dessa förmågor är problemlösningsförmågan, dock visarforskning (Lithner 2008; Boesen et al. 2013; Roche & Clarke 2014) att den här förmågan inte får lika stort utrymme i matematikundervisningen. I den här studien undersöks hur sex lärare arbetar för att utveckla elevernas förmåga att lösa problem i matematik. Genom kvalitativa intervjuer med 6 verksamma lärare ges en inblick i hur problemlösning praktiseras i matematikundervisningen. Det undersöks också i vilken utsträckning det sker explicitundervisning i problemlösning, alltså undervisning enbart formad med syfte att utvecklaelevernas förmåga att lösa problem i matematik. Även läromedelsval och i vilken utsträckning dessa används vid problemlösning i matematik undersöks. Dessa utgångspunktersammanställs därefter med syfte att se vilket utrymme problemlösning får och hur lärarna utvecklar elevernas förmåga att lösa problem. Sammanställningen jämförs därefter medaktuell forskning.

    Syfte

    Studiens syfte är att undersöka hur sex lärare ger utrymme åt, och arbetar för att utvecklaelevernas förmåga att lösa problem i matematik.

    Metod

    Studiens är baserad på kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med avsikt att svara på studienssyfte och frågeställningar. Urvalet består av 6 stycken lärare som undervisar i matematik i årskurs 4-6.

    Resultat

    Den här studiens resultat visar att lärarna undervisar med syfte att utveckla elevernas förmåga att lösa problem. Dock menar de trots detta, att eleverna generellt har svårt för dessa uppgifter, trots explicit undervisning. Problemlösningen ges överlag stort utrymme i undervisningen men problemet kvarstår. En grundläggande matematiskt grund är något som är nödvändigt för att lösa matematiska problem, något som endast två av lärarna tog upp som en viktig aspekt.

     

  • 1642.
    Wolmesjö, Maria
    Linköpings universitet, Socialt arbete.
    Förutsättningar för ledarskapande2012Inngår i: Chefstidningen, ISSN 2000-3498, nr 3, s. 49-51Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 1643.
    Wolmesjö, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    Denvall, Verner
    Linnéuniversitetet.
    Askheim, Ole-Petter
    “On equal terms – experiences with common university courses for social work students and service users”2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 1644. Wolmesjö, Maria
    et al.
    Hemming, Marie
    Blekinge tekniska högskola.
    Tankar om änglatid – doktorandens vardag ur ett tidsperspektiv2005Inngår i: Forskarhandledning i förändring: En antologi ur doktoranders och forskarhandledares perspektiv / [ed] Stymne Airey, Susanna & Wolmesjö, Maria, Växjö: Växjö universitet , 2005, 1, s. 15-25Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 1645.
    Wolmesjö, Maria
    et al.
    Växjö universitet.
    Pesat, Pavel
    Technical University of Liberec, Czech Republic.
    Pesatova, Ilona
    Technical University of Liberec, Czech Republic.
    Svensson, Idor
    Växjö universitet.
    Blomberg, Barbro
    Växjö universitet.
    ABLE – mezinárodní projekt spolupráce ve vysokoškolské  výuce a studiu2005Inngår i: Poškole 2005. Sborník národní konference o počítačích ve škole., Praha, Czech Republic: CVUT , 2005Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 1646.
    Wolmesjö, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Socialt arbete.
    Rickard, Elvi
    Linnéuniversitetet.
    Inspirerande ledarskap2012Inngår i: Vilken cirkus! I manegen med Magnus Söderström: En vänbok / [ed] Bengt Abrahamsson, Gunnar Berg & Bengt-Åke Gustafsson, Växjö: Linneuniversitetet , 2012, 1, s. 87-89Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 1647. Wolmesjö, Maria
    et al.
    Stymne Airey, Susanna
    Linnéuniversitetet.
    Antologi Sydost+2005Inngår i: Forskarhandledning i förändring – en antologi ur doktoranders och forskarhandledares perspektiv. / [ed] Stymne Airey, Susanna & Wolmesjö, Maria, Växjö: Växjö universitet , 2005, 1, s. 11-13Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 1648.
    Wolmesjö, Maria
    et al.
    Linnéuniversitetet.
    Stymne Airey, SusannaLinnéuniversitetet.
    Forskarhandledning i förändring: En antologi ur doktoranders och forskarhandledares perspektiv2005Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
  • 1649. Wolmesjö, Maria
    et al.
    Stymne Airey, Susanna
    Linnéuniversitetet.
    Inledning2005Inngår i: Forskarhandledning i förändring: En antologi ur doktoranders och forskarhandledares perspektiv / [ed] Stymne Airey, Susanna & Wolmesjö, Maria, Växjö: Växjö universitet , 2005, 1, s. 7-Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 1650. Wolmesjö, Maria
    et al.
    Stymne Airey, Susanna
    Linnéuniversitetet.
    Utblick Sydost+2005Inngår i: Forskarhandledning i förändring: En antologi ur doktoranders och forskarhandledares perspektiv. / [ed] Stymne Airey, Susanna & Wolmesjö, Maria, Växjö: Växjö universitet , 2005, 1, s. 67-69Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
3031323334 1601 - 1650 of 1681
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf