Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 151 - 200 av 1481
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Arsic, Marija
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Olsson, Ann-Charlotte
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hur upplevde du att bli akut sövd?: En intervjustudie, ur patientens perspektiv2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Målet med generell anestesi är att den skall vara säker och patienten skall känna sig trygg och inte uppleva smärta. Vid planerade operationer får i regel patienter ett samtal med anestesiläkaren där de i lugn och ro hinner få svar på frågor kring sövningen, men ibland ställs patienter inför en akut sövning, I den akuta situationen kan patienter uppleva rädsla, smärta och existentiella frågor kan uppstå. Funderingar som: kommer jag sövas tillräckligt, vakna under operationen eller att inte vakna efter narkosen kan uppkomma. Det finns forskning kring patienters upplevelser kring planerade sövning men mycket sparsamt kring akutsövning. Vad händer med patienten i det akuta skedet? För att vi ska kunna försöka förstå vad som skapar oro och vad en patient som skall sövas akut behöver för att få känna trygghet, behöver detta fenomen belysas.

    Syftet med examensarbetet var att belysa patienternas upplevelse av vårdandet vid akut sövning. För att kunna få ta del av patienters upplevelser valdes kvalitativ forskningsintervju med semistrukturerade frågor. Åtta informanter deltog i studien som hade varit med om en akutsövning. I resultatet framkom det två huvudkategorier med sex subkategorier. De två huvudkategorier var: att uppleva välbefinnande och att uppleva lidande. Resultatet visade att patienter kände tillit till anestesipersonalen i den akuta situationen, vilket gör att de kände sig trygga vilket gav ett ökat välbefinnande hos patienten. Det som skapade lidande för patienterna var: bristfällig information, att ha förförståelse, tappa kontrollen, smärta och illamående för patienten.

  • 152.
    Arthursson, Annika
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Luvö, Sofie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Intuition - Begreppsanalys och tillämpning i samband med sjuksköterskans beslutsfattande vid vård av patient med postoperativ smärta2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Intuition som begrepp används vanligtvis inte inom vårdvetenskaplig forskning i Sverige, men används internationellt såväl inom vårdvetenskap som inom annan forskning. Studiens syfte är att tydliggöra begreppet intuition och beskriva begreppets tillämpning i samband med sjuksköterskans beslutsfattande vid vård av patienter med postoperativ smärta. Den vårdvetenskapliga grunden är Benners modell om intuitivt beslutsfattande.

    Resultatet visar att attribut för intuition är klinisk blick, omedelbar uppfattning utan att behöva fundera, vetande utan att kunna förklara varför och direkt perception. Förutsättningarna är erfarenhet, kunskap om patienten och vårdsituationen, tillit till intuitiv förmåga och vana att använda intuition. Konsekvenser av intuition är positiva följder för patienten, tidsbesparing och yrkesstolthet. I samband med postoperativ smärta behöver intuition kombineras med att lyssna på patienten och användande av smärtskalor för att uppnå effektiv smärtlindring. Resultatet ger även en uppfattning om vad intuition inte är. I diskussionen diskuteras därför om fördomar och förutfattade meningar ibland misstolkas som intuition. I kombination med vetenskaplig underbyggd kunskap och reflektion över hur intuition yttrar sig och kan användas, blir intuition ett verktyg och hjälpmedel i sjuksköterskans yrkesutövning.

  • 153.
    Arttonen, Pia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lindell, Mattias
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    ”Jag säger upp mig”: En kvalitativ studie om kundtjänstmedarbetares upplevelse av att arbeta prestationsbaserat och målstyrt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att få förståelse för kundservicemedarbetares upplevelse av att arbeta inom en prestationsbaserad och målstyrd organisation. Vi ville även undersöka vilken betydelse arbetsvillkoren hade för deras val att avsluta sin anställning. Vi har utgått från det hermeneutiska perspektivet som handlar om att tolka och förstå. Metoden som användes var kvalitativ forskningsmetod. För att samla in empiri genomförde vi semistrukturerade intervjuer med sex stycken respondenter som hade valt att säga upp sig inom sex månader från det att de påbörjade sin anställning. Vid analysen av den empiri vi samlade in använde vi oss av begreppen krav, kontroll och stöd då vi i teorin har utgått från Karaseks krav-, kontroll- och stödmodell. Ytterligare teori vi har utgått ifrån är Foucaults maktbegrepp samt Herzbergs hygien och motivationsfaktorer. Resultatet i vår studie påvisade att våra respondenter upplevde att arbetet inom prestationsbaserad och målstyrd organisation präglades av höga arbetskrav. Vidare upplevde våra respondenter att det sociala stödet i organisationen var av stor vikt och de upplevde det som mycket gott men att det inte räckte för att väga upp andra brister i arbetsvillkoren. Slutligen så uppgav samtliga respondenter att arbetsvillkoren hade haft betydelse för deras val att avsluta sina anställningar. Vi kunde se att upplevelsen av den positiva effekt det sociala stödet hade haft för våra respondenter fungerade som en buffert men att arbetsvillkoren med de höga kraven slutligen gjorde så att respondenterna sade upp sig.

  • 154.
    Arvidsson, Emma
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Opazo, Cynthia
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Brukarstyrda inläggningar: Patienter och vårdares förförståelse och erfarenheter2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Brukarstyrd inläggning (BI) är en ny behandlingsmetod i Sverige för patienter med Borderline personlighetssyndrom och självskadebeteende, vilket är vanligt förekommande inom den psykiatriska vården. Målet med brukarstyrd inläggning är att patienten ska få hjälp i kris med en kortare sjukhusvistelse vilket för patienten ökar delaktighet och självbestämmande. Det finns begränsat med forskning om BI sedan tidigare varför denna uppsats kan bidra till en ökad kunskap inom området.

    Syftet med studien är att beskriva vilken förförståelse och tidiga erfarenheter som finns hos patienter och vårdare gällande brukarstyrda inläggningar. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med öppna frågor samt en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att det ses positivt på implementeringen av BI men att det finns vissa brister i informationsspridningen mellan vårdare, patienter och andra vårdinstanser som berörs av BI. Både positiva och negativa tidiga erfarenheter av BI framkommer. Det finns flera olika variationer av BI, varför det är av intresse att forska mer kring metoden, för att kunna utvärdera för- och nackdelar och för att kunna göra BI till ett standardiserat behandlingsalternativ. Resultatet kan användas vid implementering av BI på andra sjukhus och för att bättre kunna förstå den förförståelse och de tidiga upplevelser som BI bidrar till.

  • 155.
    Arvidsson, Ida
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lindh Madsen, Ebba
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patienters upplevelser av hur de bemötts av vårdpersonal på en akutmottagning: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Till en akutmottagning ankommer patienter i alla åldrar vid akut sjukdom eller skada. Ett högt söktryck på akutmottagningen leder ofta till en lång väntan på att få vård. Första mötet med vårdpersonal sker via ett triagesystem för att avgöra aktuellt tillstånd och vem som skall få vård och behandling först. Information och kommunikation är en stor del av besöket och det är viktigt att vårdpersonal skapar en vårdande relation med patienterna. Syftet var att beskriva patienters upplevelser av hur de bemötts av vårdpersonal på en akutmottagning. Skribenterna har utfört en litteraturstudie som innehåller en granskning och analys av både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Totalt består litteraturstudien av 10 artiklar som har analyserats fram till ett nytt resultat. Litteraturstudiens resultat framställs via två huvudteman och fyra subteman.

    Resultatet påvisar vikten av att en vårdande relation fungerar mellan vårdgivare och patient för ökad tillit. Även vikten av god kommunikation och relevant information framkommer. Betydelsen av delaktighet framställs också som en viktig del på en akutmottagning. Skribenterna presenterar patienters upplevelser av akutmottagningen genom två huvudteman, positiva upplevelser och negativa upplevelser, med underliggande subteman fokuserat på den vårdande relationen, information och kommunikation, delaktighet samt tiden och triaget. I studiens diskussion beskrivs hur studien genomförts samt metodval. I studiens resultatdiskussion lyfter skribenterna bland annat vikten av den vårdande relationen, information och kommunikation samt delaktighet.

  • 156.
    Arvidsson, Åsa
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jacobsson, Marcus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Vad påverkar intensivvårdspatientens sömn?: Störande faktorer och tänkbara åtgärder2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Intensivvårdspatientens sömn påverkas av intensivvårdsmiljön.  Det är en högteknologisk miljö där vårdpersonalen är ständigt närvarande och omvårdnadsåtgärder utförs dygnet runt. Patienter upplever att deras sömnkvalitet är dålig, och att de får för lite sammanhängande sömn.  Sömnbrist ger negativa fysiologiska effekter. Immunförsvaret försämras, ämnesomsättningen förändras samt andning och cirkulation påverkas. Sömnbrist ökar även risken för långvariga kognitiva och psykiska besvär samt är en bidragande faktor till uppkomst av delirium. Målsättningen med omvårdnaden är att bevara hälsa, och det är sjuksköterskans uppgift att vidta åtgärder som skapar förutsättningar för god sömn.

    Syftet med studien var att identifiera och beskriva faktorer i vårdmiljön som påverkar den osederade intensivvårdspatientens sömn negativt samt att beskriva hur dessa faktorer kan reduceras. Studien genomfördes som en litteraturstudie, där kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades. Vanliga orsaker till att patientens sömn störs är ljud från medicinteknisk utrustning och ljud orsakade av personal eller medpatienter. Vårdmoment som inkluderar beröring av patienten riskerar att störa sömnen. Det är viktigt att göra vårdmiljön så fri från störningar som möjligt samt att organisera vårdarbetet för att uppnå goda förutsättningar för sömn.  Det kan röra sig om att minimera larmvolym, undvika onödiga larm samt att personalen pratar lågmält. Användning av öronproppar reducerar kraftiga ljud vilket gynnar sömnen. Dygnsrytmen och sömnen påverkas negativt av ljusmiljön, då det är vanligt med stora ljusvariationer dygnet runt. Cykliskt ljus medför att belysningen i vårdrummet får mindre variationer vilket är positivt för dygnsrytmen. Det är ingen enskild åtgärd som löser problemet med intensivvårdspatientens sömnbrist, men det är ofta påfallande enkla åtgärder som gör skillnad. Genom kompetensutveckling och ökad medvetenhet hos vårdpersonal kan risken för sömnbrist minskas.

  • 157.
    Askani, Sammy
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Savela, Emma
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patient med hjälp av tolk: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Invandringen ökar i de flesta samhällen och fler människor behärskar inte språket i det land de lever i. Användning av tolk ökar mer och språkbarriärer kan ha en negativ inverkan på hälso- och sjukvården vilket kan resultera i en inverkan på kommunikationen. Syfte: Syftet var att beskriva hur kommunikation via tolk inverkar på sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter. Metod: Studien är en litteraturöversikt grundad på en kvantitativ och nio kvalitativa vetenskapliga artiklar.

    Resultat: Sjuksköterskorna upplever svårigheter att kommunicera med patienter som inte behärskar samma språk. En auktoriserad tolk erfars som bättre än en icke auktoriserad tolk, eftersom de bär på mer kunskap gällande översättning. Det finns för- och nackdelar med auktoriserad och icke auktoriserad tolk av den orsaken att det har en stor inverkan på kultur samt patientsäkerheten. Slutsats: Tolkanvändning upplevs som svårt och främmande för sjuksköterskor. Vi anser att tydliga riktlinjer och mer tid vid mötet med tolk kan förbättra mötet med patienten vid tolkanvändning. De flesta sjuksköterskor föredrar en auktoriserad tolk men somliga anser att det inte är viktigt om det är en auktoriserad eller icke auktoriserad tolk. Vår avsikt med studien var att hjälpa sjuksköterskor att skapa större förståelse för tolkanvändning som kan leda till förbättringar inom hälso- och sjukvården.

  • 158.
    Asp, Margareta
    et al.
    Mälardalens Högskola.
    Wiklund Gustin, Lena
    Mälardalens Högskola.
    Almerud Österberg, Sofia
    Linnéuniversitet.
    Hörberg, Ulrica
    Linnéuniversitet.
    Lindberg, Elisabeth
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Palmér, Lina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Samvetsstress och dåliga villkor bakom sjuksköterskeflykten2017Ingår i: Dagens NyheterArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Ge sjuksköterskor utrymme att göra kvalificerade bedömningar av patientens omvårdnadsbehov och låt dem också få gehör för de omvårdnadsinterventioner de föreslår. Det skulle inte bara bidra till att minska samvetsstress och arbetsrelaterad ohälsa hos sjuksköterskor utan också bidra till att de stannar i yrket, skriver sex forskare i vårdvetenskap.

  • 159.
    Atefi, Seyed Reza
    et al.
    Harvard Univsersity.
    Seoane, Fernando
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. KTH-School of Technology and Health.
    Kamalian, Shervin
    Rosenthal, Eric
    Lev, Michael
    Massachussets University Hospital.
    Bonmassar, Giorgio
    Harvard University.
    Intracranial haemorrhage alters scalp potential distributions in bioimpedance cerebral monitoring applications: preliminary results from FEM simulation on a realistic head model and human subjects2016Ingår i: Medical Physics, ISSN 0094-2405, Vol. 43, nr 2, s. 675-686Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose:

    Current diagnostic neuroimaging for detection of intracranial hemorrhage (ICH) is limited to fixed scanners requiring patient transport and extensive infrastructure support. ICH diagnosis would therefore benefit from a portable diagnostic technology, such as electrical bioimpedance (EBI). Through simulations and patient observation, the authors assessed the influence of unilateral ICH hematomas on quasisymmetric scalp potential distributions in order to establish the feasibility of EBI technology as a potential tool for early diagnosis.

    Methods:

    Finite element method(FEM) simulations and experimental left–right hemispheric scalp potential differences of healthy and damaged brains were compared with respect to the asymmetry caused by ICH lesions on quasisymmetric scalp potential distributions. In numerical simulations, this asymmetry was measured at 25 kHz and visualized on the scalp as the normalized potential difference between the healthy and ICH damaged models. Proof-of-concept simulations were extended in a pilot study of experimental scalp potential measurements recorded between 0 and 50 kHz with the authors’ custom-made bioimpedance spectrometer. Mean left–right scalp potential differences recorded from the frontal, central, and parietal brain regions of ten healthy control and six patients suffering from acute/subacute ICH were compared. The observed differences were measured at the 5% level of significance using the two-sample Welch t-test.

    Results:

    The 3D-anatomically accurate FEM simulations showed that the normalized scalp potential difference between the damaged and healthy brainmodels is zero everywhere on the head surface, except in the vicinity of the lesion, where it can vary up to 5%. The authors’ preliminary experimental results also confirmed that the left–right scalp potential difference in patients with ICH (e.g., 64 mV) is significantly larger than in healthy subjects (e.g., 20.8 mV; P < 0.05).

    Conclusions:

    Realistic, proof-of-concept simulations confirmed that ICH affects quasisymmetric scalp potential distributions. Pilot clinical observations with the authors’ custom-made bioimpedance spectrometer also showed higher left–right potential differences in the presence of ICH, similar to those of their simulations, that may help to distinguish healthy subjects from ICH patients. Although these pilot clinical observations are in agreement with the computer simulations, the small sample size of this study lacks statistical power to exclude the influence of other possible confounders such as age, sex, and electrode positioning. The agreement with previously published simulation-based and clinical results, however, suggests that EBI technology may be potentially useful for ICH detection.

  • 160.
    Atefi, Seyed Reza
    et al.
    Harvard University.
    Seoane, Fernando
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. KTH-School of Technology and Health.
    Thorlin, Thorleif
    salhgrenska Hospital.
    Lindecrantz, Kaj
    KTH-School of Technology and Health.
    Stroke Damage Detection Using Classification Trees on Electrical Bioimpedance Cerebral Spectroscopy Measurements2013Ingår i: Sensors, ISSN 1424-8220, E-ISSN 1424-8220, Vol. 13, nr 8, s. 10074-10086Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 161.
    Attfors, Alicia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Berner, Valeria
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Engagerat ledarskap och allas delaktighets betydelse för välmående: Kvantitativ studie kring välmående inom byggbranschen2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie bygger på teorier kring positiv psykologi och flourish (blomstring). Målet med positiv psykologi och blomstring handlar om att uppnå höga nivåer av lycka, mening och tillfredsställelse. Grundtanken med blomstring är att alla individer ska uppnå en hög nivå av mentalt välmående. Studien som följer utfördes på ett anläggningsföretag med syftet att undersöka om det finns några samband mellan de anställdas välmående och variablerna ’engagerat ledarskap’ och ’allas delaktighet’. Studien kommer också att innefatta en jämförelse mellan yrkesarbetares och tjänstemäns upplevelse och syn på välmående. Detta utfördes med hjälp av en enkätstudie uppdelad i två delar med två olika mätverktyg där första delen mätte välmående och andra delen de oberoende variablerna ’engagerat ledarskap’ och ’allas delaktighet’. Datainsamlingen skedde delvis elektroniskt och även ute i produktionen. Bland annat användes PERMAH-modellen som ett mätverktyg vid insamlingen av den empiriska datan. Analysen av empirin skedde genom ett utförande av ett t-test och regressionsanalyser i statistikprogrammet SPSS. Här jämfördes välmåendet mellan yrkesarbetare och tjänstemän och de oberoende variablernas betydelse för välmåendet. Resultatet visade att ’allas delaktighet’ hade störst betydelse för välmående i båda yrkesgrupperna men inget av resultaten var statistiskt signifikanta. I diskussionen resoneras det kring huruvida andra indexvariabler kunde gett ett tydligare och eventuellt statistiskt signifikant resultat. Den låga urvalsstorleken tas också upp som en bidragande faktor till det osäkra resultatet.

  • 162.
    Augustsson, Elisabeth
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Emanuelsson, Susann
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Förfrågningsunderlag: och dess betydelse som kvalitetsindikator för hemtjänst2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Lagen om valfrihet (LOV) infördes bl.a. för att underlätta för fler att starta egna företag inom vård och omsorg, men också för att samhällets medborgare skulle se en ökning av kvalité i utförandet av dessa tjänster. Kommunerna har ansvaret för socialtjänsten och genom att införa LOV ger de uppdraget vidare till en privat utförare. De kvalitetskrav för dem som ansöker om att starta hemtjänst, har kommunerna beskrivit i sina förfrågningsunderlag (FFU).

    Avsikten med studien är att få en bild av hur kommunerna säkerställer en god kvalitet inom hemtjänsten med hjälp av FFU och hur kraven i FFU följs upp. För att få en inblick i hur det kan se ut, sammanställdes kraven i FFU från tio kommuner och med hjälp av tre intervjuer med LOV ansvariga påvisas att kraven som ställs i FFU är olika mellan kommunerna. Kvalité är ett ord vars innebörd är svårfångat och har olika betydelser för olika individer. Samtidigt framgår det att det är ett komplext arbete att följa upp de krav som ställs i FFU och att det är få av kraven som kommunerna följer upp genom att ange uppföljningsmetod i FFU.

    Många kommuner har idag lokala värdegrundsgarantier för att beskriva vilka etiska värden som präglar äldreomsorgen och vad de äldre kan förvänta sig, olika ”löften” som utlovas till medborgarna. Garantierna är dock väldigt olika mellan kommunerna och är många gånger svåra att finna i FFU. I vår diskussion tar vi upp vilka möjligheter kommunen har att följa upp kvalitet i verksamheter som lagts ut på privata aktörer.

    Vår slutsats är att förfrågningsunderlagens betydelse som en kvalitetsindikator kan ifrågasättas.

  • 163. Aune, S
    et al.
    Fredriksson, M
    Thorén, A-B
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    In-hospital cardiac arrest--an Utstein style report of seven years experience from the Sahlgrenska University Hospital.2006Ingår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 68, nr 3, s. 351-358Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: In-hospital cardiac arrest is one of the most stressful situations in modern medicine. Since 1997, there has been a uniform way of reporting - the Utstein guidelines for in-hospital cardiac arrest reporting.MATERIAL AND METHODS: We have studied all consecutive cardiac arrest in the Sahlgrenska University Hospital (SU) between 1994 and 2001 for who the rescue team was alerted in all 833 patients. The primary endpoint for this study was survival to discharge.RESULTS: Thirty-seven percent survived to hospital discharge. Among patients who were discharged alive, 86% were alive 1 year later. The survivors have a good cerebral outcome (94% among those who were discharged alive had cerebral performance category (CPC) score 1 or 2). The organization at SU is efficient; 80% of the cardiac arrest had CPR within 1 min. Time from cardiac arrest to first defibrillation is a median of 2 min. Almost two-thirds of the patients were admitted for cardiac related diagnoses.CONCLUSION: The current study is the largest single-centre study of in hospital cardiac arrest reported according to the Utstein guidelines. We report a high survival for in-hospital cardiac arrest. We have pointed out that a functional chain of survival, short intervals before the start of CPR and defibrillation are probably contributing factors for this.

  • 164. Aune, S
    et al.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Bång, A
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Characteristics of patients who die in hospital with no attempt at resuscitation.2005Ingår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 65, nr 3, s. 291-299Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To describe the characteristics, cause of hospitalisation and symptoms prior to death in patients dying in hospital without resuscitation being started and the extent to which these decisions were documented. MATERIALS AND METHODS: All patients who died at Sahlgrenska University Hospital in Goteborg, Sweden, in whom cardiopulmonary resuscitation (CPR) was not attempted during a period of one year. RESULTS: Among 674 patients, 71% suffered respiratory insufficiency, 43% were unconscious and 32% had congestive heart failure during the 24h before death. In the vast majority of patients, the diagnosis on admission to hospital was the same as the primary cause of death. The cause of death was life-threatening organ failure, including malignancy (44%), cerebral lesion (10%) and acute coronary syndrome (10%). The prior decision of 'do not attempt resuscitation' (DNAR) was documented in the medical notes in 82%. In the remaining 119 patients (18%), only 16 died unexpectedly. In all these 16 cases, it was regarded retrospectively as ethically justifiable not to start CPR. CONCLUSION: In patients who died at a Swedish University Hospital, we did not find a single case in which it was regarded as unethical not to start CPR. The patient group studied here had a poor prognosis due to a severe deterioration in their condition. To support this, we also found a high degree of documentation of DNAR. The low rate of CPR attempts after in-hospital cardiac arrest appears to be justified.

  • 165. Aune, S
    et al.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bång, Angela
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Characteristics of patients who die in hospital with no attempt at resuscitation2005Ingår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 65, nr 3, s. 291-299Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: To describe the characteristics, cause of hospitalisation and symptoms prior to death in patients dying in hospital without resuscitation being started and the extent to which these decisions were documented. Materials and methods: All patients who died at Sahlgrenska University Hospital in Göteborg, Sweden, in whom cardiopulmonary resuscitation (CPR) was not attempted during a period of one year. Results: Among 674 patients, 71% suffered respiratory insufficiency, 43% were unconscious and 32% had congestive heart failure during the 24 h before death. In the vast majority of patients, the diagnosis on admission to hospital was the same as the primary cause of death. The cause of death was life-threatening organ failure, including malignancy (44%), cerebral lesion (10%) and acute coronary syndrome (10%). The prior decision of ‘do not attempt resuscitation’ (DNAR) was documented in the medical notes in 82%. In the remaining 119 patients (18%), only 16 died unexpectedly. In all these 16 cases, it was regarded retrospectively as ethically justifiable not to start CPR. Conclusion: In patients who died at a Swedish University Hospital, we did not find a single case in which it was regarded as unethical not to start CPR. The patient group studied here had a poor prognosis due to a severe deterioration in their condition. To support this, we also found a high degree of documentation of DNAR. The low rate of CPR attempts after in-hospital cardiac arrest appears to be justified.

  • 166.
    Aus, Karin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bengtsson, Eva
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Tidig mobilisering av intensivvårdspatienten: Hinder och implementering2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidig mobilisering av patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning (IVA) har visat sig minska risken för komplikationer under och efter vårdtiden samt förkorta tiden i respirator. Trots påvisad god effekt har det visat sig vara svårt att få genomslag för denna behandlingsåtgärd. Syftet med denna litteraturstudie var att studera vilka hinder/barriärer som finns mot införandet av tidig mobilisering och vad som gjorts för att implementera denna förändring av IVA-vården på andra kliniker. Studien är en litteraturstudie baserad på artiklar utvalda enligt förutbestämda kriterier ur databaserna Cinahl och Medline.

    Resultaten summerades i två huvudteman ”Hinder för tidig mobilisering” respektive ”Implementering av tidig mobilisering”. Resultaten visade att hinder för tidig mobiliseringen ofta berodde på en kombination av följande faktorer: okunskap, kulturen på avdelningen, bristande samarbete, resursbrist och patientrelaterade faktorer. Okunskap gäller både brist på kunskap om varför tidig mobilisering är bra, men även om hur och när mobilisering kan genomföras. Om det inte fanns någon kultur för tvärprofessionellt samarbete så upplevdes detta som ett stort hinder på vägen. Implementering av tidig mobilisering gick mycket ut på att överbrygga de barriärer som definierats. Utbildning för att möta bristen på kunskap, organisatoriska förändringar såsom prioriterade samarbete mellan olika yrkesgrupper och tydliggörande av var och ens roll i processen samt ett väl genomarbetat protokoll för hur tidig mobilisering skulle genomföras, utgjorde grundstenarna för en lyckad implementering. För att öka tillämpningen av tidig mobilisering inom svensk intensivvård föreslår författarna en strukturerad plan enligt ovan.

  • 167.
    Axelsson, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ekström, Carolina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    "Nothing can be changed if the people don’t change": Costa Rican registered nurses’ views and experiences of caring for patients with dengue fever2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Dengue fever has increased to the point where it has become a major international public health and economical problem, mainly in urban and semi-urban areas in tropical and subtropical regions. Worldwide 2,5 billion people live in regions where dengue can be transmitted and approximately 100 million people get infected yearly. In 2002 there was a great outbreak in Latin America, and Costa Rica was in the top three regarding reported cases. At the time of writing, reports show that cases of dengue are currently low in Costa Rica. Although the figures vary, dengue remains a public health problem.

    This study aimed to describe Costa Rican registered nurses’ views and experiences of caring for patients with dengue fever. Data were collected with semi-structured interviews and conducted with eight registered nurses from Costa Rica, and analysed with qualitative content analysis method with search for similarities and differences which later were categorized. The result was divided into five categories; the conception about dengue fever, caring, patient education, prevention and the future. The result showed a similar perception of the disease and was described as terrible, causing a lot of suffering for the patient, as well as a burden on the health care, that requires large financial resources. To control dengue and suppress the proliferation it is important to have different preventive means and to educate people to achieve a change of the mindset.

  • 168.
    Axelsson, C
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Axelsson, Å
    Nestin, J
    Svensson, L
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Clinical consequences of the introduction of mechanical chest compression in the EMS system for treatment of out-of-hospital cardiac arrest-a pilot study.2006Ingår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 71, nr 1, s. 47-55Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: To evaluate the outcome among patients suffering from out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) after the introduction of mechanical chest compression (MCC) compared with standard cardiopulmonary resuscitation (SCPR) in two emergency medical service (EMS) systems. METHODS: The inclusion criterion was witnessed OHCA. The exclusion criteria were age < 18 years, the following judged etiologies behind OHCA: trauma, pregnancy, hypothermia, intoxication, hanging and drowning or return of spontaneous circulation (ROSC) prior to the arrival of the advanced life support (ALS) unit. Two MCC devices were allocated during six-month periods between four ALS units for a period of two years (cluster randomisation). RESULTS: In all, 328 patients fulfilled the criteria for participation and 159 were allocated to the MCC tier (the device was used in 66% of cases) and 169 to the SCPR tier. In the MCC tier, 51% had ROSC (primary end-point) versus 51% in the SCPR tier. The corresponding values for hospital admission alive (secondary end-point) were 38% and 37% (NS). In the subset of patients in whom the device was used, the percentage who had ROSC was 49% versus 50% in a control group matched for age, initial rhythm, aetiology, bystander-/crew-witnessed status and delay to CPR. The percentage of patients discharged alive from hospital after OHCA was 8% versus 10% (NS) for all patients and 2% versus 4%, respectively (NS) for the patients in the subset (where the device was used and the matched control population). CONCLUSION: In this pilot study, the results did not support the hypothesis that the introduction of mechanical chest compression in OHCA improves outcome. However, there is room for further improvement in the use of the device. The hypothesis that this will improve outcome needs to be tested in further prospective trials

  • 169.
    Axelsson, C
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Axelsson, Å
    Svensson, L
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Characteristics and outcome among patients suffering from out-of-hospital cardiac arrest with the emphasis on availability for intervention trials.2007Ingår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 75, nr 3, s. 460-468Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: To describe all patients treated for out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) according to the Utstein criteria and their characteristics and outcome with emphasis on whether they were available for early intervention trials. DESIGN: Retrospective analysis of a study where data were collected prospectively. SETTING: The Municipality of Göteborg/Mölndal in Sweden. PATIENTS: All patients suffering from out-of-hospital cardiac arrest in the Municipality of Göteborg/Mölndal in whom cardiopulmonary resuscitation (CPR) was attempted between May 2003 and May 2005. INTERVENTIONS: Part of the study cohort, i.e. patients with a witnessed, non-traumatic, out-of-hospital cardiac arrest were distributed (cluster) to mechanical (LUCAS) or manual chest compression. RESULTS: The overall survival to discharge from hospital among the 508 patients was 8.5%. The corresponding value for non-cardiac cases was 5.1% and for cardiac cases if crew witnessed 16.1%, bystander witnessed 12.7% and non-witnessed 1.4%. Fifty-nine percent of the patients fulfilled the inclusion criteria for the trial and had no exclusion criteria and 9.7% of these survived to discharge. Ten percent of patients fulfilled the inclusion criteria but were excluded and 20.4% survived to discharge. Thirty-one percent of patients did not fulfil the inclusion criteria and 2.5% survived. Among patients included in the LUCAS group, many of the survivors, 10/13 (77%), experienced a rapid return of spontaneous circulation (ROSC) before the application of the device. CONCLUSION: Among patients with OHCA in whom CPR was started 8.5% survived to hospital discharge and 59% were theoretically available for an early intervention trial. These patients have a different outcome compared with patients not available. However, among those available, the majority of survivors had a rapid ROSC before the application of the intervention (LUCAS). This raises concerns about the potential for early intervention trials to improve outcome after OHCA.

  • 170.
    Axelsson, C
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Karlsson, T
    Axelsson, ÅB
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Mechanical active compression-decompression cardiopulmonary resuscitation (ACD-CPR) versus manual CPR according to pressure of end tidal carbon dioxide (P(ET)CO2) during CPR in out-of-hospital cardiac arrest (OHCA).2009Ingår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 80, nr 10, s. 1099-1103Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: In animal and human studies, measuring the pressure of end tidal carbon dioxide (P(ET)CO2) has been shown to be a practical non-invasive method that correlates well with the pulmonary blood flow and cardiac output (CO) generated during cardiopulmonary resuscitation (CPR). This study aims to compare mechanical active compression-decompression (ACD) CPR with standard CPR according to P(ET)CO2 among patients with out-of-hospital cardiac arrest (OHCA), during CPR and with standardised ventilation. METHODS: This prospective, on a cluster level, pseudo-randomised pilot trial took place in the Municipality of Göteborg. During a 2-year period, all patients aged >18 years suffering an out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) of presumed cardiac etiology were enrolled. The present analysis included only tracheally intubated patients in whom P(ET)CO2 was measured for 15 min or until the detection of a pulse-giving rhythm. RESULTS: In all, 126 patients participated in the evaluation, 64 patients in the mechanical chest compression group and 62 patients in the control group. The group receiving mechanical ACD-CPR obtained the significantly highest P(ET)CO2 values according to the average (p=0.04), initial (p=0.01) and minimum (p=0.01) values. We found no significant difference according to the maximum value between groups. CONCLUSION: In this hypothesis generating study mechanical ACD-CPR compared with manual CPR generated the highest initial, minimum and average value of P(ET)CO2. Whether these data can be repeated and furthermore be associated with an improved outcome after OHCA need to be confirmed in a large prospective randomised trial.

  • 171.
    Axelsson, Christer
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Karlsson, Anders
    Sjöberg, Henrik
    Jiménez-Herrera, Maria
    Bång, Angela
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jonsson, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bremer, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Andersson, Henrik
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gellerstedt, Martin
    Ljungström, Lars
    The Early Chain of Care in Patients with Bacteraemia with the Emphasis on the Prehospital Setting2016Ingår i: Prehospital and Disaster Medicine, ISSN 1049-023X, E-ISSN 1945-1938, Vol. 31, nr 3, s. 1-6Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose:  There is a lack of knowledge  about the early phase of severe infection. This reportdescribes the early chain of care in bacteraemia as follows:  (a) compare patients who were and were not transported by the Emergency Medical Services (EMS); (b) describe various aspects of the EMS chain; and (c) describe factors of importance for the delay to the start ofintravenous antibiotics. It was hypothesized that, for patients with suspected sepsis judged by the EMS clinician, the delay until the onset of antibiotic treatment would be shorter.

    Basic Procedures: All  patients  in the Municipality of Gothenburg  (Sweden) with apositive blood culture, when assessed at the Laboratory of Bacteriology in the Municipality of Gothenburg, from February 1 through April 30, 2012 took part in the survey.

    Main Findings/Results:  In all, 696 patients fulfilled the inclusion criteria. Their mean agewas 76 years and 52% were men. Of all patients, 308 (44%) had been in contact with the EMS and/or the emergency department (ED). Of these 308 patients, 232 (75%) were transported by the EMS and 188 (61%) had “true pathogens” in blood cultures. Patients who were transported by the EMS were older, included more men, and suffered from more severe symptoms  and signs.The EMS nurse  suspected sepsis in only six percent of the cases. These patients had a delay from arrival at hospital until the start of antibiotics of one hour and 19 minutes  versus three hours and 21 minutes among the remaining patients (P = .0006). The corresponding figures for cases with “true pathogens” were one hour and19 minutes  versus three hours and 15 minutes  (P = .009).

    Conclusion:  Among patients with bacteraemia, 75% used the EMS, and these patients were older, included more men, and suffered from more severe symptoms  and signs. The EMS nurse  suspected sepsis in six percent of cases. Regardless  of whether or not patients with true pathogens  were isolated,  a suspicion of sepsis by the EMS clinician at thescene was associated with a shorter delay to the start of antibiotic treatment.

  • 172.
    Axelsson, Christer
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Herrera, Maria Jimenez
    Bång, Angela
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    How the context of ambulance care influences learning to become a specialist ambulance nurse a Swedish perspective.2015Ingår i: Nurse Education Today, ISSN 0260-6917, E-ISSN 1532-2793Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: Ambulance emergency care is multifaceted with extraordinary challenges to implement accurate assessment and care. A clinical learning environment providing opportunities for mastering these essential skills is a key component in ensuring that prehospital emergency nurse (PEN) students acquire the necessary clinical competence.

    AIM: The aim is to understand how PEN students experience their clinically based training, focusing on their learning process.

    METHOD: We applied content analysis with its qualitative method to our material that consisted of three reflections each by 28 PEN students over their learning process during their 8weeks of clinical ambulance practice. The research was carried out at the Center for Prehospital Care, University of Borås, Sweden.

    RESULTS: The broad spectrum of ambulance assignments seems to awaken great uncertainty and excessive respect in the students. Student vulnerability appears to decrease when the clinical supervisor behaves calmly, knowledgeably, confidently and reflectively. Early traumatic incidents on the other hand may increase the students' anxiety. Each student is offered a unique opportunity to learn how to approach patients and relatives in their own environments, and likewise an opportunity to gather information for assessment. Infrequency of missions seems to make PEN students less active in their student role, thereby preventing them from availing themselves of potential learning situations. Fatigue and hunger due to lack of breaks or long periods of transportation also inhibit learning mode.

    CONCLUSION: Our findings suggest the need for appraisal of the significance of the clinical supervisor, the ambulance environment, and student vulnerability. The broad spectrum of conditions in combination with infrequent assignments make simulation necessary. However, the unique possibilities provided for meeting patients and relatives in their own environments offer the PEN student excellent opportunities for learning how to make assessments.

  • 173.
    Axelsson, Christer
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Holmen, Johan
    Herreira, Maria
    Canardo, Guillermo
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    PCI De Lucs.: A clinical pathway directly to the PCI lab in out of hospital cardiac arrest2016Ingår i: American Heart Association, 2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: In Sweden, the ambulance response time from call to arrival is 11 minutes in patients with an out-of-hospital cardiac arrest (OHCA). However, there is a small group of OHCA patients (20%) in whom this delay is minimized, namely those that occur minutes before or after the arrival of the ambulance. Despite CPR and/or defibrillation within one minute, only 20% survive to hospital discharge. The objective was therefore to determine whether a pathway with direct transportation to the cath lab, using mechanical chest compression (LUCAS), could improve survival in this selected group.

    Aim: To describe characteristics, feasibility and outcome among a selected group of OHCA patients transported directly to the cath lab by the ambulance in a new pathway

    Method: A prospective observational study from November 2013 to November 2015

    Inclusion criteria: 1. Crew-witnessed cardiac arrest (CA) of cardiac origin or CA immediately defibrillated to return of spontaneous circulation (ROSC) by public access. 2. CA occurring two to three minutes before ambulance arrival where the patient had immediate bystander CPR of high quality. 4. CA occurring two to three minutes before ambulance arrival where the patient was still breathing at ambulance arrival.

    Exclusion criteria: Non-cardiac origin CA or high physiologic age (hospice patients)

    Result: Sixty-four patients fulfilled the inclusion criteria and 14 were excluded. Of the remaining 50 patients, 25 were transported with mechanical CPR to the cath lab. The time from CA to hospital was a median of 38 minutes. Survival to 30 days was 38% among all patients, 47% among VF (N=34) and 12% (N=25) among those who were transported with mechanical CPR.

    Conclusion: The pathway appears safe and feasible, but the inclusion criteria need to be less complex. The vast majority of survivors were found in the VF population. There were survivors (12%) among patients transported with ongoing CPR (N=25) directly to the cath lab by the ambulance.

  • 174.
    Axelsson, Christer
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Karlsson, Thomas
    Pande, Katarina
    Wigertz, Kristin
    Örtenwall, Per
    Nordanstig, Joakim
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    A description of the prehospital phase of aortic dissection in terms of early suspicion and treatment.2015Ingår i: Prehospital and Disaster Medicine, ISSN 1049-023X, E-ISSN 1945-1938, Vol. 30, nr 2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    PURPOSE: Aortic dissection is difficult to detect in the early phase due to a variety of symptoms. This report describes the prehospital setting of aortic dissection in terms of symptoms, treatment, and suspicion by the Emergency Medical Service (EMS) staff.

    BASIC PROCEDURES: All patients in the Municipality of Gothenburg, Sweden, who, in 2010 and 2011, had a hospital discharge diagnosis of aortic dissection (international classification of disease (ICD) I 71,0) were included. The exclusion criteria were: age<18 years of age and having a planned operation. This was a retrospective, descriptive study based on patient records. In the statistical analyses, Fisher's exact test and the Mann-Whitney U test were used for analyses of dichotomous and continuous/ordered variables.

    MAIN FINDINGS: Of 92 patients, 78% were transported to the hospital by the EMS. The most common symptom was pain (94%). Pain was intensive or very intensive in 89% of patients, with no significant difference in relation to the use of the EMS. Only 47% of those using the EMS were given pain relief with narcotic analgesics. Only 12% were free from pain on admission to the hospital. A suspicion of aortic dissection was reported by the EMS staff in only 17% of cases. The most common preliminary diagnosis at the dispatch center (31%) and by EMS clinicians (52%) was chest pain or angina pectoris. In all, 79% of patients were discharged alive from the hospital (75% of those that used the EMS and 95% of those that did not).

    CONCLUSION: Among patients who were hospitalized due to aortic dissection in Gothenburg, 78% used the EMS. Despite severe pain in the majority of patients, fewer than half received narcotic analgesics, and only 12% were free from pain on admission to the hospital. In fewer than one-in-five patients was a suspicion of aortic dissection reported by the EMS staff.

  • 175.
    Axelsson, Erik
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Dalgren, Jessica
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patient möter student: En litteraturöversikt om patienters upplevelse av att vårdas av sjuksköterskestudenter2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sjukdom och ohälsa är något som kan drabba vem som helst. I vissa fall medför det att sjukvård behöver uppsökas och att man hamnar i rollen som patient. Detta är en roll som präglas av en sårbarhet på grund av det nya sammanhanget och att vara utlämnad till vårdpersonalen. I personalstyrkan kan sjuksköterskestudenter, alltså personer som är under utbildning för att erhålla en sjuksköterskeexamen, ingå. Ett möte sker mellan patienten och studenten som skall lära sig vårda med stöd av ordinarie vårdpersonal.

    Studiens syfte fokuserar på hur patienter upplever vården som utförs av sjuksköterskestudenter. Detta område är ännu inte speciellt väl utforskat, en sammanställning av den befintliga forskningen kan dock belysa dagsläget. Metoden som användes var en litteraturöversikt där 12 kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserades och tematiserades. Resultatet presenterades i fyra huvudteman; Nöjdhet, Trygghet, Kompetens och lämplighet samt Partnerskap. I resultatet visade patienterna på att det finns både för- och nackdelar med att vårdas av studenterna. Fördelarna är att de ofta upplevs ha mer tid och ett öppet förhållningssätt gentemot patienten. Denne känner sig sedd som en unik individ snarare än en anonym person i behov av vård. Studenterna upplevdes ha olika nivå av kompetens. I diskussionen tas det upp om detta kan vara beroende på att studenterna var olika långt komna i utbildningen. Även om studenterna saknade vissa kunskaper kunde patienterna ändå känna sig trygga tack vare att handledare fanns närvarande. I mötet uppstod ofta ett partnerskap grundat i en förståelse för studenternas behov av att lära. Detta partnerskap kunde medföra ett lärande för både patient och student.

  • 176.
    Axelsson Forsberg, Beatrice
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hallgren, Johanna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet: En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När en patient vårdas palliativt i hemmet är det inte enbart patientens upplevelse som är betydande utan också närståendes. Palliativ vård innebär att bot inte längre finns att tillgå utan vården går ut på att lindra. Med närstående menas den eller de personer som patienten anser sig stå närmast och behöver således inte innebära blodsband. När den palliativa vården sker i hemmet innebär det att hemmet förändras även för den närstående. Syftet med vårt examensarbete är att beskriva närståendes upplevelse när en familjemedlem får palliativ vård i hemmet. Det är en allmän litteraturöversikt enligt Fribergs (2017, ss. 141–152) riktlinjer. Vi valde att ta med både kvalitativ och kvantitativ forskning.

    Resultatet bygger på tolv artiklar som analyserats och som resulterade i sex subkategorier som sedan sammanfördes till tre huvudkategorier. Det tre huvudkategorierna är: Att anpassa sig till förändrade livsvillkor, att hitta balansen mellan att vara närstående och vårdgivare och att samarbeta med den professionella vården. Resultatet påvisade att närståenderollen var komplex och innebar en upplevelse av nedsatt livskvalitet för den närstående. Det visade också på en förändrad relation mellan den närstående och den sjuka familjemedlemmen. I resultatet gick det att se att närstående upplevde en ökad stress om de inte kände delaktighet med den professionella vården. För närstående är det viktigt att sjuksköterskan kan identifiera deras behov av stöd och skapa en trygghet redan från början. Utifrån resultatets delar valde vi att lyfta fram frivilligt och ofrivilligt vårdande samt skapa delaktighet till diskussionen. Diskussionen handlade om närstående som tog på sig vårdgivarrollen frivilligt och ofrivilligt och vad det innebar för dem. Det togs också upp delar av närståendes upplevelse relaterat till stöd från professionella vården och hur det kan bidra till en förbättring för alla inblandade.

  • 177.
    Axelsson, Gunilla
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Daka, Xhulieta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    ”Korta vägar, låga trösklar”: BHV-sjuksköterskans upplevelse av att arbeta på en familjecentral2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Barnavårdcentalen (BVC) är en verksamhet som når nästan alla barn i Sverige. Från att ha varit inriktad på att hitta eventuella handikapp och sjukdomar hos barnen har inriktningen blivit allt mer psykosocial. Behovet av samverkan med andra aktörer har ökat. Familjecentral (FC) är en relativt ny arena där barnhälsovård (BHV) samverkar med socialtjänst, öppen förskola och mödrahälsovård. Även andra aktörer kan vara delaktiga som till exempel bibliotek och tandhälsovård. Syftet med denna studie är att undersöka BHV-sjuksköterskans upplevelse av att arbeta på en FC.

    För att undersöka detta valdes en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sju BHV-sjuksköterskor intervjuades som alla hade erfarenhet från BVC både med och utan FC. I resultatet framkom att BHV-sjuksköterskan upplever FC som en mycket god arbetsplats med många möjligheter och stödåtgärder för familjerna. FC skapar en god arbetsmiljö där känslan att vara fler runt familjerna betyder mycket. Närheten till socialrådgivaren underlättar samverkan med socialtjänsten och kan bidra med lättillgängligt stöd till familjen. Arbetet blir mer familjefokuserat och hälsofrämjande än på BVC utan FC. Utmaningar är framförallt att få tiden att räcka till för samverkan med övriga professioner. Husmöten, där alla medarbetare på FC träffas, ses som viktiga att prioritera. Behovet av en särskild samordnare på varje FC lyfts. Det framkommer att det är viktigt på FC att alla professioner är tydliga med sin roll för varandra.

    Det vore intressant att i framtida forskning undersöka vilken profession föräldrarna vänder sig till vid olika frågeställningar. En annan forskningsfråga är att även undersöka om familjerna uppskattar FC lika mycket som BHV-sjuksköterskorna.

  • 178.
    Axelsson, Helén
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Nilsson, Madeleine
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hur språkbarriärer påverkar vårdandet: Ett patientperspektiv2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idag är cirka en miljard människor på flykt i världen och cirka 250 miljoner av dessa människor är internationella migranter med syfte att bosätta sig i ett annat land. Sedan flera hundra år har människor invandrat till Sverige vilket har gjort Sverige till ett mångkulturellt land där stora delar av befolkningen helt eller delvis talar ett annat språk. Detta ställer högre krav på sjukvården för att kunna ge varje patient en god, säker och individanpassad vård trots språkbarriärer. Ökade antal akuta besök samt längre vårdtider är två exempel till följd av språkbarriärer i vården som i sin tur bidrar till oönskade konsekvenser, exempelvis ökade vårdkostnader.

    Syftet var att undersöka hur patienten erfar att vårdandet påverkas när vårdpersonal och patienter inte talar samma språk. Studien är en litteraturstudie där 10 tidigare publicerade vetenskapliga artiklar har granskats. Studien resulterade i sex kategorier: hotad patientsäkerhet skapar otrygghet, missförstånd leder till frustration, att inte känna sig delaktig i sin vård, tolk kan sätta det vårdande mötet på prov, enkelt och tryggt när en familjemedlem tolkar, ovisshet om rätt information når fram. Språkbarriärer i vården kan leda till att patienter får en sämre omvårdnad vilket kan äventyra deras hälsa. Detta kan generera i stora förödelser såsom allvarliga skador eller i värsta fall döden. Kommunikationen har en central roll och är betydelsefull i mötet mellan vårdpersonal och patient. En god kommunikation kan leda till en större förståelse och respekt samt en ökad delaktighet hos båda parter.

  • 179.
    Axelsson, Johannes
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Elam, Linn
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ett steg närmare hem : Föräldrars upplevelser av överflytt från BIVA till vårdavdelning2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När det är dags för ett barn att överflyttas från en barnintensivvårdsavdelning (BIVA) till en vanlig vårdavdelning lämnas en känd miljö med känd personal och noggrann monitorering för att påbörja en ny fas på ett okänt ställe. Denna nya fas kan för föräldrarna representera förbättring av barnets hälsa och ett steg närmare hem, men är också initialt en period av oro, stress och rädsla.

    Studiens syfte var att beskriva föräldrars upplevelser av överflyttning av sitt barn från BIVA till vårdavdelning. En kvalitativ metod användes med intervjuer som datainsamlingsmetod där fem föräldrar intervjuades. Kvalitativ innehållsanalys valdes som analysmetod. Resultatet visar att information om vårdavdelningen, möjligheter för smärtlindring till barnet och innehåll i det som överrapporteras var viktigast för att känna kontroll och trygghet. Det sågs stora skillnader mellan BIVA och avdelningen men överflyttningen upplevdes även som ett positivt steg för förbättring och hemgång. Föräldrarna hade överlag en positiv upplevelse av överflyttningen. Kontroll och trygghet är viktigt vårdtiden igenom och så också under överflyttningen. Den minskade vårdnivån innebar att föräldrar fick ta ett större egenansvar.

  • 180.
    Axelsson, Martina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Persson Signell, Lina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Beröra för att vårda: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Beröring är ett brett ämne som bland annat innefattar taktil beröring, taktil massage samt massage. Behovet av beröring förstärks när vi drabbas av sjukdom, men beröring används ändå sällan inom somatisk vård. Det är därför av vikt att personal inom sjukvården är väl medvetna om hur de berör patienter samt hur det kan påverka patientens välbefinnande. Syftet var att belysa patientens upplevelse av beröring som vårdande handling.

    Examensarbetet är en litteraturöversikt som grundar sig på 10 kvalitativa och 2 kvantitativa artiklar.

    Resultatet visar fördelar med beröring där patienter upplever beröringen som avslappnande, smärtlindrande samt att det bidrar till ett ökat välbefinnande. Beröring kan även generera känslor som upplevs obehagliga vilket ger utövaren ett ansvar i att vara lyhörd för patientens reaktioner och känslor, det visar att beröring alltid skall ske på patientens villkor samt att det är patienten som sätter gränserna för beröringens förutsättningar.

    Slutsatsen är att beröring som enkel vårdhandling ger patienten upplevelsen av ökat välbefinnande och hälsa. Det visar även på en ökad uppfattning av trygghet och bättre relation till vårdaren.

  • 181.
    Axelsson, Sofia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jonnestedt, Maj
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Rätt förutsättningar leder till hälsofrämjande ledarskap: Chefers förutsättningar inom vård och omsorg2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi lever i dag med ett högt tempo i hela samhället vilket visar sig inte minst på våra arbetsplatser. Det höga tempot resulterar därmed också i att många medarbetare mår dåligt på sin arbetsplats och i många fall leder detta till sjukfrånvaro både i kortare och längre perioder. Chefskapet medför stora krav som att medarbetarna ska må bra på sin arbetsplats, fysiskt och inte minst psykiskt. Vad kan då en chef inom vård och omsorg göra för att medarbetarna ska må bra? Vi har valt att titta närmare på det. Närmare bestämt på vilka faktorer som avgör att en chef lyckas med att arbeta hälsofrämjande för att på sikt resultera i att medarbetarna mår bra. Syftet med studien är att komma fram till vilka förutsättningar en chef behöver ha för att ha ett hälsofrämjande ledarskap. Granskningen är en litteraturstudie som grundas på vetenskapliga artiklar, både av kvalitativ och kvantitativ design.

    Efter att granskat de olika artiklarna så visar resultatet behovet av utbildning, handledning och ett organisatoriskt stöd för att lyckas i rollen som chef. Förutsättningarna har en stor betydelse och positiv effekt på hur cheferna hanterar ledarskapet och på sikt bedriver ett hälsofrämjande arbetsklimat på arbetsplatsen. Resultaten visar även att små förändringar genom stöd eller utbildning har avgörande inverkan på personalens hälsa i form av minskad stress, högre närvaro och lägre personalomsättning.

  • 182.
    Axelsson, Ulrika
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Wadell, Christina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Organdonation en utmaning för intensivvårdsjuksköterskan2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mellan behovet av organ för svårt sjuka patienter och tillgängligheten på organ från avlidna donatorer finns det i dag ett stort gap. Behovet av organ för transplantation har världen över blivit en växande angelägenhet dels för individen som är i behov av ett nytt organ men även för samhället i stort. På intensivvårdsavdelningar avlider människor av obotliga hjärnskador där döden konstateras genom så kallade direkta dödskriterier och om dessa samtidigt vårdas i respirator kan de bli organdonatorer.

    Att som intensivvårdssjuksköterska ställas inför att vårda en organdonator är en utmanande och mångfasetterad uppgift speciellt då det också sker relativt sällan är det viktigt att genom denna studie föra fram vad detta innebär för intensivvårdsjuksköterskan i rollen som vårdare. Syftet med denna studie är att beskriva intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av vårdandet i samband med organdonation

    Metoden som används är litteraturstudie enligt Axelsson (2012) med både kvalitativa och kvantitativa artiklar samt en avhandling. Studiens resultat presenteras som två teman, vårdande ansvar samt professionell utmaning och ambivalens. Även 8 subteman framkom.

    Studien visar att erfarenhet eller bristen på denna är av stor betydelse för hur vårdandet upplevs och hur man hanterar detta. I samband med att patienten dödförklaras förflyttas intensivvårdsjuksköterskans ansvar och fokus mot närstående.

  • 183. Axelsson, Åsa B
    et al.
    Sunnerhagen, Katharina S
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Representativity and co-morbidity: Two factors of importance when reporting health status among survivors of cardiac arrest.2016Ingår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 101, s. 44-49Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: Reports on differences between respondents and non-respondents of out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) survivors are sparse. This study compares respondents with non-respondents in a follow-up study of a consecutive sample of OHCA survivors and describes the relation between respondents' self-reported morbidity and health.

    METHODS/DESIGN: Questionnaires were administered within 12 months after the OHCA. The study population was adult patients who had survived an OHCA during 2008 to 2011, with a cerebral performance score of ≤2 at discharge. The patients were identified through the Swedish registry of OHCA. The Self-administered comorbidity questionnaire and EQ VAS (Euroqol questionnaire visual analogue scale) was used to measure morbidity and health status.

    RESULTS: Of 298 survivors, 224 were eligible for the study and 127 responded. Mean time from cardiac arrest (CA) to follow up was 178 days. Comparing the 127 respondents with the 97 lost to follow-up and non-respondents, no significant differences were found in terms of age, sex, factors at resuscitation and in-hospital interventions. The EQ VAS median was 75 (25th,75th percentile 60,80)). Self-rated health differed between respondents reporting 0-2 conditions (n=68) and respondents reporting more than two (n=43), median EQ VAS 78 (68,90) and 65 (50,80)), respectively; p-value 0.0001.

    CONCLUSIONS: Despite a limited response rate, representativeness in terms of patient characteristics among survivors of OHCA with an acceptable cerebral function is achievable. A considerable proportion of the survivors lived with the burden of multi-morbidity which worsened health.

  • 184.
    Axelsson, Åsa B
    et al.
    University of Gothenburg.
    Sunnerhagen, Katharina S
    University of Gothenburg.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Representativity and co-morbidity: Two factors of importance when reporting health status among survivors of cardiac arrest.2016Ingår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 101Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: Reports on differences between respondents and non-respondents of out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) survivors are sparse. This study compares respondents with non-respondents in a follow-up study of a consecutive sample of OHCA survivors and describes the relation between respondents' self-reported morbidity and health.

    METHODS/DESIGN: Questionnaires were administered within 12 months after the OHCA. The study population was adult patients who had survived an OHCA during 2008 to 2011, with a cerebral performance score of ≤2 at discharge. The patients were identified through the Swedish registry of OHCA. The Self-administered comorbidity questionnaire and EQ VAS (Euroqol questionnaire visual analogue scale) was used to measure morbidity and health status.

    RESULTS: Of 298 survivors, 224 were eligible for the study and 127 responded. Mean time from cardiac arrest (CA) to follow up was 178 days. Comparing the 127 respondents with the 97 lost to follow-up and non-respondents, no significant differences were found in terms of age, sex, factors at resuscitation and in-hospital interventions. The EQ VAS median was 75 (25th,75th percentile 60,80)). Self-rated health differed between respondents reporting 0-2 conditions (n=68) and respondents reporting more than two (n=43), median EQ VAS 78 (68,90) and 65 (50,80)), respectively; p-value 0.0001.

    CONCLUSIONS: Despite a limited response rate, representativeness in terms of patient characteristics among survivors of OHCA with an acceptable cerebral function is achievable. A considerable proportion of the survivors lived with the burden of multi-morbidity which worsened health.

  • 185.
    Axmarker, Daniel
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gustafsson, Tony
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Prehospital identifiering av sepsis och 30 dagars överlevnad2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund och problemformulering: Sepsis är ett akut livshotande sjukdomstillstånd som är svårt att upptäcka och har en hög mortalitet. Tid till behandling är av yttersta vikt för denna utsatta patientgrupp. På grund av diffusa symtom är sjukdomstillståndet svårt att identifiera i prehospital vård. Detta kan medföra fördröjning av behandling med vätska och antibiotika, vilket kan leda till försämrad prognos.

    Syfte: Syftet är att beskriva det prehospitala förloppet bland patienter med slutdiagnosen sepsis med speciellt fokus på tidig identifiering och att relatera ovanstående till utfall bedömt som död inom 30 dagar.

    Metod: En kvantitativ retrospektiv registerstudie genomfördes. Samtliga patienter (n=775) hade fått diagnos sepsis utifrån specifik ICD-kod någon gång under vårdprocessen på ett sjukhus i Västsverige under 2015 och 2016. I studien inkluderades de patienter (n=232) som transporterades och/eller bedömdes av ambulans före ankomst till sjukhus, samt fick huvuddiagnosen sepsis baserat på en specifik ICD-kod vid utskrivning på någon av sjukhusets vårdavdelningar.

    Resultat: Ambulanssjuksköterskan misstänkte diagnosen sepsis i 20 % av fallen. Majoriteten av patienterna hade en hög prioritet efter bedömning enligt RETTS. De patienter som inte överlevde hade lägre systoliskt blodtryck, lägre syremättnad och högre andningsfrekvens. Däremot var inte andelen patienter där det förelåg en prehospital identifiering av sepsis signifikant skild mellan de som överlevde och de som inte överlevde.

    Diskussion: Fler hjälpmedel är en möjlighet för ambulanssjuksköterskan för att bli mer pricksäker i sin bedömning av misstänkta sepsispatienter. Detta skulle kunna tidigarelägga behandlingen och förhoppningsvis därmed öka överlevnaden.

  • 186. Azeli, Youcef
    et al.
    Barberia, E
    Jimenez Herrera, Maria
    Bonet, G
    Valero-Mora, Eva
    Lopez-Gomariz, A
    Lucas-Guarque, Isac
    Guillen-Lopez, A
    Alonso-Villaverde, C
    Axelsson, Christer
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bardaji, Alfredo
    The ReCaPTa study - a prospective out of hospital cardiac arrest registry including multiple sources of surveillance for the study of sudden cardiac death in the Mediterranean area2016Ingår i: Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine, ISSN 1757-7241, E-ISSN 1757-7241, ISSN ISSN 1757-7241, Vol. 24, nr 1, artikel-id 127Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Cardiovascular diseases are one of the leading causes of death in the industrialized world. Sudden cardiac death is very often the first manifestation of the disease and it occurs in the prehospital setting. The determination of the sudden cardiac death phenotype is challenging. It requires prospective studies in the community including multiple sources of case ascertainment that help to identify the cause and circumstances of death. The aim of the Clinical and Pathological Registry of Tarragona (ReCaPTa) is to study incidence and etiology of Sudden Cardiac Death in the Tarragona region (Catalonia, Spain). Methods: ReCaPTa is a population-based registry of OHCA using multiple sources of surveillance. The population base is 511,662. This registry is compiled chronologically in a relational database and it prospectively contains data on all the OHCA attended by the EMS from April 2014 to April 2017. ReCaPTa collects data after each emergency medical assistance using an online application including variables of the onset of symptoms. A quality control is performed and it permits monitoring the percentage of cases included by the emergency crew. Simultaneously, data from the medico-legal autopsies is taken from the Pathology Center of the area. All the examination findings following a specific protocol for the sudden death study are entered into the ReCaPTa database by one trained person. Survivors admitted to hospital are followed up and their clinical variables are collected in each hospital. The primary care researchers analyze the digital clinical records in order to obtain medical background. All the available data will be reviewed after an adjudication process with the aim of identifying all cases of sudden cardiac death. Discussion: There is a lack of population-based registries including multiple source of surveillance in the Mediterranean area. The ReCaPTa study could provide valuable information to prevent sudden cardiac death and develop new strategies to improve its survival.

  • 187.
    Aziraj, Adelina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Niklasson, Malin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Arbetsrelaterad stress och dess påverkan på vårdandet: En litteraturöversikt2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetsrelaterad stress har ökat de senaste decennierna inom vården. Sjuksköterskorna tvingas arbeta under påfrestande arbetsförhållanden på grund av nedskärningar av viktiga resurser inom verksamheten, vilket resulterat i underbemanning och hög arbetsbelastning. Nyutexaminerade sjuksköterskor erhåller ingen fullständig introduktion vilket skapar en otrygghet i patientsäkerhetsarbetet. Arbetsrelaterad stress har visats ge en negativ inverkan på sjuksköterskornas hälsa då den ökar risken för både somatiska och psykiska sjukdomar. Detta kan leda till att sjuksköterskornas möjlighet att ge patienten en god och säker vård försvåras.

    Syftet med studien är att beskriva hur vårdandet påverkas av arbetsrelaterad stress utifrån ett sjuksköterskeperspektiv.  Studien utgörs av en litteraturöversikt enligt Fribergs modell där resultatet innefattar en kvalitativ och åtta kvantitativa artiklar samt en artikel med både kvalitativ och kvantitativ metod. De vetenskapliga artiklarna som togs med i analysen söktes fram i databasen Cinahl. De valda artiklarna skapade tillsammans tre kategorier och en underkategori samt ett övergripande tema över dessa. Resultatet visar en påverkan på vårdandet där sjuksköterskorna inte hinner med att se hela människan. Det visar även hur sjuksköterskornas hälsa relaterat till arbetsrelaterad stress påverkar patientens vård. Bristfälligt samarbete mellan olika professioner visar hur vården kring patienten blir ofullständig. Den ohållbara arbetsmiljön visar hur viktiga omvårdnadsåtgärder blev fördröjda eller icke fullgjorda. Resultatet i den litteraturstudien visar även att patienten utsattes för skadliga hälsorisker. Diskussionen innefattar problematisering och reflektion av det aktuella resultatet samt jämförelser med hjälp av litteratur, lagar och vetenskapliga artiklar.

  • 188.
    Backe, Carin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Skelte, Gabrielle
    Rundqvist, Karin
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Sandsjö, Leif
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Persson, Nils-Krister
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Piezoelektriska strumpor för rörelsemonitorering - En känslighetsanalys2015Ingår i: Abstracts - Medicinteknikdagarna 2015, Svensk förening för medicinsk teknik och fysik , 2015, s. 60-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 189. Backlund, Per
    et al.
    Engström, Henrik
    Andersson Hagiwara, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Johannesson, Mikael
    Maurin Söderholm, Hanna
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Enhancing Immersion with Contextualized Scenarios: Role-Playing in Prehospital Care Training2015Ingår i: 2015 7th International Conference on Games and Virtual Worlds for Serious Applications (VS-Games), Skövde, 2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper reports on a field experiment with 12 paramedic teams (n=24) exploring how they perceive a novel training approach. The feeling of being engaged in training (i.e. being immersed) is often held forward as a major benefit of roleplaying exercises. Engagement is expected to raise the quality of training as well as improving learning and retention. However, much simulation-based training in prehospital care is decontextualized, meaning that medical care is trained without taking other characteristics of prehospital care into account. In this paper we investigate how a richer setting (contextualization), which includes more of the complicating aspects of prehospital care, affects the perceived immersion of the participants. The results show that contextualization has a significant positive impact on perceived immersion. These results are important for further studies on how to organize and design role-playing exercises.

  • 190.
    Backlund, Per
    et al.
    Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi..
    Engström, Henrik
    Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi..
    Johannesson, Mikael
    Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi..
    Lebram, Mikael
    Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi..
    Danielsson, Magnus
    Västra Götalandsregionen.
    Andersson Hagiwara, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lundberg, Lars
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Maurin Söderholm, Hanna
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    The S.A.R.E.K Simulation Environment: Technical description of a flexible training environment for prehospital care.2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report contains a technical description of the result of the S.A.R.E.K (Simulation – Ambulance – Research – Education - Kinship) collaboration project and the Sim2020 project. The projects are collaborations between researchers in healthcare and IT, and prehospital care practitioners, with the aim to design, develop and test a contextualized simulation environment for prehospital care. We built a simulation environment representing the full depth and width of a prehospital care process. Breadth refers to including all phases of a prehospital mission, from dispatch to handover; while depth refers to detailed representations and recreation of artefacts, information and context for each of these phases. This report outlines the details of the overall design, all equipment and practical solutions used to create this. Apart from the installation which is described in this report we have also developed methods and carried out a variety of tests and experiments which are reported elsewhere. The focus of this report is the system and its components.

  • 191.
    Backlund, Per
    et al.
    Högskolan i Skövde.
    Heldal, I
    Söderström, E
    Högskolan i Skövde.
    Lundberg, Lars
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jonsson, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Maurin Söderholm, Hanna
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Pre-hospital training and simulation initiative2014Ingår i: Society in Europe for Simulation Applied to MedicineArtikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
  • 192. Backlund, Per
    et al.
    Maurin Söderholm, Hanna
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Engström, Henrik
    Andersson Hagiwara, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lebram, Mikael
    Breaking Out of the Bubble Putting Simulation Into Context to Increase Immersion and Performance2018Ingår i: Simulation & Gaming, artikel-id 1046878118772612Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: Simulation based training with full-size mannequins is a prominent means of training within the healthcare sector. Prehospital missions include all parts of the healthcare process which take place before a patient is handed over to the receiving hospital. This implies that the context for prehospital care is varied and potentially challenging or dangerous in several ways. In this article we present a study which explores immersion and performance by emergency medical services (EMS) professionals in in a training situation which takes the specifics of prehospital interventions into account.

    Methods: The study was carried out as a field experiment at an ambulance unit. The experiment was designed to compare the differences between two types of medical scenarios: basic and contextualized. We analyzed the levels of immersion throughout the scenarios and then team performance was evaluated by independent experts. Both analyses were made by observing video recordings from multiple camera angles with a custom made analysis tool.

    Results: Our results show that the contextualization of a medical scenario increases both immersion as measured by the Immersion Score Rating Instrument (ISRI) and team performance as measured by the Global Rating Scale (GRS). The overall ISRI score was higher in the contextualized condition as compared to the basic condition, with an average team wise difference of 2.94 (sd = 1.45). This difference is significant using a paired, two-tailed t-test (p<.001). The GRS score was higher for overall clinical performance in the contextualized scenario with an average team wise difference of 0.83 (sd = 0.83, p=.005).Conclusions. Full-size mannequin simulation based training for EMS professionals may be enhanced by contextualizing the medical scenarios. The main benefits are that the contextualized scenarios better take prehospital medical challenges into account and allow participants to perform better.

  • 193.
    Backman, Minna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Borgesand, Jenny
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Psykiatriambulans Prehospital Psykiatrisk Resurs: Sjuksköterskors upplevelser av att vara först på plats vid ett akutlarm2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Psykiatriambulansen tillkallas när en person har psykiskt illabefinnande eller vid hot om suicid. Sjuksköterskorna som arbetar i psykiatriambulansen är alltid två stycken, en psykiatrisköterska och en ambulanssjuksköterska alternativt en grundutbildad sjuksköterska. Innan resursen inrättades fick ambulansverksamheten eller polisen ta hand om dessa larm. Vid psykisk ohälsa behövs kunskaper och erfarenhet om akut omhändertagande av personer med psykisk ohälsa. Mötet med patienterna skall utmynna i ett vårdande och ge patienterna en bättre hälsa. Sjuksköterskorna behöver förstå patientens situation och inse innebörden av ett livsvärldsperspektiv.  Tidigare forskning om ambulanssjukvård visar att bemötandet vid akut sjukdom är betydande för patienterna. Det har även visat sig att många av de patienter som träffade psykiatriambulansen kunde få hjälp på plats och inte behövde åka vidare till sjukhus vilket bidragit till en hållbar utveckling inom hälso- och sjukvård.

    Syftet med studien var att undersöka specialistsjuksköterskors och sjuksköterskor upplevelser av att vara först på plats – vid akutlarm i psykiatriambulansen.  Kvalitativ metod med induktiv ansats har använts då sjuksköterskors upplevelser efterfrågades. Sju sjuksköterskor inom psykiatriambulansen intervjuades. Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier och tolv underkategorier Huvudkategorierna är sjuksköterskans yrkesroll, sjuksköterskans förberedelse, det akuta mötet och anhörigstöd. Resultatet visade att sjuksköterskorna i psykiatriambulansen upplevde egna känslor i det akuta mötet men som de lade åt sidan för stunden för att behålla sitt lugn. Vidare visade det sig att sjuksköterskorna i psykiatriambulansen alltid fokuserade på patientens behov och försökte bibehålla sin professionalitet oavsett vad som hände runtomkring. Resultatet visade också att de alltid hade ett säkerhetsmedvetande med sig i mötet med patienter, samt att de ansåg att möta barn och ungdomar med psykisk ohälsa var svårt. Sjuksköterskorna upplevde att de fick fysiologiska reaktioner när de åkte på vissa typer av larm och att de ibland kunde uppleva känslor av maktlöshet i mötet med anhöriga.

  • 194.
    Backman, Sandra
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Holmlund, Matilda
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskans upplevelse av att möta patienter med psykisk ohälsa på somatisk avdelning: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Många av de patienter som vårdas på somatiska avdelningar lider också av samtidig psykisk ohälsa. Det innebär att det finns behov av kunskap att bemöta dessa patienter hos sjuksköterskor på somatiska avdelningar. Behovet av en utökad kompetens hos sjuksköterskor i den somatiska sjukvården ökar i takt med den ökade psykiska ohälsan i världen. Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka hur sjuksköterskor upplever att möta patienter med psykisk ohälsa inom somatisk sjukvård.

    Med hjälp av en litteraturöversikt har vi studerat 8 artiklar, och utifrån dem sammanställt ett resultat. I resultatet presenteras 3 kategorier: attityder, kompetens och faktorer i organisationen med tillhörande 7 underkategorier. Det framgår att sjuksköterskor på somatiska avdelningar har stora kunskapsbrister när det kommer till psykisk ohälsa. Vidare har det lett till rädsla för att göra fel och en känsla av att inte vara tillräcklig. Sjukvården är också påverkad negativt av samhällets stigmatisering mot personer med psykisk ohälsa. Men med hjälp av bland annat en bredare grundutbildning, med inkluderad utbildning i att bemöta patienter med samtidig somatisk sjukdom och psykisk ohälsa, kan både sjuksköterskan och patient få en positiv syn på mötet.

  • 195.
    Bahtijaragic, Merima
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Davidsson, Monica
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hedin, Sandra
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Delaktighet: En kvalitativ studie om en delaktighetsmodell i kommunal verksamhet och hur den fungerar i praktiken2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har gjorts för att se hur en delaktighetsmodell i kommunal verksamhet fungerar i praktiken och om huvudsyftet, att ge personer med funktionsnedsättning ett ökat inflytande och en större delaktighet uppnås i realiteten. Detta då modellens utförande är tänkt att fungera utifrån ett nerifrån och upp perspektiv där personer med funktionsnedsättning själva ska ha möjlighet till inflytande och att få känna sig delaktiga i sin vardag.  Forskning som finns om delaktighetsmodellen är begränsad men forskarna är eniga om att det finns en problematik kring bemötande och kommunikation gentemot de funktionsnedsatta och att detta kräver utbildning hos personal och vägledare. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Deltagarna i studien är chefer, personal och vägledare från kommunal verksamhet i Västra Götalands region och de arbetar med personer med funktionsnedsättning. De teorier vi använt oss av är Habermas kommunikationsteori och Foucaults maktteori.

    Frågeställningar som respondenterna fick reflektera över, var bland annat deras syn på vad delaktighet hos personer med funktionsnedsättning är för dem och om de upplever någon förändring i sitt bemötande. Vi har även haft ett intresse i att ta reda på om det är personerna med funktionsnedsättning själva som får bestämma vilka ämnen som anses relevanta att vara delaktiga i och om besluten de fattar verkligen träder i kraft. Förhållningssättet vi utgått ifrån har varit kritiskt med fokus på dialog, makt och dold makt. Vad som har framkommit i resultatet är att modellen har bidragit till ett förändrat arbetssätt hos personal. Makten har omfördelats mellan personal och brukare. Alla intervjupersoner tror på modellen men har farhågor över att modellen kommer att stanna upp och endast bidra med en tillfällig delaktighet, något som vi problematiserar i diskussionen.

  • 196.
    Baldemark, Nicole
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lundahl, Stefan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Upplevelser av föräldrars delaktighet när deras barn befinner sig i ett livshotande tillstånd: En litteraturöversikt2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När barn drabbas av sjukdom och skador involveras föräldrarna till barnet. Det ökar komplexiteten för sjuksköterskor som tar hand om barnet. Är då barnet i ett livshotande tillstånd blir föräldrars delaktighet en aktuell fråga. Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa föräldrars och sjuksköterskors upplevelser av föräldrars delaktighet inom vården när barn befinner sig i ett livshotande tillstånd. Metoden för denna litteraturöversikt utgår ifrån Fribergs modell. Studien är baserad på sju kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artikelsökningen gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Efter att ha granskat och analyserat artiklarna kunde sex kategorier identifieras: Behov av adekvat information, Behov av kontinuerliga samtal, Möjlighet till närvaro, Gemensamt beslutsfattande, Tillitsfullt stöd samt En betydelsefull vårdrelation.

    Resultatet visar att föräldrar upplever ett behov av delaktighet i vården av sitt barn, som kan uppnås med hjälp av sjuksköterskor. Föräldrar upplever dock inte alltid att de görs delaktiga. Sjuksköterskor upplever att föräldrars delaktighet är av stor betydelse för både patient och föräldrar, där ett bra samspel mellan sjuksköterskor och föräldrar är avgörande för hur delaktighet möjliggörs i vården. I diskussionen tas det upp att föräldrars delaktighet är av stor betydelse för att främja både barns och föräldrars välbefinnande, samt att delaktighet kan bidra till en bättre arbetsmiljö för sjuksköterskor. Dock kan föräldrars delaktighet och närvaro vara ett hinder för sjuksköterskor genom att ständig övervakning påverkar sjuksköterskors arbetsförmåga samt att gemensamt beslutsfattande kan försvåras genom föräldrars emotionella tillstånd.

  • 197.
    Bank, Petra
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Dahlin, Hanna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskornas erfarenheter av arbetet med överviktiga barn och deras familjer: Litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En av de största utmaningarna, inom folkhälsan, under 2000-talet beskrivs vara, övervikt och fetma hos barn. Sen år 1990 är ökningen alarmerande och detta främst i låg- och medelinkomstländerna. I Sverige har det främst varit en ökning av övervikt och fetma bland barn i en mer utsatt socioekonomisk bakgrund. Familjen och de levnadsvanor som följer barnet i uppväxten beskrivs vara avgörande, för om barnet utvecklar övervikt eller fetma. Sjuksköterskor har goda möjligheter, att komma i kontakt med hela familjen för att rådgöra samt stötta. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta barn med övervikt samt deras familjer. En litteraturstudie genomfördes. Elva vetenskapliga artiklar, varav 9 med kvalitativ forskningsansats och 2 med kvantitativ forskningsansats, granskades och analyserades. Fyra teman och nio subteman identifierades.

    Resultatet visar att yrkesverksamma sjuksköterskor möter svårigheter, till dessa hör att övervikt tolereras och accepteras på ett annat sätt än tidigare, liksom livsstilsförändringar som innebär att vi idag är mer stillasittande. De ansåg sig väl positionerade för att ta hand om barnen med övervikt och fetma, men upplevde en osäkerhet för samtalet kring och med barnet, samt dess familj. Bristande riktlinjer på arbetsplatsen bidrog till färre antal samtal, med berörda föräldrar. Sjuksköterskorna upplevde en osäkerhet i den egna professionen, där mer utbildning önskades, dels i hur kommunikationen med barn och deras föräldrar kunde förbättras men även i ämnet övervikt. För att öka tryggheten hos sjuksköterskorna behövs tydlig arbetsbeskrivning och riktlinjer, mer utbildning, främst i kommunikation med barn och familj, men även ett förbättrat samarbete med andra yrkeskategorier.

  • 198.
    Baranto, Suheyla
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gillberg, Jonathan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patientens upplevelse av möte med akutmottagningen: En litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Antalet besökare på akutmottagningar ökar runt om i landet och arbetsförhållandena för vårdpersonalen blir allt sämre. Triagesystemet används för att kunna sortera och prioritera akut sjuka patienter som är i behov av att omedelbart träffa läkare för bedömning. Den stora majoriteten av patienter som söker vård på en akutmottagning har dock inte livshotande tillstånd. De har således en lägre prioritering och står på så sätt inför en komplicerad situation med bristande information, okunskap och långa väntetider.

    Syftet med studien är att beskriva hur patienten upplever vården på en akutmottagning. Metoden författarna har valt att använda är litteraturstudie enligt Axelsons modell. Studien behandlar nio artiklar. De valda artiklarnas resultat sammanställs och bildar tillsammans teman och subteman i syfte att skapa en ny helhetsbild.

    I Resultat framkommer det att patienter upplever triageringen som positiv men att den efterföljande vården, med bland annat långa väntetider, bristande information och avsaknad av delaktighet, bidrar till en otrygg och frustrerande upplevelse för patienter av vården på en akutmottagning.

    Diskussionen belyser patientens upplevelse av triageringen och hur det kommer sig att just detta möte beskrivs som positivt av patienter. Vidare diskuteras den bristande informationen patienter upplever på akutmottagningar och hur detta påverkar patienten.

  • 199.
    Barber, Christopher
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Liljeqvist, Samuel
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ambulanssjuksköterskans bedömning och behandling av patienter med misstänkt sepsis2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sepsis är en diagnos med hög mortalitet, men svår för ambulanssjukvården att upptäcka. Ett snabbt förlopp till behandling är av största vikt och en utmaning för ambulanssjuksköterskans förmåga att korrekt bedöma patienter med misstänkt sepsis. Syftet med studien var att undersöka utlarmningsprioritetens betydelse för tid till olika behandlingsinterventioner för patienter med ett svårt infektionstillstånd samt hur ambulanssjuksköterskans bedömning och behandling av dessa påverkade vårdförloppet avseende tid till antibiotikabehandling, vårdtid och mortalitet. Forskningsansats var retrospektiv journalgranskning.

    Resultatet visar att ambulanssjuksköterskan uppgraderat larmcentralens prioritering till högsta prioritet i 33,4 % av fallen. Patienterna fick vänta längre på ambulans vid lägre utlarmningsprioritet. Ambulanssjuksköterskan identifierade en svårt sjuk patient lika fort oberoende av utlarmningsprioritet. En misstanke om sepsis fanns redan i ambulansen i 64,4 % av patientfallen. Denna misstanke var associerad till förkortad tid till antibiotikabehandling på akutmottagningen. Denna patientgrupp fick också administrering av prehospital läkemedelsbehandling i större utsträckning. Mortaliteten vid sepsis har i tidigare studier halverats vid en sådan misstanke, men det kunde inte påvisas i denna studie. Möjligen beror det på ett lite annorlunda arbetssätt inom svensk ambulanssjukvård samt annorlunda inklusionskriterier för studien. Det finns idag en mängd olika screeninginstrument för sepsis. Valideringen av dessa pågår och frågan hur ambulanssjuksköterskan på bästa sätt skall tidigt upptäcka sepsis kvarstår. Behandlingsriktlinjerna vid sepsis är inte i linje med senaste forskning och tydliga behandlingsanvisningar saknas för ambulanssjukvården. Det är behov av ytterligare forskning rörande ambulanssjuksköterskans bedömningar och hur beslutsvägar görs.

  • 200.
    Bark, Malin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hall, Ingela
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Barnmorskors syn på att vaccinera nyförlösta mammor mot kikhosta under deras vistelse på BB: En möjlighet att skydda det nyfödda barnet mot allvarlig sjukdom2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kikhosta är en sjukdom som under de senaste åren har ökat i omfattning över hela landet. Under 2014 avled i Sverige två spädbarn i kikhosta. Folkhälsomyndigheten beslutade 2014 att undersöka hur man bäst ska skydda det nyfödda barnet mot kikhosta. Runt om i världen har man valt olika vaccinationsstrategier för att hantera denna fråga. En strategi är att erbjuda nyförlösta mammor vaccination mot kikhosta. Syftet med denna intervjustudie, i vilken sex barnmorskor deltog, är att beskriva hur barnmorskor ser på det hälsofrämjande arbetet i form av att vaccinera nyblivna mammor mot kikhosta i samband med deras vistelse på BB. Studien utgår från ett vårdvetenskapligt perspektiv utifrån att vårda i ett hälsofrämjande syfte. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och resultatet utmynnade i tre kategorier och nio underkategorier. Resultatet visar att barnmorskor generellt är positiva till att utföra denna uppgift, framför allt utifrån perspektivet att främja hälsa och förebygga ohälsa. Det framkommer att det finns faktorer som kan underlätta eller försvåra genomförandet av uppgiften. Bland annat är informationsprocessen och även barnmorskornas arbetsbörda faktorer som är viktiga att ta i beaktande.

1234567 151 - 200 av 1481
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf