Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 151 - 200 av 1528
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-cite-them-right
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151. Blombäck, Anna
    et al.
    Brunninge, Olof
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    The dual opening to brand heritage in family businesses2013Ingår i: Corporate Communications. An International Journal, ISSN 1356-3289, E-ISSN 1758-6046, Vol. 18, nr 3, s. 327-346Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Abstract Purpose – This paper seeks to uncover why and how the combination of family and company history in family businesses implies idiosyncratic opportunities in the process to uncover, activate, and nurture heritage-based corporate identities and brands. Design/methodology/approach – The discussion is specifically informed by the literatures on brand heritage, family business, and the notion of hybrid identities. To illustrate this typology of history communication in family businesses the paper relies on web site observations in Sweden and German-based family businesses. Findings – Based on the construct of brand heritage, the paper clarifies why the entwinement of family and business provides fertile ground for brand heritage. The presentation of a typology of ways to communicate family, business and family business history respectively further reveals the varying openings and practices of family businesses in this area. Research limitations/implications – The paper primarily takes an external marketing orientation and is conceptual. Practical implications – The distinction of two sources of brand heritage in family businesses and the typology of approaches to reflect history in corporate communications should be of interest for practitioners. The findings can serve as an eye-opener and instrument in the planning of strategic marketing. Originality/value – The paper focuses on brand heritage and heritage branding from a family business perspective. Being hybrid identity organizations, characterized by entwinement of family and company history, family businesses offer particular perspectives to the heritage brand discussion. Keywords Brand heritage, Branding, Corporate communication, Corporate identity, Family business, History, Family firms, Germany, Sweden

  • 152. Blombäck, Anna
    et al.
    Brunninge, Olof
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    Melander, Anders
    Executive interventions in the corporate value process2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 153. Blombäck, Anna
    et al.
    Brunninge, Olof
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    Melander, Anders
    Imprints, Self-reinforcement and Active Reinforcement: The Case of Corporate Value Statements.2013Ingår i: Self-Reinforcing Processes in and Among Organizations / [ed] Jörg Sydow, Georg Schreyögg, Palgrave Macmillan , 2013Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The concept of organizational imprinting (Stinchcombe, 1965) refers to the long-term effects of founding conditions on an organization’s structure, strategy, and other features. While Stinchcombe’s original work mainly referred to overall social structures in the new firm’s environment, more recent research has highlighted the agency-driven nature of imprinting processes (Johnson, 2007) and particularly emphasized the role of firm founders on such processes (Boeker, 1989). Recent research on imprinting has also emphasized that the birth of a firm is not the only point in time when imprinting may occur (Van Driel & Dolfsma, 2009). From the very beginning, imprinting research has distinguished between the imprinting process as such and the retention of imprints through traditionalizing forces during later phases of the firm’s life cycle (Stinchcombe, 1965). In this chapter we focus on the retention and the possible reinforcement of imprints. One category of imprints that is typically attributed to founders is that of corporate values. Schein (1983; 1985) as well as Kimberly and Bouchikhi (1995) emphasize that the values of start-up firms are often strongly influenced by the personal values of the founder. At least during the tenure of the founder, it is quite likely that the imprints he or she has made will survive (Boeker, 1989). At the same time, there are forces that may dilute founders’ values over time. These include the increasing cultural fragmentation of a growing firm (Smircich, 1983) or the hiring of external managers (Schein, 1983). In order to understand the long-term survival of imprints, it is therefore important to investigate, how and under what circumstances founders’ imprints are reproduced over time in an organization. In this chapter we explore the role of formal corporate value statements in the retention and reinforcement of values imprinted on the organization. Value statements can be seen as a deliberate attempt to offset a self-reinforcing process that stabilizes values. Following Schein (1983), we argue that value statements represent artifacts that mirror – or at least claim to mirror – the values that the founder originally imprinted on the organization. Empirically, we are going to study the cases of three Swedish firms from different industry contexts that have initiated processes of formulating corporate value statements. In the remaining parts of the chapter we outline our frame of reference and methodology before presenting the three cases. These are going to be analyzed, linking back to the theoretical framework, before rounding off the paper with conclusions.

  • 154. Bodenfors, Sven-Olof
    et al.
    Ekström, Brita-Lena
    Sommar, Ingrid
    Svengren Holm, Lisbeth
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    Design Management i teori och praktik2014Ingår i: S+B Sandin Bülow. Designentreprenörer., Bokförlaget Arena , 2014, s. 63-72Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    ”När man inte står för något faller man för vad som helst.” Det är ett citat som kan gälla många områden, till exempel politik, men även företagande och design management. Det kan lätt kopplas samman med varumärkeslogiken och brand management. Starka varumärken står för något specifikt och kan stå emot externa och interna kriser. Men inte hur länge som helst. Det krävs ett gediget arbete bakom kulisserna i ett företag för att åstadkomma och upprätthålla ett starkt varumärke. Detta arbete kan betecknas design management. Företaget Materia och dess grundare Lars Bülow och Kersti Sandin Bülow, som har betonat vikten av design management i sin ledar- och företagsfilosofi är ett bra exempel på detta. Design management har som begreppspar inte fått samma spridning som brand management, inte heller samma status, trots att brand management till stora delar bygger på samma princip och idé som design management. Detta kapitel visar den teoretiska utveckling av design management och designtänkande och hur det har praktiserats i ett antal framgångsrika företag, där Materia är ett intressant svenskt exempel.

  • 155.
    Bona, Simon
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Hernehult, Oscar
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Nedskrivning av goodwill - I enlighet med marknadens förväntningar?: En kvantitativ studie om goodwill och resultatmanipulering2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I och med verkställandet av IFRS 3 och revideringen av IAS 36 gick de svenskamarknadsnoterade bolagen från att skriva av goodwill linjärt till att årligen testa posten förnedskrivningsbehov. Den direkta effekten blev större goodwillposter och lägre av- och nedskrivningskostnader. Studien ämnar undersöka huruvida det föreligger utrymme försubjektiva bedömningar när goodwill ska testas för nedskrivningsbehov. Studien ämnar även att undersöka om det föreligger incitament för en företagsledning att utnyttja bedömningen av goodwill för att manipulera bolagets resultat i enlighet med earnings management-teorin. Studien omfattar 138 observationer från 2017, vilka är svenska börsnoterade bolag noterade på OMX Stockholms listor Mid cap och Large cap. Den inhämtade datan kommer från databaser samt manuellt hämtad från samtliga bolags årsredovisningar. Med studiens syfte och deduktiva utgångspunkt har en kvantitativ ansats antagits och fyra hypoteser utvecklats. Den första hypotesen testar sambandet mellan marknadens förväntan på nedskrivning av goodwill och ett bolags faktiska nedskrivning av goodwill. Övriga hypoteser behandlar sambandet mellannedskrivning av goodwill och earnings management-faktorerna resultatbaserade bonusar, lånekontrakt och VD-byte. Med hjälp av linjära regressioner testas även om de sistnämnda variablerna påverkar nedskrivning av goodwill. Studien visar inte på några signifikanta resultat och samtliga nollhypoteser accepteras. Vi kan inte dra slutsatsen att det finns några samband mellan de testade earnings managementfaktorerna. Vi kan heller inte säga om det finns något samband mellan marknadens förväntan på nedskrivning av goodwill och ett bolags faktiska nedskrivning av goodwill. Trots att studien inte uppnår några signifikanta resultat hoppas vi att den kan bidra med en diskussion som kan ligga till grund för framtida och fortsatt forskning inom ämnet.

  • 156.
    Bonde, Filippa
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    Nyström, Matilda
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    Webb, Beatrice
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    Denim is not dead2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För att ett företag ska kunna hålla sig flytande på marknaden idag krävs de att de har hundra procent koll på vad som sker i deras fabriker och att de strävar efter en mer hållbar tillverkningsprocess. Att försäkra konsumenterna om att fabrikerna inte använder sig av barnarbete eller dåliga arbetsförhållanden räcker inte längre utan det krävs en bredare kunskap inom miljö och hållbar utveckling för att den trogna kunden ska stanna. Syftet med denna rapport är att kontrollera det nyuppstartade företaget DENIM IS DEAD’s produktion och utvärdera om hur man kan förädla de olika processtegen samt skapa transparens gentemot kund. Metoden som arbetet utformades efter var genom en fallstudie som är baserad på en mestadels deduktiv metod men med inslag av induktiv metod. Där grunden lades genom en utförlig faktainsamling för att i rapportens senare del kunna analysera de hypoteser och problemformuleringar som ställts. Målet med rapporten var att ta fram en metod eller produkt som ska underlätta kommunikationen med DENIM IS DEAD’s kund. Resultatet av detta blev en prototyp på en hang-­‐tag och en broschyr, som ska följa med varje par jeans som hamnar i butik. Där ska information gällande deras produkt och produktion finnas med. Resultatet av vår studie visade att många företag idag arbetar mot en tydlig miljöprofil som de profilerar både i sin interna och externa kommunikation. En tydlig trend vi såg var att konsumenten blir mer medveten av kvaliten i deras köp och sätter mer press på producenterna. Environmentally friendly and sustainable are keywords for companies with consumers becoming more and more enlightened. Just ensuring that the production follows local laws and doesn’t use child labour is no longer enough. A brand must be prepared to adapt their production to follow environmental regulation and can also get an edge by going one step further. We have focused production process within the jeans industry and have done a case study by gathering facts to enable us to analyse and discuss the various production issues within the jeans industry. One of our goals was to map the production of the company DENIM IS DEAD and find a simple way of communicating their profile to the consumer in a transparent way. We came up with a hang-­‐tag that allows them to profile their brand and their production process. Our study showed that many companies use an environmental/sustainable profile in both their internal and external marketing campaigns. Many of today’s consumers value quality and sustainability above price and this puts pressure on the producers.

  • 157.
    Borg, Emelie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Pettersson Bråthe, Evelina
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Att bygga en destinations varumärke: en studie om hur Destination Marketing Organizations använder sociala medier2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Aldrig tidigare har det varit så viktigt för destinationer att på ett strategiskt och effektivt sättanvända sig av sociala medier. Den digitala förändringen har gjort det möjligt för ett varumärkes följare på sociala medier att uttrycka, utbyta och dela tankar samt åsikter om varumärket med andra. Detta sätt att utbyta information kallas Electronic Word of Mouth(eWOM). Ett gap i den befintliga litteraturen är forskning som förklarar hur de sociala medierna och eWOM används strategiskt vid varumärkesbyggande av destinationer. Syftet med studien är att beskriva hur Destination Marketing Organizations i Sverige använder sociala medier samt eWOM som ett verktyg för att bygga destinationens varumärke. Studien är gjord med en kvalitativ forskningsstrategi och empiri har samlats in via semistrukturerade intervjuer och dokument som datakälla från DMO:erna Visit Sweden samt Visit Varberg. Studiens slutsats är att båda DMO:erna arbetar med flera olika sociala medier i syfte att skapa kunskap om, inspirera och engagera sina målgrupper för att bygga sina varumärken. De båda anser att arbete med oberoende ambassadörer är ett genuint sätt att bygga destinationens varumärke samt sprida det på sociala medier. Det som skiljer dem åt vad gällerarbetet med sociala medier är att det enbart är Visit Sweden som utvecklat en digital strategiför att på så vis strategiskt kunna bygga sitt varumärke med hjälp av den. Uppsatsen är skriven på svenska.

  • 158.
    Borg, Linnea
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Gotstig, Melina
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Sköld, Hanna
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Barnens kläder och barnens kön: Könsneutral exponering som problem i butik2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Marknaden för fysiska butiker står inför utmaningar då många istället väljer att handla online. I och med denna konkurrens har det blivit viktigare för fysiska butiker att sticka ut, särskilt genom butikskommunikation som innebär butikernas visuella kommunikation mot kunderna. Butikskommunikation beskrivs som något som rör reklamåtgärder som skyltfönster, ljud, ljus, produktexponeringar och färgscheman som butiker anammar för att kommunicera sina produkter. Butikskommunikation har visat sig ha stor inverkan på människors uppfattning om en butik. Det kan ifrågasättas om effekterna av butikskommunikationen på människor skiljer sig beroende på om exponeringen gäller kläder för vuxna eller barn. I och med att Hbtq1 personer får ta mer plats i samhället tenderar gränserna för könsnormer att bli suddiga, men trots detta verkar klädföretag fortfarande dela upp kläderna mellan könen. Syftet med uppsatsen har därför varit att undersöka hur ett butikskoncept för barnkläder kan utöka konceptets mervärde med hjälp av könsneutral butiksexponering. Detta uppnåddes genom en exprementiel kvalitativ metod som genomfördes genom intervjuer och observationer med föräldrar till barn mellan åldrarna 0-7. Två teoretiska modeller användes; SOR-modellen som användes för att förstå kundernas handlingar i butikerna och kommunikationsmodellen som användes för att förklara hur butiker kommunicerar sitt budskap till sin målgrupp. Studien visade att den största svårigheten i den könsneutrala frågan ligger i att förbättra samhällets acceptans av det. Det är omvärldens motreaktioner till barnens kläder när de avviker från det stereotypa som orsakar föräldrars avstånd från en fullständig acceptans av ett könsneutralt tänkande.

  • 159.
    Borg, Oliver
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Lindgren, Andreas
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Kapitalbristreglerna i aktiebolagslagen efter avskaffandet av revisionsplikten: ett försämrat borgenärsskydd2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En grundläggande princip för ett aktiebolag är att aktieägarna inte har något personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser. I syfte att skydda bolagsborgenärerna så finns det i aktiebolagslagen ett flertal kapitalskyddsregler. I 25 kap. ABL finns de så kallade kapitalbristreglerna. Reglerna bygger på att när en kritisk kapitalbrist har uppstått, så ska styrelsen iaktta ett visst handlingsmönster som syftar till att antingen läka kapitalbristen, eller inleda en ordnad avveckling av bolaget. Underlåter bolagets företrädare att vidta de åtgärder som lagen föreskriver så kan dessa personer bli solidariskt medansvariga med bolaget för de förpliktelser som uppkommer därefter. En grundläggande utgångspunkt i syfte att skydda bolagets borgenärer är att den kontrollbalansräkning som handlingsmönstret ålägger bolaget att upprätta ska granskas av bolagets revisor. Syftet med den oberoende granskningen är att förhindra att styrelsen fuskar med kontrollbalansräkningen genom antedatering, eller genom att t.ex. tillämpa felaktiga värderingsprinciper. Efter avskaffandet av revisionsplikten 2010 finns det inte längre något krav på granskning för små aktiebolag i Sverige. Detta har påverkat över 350 000 aktiebolag och riskerar att utgöra ett reellt hot mot borgenärsskyddet. Syftet med studien är således att undersöka hur avskaffandet av revisionsplikten har påverkat borgenärsskyddet i kapitalbristlagstiftningen. En kvalitativ innehållsanalys har tillämpats för att besvara studiens syfte. En granskning av myndighetsdokument, offentliga utredningar, förarbeten och lagtexter har genomförts för att få en helhetsbild för det befintliga rättsläget. Vidare har juridisk doktrin och lagkommentarer från auktoritativa parter samt kommentarer från dags- och kvällstidningar granskats i syfte att åskådliggöra eventuella tillkortakommanden med kapitalbristreglerna efter avskaffandet av revisionsplikten. Granskningen ligger till grund för den kronologiska genomgång som resultatet bygger på. Våra slutsatser påvisar att kapitalbristreglerna i första hand ämnar att skydda bolagets borgenärer. Det har i lagens förarbeten identifierats meningsskiljaktigheter angående vilka intressenter som faktiskt tillgodoses av revisorsgranskningen som kapitalbristreglerna till stor del lutar sig mot. Studien har också funnit att ett flertal auktoritativa myndigheter såsom Ekobrottsmyndigheten, Riksrevisionen, Brottsförebyggande rådet och Skatteverket har riktat kritik mot avskaffandet av revisionsplikten och dess effekter. Den slopade revisionsplikten kvarstår alltjämt, trots kritiken, vilket tyder på att företagarorganisationerna som stödjer reformen tillsammans utgör ett inflytelserikt intressentkollektiv. Slutligen kan konstateras att avskaffandet av revisionsplikten har försämrat det skydd som borgenärer tidigare åtnjutit genom 25 kap. 13-18 §§ ABL. Då revisorns oberoende granskning utgjort en grundpelare i kapitalbristlagstiftningen så förefaller den befintliga lagen inte vara ändamålsenlig i syfte att skydda ett borgenärskollektiv.

  • 160.
    Borup, Tuva
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Mohr, Viktoria
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Schönbeck, Linn
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Retargeting på Facebook och Instagram: användarnas perspektiv2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en kvalitativ studie för att undersöka attityd gentemot processen för retargeting. Processen sker från att användardata samlas in med hjälp av cookies till att den bearbetas och når ut till konsumenten. Detta sker i form av annonser på sociala medieplattformar som Facebook och Instagram. För att kunna undersöka konsumentens attityder närmare utgick studien från ett teoretiskt ramverk som kallas för trekomponentsmodellen. Modellen inkluderar konsumentens kognition, affektion och beteende som tre olika typer av attityd. För att få en djupare förståelse kring attityd och konsumentbeteende är studien baserad på intervjuer. Intervjuerna genomfördes på högskolestudenter mellan åldrarna 18-29 år, som regelbundet använder Facebook och Instagram samt har en tidigare erfarenhet av retargeting. Det förekommer en kognitiv dissonans där det upplevs en oro av att dela med sig av sin användardata samtidigt som de godkänner cookiesavtal utan att läsa igenom dem, vilket visar på att attityd inte går ihop med beteende. Tillsammans med denna bakomliggande oro fanns även en uppskattning för retargeting, då detta kan leda till annonser som upplevs merrelevanta kontra massmarknadsföring. Detta skapar möjlighet att hitta nya produkter och tjänster som annars hade kunnat missats, som exempelvis ny musik.

  • 161.
    Boström, Camilla
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Johansson, Gabriella
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Ekström, Sofia
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Vem är Göteborg?: En undersökning om Göteborg som turistdestination2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Allt eftersom turismen ökat genom åren har även konkurrensen hårdnat och detta har resulterat i en ökad marknadsföring och taktik för att locka turisterna till destinationer. Många forskare har visat att ett bra sätt att förankra en destination hos den tilltänkta turisten är att marknadsföra den med hjälp av personlighetsdrag för att göra destinationen mer mänsklig.I denna uppsats har vi valt att fördjupa oss i Göteborg med hjälp av intervjuer med befattningshavare på Göteborg & Co. De svar vi fick lade grund för vår enkätundersökning. Enkäterna delades ut till turister som fick svara på ett antal frågor om hur de uppfattade Göteborg och vilka personlighetsdrag som passade bäst in på staden. Det vi ville undersöka var om det fanns en skillnad mellan vad turister tycker om Göteborg och hur Göteborg & Co vill att Göteborg ska uppfattas.När marknadsförare kommunicerar en destination är det bra att känna till vem som faktiskt definierar sig som en turist eller inte. En av dagens utmaningar är att många turister inte vill titulera sig som turister utan vill känna sig som en del av lokalbefolkningen.Slutligen har vi kommit fram till att Göteborg & Co vill att Göteborg ska förknippas med personlighetsdragen mänsklig, pluralistisk och inspirerande. Dessutom vill organisationen att turister ska känna att Göteborg är en välkomnande, avslappnad och härlig stad. Genom att ha genomfört en enkätundersökning mot turister i Göteborg kan vi se att dessa personlighetsdrag till stor del stämmer överens med hur besökare beskriver staden.

  • 162.
    BRANDER, SOFIA
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    NILSSON UNENGE, KLARA
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    Beteende som driver e-handel2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den svenska e-handeln ökar markant och tar marknadsandelar från fysiska butiker, expansionen gör det därför betydelsefullt att förstår konsumenters beteende på webben. Den globala marknaden bidrar till hård konkurrens mellan aktörerna och konsumenters stora valmöjligheter gör det svårt för mindre aktörer att synas och behålla sina marknadsandelar. Denna växande marknad kräver kontinuerligt nya studier om konsumentens beteende och tidigare forskning visar på betydelsen för företag att förstå sina konsumenters beteende och de bakomliggande faktorerna till konsumtion. Denna studie syftar till att studera kvinnors köpbeteende vid konsumtion av kläder på webben och bidra med kunskap till de forskningsluckor som finns inom konsumtionsbeteende. Vi studerar hur kvinnligt beteende ser ut genom hela konsumtionsprocessen samt de tendenser som påverkar köpbeslutet. För att kunna studera detta beteende har vi tagit hjälp av en fem-stegsmodell som berör hela köpprocessen vilken senare ligger till grund för valda teorier. Teorierna är tydligt förankrade i undersökningen och bidrar till förståelse för hela processen från behovsupptäckt till dess att produkten är hemskickad. Vi har gjort en kvantitativ enkätundersökning på kvinnor från 18 års ålder för att undersöka hur deras köpvanor på webben ser ut samt vilka faktorer som påverkar deras köpbeslut. Datan som samlades in, från 160 respondenter, har sedan analyserats för att härleda samband mellan olika variabler. Undersökningen visar att en stor del konsumerar med ett självförverkligande syfte och att det finns en glädje kopplad till konsumtion. Vi kan också konstatera att lättillgänglig information har stor betydelse för att konsumenten skall kunna bilda sig en uppfattning om produkten och respondenterna tenderade att aktivt söka inspiration vilket kan bidra med förslag till placeringen av reklam för företag i modebranschen. Våra resultat kan till viss del stödjas av tidigare forskningsresultat men tidigare forskning på området är mer specialiserad och inriktad på särskilda funktioner eller segment. Vi har studerat konsumentbeteendet utifrån hela köpprocessen vilket bidrar till att vår studie, i förhållande till tidigare studier, kan appliceras av fler företag. E-handel är dock ett komplext område som kräver fortsatt forskning och vi rekommenderar att liknande studier görs på manligt konsumentbeteende utifrån köpprocessen men även mer djupgående kvalitativa undersökningsmetoder för att ge ökad insyn i motivationerna bakom konsumentbeteendet på webben.

  • 163.
    Brandt, Angelina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Sundqvist Lindh, Kim
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Uthyrning – Ett alternativt sätt att konsumera kläder?: En undersökning om unga konsumenters attityd till att hyra kläder av modeföretag2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Masskonsumtionssamhället vi idag lever i har katastrofal inverkan på miljön. Textilindustrin och i synnerhet fast fashion är en stor bidragande faktor. Idag ligger den årliga globala textilkonsumtionen på nästan 90 miljoner ton. År 2050 förutspås en global textilkonsumtion på 250 miljoner ton per år som ett resultat av en ökad världsbefolkning, där fler än idag kommer ha möjlighet att konsumera. En projekterad resursbrist gör det av yttersta vikt att förändra våra konsumtionsvanor för att kunna möta framtidens behov av textilier. Om livslängden per plagg kan ökas och nyproduktionen av kläder minskas sparas resurser som annars förbrukas vid tillverkning. Något som möjliggör detta är kollaborativ konsumtion, som på senare år fått större uppmärksamhet i modesammanhang. Grundprincipen för kollaborativ konsumtion är tillgång framför ägande. Uthyrning som komplement till traditionell försäljning kan vara ett sätt för fler modeföretag att främja hållbar utveckling och samtidigt anpassa sina affärsmodeller till den framskridande kollaborativa ekonomin. Men vilket attityd har konsumenter till att konsumera kläder på detta sätt? Denna studie har ämnat undersöka unga konsumenters attityd till att konsumera kläder genom uthyrning från modeföretag, för vidare analysera konceptets marknadspotential. Studien utgår från två forskningsfrågor; vilken attityd har unga konsumenter till uthyrning av kläder av modeföretag? Finns det en potentiell marknad för modeföretag att hyra ut kläder? Empiri har samlats in med blandad metod. Kvantitativ data togs fram med en enkätundersökning och kompletterades med kvalitativ data från sex enskilda intervjuer. Samtidiga respondenter i båda undersökningar är mellan 18 och 35 år, vilket varit studiens målpopulation. Vårt resultat visar att det råder en öppenhet och antydan till en positiv attityd gentemot att konsumera kläder genom uthyrning, dock saknar majoriteten tillräckligt med kunskap om konceptet för att kunna bilda en klar attityd. De slutsatser vi dragit är att uthyrning av kläder i dagsläget inte passar alla modeföretag, inte alla konsumenter och inte heller alla varukategorier.

  • 164.
    Brandt, Erika
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Dahl, Frida
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Varumärkets betydelse vid köp av kläder på internet: Ur ett konsumentperspektiv2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    E-handeln ökar ständigt och inte minst när det kommer till klädbranschen. Konsumenter värderar tillgängligheten och utbudet som internet erbjuder. Dock upplever konsumenter en större risk med att handla på internet jämfört med en fysisk butik. Det beror på att den fysiska interaktionen mellan produkt och konsument försvinner. Konsumenter känner då en större risk för att produkten inte ska uppfylla deras förväntningar. De måste förlita sig på något annat än den fysiska interaktionen. När konsumenter känner en risk inför ett köp så kommer de att söka efter mer information på internet. Informationen kan fungera som en kompensation för den förlorade fysiska interaktionen. Varumärket kan också påverka konsumenter när de ska handla kläder på nätet. Syftet med den här studien är att undersöka varumärkets betydelse vid köp av kläder på internet. Studien tar upp hur varumärket reducerar risker för konsumenten och hur sökprocessen påverkas. För att få en djupare förståelse för det så undersöks även konsumenters motiv till köp på internet och hur varumärket påverkar dem. Studien har genomförts med hjälp av 10 stycken semi-strukturerad intervjuer med kvinnliga respondenter i åldern 20 till 30 år. Dessa respondenter valdes genom ett målstyrt urval. Under intervjuerna fick respondenterna berätta om vad de har för motiv till att köpa på internet, hur deras sökprocess ser ut samt vad de känner för upplevda risker med att handla på internet och hur dessa skulle kunna minska. Respondenterna beskrev även vad de tror att varumärket har för påverkan på dem. Studiens resultat visar att varumärket har en stor betydelse för konsumenter vid köp av kläder på internet. Det finns inte ett motiv till att genomföra ett köp på internet utan ett känt varumärke. Konsumenter kopplar köp av kläder på internet med hög risk, de förlitar sig då på varumärket när den fysiska interaktionen är förlorad. Konsumenter ser varumärket som en garanti för kvalitet och känner ett förtroende för det. Samtidigt som varumärket reducerar de upplevda riskerna kortar det också ner sökprocessen på internet. Konsumenter känner sig tillfredsställda med den informationen varumärket ger. Varumärket är alltså det som bringar fram mest förtroende för att ett plagg ska uppfylla förväntningar vid köp på internet.

  • 165.
    Brandt, Sara
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Lidman, Rebecca
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Storytelling: Hur aktualitet influerar storytelling i modebranschen2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Konsumenter utsätts dagligen omedvetet av reklam från varumärken via flera kanaler och idag krävs det något extra för att varumärket ska ge genomslag. Där kommer berättelsen, ett narrativ eller så kallad storytelling, in som ett mäktigt verktyg inom varumärkeskommunikation. En konsument identifierar sig lättare i en berättelse, det är därmed viktigt hur företaget porträtterar sig och bygger sitt budskap. För att lyckas med storytelling krävs det att man berättar rätt historia. Innehållet ska vara intressant, relevant och engagerande. Aktuella händelser i berättelser berör och engagerar då människan alltid fängslats av nyheter. Främjas aktualiteten i storytelling finns möjlighet till ökat engagemang från kunden. Vi har lyft fram kriterier för kommunikationskanaler och dragit slutsatser för hur modeföretag kan använda aktualitet inom storytelling för att främja konsumentengagemang. Studiens syfte var att undersöka hur storytelling används och om aktualiteten influerar storytellingens potential att skapa engagemang hos konsumenter i modebranschen. Vår studie grundas i en kvalitativ metod med en flerfallsdesign. Datainsamlingen har genomförts via semi-strukturerade intervjuer hos utvalda modeföretag och PR-byråer. Vi har valt dessa två företagstyper för att få fler vinklar i vårt företagsperspektiv. Analysen har gjorts utifrån vår teoretiska referensram i en tematisk indelning.

  • 166.
    BRAUN HOLM, CECILIA
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    VECCHI, ANNA
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    Textil produktutveckling för rymdturism2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Snart kan alla göra privata rymdresor. Då detta är en helt ny äventyrsindustri uppstår också helt nya krav på de kläder som kan användas vid träning och genomförande. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur material och dess funktion samt estetiska aspekter kan förenas i ett textilt uttryck avsett för dessa extrema förhållanden. Genom intervjuer med äventyraren och kommande resenären Renata Chlumska, Spaceport Swedens VD Karin Nilsdotter och hållbarhetsansvarig Johan Ward från H&M definierades en kravspecifikation som fick ligga till grund för uppsatsen. Kraven för de kläder som ska bäras under själva rymdresan är ej ännu definierade, varför det i slutsatsen endast redovisas kläder som kan komma att användas vid träningen inför resan. Valet av material och dess funktioner är särskilt viktiga för dessa kläder. Genom intervjuer med lärare på Textilhögskolan och via litteraturstudier fann författarna de material som var optimala för att uppfylla de aktuella kraven. Valet föll på merinoull, polyester, elastan och bambuviskos. Det estetiska uttrycket definierades med inspiration från Star Wars och Star Trek. Uppsatsen presenterar sex produkter med optimalt materialval samt inspiration för det estetiska uttrycket.

  • 167.
    Braun Holm, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    Vecchi, Anna
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    Al Berakdar, Louise
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    Marknadsföringsstrategier2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrunden till detta arbete ligger i att Sportlife kommit ut med en egen kollektion med träningskläder. Problematiken är att den inte nått ut i den omfattningen som ledningen önskat. Metoden som beskrivs i denna rapport är intervjuer samt enkätundersökningar. Genom att intervjua ledning, personal och medlemmar har information samlats för att kunna hitta vart det brister i marknadsföringen. Syftet med arbetet är att öka försäljningen för ett företag med hjälp utav befintliga marknadsföringsstrategier. I denna studie tillämpas detta på företaget Sportlife. Begränsningarna i arbetet är som i syftet visar, att endast använda befintliga marknadsföringsstrategier. Dagens forskning och marknadsföringsstrategier ligger till grund för litteraturöversikten. Med hjälp av den information som införskaffats under arbetets gång valdes sju strategier. De presenteras i rapporten då de sju strategierna kan hjälpa Sportlife att öka sin försäljning. Slutsatsen för studien resulterade i att en eller flera strategier kan tillämpas utav Sportlife vilket kan leda till en ökad försäljning.

  • 168.
    Bremholt, Pontus
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Hansson, Ludvig
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Kundlojalitet: Vad är det, hur gör man och varför fungerar det inte?: Lärdomar från företag i den svenska detaljhandeln2019Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kundlojalitet är ett begrepp som aldrig tycks försvinna ur marknadsföringens ordlistor, kanske eftersom det för många företag är det ultimata marknadsföringsmålet. Den samtida konkurrensen har tack vare globalisering och digitalisering blivit hårdare än någonsin och lojalitet har aldrig varit mer relevant. Men kundlojalitet som forskningsområde är långt ifrån tydligt och enat i sina åsikter, och i det värsta fallet tycks det vara oklart vad lojalitet ens är eller om det kan skapas eller påverkas. Därmed uppfattas ett behov av att närmare undersöka hur kundlojalitet hanteras av företag inom detaljhandel via onlinekanaler, en bransch som har drabbats av en hårdare konkurrens. En kartläggning av forskning kring ämnet förtydligar att kundlojalitet som koncept har studerats, omdefinierats och kritiserats i en stor utsträckning, men att det nu finns en enad syn på kundlojalitet som ett flerdimensionellt koncept bestående av både beteende och attityd. Men detta synsätt har enligt forskning inte översatts väl till praktiken och många av de strategier som tillämpas såsom lojalitetsprogram kritiseras för att inte främja sann lojalitet. Samtidigt har mycket av den forskning som genomförts fokuserat på konsumentsidan och varför det som görs i relation till lojalitet inte fungerar. Denna masteruppsats fortsätter studien av kundlojalitetens praktiska situation genom att med intervjuer undersöka hur detaljhandelsföretag inom onlinehandel tacklar kundlojalitet för att tydligare kartlägga vad som görs och varför. Åtta intervjuer resulterade i ett flertal teman som beskriver hur kundlojaliteten uppfattas och behandlas i praktiken. Resultaten visar att de definitioner, strategier, metoder och mätetal som används inte stämmer överens med den nyare synen på lojalitet som flerdimensionell. Detta har lett till strategier som varken främjar relationer eller lojalitet och som snarare leder till minskade marginaler och uppmuntrar ett ohållbart konsumentbeteende. Resultaten lyfter även fram fem utmaningar inom det praktiska arbetet med kundlojalitet. Dessa kan härledas till ett övergripande problem som bottnar i att kundlojalitet inte behandlas som en ledningsfråga.

  • 169.
    Brinkenberg, Pontus
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Ståhl, Louise
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Kommunikation genom frivilliga upplysningar: En studie om kommunala bolags årsredovisningar2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sveriges kommuner startar allt fler företag. Tillsammans omsätter dessa företag sammanlagt 200 miljarder kronor och utgör en viktig del av en kommuns ekonomi. En av de branscher där det finns flest kommunägda bolag är elbranschen, en bransch som sedan avregleringen på 90-talet förändrats på det sättet att ett kommunalt elbolag inte längre kan vara säkra att invånarna i deras kommun väljer dem som elleverantör. Detta har inneburit att de kommunala elbolagenmåste hitta strategier för att locka kunder. Kommunikation är grundläggande för att ett bolag ska nå framgång. Ett av de viktigaste sätten att kommunicera med sina intressenter är att göra det genom sin årsredovisning och här är det främst de frivilliga upplysningarna som kan användas till detta, då de finansiella upplysningarnas utformning är reglerade i Årsredovisningslagen. De frivilliga upplysningarna har ökat i omfattning på senare år och används numera allt oftare som ett kommunikationsverktyg mot bland annat bolagens kunder och därför är detta intressant att studera. Den här uppsatsen har därför som syfte att undersöka på vilket sätt kommunala elbolag kommunicerar genom frivilliga upplysningar i sin årsredovisning och hur det har förändrats under perioden 2008-2017.Den metod som användes för att analysera materialet var en innehållsanalys. Den ansågs som lämplig då den brukar användas i forskning för analysera innehållet av dokument och syftar till att ta fram betydelsen av en text och det underliggande som författaren vill få sagt med sin text. En bildanalys användes också som komplement till innehållsanalysen. Detta för att en bildanalys kan komplettera helhetsbilden och eftersom bilder har blivit en integrerad del i årsredovisningar. De två kommunala elbolag som valdes för studien var Kungälv Energi och Karlstads Energi, vilka är bolag som är väl etablerade bland invånarna i respektive kommun och vars årsredovisningar innehåller frivilliga upplysningar. Resultaten visar att bolagen främst använder sina frivilliga upplysningar till att redogöra förårets händelser och för att upprätthålla sin image och legitimitet som bolag. Detta har inte förändrats under den här undersökningsperioden, utan det som främst har förändrats är att de frivilliga upplysningarna blivit mer informationsrika, att bolagen använder sig mer av bilder i sin kommunikation och att deras årsredovisningar har blivit mer lättolkade och intresseväckande. Avslutningsvis kommer vi fram till att det inte skiljer speciellt mycket mellan de kommunala och privata bolagens sätt att kommunicera genom de frivilliga upplysningarna.

  • 170.
    Brodin Holmstedt, Nina
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    The new gatekeepers of fashion week: A qualitative study of the influencers role at fashion week2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Aim of the research: This research aims to create an understanding for the new ways in which global fashion influencers’ attending fashion week are contributing to the presentation of it as gatekeepers and distributors of information and fashion knowledge, and how this rolea dds new perspectives to how fashion week is presented.

    Method: The research has been limited to analysing the material of six global fashion influencers, with a total following of 28 million people, during the major fashion weeks of Spring/Summer 2017 and Autumn/Winter 2017. The material has been collected and analyzed using a qualitative content analysis, also called ethnographic content analysis, with focus on distinguishing common characteristics in the text.

    Findings: The results have shown that the fashion influencers have contributed to the presentation of fashion week in several new ways, with the greatest characteristic being sharing a broad picture of what is going on during fashion week. The influencers are also sharing insight to exclusive fashion shows and events that have traditionally not been shared with the public. More over, the fashion influencers are sharing their personal perspectives and experiences of fashion week as well as their personal taste and opinions regarding fashion trends and other things. They are also adding a new commercial and promotional focus while presenting an idealized image of fashion week to their followers. The findings are indicated that the fashion influencers have established an important role at fashion week, which in turnis affecting the presentation of it.

    Contributions: The findings presented in this research can be of relevance for those who wants to understand the fashion influencers’ role during fashion week, for instance fashion brands and designers who wishes to learn how to engage with the fashion influencers’ from a business and marketing perspective. Considering social media and the fashion influencers affecting the presentation of fashion week as societal changes, the findings can also be relevant for fashion researchers who wishes to understand how these changes are affecting the presentation of fashion week and the fashion industry.

  • 171.
    Brodin, Malin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Cosic, Amra
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Kulturens inflytande på CSR: en undersökning av amerikansk och japansk hållbarhetsrapportering2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Globalisering och den senaste tidens utveckling av CSR har föranlett ett behov av harmonisering av hållbarhetsrapportering likt rapporter av finansiell karaktär, för att på så sätt främja CSR-arbetet och underlätta vid investeringsbeslut. Idén bakom CSR är till stor del influerad av den anglosaxiska och europeiska syn på rättvisa, demokrati och sociala strukturer. Vad gäller rapportering kring hållbarhet finns ett flertal internationellt accepterade standarder och riktlinjer varav en är GRI. Trots allmänna riktlinjer så kvarstår dilemmat om harmoni då hållbarhetsrapporteringen i grunden skiljer sig åt länder emellan till följd av olikheter i kulturella värderingar. I studien undersöks två länder med olika företagskulturer, närmare bestämt USA och Japan. Utvecklingen av CSR har letts av västerländska länder och företag och är till stor del influerad av den anglosaxiska synen på sociala strukturer. Japan däremot började tillämpa CSR så sent som år 2003 och med dessa olikheter i åtanke är det rimligt att anta att ett universellt tillvägagångssätt av CSR inte existerar. Mot denna bakgrund resulterar studiens syfte i att undersöka om skillnader finns i hur hållbarhetsrapporteringen ser ut länderna emellan och om de i sin tur kan förklaras av de kulturella skillnaderna. I studien tillämpas först en kvantitativ innehållsanalys och därefter en diskursanalys. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att båda företagen följer G4:s riktlinjer men de skillnader som framgick var att det japanska företaget rapporterar mer kring social hållbarhet än vad det amerikanska gör. Omvänt rapporterar det amerikanska företaget mer kring ekonomisk hållbarhet än vad som kunde tydas från den japanska hållbarhetsrapporten. Ett försök gjordes sedan att koppla dessa skillnader till kulturella dimensioner genom att analysera retoriken i CSR-rapporterna. Slutsatserna som kan dras av denna analys är att de starka kulturella dragen troligtvis suddas ut till följd av att stora företag blir mer och mer globala.

  • 172.
    Brorsson, Charlotta
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    Lorin, Emelie
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    Attityder till hållbarhet: en kvantitativ studie av ett modeföretags kunder2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Medvetenheten kring hållbarhet har ökat och blivit allt viktigare både för kunder men också för samhället i stort. Därför har också vikten för företag att kommunicera sitt hållbarhetsarbete ökat. För att möta kundernas behov bör man därför som företag veta vilka attityder till, och vilken typ av hållbarhetsarbete som kunderna vill ha och förväntar sig. Detta är inte minst viktigt för modeföretag då branschen kännetecknas av ökad konsumtion och snabbare trender men samtidigt står inför globala och miljömässiga utmaningar. Syftet med studien är att erhålla ökad kunskap om modekunders attityder till hållbarhet i textilbranschen generellt och kunder till företaget Monki specifikt, samt att undersöka hur dessa kunder vill ta till sig hållbarhetskommunikation. Utifrån syftet och Monkis intresse ämnar studien att besvara frågan om vilka attityder Monkis kunder har till hållbarhet och om deras attityder skiljer sig gentemot andra modekunders attityder. Studien avser också att besvara hur kunderna vill ta till sig hållbarhetskommunikation och om det finns attitydskillnader till hållbarhet inom Monkis kundgrupp. Empirin som verkar som underlag till analysen vilken i sin tur ämnar uppnå syftet, är insamlad med hjälp av enkäter vilka totalt 100 respondenter besvarat. Den insamlade empirin har analyserats med utgångspunkt ifrån den teoretiska referensramen som behandlar områdena; attityder, modekonsumenter samt grön marknadsföring. Resultatet från enkätstudien visar att samtliga respondenter är relativt enstämmiga i dess attityder till hållbarhet, dock är Monkis kunder något mer skeptiska till textilföretagens hållbarhetsarbete och har i något större grad än övriga kunder en önskan om att textilföretag skall arbeta mer för hållbarhet än de gör idag. Resultatet visade också att kunskaperna i ämnet är spridda hos respondenterna generellt och gällande hållbarhetskommunikation var respondenterna mest intresserade av att få information av den karaktären kommunicerat via bilder och visuella intryck från företagens butiker. Studiens slutsatser är att det finns en viss skillnad mellan Monkikundernas attityder till hållbarhet och övriga kunders. Det gick också att urskilja olika kundtyper inom Monkis kundgrupp som hade olika attityder. Utifrån studiens empiri, analys och slutsatser togs det fram rekommendationer till Monkis fortsatta hållbarhetsarbete, men också till modeföretag generellt gällande hållbarhetskommunikation. Dessa var att agera tydligt och förklarande via visuell hållbarhetskommunikation genom företagets butiker. The awareness of sustainability has grown and become increasingly important both for customers but also for the society at large. Because of this, the importance for companies to communicate their sustainability efforts has become essential. To meet the customers’ needs the companies have to determine which attitudes their customers have to sustainability and also which types of sustainability effort that is expected. This is particularly important for fashion companies since the textile industry are characterized by increased consumption and fast-fashion but at the same time facing global and environmental challenges. The purpose of this study is to obtain more knowledge about fashion consumers’ attitudes towards sustainability in the textile business in general and consumer to the fashion company Monki in specific and also to explore how these customers prefer to acquire sustainability communication. Based on the purpose and Monkis interest the study tends to answer questions such as which attitudes towards sustainability Monkis consumers have and how they differ from other fashion consumers’ attitudes and also how the consumer wishes to acquire sustainability communication. The study also intends to answer if there are differences in attitudes within Monkis customer group. The empiric that acts as a basis for the analysis, which in turn intends to achieve the purpose, was gathered using surveys, which a total of 100 respondents answered. The collected empirical data has been analysed on the basis of the theoretical framework, which covers the areas of: attitudes, fashion consumers and green marketing. The result of the survey show that all respondents are fairly united in their attitudes to sustainability, however the result also showed that Monkis customers where more sceptical of the fashion companies sustainability efforts today and had a greater desire that the companies would work more with sustainability. The result also showed that the knowledge of sustainability was scattered among the respondents, and if sustainability communication was used the respondents preferred to receive the information visual through images from the companies stores. The conclusion of the study was that there was a difference between Monkis customers’ attitudes and other customers’ attitudes to sustainability. It was also possible to distinguish that different customer types within Monkis customers group had different attitudes. Based on the study´s empirical data, analysis and conclusion there were made a few recommendations to Monkis future sustainability effort, but also to textile companies in general concerning sustainability communication. These were to communicate clearly and explanatory via visually concepts through their stores.

  • 173.
    Brorsson, Olivia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Henriks, Anna
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Svärd, Philip
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag: konsekvenserna2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Revisionsplikten infördes i Sverige den första januari 1983, detta innebar att alla nystartade aktiebolag skulle utse en revisor. Den första november 2010 infördes lagen som begränsade revisionsplikten. Lagen innebar att färre bolag skulle innefattas av revisionsplikten. Bolag som innefattas av revisionsplikten ska uppfylla minst två av tre följande gränsvärden vilka är fler än 3 anställda, mer än 1,5 miljoner kr i balansomslutning samt mer än 3 miljoner kr i nettoomsättning. Vår kvalitativa studie fokuserar på organisationer och myndigheter som berörs av avskaffandet av revisionsplikten. Vi har valt att studera konsekvenserna som blivit till följd av avskaffandet. I vår referensram har vi beskrivit tidigare studier samt två vetenskapliga teorier, vilka är intressentteorin och legitimitetsteorin. Vi valde att genomföra semi-strukturerade intervjuer med revisionsbyråer, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, organisationen Företagarna, en bank och ett bolag med revisor samt ett bolag utan revisor. Slutsatsen som kan dras av vår studie är konsekvenserna är inte lika stora som från början antogs av både oss och de vi intervjuade. Gränsvärdena är fortfarande ganska låga, därför har organisationer och myndigheter inte påverkats av avskaffandet i så stor omfattning som det befarades. Det vi kommit fram till är att företagen tappar sin kvalitetsstämpel, sitt trygghetsskapande och sin legitimitet gentemot sina intressenter. En positiv konsekvens som uppstått efter avskaffandet är valfriheten som avskaffandet innebar. Företagen får ny möjlighet att se till företagets bästa. Trots många olika svar, är vår slutsats att konsekvenserna inte blivit så märkbara. Dock ser vi desto fler konsekvenser när företag väljer bort sin revisor.

  • 174.
    Brorström, B
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Edström, A
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Ljungkvist, T
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Oudhuis, M
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Uthålligt företagande. Om regionala förutsättningar och förhållningssätt2012Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 175.
    Brorström, Björn
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Den finansiella redovisningens utveckling och kvalitet2008Ingår i: Demokratisk och effektiv styrning. En antologi om forskning i offentlig förvaltning. / [ed] Sven Siverbo, Studentlitteratur , 2008, s. 143-158Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 176.
    Brorström, Björn
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Ljungkvist, Torbjörn
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Oudhuis, Margareta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Brorström, Björn
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Förord2010Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, nr 14, s. 5-6Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Högskolan i Borås fyllde 30 år 2007. En av presenterna vid firandet var ett erbjudande från Västsvenska industri- och handelskammaren att arrangera 30 personliga intervjuer med företagsledare och chefer i olika organisationer i Sjuhäradsbygden. Detta erbjudande sammanföll med diskussioner bland organisationsforskare vid högskolan om att genomföra en studie med syftet att beskriva och förklara varför näringslivet i Sjuhäradsbygden så framgångsrikt klarat att möta nya omvärldsförutsättningar och uppvisat en gynnsam utveckling. Dessa båda omständigheter kopplades samman och ett forskningsprojekt formulerades. Våren 2008 genomfördes 45 personliga intervjuer, det blev några fler än vad det var tänkt, med företrädare för en mängd olika organisationer. Intervjuerna låg till grund för en rapport där en fokusering skedde på den så kallade knalleandan och dess innebörd och betydelse för företagandet i regionen. Knalleandan visade sig vara en starkt bidragande förklaring till den gynnsamma näringsutveckling som skett i regionen, men den innebar också begränsningar för en gynnsam utveckling inte minst genom den negativa inställning till samarbete och högre utbildning som var en påtaglig del av knalleandan. Rapporten väckte uppmärksamhet och forskarna bakom rapporten bestämde sig för att gå vidare och fördjupa studierna. Hösten 2009 publicerades ytterligare en rapport som framförallt uppmärksammades som följd av en beskrivning av modeföretaget JC:s utveckling och av de verksamheter som uppstått till följd av avhopp från JC.

  • 177.
    Brorström, Björn
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Förord2010Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, nr 11, s. 5-6Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Mitt i skogen en bra bit ifrån allfarvägarna bedrivs en mycket omfattande handels- och affärsverksamhet. Konsumenter dras till Ullared och Gekås för att göra storköp och för att fynda varor av olika slag. Ullared och Gekås är ett fenomen som väcker nyfikenhet och frågan är varför det har blivit på detta viset? Vad är det för speciellt med Gekås och Ullared som förklarar att affärsverksamheten blivit så framgångsrik och fortsätter att utvecklas?

  • 178.
    Brorström, Björn
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Donatella, Pierre (Redaktör)
    Kris och kontinuitet2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 179.
    Brorström, Björn
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Styrfilosofier: förekomst och funktionalitet2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 180.
    Brorström, Björn
    Högskolan i Borås, Gemensamma förvaltningen.
    Styrning i offentlig förvaltning: teori, trender och tillämpningar2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 181.
    Brorström, Björn
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Donatella, Pierre
    Brorström, Björn
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Informationskvalitet och finansiell bedömning: resultat av ett redovsiningsexperiment2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 182.
    Brorström, Björn
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Donatella, Pierre
    Kapacitet att möta förändrade förutsättningar?2008Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 183.
    Brorström, Björn
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Donatella, Pierre
    Refrensram för kommunal redovisning: principer, rekommendationer och särskilda informationskvaliteter2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 184.
    Brorström, Björn
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Donatella, Pierre
    The Development and Quality of Financial Accounting2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 185.
    Brorström, Björn
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Donatella, Pierre
    Donatella, Pierre (Redaktör)
    Tillfredsställande utgångsläge: men behov av åtgärder2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 186.
    Brorström, Björn
    et al.
    Högskolan i Borås, Gemensamma förvaltningen.
    Donatella, Pierre
    Petersson, Hans
    Klargörande av huruvida Västra Götalandsregionen har god ekonomisk hushållning2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 187.
    Brorström, Björn
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Edström, Anders
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Oudhuis, Margareta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Framgångsrik förnyelse: Forskningsprogrammet om företagande, traditioner och förnyelse i Sjuhäradsbygden2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Förord: LENA NORDHOLM | Rektor Högskolan i Borås När Högskolan i Borås firade sitt 30-årsjubileum år 2007 överlämnades en present från Industri-och handelskammaren i Sjuhäradsbygden i form av ett erbjudande att arrangera intervjuer med 30 företagare i Sjuhärad. Det forskarteam som med stor entusiasm utförde intervjuerna gjorde inte 30, utan 50 intervjuer, och föreliggande rapport är den andra som baseras på detta forskningsprojekt. Den första rapporten beskrev Knalleandan – både dess positiva effekter för utvecklingen av näringslivet i Sjuhärad, men också begränsningar som denna anda innebar. Till det positiva kan hänföras traditionen att göra affärer och viljan att lösa problem utan extern inblandning. Självständigheten kan samtidigt utgöra en begränsning i att bristen på samarbete kan hämma verksamhetsutveckling. ”Utmaningen är att upprätthålla en god balans mellan självständighet och samarbete och utveckla en förmåga att såsom knallen starkt fokusera på den befintliga kunden samtidigt som nya möjligheter söks inom ramen för en bredare och djupare omvärldsanalys” (sid. 35, rapport nr 3). Denna rapport har väckt stor uppmärksamhet i bygden, och det är med stor spänning vi nu kan ta del av fortsättningen i föreliggande rapport. I denna andra rapport problematiseras framgångsfaktorerna. Vad är det som leder till förnyelse och framgångsrik verksamhetsutveckling? Många olika förklaringar ges, men ett begrepp får speciell uppmärksamhet: dynamik. Att bevara dynamiken i organisation, fortsätta att vara aktiv och effektiv, anpassa sig till förändrade förutsättningar framstår som centralt. De många citaten från företagsledarna illustrerar på ett levande sätt författarnas analys och gör denna rapport mycket läsvärd och intressant. Och förhoppningsvis kommer det ytterligare fortsättning på berättelsen om företagande i Sjuhärad – en verkligt fascinerande historia.

  • 188.
    Brorström, Björn
    et al.
    Högskolan i Borås, Gemensamma förvaltningen.
    Edström, Anders
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Oudhuis, Margareta
    Knalleandan: drivkraft och begränsning2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En utgångspunkt för föreliggande rapport är frågan varför går det så bra för företagen i Sjuhäradsbygden? I rapporten sker en belysning av innebörden och effekterna av de särskilda värden som antas finnas i Sjuhäradsbygden och som går under benämningen knalleandan. I vilken utsträckning utgör knalleandan en drivkraft för utveckling och i vilken utsträckning kan den vara begränsande och hämma gynnsam tillväxt. Rapporten baseras på ett stort antal personliga intervjuer med företagsledare och företrädare för olika typer av samhällsorganisationer i Sjuhäradsbygden.

  • 189.
    Brorström, Björn
    et al.
    Högskolan i Borås.
    Ekström, Karin M.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Löfström, Mikael
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Eklund, Stefan
    Borås Tidning.
    Hållbar framtid: en seminarieserie om hållbart företagande2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under 2012 och 2013 genomfördes fyra seminarier under huvudrubriken Hållbart

    företagande som ett samarrangemang mellan Borås Tidning och Högskolan

    i Borås. Uppmärksammade och inflytelserika företagsledare och samhällsaktörer

    i regionen föreläste om sina erfarenheter av verksamhetsutveckling och uppfattningar

    och tolkningar av innebörden av begreppet hållbar utveckling. Föreläsningarna

    följdes av paneldiskussioner och frågor och kommentarer från seminariedeltagarna.

    Seminarierna dokumenterades och följdes upp med personliga intervjuer i

    form av sju porträtt med fokus på uppfattningar om hållbar utveckling och vilka

    utmaningarna är för samhälle och företag. De sju beskrivningarna och porträtten

    har sedan tillsammans med intryck och observationer vid seminarierna legat

    till grund för fyra kapitel författade av gruppen bakom seminarieserien. Mikael

    Löfström, universitetslektor i företagsekonomi, skriver om gränser för hållbart

    företagande, Karin M. Ekström, professor i företagsekonomi, om innebörden

    och betydelsen av möten, Stefan Eklund, chefredaktör på Borås Tidning, om

    den digitala människan och Björn Brorström, professor i företagsekonomi, om

    den egentliga innebörden av hållbar utveckling. Därefter ombads författaren och

    journalisten Göran Greider att skriva ett slutord baserat på samtliga texter och

    utifrån egna perspektiv på hållbar utveckling.

    Alla dessa delar är samlade i rapporten Hållbar framtid. Den publiceras i Högskolan

    i Borås rapportserie Vetenskap för profession, vars syfte dels är att sprida

    kunskap om resultat av pågående och avslutad forskning vid högskolan, dels medverka

    till debatt om förhållningssätt till utbildning och forskning och högskolors

    och universitets roll och ansvar för en gynnsam samhällsutveckling.

    Denna rapport kommer förhoppningsvis att ligga till grund för diskussioner

    kring innebörden och nödvändigheten av hållbar utveckling i en bred bemärkelse.

  • 190.
    Brorström, Björn
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Eriksson, Ola
    Haglund, Anders
    Kommunal redovisningslag2008Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 191.
    Brorström, Björn
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Haglund, Anders
    Solli, Rolf
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Förvaltningsekonomi2014Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Boken behandlar styrning, organisering och ledning med fokus på kommuner och landsting.

  • 192.
    Brorström, Björn
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Nilsson, Viveka
    Does Organization Matter?: A Study of Physicians' Ideal Organization2008Ingår i: Financial Accountability and Management, ISSN 0267-4424, E-ISSN 1468-0408, Vol. 24, nr 2, s. 193-206Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 193.
    Brorström, Björn
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Nilsson, Viveka
    Solli, Rolf
    Tillbaka till vardagen: om Utbildning Silverdal2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 194.
    Brorström, Björn
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Norén Bretzer, Ylva
    Kommunal ekonomi och politik2008Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 195.
    Brorström, Björn
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Norén Bretzer, Ylva
    Kommunal ekonomi och politik2008Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 196.
    Brorström, Björn
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Siverbo, Sven
    Solli, Rolf
    Etthundra!: Redovisning, organisering och styrning2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver översiktligt forskning som berdrivits inom Kommunforskning i Västsverige sedan starten 1989. Den ger också vissa utblickar mot vad som komma skall.

  • 197. Brorström, Sara
    et al.
    Solli, Rolf
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Framtidens historia.: En studie av visioner, strategier2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Framtiden kan förefalla märklig, det ända som med säkerhet kan sägas är att den blir inte som man har tänkt sig. Ändå produceras och används olika typer av planeringsinstrument i våra städer med allt större frekvens, och det är inte endast planer för hur resurser ska fördelas i den allmänna budgetprocessen, utan visioner, strategier och mål om hur städerna ska te sig om tjugo, trettio år eller ännu längre sikt. Det förefaller finnas en tro på att visioner, strategier och planer kan förändra staden till det bättre men det är också ett sätt att skapa engagemang kring stadens utveckling och mobilisera kraft inför framtiden. Denna rapport syftar till att klargöra hur visioner, strategier och planer (ViSP) används idag och har använts i våra tre stora städer. För även om ViSP inte är ett säkert tecken på vad som kommer att inträffa i framtiden spelar de en stor roll i våra städer, de är performativa (Kornberger och Clegg 2011) och får därigenom saker att inträffa – men kanske inte de som det planeras för. Vi argumenterar emellertid också för att ViSP är baserade på tidigare händelser och det är samspelet mellan dessa två som här står i fokus. Frågan som diskuteras är; Hur används ViSP i våra städer och vart leder det?

  • 198. Brunell, Mats
    et al.
    Appelkvist, Rolf
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Digitalt PrototypLabb: Visualiseringslabb. Förstudie för genomförande2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tidigare förstudier har visat att det finns ett behov av att skapa en mötesplats för forskare, utvecklare, innovatörer, konsumenter, finansiärer och övriga intressenter. Hypotesen har varit att denna mötesplats skulle ligga till grund för att ta fram fler och mer kvalitativa produkter och tjänster och ”träffa mer rätt” vad gäller design tidigt i utvecklingsprocessen. Vad är ett Digitalt Prototyplabb – Visualiseringslabb? Ett Prototyplabbet eller Visualiseringslabb är rent rumsligt och tekniskt ett rum med teknik för visualisering, kommunikation och simulering. Genom datorstöd kan olika processer för innovations- och produktutveckling. Genom teknikstödet skall bättre förståelse för olika problemställningar visas, kommuniceras om och simuleras. Labbet är en pusselbit i en ”mjuk” infrastruktur som omfattar processkunskap och innovationsmetodik i ett bredare perspektiv, detta belyses nedan. Med visualisering avses här att bildligt/grafiskt framställa idéer och begrepp för fortsatt bearbetning. Genom att bildligt/grafiskt konkretisera tankar och idéer tänkes tiden mellan aning och bearbetad idé och även artefakt/produkt, vare sig detta är en vara eller en tjänst, kunna kortas. Rollen för ett Digitalt Prototyplabb Det digitala prototyplabbet som denna rapport behandlar skall ses som en resurs i en process vars syfte är att ta fram Innovativa tjänster eller produkter. Det digitala prototyplabbet skall vara en mötesplats för de ovan nämna intressenterna där många skarpa hjärnor med olika perspektiv samarbetar i att ta fram en produkt eller tjänst med bra kvalité. Det som gör denna variant av labb/”think-tank” unik är att användarna har digitala hjälpmedel samt en vetenskaplig innovativ metod till hjälp. Det digitala prototyplabbet skall dessutom genom rätt utformad presentations- och kommunikationsteknik underlätta design och konstruktionsfasen. Dessa verktyg skall, tillsammans med den kunskap de personer som deltar i processen besitter, ge större förutsättning för att undvika fel och brister samt hitta fler innovativa användningsområden för den tänkta produkten. Det i sin tur bidrar till att produktutvecklingsprocessen tar kortare tid och därmed blir mer ekonomisk. Redan idag använder många företag denna typ av process för s.k. ”In-house” och ”In-the-box” framtagning av produkter samt förbättring/vidareutveckling av dessa produkter. Många gånger saknas dock de hjälpmedel som nämns ovan vilket kan vara en nackdel för produktutvecklingsprocessen. Potentialen för näringslivsutveckling I korthet är potentialen för det digitala prototyplabbet och dess process följande: • Förkorta produktutvecklingscykeln • Förbättra exempelvis tjänster och produkter för företag – ”In-the-Box” • Förbättra förmågan till innovation, exempelvis utgående från nya materials potential • Införa processtekniska lösningar inom flera områden exempelvis logistik och ”waste refinery” • I samverkan med lärosäten och institut kan nya tillämpningsområden såsom transportområdet utvecklas. Potential för utbildningsområdet Det digitala prototyplabbet kan användas för projekt i existerande utbildningar och som facilitet i planerade nya utbildningar. Institutionen för Data och Affärsvetenskap vid Högskolan i Borås arbetar för närvarande med att få tillstånd ett samarbete mellan lärosäten i Kina och USA och om denna satsning bär frukt ser IDA stora möjligheter att kunna använda ett realiserat prototyplabb. Vidare ser projektgruppen en möjlighet för InnovationLab, också det vid Högskolan i Borås att få en ytterligare förstärkning av deras utvecklingsprocess vad gäller IT-projekt i samband med forskning. Potential för forskningen Det digitala prototyplabbet kan användas som en resurs för forskning och aktionsforskning för att öka förståelsen i särskilt tvärvetenskaplig forskning såsom interaktion och användargränssnitt. Området som sådant anknyter forskningsmässigt till redan pågående verksamheter inom Högskolan i Borås inom industrirelaterade aktionsforskning. Projektgruppen har under förstudien knutit kontakter med flera aktörer som ställer sig bakom metod och teknikutvecklingssamarbete. Bland dessa kan nämnas: Högskolan i Borås, Uppsala Universitet, Militärhögskolan samt troligen även Mittuniversitet med norsk partner. Generellt saknas stöd för att skapa en god kommunikation och interaktion inom grupper av individer med olika kunskaper. Vidare finns det behov av att kunna visualisera och interagera mellan olika typer av information i rummet och eventuellt till ett annat geografiskt placerat digitalt prototyplabb. Tanken är att hålla teknikstöden så generella så att olika möjligheter för innovation kan utnyttja resurserna. Processtöd kan därutöver göras för vissa utvalda metoder. På så sätt kan också företagsinterna processgenomföranden möjliggöras i det digitala prototyplabbet. De digitala tekniker som bör användas för att uppnå dessa möjligheter bör vara att installera ett multi-touch interaktionsbord för avstämning av beroende mellan ex vis: mekanisk design och elektronik eller processteg – modellering av affärsverksamheten och teknikstöden för dessa. Vidare skulle s.k smartboards utgöra bra komplement till detta multi-touch interaktionbord. Genom att ytterligare utöka det digitala prototyplabbet med 3D Skanner och 3D printer skulle ett prototyplabb kunna bli en arena för att snabba på produktutvecklingsprocessen. Vidare menar projektgruppen att genom att använda ett IT-stöd för projekthantering – informationshantering, kan utvecklingsprocessen stödjas ytterligare. Detta blir särskilt användbart när de involverade individerna arbetar i olika delar av verksamheterna och om externa aktörer skall kopplas in. Här finns interna system hos Högskolan som kan användas för elev- och interna projekt. Om företag skall acceptera extern hantering av skarpa projekt kommer andra krav på plattformar och IT-lösning in i bilden. Ett annat område som skapar ytterligare möjligheter för användarna i prototyplabbet är nya material och metoder för produktutveckling och problemlösning. De befintliga materialhanteringssystemen stödjer inte de vertikala och horisontella materialperspektiven ett prototyplabb skulle behöva. Det skulle därför behöva utvecklas ett materialhanteringssystem som stödjer de krav som personer i processen kräver. Inom Textilhögskolan pågår nu en förstudie avseende uppbyggnad av ett textilt materialbibliotek. En dialog har även öppnats med potentiell extern aktör i syfte att kunna realisera ett förbättrat materialhanteringssystem med specifikt textilt innehåll. Detta projekt är fristående, men ändå relaterat till det digitala prototyplabbet. Projektgruppen menar att potentialen för ett framtida prototyplabb är stor då det kan hjälpa utveckling av processer, teknikstöd för innovation och produktutveckling. Det digitala prototyplabbet kommer vid en realisering att utgöra en viktig pusselbit i de insatser som nu görs inom ex vis Smart Textiles, HB Ingenjörshögskolan och inom Espiras olika verksamheter. Vi ser också att detta skapar ett kitt och syfte för många av aktörernas olika egna insatser. Affärsmodellen för det digitala prototyplabbet behöver vidareutvecklas så att man kan tillföra kunskap från flera aktörer – en incitamentsmodell - allt i syfte att nå bättre produkter än om enbart kunskap inom det egna företaget eller verksamheten medverkar. Projektgruppen har genom förstudien förankrat idéer hos en kritisk massa av samarbetspartners för en framtida realisering och utveckling av både teknik och metodik i prototyplabbet. Vidare bedömer projektgruppen att finns möjligheter att finna en kärna av intresserade företag för utnyttjande av det digitala prototyplabbet. Genom realisering och användande av lämplig process kan företag gärna i samverkan med andra företag och forskning öka innovationshöjden i produkter och tjänster på många områden. Projektgruppen kan tänka sig att en realiseringsfas inleds för att göra ett försök med ett digitalt prototyplabb. Denna initiala fas för ett framtida prototyplabb avser att detaljplanera en första version av labbet och förankra affärsmodell och finansiering av Labbet hos de identifierade aktörerna inom HB, Espira/Sjuhärad. Vidare behöver ett sådant arbete ytterligare förtydliga formerna för samverkan med identifierade FoU-partners i en konsortieform.

  • 199.
    Brunius, Carl
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Lind, Isak
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Lowering entry barriers in a digital era: A qualitative study about the Swedish fashion industry’s international expansion with Affiliate Marketing.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Enligt en rapport från Tillväxtverket är den svenska marknaden för mode för liten för att mätta allabefintliga bolag. För att nå ut till nya kunder har svenska modeföretag använt sig av e-handel ochonline marknadsföring. Affiliate marketing är en kostnadseffektiv digital marknadsföringsmetod somsvenska modeföretag har använt sig av. Eftersom att det är vitalt för svenska företag att marknadsförasig på och exportera sina produkter till andra marknader är syftet med uppsatsen att breddaforskningen kring Affiliate och försöka förstå Affiliate marketings roll i svenska modeföretagexpansionsstrategi och hur företagen har använt Affiliate marketing i sin expandering.

    Efter att ha genomfört intervjuer gav resultatet från empirin indikationer om att Affiliate marketinghade haft en påverkan på svenska modeföretags genomförda expansion utomlands. Det var viktigt förde intervjuade företagen att kunna samverka med olika intressenter som kunde agera publicister ochskapade intresse på de nya marknaderna. Resultatet visade att Affiliate marketing inte enskilt kundesänka etableringshinder utan att företag var tvungna att genomföra andra åtgärder samtidigt.Det var av större vikt att som företag ha implementerat en fungerande logistik- och betalningslösningpå plats innan svenska modeföretag använde sig av någon typ av marknadsföring som exempelvisAffiliate marketing.

  • 200.
    Brunninge, Olof
    [external].
    Organisational Self-understanding and the Strategy Process: Strategy Dynamics in Scania and Handelsbanken2005Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis investigates the role of organisational self-understanding in strategy processes. The concept of organisational self-understanding denotes members’ understanding of their organisation’s identity. The study illustrates that strategy processes in companies are processes of self-understanding. During strategy making, strategic actors engage in the interpretation of their organisation’s identity. This self-understanding provides guidance for strategic action while it at the same time implies understanding strategic action from the past. Organisational self-understanding is concerned with the maintenance of institutional integrity. In order to achieve this, those aspects of self-understanding that have become particularly institutionalised need to develop in a continuous manner. Previous literature on strategy and organisational identity has put too much emphasis on the stability/change dichotomy. The present study shows that it is possible to maintain continuity even in times of change. Such continuity can be established by avoiding strategic action that is perceived as disruptive with regard to self-understanding and by providing interpretations of the past that make developments over time appear as free from ruptures. Self-undertsanding is hence an inherently historical phenomenon. Empirically, this study is based on in-depth case studies of strategy processes in two large Swedish companies, namely the truck manufacturer Scania and the bank Handelsbanken. In each of the companies, three strategic themes in which organisational self-understanding has become particularly salient are studied.

1234567 151 - 200 av 1528
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-cite-them-right
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf