Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 151 - 200 av 1664
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Anstrin, Martin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Windhage, Andreas
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Det var min egen stund: En intervjustudie om patientens upplevelse av besöket på en post-IVA mottagning2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Antalet patienter som vårdas på IVA ökar. Teknikens utveckling tillsammans med ökad kunskap inom medicin samt en åldrande population, gör att fler människor överlever kritisk sjukdom och IVA-vistelsen. Konsekvensen av detta blir att fler patienter skrivs ut från sjukhuset med ett stort behov av omvårdnad, behandling och fortsatt rehabilitering. Många olika strategier har arbetats fram de senaste åren för att hantera de fysiska och psykiska problem som patienterna drabbas av. Ett sätt är genom uppföljning på en post-IVA mottagning. Genom återbesöket ges möjligheten att träffa personal som vårdat patienten och samtidigt får de chansen att prata om minnen och känslor som patienten och de anhöriga bär på efter intensivvård.

    Studiens syfte var att beskriva hur patienten upplever besöket på en post-IVA mottagning efter att ha vårdats på IVA. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med livsvärldsteoretisk grund. För att genomföra studien kontaktades två intensivvårdsavdelningar i västra Sverige som har post-IVA mottagning. För att komma åt patienternas upplevelser av besöket valde vi att använda oss av en halvstrukturerad livsvärldsintervju och datamaterialet bearbetades genom innebördsanalys. Resultatet presenterades i följande teman: Att få en karta, Att reda ut sina minnen, Det var min egen stund, Att återse IVA rummet och Att få ett avslut och gå vidare. Det framkom att det var viktigt för patienten att få en orientering över sin tid på IVA samt få verktyg att kunna bearbeta sina minnen. Besöket beskrevs också som en stund där frågor och funderingar kunde besvaras samt få möjlighet att visa tacksamhet inför den hjälp man fått och att man var i livet. Det var även viktigt att se IVA miljön, där man vårdats, då detta gav patienten en bild av hur sjuk denne faktiskt varit. Slutligen gav besöket på post-IVA mottagningen en möjlighet att avsluta sjukdomstiden och kunna vända blad för att gå vidare.

  • 152.
    Anttila, Lena
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Eliasson, Sarah
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Återgång i arbete: En studie ur HR:s perspektiv angående återgång i arbete efter en långtidssjukskrivning2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kontext: Sjukskrivning är ett mått på hållbarhet och antalet involverade aktörer är många. Aktörerna arbetar mot samma mål men har olika tillvägagångssätt. Eftersom internationell forskning fokusera mycket på samverkan mellan arbetsgivare och sjukvård är det intressant att öka kunskapen kring hur HR arbetar med återgång i arbete från långtidssjukskrivningar i ett svenskt kontext.

    Mål:  Denna  studie  undersöker  arbetet  med  långtidssjukskrivna  arbetstagare  ur  HR:s perspektiv, hur de arbetar för att bibehålla en arbetstagare efter en långtidssjukskrivning och hur samverkan ser ut mellan HR, företagshälsovård och Försäkringskassan.

    Metod: En kvalitativ intervjuguide utformades för HR-representanter med frågor relaterade till återgång i arbete och sex HR-representanter från olika stora privata företag intervjuades.

    Resultat: De flesta HR-representanterna arbetade på likartade sätt med återgång i arbete från sjukskrivning, oenigheter fanns främst beroende på vilken typ av arbetsområde HR- representanterna arbetade mot. Även synen på samverkan mellan företagshälsovård och Försäkringskassan var liknande.

    Slutsats: HR arbetar främst förebyggande för att undvika att ohälsa uppstår. Under sjukskrivningsperioden arbetar de främst med olika former av anpassningar som är möjliga. Dialogen står i fokus för att undvika att arbetstagaren går in i en ny sjukskrivning efter återgång i arbete. Samverkan med Företagshälsovården sker på arbetsgivarens direktiv och samverkan med Försäkringskassan är i vissa lägen ansträngd.

  • 153.
    Appelkvist, Carita
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Winckler, Linnéa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Övervikt hos personer med intellektuell funktionsnedsättning- en balansgång mellan självbestämmande och hälsomål: En intervjustudie om sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta inom LSS2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Personer med intellektuell funktionsnedsättning är en sårbar grupp i samhället med mer övervikt och psykisk ohälsa. Personer med intellektuell funktionsnedsättning har en ökad risk för en rad sjukdomar och den självupplevda hälsan är 10 gånger sämre än bland normalbefolkningen. En av sjuksköterskans främsta uppgifter är att främja hälsa och förebygga sjukdom samt att arbeta med promotion och prevention ur ett personcentrerat synsätt. Därmed utgör arbetet med att förebygga övervikt och stärka patientens egna resurser en viktig del i sjuksköterskans ansvarsområde.

    Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta med personer med övervikt inom LSS, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. För att svara på studiens syfte valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Elva intervjuer genomfördes och analyserades med innehållsanalys. I resultatet framkom att övervikt var ett vanligt förekommande fenomen hos personer med intellektuell funktionsnedsättning, som sjuksköterskor blev utmanade att hantera. Fyra övergripande kategorier med underkategorier växte fram i analysen: Hälsofrämjande arbete, Organisatoriska förutsättningar och hinder, Attityd och inställning och Särskilda utmaningar. Vidare framkom att sjuksköterskans roll inom LSS var mångfacetterad och svår att avgränsa gentemot andras yrkesgruppers ansvar. En avsaknad av riktlinjer för hur sjuksköterskan skulle arbeta med och mot övervikt påvisades, men det fanns även upplevelser av att personer inom LSS var en bortglömd och åsidosatt i kommunens hemsjukvård. Enligt de grundläggande lagarna ska vården vara jämlik och god. Om jämlik vård ur folkhälsoperspektiv kunde erbjudas var tveksamt då intervjupersonerna inte fick möjlighet att arbeta med övervikt i rätt bemärkelse.

    Slutsatser som drogs var att det idag inte finns något fastställt sätt att arbeta med övervikt hos personer inom kommunal LSS-verksamhet. Kommunal hälso- och sjukvård och kommunal funktionshinderverksamhet regleras av olika lagar. Idag står dessa kommunala verksamheter långt ifrån varandra, vilket innebär att lagarna krockar istället för att broar byggs mellan dem. En utveckling av samarbete är nödvändig för att arbetet med övervikt inom patientgruppen ska fungera.

  • 154.
    Appring, Sofi
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ljung, Isabelle
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Endometrios: En litteraturstudie om kvinnors upplevelser av bemötandet av sjukvårdspersonal2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige lever mellan fem och 15% av alla kvinnor i barnafödande ålder med endometrios. Endometrios är en gynekologisk sjukdom som innebär att livmoderslemhinna växer utanför livmodern och kan spridas till andra delar av kroppen, till exempel äggstockar och bukhinna. De vanligaste symptomen är smärta och blödningsrubbningar men flera andra symptom förekommer. Endometrios är även kopplat till infertilitet. På grund av okunskap kring sjukdomen är det många kvinnor som får leva utan behandling i flera år innan en diagnos kan ställas. Flera studier tyder på att kvinnor är missnöjda med bemötandet av sjukvårdspersonal.

    Syftet med studien är därför att undersöka hur kvinnor med endometrios upplever bemötandet av sjukvårdpersonal. Genom en litteraturstudie har sex vetenskapliga artiklar granskats som belyser kvinnors upplevelser. Resultatet av denna studie visar att en del kvinnor bemöts med respekt och empati av sjukvården. De träffar en läkare som lyssnar på dem och förstår deras behov. Men det visar framför allt att kvinnor upplever en stor brist på empati och kunskap. Ingen tar deras besvär på allvar och det tar lång tid innan de träffar en läkare som kan ställa rätt diagnos. Det medför att de känner sig utsatta, ensamma och tappar tron på hälso- och sjukvården. Det behövs mer kunskap om endometrios bland vårdpersonal. Mer kunskap skulle innebära en större förståelse för hur dessa kvinnor mår och vilken hjälp de behöver.

  • 155.
    Arampampasli, Ioanna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gunnarsson, Malin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Faktorer som har samband med att mödrar slutar att helamma: En systematisk litteraturöversikt2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Enligt WHO:s rekommendation bör mödrar helamma sitt barn upp till sex månaders ålder. De senaste decennierna har dock amningsfrekvensen minskat i Sverige trots de positiva hälsoeffekterna. Litteraturöversiktens syfte är att identifiera faktorer som har samband med att mödrar slutar att helamma sitt barn före sex månaders ålder. Metod: En systematisk litteraturöversikt med deskriptiv ansats har genomförts där åtta kvantitativa studier och en kvalitativ studie har inkluderats.

    Resultat: Resultatet tydde på ett samband mellan ett flertal faktorer som gjorde att mödrar slutade att helamma sitt barn före sex månader ålder. Fynden presenteras i tre huvudkategorier och nio underkategorier. ”Faktorer hos modernmed underkategorierna: Moderns ålder och socioekonomiska situation, Hälsoaspekter hos modern, Moderns attityder till och tidigare erfarenheter av amning och Moderns upplevelse av otillräcklig mjölkproduktion. ”Barnets anknytning till modern och användandet av napp” med underkategorierna: Betydelsen av närhet och Användning av napp. ”Betydelsen av amningshandledning och ett gott stöd” med underkategorierna: Amningshandledning för en lyckad amning, Tidigt stöd och uppföljning från sjukvården samt Stöd från familjemedlemmar.

    Slutsatser och kliniska implikationer: En vårdande relation är grunden till att kunna ge en god amningsvägledning. Det är viktigt att stärka moderns tilltro till sig själv och sin förmåga att amma. Samtidigt är det viktigt att uppmuntra till närhet mellan mor och barn för att främja anknytningen mellan dem. Partnern är betydelsefull och det är viktigt att hen känner delaktighet då hen är ett viktigt stöd för modern i hennes amning.

  • 156.
    Arefi, Milad
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Davani, Soroush
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Anhörigas upplevelser av att vårda en familjemedlem i livets slutskede i hemmet: En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Palliativ vård som bedrivs i hemmet har idag blivit allt vanligare i Sverige. Vård i hemmet, däribland avancerad vård, har ökat under senaste åren på grund av mindre vårdplatser på sjukhus, hospice och boenden. Vård i hemmet har orsakat att anhöriga blivit mer involverade i vården av en familjemedlem, vilket har inneburit en ny roll med ett stort ansvar. Att vara anhörigvårdare kan skapa oro, stress, utmattning och begränsningar som leder till maktlöshet och förtvivlan. Alla dessa omständigheter ökar anhörigas lidande och påverkar deras livskvalitet.

    Syftet med den här studien är att belysa anhörigas upplevelser och erfarenheter av att vårda en familjemedlem i livets slutskede. En litteraturöversikt utfördes där både kvalitativa och kvantitativa artiklar användes. Sjutton artiklar granskades vilka gav oss fyra huvudkategorier och nio subkategorier. Resultatet visar att anhöriga upplever en förändrad tillvaro som påverkar deras vardag där de tar ett stort ansvar för sin familjemedlem. Att invänta döden och förhålla sig till en osäker framtid ger upphov till känslor av maktlöshet och förlusten av kontroll över situationen. Den nya rollen som anhörigvårdare kan kännas väldigt främmande och få anhöriga att känna sig otillräckliga, speciellt när de inte har tillgång till den stöd de behöver. Att bli bekräftad och sedd av omgivningen, inte minst från sjukvårdspersonalen, är en förutsättning för att anhöriga ska kunna klara av den tunga bördan  med  att  vårda  sin  familjemedlem.  Att  som  sjuksköterska  jobba  med  hela familjen  i  fokus  gynnar  alla  inblandade  parter  och  kan  genom  detta  skapa  goda relationer med både anhöriga och patient.

  • 157.
    Arekull, Eliza
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bergeld, Andreas
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Förförståelsen i Palliativ vård: Sjuksköterskans perspektiv2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Palliativa vårdens ändamål är att öka livskvalitén och stödja både patienten och dennes familj genom ett obotligt sjukdomsförlopp. Palliativa vårdens målgrupp är inte enbart de med en cancerdiagnos utan alla med en obotlig sjukdom. Förförståelsen kring begreppet palliativ är stor och kan innebära en risk för sämre vård för patienten. Studiens syfte har varit att beskriva förförståelsen i palliativ vård utifrån sjuksköterskans perspektiv. Metoden i studien är en litteraturöversikt som utgår från Fribergs litteraturöversiktsmetod (2017, ss. 141–148). En kvantitativ och nio kvalitativa artiklar analyserades.

    Resultatet av litteraturöversikten lyfter fram tre huvudteman följt av tre underteman. Huvudtemat kunskapsproblem tar upp riskerna när sjuksköterskans påverkas av sin förförståelse i kommunikation, utbildning och strategier. Huvudtemat vårdkonsekvenser belyser hur fördomar och förförståelse utifrån definitioner, möten och hinder i vården kan skapas. Huvudtemat lidande tar upp det lidande som förförståelsen kan leda till utifrån sjuksköterskans självbild, sjuksköterskans/patientens delaktighet och skapandet av patientrelationer. Förförståelse leder till att patientrelationen påverkas och innebär ett ökat lidande för patienten. Sjuksköterskans förförståelse kan skapa vård som inte tillför något till patientens egentliga behov. Den palliativa vården innebär utmaningar för sjuksköterskan. I den palliativa vården har författarna identifierat brister i förförståelsen hos sjuksköterskor i framför allt hur kommunikation och information framförs till patienten. En kontinuerlig vård med självreflektioner utifrån evidensbaserade utbildningar är en grundförutsättning för en mer fördomsfri palliativ vård.

  • 158.
    Areskoug, Linda
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lidman, Tobias
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kvinnors politiska representation - En undersökning om könsmönster i kommunalpolitiken i Borås stad2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien undersöker kvinnors representation, samt om det existerar några könsmönster inom kommunalpolitiken. Studien illustrerar hur könsfördelningen ser ut i Borås stad. En kartläggning utav kvinnliga förtroendevalda kommunpolitiker har genomförts för att åskådliggöra hur situationen angående könsmönster ser ut i dagsläget. Utöver detta har vi även utfört semistrukturerade intervjuer med respondenter från de olika partierna som är verksamma inom kommunalpolitiken i Borås stad för att få förståelse för hur situationen ser ut för de kvinnliga politikerna. Intervjuerna konstruerade vi utifrån referensramen, som vi därefter kopplat ihop med våra respondenters personliga upplevelser med hjälp utav vår analysmodell.De områden vi undersökt är kvinnorepresentation, vilka hinder de möter inom politiken, samt horisontell- och vertikal könsarbetsdelning. Vår undersökning visar att det finns en brist på kvinnlig representation inom kommunalpolitiken i Borås stad till viss del, samt vilken betydelse detta har. Dessutom visar undersökningen att både en horisontell- och vertikal könsarbetsdelning existerar i Borås stads kommun. Studien är skriven på svenska.

  • 159.
    Aring, Camilla
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ljungbäck, Nikolina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Den endometriosdrabbade kvinnans upplevelse av det vårdande mötet: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ungefär en tiondel av världens kvinnliga befolkning drabbas av den kroniska sjukdomen endometrios. Endometrios kantas av kronisk smärta och med en lång väg till diagnos samt felaktigt information och behandling i relation till sjukdomen. Det florerar en låg kunskap kring sjukdomen och det kan leda till att kvinnans upplevda problematik påstås vara psykiskt betingad. Vidare kan den låga kunskapen yttra sig i brist på omvårdnad, stöd och information till den endometriosdrabbade kvinnan. För att det vårdande mötet ska bli vårdande, behöver kvinnan bli respekterad och bekräftad i sin situation.

    Syftet med studien är beskriva den endometriosdrabbade kvinnans upplevelse av det vårdande mötet. För att beskriva kvinnans upplevelse utformades en litteraturstudie enligt Axelssons (2012, ss. 203-220.) metod, där studien baserades på 9 vetenskapliga artiklar. Genom analys av de 9 artiklarna, utformades tre teman: att inte bli tagen på allvar, okunskap bland vårdpersonal och behov av att ta egen kontroll. Resultatet diskuteras ur vårdvetenskapliga begrepp som vårdlidande, vårdande möte och den vårdande relationen. Diskussion förs även kring hållbar utveckling och nationella riktlinjer knutna till endometriosvård. I det vårdande mötet ställs den endometriosdrabbade kvinnan inför en problematisk situation. Mötet kantas av en okunskap från vårdpersonalens sida och där kvinnans upplevelse inte tas på allvar. Sammantaget leder de här faktorerna till att kvinnan behöver ta egen kontroll över sin situation.

  • 160.
    Arkkukangas, M
    et al.
    Mälardalens högskola.
    Sundler J, Annelie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Söderlund, A
    Mälardalens Högskola.
    Eriksson, S
    Umeå University.
    Johansson, A-C
    Mälardalens högskola.
    Older persons’ experiences of home-based exercise with behaviour change support2017Ingår i: Physiotherapy Theory and Practice, ISSN 0959-3985, E-ISSN 1532-5040, Vol. 33, nr 12, s. 905-913Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: It is a challenge to promote exercise among older persons. Knowledge is needed regarding the maintenance of exercise aiming at preventing falls and promoting health and well-being in older persons.

    Purpose: This descriptive study used a qualitative inductive approach to describe older persons’ experiences of a fall-preventive, home-based exercise program with support for behavioral change. Methods: Semi-structured interviews were conducted with 12 elderly persons aged 75 years or older, and a qualitative content analysis was performed.

    Results: Four categories emerged: facilitators of performing exercise in everyday life, the importance of support, perceived gains from exercise, and the existential aspects of exercise.

    Conclusion: With support from physiotherapists (PTs), home-based exercise can be adapted to individual circumstances in a meaningful way. Including exercises in everyday life and daily routines could support the experience of being stronger, result in better physical functioning, and give hope for an extended active life in old age. 

  • 161.
    Arkstål, Lotta
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hast, Mimmi
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    “Vad har de här gubbarna med min framtid att göra?”: En kvalitativ studie om förväntningar på personalvetarutbildningens innehåll och syfte2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Högre utbildning har under längre tid diskuterats i relation till arbetsmarknaden, där kraven på anställningsbarhet under det senaste decenniet blivit mer uttalat. Dock ifrågasätts högskoleutbildningens utformning och dess relevans för arbetslivet, då mycket av undervisningen fokuserar på abstrakta teorier istället för konkreta metoder. Detta dilemma dyker även upp inom de utbildningar som ska forma personalvetare. Intresset i denna studie mynnade därför ut i att undersöka lärares samt studenters förväntningar och upplevelser av utbildningsinnehåll och anställningsbarhet inom ett personalvetarprogram.

    Vår studie baseras på åtta intervjuer, fyra stycken inom respektive grupp, och visar att studenterna i regel har ett mer kortsiktigt perspektiv på vad personalvetarutbildningen önskas resultera i, där det finns en önskan och förväntning om att undervisningen ska vara mer praktisk. Detta resultat ligger i linje med våra föreställningar och den tidigare forskning som vi tagit del av. Lärarna däremot har ett mer långsiktigt perspektiv där utbildningen genom sin teoretiska anknytning ska leda till personlig utveckling samt kritiska reflektioner. Personlig utveckling i form av ökade allmänna kunskaper framkom överraskande nog även hos studenterna, dock inte lika tydligt. Slutligen kunde en tydlig koppling mellan anställningsbarhet och högre utbildning urskiljas, där begreppen samspelar med varandra. Utbildning uttrycks vara det mest centrala i anställningsbarhet då individen därigenom erhåller viktiga kompetenser och färdigheter för det kommande arbetslivet. Andra faktorer som framkom vara viktiga för en individs anställningsbarhet sammanfattas i kategorierna arbetslivserfarenhet, relevanta kompetenser samt personliga egenskaper.

  • 162. Arman, Maria
    et al.
    Dahlberg, Karin
    Ekebergh, Margaretha
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Teoretiska grunder för vårdande2015Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 163.
    Arman, Rebecka
    et al.
    School of Business, Economics and Law, University of Gothenburg.
    Dellve, Lotta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Wikström, Ewa
    Törnström, Linda
    What health care managers do: applying Mintzberg's structured observation method2009Ingår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 17, nr 6, s. 718-729Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim The aim of the present study was to explore and describe what characterizes first- and second-line health care managers' use of time. Background Many Swedish health care managers experience difficulties managing their time. Methods Structured and unstructured observations were used. Ten first- and second-line managers in different health care settings were studied in detail from 3.5 and 4 days each. Duration and frequency of different types of work activities were analysed. Results The individual variation was considerable. The managers' days consisted to a large degree of short activities (<9 minutes). On average, nearly half of the managers' time was spent in meetings. Most of the managers' time was spent with subordinates and <1% was spent alone with their superiors. Sixteen per cent of their time was spent on administration and only a small fraction on explicit strategic work. Conclusions The individual variations in time use patterns suggest the possibility of interventions to support changes in time use patterns. Implications for nursing management A reliable description of what managers do paves the way for analyses of what they should do to be effective.

  • 164.
    Arnesson, Maria
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lundell, Johanna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    En vilja att kunna möta och vårda men att inte alltid ha förutsättningar: Skolsköterskors erfarenheter av att möta barn som närstående2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När en förälder drabbas av allvarlig fysisk sjukdom eller skada kan det få en påverkan på en hel familj. Det som vanligen är ett barns trygghet kan istället påverka barnets hälsa och välbefinnande negativt. Studier visar att barn kan utveckla både emotionella problem och beteendeproblem när en förälder blir allvarligt sjuk eller skadad. Skolsköterskor har som uppgift att hjälpa barn genom att vara uppmärksam på förhållanden i deras omgivning som kan leda till ökad risk för ohälsa. Det saknas forskning om skolsköterskors erfarenhet av att möta barn som har allvarligt fysiskt sjuk eller skadad förälder. Syftet med denna uppsats är därför att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att möta barn som har en förälder med allvarlig fysisk sjukdom eller skada. Kvalitativ design med induktiv ansats har använts. Inklusionskriterier var sjuksköterskor med specialistutbildning inom elevhälsa. Åtta skolsköterskor har intervjuats, alla hade erfarenhet av att möta barn till allvarligt fysiskt sjuk eller skadad förälder. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet. Detta resulterade i fem kategorier; att ha en helhetssyn, att få vetskap om barnen, att finnas för barnen, att stötta genom bearbetning samt att samverka. Vidare framkom elva underkategorier. Utifrån detta resultat har två huvudfynd framkommit; att få vetskap är en förutsättning och vad skolsköterskan kan göra för barnen. Det framkom att skolsköterskor inte alltid får vetskap om barn som har en allvarligt fysiskt sjuk eller skadad förälder. Skolsköterskorna beskrev även att det framför allt är genom samtal med barnen som de kan ge sitt stöd. Resultatet visar på en vilja att hjälpa och vårda barnen men att förutsättningar inte alltid finns.

  • 165.
    Arnham, Emma
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Svensson, Hannah
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Vård- och äldreförvaltning i förändring: En kvalitativ jämförande studie kring hur chefer och undersköterskor på vård- och äldreförvaltningen uppfattar omorganisationen i Borås2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att studera om uppfattningen skiljer sig bland chefer och undersköterskor på vård- och äldreförvaltningen kring den omorganisation som implementerades i Borås stad 1 januari 2017 och om den givit olika effekter. De teoretiska utgångspunkter som har använts i denna studie handlar om organisationsperspektiv, organisationsförändring, styrning och ledning samt organisationskultur. Denna studie är gjord utifrån en kvalitativ metod där det genomförts semistrukturerade intervjuer med fem chefer och fem undersköterskor för att kunna besvara studiens frågeställningar.

    Resultatet visar att chefer uppfattar omorganisationen positivt i den mening då det blivit en samlad verksamhet. Det finns även negativa uppfattningar bland både chefer och undersköterskor kring den stora organisation som blivit då det uppstått problem kring kommunikation och samverkan. Undersköterskorna har ingen uppfattning kring själva omorganisationen då de anser att den inte har påverkat deras arbetsplats. Däremot anser de att chefernas arbete gentemot undersköterskorna har förändrats till det negativa då cheferna har kommit längre ifrån undersköterskorna. Detta har gjort att undersköterskorna har kommit längre ifrån beslutsprocessen i och med det fjärde chefsledet som tillkommit efter omorganisationen. Slutsatsen i denna studie är att omorganisationen inte har drabbat undersköterskorna i samma utsträckning som den har gjort hos cheferna vilket leder till skilda uppfattningar. Cheferna har efter omorganisationen fått arbeta hårt för att bilda en stark gemenskap på vård- och äldreförvaltningen, medan undersköterskorna har påverkats negativt med anledning av omorganisationen vad gäller en försämrad kommunikation med cheferna. Undersköterskorna är inte delaktiga i beslutprocesser och uppmärksammar att cheferna inte är närvarande i samma utsträckning som tidigare. Detta leder till att cheferna inte bjuder in undersköterskorna för ett ökat engagemang vilket skapar en alltmer toppstyrd organisation. Ett förekommande problem som uppmärksammats är gemenskapen mellan alla nivåer inom vård- och äldreförvaltningen då varken chefer eller undersköterskor uppfattar att det finns en organisationskultur.

  • 166.
    Arnljung, Felicia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lagerstedt, Johanna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Livet efter ett plötsligt hjärtstopp - patienters upplevelser: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje år drabbats cirka 10 000 personer av ett plötsligt hjärtstopp i Sverige och cirka 600 personer överlever. Det går inte att förutspå vem som kommer att drabbas av ett plötsligt hjärtstopp. Däremot visar statistik på att allt fler överlever ett hjärtstopp vilket betyder att sjuksköterskan får en betydande roll i det framtida vårdande av denna patientgrupp. Syftet var att studera patienters upplevelser av att ha drabbats av ett plötsligt hjärtstopp.

    Examensarbetet består utav fem kvalitativa samt fem kvantitativa artiklar och följer Fribergs metod för litteraturstudier. I resultatet framkom att upplevelser av en förändrad kropp var vanligt efter ett hjärtstopp. Förändringarna yttrade sig bland annat genom ångest, trötthet och minnesluckor. Det väcktes existentiella frågor hos deltagarna där meningen med livet blev mer framträdande efter att ha varit med om en nära döden upplevelse. Hjärtstoppet ledde till att det dagliga livet förändrades men vissa deltagare kunde uppskatta livet mer efter händelsen. Betydelsen av att tillhöra ett sammanhang var av stor vikt hos många deltagare. Det blev synligt att sjuksköterskan behövde arbeta utefter patientens perspektiv för att ge bekräftelse samt att i framtiden kunna tillämpa sin kunskap för att kunna ge bästa möjliga eftervård.

  • 167.
    Arnoldsson, Annika
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hallingsjö, Mikaela
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Följsamhet till medicinering vid kronisk sjukdom utifrån den äldre patientens perspektiv2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den äldre befolkningen ökar i världen och stigande ålder leder ofta till ohälsa såsom kroniska sjukdomar. Kronisk sjukdom innebär ofta nya rutiner i livet som livslång medicinering och återkommande besök i vården. För att kunna utvärdera om en behandling fungerar eller inte så är det viktigt att vara följsam i sin medicinering. Det visar sig att många patienter gör medvetna eller omedvetna avsteg i sin medicinering vid kronisk sjukdom, vilket anses vara ett globalt problem. Syftet med studien är att belysa följsamhet till medicinering vid kronisk sjukdom utifrån äldre patienter. Artiklar söktes i databaser med sökorden ´compliance´, ´medication compliance´, ´patient compliance´, ´elderly´ och ´chronic disease´. Denna sökning gav totalt 65 artiklar varav 9 av dem användes till studiens resultat. Artiklarna i den kvalitativa litteraturstudien handlar om eftergivenhet (eng. compliance) och efterlevnad (eng. adherence) och hur patientens följsamhet är i förhållande till medicinering.

    Analysen är gjord enligt Axelssons modell för litteraturstudie och resulterade till följande tre teman: ´Att anpassa kommunikationen efter patientens behov´, ´Relationens betydelse för den äldre patienten och dennes närstående´ samt ´ Vikten av kunskap i sin sjukdom och medicin´. Fynden som framkom visar att det finns flera aspekter som påverkar om en äldre patient är följsam i sin medicinering eller ej i samband med kronisk sjukdom. Det uppstår även en lärandeprocess vid en förändrad livssituation som inbegriper patienten, närstående och vårdpersonal vilka hamnar i en vårdande relation. För att åstadkomma bästa förutsättningar för en individanpassad vård med patientens följsamhet i fokus, behöver det avsättas tid i mötet mellan vårdpersonal och den äldre kroniskt sjuka patienten.

  • 168.
    Aronsson, Anna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hellstrand, Jenny
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskans bemötande inom palliativ vård: En litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bemötandet har en central roll inom den palliativa vården. För sjuksköterskan är det viktigt att ha kunskap om bemötandet och dess betydelse gentemot patienten som vårdas i livets slut. Målet med den palliativa vården är att vara lindrande samt att främja patienten och närståendes livskvalitet. Sjuksköterskan har en ledande roll inom teamet och ska ha förmåga att bemöta patienten efter det som denne är i behov av. Problemet är att om sjuksköterskan inte har tillräckligt med kunskap om bemötandet inom palliativ vård kan det leda till försämrad livskvalitet hos patienten och dennes anhöriga.

    Syftet är att studera betydelsefulla faktorer som sjuksköterskan bör beakta i bemötandet av palliativa patienter. Metoden är en litteraturstudie. Elva vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet och samtliga artiklar har kvalitetsgranskats. Resultatet sammanställdes och ur detta framkom tre huvudteman nämligen; En god relation, En god kommunikation och En god omvårdnad. Samtliga teman har tillhörande subteman. Subteman för En god relation är; Skapa förtroende och Skapa förtroende till närstående. En god kommunikation har; Våga kommunicera, Tillämpa verbal kommunikation och Vara öppen för icke-verbal kommunikation, som subteman. Subteman för En god omvårdnad är; Vårda utifrån en helhetssyn och Främja Hopp. Avslutningsvis diskuteras två faktorer ur resultatet som författarna ansåg vara viktiga att uppmärksamma och studera närmare.

  • 169.
    Aronsson, Anneli
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sigfridsson, Malin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patienters upplevelse av livsstilsförändringar vid prediabetes: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Prediabetes innebär en förhöjd glukosnivå och är ett förstadium till att utveckla typ 2- diabetes och är ett folkhälsoproblem inte bara i Sverige utan även i hela världen. Cirka 171 miljoner människor i världen hade diabetes år 2000 och siffran förutspås att vara 366 miljoner år 2030, resurser måste därför sättas in för att förhindra att fler insjuknar. Sjuksköterskans vårdande roll handlar bland annat om att arbeta förebyggande för att förhindra att sjukdomar uppstår. Syftet med detta examensarbete är att beskriva patienters upplevelse av att genomföra en förändring av levnadsvanor vid prediabetes.

    Examensarbetet är en litteraturstudie och baseras på åtta stycken kvalitativa och två stycken kvantitativa artiklar som granskats och systematiserats. Fyra huvudteman växte fram i analysprocessen: Faktorer som motiverar patienterna att sträva efter hälsa, Patientens hindrande omständigheter, Patientens behov av information och Stödet från hälso-och sjukvården. Patienterna beskrev vad som motiverade dem till att genomföra de livsstilsförändringar som behövdes för att uppnå en bättre hälsa, men även vilka förhindrande omständigheter de upplevde. För att kunna genomföra förändringar av levnadsvanor måste patienterna ha tillräckligt med information och kunskap om hur de ska gå tillväga, samt få individuellt anpassat stöd av hälso- och sjukvården. I diskussionen belyses vilka faktorer det är som gör att vissa patienter lyckas att bedriva egenvård med stöd av sjuksköterskan och vad de patienter som inte lyckas lika bra behöver för stöd. Sjuksköterskans vårdande roll lyfts fram och vikten av att patienten får rätt information och professionellt stöd för att lyckas att genomföra livsstilsförändringar för att få en hållbar utveckling av vården i framtiden.

  • 170.
    Aronsson, Monica
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Eriksson, Ulrika
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Anestesisjuksköterskans upplevelse av att söva barn2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att genomgå anestesi och operation kan vara skrämmande för många barn då de utsätts för något okänt, oförutsägbart och de känner att de tappar kontrollen. Oroliga barn utgör en utmaning för anestesisjuksköterskan då det innebär att barnen samarbetar i mindre grad. Anestesisjuksköterskan har kort om tid vid mötet med ett barn innan operation för att skapa en god kontakt och få barnet att samarbeta. Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelse av att söva barn. Metoden som valdes var öppna intervjuer, åtta anestesisjuksköterskor intervjuades på ett sjukhus i västra Sverige. Intervjuernas innehåll analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Det som är utmärkande för studiens resultat bygger på förberedelse som skapar kontroll för oförutsedda händelser, och förmågan hos anestesisjuksköterskan att anpassa sig efter barnets individuella behov.

    I resultatet framkom två huvudteman. Det första huvudtemat handlar om ”Skapa de bästa förutsättningar utifrån den omgivande miljön” och innefattade kategorierna ”Handlingsberedskap”, ”Närvaron av föräldrar”. Det andra huvudtemat handlade om ”Skapa de bästa förutsättningarna i mötet med barnet” och innefattade kategorierna ”Etablera kontakt med barnet” och ”Respektera barnet”. Kategoriernas innehåll presenterades i tillhörande underkategorier. Slutsatsen i studien blev den för att kunna hantera ett barns oro är erfarenhet och förmågan att läsa av ett barn viktigt för anestesisjuksköterskan. Att ha handlingsberedskap, vara följsam och att kunna anpassa sig efter barnets individuella behov är några egenskaper som en anestesisjuksköterska bör besitta, vilket stämmer med den tidigare forskningen. När anestesisjuksköterskan etablerar en god kontakt med barnet blir det en trygghet för dem båda vid induktionen.

  • 171.
    Arsic, Marija
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Olsson, Ann-Charlotte
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hur upplevde du att bli akut sövd?: En intervjustudie, ur patientens perspektiv2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Målet med generell anestesi är att den skall vara säker och patienten skall känna sig trygg och inte uppleva smärta. Vid planerade operationer får i regel patienter ett samtal med anestesiläkaren där de i lugn och ro hinner få svar på frågor kring sövningen, men ibland ställs patienter inför en akut sövning, I den akuta situationen kan patienter uppleva rädsla, smärta och existentiella frågor kan uppstå. Funderingar som: kommer jag sövas tillräckligt, vakna under operationen eller att inte vakna efter narkosen kan uppkomma. Det finns forskning kring patienters upplevelser kring planerade sövning men mycket sparsamt kring akutsövning. Vad händer med patienten i det akuta skedet? För att vi ska kunna försöka förstå vad som skapar oro och vad en patient som skall sövas akut behöver för att få känna trygghet, behöver detta fenomen belysas.

    Syftet med examensarbetet var att belysa patienternas upplevelse av vårdandet vid akut sövning. För att kunna få ta del av patienters upplevelser valdes kvalitativ forskningsintervju med semistrukturerade frågor. Åtta informanter deltog i studien som hade varit med om en akutsövning. I resultatet framkom det två huvudkategorier med sex subkategorier. De två huvudkategorier var: att uppleva välbefinnande och att uppleva lidande. Resultatet visade att patienter kände tillit till anestesipersonalen i den akuta situationen, vilket gör att de kände sig trygga vilket gav ett ökat välbefinnande hos patienten. Det som skapade lidande för patienterna var: bristfällig information, att ha förförståelse, tappa kontrollen, smärta och illamående för patienten.

  • 172.
    Arthursson, Annika
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Luvö, Sofie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Intuition - Begreppsanalys och tillämpning i samband med sjuksköterskans beslutsfattande vid vård av patient med postoperativ smärta2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Intuition som begrepp används vanligtvis inte inom vårdvetenskaplig forskning i Sverige, men används internationellt såväl inom vårdvetenskap som inom annan forskning. Studiens syfte är att tydliggöra begreppet intuition och beskriva begreppets tillämpning i samband med sjuksköterskans beslutsfattande vid vård av patienter med postoperativ smärta. Den vårdvetenskapliga grunden är Benners modell om intuitivt beslutsfattande.

    Resultatet visar att attribut för intuition är klinisk blick, omedelbar uppfattning utan att behöva fundera, vetande utan att kunna förklara varför och direkt perception. Förutsättningarna är erfarenhet, kunskap om patienten och vårdsituationen, tillit till intuitiv förmåga och vana att använda intuition. Konsekvenser av intuition är positiva följder för patienten, tidsbesparing och yrkesstolthet. I samband med postoperativ smärta behöver intuition kombineras med att lyssna på patienten och användande av smärtskalor för att uppnå effektiv smärtlindring. Resultatet ger även en uppfattning om vad intuition inte är. I diskussionen diskuteras därför om fördomar och förutfattade meningar ibland misstolkas som intuition. I kombination med vetenskaplig underbyggd kunskap och reflektion över hur intuition yttrar sig och kan användas, blir intuition ett verktyg och hjälpmedel i sjuksköterskans yrkesutövning.

  • 173.
    Arttonen, Pia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lindell, Mattias
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    ”Jag säger upp mig”: En kvalitativ studie om kundtjänstmedarbetares upplevelse av att arbeta prestationsbaserat och målstyrt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att få förståelse för kundservicemedarbetares upplevelse av att arbeta inom en prestationsbaserad och målstyrd organisation. Vi ville även undersöka vilken betydelse arbetsvillkoren hade för deras val att avsluta sin anställning. Vi har utgått från det hermeneutiska perspektivet som handlar om att tolka och förstå. Metoden som användes var kvalitativ forskningsmetod. För att samla in empiri genomförde vi semistrukturerade intervjuer med sex stycken respondenter som hade valt att säga upp sig inom sex månader från det att de påbörjade sin anställning. Vid analysen av den empiri vi samlade in använde vi oss av begreppen krav, kontroll och stöd då vi i teorin har utgått från Karaseks krav-, kontroll- och stödmodell. Ytterligare teori vi har utgått ifrån är Foucaults maktbegrepp samt Herzbergs hygien och motivationsfaktorer. Resultatet i vår studie påvisade att våra respondenter upplevde att arbetet inom prestationsbaserad och målstyrd organisation präglades av höga arbetskrav. Vidare upplevde våra respondenter att det sociala stödet i organisationen var av stor vikt och de upplevde det som mycket gott men att det inte räckte för att väga upp andra brister i arbetsvillkoren. Slutligen så uppgav samtliga respondenter att arbetsvillkoren hade haft betydelse för deras val att avsluta sina anställningar. Vi kunde se att upplevelsen av den positiva effekt det sociala stödet hade haft för våra respondenter fungerade som en buffert men att arbetsvillkoren med de höga kraven slutligen gjorde så att respondenterna sade upp sig.

  • 174.
    Arvidsson, Emma
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Opazo, Cynthia
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Brukarstyrda inläggningar: Patienter och vårdares förförståelse och erfarenheter2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Brukarstyrd inläggning (BI) är en ny behandlingsmetod i Sverige för patienter med Borderline personlighetssyndrom och självskadebeteende, vilket är vanligt förekommande inom den psykiatriska vården. Målet med brukarstyrd inläggning är att patienten ska få hjälp i kris med en kortare sjukhusvistelse vilket för patienten ökar delaktighet och självbestämmande. Det finns begränsat med forskning om BI sedan tidigare varför denna uppsats kan bidra till en ökad kunskap inom området.

    Syftet med studien är att beskriva vilken förförståelse och tidiga erfarenheter som finns hos patienter och vårdare gällande brukarstyrda inläggningar. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med öppna frågor samt en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att det ses positivt på implementeringen av BI men att det finns vissa brister i informationsspridningen mellan vårdare, patienter och andra vårdinstanser som berörs av BI. Både positiva och negativa tidiga erfarenheter av BI framkommer. Det finns flera olika variationer av BI, varför det är av intresse att forska mer kring metoden, för att kunna utvärdera för- och nackdelar och för att kunna göra BI till ett standardiserat behandlingsalternativ. Resultatet kan användas vid implementering av BI på andra sjukhus och för att bättre kunna förstå den förförståelse och de tidiga upplevelser som BI bidrar till.

  • 175.
    Arvidsson, Ida
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lindh Madsen, Ebba
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patienters upplevelser av hur de bemötts av vårdpersonal på en akutmottagning: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Till en akutmottagning ankommer patienter i alla åldrar vid akut sjukdom eller skada. Ett högt söktryck på akutmottagningen leder ofta till en lång väntan på att få vård. Första mötet med vårdpersonal sker via ett triagesystem för att avgöra aktuellt tillstånd och vem som skall få vård och behandling först. Information och kommunikation är en stor del av besöket och det är viktigt att vårdpersonal skapar en vårdande relation med patienterna. Syftet var att beskriva patienters upplevelser av hur de bemötts av vårdpersonal på en akutmottagning. Skribenterna har utfört en litteraturstudie som innehåller en granskning och analys av både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Totalt består litteraturstudien av 10 artiklar som har analyserats fram till ett nytt resultat. Litteraturstudiens resultat framställs via två huvudteman och fyra subteman.

    Resultatet påvisar vikten av att en vårdande relation fungerar mellan vårdgivare och patient för ökad tillit. Även vikten av god kommunikation och relevant information framkommer. Betydelsen av delaktighet framställs också som en viktig del på en akutmottagning. Skribenterna presenterar patienters upplevelser av akutmottagningen genom två huvudteman, positiva upplevelser och negativa upplevelser, med underliggande subteman fokuserat på den vårdande relationen, information och kommunikation, delaktighet samt tiden och triaget. I studiens diskussion beskrivs hur studien genomförts samt metodval. I studiens resultatdiskussion lyfter skribenterna bland annat vikten av den vårdande relationen, information och kommunikation samt delaktighet.

  • 176.
    Arvidsson, Åsa
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jacobsson, Marcus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Vad påverkar intensivvårdspatientens sömn?: Störande faktorer och tänkbara åtgärder2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Intensivvårdspatientens sömn påverkas av intensivvårdsmiljön.  Det är en högteknologisk miljö där vårdpersonalen är ständigt närvarande och omvårdnadsåtgärder utförs dygnet runt. Patienter upplever att deras sömnkvalitet är dålig, och att de får för lite sammanhängande sömn.  Sömnbrist ger negativa fysiologiska effekter. Immunförsvaret försämras, ämnesomsättningen förändras samt andning och cirkulation påverkas. Sömnbrist ökar även risken för långvariga kognitiva och psykiska besvär samt är en bidragande faktor till uppkomst av delirium. Målsättningen med omvårdnaden är att bevara hälsa, och det är sjuksköterskans uppgift att vidta åtgärder som skapar förutsättningar för god sömn.

    Syftet med studien var att identifiera och beskriva faktorer i vårdmiljön som påverkar den osederade intensivvårdspatientens sömn negativt samt att beskriva hur dessa faktorer kan reduceras. Studien genomfördes som en litteraturstudie, där kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades. Vanliga orsaker till att patientens sömn störs är ljud från medicinteknisk utrustning och ljud orsakade av personal eller medpatienter. Vårdmoment som inkluderar beröring av patienten riskerar att störa sömnen. Det är viktigt att göra vårdmiljön så fri från störningar som möjligt samt att organisera vårdarbetet för att uppnå goda förutsättningar för sömn.  Det kan röra sig om att minimera larmvolym, undvika onödiga larm samt att personalen pratar lågmält. Användning av öronproppar reducerar kraftiga ljud vilket gynnar sömnen. Dygnsrytmen och sömnen påverkas negativt av ljusmiljön, då det är vanligt med stora ljusvariationer dygnet runt. Cykliskt ljus medför att belysningen i vårdrummet får mindre variationer vilket är positivt för dygnsrytmen. Det är ingen enskild åtgärd som löser problemet med intensivvårdspatientens sömnbrist, men det är ofta påfallande enkla åtgärder som gör skillnad. Genom kompetensutveckling och ökad medvetenhet hos vårdpersonal kan risken för sömnbrist minskas.

  • 177.
    Arwidsson, Viktoria
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hedenquist, Victoria
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    "Jag äger mitt liv": En studie om fastighetsmäklares erfarenheter av gränslösa arbetsvillkor2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Framväxten av ett alltmer flexibelt arbetsliv har bidragit till att gränserna mellan arbete och fritid successivt luckrats upp. Samtidigt har digitaliseringen möjliggjort för en ständig uppkoppling och med hjälp av olika teknologiska hjälpmedel kan individen numera arbeta vart som helst och när som helst. Detta innebär att ett större ansvar tillskrivits individen att själv vara den som kontrollerar och strukturerar upp sitt arbete. Samtidigt ställer den ökade konkurrensen allt högre krav på tillgänglighet och ett kundbemötande i världsklass.

    Denna studie syftar till att undersöka huruvida ett gränslöst arbete yttrar sig för fastighetsmäklare på två kontor. Med hjälp av Goffmans dramaturgiska perspektiv, Hochschilds teori om emotionellt arbete och Foucaults teori om den självdisciplinerade styrningen har vi sedan analyserat vår empiri. Vidare har vi utgått från tidigare forskning som berör flexibelt arbete, återhämtning, teknologins påverkan, roller samt gränsdragningen mellan arbetstid och fritid. Vi utgick från en kvalitativ metod och genomförde 8 stycken semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att fastighetsmäklaryrket i stor utsträckning innefattas av ett gränslöst arbete. Samtidigt kräver yrket en skicklig ”skådespelare” för att kunna bemöta kunderna. Den ständiga tillgängligheten är en faktor som samtliga upplever på olika sätt och de har därav utvecklat strategier för att kunna hantera detta. Resultatet synliggjorde även att kvinnorna i större utsträckning än männen upplever sig ifrågasatta av kunder vilket gör att de inte känner sig betrodda i sin yrkesroll på samma sätt. Vidare kan de olika upplevelserna och strategierna tänkas grundas i huruvida respondenterna förhåller sig till yrkesrollens krav eller ej.

  • 178.
    Askani, Sammy
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Savela, Emma
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patient med hjälp av tolk: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Invandringen ökar i de flesta samhällen och fler människor behärskar inte språket i det land de lever i. Användning av tolk ökar mer och språkbarriärer kan ha en negativ inverkan på hälso- och sjukvården vilket kan resultera i en inverkan på kommunikationen. Syfte: Syftet var att beskriva hur kommunikation via tolk inverkar på sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter. Metod: Studien är en litteraturöversikt grundad på en kvantitativ och nio kvalitativa vetenskapliga artiklar.

    Resultat: Sjuksköterskorna upplever svårigheter att kommunicera med patienter som inte behärskar samma språk. En auktoriserad tolk erfars som bättre än en icke auktoriserad tolk, eftersom de bär på mer kunskap gällande översättning. Det finns för- och nackdelar med auktoriserad och icke auktoriserad tolk av den orsaken att det har en stor inverkan på kultur samt patientsäkerheten. Slutsats: Tolkanvändning upplevs som svårt och främmande för sjuksköterskor. Vi anser att tydliga riktlinjer och mer tid vid mötet med tolk kan förbättra mötet med patienten vid tolkanvändning. De flesta sjuksköterskor föredrar en auktoriserad tolk men somliga anser att det inte är viktigt om det är en auktoriserad eller icke auktoriserad tolk. Vår avsikt med studien var att hjälpa sjuksköterskor att skapa större förståelse för tolkanvändning som kan leda till förbättringar inom hälso- och sjukvården.

  • 179.
    Asp, Margareta
    et al.
    Mälardalens Högskola.
    Wiklund Gustin, Lena
    Mälardalens Högskola.
    Almerud Österberg, Sofia
    Linnéuniversitet.
    Hörberg, Ulrica
    Linnéuniversitet.
    Lindberg, Elisabeth
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Palmér, Lina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Samvetsstress och dåliga villkor bakom sjuksköterskeflykten2017Ingår i: Dagens NyheterArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Ge sjuksköterskor utrymme att göra kvalificerade bedömningar av patientens omvårdnadsbehov och låt dem också få gehör för de omvårdnadsinterventioner de föreslår. Det skulle inte bara bidra till att minska samvetsstress och arbetsrelaterad ohälsa hos sjuksköterskor utan också bidra till att de stannar i yrket, skriver sex forskare i vårdvetenskap.

  • 180.
    Atefi, Seyed Reza
    et al.
    Harvard Univsersity.
    Seoane, Fernando
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. KTH-School of Technology and Health.
    Kamalian, Shervin
    Rosenthal, Eric
    Lev, Michael
    Massachussets University Hospital.
    Bonmassar, Giorgio
    Harvard University.
    Intracranial haemorrhage alters scalp potential distributions in bioimpedance cerebral monitoring applications: preliminary results from FEM simulation on a realistic head model and human subjects2016Ingår i: Medical Physics, ISSN 0094-2405, Vol. 43, nr 2, s. 675-686Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose:

    Current diagnostic neuroimaging for detection of intracranial hemorrhage (ICH) is limited to fixed scanners requiring patient transport and extensive infrastructure support. ICH diagnosis would therefore benefit from a portable diagnostic technology, such as electrical bioimpedance (EBI). Through simulations and patient observation, the authors assessed the influence of unilateral ICH hematomas on quasisymmetric scalp potential distributions in order to establish the feasibility of EBI technology as a potential tool for early diagnosis.

    Methods:

    Finite element method(FEM) simulations and experimental left–right hemispheric scalp potential differences of healthy and damaged brains were compared with respect to the asymmetry caused by ICH lesions on quasisymmetric scalp potential distributions. In numerical simulations, this asymmetry was measured at 25 kHz and visualized on the scalp as the normalized potential difference between the healthy and ICH damaged models. Proof-of-concept simulations were extended in a pilot study of experimental scalp potential measurements recorded between 0 and 50 kHz with the authors’ custom-made bioimpedance spectrometer. Mean left–right scalp potential differences recorded from the frontal, central, and parietal brain regions of ten healthy control and six patients suffering from acute/subacute ICH were compared. The observed differences were measured at the 5% level of significance using the two-sample Welch t-test.

    Results:

    The 3D-anatomically accurate FEM simulations showed that the normalized scalp potential difference between the damaged and healthy brainmodels is zero everywhere on the head surface, except in the vicinity of the lesion, where it can vary up to 5%. The authors’ preliminary experimental results also confirmed that the left–right scalp potential difference in patients with ICH (e.g., 64 mV) is significantly larger than in healthy subjects (e.g., 20.8 mV; P < 0.05).

    Conclusions:

    Realistic, proof-of-concept simulations confirmed that ICH affects quasisymmetric scalp potential distributions. Pilot clinical observations with the authors’ custom-made bioimpedance spectrometer also showed higher left–right potential differences in the presence of ICH, similar to those of their simulations, that may help to distinguish healthy subjects from ICH patients. Although these pilot clinical observations are in agreement with the computer simulations, the small sample size of this study lacks statistical power to exclude the influence of other possible confounders such as age, sex, and electrode positioning. The agreement with previously published simulation-based and clinical results, however, suggests that EBI technology may be potentially useful for ICH detection.

  • 181.
    Atefi, Seyed Reza
    et al.
    Harvard University.
    Seoane, Fernando
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. KTH-School of Technology and Health.
    Thorlin, Thorleif
    salhgrenska Hospital.
    Lindecrantz, Kaj
    KTH-School of Technology and Health.
    Stroke Damage Detection Using Classification Trees on Electrical Bioimpedance Cerebral Spectroscopy Measurements2013Ingår i: Sensors, ISSN 1424-8220, E-ISSN 1424-8220, Vol. 13, nr 8, s. 10074-10086Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 182.
    Attfors, Alicia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Berner, Valeria
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Engagerat ledarskap och allas delaktighets betydelse för välmående: Kvantitativ studie kring välmående inom byggbranschen2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie bygger på teorier kring positiv psykologi och flourish (blomstring). Målet med positiv psykologi och blomstring handlar om att uppnå höga nivåer av lycka, mening och tillfredsställelse. Grundtanken med blomstring är att alla individer ska uppnå en hög nivå av mentalt välmående. Studien som följer utfördes på ett anläggningsföretag med syftet att undersöka om det finns några samband mellan de anställdas välmående och variablerna ’engagerat ledarskap’ och ’allas delaktighet’. Studien kommer också att innefatta en jämförelse mellan yrkesarbetares och tjänstemäns upplevelse och syn på välmående. Detta utfördes med hjälp av en enkätstudie uppdelad i två delar med två olika mätverktyg där första delen mätte välmående och andra delen de oberoende variablerna ’engagerat ledarskap’ och ’allas delaktighet’. Datainsamlingen skedde delvis elektroniskt och även ute i produktionen. Bland annat användes PERMAH-modellen som ett mätverktyg vid insamlingen av den empiriska datan. Analysen av empirin skedde genom ett utförande av ett t-test och regressionsanalyser i statistikprogrammet SPSS. Här jämfördes välmåendet mellan yrkesarbetare och tjänstemän och de oberoende variablernas betydelse för välmåendet. Resultatet visade att ’allas delaktighet’ hade störst betydelse för välmående i båda yrkesgrupperna men inget av resultaten var statistiskt signifikanta. I diskussionen resoneras det kring huruvida andra indexvariabler kunde gett ett tydligare och eventuellt statistiskt signifikant resultat. Den låga urvalsstorleken tas också upp som en bidragande faktor till det osäkra resultatet.

  • 183.
    Augustsson, Elisabeth
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Emanuelsson, Susann
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Förfrågningsunderlag: och dess betydelse som kvalitetsindikator för hemtjänst2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Lagen om valfrihet (LOV) infördes bl.a. för att underlätta för fler att starta egna företag inom vård och omsorg, men också för att samhällets medborgare skulle se en ökning av kvalité i utförandet av dessa tjänster. Kommunerna har ansvaret för socialtjänsten och genom att införa LOV ger de uppdraget vidare till en privat utförare. De kvalitetskrav för dem som ansöker om att starta hemtjänst, har kommunerna beskrivit i sina förfrågningsunderlag (FFU).

    Avsikten med studien är att få en bild av hur kommunerna säkerställer en god kvalitet inom hemtjänsten med hjälp av FFU och hur kraven i FFU följs upp. För att få en inblick i hur det kan se ut, sammanställdes kraven i FFU från tio kommuner och med hjälp av tre intervjuer med LOV ansvariga påvisas att kraven som ställs i FFU är olika mellan kommunerna. Kvalité är ett ord vars innebörd är svårfångat och har olika betydelser för olika individer. Samtidigt framgår det att det är ett komplext arbete att följa upp de krav som ställs i FFU och att det är få av kraven som kommunerna följer upp genom att ange uppföljningsmetod i FFU.

    Många kommuner har idag lokala värdegrundsgarantier för att beskriva vilka etiska värden som präglar äldreomsorgen och vad de äldre kan förvänta sig, olika ”löften” som utlovas till medborgarna. Garantierna är dock väldigt olika mellan kommunerna och är många gånger svåra att finna i FFU. I vår diskussion tar vi upp vilka möjligheter kommunen har att följa upp kvalitet i verksamheter som lagts ut på privata aktörer.

    Vår slutsats är att förfrågningsunderlagens betydelse som en kvalitetsindikator kan ifrågasättas.

  • 184. Aune, S
    et al.
    Fredriksson, M
    Thorén, A-B
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    In-hospital cardiac arrest--an Utstein style report of seven years experience from the Sahlgrenska University Hospital.2006Ingår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 68, nr 3, s. 351-358Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: In-hospital cardiac arrest is one of the most stressful situations in modern medicine. Since 1997, there has been a uniform way of reporting - the Utstein guidelines for in-hospital cardiac arrest reporting.MATERIAL AND METHODS: We have studied all consecutive cardiac arrest in the Sahlgrenska University Hospital (SU) between 1994 and 2001 for who the rescue team was alerted in all 833 patients. The primary endpoint for this study was survival to discharge.RESULTS: Thirty-seven percent survived to hospital discharge. Among patients who were discharged alive, 86% were alive 1 year later. The survivors have a good cerebral outcome (94% among those who were discharged alive had cerebral performance category (CPC) score 1 or 2). The organization at SU is efficient; 80% of the cardiac arrest had CPR within 1 min. Time from cardiac arrest to first defibrillation is a median of 2 min. Almost two-thirds of the patients were admitted for cardiac related diagnoses.CONCLUSION: The current study is the largest single-centre study of in hospital cardiac arrest reported according to the Utstein guidelines. We report a high survival for in-hospital cardiac arrest. We have pointed out that a functional chain of survival, short intervals before the start of CPR and defibrillation are probably contributing factors for this.

  • 185. Aune, S
    et al.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Bång, A
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Characteristics of patients who die in hospital with no attempt at resuscitation.2005Ingår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 65, nr 3, s. 291-299Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To describe the characteristics, cause of hospitalisation and symptoms prior to death in patients dying in hospital without resuscitation being started and the extent to which these decisions were documented. MATERIALS AND METHODS: All patients who died at Sahlgrenska University Hospital in Goteborg, Sweden, in whom cardiopulmonary resuscitation (CPR) was not attempted during a period of one year. RESULTS: Among 674 patients, 71% suffered respiratory insufficiency, 43% were unconscious and 32% had congestive heart failure during the 24h before death. In the vast majority of patients, the diagnosis on admission to hospital was the same as the primary cause of death. The cause of death was life-threatening organ failure, including malignancy (44%), cerebral lesion (10%) and acute coronary syndrome (10%). The prior decision of 'do not attempt resuscitation' (DNAR) was documented in the medical notes in 82%. In the remaining 119 patients (18%), only 16 died unexpectedly. In all these 16 cases, it was regarded retrospectively as ethically justifiable not to start CPR. CONCLUSION: In patients who died at a Swedish University Hospital, we did not find a single case in which it was regarded as unethical not to start CPR. The patient group studied here had a poor prognosis due to a severe deterioration in their condition. To support this, we also found a high degree of documentation of DNAR. The low rate of CPR attempts after in-hospital cardiac arrest appears to be justified.

  • 186. Aune, S
    et al.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bång, Angela
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Characteristics of patients who die in hospital with no attempt at resuscitation2005Ingår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 65, nr 3, s. 291-299Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: To describe the characteristics, cause of hospitalisation and symptoms prior to death in patients dying in hospital without resuscitation being started and the extent to which these decisions were documented. Materials and methods: All patients who died at Sahlgrenska University Hospital in Göteborg, Sweden, in whom cardiopulmonary resuscitation (CPR) was not attempted during a period of one year. Results: Among 674 patients, 71% suffered respiratory insufficiency, 43% were unconscious and 32% had congestive heart failure during the 24 h before death. In the vast majority of patients, the diagnosis on admission to hospital was the same as the primary cause of death. The cause of death was life-threatening organ failure, including malignancy (44%), cerebral lesion (10%) and acute coronary syndrome (10%). The prior decision of ‘do not attempt resuscitation’ (DNAR) was documented in the medical notes in 82%. In the remaining 119 patients (18%), only 16 died unexpectedly. In all these 16 cases, it was regarded retrospectively as ethically justifiable not to start CPR. Conclusion: In patients who died at a Swedish University Hospital, we did not find a single case in which it was regarded as unethical not to start CPR. The patient group studied here had a poor prognosis due to a severe deterioration in their condition. To support this, we also found a high degree of documentation of DNAR. The low rate of CPR attempts after in-hospital cardiac arrest appears to be justified.

  • 187.
    Aus, Karin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bengtsson, Eva
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Tidig mobilisering av intensivvårdspatienten: Hinder och implementering2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidig mobilisering av patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning (IVA) har visat sig minska risken för komplikationer under och efter vårdtiden samt förkorta tiden i respirator. Trots påvisad god effekt har det visat sig vara svårt att få genomslag för denna behandlingsåtgärd. Syftet med denna litteraturstudie var att studera vilka hinder/barriärer som finns mot införandet av tidig mobilisering och vad som gjorts för att implementera denna förändring av IVA-vården på andra kliniker. Studien är en litteraturstudie baserad på artiklar utvalda enligt förutbestämda kriterier ur databaserna Cinahl och Medline.

    Resultaten summerades i två huvudteman ”Hinder för tidig mobilisering” respektive ”Implementering av tidig mobilisering”. Resultaten visade att hinder för tidig mobiliseringen ofta berodde på en kombination av följande faktorer: okunskap, kulturen på avdelningen, bristande samarbete, resursbrist och patientrelaterade faktorer. Okunskap gäller både brist på kunskap om varför tidig mobilisering är bra, men även om hur och när mobilisering kan genomföras. Om det inte fanns någon kultur för tvärprofessionellt samarbete så upplevdes detta som ett stort hinder på vägen. Implementering av tidig mobilisering gick mycket ut på att överbrygga de barriärer som definierats. Utbildning för att möta bristen på kunskap, organisatoriska förändringar såsom prioriterade samarbete mellan olika yrkesgrupper och tydliggörande av var och ens roll i processen samt ett väl genomarbetat protokoll för hur tidig mobilisering skulle genomföras, utgjorde grundstenarna för en lyckad implementering. För att öka tillämpningen av tidig mobilisering inom svensk intensivvård föreslår författarna en strukturerad plan enligt ovan.

  • 188.
    Axelsson, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ekström, Carolina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    "Nothing can be changed if the people don’t change": Costa Rican registered nurses’ views and experiences of caring for patients with dengue fever2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Dengue fever has increased to the point where it has become a major international public health and economical problem, mainly in urban and semi-urban areas in tropical and subtropical regions. Worldwide 2,5 billion people live in regions where dengue can be transmitted and approximately 100 million people get infected yearly. In 2002 there was a great outbreak in Latin America, and Costa Rica was in the top three regarding reported cases. At the time of writing, reports show that cases of dengue are currently low in Costa Rica. Although the figures vary, dengue remains a public health problem.

    This study aimed to describe Costa Rican registered nurses’ views and experiences of caring for patients with dengue fever. Data were collected with semi-structured interviews and conducted with eight registered nurses from Costa Rica, and analysed with qualitative content analysis method with search for similarities and differences which later were categorized. The result was divided into five categories; the conception about dengue fever, caring, patient education, prevention and the future. The result showed a similar perception of the disease and was described as terrible, causing a lot of suffering for the patient, as well as a burden on the health care, that requires large financial resources. To control dengue and suppress the proliferation it is important to have different preventive means and to educate people to achieve a change of the mindset.

  • 189.
    Axelsson, C
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Axelsson, Å
    Nestin, J
    Svensson, L
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Clinical consequences of the introduction of mechanical chest compression in the EMS system for treatment of out-of-hospital cardiac arrest-a pilot study.2006Ingår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 71, nr 1, s. 47-55Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: To evaluate the outcome among patients suffering from out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) after the introduction of mechanical chest compression (MCC) compared with standard cardiopulmonary resuscitation (SCPR) in two emergency medical service (EMS) systems. METHODS: The inclusion criterion was witnessed OHCA. The exclusion criteria were age < 18 years, the following judged etiologies behind OHCA: trauma, pregnancy, hypothermia, intoxication, hanging and drowning or return of spontaneous circulation (ROSC) prior to the arrival of the advanced life support (ALS) unit. Two MCC devices were allocated during six-month periods between four ALS units for a period of two years (cluster randomisation). RESULTS: In all, 328 patients fulfilled the criteria for participation and 159 were allocated to the MCC tier (the device was used in 66% of cases) and 169 to the SCPR tier. In the MCC tier, 51% had ROSC (primary end-point) versus 51% in the SCPR tier. The corresponding values for hospital admission alive (secondary end-point) were 38% and 37% (NS). In the subset of patients in whom the device was used, the percentage who had ROSC was 49% versus 50% in a control group matched for age, initial rhythm, aetiology, bystander-/crew-witnessed status and delay to CPR. The percentage of patients discharged alive from hospital after OHCA was 8% versus 10% (NS) for all patients and 2% versus 4%, respectively (NS) for the patients in the subset (where the device was used and the matched control population). CONCLUSION: In this pilot study, the results did not support the hypothesis that the introduction of mechanical chest compression in OHCA improves outcome. However, there is room for further improvement in the use of the device. The hypothesis that this will improve outcome needs to be tested in further prospective trials

  • 190.
    Axelsson, C
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Axelsson, Å
    Svensson, L
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Characteristics and outcome among patients suffering from out-of-hospital cardiac arrest with the emphasis on availability for intervention trials.2007Ingår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 75, nr 3, s. 460-468Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: To describe all patients treated for out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) according to the Utstein criteria and their characteristics and outcome with emphasis on whether they were available for early intervention trials. DESIGN: Retrospective analysis of a study where data were collected prospectively. SETTING: The Municipality of Göteborg/Mölndal in Sweden. PATIENTS: All patients suffering from out-of-hospital cardiac arrest in the Municipality of Göteborg/Mölndal in whom cardiopulmonary resuscitation (CPR) was attempted between May 2003 and May 2005. INTERVENTIONS: Part of the study cohort, i.e. patients with a witnessed, non-traumatic, out-of-hospital cardiac arrest were distributed (cluster) to mechanical (LUCAS) or manual chest compression. RESULTS: The overall survival to discharge from hospital among the 508 patients was 8.5%. The corresponding value for non-cardiac cases was 5.1% and for cardiac cases if crew witnessed 16.1%, bystander witnessed 12.7% and non-witnessed 1.4%. Fifty-nine percent of the patients fulfilled the inclusion criteria for the trial and had no exclusion criteria and 9.7% of these survived to discharge. Ten percent of patients fulfilled the inclusion criteria but were excluded and 20.4% survived to discharge. Thirty-one percent of patients did not fulfil the inclusion criteria and 2.5% survived. Among patients included in the LUCAS group, many of the survivors, 10/13 (77%), experienced a rapid return of spontaneous circulation (ROSC) before the application of the device. CONCLUSION: Among patients with OHCA in whom CPR was started 8.5% survived to hospital discharge and 59% were theoretically available for an early intervention trial. These patients have a different outcome compared with patients not available. However, among those available, the majority of survivors had a rapid ROSC before the application of the intervention (LUCAS). This raises concerns about the potential for early intervention trials to improve outcome after OHCA.

  • 191.
    Axelsson, C
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Karlsson, T
    Axelsson, ÅB
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Mechanical active compression-decompression cardiopulmonary resuscitation (ACD-CPR) versus manual CPR according to pressure of end tidal carbon dioxide (P(ET)CO2) during CPR in out-of-hospital cardiac arrest (OHCA).2009Ingår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 80, nr 10, s. 1099-1103Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: In animal and human studies, measuring the pressure of end tidal carbon dioxide (P(ET)CO2) has been shown to be a practical non-invasive method that correlates well with the pulmonary blood flow and cardiac output (CO) generated during cardiopulmonary resuscitation (CPR). This study aims to compare mechanical active compression-decompression (ACD) CPR with standard CPR according to P(ET)CO2 among patients with out-of-hospital cardiac arrest (OHCA), during CPR and with standardised ventilation. METHODS: This prospective, on a cluster level, pseudo-randomised pilot trial took place in the Municipality of Göteborg. During a 2-year period, all patients aged >18 years suffering an out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) of presumed cardiac etiology were enrolled. The present analysis included only tracheally intubated patients in whom P(ET)CO2 was measured for 15 min or until the detection of a pulse-giving rhythm. RESULTS: In all, 126 patients participated in the evaluation, 64 patients in the mechanical chest compression group and 62 patients in the control group. The group receiving mechanical ACD-CPR obtained the significantly highest P(ET)CO2 values according to the average (p=0.04), initial (p=0.01) and minimum (p=0.01) values. We found no significant difference according to the maximum value between groups. CONCLUSION: In this hypothesis generating study mechanical ACD-CPR compared with manual CPR generated the highest initial, minimum and average value of P(ET)CO2. Whether these data can be repeated and furthermore be associated with an improved outcome after OHCA need to be confirmed in a large prospective randomised trial.

  • 192.
    Axelsson, Christer
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Karlsson, Anders
    Sjöberg, Henrik
    Jiménez-Herrera, Maria
    Bång, Angela
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jonsson, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bremer, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Andersson, Henrik
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gellerstedt, Martin
    Ljungström, Lars
    The Early Chain of Care in Patients with Bacteraemia with the Emphasis on the Prehospital Setting2016Ingår i: Prehospital and Disaster Medicine, ISSN 1049-023X, E-ISSN 1945-1938, Vol. 31, nr 3, s. 1-6Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose:  There is a lack of knowledge  about the early phase of severe infection. This reportdescribes the early chain of care in bacteraemia as follows:  (a) compare patients who were and were not transported by the Emergency Medical Services (EMS); (b) describe various aspects of the EMS chain; and (c) describe factors of importance for the delay to the start ofintravenous antibiotics. It was hypothesized that, for patients with suspected sepsis judged by the EMS clinician, the delay until the onset of antibiotic treatment would be shorter.

    Basic Procedures: All  patients  in the Municipality of Gothenburg  (Sweden) with apositive blood culture, when assessed at the Laboratory of Bacteriology in the Municipality of Gothenburg, from February 1 through April 30, 2012 took part in the survey.

    Main Findings/Results:  In all, 696 patients fulfilled the inclusion criteria. Their mean agewas 76 years and 52% were men. Of all patients, 308 (44%) had been in contact with the EMS and/or the emergency department (ED). Of these 308 patients, 232 (75%) were transported by the EMS and 188 (61%) had “true pathogens” in blood cultures. Patients who were transported by the EMS were older, included more men, and suffered from more severe symptoms  and signs.The EMS nurse  suspected sepsis in only six percent of the cases. These patients had a delay from arrival at hospital until the start of antibiotics of one hour and 19 minutes  versus three hours and 21 minutes among the remaining patients (P = .0006). The corresponding figures for cases with “true pathogens” were one hour and19 minutes  versus three hours and 15 minutes  (P = .009).

    Conclusion:  Among patients with bacteraemia, 75% used the EMS, and these patients were older, included more men, and suffered from more severe symptoms  and signs. The EMS nurse  suspected sepsis in six percent of cases. Regardless  of whether or not patients with true pathogens  were isolated,  a suspicion of sepsis by the EMS clinician at thescene was associated with a shorter delay to the start of antibiotic treatment.

  • 193.
    Axelsson, Christer
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Herrera, Maria Jimenez
    Bång, Angela
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    How the context of ambulance care influences learning to become a specialist ambulance nurse a Swedish perspective.2015Ingår i: Nurse Education Today, ISSN 0260-6917, E-ISSN 1532-2793Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: Ambulance emergency care is multifaceted with extraordinary challenges to implement accurate assessment and care. A clinical learning environment providing opportunities for mastering these essential skills is a key component in ensuring that prehospital emergency nurse (PEN) students acquire the necessary clinical competence.

    AIM: The aim is to understand how PEN students experience their clinically based training, focusing on their learning process.

    METHOD: We applied content analysis with its qualitative method to our material that consisted of three reflections each by 28 PEN students over their learning process during their 8weeks of clinical ambulance practice. The research was carried out at the Center for Prehospital Care, University of Borås, Sweden.

    RESULTS: The broad spectrum of ambulance assignments seems to awaken great uncertainty and excessive respect in the students. Student vulnerability appears to decrease when the clinical supervisor behaves calmly, knowledgeably, confidently and reflectively. Early traumatic incidents on the other hand may increase the students' anxiety. Each student is offered a unique opportunity to learn how to approach patients and relatives in their own environments, and likewise an opportunity to gather information for assessment. Infrequency of missions seems to make PEN students less active in their student role, thereby preventing them from availing themselves of potential learning situations. Fatigue and hunger due to lack of breaks or long periods of transportation also inhibit learning mode.

    CONCLUSION: Our findings suggest the need for appraisal of the significance of the clinical supervisor, the ambulance environment, and student vulnerability. The broad spectrum of conditions in combination with infrequent assignments make simulation necessary. However, the unique possibilities provided for meeting patients and relatives in their own environments offer the PEN student excellent opportunities for learning how to make assessments.

  • 194.
    Axelsson, Christer
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Holmen, Johan
    Herreira, Maria
    Canardo, Guillermo
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    PCI De Lucs.: A clinical pathway directly to the PCI lab in out of hospital cardiac arrest2016Ingår i: American Heart Association, 2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: In Sweden, the ambulance response time from call to arrival is 11 minutes in patients with an out-of-hospital cardiac arrest (OHCA). However, there is a small group of OHCA patients (20%) in whom this delay is minimized, namely those that occur minutes before or after the arrival of the ambulance. Despite CPR and/or defibrillation within one minute, only 20% survive to hospital discharge. The objective was therefore to determine whether a pathway with direct transportation to the cath lab, using mechanical chest compression (LUCAS), could improve survival in this selected group.

    Aim: To describe characteristics, feasibility and outcome among a selected group of OHCA patients transported directly to the cath lab by the ambulance in a new pathway

    Method: A prospective observational study from November 2013 to November 2015

    Inclusion criteria: 1. Crew-witnessed cardiac arrest (CA) of cardiac origin or CA immediately defibrillated to return of spontaneous circulation (ROSC) by public access. 2. CA occurring two to three minutes before ambulance arrival where the patient had immediate bystander CPR of high quality. 4. CA occurring two to three minutes before ambulance arrival where the patient was still breathing at ambulance arrival.

    Exclusion criteria: Non-cardiac origin CA or high physiologic age (hospice patients)

    Result: Sixty-four patients fulfilled the inclusion criteria and 14 were excluded. Of the remaining 50 patients, 25 were transported with mechanical CPR to the cath lab. The time from CA to hospital was a median of 38 minutes. Survival to 30 days was 38% among all patients, 47% among VF (N=34) and 12% (N=25) among those who were transported with mechanical CPR.

    Conclusion: The pathway appears safe and feasible, but the inclusion criteria need to be less complex. The vast majority of survivors were found in the VF population. There were survivors (12%) among patients transported with ongoing CPR (N=25) directly to the cath lab by the ambulance.

  • 195.
    Axelsson, Christer
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Karlsson, Thomas
    Pande, Katarina
    Wigertz, Kristin
    Örtenwall, Per
    Nordanstig, Joakim
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    A description of the prehospital phase of aortic dissection in terms of early suspicion and treatment.2015Ingår i: Prehospital and Disaster Medicine, ISSN 1049-023X, E-ISSN 1945-1938, Vol. 30, nr 2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    PURPOSE: Aortic dissection is difficult to detect in the early phase due to a variety of symptoms. This report describes the prehospital setting of aortic dissection in terms of symptoms, treatment, and suspicion by the Emergency Medical Service (EMS) staff.

    BASIC PROCEDURES: All patients in the Municipality of Gothenburg, Sweden, who, in 2010 and 2011, had a hospital discharge diagnosis of aortic dissection (international classification of disease (ICD) I 71,0) were included. The exclusion criteria were: age<18 years of age and having a planned operation. This was a retrospective, descriptive study based on patient records. In the statistical analyses, Fisher's exact test and the Mann-Whitney U test were used for analyses of dichotomous and continuous/ordered variables.

    MAIN FINDINGS: Of 92 patients, 78% were transported to the hospital by the EMS. The most common symptom was pain (94%). Pain was intensive or very intensive in 89% of patients, with no significant difference in relation to the use of the EMS. Only 47% of those using the EMS were given pain relief with narcotic analgesics. Only 12% were free from pain on admission to the hospital. A suspicion of aortic dissection was reported by the EMS staff in only 17% of cases. The most common preliminary diagnosis at the dispatch center (31%) and by EMS clinicians (52%) was chest pain or angina pectoris. In all, 79% of patients were discharged alive from the hospital (75% of those that used the EMS and 95% of those that did not).

    CONCLUSION: Among patients who were hospitalized due to aortic dissection in Gothenburg, 78% used the EMS. Despite severe pain in the majority of patients, fewer than half received narcotic analgesics, and only 12% were free from pain on admission to the hospital. In fewer than one-in-five patients was a suspicion of aortic dissection reported by the EMS staff.

  • 196.
    Axelsson, Erik
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Dalgren, Jessica
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patient möter student: En litteraturöversikt om patienters upplevelse av att vårdas av sjuksköterskestudenter2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sjukdom och ohälsa är något som kan drabba vem som helst. I vissa fall medför det att sjukvård behöver uppsökas och att man hamnar i rollen som patient. Detta är en roll som präglas av en sårbarhet på grund av det nya sammanhanget och att vara utlämnad till vårdpersonalen. I personalstyrkan kan sjuksköterskestudenter, alltså personer som är under utbildning för att erhålla en sjuksköterskeexamen, ingå. Ett möte sker mellan patienten och studenten som skall lära sig vårda med stöd av ordinarie vårdpersonal.

    Studiens syfte fokuserar på hur patienter upplever vården som utförs av sjuksköterskestudenter. Detta område är ännu inte speciellt väl utforskat, en sammanställning av den befintliga forskningen kan dock belysa dagsläget. Metoden som användes var en litteraturöversikt där 12 kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserades och tematiserades. Resultatet presenterades i fyra huvudteman; Nöjdhet, Trygghet, Kompetens och lämplighet samt Partnerskap. I resultatet visade patienterna på att det finns både för- och nackdelar med att vårdas av studenterna. Fördelarna är att de ofta upplevs ha mer tid och ett öppet förhållningssätt gentemot patienten. Denne känner sig sedd som en unik individ snarare än en anonym person i behov av vård. Studenterna upplevdes ha olika nivå av kompetens. I diskussionen tas det upp om detta kan vara beroende på att studenterna var olika långt komna i utbildningen. Även om studenterna saknade vissa kunskaper kunde patienterna ändå känna sig trygga tack vare att handledare fanns närvarande. I mötet uppstod ofta ett partnerskap grundat i en förståelse för studenternas behov av att lära. Detta partnerskap kunde medföra ett lärande för både patient och student.

  • 197.
    Axelsson Forsberg, Beatrice
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hallgren, Johanna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet: En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När en patient vårdas palliativt i hemmet är det inte enbart patientens upplevelse som är betydande utan också närståendes. Palliativ vård innebär att bot inte längre finns att tillgå utan vården går ut på att lindra. Med närstående menas den eller de personer som patienten anser sig stå närmast och behöver således inte innebära blodsband. När den palliativa vården sker i hemmet innebär det att hemmet förändras även för den närstående. Syftet med vårt examensarbete är att beskriva närståendes upplevelse när en familjemedlem får palliativ vård i hemmet. Det är en allmän litteraturöversikt enligt Fribergs (2017, ss. 141–152) riktlinjer. Vi valde att ta med både kvalitativ och kvantitativ forskning.

    Resultatet bygger på tolv artiklar som analyserats och som resulterade i sex subkategorier som sedan sammanfördes till tre huvudkategorier. Det tre huvudkategorierna är: Att anpassa sig till förändrade livsvillkor, att hitta balansen mellan att vara närstående och vårdgivare och att samarbeta med den professionella vården. Resultatet påvisade att närståenderollen var komplex och innebar en upplevelse av nedsatt livskvalitet för den närstående. Det visade också på en förändrad relation mellan den närstående och den sjuka familjemedlemmen. I resultatet gick det att se att närstående upplevde en ökad stress om de inte kände delaktighet med den professionella vården. För närstående är det viktigt att sjuksköterskan kan identifiera deras behov av stöd och skapa en trygghet redan från början. Utifrån resultatets delar valde vi att lyfta fram frivilligt och ofrivilligt vårdande samt skapa delaktighet till diskussionen. Diskussionen handlade om närstående som tog på sig vårdgivarrollen frivilligt och ofrivilligt och vad det innebar för dem. Det togs också upp delar av närståendes upplevelse relaterat till stöd från professionella vården och hur det kan bidra till en förbättring för alla inblandade.

  • 198.
    Axelsson, Gunilla
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Daka, Xhulieta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    ”Korta vägar, låga trösklar”: BHV-sjuksköterskans upplevelse av att arbeta på en familjecentral2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Barnavårdcentalen (BVC) är en verksamhet som når nästan alla barn i Sverige. Från att ha varit inriktad på att hitta eventuella handikapp och sjukdomar hos barnen har inriktningen blivit allt mer psykosocial. Behovet av samverkan med andra aktörer har ökat. Familjecentral (FC) är en relativt ny arena där barnhälsovård (BHV) samverkar med socialtjänst, öppen förskola och mödrahälsovård. Även andra aktörer kan vara delaktiga som till exempel bibliotek och tandhälsovård. Syftet med denna studie är att undersöka BHV-sjuksköterskans upplevelse av att arbeta på en FC.

    För att undersöka detta valdes en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sju BHV-sjuksköterskor intervjuades som alla hade erfarenhet från BVC både med och utan FC. I resultatet framkom att BHV-sjuksköterskan upplever FC som en mycket god arbetsplats med många möjligheter och stödåtgärder för familjerna. FC skapar en god arbetsmiljö där känslan att vara fler runt familjerna betyder mycket. Närheten till socialrådgivaren underlättar samverkan med socialtjänsten och kan bidra med lättillgängligt stöd till familjen. Arbetet blir mer familjefokuserat och hälsofrämjande än på BVC utan FC. Utmaningar är framförallt att få tiden att räcka till för samverkan med övriga professioner. Husmöten, där alla medarbetare på FC träffas, ses som viktiga att prioritera. Behovet av en särskild samordnare på varje FC lyfts. Det framkommer att det är viktigt på FC att alla professioner är tydliga med sin roll för varandra.

    Det vore intressant att i framtida forskning undersöka vilken profession föräldrarna vänder sig till vid olika frågeställningar. En annan forskningsfråga är att även undersöka om familjerna uppskattar FC lika mycket som BHV-sjuksköterskorna.

  • 199.
    Axelsson, Helén
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Nilsson, Madeleine
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hur språkbarriärer påverkar vårdandet: Ett patientperspektiv2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idag är cirka en miljard människor på flykt i världen och cirka 250 miljoner av dessa människor är internationella migranter med syfte att bosätta sig i ett annat land. Sedan flera hundra år har människor invandrat till Sverige vilket har gjort Sverige till ett mångkulturellt land där stora delar av befolkningen helt eller delvis talar ett annat språk. Detta ställer högre krav på sjukvården för att kunna ge varje patient en god, säker och individanpassad vård trots språkbarriärer. Ökade antal akuta besök samt längre vårdtider är två exempel till följd av språkbarriärer i vården som i sin tur bidrar till oönskade konsekvenser, exempelvis ökade vårdkostnader.

    Syftet var att undersöka hur patienten erfar att vårdandet påverkas när vårdpersonal och patienter inte talar samma språk. Studien är en litteraturstudie där 10 tidigare publicerade vetenskapliga artiklar har granskats. Studien resulterade i sex kategorier: hotad patientsäkerhet skapar otrygghet, missförstånd leder till frustration, att inte känna sig delaktig i sin vård, tolk kan sätta det vårdande mötet på prov, enkelt och tryggt när en familjemedlem tolkar, ovisshet om rätt information når fram. Språkbarriärer i vården kan leda till att patienter får en sämre omvårdnad vilket kan äventyra deras hälsa. Detta kan generera i stora förödelser såsom allvarliga skador eller i värsta fall döden. Kommunikationen har en central roll och är betydelsefull i mötet mellan vårdpersonal och patient. En god kommunikation kan leda till en större förståelse och respekt samt en ökad delaktighet hos båda parter.

  • 200.
    Axelsson, Johannes
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Elam, Linn
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ett steg närmare hem : Föräldrars upplevelser av överflytt från BIVA till vårdavdelning2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När det är dags för ett barn att överflyttas från en barnintensivvårdsavdelning (BIVA) till en vanlig vårdavdelning lämnas en känd miljö med känd personal och noggrann monitorering för att påbörja en ny fas på ett okänt ställe. Denna nya fas kan för föräldrarna representera förbättring av barnets hälsa och ett steg närmare hem, men är också initialt en period av oro, stress och rädsla.

    Studiens syfte var att beskriva föräldrars upplevelser av överflyttning av sitt barn från BIVA till vårdavdelning. En kvalitativ metod användes med intervjuer som datainsamlingsmetod där fem föräldrar intervjuades. Kvalitativ innehållsanalys valdes som analysmetod. Resultatet visar att information om vårdavdelningen, möjligheter för smärtlindring till barnet och innehåll i det som överrapporteras var viktigast för att känna kontroll och trygghet. Det sågs stora skillnader mellan BIVA och avdelningen men överflyttningen upplevdes även som ett positivt steg för förbättring och hemgång. Föräldrarna hade överlag en positiv upplevelse av överflyttningen. Kontroll och trygghet är viktigt vårdtiden igenom och så också under överflyttningen. Den minskade vårdnivån innebar att föräldrar fick ta ett större egenansvar.

1234567 151 - 200 av 1664
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf