Endre søk
Begrens søket
1234567 151 - 200 of 1945
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-cite-them-right
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Andersson, Magnus
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Foldevi, Petter
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    “Det är lite avskräckande innan man har koll“: en användbarhetsstudie av discoverysystemet Unisearch2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The aim of this bachelor's thesis is to examine how students at Linköpings universitet use the discovery tool Unisearch by answering the following research questions: How do the students use Unisearch to find information? What types of problems do they encounter and what assistance does Unisearch provide? What are the students' opinions about Unisearch?

    We presented five students with five common library research tasks that students typically encounter. By using a combination of observations and follow up interviews we obtained empirical data, which we then analyzed using the model “The Five Dimensions of Usability” by Whitney Quesenbery.

    Our findings show that the students considered Unisearch to be an adequate search tool. They found Unisearch relatively easy and efficient to use. The main problem the students encountered concerned the terminology used in Unisearch, especially when it comes to limiters. Another problem encountered was that students sometimes failed to notice when limiters were retained for new searches or lost during a search. The students also stated that there is a lack of resources that provide help or guidance concerning the use of Unisearch.

  • 152.
    Andersson, Maria
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Josefsson, Elsa
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Rätt förutsättningar?: Om implementeringen av fritidshemmets läroplan2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning

    Fritidshemmet har sedan 2016 haft ett eget kapitel i läroplanen. I detta kapitel anges vad fritidshemmets verksamhet syftar till och det centrala innehåll som undervisningen i fritidshemmet skall behandla. Fritidshemmen är ålagda att arbeta läroplanstyrt i sina verksamheter. Fritidslärares och rektorers förutsättningar för att implementera läroplanen ser mycket olika ut. Vi har undersökt vilka förutsättningar som fritidslärare och rektorer upplever att de har för att implementera läroplanens kapitel för fritidshem i sina verksamheter.

    Syfte

    Syftet med denna studie är att undersöka vilka förutsättningar som fritidslärare och rektorer upplever att de har för att implementera innehållet i läroplanens kapitel för fritidshemmet.

    Metod

    Studien har genomförts med kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har kategoriserats och analyserats ur ett ramfaktorteoretiskt perspektiv.

    Resultat

    Resultatet av studien har belyst flera områden då materialet varit rikt. Studien visar att implementeringen av läroplanen i fritidshemmet inte har varit helt lätt att genomföra. Olika förutsättningar påverkar implementeringen av läroplanen, som vilken syn fritidslärare och rektorer har på verksamheten, vilken tid de har till samtal och dialog om uppdraget och till planering och utvärdering av verksamheten, men också lokaler och ekonomiska resurser. Utbildningsnivån hos fritidshemmets personal är en viktig aspekt för att implementera läroplanen, likaså att man som utbildad fritidslärare är den som är bärare av såväl kunskap om läroplanen och hur den skall implementeras som kvalitetssäkring av fritidshemmets verksamhet. Det som också framträder i studien är att den fysiska närvaron av personal på arbetsplatsen är en förutsättning för att kunna arbeta läroplanstyrt. En förutsättning för implementering är också rektors kunskaper om fritidshemmets situation och att de har en medvetenhet om fritidslärares behov.

  • 153.
    Andersson, Matilda
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Hedström, Anna
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    ”Det är aldrig barnet det är fel på!”: En kvalitativ studie kring barns sociala samspel i förskolan.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    InledningUtifrån våra egna tankar, erfarenheter och uppfattningar, kring barns sociala samspel, valde vi att undersöka hur förskollärare arbetar för att främja barns sociala utveckling. Både Läroplanen för förskolan och Skollagen talar för att förskollärare har ansvaret att stimulera varje barns utveckling och lärande. Av denna anledning ville vi därför undersöka hur detta praktiseras i verksamheten med utgångspunkt i barns sociala samspel.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare tolkar begreppet ”socialt samspel” samt deras beskrivningar av hur de arbetar för att utveckla barns sociala samspel.MetodI detta avsnitt presenteras intervju som kvalitativ metod med inspiration av fenomenografi som forskningsansats. Här framförs även urvalet och hur genomförandet av arbetet har gått till. Processen från det insamlade materialet till kategorisering tas upp. De olika etiska ställningstagandena redogörs och beskrivs med hänsyn till undersökningen.ResultatUtifrån våra frågeställningar visar resultatet att förhållningssättet gentemot barnen är avgörande för utvecklingen i det sociala samspelet. Det framgick att miljön påverkar och har betydelse för det sociala samspelet. Miljön används även för att skapa gemensamma upplevelser för barnen i syfte av att stimulera samt utveckla det sociala samspelet. Med ett tydligt ledarskap kan förskollärare lättare inkludera barn med sociala svårigheter. Verksamheten bör även vara tydligt strukturerad och utformad för att främja inkludering samt socialt samspel. Tecken på barns svårigheter kan uppmärksammas genom att barnet till exempel har svårt för att kommunicera, saknar förståelse för de sociala lekreglerna eller blir utåtagerande. Dessa svårigheter märks ofta av i sociala sammanhang, men framför allt i den fria leken. Genom observationer kan förskollärare se när och varför samspelet brister och ta till åtgärder för att förhindra att det sker igen. Barngruppens storlek ses likt en betydelsefull faktor för det sociala samspelet. Det framgick att mindre grupper kan underlätta för barnet, i samspel med andra, och därmed gynna den sociala utvecklingen.

  • 154.
    Andersson, Moa
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Karlman, Anna-Clara
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Lärobok som stöd eller hinder?: En kunskapsöversikt om val och användning av bok och lärarhandledning i matematik.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Läroböcker har visat sig kunna ha en styrande roll i matematikundervisningen. Men är läroboken ett stöd i undervisningen eller är den ett hinder? Kunskapsöversikten kartläggerforskning om matematikboken och tillhörande lärarhandledning. Syftet är att beskriva vad som kännetecknar den forskning om användning av läroböcker och lärarhandledningar i matematik som redovisas i ett urval av vetenskapliga publikationer från nordeuropeiskaforskare. Vi sammanfattar de resultat som redovisats, men redogör även för metodik, teoribakgrund och andra kännetecken hos publikationerna. Vi har begränsat studien till norra Europa, eftersom det är en region där läroböcker har en viktig roll i undervisningen, och tillperioden efter 2013, eftersom den senaste vetenskapliga översikten om matematikläroböckerpublicerades då (Fan et al. 2013). I vår översikt har vi särskilt riktat in oss på lärarnas motiv bakom val och användning av matematikbok och lärarhandledning, såsom de framträder i de granskade artiklarna. Avsikten är att besvara frågeställningen:• Vilka positiva och negativa effekter kan val och användning av matematikbok och lärarhandledning ha på matematikundervisningens utformning? I kunskapsöversikten tydliggörs några kännetecken som finns i forskningen om läroböcker i matematik. Artiklarna sorterades in i olika egenskaper för att tydliggöra likheter och skillnader. Kartläggningen visade bland annat att artiklarna har en spridning mellan teori och begrepp, exempelvis hänvisar författaren till teoretisk utgångspunkt i endast tre av artiklarna. Resultaten som tydliggörs visar att matematikbok och tillhörande lärarhandledning har bådepositiva och negativa effekter på undervisningens utformning. Våra resultat indikerade bland annat att matematikböcker kopplar i olika grad till läroplanens mål, vilket kan vara en negativeffekt på undervisningens utformning. Det kan resultera i att eleverna inte får möjlighet ytträna på samtliga mål i läroplanen. En ytterligare aspekt som vårt resultat visade är att lärarhandledningen kan ge ett stöd för läraren vid planering och genomförde, vilket kan vara en positiv effekt på undervisningens utformning. En kunskapslucka, inom forskningen i matematik, som visade sig var att det finns bristande forskning om hur undervisningen skullese ut utan lärobok. Vi anser därför att vår kunskapsöversikt har stor relevans för läraryrket.

  • 155.
    Andersson, Moa
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Karlman, Anna-Clara
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Ska vi låta boken styra?: Lärares erfarenheter av att arbeta med respektive utan matematikbok2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I skolan har läroböcker länge haft en framträdande och central roll i matematikundervisningen. Det har visat sig att allt fler lärare har börjat välja bort boken i undervisningen och istället arbeta mer varierat. I undersökningen kommer det bland annat att undersökas vad matematikboken kan medföra för möjligheter och svårigheter i undervisningen. Den här undersökningen utgår från tidigare forskning gällande matematikboken och är en fördjupning av kunskapsöversikten (Andersson & Karlman 2018) som vi tidigare har sammanställt. Syftet med undersökningen är att ta reda på vad verksamma lärare har för erfarenheter av undervisning med matematikbok respektive undervisning utan matematikbok. När undersökningen genomförs kommer vi att utgå från frågeställningarna:

    • Vad finns det för möjligheter och svårigheter med undervisning med respektive utan matematikbok?
    • Hur ser undervisningens utformning ut med respektive utan matematikbok.

    Undersökningen genomfördes via kvalitativa intervjuer då det var lärarnas utsagor som skulle vara centrala i resultatet. Semistrukturerade intervjuer valdes som redskap för att kunna få fram djupare reflektioner och utsagor av lärarna. Empirin i undersökningen har hämtats från fem lärare som är verksamma i årskurserna 1–3. En tematisk analys användes för att identifiera teman i lärarnas utsagor. Resultatet visade bland annat att när matematikoken tillämpas kan undervisningen bli ensidig. Om undervisningen blir ensidig kan det då påverka elevers attityd till ämnet. När elevernas attityd ändras till det sämre kan det göra att de tappar motivation till matematiken. Ett annat resultat visade att undervisning med matematikbokens både inre och yttre horisonter kan bidra till att den blir mer varierad. När undervisningen blir mer varierande ges eleverna chans att få lära sig på flera olika sätt, vilket kan bidra till att eleverna får möjlighet att befästa djupare kunskap.

  • 156.
    Andersson, Sandra
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Gencoglu, Boran
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Kan informations- och kommunikationsteknologi främja elevers läs- och skrivfärdigheter?2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna kunskapsöversikt handlar om hur IKT (informations- och kommunikationsteknologi) kan användas som ett pedagogiskt verktyg i ämnet engelska. Under 2017 har styrdokumenten reviderats för att stärka den digitala kompetensen i skolan. De reviderade styrdokumenten träder i kraft den 1 juli 2018 (Skolverket 2017). Som framtida grundlärare med inriktning för arbete i årskurs 4-6 bör vi därför ha kunskap om hur IKT kan användas som ett pedagogiskt verktyg i undervisning.

    Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka om IKT kan främja elevers läs- och skrivfärdigheter i ämnet engelska. Vilka för- och nackdelar finns det och vad behöver lärare ta hänsyn till när de använder IKT i undervisning? Vi har systematiskt gjort litteratursökningar för att ta del av forskningsfältet. Detta har gjorts via två databaser, Eric ProQuest och Primo, som vi har tillgång till via Högskolan.

    Resultatet som framkommer visar att IKT kan främja elevers läs- och skrivfärdigheter om det används planerat och med tydligt syfte, framförallt om det sker i kombination med det sociokulturella lärandet. Om lärare använder sig av IKT i sin undervisning utan tydligt syfte kan det rent utav vara skadligt för elevers läs- och skrivfärdigheter. Resultatet visar att det främst är elevers skrivfärdigheter som utvecklas med IKT som hjälpmedel, en av de viktigaste anledningarna är att elever får större möjlighet att redigera sina texter utan större ansträngning. Resultatet visar också att elevers läsfärdigheter har potential till att utvecklas med IKT som hjälpmedel, ett hinder som framkommer är dock att elever har bättre läsförståelse om texten är i pappersformat än om texten är i digitalt format.

    FÖRORD

    Många av de artiklar vi mött på vägen har tagit upp många intressanta aspekter om IKT, men få belyser vilka färdigheter som kan utvecklas med hjälp av IKT. Desto färre belyser vilka kunskaper som kan utvecklas inom ett specifikt ämne. Vi har därmed behövt läsa forskning som studerat IKT inom ämnena engelska som andraspråk, engelska som förstaspråk och svenska som förstaspråk. Även om några artiklar kommer från forskning som i första hand fokuserar på engelska och svenska som förstaspråk är de relevanta för vår kunskapsöversikt i och med att språkinlärning och språkfärdigheter handlar om att kunna tala, skriva, lyssna och läsa, oavsett språk. Vi som skriver denna kunskapsöversikt studerar till grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 vid högskolan i Borås och har fördelat arbetet jämt oss emellan. Vi har båda skrivit lika mycket, utöver det har Sandra fokuserat på språkets form och utseende, medan Boran har varit ansvarig för att alla referenser är korrekta.

  • 157.
    Andersson, Sandra
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Gencoglu, Boran
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Surfplattor i mellanstadiet: en kvalitativ studie om hur lärare förändrat sin läs- och skrivundervisning2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vår studie syftar till att förstå om och på vilka sätt 1:1-satsningen i form av surfplattor har kommit att förändra grundlärares läs- och skrivundervisning i ämnet svenska. Detta har undersökts genom semistrukturerade intervjuer med sex stycken grundlärare i en större svensk stad. Resultatet analyseras med hjälp av det sociokulturella perspektivet och Wahlströms didaktiska teori. Resultatet visar att lärare har förändrat sin läs- och skrivundervisning på flera sätt. Framförallt har skrivundervisningen förändrats genom att lärarna ger mer respons och följer elevernas skrivprocess på närmare håll. Lärarna visualiserar på nya sätt och har kontakt med sina elever på sätt som inte var möjliga innan 1:1-satsningen. Läsundervisningen har däremot inte förändrats i samma utsträckning. Lärarna använder dock mer individanpassade texter samt appar för att utveckla elevernas kunskaper.

  • 158.
    Andersson, Sara
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Svensson, Jessica
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Barns inflytande i förskolan: med fokus på barns perspektiv2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    För att kunna ge barn inflytande behöver man försöka komma nära barnets perspektiv, vilket man gör genom att lyssna på, försöka förstå och bekräfta barnet. Det ger barnet en upplevelse av att det jag förmedlar, säger eller på olika sätt visar med kroppen- det är viktigt! Att uttrycka sig lönar sig, för då hjälper någon mig. Detta skapar också i det längre perspektivet individer som tror att man kan, och som vill och vågar arbeta för en bättre värld, både i de små och stora sammanhangen. Då arbetar vi i förskolan för en hållbar utveckling för både individ och samhälle och främjar demokratiska värderingar hos barnen. Ovanstående är våra egna personliga tankar kring barns inflytande och en stark faktor till varför vi velat undersöka barns inflytande närmare. Studiens syfte är att undersöka hur barns reella inflytande i förskolan ser ut utifrån barns perspektiv. Vi vill också undersöka förskollärares syn på barns inflytande samt hur den påverkar barns inflytande i förskolan. På så sätt vill vi bidra med kunskap inom området. Den teoretiska ramen utgår från den sociokulturella teorin med Vygotskijs och Korczaks tankar i spetsen. Av relevans för studien är också Shiers modell för barns inflytande.En kvalitativ metod med fenomenografi som ansats har tillämpats. Datainsamlingen har gjorts genom observationer i barngrupp samt intervjuer av förskollärare. Observationerna har gjorts i två barngrupper på två olika förskolor; en barngrupp med barn i åldrarna ett till fyra år och en där barnen var fyra till fem år. Intervjuerna gjordes med fem förskollärare verksamma på de båda förskolorna. Resultatet av studien visar att barns reella inflytande verkar påverkas av förskollärarens förhållningssätt till barns inflytande. Förskollärares syn på barns inflytande är i sin tur det som avgör vilket inflytande förskolläraren ger varje barn i förskolan. Studien visar att förskollärarna lyssnar till barnen och ger dem stöd i att uttrycka sin mening. Att närma sig barns perspektiv och att låta barn delta i beslutsfattande processer är däremot mer komplicerat. I resultatet av studien verkar det som att barnen inte har så mycket reellt inflytande utan det handlar mycket om det indirekta inflytandet, vilket mer handlar om att förskolläraren observerar det barnen är intresserade av och utifrån det planerar verksamheten. Förskollärarna uttrycker flera hinder för att arbeta med barns inflytande på ett tillfredsställande sätt. Det råder även olika syn på vad som innefattar begreppen barnsinflytande och barns perspektiv.

  • 159.
    Andersson, Susanne
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Uppman, Sofie
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    En fokusgruppsstudie om digital kompetens i förskolan: Prova, testa, göra om - där skapas kompetens2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    För att ge barn möjlighet att utveckla digital kompetens behöver förskollärare ha kunskap och intresse att arbeta med digitala verktyg i förskolan. Vi lever i en värld där digital kompetens behövs eftersom samhället till stor del fungerar digitalt. Av den anledning har vi valt att göra en undersökning med syfte att skapa mer kunskap om digital kompetens i förskolan. För att nå syftet använder vi oss av följande frågeställningarna “vad innebär digital kompetens för förskollärare” samt “hur kan användandet av digitala verktyg enligt förskollärare bidra till barns lärande och utveckling”. Det kommande förslaget för revidering av förskolans läroplan framhäver att barn skall ha möjlighet att utveckla adekvat digital kompetens och det är förskollärarnas ansvar att i sin undervisning möjliggöra för detta. I studien presenteras tidigare forskning och annan litteratur som belyser styrdokument och riktlinjer, dessutom förskollärares kunskaper om digitala verktyg samt barns lärande genomdigitala verktyg. Vi har valt en kvalitativ metod som genomförs genom fokusgruppssamtal. Fokusgruppssamtal har som syfte att fördjupa en kunskap genom diskussion mellan flera deltagare, i det här fallet för att synliggöra hur förskollärare resonerar kring digital kompetens i förskolan. Resultatet visar att förskolläraren behöver vara intresserade och motiverade att använda digitala verktyg i förskolan. Förskollärarens kunskaper kring verktygens användningsområde samt möjligheter påverkar möjligheterna för barns lärande genom digitala verktyg. Resultatet visar även att förskollärarna anser det vara viktigt att arbeta med digitala verktyg för att ge barn de kunskaper som kommer att behövas för kommande skolgång och arbetsliv. Vidare visar resultatet att förskollärarna ser det lustfyllda lärandet som drivkraften i arbetet där barns erfarenheter och intressen är utgångspunkten. Förskollärarna har flera mål när de medierar med digitala verktyg, där ämneskunskaper utvecklas genom kommunikation och samspel mellanbarn.

  • 160.
    Andersson, Ulf
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Maurin Söderholm, Hanna
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Andersson Hagiwara, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Clinical reasoning in the emergency medical services: an integrative review2019Inngår i: Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine, ISSN 1757-7241, E-ISSN 1757-7241Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Abstract: Clinical reasoning is the process of gathering and understanding information conducted by clinicians in the emergency medical services (EMS) so as to make informed decisions. Research on clinical reasoning spans several disciplines, but a comprehensive view of the process is lacking. To our knowledge, no review of clinical reasoning in the EMS has been conducted.

    Aim: The aim was to investigate the nature, deployment, and factors influencing EMS clinicians’ clinical reasoning by means of a review.

    Method: Data was collected through searches in electronic databases, networking among research teams ,colleagues and friends, “grey literature,” and through ancestry searches. A total of 38 articles were deemed eligible for inclusion and were analyzed using descriptive thematic analysis. The analysis resulted in an overarching finding -namely, the importance for EMS clinicians to adjust for perceived control in unpredictable situations. Within this finding, 3 themes emerged in terms of EMS clinicians’ clinical reasoning: (1) maintaining a holistic view of the patient; (2) keeping an open mind; and (3) improving through criticism. Seven subthemes subsequently emerged from these three themes.

    Results: This review showed that EMS clinicians’ clinical reasoning begins with the information that they are given about a patient. Based on this information, clinicians calculate the best route to the patient and which equipment to use, and they also assess potential risks. They need to be constantly aware of what is happening on the scene and with the patient and strive to control the situation. This striving also enables EMS clinicians to work safely and effectively in relation to the patient, their relatives, other clinicians, associated organizations, and the wider community. A lack of contextually appropriate guidelines results in the need for creativity and forces EMS clinicians to use “workarounds” to solve issues beyond the scope of the guidelines available. In addition, they often lack organizational support and fear repercussions such as litigation, unemployment, or blame by their EMS or healthcare organization or by patients and relatives.

    Conclusion: Clinical reasoning is influenced by several factors. Further research is needed to determine which influencing factors can be addressed through interventions to minimize their impact on patient outcomes.

  • 161.
    Andreasson, Linda
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Christerson, Ida
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    ”De springer till kaffet”: en studie om barns upplevelser av stress i förskolan2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Med anledning av publicerade rapporter, studier och tidningsartiklar om ökad stress på förskolan, hos såväl barn som pedagoger, riktar denna studie sitt fokus mot barns upplevelse av stress på förskolan. Syftet med studien är att undersöka om barnen upplever stress på förskolan, hur de i så fall beskriver denna, hur de hanterar den uppkomna stressen och vad som påverkar deras upplevelser. Studien utgår från en kvalitativ metod med fokus på intervjuer av barn, såväl enskilt som i grupp och totalt sex barn har deltagit. Studien visar att barn på ett realistiskt sätt kan beskriva såväl begreppet stress som reaktioner på densamma. Deras egna erfarenheter är kopplade till såväl privatlivet som till förskolans verksamhet. Den stress som barnen upplever i förskolan kan kopplas till olika faktorer, bland annat förskolans miljö, lokaler, ljudnivå och känslan av att hinna först till den bästa cykeln. Vidare visar studien att den stress som uppkommer på förskolan, hanteras av barnen med hjälp av relationer till andra barn och pedagoger samt med hjälp av olika copingstrategier och resurser.

  • 162.
    Andrén, Erik
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Petersson Sällberg, Fanny
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Dokumentdatabaser i praktiken: En studie om användandet av MongoDB2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Informationshantering med dokumentdatabaser har ökat i omfattning de senaste åren och tekniken finns nu representerad bland de fyra mest använda databaserna i världen. Den här studien undersöker användningen av dokumentdatabaser samt vad som kan ligga bakom valet att börja använda dem. För att studera användandet av dokumentdatabaser har den mest populära dokumentdatabasen, MongoDB, valts ut som studiens undersökta fall. Studien har genomförts genom att studera litteratur och publicerat material om databastekniken samt genom att utföra intervjuer med användare av denna. MongoDB har beskrivits som lämplig för användning vid hantering av olika typer av applikationer eller system med ostrukturerad data och för användning i skalbara miljöer. Den har även beskrivits som lättillgänglig och enkel att lära sig då den har en gratisversion och mycket manualer på internet. Studien har visat att dokumentdatabaser kan användas för att hantera information i avgränsade miljöer så som mobil- eller webbapplikationer men även i skalbara system med stora mängder data. Dokumentdatabaser har visat sig motiveras för användning tack vare sin möjlighet att hantera flexibilitet i datastruktur och datavolym. För att kunna erbjuda flexibilitet kring struktur och volym har vissa avkall gjorts gällande transaktionssäkerhet och dataintegritet för dokumentdatabaser. Detta har kunnat påvisas som de främsta motiveringarna för användning av dokumentdatabaser men också som en av de främsta motiveringarna emot att använda dem.

  • 163.
    Andrén, Filip
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Rama, Meriton
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Olika elever, olika strategier: Läsförståelsens påverkan på problemlösningsförmågan2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka vilka strategier de undersökta eleverna använder när de löser matematiska problem och om språkförmågan påverkar problemlösningsförmågan. För att genomföra undersökningen har vi använt oss av följande två frågeställningar:

    - Vilka strategier använder de undersökta eleverna för att lösa matematiska problem?

    - Finns det någon skillnad i strategianvändning mellan de undersökta eleverna medsvenska som förstaspråk och eleverna med svenska som andraspråk?

    Utifrån tidigare forskning har vi skapat ett teoretiskt ramverk som beskriver strategianvändning hos elever i problemlösning. Vi intervjuade elever i mindre grupper från två olika skolor för att kunna svara på de båda frågeställningarna. Genom analys av resultatet från intervjuerna mot ramverket kunde strategier hos elevgrupperna synliggöras. Elevgrupperna placerades in i grupper utifrån vilka strategier de använde sig av under problemlösningen för att synliggöra ett samband i strategianvändning. Slutligen diskuterar vi vilken metod som har använts för att svara på syftet med undersökningen samt vilka för och nackdelar det kan ha inneburit för resultatet.

    För att uppnå vårt syfte, som är att undersöka vilka strategier elever använder när de löser matematiska problem och om språkförmågan påverkar problemlösningsförmågan, har vi använt oss av en kvalitativ metod. Genom att intervjua eleverna i mindre grupper om två till tre elever i varje grupp fick vi möjlighet att lyssna på hur de diskuterade sig fram till en lösning på problemen som presenterades. Analysen genomfördes utifrån det teoretiska ramverket. Genom att jämföra resultatet av intervjuerna med det teoretiska ramverket kunde elevgrupperna placeras i kategorier utifrån vilka strategier de använt under problemlösning.

    Resultatet av studien visar att elever använder sig av olika strategier när de löser matematiska problem. Varför de använder sig av olika strategier är svårt att säga men vår tolkning visar på att språkförmågan är en betydelsefull faktor på huruvida de undersökta eleverna klarade av att lösa matematiska problem.

  • 164.
    Andrén, Jennifer
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Hrnić, Hanna
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    ”STÅ PÅ DIG FÖR BARNETS SKULL!”2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning

    Detta arbete kommer att belysa vad begreppen kränkande behandling och mobbning har förinnebörd hos pedagoger i förskolans verksamhet. Kränkande behandling och mobbning är ett problem som förekommer i alla delar av skolväsendet. Vi vill belysa att pedagoger är medvetna om att problemet redan finns i förskoleåldern. Vi anser att detta bör synliggöras mer för alla i samhället.

    Syfte

    Vårt syfte är att undersöka vilka uppfattningar pedagoger har om arbetet mot kränkandebehandling och mobbning. Vi har valt att belysa hur pedagogerna förhåller sig till begreppen kränkande behandling och mobbning i förskolan.

    Metod

    I vår undersökning har kvalitativa intervjuer använts som metod. Dessa intervjuer har skett på två olika förskolor, med åtta pedagoger.

    Resultat

    Resultatet av denna studie har visat att pedagoger är medvetna om vad som kan ske inom förskolans verksamhet när det gäller kränkande behandling och mobbning. De använder sig av olika arbetssätt för att motverka kränkande behandling och mobbning mellan bådepedagoger och barn och barn och barn, men även pedagoger och pedagoger. De flesta avpedagogerna anser att det är viktigt att se till barnens känslor, och att vara lyhörda införbarnen. De förklarar att barnens tolkningar av situationen är det viktigaste samt att barnensupplevelser är det som pedagogerna bör ta till vara på. Det är även viktigt för pedagogerna att inte tala över eller om barnen i verksamheten. Att kommunicera med pedagoger i sittarbetslag och även med barnen är en stor del av ett arbete som ska motverka kräkningar och mobbning. Ett förebyggande arbete är av stor vikt för att barnen ska få en bra upplevelse påförskolan.

  • 165.
    Angel, Mikael
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Lungström, Annie
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    ”Inte bara något man sätter upp på väggen”: En studie om pedagogers reflektioner kring pedagogisk dokumentation2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien använder sig av ett didaktiskt perspektiv, då arbetet med pedagogisk dokumentationär till för att analysera och reflektera över vad som sker, hur lärande ska skapas, varför lärandet skapas och för vem lärandet är till för. Det är relevant att undersöka just pedagogisk dokumentation för att det är ett aktuellt ämne som får mycket plats i arbetet på förskolan. Vårt intresse ligger i själva arbetsprocessen som sker när en pedagogisk dokumentation skapas, närmare bestämt pedagogernas reflektioner över dokumentationen. Pedagogisk dokumentation är något som varje pedagog utformar utefter den individuella verksamheten. Det är en process i processen, där en process kan vara att hantera, analysera och utvärdera den egna dokumentationen. I föreliggande uppsats innebär en process ett pågående lärande, ett arbete som är i en ständig progression. Det är något som aktivt sker och alltid utvecklas framåt och är konstant.

    Syfte

    Syftet med denna studie är att skapa större kunskap om pedagogers reflektion om dokumentation och på vilka olika sätt dokumentationen betraktas som blivande pedagogisk. Mer specifikt riktar studien sig mot att undersöka vad pedagoger reflekterar över och för vem den pedagogiska dokumentationen utförs. Med hjälp av en kvalitativ studie vill vi undersöka hur pedagogers olika arbetsprocesser med dokumentation kan se ut.

    Metod

    I denna studie valdes en kvalitativ metod. Att använda en kvalitativ metod ger en större inblick i den pedagogiska verksamheten genom att den insamlade empirin fångar allt som sägs under en intervju. Denna kvalitativa studie i form av intervju har inspirerats av enfenomenografisk semistrukturerad intervju, där frågorna är utformade för att lägga fokus på det centrala ämnet i studien; reflektionen kring pedagogisk dokumentation. I arbetet med analys av empirin har en fenomenografisk analysmodell använts.

    Resultat

    Resultatet pekar på att arbetet med pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som är till stor hjälp för pedagoger som arbetar inom förskoleverksamheten. Det går att arbeta med pedagogisk dokumentation på många olika sätt men det slutgiltiga resultatet med arbetet med pedagogisk dokumentation är för att skapa en progression. Progressionen är till för verksamheten, för pedagogen och för barns lärande. Att arbeta med pedagogisk dokumentation i relation till de didaktiska frågeställningarna: hur, vad, varför och för vem gör att den pedagogiska dokumentationen blir mer innehållsrik och skapar en reflektion som speglar på professionen, barns utveckling och hur en aktivitet förs vidare.

  • 166.
    Angervall, Petra
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Doctoral supervision for career competition? Negotiating Social Capital in Research education.2018Inngår i: The Peaceful University: aspirations for academic futures, compassion, generosity, imagination and creation / [ed] Research Institute for Higher Education, Hiroshima University, 2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Academic policy in Europe currently emphasizes efficiency and high performance along with ‘flexible entrepreneurialism’ and creativity in ways that can appear to be both contradictive and double edged on several levels in academic institutions (Ball, 2012; Bendix Petersen, 2009). The present paper relates to this aspect of higher education policy. It is based on a study with 52 research students on different doctoral programs in Education Sciences at six Swedish universities and asks questions about how these doctoral students understand, cope with and challenge different demands in their research education and what kind of relationship they have with their research supervisors. Supervisors constitute institutional and relational social capital in a double sense and are vital for how the research students' bond and link resources in research education (Putnam, 2001). As the data and analysis shows, in fact the students create directions and legitimacy in different practises (Nahapiet and Ghoshal, 1998) depending on the kind of social capital they have or gain access to: institutional or relational, individual-competitive or collective-horizontal and their social capital is thus related to what they can share collectively, such as in conferences, seminars and teaching. These activities help them to develop exchange and bonding value and form bridges between interests and networks; either horizontal or more vertical ones (e.g. influential contacts). Depending on the ‘academic value’ of the social capital of a research supervisor we see that these research students get access to specific and more or less ‘advantageous’ paths. Also, it appears as if social capital is unevenly shared and distributed between groups and individuals and is specifically related to gender (Moren Cross and Lin, 2008). This creates unequal conditions for men and women research students in research education.

  • 167.
    Angervall, Petra
    et al.
    University of Gothenburg.
    Beach, Dennis
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. University of Gothenburg.
    Akademins ”hemmafruar”: Om kvinnliga lektorers arbete i högskolans service- och tjänstesektor2018Inngår i: Universitet AB. Om kommodifiering, marknad och akademi / [ed] Marcus Agnafors, Göteborg: Diadalos , 2018Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 168.
    Angervall, Petra
    et al.
    University of Gothenburg.
    Beach, Dennis
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. University of Gothenburg.
    Dividing academic work: gender and academic career at Swedish universities2017Inngår i: Gender and Education, ISSN 0954-0253, E-ISSN 1360-0516Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Recent changes within the higher education system have affected the balance of academic labour. This article is based on interviews with 25 women lecturers in Education Faculties at Swedish Universities. It specifically addresses the shifting balance in terms of the increased separation between teaching and research in relation to gender, and the relationship between career advancement and gender this promotes. Distinctions concerning gender and academic labour and an enhancement of these power structures are identified, as well as how these affect possibilities of academic advancement. In conclusion, this study illustrates how women academics understand and navigate their academic career in relation to gendered attributes of academic work such as competitiveness, caretaking and responsibility are discussed. 

  • 169.
    Angervall, Petra
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Beach, Dennis
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    The Exploitation of Academic Work: Women in Teaching at Swedish Universities2018Inngår i: Higher Education Policy, ISSN 0952-8733, E-ISSN 1740-3863, Vol. 31, nr 1, s. 1-17Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study concerns some of the implications of the increasing commodification of the higher education sector. It tries to highlight how higher education institutions have developed in the late 2000s through the reform path that was introduced to transform programmes and employees into marketable products. New forms of governance that change institutional contexts and concrete practices accompany this change. Based on interviews with a group of female academic lecturers and teachers, we look in particular at how the work structure is organized and practised at Swedish universities. The results illustrate a greater division of labour and a fragmentation of academic work that can be explained by recent developments. More specifically, it appears as if female academics in teaching-intensive departments do work that serves the interests of others (often men), foremost in areas and practices such as research.

  • 170.
    Angervall, Petra
    et al.
    University of Gothenburg.
    Beach, Dennis
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. University of Gothenburg.
    The Exploitation of Academic Work: Women in Teaching at Swedish Universities2018Inngår i: Higher Education Policy, ISSN 0952-8733, E-ISSN 1740-3863Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study concerns some of the implications of the increasing commodification of the higher education sector. It tries to highlight how higher education institutions have developed in the late 2000s through the reform path that was introduced to transform programmes and employees into marketable products. New forms of governance that change institutional contexts and concrete practices accompany this change. Based on interviews with a group of female academic lecturers and teachers, we look in particular at how the work structure is organized and practised at Swedish universities. The results illustrate a greater division of labour and a fragmentation of academic work that can be explained by recent developments. More specifically, it appears as if female academics in teaching-intensive departments do work that serves the interests of others (often men), foremost in areas and practices such as research.

  • 171.
    Angervall, Petra
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Gustafsson, Jan
    Högskolan Väst.
    Silfver, Eva
    Umeå Universitet.
    Academic Career: On institutions, social capital and gender2018Inngår i: Higher Education Research and Development, ISSN 0729-4360, E-ISSN 1469-8366, Vol. 37, nr 6, s. 1095-1108Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    During decades of change in the Western higher education sector, new ways of understanding academic work have reinforced notions of the impact of social capital. The present study investigates researchers’ experiences of their own career making within two areas of Education Sciences in Swedish higher education: Childhood Studies (CS) and Science Education (SE). The structure at the CS departments is collaborative and integrated; teaching and research are seen as an entity. This structure creates a coherent career path where members of the collective group jointly produce and accumulate social capital; it also appears to be related to discourses of femininity. In the SE departments, the career structure is strategic and differentiated; the two career paths work in parallel through a differentiation between teaching and research. This appears to be related to discourses of masculinity. In conclusion, our analysis shows how social capital and gender mutually create different ways of doing an academic career.

  • 172.
    Angervall, Petra
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Mahon, KathleenHögskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.Agnafors, MarcusHögskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.Hoffman, David, M.Finnish Institute for Educational Research, University of Jyväskylä, Finland.Aarnikoivu, MelinaUniversity of Jyväskylä, Finland.
    Journal of Praxis in Higher Education (JPHE)2019Konferanseproceedings (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This journal is dedicated to praxis in higher education. A key assumption underpinning the journal is that education is a moral and political activity and that higher education and its practitioners cannot free themselves from moral nor political considerations. However, this assumption comes with several commitments. Rather than standing only from the outside looking in, as in positioning science or research as more valuable or important, this journal calls for the importance of a reflexive inside perspective (cf. Kemmis 2012; Walzer 1987). This implies taking the present structures, conditions, traditions and values – both internal and external – seriously, but also in situ when researching higher education (cf. Bendix Petersen, 2014). The journal is committed to research aimed at the transformation of existing practices and conditions in higher education. In particular, it is promoting research that has a transformative potential including both practical and theoretical dimensions of educational work and higher education research. It is also committed to the idea that through education research, one can seek to both promote justice as well as the capacity of people to express agency, and increase the possibilities provided by society at large to its members (cf. Fraser 2009). 

    Research concerning praxis in higher education is thus both a theoretical position on a particular practice and itself an active engagement.  This journal welcomes contributions that are directly concerned with praxis in higher education or with research that is manifestly relevant to praxis in higher education.

    First issue 1(1) 2019:

    Editorial: ‘Another higher education journal—Really?’ By Melina Aarnikoivu, Kathleen Mahon, Marcus Agnafors, David M. Hoffman, and Petra Angervall

    Research articles:

    1. ‘A conceptual enquiry into communities of practice as praxis in international doctoral education’By Liexu Cai, Dangeni, Dely L. Elliot, Rui He, Jianshu Liu, Kara A. Makara, Emily-Marie Pacheco, Hsin-Yi Shih, Wenting Wang, and Jie Zhang

    2. ‘Organising the ‘industrialisation of instruction’: Pedagogical discourses in the Swedish Primary Teacher Education programme’By Lena Sjöberg

    3. ‘The work of university research administrators: Praxis and professionalization’By Sandra Acker, Michelle K. McGinn, and Caitlin Campisi

    4. ‘Teacher educators’ perceptions of their profession in relation to the digitalization of society’By Anna Roumbanis Viberg, Karin Forslund Frykedal, and Sylvana Sofkova Hashemi

  • 173.
    Angervall, Petra
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Silfver, Eva
    Umeå Universitet.
    Assembling lines in research education: Challenges, choices and resistance among Swedish doctoral students2019Inngår i: Studies in Graduate and Postdoctoral Education, ISSN 2398-4686Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose:The higher education sector in Sweden has, over decades, faced increasing demands in terms of efficiency rates in research, as well as increasing demands in the international competition for external revenue. These demands have influenced academic career trajectories and post-doctoral tracks as well as the everyday work of doctoral students. The aim of this article is to investigate how doctoral students express and challenge subjectivity in the present context of research education. Design/methodology/approach: We depart from the overall understanding that doctoral students lines of actions in research education depend on and form assemblages, and thus define an academic institution. By re-analysing eight in-depth interviews we illustrate how doctoral students from different milieus comply but also challenge, use border-crossings and change directions in research education. Findings: The results show that some of these doctoral students try to act as loyal and satisfied, especially in regard to their supervisors, whereas others use coping strategies and resistance. It is illustrated that when some of the students use ‘unsecure’ molecular lines they appear more open to redefining possibilities and change, in comparison with those on more stable molar lines. Those acting on molar lines sometimes express a lack of emotional (productive) engagement, even though this particular group tend to more often get access to rewarded assemblages. These patterns are partly gender related. Research limitations/implications: The tension between finding more stable lines and spaces for change is apparent in doctoral students’ subjectivity, but also how this tension is related to gender. The women doctoral students appear more mobile but also in a sense more alert than their men peers. This offers insights in how actions define and redefine academic institutions, but also different subjectivities. Originality/value: In the present, given the manifold demands on academic institutions, new insights just as and methodological approaches are necessary to illustrate how contemporary changes affects research education and the everyday life of doctoral students.

  • 174.
    Angervall, Petra
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Simonsson, Angelica
    Göteborgs universitet.
    Assembling Gender Equality? Potentials and borders for gender equality work in Higher Education2019Inngår i: Rethinking Knowledge Regimes / [ed] Sekretariatet för genusforskning, Göteborg, 2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The policy changes of higher education in Sweden have resulted in a more individualized, specialized and measured academic work force (Ball, 2012; 2013). Through policy governance measures of performance, costs and time effectiveness, teaching quality, of work environment as well as of aspects of equality and justice, the intention has been to create a more effective and high performing academicinstitution (Blackmore, 2017). Leaving aside sparks of resistance, within the academe there is a strong consensus about the necessity, effectiveness and “neutrality” of standards through measurement. Previous studies (Alnebratt and Rönnblom, 2016) indicate that gender equality work in Sweden tends to express standards related to “objectivity”, but simultaneously involves activities that are political and transgressive. Therefore, there is a continuous need to investigate what kind of actions that are part of the realization of gender equality in the academe today. This study concerns the institutionalization of gender equality work within this context. How is gender equality work carried out in this academic landscape, and what does this work produce in terms of equality and the understanding thereof? By interviewing influential representatives and by observing how gender equality is realized in different contexts in the academe, we want to identify and deconstruct what we understand as gender equality assemblages (Liinason, 2017) and how they form, but also perform, gender equality in higher education (McPherson, 2015)Thus, in light of recent decades of policy changes, we are interested in what clusters of actions, interests, values or challenges that are involved in and directed to influence gender equality work, as well as their conceptual, practical and political implications for gender equality in higher education.

  • 175.
    Anic, Filip
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Sahlqvist, Henrik
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Fyra prediktionsmetoder som skrivhjälpmedel för personer med kognitiv funktionsnedsättning2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Personer med kognitiva funktionsnedsättningar kan ha olika svårigheter med att skriva på mobila enheter som mobiltelefoner och surfplattor. Svårigheterna kan vara att stava korrekt och skriva i normal skrivhastighet. Denna studie vill jämföra olika skrivhjälpmedel mot utan skrivhjälpmedel för att utvärdera vilka som kan bidrar till bättre skrivhastighet och färre stavfel. Studien vill också utvärdera vad personer med kongitiva funktionsnedsättningar tycker om dessa skrivhjälpmedel för att i framtiden kunna utveckla bättre programvara.

    Skrivhjälpmedlen som användes i studien är;

    ● Ordprediktion

    ● Ordprediktion med ett lättläst lexikon

    ● Tangentbordsprediktion

    ● Ordprediktion med tangentbordsprediktion

    Studien har två frågor som besvarades. Den första frågan handlade om hur personer med kognitiva funktionsnedsättningar tyckte om de olika skrivhjälpmedlen. Den andra handlade om hur skrivhjälpmedlen påverkade testdeltagarnas skrivhastighet, knapptryckningsbesparingar samt skrivfel. För att besvara dessa frågor användes withinsubject design. Data som samlades in var kvantitativ, där första frågan samlade in data via enkäter medan den andra samlade in via tester som var tillgängliga via en applikation. Resultaten visade på att alla ordprediktionsmetoder ökade skrivhastigheten, minskade knapptryckningar och minskade skrivfelen i någon grad. Ordprediktion med lättläst höjde skrivhastigheten mest till 9,87 ord i minuten jämfört med utan prediktion som hade 7,67 ord i minuten. Flest knapptryckningsbesparingar hade ordprediktion, med en besparingsmängd på 14,04%. Det var väldigt få skrivfel för alla prediktionsmetoder, men de hade alla bättre resultat än utan prediktion som hade flest skrivfel per person. Deltagarna tyckte för det mesta om alla skrivhjälpmedel och kunde tänka sig använd dem i framtiden. Resultaten för alla testerna kunde inte alltid påvisas med statistisk signifikans. Denna uppsats kan hjälpa utvecklare av skrivhjälpmedel för personer med kognitiva funktionsnedsättningar att bestämma vilken typ av skrivhjälpmedel de kan satsa på för utveckling.

  • 176.
    Antonsson Celius, Rebecca
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Björkblom, Karin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Förskola till förskoleklass: En övergång med fokus på den sociala aspekten2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning

    Barn upplever många övergångar under sin tid i förskola och skola. Vi vill undersöka hur förskollärare och lärare förbereder barnen på dessa övergångar och hur de gör för att det ska bli en så bra övergång som möjligt för varje enskilt barn samt i gruppen som helhet. Vidare undersöker vi vilka faktorer som pedagogerna anser vara viktiga för en positiv övergång. Övergångar kan vara känsliga för barn och det är därför viktigt att övergångarna är välfungerande. Vi vill på så sätt bidra till mer kunskap inom det här området.

    Syfte

    Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare och lärare i förskoleklass resonerar kring övergången från förskola till förskoleklass, med speciellt fokus på det sociala samspelets betydelse.

    Forskningsfrågor

    • Hur beskriver pedagogerna i vår studie att rutinerna ser ut vid övergången mellan förskola och förskoleklass?

    • Vilka faktorer är betydelsefulla enligt pedagogernas beskrivning, för att barnet ska få en positiv övergång från förskola till förskoleklass?

    • Hur beskriver pedagoger arbetet med den sociala aspekten kring övergången från förskola till förskoleklass?

    Metod

    Studien är gjord utifrån en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med fem förskollärare och en grundskollärare i förskola och förskoleklass.

    Resultat

    I resultatet redovisas deltagarnas intervjusvar. Det framkommer att den sociala aspekten i anknytning till barnens trygghetskänslor är en stor och betydelsefull faktor för att övergången mellan förskola och skola ska fungera väl. Det framkommer att det finns skillnader mellan hur pedagogerna arbetar gällande övergången. På en del förskolor arbetas det betydligt mer med den sociala aspekten.

  • 177.
    Aparac-Jelušić, Tatjana
    et al.
    University of Osijek.
    Casarosa, VittoreUniversity of Pisa.Maceviciute, ElenaHögskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    The Future of Education in Information Science: Proceedings from FEIS – International EINFOSE Symposium 10–11 September 2018 Pisa, Italy2018Konferanseproceedings (Fagfellevurdert)
  • 178.
    Apelgren, Filippa
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Henningsson, Julia
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    En digitaliserad värld: En studie om implementering av digitala verktyg i förskolan2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Dagens samhälle är i ständig utveckling likaså är digitaliseringen. Det påverkar vad barnenhar med sig in i förskolan. Arbetet med digitalisering i förskolan måste därför utvecklas i taktmed samhället för att kunna stimulera barns lärande. I takt med samhällets utveckling haräven Läroplan för förskolan (Lpfö98, rev. 2016) reviderats. I Lpfö18 (rev. 2018) har målenom digitalisering i förskolan förstärkts och tydliggjorts att digitala verktyg ska inkluderas iverksamheten.

    Syfte

    Syftet med studien är att ta reda på förskollärares användning av digitalisering i förskolan ochvilka förutsättningar de har för att kunna uppnå målen i den reviderade läroplanen Lpfö18(rev. 2018) som träder i kraft 1 juli 2019.

    Metod

    I studien användes en kvantitativ metod där enkät användes som redskap. Enkäten skickadesut till 148 pedagoger varav 90 stycken besvarade enkäten. Av dessa 90 respondenter var 75stycken förskollärare.

    Resultat

    I resultatet framgår det att förskollärarna anser sig ha kunskap om de reviderade målen iLpfö18 (rev. 2018), dock anser förskollärarna att det saknas digitala verktyg i verksamhetenoch kompetensutveckling. För att tydliggöra delar i resultatet har vi använt oss avstapeldiagram.

  • 179.
    Appiah-Kubi, Ohene
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Faheem, Muhammad
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Impact of Technological Devices on Mathematical Skills: A Technological Adaption Perspective on Mathematics Education2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    We live in a world where the use of technology plays a key role in our daily activities. Many professions rely on the use of technology to enable them to provide a better, faster, and the best of services to their clients. Due to the numerous benefits technology provides, there has been the need for its adoption into the educational sector to make learning easier for students. Through technology adoption students and teachers can get easy access to online resources. Students can study at their own pace and share resources with their peers. Despite the fact that the use of technological devices in the educational sector comes with some benefits, its introduction into the classroom at the elementary stage, especially in solving mathematics problems, has raised several controversies among stakeholders in the educational sector. There are those who are of the view that, the use of technological devices for computational purposes at the elementary stage will cause students to become reliant on them without using their mind to solve simple mathematical problems. Other stakeholders, however, think otherwise, they believe the use of technological devices used in teaching mathematics at the elementary school enhances student problem-solving skills. In this study, we determined the impact of technology adoption on mathematical skills in elementary schools in Pakistan. This research was conducted using semi-structured interviews and experiment between two elementary schools in Pakistan where one school believes in the adoption of technology in teaching and learning mathematics and the other school does not believe in the adoption of technology in teaching and learning mathematics. Students were chosen from grade 8 who were within the same age group and living within the same community for this study because they are within a transition stage from elementary school to upper secondary school and it is important to know how the use and non-use of technology have affected their mathematical capabilities and whether it was important for schools to adopt or not to adopt the use of technological devices in mathematics instructions. The results of the study indicate that the use of technological devices in solving mathematics problems at the elementary school has a greater negative impact than a positive impact on student computational skills and this affects the adoption of technological devices in mathematics instructions at most elementary school in Pakistan. The impact of technology plays a key role in technology adoption for potential adopters in developing countries and for this reason when potential adopters do not see the positive impact of technology from those using them; it serves as a barrier for the potential adopter.

  • 180.
    Arnälv, Emma
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Magnusson, Kajsa
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    En plats för möten, skapande, inspiration och lärande?: En användarundersökning på Lidköpings biblioteks barnavdelning2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of this bachelor thesis is to seek knowledge about how children and their parents use the children’s section in a newly built library, and what function it has for its users. We also want to seek knowledge about how the children’s section is seen as a meeting place by the parents.Our research questions are: How is the children’s section at the public library of Lidköping being used as a meeting space, performative space, inspiration space and learning space? What are the functions of the children's section at the public library of Lidköping for families with children? Do the parents see the children’s section as a meeting place, then in which way?The theoretical approach is based on The Four Space Model by Henrik Jochumsen, Casper Hvenegaard Rasmussen and Dorte Skot-Hansen. We used qualitative interviews and non-participant observations to answer our questions. The results show that the library is mostly being used for reading, playing and to consort within the family. The children’s section functions as an entrance to books and reading, and it also has a function as a place where you spend time with your family. We discovered that half of the parents in our study did see the children’s section as a meeting place because they thought it is a good place to meet and consort.

  • 181.
    Aronsson, Christina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Christoffersson, Emma
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Kvinnors representation i historieläromedel: En diskursanalys av läromedel åk 1–62019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Historien är speglad av bedrifter från både män och kvinnor som på ett eller annat sätt gjort avtryck och fortfarande påverkar det samhälle vi lever i idag. Utifrån det perspektivet borde både kvinnor och män finnas med i historieläromedel och bli uppmärksammade men istället är det många olika kategorier av kvinnor som lyser med sin frånvaro.

    Syftet med studien var att belysa hur kvinnor framställs i historieläromedel för åk 1-6 utifrån ett intersektionalitetsperspektiv.

    I studien analyserades sex historieläromedel från årskurs 1-6, tre från årskurs 1-3 och tre från årskurs 4-6, i fyra steg. Metoden som användes för att analysera historieläromedlen var Faircloughs kritiska diskursanalys. Den fördjupade analysen i studien utgick från två delar av Faircloughs tredimensionella modell diskursiv praktik och text.

    Resultatet av granskningen visade att kvinnors representation i historieläromedel är begränsat och behöver utvecklas till olika kategorier av kvinnor för att bli mer inkluderande.

  • 182.
    Aronsson, Christina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Christoffersson, Emma
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Where’s Her-story?: En överblick över kvinnornas roll i historieläromedlen2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Kvinnor har länge varit gömda och fått kämpa för sina rättigheter att finnas med i historien. För att göra den problematiken mer uppmärksammad så granskas olika studier om kvinnor och deras roll i läromedel i historia i denna kunskapsöversikt. Studiernas metoder och resultat diskuteras utifrån ett intersektionellt perspektiv.

    Syftet med kunskapsöversikten är att få kunskaper om hur kvinnor framställs i historieläromedel med fokus på läroböcker utifrån ett intersektionalitetsperspektiv. De frågeställningar som användes var:

    1. Är de metoder som används i studierna relevanta om man vill få en bild av hur kvinnor framställs i historieläromedel?
    2. Vad säger forskningen om hur och när namngivna och icke namngivna kvinnor framställs i historieläromedel?

    Metoden som används i kunskapsöversikten är en systematisk litteraturstudie innehållande tio artiklar som granskades utifrån ett intersektionellt perspektiv.

    Resultatet blev att metoden ”räkna namn” enbart ger en syn på hur många kvinnor respektive män som finns med men beskriver ingenting om vilka kvinnor och män det är som står med. Kvinnor är underrepresenterade och beskrivs oftast i stereotypa roller som någons fru eller vad kvinnan gör i hemmet. Ofta används manliga pronomen där kvinnan räknas in.

  • 183.
    Arrhenius, Liselott
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Leverette, Katja
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Bildskapande i förskolan: En studie om bild och undervisning i förskolan2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning

    I detta examensarbete vill vi undersöka betydelsen av undervisning inom kunskapsområdet bildskapande i förskolan. På vilket sätt pedagogerna resonerar om dess betydelse och förhållningssätt utifrån deras kompetenser. Samt om och hur detta kan påverka barns utveckling och lärande i verksamheterna.

     

    Syfte

    Studiens syfte är att belysa den dagliga verksamheten när barn skapar i bild i förskolan. På vilket sätt pedagoger undervisar, utvecklar och inkluderar barnen i bildskapande utifrån pedagogers förhållningssätt och kunskaper Därav har vi valt att utgå ifrån följande frågeställningar.

     

    Metod

    Vi utgick utifrån studiens syfte och frågeställning där vi valde att intervjua fem pedagoger med varierande utbildningar som arbetar på olika förskolor. För att få ta del av respondenternas tankar och syn på arbetet med bildskapande som undervisning använde vi oss utav öppna intervjufrågor och får då en kvalitativ ansats.

     

    Resultat

    Pedagogerna beskriver bild som en varierande undervisning i förskolan där behovet av pedagogers samsyn och kunskap gynnar barns delaktighet och lärande processer. Även miljöns påverkan lyfts i studien.

  • 184.
    Arvidsson, Henrik
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Westerlund, Joakim
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Organisationer i en föränderlig värld: 10 folkbibliotek konfronteras med informationssamhället1997Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    This thesis is based on the assumption that the society in which we live is changing and that we are entering into the information society. This change will affect the public libraries in various ways and the libraries will have to be prepared to make adequate changes in their organizations.

    Based on the theories of Eric Rhenman and Richard Normann, dealing with how organizations act when changes in their environment occur, we have interviewed 10 public library leaders to find out how hteir respective libraries have acted in this situation.

    The results show that libraries have made some changes in their organizations to meet the environmental changes. Although not changing their old mission, all libraries have computerized and have had to raise the librarians educational level. However, only small changes have beenmade in their work towards the environment. Changes of this kind may become necessary in the future.

  • 185.
    Arvidsson, Irene
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    70-talet: ”Jaha flickor, ta nu och glöm allt det ni lärt er, så blir ni riktigt bra förskollärare.”2015Inngår i: Rustade för framtiden: personliga betraktelser över 50 års förskollärarutbildning i Borås / [ed] Irene Arvidsson, Borås: Högskolan i Borås, 2015, s. 47-64Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 186.
    Arvidsson, Irene
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Rustade för framtiden: personliga betraktelser över 50 års förskollärarutbildning i Borås2015Collection/Antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Syftet med denna bok är att uppmärksamma att förskollärarutbildning har bedrivits i Borås under 50 år. Boken beskriver förskollärarutbildningen decennium för decennium, med ett inledande kapitel som behandlar såväl utbildningen som samhällsutvecklingen över tid och den barnsyn som rått under de 50 åren. I följande fem kapitel beskrivs de olika decenniernas respektive förskollärarutbildningar ur deltagares perspektiv, en personlig minneskavalkad. Boken avslutas med en nutidsbild av förskollärarutbildningen och förskolläraryrket.

    Boken vill synliggöra utbildningens betydelse för hur dagens förskoleverksamhet ser ut i Sjuhäradsbygden, men också vara en dokumentation över förskollärarutbildningens historia, förhoppningsvis glatt igenkännande för de som var med, men också en dokumentation som kan vara av intresse för framtidens studenter.

  • 187.
    Arvidsson, Irene
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Tyrén, Lena
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    10-talet: Återgång till separerade lärarexamina2015Inngår i: Rustade för framtiden: personliga betraktelser över 50 års förskollärarutbildning i Borås, Borås: Högskolan i Borås, 2015, s. 111-116Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 188.
    Arvidsson, Iréne
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Barnen skall ha det bra: ett sekels barnomsorg i Borås samlat i ett museum2015Inngår i: Kultur för sinnlig kunskap / [ed] Anngerd Lönn Svensson, Borås: De sju häradernas kulturhistoriska förening , 2015, s. 99-123Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 189.
    Arvidsson, Philip
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Ånhed, Tobias
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Sequence-to-sequence learning of financial time series in algorithmic trading2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Predicting the behavior of financial markets is largely an unsolved problem. The problem hasbeen approached with many different methods ranging from binary logic, statisticalcalculations and genetic algorithms. In this thesis, the problem is approached with a machinelearning method, namely the Long Short-Term Memory (LSTM) variant of Recurrent NeuralNetworks (RNNs). Recurrent neural networks are artificial neural networks (ANNs)—amachine learning algorithm mimicking the neural processing of the mammalian nervoussystem—specifically designed for time series sequences. The thesis investigates the capabilityof the LSTM in modeling financial market behavior as well as compare it to the traditionalRNN, evaluating their performances using various measures.

  • 190.
    Arvidsson, Rasmus
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Fysisk aktivitets inverkan på elevers skolresultat: med fokus på matematik och självförtroende2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Relationen mellan fysisk aktivitet och elevers skolresultat har diskuterats under senare tid. Lärare i ämnet idrott och hälsa har som uppgift att uppmuntra elever till att vilja ägna sig åt fysisk aktivitet. Flera skolor runt om i Sverige har infört projekt där eleverna får utökad fysisk aktivitet med syfte att förbättra elevernas förutsättningar att koncentrera sig på lektionerna och att få bättre skolresultat, däribland i ämnet matematik. Jag har fått höra positiva åsikter om att eleverna får utökad fysisk aktivitet men har också hört att det finns satsningar som är viktigare att göra i skolan.

    Syfte: Studiens syfte är att belysa om fysisk aktivitetsnivå och självförtroende påverkar elevers prestationer i matematik och idrott och hälsa samt om självförtroende och deltagande i idrottsföreningar har någon påverkan på elevers attityd gentemot idrott på fritiden, idrott i skolan och matematik.

    Metod: I denna studie användes enkäter i pappersform för att samla in data. Enkäten delades ut till elever på två olika skolor där det i årskurs 6 fanns 89 elever totalt. Enkäten besvarades av 56 elever (25 flickor och 31 pojkar) vilket betyder att bortfallet var 37%.

    Resultat: Resultatet visar att elever som i högre omfattning tränade på fritiden hade högre betyg i idrott och hälsa än elever som tränade i mindre omfattning på fritiden. Studien fick däremot inte stöd avseende omfattning av träning och betyg i matematik. Elever som var medlemmar i en eller flera idrottsföreningar var mer positiva till idrott på fritiden än elever som inte var medlemmar i några idrottsföreningar. Elever med högt självförtroende hade också en mer positiv attityd gentemot matematik och idrott i skolan än elever med lågt självförtroende. Avslutningsvis hade pojkarna i studien ett högre självförtroende än flickorna.

  • 191.
    Arvidsson, Rasmus
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Fysisk aktivitets inverkan på elevers skolresultat: med fokus på matematik och självförtroende2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Relationen mellan fysisk aktivitet och elevers skolresultat har diskuterats under senare tid. Lärare i ämnet idrott och hälsa har som uppgift att uppmuntra elever till att vilja ägna sig åt fysisk aktivitet. Flera skolor runt om i Sverige har infört projekt där eleverna får utökad fysisk aktivitet med syfte att förbättra elevernas förutsättningar att koncentrera sig på lektionerna och att få bättre skolresultat, däribland i ämnet matematik. Jag har fått höra positiva åsikter om att eleverna får utökad fysisk aktivitet men har också hört att det finns satsningar som är viktigare att göra i skolan.

    Syfte: Studiens syfte är att belysa om fysisk aktivitetsnivå och självförtroende påverkar elevers prestationer i matematik och idrott och hälsa samt om självförtroende och deltagande i idrottsföreningar har någon påverkan på elevers attityd gentemot idrott på fritiden, idrott i skolan och matematik.

    Metod: I denna studie användes enkäter i pappersform för att samla in data. Enkäten delades ut till elever på två olika skolor där det i årskurs 6 fanns 89 elever totalt. Enkäten besvarades av 56 elever (25 flickor och 31 pojkar) vilket betyder att bortfallet var 37%.

    Resultat: Resultatet visar att elever som i högre omfattning tränade på fritiden hade högre betyg i idrott och hälsa än elever som tränade i mindre omfattning på fritiden. Studien fick däremot inte stöd avseende omfattning av träning och betyg i matematik. Elever som var medlemmar i en eller flera idrottsföreningar var mer positiva till idrott på fritiden än elever som inte var medlemmar i några idrottsföreningar. Elever med högt självförtroende hade också en mer positiv attityd gentemot matematik och idrott i skolan än elever med lågt självförtroende. Avslutningsvis hade pojkarna i studien ett högre självförtroende än flickorna.

  • 192.
    Arvidsson, Åsa
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Jadling Ingvarsson, Johanna
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    "Mellan börs och katedral": påverkar mediekoncentrationen de svenska folkbibliotekens mediebestånd?2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    While the Swedish media concentration increases, it becomes important to investigate whether mass media plays an inhibitory role in a democratic perspective in the development of public libraries' holdings.

    The study aims to fill a knowledge gap by creating a model that can measure whether there is any correlation between the media concentration and public libraries purchases of books.

    Our research questions are:- What requirements must comply with such a model?- How does the model operate in a trial?

    The theoretical framework is based on Bourdieu's theory regarding the literary field. To get answers to our questions, we used the method of quantitative content analysis. Our results show that the big publishers dominate our empirical data and that a minor part of what is published is presented in the media. In order to generalize our result a major study on the subject ought to be conducted. We believe that our model can provide a basis for further thesis.

  • 193.
    Ashraf, Hassan
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Karlsson, Ida
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Regnér, Alexandra
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    ”Vi ska resa till planeten Druw”: en kvalitativ studie om rollek iförskolan.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    BakgrundDet finns olika sorters lek och rollek är en av dem. Rolleken kan förekomma i förskolansverksamhet eller hemma hos barnet. Under rolleken utvecklar barnen lekkunskaper så somturtagande, sociala samspel och kommunikation. Lekrollen kan delas upp i olika kategoriersom är fiktiva respektive verklighetsbaserade. Förskollärarna har en viktig roll iförskolebarnens utveckling och vardag genom att främja barnens lekmiljöer och kreativitet irolleken.SyfteSyftet med detta arbete är att undersöka förskolebarns rollek och vad förskollärarna har föruppfattningar och förhållningssätt när det gäller barns utveckling genom denna lekform.MetodStudien är gjord med en kvalitativ metod där redskapen intervju och observation har använts.Datamaterialet samlades in genom fyra intervjuer, en grupp intervju och tre enskildaintervjuer på tre förskolor och tjugo observationer på två olika förskolor.ResultatResultatet visar både förskollärares likheter och olikheter i synsätt på och förhållningssätt tillrollek, barnens lekmiljö och hur de arbetar med rollek i förskolan. Vidare visar resultatet hurbarnen visar och använder sig av lekkunskaper i rolleken, hur deras lek påverkas av deraslekmiljö och hur barnens rollekar varierar. Att barn rolleker är något som sker väldigt ofta påförskolan och det som påverkar rolleken främst är lekmiljön, lekmaterialet och barnenslekkunskaper. Förskollärarnas kunskaper kring barns rollek har en stor påverkan på rolleken.Då en förskollärare som har mängder med kunskaper kring vad barn utvecklar i rolleken ochvet hur hen skall använda den här kunskapen, kan på så sätt utveckla och skapa en lekmiljö påförskolan som främjar barnens lek.

  • 194.
    Ask, Jonathan
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Gustafsson, Maja
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    IKT ur fritidslärarens perspektiv: en studie om fritidslärarens kompetenser gällande IKT2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Under 2018 reviderades läroplanen och nya mål och kunskapskrav sattes upp gällande digitala verktyg och medier, även kallat IKT. Detta anser vi vara ett mycket relevant ämne då det digitala idag dominerar i samhället och tekniken går framåt. I studien ställs följande frågor:

    - Vad har fritidshemmet för resurser att möta de nya målen i läroplanen gällande IKT?

    - Vad är fritidslärares attityd till de nya målen gällande IKT i läroplanen?

    Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om hur fritidslärare idag möter de nya målen i läroplanen gällande IKT och även vad fritidshemmen har för tillgång till material. Fritidslärarens personliga inställning är också relevant i undersökningen. Här kommer det alltså både redovisas attityd- och resursfrågor.

    Studien baseras på en kvalitativ metod, där fem fritidslärare eller fritidspedagoger har blivit intervjuade. I resultatet framgår det hur de ser på IKT, dess utveckling och vad de har för resurser att tillgå. Den uppfattningen som dominerar inom ämnet IKT, både vad gäller egen kunskap om material och kunskaper om målen i läroplanen, är en positiv ton blandat med en hel del osäkerhet. En annan sak som alla intervjuade hade gemensamt var att de tyckte de saknade resurser av alla de slag. I studien finns syns däremot ett mönster att de yngre som intervjuat har en större självsäkerhet än de äldre respondenterna.

  • 195.
    Askeroth, Carolina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Zelmaten, Saida
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Förskollärarnas arbete med flerspråkiga barns språkutveckling: En kvalitativ studie om hur flerspråkighet integreras i förskolans2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med flerspråkighet och hur de stimulerar flerspråkiga barn i den dagliga verksamheten. Frågeställningar är: Hur inkluderas flerspråkiga barn i förskolans verksamhet och vilka metoder och verktyg använder förskollärare för att utveckla språket hos flerspråkiga barn?

    Undersökningens kvalitativa metod för att besvara syfte och frågeställningar gjordes med hjälp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex förskollärare utsprida i fyra olika kommuner. För att underlätta hanteringen av data spelades intervjuerna in. Datainsamlingen har transkriberats och informanternas samtal presenteras genom referat och citat för att stärka trovärdigheten.

    Studien utgick ifrån den sociokulturella teorin och sociokognitiv teori. Det sammanställda resultatet visar att alla förskollärare är medvetna om att miljö har en stor betydelse för barns språkutveckling Resultatet visar att intervjuade förskollärarna arbeta med flerspråkighet på olika sätt. De stimulera flerspråkiga barn genom att de använder sig av olika verktyg/ redskap som exempelvis IPad med QR koder, tvillingböcker, sagopåsar och högläsning för att inkludera samt stimulera flerspråkiga barn i verksamheten. De arbetar även medvetet med språket i vardagliga verksamheter som samlingen, vid matbordet, mm.

  • 196.
    Aspenfelt, Emelie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Pettersson, Rebecka
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Miljömedvetenhet på Seychellerna: en studie om invånarnas egna uppfattning angående tillgänglighet av information om miljöproblem2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This study is a result of a participation in the Minor Field Study program where we interviewed inhabitants in Mahé, Seychelles, about environmental awareness and information sources and/or channels. Seychelles has a distinguished environment to preserve and protect for the sake of both human and nature and public awareness plays an important part in upholding this. Our aim with this thesis is to study the inhabitants' self-assessed awareness and perceptions regarding availability of information on environmental issues in Seychelles. Furthermore we hope that a by-product of our study will be an addition to the ongoing discussion and knowledge development regarding the global environmental and climate issues. Seven semi-structured interviews were conducted and T. D. Wilson's information behaviour model from 1996 was used as theoretical framework when analysing the material. The results show a varied range of self-assessed awareness and perceptions regarding environmental issues and the availability of relevant information and information sources and/or channels.

  • 197.
    Atalar, Aras
    et al.
    Chalmers University of Technology.
    Gidenstam, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Renaud-Goud, Paul
    Chalmers University of Technology.
    Tsigas, Philippas
    Chalmers University of Technology.
    Modeling Energy Consumption of Lock-Free Queue Implementations2015Inngår i: 2015 IEEE International Parallel and Distributed Processing Symposium, IPDPS 2015, Hyderabad, India, May 25-29, 2015, IEEE Computer Society, 2015, s. 229-238Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper considers the problem of modelling the energy behaviour of lock-free concurrent queue data structures. Our main contribution is a way to model the energy behaviour of lock-free queue implementations and parallel applications that use them. Focusing on steady state behaviour we decompose energy behaviour into throughput and power dissipation which can be modeled separately and later recombined into several useful metrics, such as energy per operation. Based on our models, instantiated from synthetic benchmark data, and using only a small amount of additional application specific information, energy and throughput predictions can be made for parallel applications that use the respective data structure implementation. To model throughput we propose a generic model forlock-free queue throughput behaviour, based on combination of the dequeuers' throughput and enqueuers' throughput. To model power dissipation we commonly split the contributions from the various computer components into static, activation and dynamic parts, where only the dynamic part depends on the actual instructions being executed. To instantiate the models a synthetic benchmark explores each queue implementation over the dimensions of processor frequency and number of threads. Finally, we show how to make predictions of application throughput and power dissipation for a parallel application using lock-free queue requiring only a limited amount of information about the application work done between queue operations. Our case study on a Mandelbrot application shows convincing prediction results.

  • 198.
    Ataman, Kezban
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Sundemo Edsmyr, Josefine
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Flerspråkighet i förskolan: förskollärares attityder till förstaspråksinlärning.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I vår studie är syftet att undersöka förskollärares upplevelser samt attityder till uppdraget att arbeta med barns förstaspråksinlärning i förskolans verksamhet. Sverige är ett mångkulturellt samhälle med olika kulturella influenser. Det finns många barn som är födda och uppväxta i Sverige men som talar ett annat förstaspråk än det svenska språket. Det finns även nyanlända familjer som enbart behärskar sitt förstaspråk och som behöver stöd i andraspråket, det svenska språket. Här är förskolan en verksamhet där förskollärarna har en viktig uppgift att stimulera, utveckla och arbeta med barns förstaspråksinlärning.

    Metod

    I studien används kvantitativ metod med enkäter som redskap, då vi ville få fram förskollärares upplevelser samt attityder till att arbeta med barns förstaspråksutveckling i förskolans verksamhet. Sammanlagt deltog 56 stycken förskollärare i undersökningen.

    Resultat

    I studiens resultat framkommer de 56 deltagandes svar kring deras upplevelser och attityder rörande barns förstaspråksinlärning. Förskollärarna uppvisar positiva attityder till barns förstaspråksinlärning och majoriteten visar sig intresserade och nyfikna när det gäller barns kultur och språk. De uppger sig även ha kännedom om vad som står i förskolans styrdokument kring barns förstaspråksinlärning. Däremot framkommer det att man inte upplever sig få stöd i form av tips och idéer från modersmålslärare, förskolechefer eller kollegor i stor utsträckning. Vidare visar resultatet även att vårdnadshavare till barn med annat förstaspråk än det svenska språket i vår studie inte delger förskollärarna information som berör barnens kultur och språk. I resultatet visar det sig att hälften av förskollärarna inte upplever sig besitta en bra kompetens rörande barns förstaspråksinlärning, samt att majoriteten inte fått någon kompetensutveckling kring detta område. I studiens didaktiska konsekvenser, tar vi upp förslag på hur förskollärare skulle kunna förhålla sig samt arbeta med barns språkutveckling inom förstaspråket. Det tas även upp ett förslag på en arbetsmodell som skulle kunnas använda för att stimulera barns språkliga medvetenhet.

  • 199.
    Audunson, Ragnar
    et al.
    Faculty of Social Sciences, Department of Archivistics, Library and Information Science, Oslo Metropolitan University, Oslo, Norway.
    Aabø, Svanhild
    Faculty of Social Sciences, Department of Archivistics, Library and Information Science, Oslo Metropolitan University, Oslo, Norway.
    Blomgren, Roger
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. Oslo Metropolitan University.
    Hobohm, Hans-Christoph
    Department of Information Sciences, University of Applied Sciences, Potsdam, Germany.
    Jochumsen, Henrik
    Department of Information Studies, University of Copenhagen, Copenhagen, Denmark.
    Khosrowjerdi, Mahmood
    Inland Norway University of Applied Sciences, Elverum, Norway.
    Mumenthaler, Rudolf
    Chur University of Applied Sciences, Chur, Switzerland.
    Schuldt, Karsten
    Chur University of Applied Sciences, Chur, Switzerland.
    Hvenegaard Rasmussen, Casper
    Department of Information Studies, University of Copenhagen, Copenhagen, Denmark.
    Rydbeck, Kerstin
    University of Uppsala, Uppsala, Sweden.
    Tóth, Máté
    National Library of Hungary, Budapest, Hungary, and.
    Vårheim, Andreas
    Department of Culture and Literature, University of Tromsø, Tromsø, Norway.
    Public libraries as an infrastructure for a sustainable public sphere: A comprhensive review of research2019Inngår i: Journal of Documentation, ISSN 0022-0418, E-ISSN 1758-7379Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 200.
    Augustsson, Anna
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Bibliotek och unga vuxna: En undersökning av arbetet och profilen hos två unga vuxenavdelningar2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    The aim of this thesis is to examine how two young adult departments at two public libraries work and what profiles the young adult departments have. To examine the work and profiles at the young adult departments I have used the following questions: What are the ideas about working with young adults? How are the two departments in this study working whit young adults? What or which are the profiles of the young adult departments in this study?To answer the questions above I used a qualitative method based on interviews with the librarians responsible for the young adult departments. To complete the interviews I studied the libraries Internet sites and official documents. The examined departments are located at two city libraries and were chosen manly for their focused age group, 15-25 years and that the departments are well established.To analyse the results I used the theoretic model of Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen about the role of the public library. The model describes library profiles from four perspectives: the library as a cultural centre, a knowledge centre, an information centre and a social centre. I also used previous studies about the work with young adults at public libraries to analyse the results from the empiric studies.The analytical findings show many similarities in young adult services between theory and my study. Marketing, user treatment, user influence, the selection of activities and media and finally co-operation are the five categories in which the libraries focus their work with young adults. This is according to the results from my study and previous studies. The results from the analysis of the departments profiles show that the departments have traces from three of the categories but the main profile of both departments are the departments as a cultural centre.

1234567 151 - 200 of 1945
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-cite-them-right
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf