Endre søk
Begrens søket
1234567 151 - 200 of 2915
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Angelin, Kim
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Edeland, Agnes
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Att överleva sitt barn: en litteraturstudie om föräldrars upplevelse av vården när deras barn vårdas i livets slut2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Palliativ vård innebär vård i livets slutskede och syftar till att främja livskvalitén och lindra lidande. När barn vårdas palliativt ses barnets förälder som närmast anhörig. Att ha ett barn som vårdas palliativt är livsomvälvande för hela familjen och vänder upp och ner på familjens vardag. Sjuksköterskan har en viktig roll i att möta familjen i detta och att bidra till en familjefokuserad vård där föräldrar inkluderas i omvårdanden av sina barn.

    Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva föräldrars upplevelser av deras barns vård i livets slutskede. Byggstenar till en välfungerande vårdprocess i livets slutskede är kontinuitet, stöd, delaktighet och kommunikation. När sjuksköterskan brister i dessa kunskaper kan detta försämra livskvalitén och skapa lidande. Det är därför viktigt att sjuksköterskan som har en ledande roll i vårdprocessen har denna kunskap. I litteraturstudien inkluderades åtta kvalitativa och en kvantitativ artikel vilka ligger till grund för studiens resultat. Två huvudkategorier framkom, vilka är kommunikation är en viktig del av mötet samt föräldrars och vårdpersonalens samspel, fem subkategorier framkom också. I diskussionen lyfts två nyckelfynd fram, vilka är vikten av information och kontinuitet i vårdandet.

  • 152.
    Annebjörk, Lina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Joelsson, Emelly
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patientens upplevelse av mötet med anestesisjuksköterskan preoperativt2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund; För några år sedan hade anestesisjuksköterskan gott om tid på sig att besöka patienten preoperativt där hon kunde presentera sig och prata med patienten. Det fanns också tid för anestesisjuksköterskan att besöka patienten efter operation för att stämma av att patienten mådde bra och inte hade några frågor. På så vis kunde anestesisjuksköterskan följa patienten hela vägen inför, under och efter operationen. Idag ser verksamheten annorlunda ut. Tiden är knapp och allt fler patienter får träffa anestesisjuksköterska först på operationsdagen. Syfte; Att ur ett patientperspektiv undersöka om patientens behov av bemötande och information tillgodoses i samband med ett allt mer tidspressat operationsschema. Metod; En kvantitativ enkätundersökning gjordes på Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), Borås och på Norra Älvsborgs landsting (NÄL), enkätfrågorna togs från en nationell patientenkät.

    Resultat; 60 enkäter lämnades ut och besvarades av 57 informanter. Resultatet visar att vården över lag upplevs god och förtroende/engagemang fick höga betyg av patienterna. Information och bemötande fick båda också höga poäng, vi fann inga skillnader mellan sjukhusen rörande bemötande. 63% av de svarande kände någon form av oro inför operationen men ett lika stort antal uppgav att de kunde prata om sin oro. Vi fann inget samband mellan oro och bemötande. Diskussion; Patienterna gav genomgåendehöga omdömen rörande information och bemötande. Möjligtvis är det så att oro aldrig helt går att undvika inför en operation. Hursomhelst verkade patienterna ha haft en möjlighet att prata om sin oro. Ett lugnt och bra bemötande kanske räcker långt för att patienten ska känna sig nöjd och trygg med vården.

  • 153.
    Annenkov, Magdalena
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gabrielsson, Jessica
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    ”Vi väljer ingenting”: En kvalitativ studie om upplevelsen av att leva med IBS2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    IBS är en av de vanligaste mag- tarmsjukdomarna i västvärlden. Trots hög prevalens saknas kunskap kring effektiva behandlingsmetoder. Då sjukdomen är kronisk berörs den drabbade på lidandets olika nivåer. Eftersom IBS innebär ett lidande för den drabbade som kan medföra sämre livkvalitet väcks frågor kring hur personer som lever med IBS upplever det att leva med sjukdomen

    Syftet med denna studie är att nå kunskap kring den subjektiva upplevelsen av att leva med IBS med vardagen i fokus. En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats har legat till grund för studien. Datamaterialet består av bloggtexter av personer med sjukdomen IBS. Datamaterialet utgörs av sju blogginlägg av skribenter mellan 20-60 år. Vidare har ett ändamålsenligt urval tillämpats för att besvara studiens syfte.

    Att lida av IBS medför en rad begränsningar och kan bidra till en känsla av identitetsförlust i och med att de inte kan utföra samma meningsfulla aktiviteter längre. Sjukdomen medför daglig trötthet tillsammans med symtom såsom akut diarré och illamående, vilket tar ut sin rätt både fysiskt samt psykiskt. I perioder upplevs därav hopplöshet över sin situation, dels över de begränsningar sjukdomen orsakar samt på grund av en maktlöshet som infinns i och med oförutsägbara symtom.

  • 154.
    Anoschkin, Sofia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Glag, Linda
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ett hjärta som inte räcker till: Upplevelsen av att leva med symtomatisk hjärtsvikt2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hjärtsvikt är en kronisk och dödlig sjukdom som kräver behandling genom hela livet. Sjukdomen påverkar inte patienten endast genom att fysiska symtom visar sig, utan den inverkar på hela livssituationen. Livsvärlden ligger till grund för att förstå hur den unika individen erfar sjukdomen. När sjuksköterskan vårdar en patient med hjärtsvikt kan livsvärldsperspektivet åsidosättas om fokus ligger på den medicinska behandlingen. Det är därav viktigt att belysa hur sjukdomen påverkar patientens livssituation. Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med symtomatisk hjärtsvikt. Metoden som använts i arbetet är en litteraturstudie som baseras på elva kvalitativa artiklar.

    Resultatet består av fyra huvudteman med tio subteman varav huvudtemana beskrivs som följer. ”Att uppleva sig vara begränsad” vilket innefattar patienternas upplevelse av hur deras liv begränsas både fysiskt och socialt utifrån att deras funktionsförmåga försämras. ”Att hitta balans i livet” inbegriper att patienterna är tillfreds med det de fortfarande klarar av att göra i vardagen. Patienterna uttrycker även att de har hittat flertalet strategier för att kunna hantera livssituationen. ”Att bli hjälpt eller stjälpt” beskriver patienternas upplevese av att behöva hjälp från sin omgivning och från sjukvården. ”Att livet är ändligt” inkluderar patienternas oro, tankar och planer inför både framtiden och döden. I diskussionen reflekteras det kring vikten av att sjuksköterskan vårdar personcentrerat utifrån ett livsvärldsperspektiv. Vidare diskuteras sjuksköterskans roll att individanpassa undervisning och information gällande egenvård. Därtill reflekteras det kring att även de närståendes livsvärld förändras i samband med sjukdomen.

  • 155.
    Ansari, Anna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bodin, Lina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Beskrivning av sjuksköterskors erfarenhet och kunskap vid vård av patienter med delirium: En litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Delirium är en allvarlig komplikation hos främst äldre men drabbar även alla åldrar. Delirium är i sig associerat med en sämre prognos och högre mortalitet, innebär ofta en längre vårdtid samt utgör många gånger ett stort obehag för patienten. Det är viktigt att sjuksköterskan känner igen delirium och vet hur det ska handläggas. Andelen äldre ökar i hela världens population som kan leda till dilemman i form av ökade kostnader för hälso- och sjukvården och ökat vårdlidande för patienten samt att dessa förändringar kommer att påverka den hållbara utvecklingens tre dimensioner. Det är sjuksköterskans ansvar att möta denna patientgrupp med rätt kunskap, verktyg och kliniska färdigheter.

    Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av och kunskap om att vårda patienter med delirium. En litteraturöversikt har här valts som metod för att kunna besvara syftet. 11 artiklar utgör resultatdelen. Två huvudteman framkom som gavs titlarna “Sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med delirium” och “Sjuksköterskans redskap för prevention och behandling”. Under dessa teman kunde vi utröna sex stycken subteman, “ Att vårda med närvaro”, Sjuksköterskans känslor om att vårda denna patientgrupp”, “Sjuksköterskans syn på patienten som lider av delirium”, “Sjuksköterskans samarbete med andra yrkeskategorier och anhöriga”, “Förbättra vårdandet genom utbildning” och “Sjuksköterskans redskap i form av bedömningsinstrument och klinisk blick”. Resultatet visar att en närvaro av sjuksköterskan hos patienten ger positiva effekter i form av minskat vårdlidande och en delaktighet för patienten. I stress tenderar sjuksköterskan att inte se patienten som en helhet utan som ett objekt. Sjuksköterskan kan förebygga uppkomsten av delirium genom att använda sig utav olika redskap samt genom kontinuerlig utbildning för en god och säker vård.

  • 156.
    Anstrin, Martin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Windhage, Andreas
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Det var min egen stund: En intervjustudie om patientens upplevelse av besöket på en post-IVA mottagning2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Antalet patienter som vårdas på IVA ökar. Teknikens utveckling tillsammans med ökad kunskap inom medicin samt en åldrande population, gör att fler människor överlever kritisk sjukdom och IVA-vistelsen. Konsekvensen av detta blir att fler patienter skrivs ut från sjukhuset med ett stort behov av omvårdnad, behandling och fortsatt rehabilitering. Många olika strategier har arbetats fram de senaste åren för att hantera de fysiska och psykiska problem som patienterna drabbas av. Ett sätt är genom uppföljning på en post-IVA mottagning. Genom återbesöket ges möjligheten att träffa personal som vårdat patienten och samtidigt får de chansen att prata om minnen och känslor som patienten och de anhöriga bär på efter intensivvård.

    Studiens syfte var att beskriva hur patienten upplever besöket på en post-IVA mottagning efter att ha vårdats på IVA. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med livsvärldsteoretisk grund. För att genomföra studien kontaktades två intensivvårdsavdelningar i västra Sverige som har post-IVA mottagning. För att komma åt patienternas upplevelser av besöket valde vi att använda oss av en halvstrukturerad livsvärldsintervju och datamaterialet bearbetades genom innebördsanalys. Resultatet presenterades i följande teman: Att få en karta, Att reda ut sina minnen, Det var min egen stund, Att återse IVA rummet och Att få ett avslut och gå vidare. Det framkom att det var viktigt för patienten att få en orientering över sin tid på IVA samt få verktyg att kunna bearbeta sina minnen. Besöket beskrevs också som en stund där frågor och funderingar kunde besvaras samt få möjlighet att visa tacksamhet inför den hjälp man fått och att man var i livet. Det var även viktigt att se IVA miljön, där man vårdats, då detta gav patienten en bild av hur sjuk denne faktiskt varit. Slutligen gav besöket på post-IVA mottagningen en möjlighet att avsluta sjukdomstiden och kunna vända blad för att gå vidare.

  • 157. Apell, Jeanette
    et al.
    Paradi, Rikard
    Kokinsky, Eva
    Nilsson, Stefan R
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Mätning av barns oro vid undersökning eller behandling på sjukhus: en studie som utvärderar short STAI2011Inngår i: Vård i Norden, ISSN 0107-4083, E-ISSN 1890-4238, Vol. 31, nr 1, s. 45-47Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: The purpose was to investigate the validity and reliability of short STAI (State-Trait Anxiety Inventory) for measuring children's anxiety in connection with procedures in hospital. Background: The children´s level of anxiety during hospitalization can cause problems and it should be evaluated with a valid and reliable instrument. STAIC-S (STAI for children) has previously been validated in children for this purpose but may be too complex to use. Short STAI has only been evaluated in adults and should be tested in children before it can be used. Methods: Children aged five to 16 filled in both STAIC-S and short STAI before and after an examination or treatment at the hospital. Results: Twenty children were included. Satisfactory internal reliability was found for short STAI with Cronbachs’s alpha 0.82. Correlation coefficients between the instruments were 0.88 before and 0.75 after the procedure. Significantly lower values were found after compared to before demonstrating constructive validity. Short STAI was easy to fill in but seven of 16 participants received help from their parents. Conclusion: Short STAI was shown to be a reliable and valid instrument for measuring anxiety in children, but a larger study is needed to confirm the validity and reliability further

  • 158.
    Appelkvist, Carita
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Winckler, Linnéa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Övervikt hos personer med intellektuell funktionsnedsättning- en balansgång mellan självbestämmande och hälsomål: En intervjustudie om sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta inom LSS2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Personer med intellektuell funktionsnedsättning är en sårbar grupp i samhället med mer övervikt och psykisk ohälsa. Personer med intellektuell funktionsnedsättning har en ökad risk för en rad sjukdomar och den självupplevda hälsan är 10 gånger sämre än bland normalbefolkningen. En av sjuksköterskans främsta uppgifter är att främja hälsa och förebygga sjukdom samt att arbeta med promotion och prevention ur ett personcentrerat synsätt. Därmed utgör arbetet med att förebygga övervikt och stärka patientens egna resurser en viktig del i sjuksköterskans ansvarsområde.

    Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta med personer med övervikt inom LSS, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. För att svara på studiens syfte valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Elva intervjuer genomfördes och analyserades med innehållsanalys. I resultatet framkom att övervikt var ett vanligt förekommande fenomen hos personer med intellektuell funktionsnedsättning, som sjuksköterskor blev utmanade att hantera. Fyra övergripande kategorier med underkategorier växte fram i analysen: Hälsofrämjande arbete, Organisatoriska förutsättningar och hinder, Attityd och inställning och Särskilda utmaningar. Vidare framkom att sjuksköterskans roll inom LSS var mångfacetterad och svår att avgränsa gentemot andras yrkesgruppers ansvar. En avsaknad av riktlinjer för hur sjuksköterskan skulle arbeta med och mot övervikt påvisades, men det fanns även upplevelser av att personer inom LSS var en bortglömd och åsidosatt i kommunens hemsjukvård. Enligt de grundläggande lagarna ska vården vara jämlik och god. Om jämlik vård ur folkhälsoperspektiv kunde erbjudas var tveksamt då intervjupersonerna inte fick möjlighet att arbeta med övervikt i rätt bemärkelse.

    Slutsatser som drogs var att det idag inte finns något fastställt sätt att arbeta med övervikt hos personer inom kommunal LSS-verksamhet. Kommunal hälso- och sjukvård och kommunal funktionshinderverksamhet regleras av olika lagar. Idag står dessa kommunala verksamheter långt ifrån varandra, vilket innebär att lagarna krockar istället för att broar byggs mellan dem. En utveckling av samarbete är nödvändig för att arbetet med övervikt inom patientgruppen ska fungera.

  • 159.
    Arampampasli, Ioanna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gunnarsson, Malin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Faktorer som har samband med att mödrar slutar att helamma: En systematisk litteraturöversikt2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Enligt WHO:s rekommendation bör mödrar helamma sitt barn upp till sex månaders ålder. De senaste decennierna har dock amningsfrekvensen minskat i Sverige trots de positiva hälsoeffekterna. Litteraturöversiktens syfte är att identifiera faktorer som har samband med att mödrar slutar att helamma sitt barn före sex månaders ålder. Metod: En systematisk litteraturöversikt med deskriptiv ansats har genomförts där åtta kvantitativa studier och en kvalitativ studie har inkluderats.

    Resultat: Resultatet tydde på ett samband mellan ett flertal faktorer som gjorde att mödrar slutade att helamma sitt barn före sex månader ålder. Fynden presenteras i tre huvudkategorier och nio underkategorier. ”Faktorer hos modernmed underkategorierna: Moderns ålder och socioekonomiska situation, Hälsoaspekter hos modern, Moderns attityder till och tidigare erfarenheter av amning och Moderns upplevelse av otillräcklig mjölkproduktion. ”Barnets anknytning till modern och användandet av napp” med underkategorierna: Betydelsen av närhet och Användning av napp. ”Betydelsen av amningshandledning och ett gott stöd” med underkategorierna: Amningshandledning för en lyckad amning, Tidigt stöd och uppföljning från sjukvården samt Stöd från familjemedlemmar.

    Slutsatser och kliniska implikationer: En vårdande relation är grunden till att kunna ge en god amningsvägledning. Det är viktigt att stärka moderns tilltro till sig själv och sin förmåga att amma. Samtidigt är det viktigt att uppmuntra till närhet mellan mor och barn för att främja anknytningen mellan dem. Partnern är betydelsefull och det är viktigt att hen känner delaktighet då hen är ett viktigt stöd för modern i hennes amning.

  • 160.
    Arefi, Milad
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Davani, Soroush
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Anhörigas upplevelser av att vårda en familjemedlem i livets slutskede i hemmet: En litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Palliativ vård som bedrivs i hemmet har idag blivit allt vanligare i Sverige. Vård i hemmet, däribland avancerad vård, har ökat under senaste åren på grund av mindre vårdplatser på sjukhus, hospice och boenden. Vård i hemmet har orsakat att anhöriga blivit mer involverade i vården av en familjemedlem, vilket har inneburit en ny roll med ett stort ansvar. Att vara anhörigvårdare kan skapa oro, stress, utmattning och begränsningar som leder till maktlöshet och förtvivlan. Alla dessa omständigheter ökar anhörigas lidande och påverkar deras livskvalitet.

    Syftet med den här studien är att belysa anhörigas upplevelser och erfarenheter av att vårda en familjemedlem i livets slutskede. En litteraturöversikt utfördes där både kvalitativa och kvantitativa artiklar användes. Sjutton artiklar granskades vilka gav oss fyra huvudkategorier och nio subkategorier. Resultatet visar att anhöriga upplever en förändrad tillvaro som påverkar deras vardag där de tar ett stort ansvar för sin familjemedlem. Att invänta döden och förhålla sig till en osäker framtid ger upphov till känslor av maktlöshet och förlusten av kontroll över situationen. Den nya rollen som anhörigvårdare kan kännas väldigt främmande och få anhöriga att känna sig otillräckliga, speciellt när de inte har tillgång till den stöd de behöver. Att bli bekräftad och sedd av omgivningen, inte minst från sjukvårdspersonalen, är en förutsättning för att anhöriga ska kunna klara av den tunga bördan  med  att  vårda  sin  familjemedlem.  Att  som  sjuksköterska  jobba  med  hela familjen  i  fokus  gynnar  alla  inblandade  parter  och  kan  genom  detta  skapa  goda relationer med både anhöriga och patient.

  • 161.
    Aring, Camilla
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ljungbäck, Nikolina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Den endometriosdrabbade kvinnans upplevelse av det vårdande mötet: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ungefär en tiondel av världens kvinnliga befolkning drabbas av den kroniska sjukdomen endometrios. Endometrios kantas av kronisk smärta och med en lång väg till diagnos samt felaktigt information och behandling i relation till sjukdomen. Det florerar en låg kunskap kring sjukdomen och det kan leda till att kvinnans upplevda problematik påstås vara psykiskt betingad. Vidare kan den låga kunskapen yttra sig i brist på omvårdnad, stöd och information till den endometriosdrabbade kvinnan. För att det vårdande mötet ska bli vårdande, behöver kvinnan bli respekterad och bekräftad i sin situation.

    Syftet med studien är beskriva den endometriosdrabbade kvinnans upplevelse av det vårdande mötet. För att beskriva kvinnans upplevelse utformades en litteraturstudie enligt Axelssons (2012, ss. 203-220.) metod, där studien baserades på 9 vetenskapliga artiklar. Genom analys av de 9 artiklarna, utformades tre teman: att inte bli tagen på allvar, okunskap bland vårdpersonal och behov av att ta egen kontroll. Resultatet diskuteras ur vårdvetenskapliga begrepp som vårdlidande, vårdande möte och den vårdande relationen. Diskussion förs även kring hållbar utveckling och nationella riktlinjer knutna till endometriosvård. I det vårdande mötet ställs den endometriosdrabbade kvinnan inför en problematisk situation. Mötet kantas av en okunskap från vårdpersonalens sida och där kvinnans upplevelse inte tas på allvar. Sammantaget leder de här faktorerna till att kvinnan behöver ta egen kontroll över sin situation.

  • 162.
    Arkkukangas, M
    et al.
    Mälardalens högskola.
    Sundler J, Annelie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Söderlund, A
    Mälardalens Högskola.
    Eriksson, S
    Umeå University.
    Johansson, A-C
    Mälardalens högskola.
    Older persons’ experiences of home-based exercise with behaviour change support2017Inngår i: Physiotherapy Theory and Practice, ISSN 0959-3985, E-ISSN 1532-5040, Vol. 33, nr 12, s. 905-913Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: It is a challenge to promote exercise among older persons. Knowledge is needed regarding the maintenance of exercise aiming at preventing falls and promoting health and well-being in older persons.

    Purpose: This descriptive study used a qualitative inductive approach to describe older persons’ experiences of a fall-preventive, home-based exercise program with support for behavioral change. Methods: Semi-structured interviews were conducted with 12 elderly persons aged 75 years or older, and a qualitative content analysis was performed.

    Results: Four categories emerged: facilitators of performing exercise in everyday life, the importance of support, perceived gains from exercise, and the existential aspects of exercise.

    Conclusion: With support from physiotherapists (PTs), home-based exercise can be adapted to individual circumstances in a meaningful way. Including exercises in everyday life and daily routines could support the experience of being stronger, result in better physical functioning, and give hope for an extended active life in old age. 

  • 163. Arman, Maria
    et al.
    Dahlberg, Karin
    Ekebergh, Margaretha
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Teoretiska grunder för vårdande2015Bok (Annet vitenskapelig)
  • 164.
    Arman, R
    et al.
    [external].
    Wikström, E
    [external].
    Tengelin, W
    [external].
    Dellve, Lotta
    [external].
    Work activities and stress among managers in health care2012Inngår i: The Work of Managers. Towards a Practice Theory of Management / [ed] S Tengblad, Oxford University Press 2011 , 2012, s. 105-130Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Comprehensive overview of research in the field Includes contributions from leading researchers on managers Combines theory, evidence, and reflection Detailed literature review of 21 of the most important previous studies Managers are significant actors in contemporary organizations and yet there is very little deep-level analysis of what managers do, and how they understand their managerial selves and social situations. Instead of evaluating management techniques according to their internal logic and systematic qualities, this book advances the 'practice perspective', using behaviour and activities of successful, experienced, and skilled managers as the primary data for theorizing good management. In this book, academics review classic literature on managerial work, discuss methodological and theoretical approaches, and present empirical studies on various kinds of managers at different levels of organizations, in different roles, and different sectors, from construction site managers and CEOs of large companies to university vice chancellors and front-line health care managers. It makes the case for studies of managerial work that look beyond the rational and ordered world to the challenges presented by, inter alia, work and information overload, complexity, performance pressures, unintended consequences, and irreconcilable expectations. Readership: Academics, researchers, and graduate students in Management and Organization Studies

  • 165.
    Arman, Rebecka
    et al.
    School of Business, Economics and Law, University of Gothenburg.
    Dellve, Lotta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Wikström, Ewa
    Törnström, Linda
    What health care managers do: applying Mintzberg's structured observation method2009Inngår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 17, nr 6, s. 718-729Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim The aim of the present study was to explore and describe what characterizes first- and second-line health care managers' use of time. Background Many Swedish health care managers experience difficulties managing their time. Methods Structured and unstructured observations were used. Ten first- and second-line managers in different health care settings were studied in detail from 3.5 and 4 days each. Duration and frequency of different types of work activities were analysed. Results The individual variation was considerable. The managers' days consisted to a large degree of short activities (<9 minutes). On average, nearly half of the managers' time was spent in meetings. Most of the managers' time was spent with subordinates and <1% was spent alone with their superiors. Sixteen per cent of their time was spent on administration and only a small fraction on explicit strategic work. Conclusions The individual variations in time use patterns suggest the possibility of interventions to support changes in time use patterns. Implications for nursing management A reliable description of what managers do paves the way for analyses of what they should do to be effective.

  • 166. Arman, Rebecka
    et al.
    Wikström, Ewa
    Dellve, Lotta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Structuration in Managerial Communication Processes2012Inngår i: Offentlig Förvaltning. Scandinavian Journal of Public Administration, ISSN 2000-8058, E-ISSN 2001-3310, Vol. 16, nr 2, s. 143-163Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to describe and analyse observed managerial communication. The research questions concerned: What characterizes managerial communication practices and the organizational consequences? We make use of structuration theory and view communication as a social interaction process in which temporary structures are negotiated. Ten first- and second-line managers were shadowed. The managers used a combination of structuration of caring, interdependency and accountability typical of health care organizations. The communication practices were related to how new norms of reputation management were institutionalized through structuration. The types of structuration were sometimes contradictory and productive communication was rare or non-existent. The managerial communication practices had consequences for the power and domination and for which issues were signified as part of the agenda. The conclusions can be generalizable to other professional organizations.

  • 167.
    Arnesson, Maria
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lundell, Johanna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    En vilja att kunna möta och vårda men att inte alltid ha förutsättningar: Skolsköterskors erfarenheter av att möta barn som närstående2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    När en förälder drabbas av allvarlig fysisk sjukdom eller skada kan det få en påverkan på en hel familj. Det som vanligen är ett barns trygghet kan istället påverka barnets hälsa och välbefinnande negativt. Studier visar att barn kan utveckla både emotionella problem och beteendeproblem när en förälder blir allvarligt sjuk eller skadad. Skolsköterskor har som uppgift att hjälpa barn genom att vara uppmärksam på förhållanden i deras omgivning som kan leda till ökad risk för ohälsa. Det saknas forskning om skolsköterskors erfarenhet av att möta barn som har allvarligt fysiskt sjuk eller skadad förälder. Syftet med denna uppsats är därför att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att möta barn som har en förälder med allvarlig fysisk sjukdom eller skada. Kvalitativ design med induktiv ansats har använts. Inklusionskriterier var sjuksköterskor med specialistutbildning inom elevhälsa. Åtta skolsköterskor har intervjuats, alla hade erfarenhet av att möta barn till allvarligt fysiskt sjuk eller skadad förälder. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet. Detta resulterade i fem kategorier; att ha en helhetssyn, att få vetskap om barnen, att finnas för barnen, att stötta genom bearbetning samt att samverka. Vidare framkom elva underkategorier. Utifrån detta resultat har två huvudfynd framkommit; att få vetskap är en förutsättning och vad skolsköterskan kan göra för barnen. Det framkom att skolsköterskor inte alltid får vetskap om barn som har en allvarligt fysiskt sjuk eller skadad förälder. Skolsköterskorna beskrev även att det framför allt är genom samtal med barnen som de kan ge sitt stöd. Resultatet visar på en vilja att hjälpa och vårda barnen men att förutsättningar inte alltid finns.

  • 168.
    Arnljung, Felicia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lagerstedt, Johanna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Livet efter ett plötsligt hjärtstopp - patienters upplevelser: En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Varje år drabbats cirka 10 000 personer av ett plötsligt hjärtstopp i Sverige och cirka 600 personer överlever. Det går inte att förutspå vem som kommer att drabbas av ett plötsligt hjärtstopp. Däremot visar statistik på att allt fler överlever ett hjärtstopp vilket betyder att sjuksköterskan får en betydande roll i det framtida vårdande av denna patientgrupp. Syftet var att studera patienters upplevelser av att ha drabbats av ett plötsligt hjärtstopp.

    Examensarbetet består utav fem kvalitativa samt fem kvantitativa artiklar och följer Fribergs metod för litteraturstudier. I resultatet framkom att upplevelser av en förändrad kropp var vanligt efter ett hjärtstopp. Förändringarna yttrade sig bland annat genom ångest, trötthet och minnesluckor. Det väcktes existentiella frågor hos deltagarna där meningen med livet blev mer framträdande efter att ha varit med om en nära döden upplevelse. Hjärtstoppet ledde till att det dagliga livet förändrades men vissa deltagare kunde uppskatta livet mer efter händelsen. Betydelsen av att tillhöra ett sammanhang var av stor vikt hos många deltagare. Det blev synligt att sjuksköterskan behövde arbeta utefter patientens perspektiv för att ge bekräftelse samt att i framtiden kunna tillämpa sin kunskap för att kunna ge bästa möjliga eftervård.

  • 169.
    Arnoldsson, Annika
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hallingsjö, Mikaela
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Följsamhet till medicinering vid kronisk sjukdom utifrån den äldre patientens perspektiv2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den äldre befolkningen ökar i världen och stigande ålder leder ofta till ohälsa såsom kroniska sjukdomar. Kronisk sjukdom innebär ofta nya rutiner i livet som livslång medicinering och återkommande besök i vården. För att kunna utvärdera om en behandling fungerar eller inte så är det viktigt att vara följsam i sin medicinering. Det visar sig att många patienter gör medvetna eller omedvetna avsteg i sin medicinering vid kronisk sjukdom, vilket anses vara ett globalt problem. Syftet med studien är att belysa följsamhet till medicinering vid kronisk sjukdom utifrån äldre patienter. Artiklar söktes i databaser med sökorden ´compliance´, ´medication compliance´, ´patient compliance´, ´elderly´ och ´chronic disease´. Denna sökning gav totalt 65 artiklar varav 9 av dem användes till studiens resultat. Artiklarna i den kvalitativa litteraturstudien handlar om eftergivenhet (eng. compliance) och efterlevnad (eng. adherence) och hur patientens följsamhet är i förhållande till medicinering.

    Analysen är gjord enligt Axelssons modell för litteraturstudie och resulterade till följande tre teman: ´Att anpassa kommunikationen efter patientens behov´, ´Relationens betydelse för den äldre patienten och dennes närstående´ samt ´ Vikten av kunskap i sin sjukdom och medicin´. Fynden som framkom visar att det finns flera aspekter som påverkar om en äldre patient är följsam i sin medicinering eller ej i samband med kronisk sjukdom. Det uppstår även en lärandeprocess vid en förändrad livssituation som inbegriper patienten, närstående och vårdpersonal vilka hamnar i en vårdande relation. För att åstadkomma bästa förutsättningar för en individanpassad vård med patientens följsamhet i fokus, behöver det avsättas tid i mötet mellan vårdpersonal och den äldre kroniskt sjuka patienten.

  • 170.
    Aronsson, Anna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hellstrand, Jenny
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskans bemötande inom palliativ vård: En litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bemötandet har en central roll inom den palliativa vården. För sjuksköterskan är det viktigt att ha kunskap om bemötandet och dess betydelse gentemot patienten som vårdas i livets slut. Målet med den palliativa vården är att vara lindrande samt att främja patienten och närståendes livskvalitet. Sjuksköterskan har en ledande roll inom teamet och ska ha förmåga att bemöta patienten efter det som denne är i behov av. Problemet är att om sjuksköterskan inte har tillräckligt med kunskap om bemötandet inom palliativ vård kan det leda till försämrad livskvalitet hos patienten och dennes anhöriga.

    Syftet är att studera betydelsefulla faktorer som sjuksköterskan bör beakta i bemötandet av palliativa patienter. Metoden är en litteraturstudie. Elva vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet och samtliga artiklar har kvalitetsgranskats. Resultatet sammanställdes och ur detta framkom tre huvudteman nämligen; En god relation, En god kommunikation och En god omvårdnad. Samtliga teman har tillhörande subteman. Subteman för En god relation är; Skapa förtroende och Skapa förtroende till närstående. En god kommunikation har; Våga kommunicera, Tillämpa verbal kommunikation och Vara öppen för icke-verbal kommunikation, som subteman. Subteman för En god omvårdnad är; Vårda utifrån en helhetssyn och Främja Hopp. Avslutningsvis diskuteras två faktorer ur resultatet som författarna ansåg vara viktiga att uppmärksamma och studera närmare.

  • 171.
    Aronsson, Anneli
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sigfridsson, Malin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patienters upplevelse av livsstilsförändringar vid prediabetes: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Prediabetes innebär en förhöjd glukosnivå och är ett förstadium till att utveckla typ 2- diabetes och är ett folkhälsoproblem inte bara i Sverige utan även i hela världen. Cirka 171 miljoner människor i världen hade diabetes år 2000 och siffran förutspås att vara 366 miljoner år 2030, resurser måste därför sättas in för att förhindra att fler insjuknar. Sjuksköterskans vårdande roll handlar bland annat om att arbeta förebyggande för att förhindra att sjukdomar uppstår. Syftet med detta examensarbete är att beskriva patienters upplevelse av att genomföra en förändring av levnadsvanor vid prediabetes.

    Examensarbetet är en litteraturstudie och baseras på åtta stycken kvalitativa och två stycken kvantitativa artiklar som granskats och systematiserats. Fyra huvudteman växte fram i analysprocessen: Faktorer som motiverar patienterna att sträva efter hälsa, Patientens hindrande omständigheter, Patientens behov av information och Stödet från hälso-och sjukvården. Patienterna beskrev vad som motiverade dem till att genomföra de livsstilsförändringar som behövdes för att uppnå en bättre hälsa, men även vilka förhindrande omständigheter de upplevde. För att kunna genomföra förändringar av levnadsvanor måste patienterna ha tillräckligt med information och kunskap om hur de ska gå tillväga, samt få individuellt anpassat stöd av hälso- och sjukvården. I diskussionen belyses vilka faktorer det är som gör att vissa patienter lyckas att bedriva egenvård med stöd av sjuksköterskan och vad de patienter som inte lyckas lika bra behöver för stöd. Sjuksköterskans vårdande roll lyfts fram och vikten av att patienten får rätt information och professionellt stöd för att lyckas att genomföra livsstilsförändringar för att få en hållbar utveckling av vården i framtiden.

  • 172. Aronsson, Kenneth
    et al.
    Björkdahl, Ida
    Wireklint Sundström, Birgitta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Prehospital emergency care for patients with suspected hip fractures after falling: older patients’ experiences2014Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 23, nr 21-22, s. 3115-3123Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aims and objectives: The aim of this study was to describe and explain elderly patients’ lived experiences of prehospital emergency care in cases of suspected hip fractures after falling. Background: Hip fractures represent a major health problem for older people and are a common assignment for the Emergency Medical Services (EMS), but there is little information on how patients experience prehospital emergency care. Design: A reflective lifeworld approach based on phenomenological epistemology was used in an interview study within the context of healthcare science. Methods: Ten elderly patients were interviewed. These depth interviews were tape-recorded, transcribed verbatim and analysed for meanings. Results: The comprehensive understanding of the phenomenon is: ‘Happy to have been rescued, despite bad experiences as well as good’. The elderly patient is offered care in an open and friendly atmosphere concurrently with feeling anxiety about the treatment. Intervention with streamlined care and treatment can thus simultaneously be beneficial as well as doing harm. Patients experience confusion and the need to ask questions about what really happened in the ambulance. Bad experiences remain unexplained. This study is based on three themes with relevant sub-themes: efficiency, concerned encounters and suffering from care. Conclusions: Our study contribute to this field of discussion, showing that administering drugs which cause side effects in already fragile older people is compatible with neither evidence-based care nor evidenced-based medicine. The side effects of pain relief – however efficient that pain relief may be – are taken seriously. Relevance to clinical practice: Pain relief in the EMS should be individualised. Responsibility for patients’ safety regarding pain relief is emphasised. This development should focus on care that is already good and gradually eradicate compassionless care. Keywords: caring science, hip fracture, lived experiences, phenomenology, emergency medical services, ambulance, care pathway, prehospital emergency nurse

  • 173.
    Aronsson, Monica
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Eriksson, Ulrika
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Anestesisjuksköterskans upplevelse av att söva barn2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att genomgå anestesi och operation kan vara skrämmande för många barn då de utsätts för något okänt, oförutsägbart och de känner att de tappar kontrollen. Oroliga barn utgör en utmaning för anestesisjuksköterskan då det innebär att barnen samarbetar i mindre grad. Anestesisjuksköterskan har kort om tid vid mötet med ett barn innan operation för att skapa en god kontakt och få barnet att samarbeta. Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelse av att söva barn. Metoden som valdes var öppna intervjuer, åtta anestesisjuksköterskor intervjuades på ett sjukhus i västra Sverige. Intervjuernas innehåll analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Det som är utmärkande för studiens resultat bygger på förberedelse som skapar kontroll för oförutsedda händelser, och förmågan hos anestesisjuksköterskan att anpassa sig efter barnets individuella behov.

    I resultatet framkom två huvudteman. Det första huvudtemat handlar om ”Skapa de bästa förutsättningar utifrån den omgivande miljön” och innefattade kategorierna ”Handlingsberedskap”, ”Närvaron av föräldrar”. Det andra huvudtemat handlade om ”Skapa de bästa förutsättningarna i mötet med barnet” och innefattade kategorierna ”Etablera kontakt med barnet” och ”Respektera barnet”. Kategoriernas innehåll presenterades i tillhörande underkategorier. Slutsatsen i studien blev den för att kunna hantera ett barns oro är erfarenhet och förmågan att läsa av ett barn viktigt för anestesisjuksköterskan. Att ha handlingsberedskap, vara följsam och att kunna anpassa sig efter barnets individuella behov är några egenskaper som en anestesisjuksköterska bör besitta, vilket stämmer med den tidigare forskningen. När anestesisjuksköterskan etablerar en god kontakt med barnet blir det en trygghet för dem båda vid induktionen.

  • 174.
    Arsic, Marija
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Olsson, Ann-Charlotte
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hur upplevde du att bli akut sövd?: En intervjustudie, ur patientens perspektiv2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Målet med generell anestesi är att den skall vara säker och patienten skall känna sig trygg och inte uppleva smärta. Vid planerade operationer får i regel patienter ett samtal med anestesiläkaren där de i lugn och ro hinner få svar på frågor kring sövningen, men ibland ställs patienter inför en akut sövning, I den akuta situationen kan patienter uppleva rädsla, smärta och existentiella frågor kan uppstå. Funderingar som: kommer jag sövas tillräckligt, vakna under operationen eller att inte vakna efter narkosen kan uppkomma. Det finns forskning kring patienters upplevelser kring planerade sövning men mycket sparsamt kring akutsövning. Vad händer med patienten i det akuta skedet? För att vi ska kunna försöka förstå vad som skapar oro och vad en patient som skall sövas akut behöver för att få känna trygghet, behöver detta fenomen belysas.

    Syftet med examensarbetet var att belysa patienternas upplevelse av vårdandet vid akut sövning. För att kunna få ta del av patienters upplevelser valdes kvalitativ forskningsintervju med semistrukturerade frågor. Åtta informanter deltog i studien som hade varit med om en akutsövning. I resultatet framkom det två huvudkategorier med sex subkategorier. De två huvudkategorier var: att uppleva välbefinnande och att uppleva lidande. Resultatet visade att patienter kände tillit till anestesipersonalen i den akuta situationen, vilket gör att de kände sig trygga vilket gav ett ökat välbefinnande hos patienten. Det som skapade lidande för patienterna var: bristfällig information, att ha förförståelse, tappa kontrollen, smärta och illamående för patienten.

  • 175.
    Arthursson, Annika
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Luvö, Sofie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Intuition - Begreppsanalys och tillämpning i samband med sjuksköterskans beslutsfattande vid vård av patient med postoperativ smärta2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Intuition som begrepp används vanligtvis inte inom vårdvetenskaplig forskning i Sverige, men används internationellt såväl inom vårdvetenskap som inom annan forskning. Studiens syfte är att tydliggöra begreppet intuition och beskriva begreppets tillämpning i samband med sjuksköterskans beslutsfattande vid vård av patienter med postoperativ smärta. Den vårdvetenskapliga grunden är Benners modell om intuitivt beslutsfattande.

    Resultatet visar att attribut för intuition är klinisk blick, omedelbar uppfattning utan att behöva fundera, vetande utan att kunna förklara varför och direkt perception. Förutsättningarna är erfarenhet, kunskap om patienten och vårdsituationen, tillit till intuitiv förmåga och vana att använda intuition. Konsekvenser av intuition är positiva följder för patienten, tidsbesparing och yrkesstolthet. I samband med postoperativ smärta behöver intuition kombineras med att lyssna på patienten och användande av smärtskalor för att uppnå effektiv smärtlindring. Resultatet ger även en uppfattning om vad intuition inte är. I diskussionen diskuteras därför om fördomar och förutfattade meningar ibland misstolkas som intuition. I kombination med vetenskaplig underbyggd kunskap och reflektion över hur intuition yttrar sig och kan användas, blir intuition ett verktyg och hjälpmedel i sjuksköterskans yrkesutövning.

  • 176.
    Arvidsson, Emma
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Opazo, Cynthia
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Brukarstyrda inläggningar: Patienter och vårdares förförståelse och erfarenheter2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Brukarstyrd inläggning (BI) är en ny behandlingsmetod i Sverige för patienter med Borderline personlighetssyndrom och självskadebeteende, vilket är vanligt förekommande inom den psykiatriska vården. Målet med brukarstyrd inläggning är att patienten ska få hjälp i kris med en kortare sjukhusvistelse vilket för patienten ökar delaktighet och självbestämmande. Det finns begränsat med forskning om BI sedan tidigare varför denna uppsats kan bidra till en ökad kunskap inom området.

    Syftet med studien är att beskriva vilken förförståelse och tidiga erfarenheter som finns hos patienter och vårdare gällande brukarstyrda inläggningar. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med öppna frågor samt en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att det ses positivt på implementeringen av BI men att det finns vissa brister i informationsspridningen mellan vårdare, patienter och andra vårdinstanser som berörs av BI. Både positiva och negativa tidiga erfarenheter av BI framkommer. Det finns flera olika variationer av BI, varför det är av intresse att forska mer kring metoden, för att kunna utvärdera för- och nackdelar och för att kunna göra BI till ett standardiserat behandlingsalternativ. Resultatet kan användas vid implementering av BI på andra sjukhus och för att bättre kunna förstå den förförståelse och de tidiga upplevelser som BI bidrar till.

  • 177.
    Arvidsson, Ida
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lindh Madsen, Ebba
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patienters upplevelser av hur de bemötts av vårdpersonal på en akutmottagning: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Till en akutmottagning ankommer patienter i alla åldrar vid akut sjukdom eller skada. Ett högt söktryck på akutmottagningen leder ofta till en lång väntan på att få vård. Första mötet med vårdpersonal sker via ett triagesystem för att avgöra aktuellt tillstånd och vem som skall få vård och behandling först. Information och kommunikation är en stor del av besöket och det är viktigt att vårdpersonal skapar en vårdande relation med patienterna. Syftet var att beskriva patienters upplevelser av hur de bemötts av vårdpersonal på en akutmottagning. Skribenterna har utfört en litteraturstudie som innehåller en granskning och analys av både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Totalt består litteraturstudien av 10 artiklar som har analyserats fram till ett nytt resultat. Litteraturstudiens resultat framställs via två huvudteman och fyra subteman.

    Resultatet påvisar vikten av att en vårdande relation fungerar mellan vårdgivare och patient för ökad tillit. Även vikten av god kommunikation och relevant information framkommer. Betydelsen av delaktighet framställs också som en viktig del på en akutmottagning. Skribenterna presenterar patienters upplevelser av akutmottagningen genom två huvudteman, positiva upplevelser och negativa upplevelser, med underliggande subteman fokuserat på den vårdande relationen, information och kommunikation, delaktighet samt tiden och triaget. I studiens diskussion beskrivs hur studien genomförts samt metodval. I studiens resultatdiskussion lyfter skribenterna bland annat vikten av den vårdande relationen, information och kommunikation samt delaktighet.

  • 178.
    Arvidsson, Åsa
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jacobsson, Marcus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Vad påverkar intensivvårdspatientens sömn?: Störande faktorer och tänkbara åtgärder2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Intensivvårdspatientens sömn påverkas av intensivvårdsmiljön.  Det är en högteknologisk miljö där vårdpersonalen är ständigt närvarande och omvårdnadsåtgärder utförs dygnet runt. Patienter upplever att deras sömnkvalitet är dålig, och att de får för lite sammanhängande sömn.  Sömnbrist ger negativa fysiologiska effekter. Immunförsvaret försämras, ämnesomsättningen förändras samt andning och cirkulation påverkas. Sömnbrist ökar även risken för långvariga kognitiva och psykiska besvär samt är en bidragande faktor till uppkomst av delirium. Målsättningen med omvårdnaden är att bevara hälsa, och det är sjuksköterskans uppgift att vidta åtgärder som skapar förutsättningar för god sömn.

    Syftet med studien var att identifiera och beskriva faktorer i vårdmiljön som påverkar den osederade intensivvårdspatientens sömn negativt samt att beskriva hur dessa faktorer kan reduceras. Studien genomfördes som en litteraturstudie, där kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades. Vanliga orsaker till att patientens sömn störs är ljud från medicinteknisk utrustning och ljud orsakade av personal eller medpatienter. Vårdmoment som inkluderar beröring av patienten riskerar att störa sömnen. Det är viktigt att göra vårdmiljön så fri från störningar som möjligt samt att organisera vårdarbetet för att uppnå goda förutsättningar för sömn.  Det kan röra sig om att minimera larmvolym, undvika onödiga larm samt att personalen pratar lågmält. Användning av öronproppar reducerar kraftiga ljud vilket gynnar sömnen. Dygnsrytmen och sömnen påverkas negativt av ljusmiljön, då det är vanligt med stora ljusvariationer dygnet runt. Cykliskt ljus medför att belysningen i vårdrummet får mindre variationer vilket är positivt för dygnsrytmen. Det är ingen enskild åtgärd som löser problemet med intensivvårdspatientens sömnbrist, men det är ofta påfallande enkla åtgärder som gör skillnad. Genom kompetensutveckling och ökad medvetenhet hos vårdpersonal kan risken för sömnbrist minskas.

  • 179.
    Askani, Sammy
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Savela, Emma
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patient med hjälp av tolk: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Invandringen ökar i de flesta samhällen och fler människor behärskar inte språket i det land de lever i. Användning av tolk ökar mer och språkbarriärer kan ha en negativ inverkan på hälso- och sjukvården vilket kan resultera i en inverkan på kommunikationen. Syfte: Syftet var att beskriva hur kommunikation via tolk inverkar på sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter. Metod: Studien är en litteraturöversikt grundad på en kvantitativ och nio kvalitativa vetenskapliga artiklar.

    Resultat: Sjuksköterskorna upplever svårigheter att kommunicera med patienter som inte behärskar samma språk. En auktoriserad tolk erfars som bättre än en icke auktoriserad tolk, eftersom de bär på mer kunskap gällande översättning. Det finns för- och nackdelar med auktoriserad och icke auktoriserad tolk av den orsaken att det har en stor inverkan på kultur samt patientsäkerheten. Slutsats: Tolkanvändning upplevs som svårt och främmande för sjuksköterskor. Vi anser att tydliga riktlinjer och mer tid vid mötet med tolk kan förbättra mötet med patienten vid tolkanvändning. De flesta sjuksköterskor föredrar en auktoriserad tolk men somliga anser att det inte är viktigt om det är en auktoriserad eller icke auktoriserad tolk. Vår avsikt med studien var att hjälpa sjuksköterskor att skapa större förståelse för tolkanvändning som kan leda till förbättringar inom hälso- och sjukvården.

  • 180.
    Asp, Margareta
    et al.
    Mälardalens Högskola.
    Wiklund Gustin, Lena
    Mälardalens Högskola.
    Almerud Österberg, Sofia
    Linnéuniversitet.
    Hörberg, Ulrica
    Linnéuniversitet.
    Lindberg, Elisabeth
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Palmér, Lina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Samvetsstress och dåliga villkor bakom sjuksköterskeflykten2017Inngår i: Dagens NyheterArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Ge sjuksköterskor utrymme att göra kvalificerade bedömningar av patientens omvårdnadsbehov och låt dem också få gehör för de omvårdnadsinterventioner de föreslår. Det skulle inte bara bidra till att minska samvetsstress och arbetsrelaterad ohälsa hos sjuksköterskor utan också bidra till att de stannar i yrket, skriver sex forskare i vårdvetenskap.

  • 181. Atefi, Seyed Reza
    et al.
    Seoane, Fernando
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    The Emergence of Electrical Bioimpedance Monitoring for Prompt Detection of Stroke Damage2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 182. Atwood, C
    et al.
    Eisenberg, MS
    Herlitz, Johan
    Sahlgrenska University Hospital.
    Rea, TD
    Incidence of EMS-treated out-of-hospital cardiac arrest in Europe.2005Inngår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 67, nr 1, s. 75-80Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: The potential impact of efforts in Europe to improve survival from out-of-hospital cardiac arrest is unclear, in part, because estimates of incidence and survival are uncertain. The aim of the investigation was to determine a representative European incidence and survival from cardiac arrest in all-rhythms and in ventricular fibrillation treated by the emergency medical services (EMS). METHODS AND RESULTS: We used Medline to identify peer-reviewed articles published between 1 January 1980 and 30 June 2004 that reported a European community's EMS cardiac arrest experience. Inclusion criteria required the study to include at least 25 cases, report of the total number of all-rhythm and/or ventricular fibrillation arrests, and information about population size and study duration. The incidence was computed by dividing the total number of events by the product of the community's population and the study duration. Reports from 37 communities met the inclusion criteria. A total of 18,105 all-rhythm EMS-treated cardiac arrests occurred during 48 million person-years of observation, resulting in an overall incidence for all-rhythm arrests of 37.72 per 100,000 person-years. Incidence of ventricular fibrillation arrest was 16.84 per 100,000 person-years. Survival was 10.7% for all-rhythm and 21.2% for ventricular fibrillation cardiac arrest. Applying these results to the European population, approximately, 275,000 persons would experience, all-rhythm cardiac arrest treated by the EMS with 29,000 persons surviving to hospital discharge. CONCLUSION: The results provide a framework to assess opportunities and limitations of EMS care with regard to the public health burden of cardiac arrest in Europe.

  • 183.
    Augustsson, Elisabeth
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Emanuelsson, Susann
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Förfrågningsunderlag: och dess betydelse som kvalitetsindikator för hemtjänst2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Lagen om valfrihet (LOV) infördes bl.a. för att underlätta för fler att starta egna företag inom vård och omsorg, men också för att samhällets medborgare skulle se en ökning av kvalité i utförandet av dessa tjänster. Kommunerna har ansvaret för socialtjänsten och genom att införa LOV ger de uppdraget vidare till en privat utförare. De kvalitetskrav för dem som ansöker om att starta hemtjänst, har kommunerna beskrivit i sina förfrågningsunderlag (FFU).

    Avsikten med studien är att få en bild av hur kommunerna säkerställer en god kvalitet inom hemtjänsten med hjälp av FFU och hur kraven i FFU följs upp. För att få en inblick i hur det kan se ut, sammanställdes kraven i FFU från tio kommuner och med hjälp av tre intervjuer med LOV ansvariga påvisas att kraven som ställs i FFU är olika mellan kommunerna. Kvalité är ett ord vars innebörd är svårfångat och har olika betydelser för olika individer. Samtidigt framgår det att det är ett komplext arbete att följa upp de krav som ställs i FFU och att det är få av kraven som kommunerna följer upp genom att ange uppföljningsmetod i FFU.

    Många kommuner har idag lokala värdegrundsgarantier för att beskriva vilka etiska värden som präglar äldreomsorgen och vad de äldre kan förvänta sig, olika ”löften” som utlovas till medborgarna. Garantierna är dock väldigt olika mellan kommunerna och är många gånger svåra att finna i FFU. I vår diskussion tar vi upp vilka möjligheter kommunen har att följa upp kvalitet i verksamheter som lagts ut på privata aktörer.

    Vår slutsats är att förfrågningsunderlagens betydelse som en kvalitetsindikator kan ifrågasättas.

  • 184. Aune, S
    et al.
    Eldh, M
    Engdahl, J
    Holmberg, S
    Lindqvist, J
    Svensson, L
    Oddby, E
    Herlitz, Johan
    [external].
    Improvement in the hospital organisation of CPR training and outcome after cardiac arrest in Sweden during a 10-year period2011Inngår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, ISSN 0300-9572, Vol. 82, nr 4, s. 431-435Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim To describe (a) changes in the organisation of training in cardiopulmonary resuscitation (CPR) and the treatment of cardiac arrest in hospital in Sweden and (b) the clinical achievement, i.e. survival and cerebral function, among survivors after in-hospital cardiac arrest (IHCA) in Sweden. Methods Aspects of CPR training among health care providers (HCPs) and treatment of IHCA in Sweden were evaluated in 3 national surveys (1999, 2003 and 2008). Patients with IHCA are recorded in a National Register covering two thirds of Swedish hospitals. Results The proportion of hospitals with a CPR coordinator increased from 45% in 1999 to 93% in 2008. The majority of co-ordinators are nurses. The proportions of hospitals with local guidelines for acceptable delays from cardiac arrest to the start of CPR and defibrillation increased from 48% in 1999 to 88% in 2008. The proportion of hospitals using local defibrillation outside intensive care units prior to arrival of rescue team increased from 55% in 1999 to 86% in 2008. During the past 4 years in Sweden, survival to hospital discharge has been 29%. Among survivors, 93% have a cerebral performance category (CPC) score of I or II, indicating acceptable cerebral function. Conclusion During the last 10 years, there was a marked improvement in CPR training and treatment of IHCA in Sweden. During the past 4 years, survival after IHCA is high and the majority of survivors have acceptable cerebral function.

  • 185. Aune, S
    et al.
    Fredriksson, M
    Thorén, A-B
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    In-hospital cardiac arrest--an Utstein style report of seven years experience from the Sahlgrenska University Hospital.2006Inngår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 68, nr 3, s. 351-358Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: In-hospital cardiac arrest is one of the most stressful situations in modern medicine. Since 1997, there has been a uniform way of reporting - the Utstein guidelines for in-hospital cardiac arrest reporting.MATERIAL AND METHODS: We have studied all consecutive cardiac arrest in the Sahlgrenska University Hospital (SU) between 1994 and 2001 for who the rescue team was alerted in all 833 patients. The primary endpoint for this study was survival to discharge.RESULTS: Thirty-seven percent survived to hospital discharge. Among patients who were discharged alive, 86% were alive 1 year later. The survivors have a good cerebral outcome (94% among those who were discharged alive had cerebral performance category (CPC) score 1 or 2). The organization at SU is efficient; 80% of the cardiac arrest had CPR within 1 min. Time from cardiac arrest to first defibrillation is a median of 2 min. Almost two-thirds of the patients were admitted for cardiac related diagnoses.CONCLUSION: The current study is the largest single-centre study of in hospital cardiac arrest reported according to the Utstein guidelines. We report a high survival for in-hospital cardiac arrest. We have pointed out that a functional chain of survival, short intervals before the start of CPR and defibrillation are probably contributing factors for this.

  • 186. Aune, S
    et al.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Bång, A
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Characteristics of patients who die in hospital with no attempt at resuscitation.2005Inngår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 65, nr 3, s. 291-299Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To describe the characteristics, cause of hospitalisation and symptoms prior to death in patients dying in hospital without resuscitation being started and the extent to which these decisions were documented. MATERIALS AND METHODS: All patients who died at Sahlgrenska University Hospital in Goteborg, Sweden, in whom cardiopulmonary resuscitation (CPR) was not attempted during a period of one year. RESULTS: Among 674 patients, 71% suffered respiratory insufficiency, 43% were unconscious and 32% had congestive heart failure during the 24h before death. In the vast majority of patients, the diagnosis on admission to hospital was the same as the primary cause of death. The cause of death was life-threatening organ failure, including malignancy (44%), cerebral lesion (10%) and acute coronary syndrome (10%). The prior decision of 'do not attempt resuscitation' (DNAR) was documented in the medical notes in 82%. In the remaining 119 patients (18%), only 16 died unexpectedly. In all these 16 cases, it was regarded retrospectively as ethically justifiable not to start CPR. CONCLUSION: In patients who died at a Swedish University Hospital, we did not find a single case in which it was regarded as unethical not to start CPR. The patient group studied here had a poor prognosis due to a severe deterioration in their condition. To support this, we also found a high degree of documentation of DNAR. The low rate of CPR attempts after in-hospital cardiac arrest appears to be justified.

  • 187. Aune, S
    et al.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bång, Angela
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Characteristics of patients who die in hospital with no attempt at resuscitation2005Inngår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 65, nr 3, s. 291-299Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective: To describe the characteristics, cause of hospitalisation and symptoms prior to death in patients dying in hospital without resuscitation being started and the extent to which these decisions were documented. Materials and methods: All patients who died at Sahlgrenska University Hospital in Göteborg, Sweden, in whom cardiopulmonary resuscitation (CPR) was not attempted during a period of one year. Results: Among 674 patients, 71% suffered respiratory insufficiency, 43% were unconscious and 32% had congestive heart failure during the 24 h before death. In the vast majority of patients, the diagnosis on admission to hospital was the same as the primary cause of death. The cause of death was life-threatening organ failure, including malignancy (44%), cerebral lesion (10%) and acute coronary syndrome (10%). The prior decision of ‘do not attempt resuscitation’ (DNAR) was documented in the medical notes in 82%. In the remaining 119 patients (18%), only 16 died unexpectedly. In all these 16 cases, it was regarded retrospectively as ethically justifiable not to start CPR. Conclusion: In patients who died at a Swedish University Hospital, we did not find a single case in which it was regarded as unethical not to start CPR. The patient group studied here had a poor prognosis due to a severe deterioration in their condition. To support this, we also found a high degree of documentation of DNAR. The low rate of CPR attempts after in-hospital cardiac arrest appears to be justified.

  • 188. Aune, S
    et al.
    Karlsson, T
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Evaluation of 2 different instruments for exposing the chest in conjunction with a cardiac arrest2010Inngår i: American Journal of Emergency Medicine, ISSN 0735-6757, E-ISSN 1532-8171, Vol. 29, nr 5, s. 549-553Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background Time between onset of previous termcardiac arrestnext term and start of treatment is of ultimate importance for outcome. The length of time it takes to expose the previous termchestnext term in out-of-hospital previous termcardiac arrestnext term (OHCA) is not known. We aimed to compare the time from onset of OHCA until the time at which the previous termchestnext term was exposed using previous termanext term new device (S-CUT; ES Equipment, Gothenburg, Sweden) and previous termanext term pair of scissors. Methods In previous termanext term manikin study, the previous term2next term devices were compared in previous termanext term simulated previous termcardiac arrestnext term where the initial step was exposure of the previous termchest.next term The tests were performed using ambulance staff from 3 previous termdifferentnext term ambulance organizations in Western Sweden. Six previous termdifferentnext term types of clothing combinations were used. The primary choices of clothing for analyses were previous termanext term knitted sweater and shirt (indoors) and previous termanext term jacket with buttons, previous termanext term shirt, and previous termanext term college sweater (outdoors). Results The mean difference from onset of OHCA until the previous termchestnext term was exposed when S-CUT was compared with previous termanext term pair of scissors varied between 6 seconds (P = .006) and 63 seconds (P = .004; shorter with the S-CUT), depending on the type of clothing that was used. The mean differences for the clothing that was chosen for primary analyses were 23 and 63 seconds, respectively. Conclusion We found that previous termanext term new device (S-CUT) used for previous termexposing the chestnext term in OHCA was associated with previous termanext term marked shortening of procedure time as compared with previous termanext term pair of scissors.

  • 189.
    Aus, Karin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bengtsson, Eva
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Tidig mobilisering av intensivvårdspatienten: Hinder och implementering2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Tidig mobilisering av patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning (IVA) har visat sig minska risken för komplikationer under och efter vårdtiden samt förkorta tiden i respirator. Trots påvisad god effekt har det visat sig vara svårt att få genomslag för denna behandlingsåtgärd. Syftet med denna litteraturstudie var att studera vilka hinder/barriärer som finns mot införandet av tidig mobilisering och vad som gjorts för att implementera denna förändring av IVA-vården på andra kliniker. Studien är en litteraturstudie baserad på artiklar utvalda enligt förutbestämda kriterier ur databaserna Cinahl och Medline.

    Resultaten summerades i två huvudteman ”Hinder för tidig mobilisering” respektive ”Implementering av tidig mobilisering”. Resultaten visade att hinder för tidig mobiliseringen ofta berodde på en kombination av följande faktorer: okunskap, kulturen på avdelningen, bristande samarbete, resursbrist och patientrelaterade faktorer. Okunskap gäller både brist på kunskap om varför tidig mobilisering är bra, men även om hur och när mobilisering kan genomföras. Om det inte fanns någon kultur för tvärprofessionellt samarbete så upplevdes detta som ett stort hinder på vägen. Implementering av tidig mobilisering gick mycket ut på att överbrygga de barriärer som definierats. Utbildning för att möta bristen på kunskap, organisatoriska förändringar såsom prioriterade samarbete mellan olika yrkesgrupper och tydliggörande av var och ens roll i processen samt ett väl genomarbetat protokoll för hur tidig mobilisering skulle genomföras, utgjorde grundstenarna för en lyckad implementering. För att öka tillämpningen av tidig mobilisering inom svensk intensivvård föreslår författarna en strukturerad plan enligt ovan.

  • 190. Auvinen, Pekka
    et al.
    Grônroos, Eija
    Hilli, Yvonne Elisabet
    Yrkeshögskolan Novia.
    Hirvonen, Eila
    Hyrkkänen, Ursula
    Mäntylä, Ritva
    Ammattikorkeakoulun henkilöstön tutkimus- ja kehittämistoiminnan osaaminen (Fritt översatt: Yrkeshögskolepersonalens kompetens gällande forskning och utveckling)2008Inngår i: VIRTAA VERKOSTOSTA  (Fritt översatt: ENERGI FRÅN NÄTVERK): Tutkimus- ja kehittämistyö osana ammattikorkeakoulujen tehtävää, AMKtutka, kehittämisverkosto yhteisellä asialla (Fritt översatt: Forskning och utveckling som en del av yrkeshögskolornas uppgifter, AMKtutka, ett utvecklingsnätverk i gemensam sak) / [ed] Jaroma Anneli, Mikkeli: Mikkeli University of Applied Sciences , 2008, 1, s. 43-86Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 191.
    Axelsson, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ekström, Carolina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    "Nothing can be changed if the people don’t change": Costa Rican registered nurses’ views and experiences of caring for patients with dengue fever2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Dengue fever has increased to the point where it has become a major international public health and economical problem, mainly in urban and semi-urban areas in tropical and subtropical regions. Worldwide 2,5 billion people live in regions where dengue can be transmitted and approximately 100 million people get infected yearly. In 2002 there was a great outbreak in Latin America, and Costa Rica was in the top three regarding reported cases. At the time of writing, reports show that cases of dengue are currently low in Costa Rica. Although the figures vary, dengue remains a public health problem.

    This study aimed to describe Costa Rican registered nurses’ views and experiences of caring for patients with dengue fever. Data were collected with semi-structured interviews and conducted with eight registered nurses from Costa Rica, and analysed with qualitative content analysis method with search for similarities and differences which later were categorized. The result was divided into five categories; the conception about dengue fever, caring, patient education, prevention and the future. The result showed a similar perception of the disease and was described as terrible, causing a lot of suffering for the patient, as well as a burden on the health care, that requires large financial resources. To control dengue and suppress the proliferation it is important to have different preventive means and to educate people to achieve a change of the mindset.

  • 192.
    Axelsson, C
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Axelsson, Å
    Nestin, J
    Svensson, L
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Clinical consequences of the introduction of mechanical chest compression in the EMS system for treatment of out-of-hospital cardiac arrest-a pilot study.2006Inngår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 71, nr 1, s. 47-55Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: To evaluate the outcome among patients suffering from out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) after the introduction of mechanical chest compression (MCC) compared with standard cardiopulmonary resuscitation (SCPR) in two emergency medical service (EMS) systems. METHODS: The inclusion criterion was witnessed OHCA. The exclusion criteria were age < 18 years, the following judged etiologies behind OHCA: trauma, pregnancy, hypothermia, intoxication, hanging and drowning or return of spontaneous circulation (ROSC) prior to the arrival of the advanced life support (ALS) unit. Two MCC devices were allocated during six-month periods between four ALS units for a period of two years (cluster randomisation). RESULTS: In all, 328 patients fulfilled the criteria for participation and 159 were allocated to the MCC tier (the device was used in 66% of cases) and 169 to the SCPR tier. In the MCC tier, 51% had ROSC (primary end-point) versus 51% in the SCPR tier. The corresponding values for hospital admission alive (secondary end-point) were 38% and 37% (NS). In the subset of patients in whom the device was used, the percentage who had ROSC was 49% versus 50% in a control group matched for age, initial rhythm, aetiology, bystander-/crew-witnessed status and delay to CPR. The percentage of patients discharged alive from hospital after OHCA was 8% versus 10% (NS) for all patients and 2% versus 4%, respectively (NS) for the patients in the subset (where the device was used and the matched control population). CONCLUSION: In this pilot study, the results did not support the hypothesis that the introduction of mechanical chest compression in OHCA improves outcome. However, there is room for further improvement in the use of the device. The hypothesis that this will improve outcome needs to be tested in further prospective trials

  • 193.
    Axelsson, C
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Axelsson, Å
    Svensson, L
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Characteristics and outcome among patients suffering from out-of-hospital cardiac arrest with the emphasis on availability for intervention trials.2007Inngår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 75, nr 3, s. 460-468Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: To describe all patients treated for out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) according to the Utstein criteria and their characteristics and outcome with emphasis on whether they were available for early intervention trials. DESIGN: Retrospective analysis of a study where data were collected prospectively. SETTING: The Municipality of Göteborg/Mölndal in Sweden. PATIENTS: All patients suffering from out-of-hospital cardiac arrest in the Municipality of Göteborg/Mölndal in whom cardiopulmonary resuscitation (CPR) was attempted between May 2003 and May 2005. INTERVENTIONS: Part of the study cohort, i.e. patients with a witnessed, non-traumatic, out-of-hospital cardiac arrest were distributed (cluster) to mechanical (LUCAS) or manual chest compression. RESULTS: The overall survival to discharge from hospital among the 508 patients was 8.5%. The corresponding value for non-cardiac cases was 5.1% and for cardiac cases if crew witnessed 16.1%, bystander witnessed 12.7% and non-witnessed 1.4%. Fifty-nine percent of the patients fulfilled the inclusion criteria for the trial and had no exclusion criteria and 9.7% of these survived to discharge. Ten percent of patients fulfilled the inclusion criteria but were excluded and 20.4% survived to discharge. Thirty-one percent of patients did not fulfil the inclusion criteria and 2.5% survived. Among patients included in the LUCAS group, many of the survivors, 10/13 (77%), experienced a rapid return of spontaneous circulation (ROSC) before the application of the device. CONCLUSION: Among patients with OHCA in whom CPR was started 8.5% survived to hospital discharge and 59% were theoretically available for an early intervention trial. These patients have a different outcome compared with patients not available. However, among those available, the majority of survivors had a rapid ROSC before the application of the intervention (LUCAS). This raises concerns about the potential for early intervention trials to improve outcome after OHCA.

  • 194.
    Axelsson, C
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Borgström, J
    Karlsson, T
    Axelsson, Å
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Dispatch codes of out-of-hospital cardiac arrest should be diagnosis related rather than symptom related2010Inngår i: European journal of emergency medicine, ISSN 0969-9546, E-ISSN 1473-5695, Vol. 17, nr 5, s. 265-269Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective: To describe the characteristics and outcome in out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) in relation to (i) whether OHCA was coded by the dispatcher as a diagnosis or as a symptom and (ii) the delay until the first unit was alerted at the dispatch centre. Methods: OHCA patients in Göteborg, during 17 months, excluding OHCA after calling the rescue team. Results: Among 250 cases, 20% were coded as a diagnosis (i.e. CA) with or without ongoing cardiopulmonary resuscitation (CPR). Dispatch codes for the remaining 200 patients (80%) were mostly symptom related (unconsciousness in 61%, codes related to breathing problems in 10%, other codes in 24% and missing in 5%). Patients in whom the dispatchers coded the call as CA had an earlier start to CPR after collapse (median 2 vs. 10 min; P<0.0001) and a higher rate of bystander CPR (86% vs. 42%; P<0.0001). Furthermore, they tended to have a higher rate of survival to hospital discharge (14.0% vs. 6.5%; P  = 0.09). The median delay until the first unit was alerted was 1.8 min. Survival to hospital discharge was 10.0% if the delay was below median and 6.7% if the delay was above median (P = 0.48). Conclusion: Patients with OHCA who were not coded by dispatchers as such had a long delay to the start of CPR and a low survival. Dispatching according to diagnosis, that is, CA seems to improve these parameters most likely reflecting a more optimal communication between the dispatcher and the caller as well as the rescue team.

  • 195.
    Axelsson, C
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Herrera, MJ
    Fredriksson, M
    Lindqvist, J
    Herlitz, J
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Implementation of mechanical chest compression in out-of-hospital carfdiac arrest in an emergency medical service system2013Inngår i: American Journal of Emergency Medicine, ISSN 0735-6757, E-ISSN 1532-8171, Vol. 31, nr 8, s. 1196-1200Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: The aim of this study is to describe the outcome changes after out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) in Gothenburg, Sweden, after introduction of mechanical chest compression (MCC). METHODS: Following introduction of MCC, 1183 OHCA patients were treated from November 1, 2007, to December 31, 2011 (period 2). They were compared with 1218 OHCA patients before MCC was introduced from January 1, 1998, to May 30, 2003 (period 1). Patients in period 2 were evaluated for survival in relation to MCC use. RESULTS: The percentage of patients admitted to hospital alive increased from 25.4% to 31.9% (P < .0001). Survival to 1 month increased from 7.1% to 10.7% (P = .002) from period 1 to period 2. The proportion of ventricular fibrillation/ventricular tachycardia decreased in period 2 (P = .002). However, bystander cardiopulmonary resuscitation (P < .0001), crew-witnessed cases (P = .04), percutaneous coronary intervention (P < .0001), therapeutic hypothermia (P < .0001), and implantable cardioverter-defibrillator use (P = .01) increased, as did time from call to emergency medicine service arrival (P < .0001) and to defibrillation (P = .006). In period 2, 60% of OHCA patients were treated with MCC. The percentages admitted alive to hospital (MCC vs no MCC) were 28.6% and 36.1% (P = .008). Corresponding figures for survival to 1 month were 5.6% and 17.6% (P < .0001). In the MCC group, we found increase in the delay from collapse to defibrillation (P < .0001), greater use of adrenaline (P < .0001), and fewer crew-witnessed cases (P < .0001). CONCLUSION: Survival to 1 month after implementation of MCC was higher than before introduction. However, patients receiving MCC had low survival. Although case selection might play a role, results do not support a widespread use of MCC after OHCA.

  • 196.
    Axelsson, C
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Holmberg, S
    Axelsson, ÅB
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Passive leg raising during cardiopulmonary resuscitation in out-of-hospital cardiac arrest: Does it improve circulation and outcome?2010Inngår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 81, nr 12, s. 1615-1620Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background Passive leg raising (PLR), to augment the artificial circulation, was deleted from cardiopulmonary resuscitation (CPR) guidelines in 1992. Increases in end-tidal carbon dioxide (PETCO2) during CPR have been associated with increased pulmonary blood flow reflecting cardiac output. Measurements of PETCO2 after PLR might therefore increase our understanding of its potential value in CPR. We also observed the alteration in PETCO2 in relation to the return of spontaneous circulation (ROSC) and no ROSC. Methods and results The PETCO2 was measured, subsequent to intubation, in 126 patients suffering an out-of-hospital cardiac arrest (OHCA), during 15min or until ROSC. Forty-four patients were selected by the study protocol to PLR 35cm; 21 patients received manual chest compressions and 23 mechanical compressions. The PLR was initiated during uninterrupted CPR, 5min from the start of PETCO2 measurements. During PLR, an increase in PETCO2 was found in all 44 patients within 15s (p=0.003), 45s (p=0.002) and 75s (p=0.0001). Survival to hospital discharge was 7% among patients with PLR and 1% among those without PLR (p=0.12). Among patients experiencing ROSC (60 of 126), we found a marked increase in PETCO2 1min before the detection of a palpable pulse. Conclusion Since PLR during CPR appears to increase PETCO2 after OHCA, larger studies are needed to evaluate its potential effects on survival. Further, the measurement of PETCO2 could help to minimise the hands-off periods and pulse checks.

  • 197.
    Axelsson, C
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Jimenez, M
    Herlitz, J
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    PCI de Lucs. A safety and feasibility study on a pathway to the cath lab for patients with OHCA2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 198.
    Axelsson, C
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Karlsson, T
    Axelsson, ÅB
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Mechanical active compression-decompression cardiopulmonary resuscitation (ACD-CPR) versus manual CPR according to pressure of end tidal carbon dioxide (P(ET)CO2) during CPR in out-of-hospital cardiac arrest (OHCA).2009Inngår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 80, nr 10, s. 1099-1103Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: In animal and human studies, measuring the pressure of end tidal carbon dioxide (P(ET)CO2) has been shown to be a practical non-invasive method that correlates well with the pulmonary blood flow and cardiac output (CO) generated during cardiopulmonary resuscitation (CPR). This study aims to compare mechanical active compression-decompression (ACD) CPR with standard CPR according to P(ET)CO2 among patients with out-of-hospital cardiac arrest (OHCA), during CPR and with standardised ventilation. METHODS: This prospective, on a cluster level, pseudo-randomised pilot trial took place in the Municipality of Göteborg. During a 2-year period, all patients aged >18 years suffering an out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) of presumed cardiac etiology were enrolled. The present analysis included only tracheally intubated patients in whom P(ET)CO2 was measured for 15 min or until the detection of a pulse-giving rhythm. RESULTS: In all, 126 patients participated in the evaluation, 64 patients in the mechanical chest compression group and 62 patients in the control group. The group receiving mechanical ACD-CPR obtained the significantly highest P(ET)CO2 values according to the average (p=0.04), initial (p=0.01) and minimum (p=0.01) values. We found no significant difference according to the maximum value between groups. CONCLUSION: In this hypothesis generating study mechanical ACD-CPR compared with manual CPR generated the highest initial, minimum and average value of P(ET)CO2. Whether these data can be repeated and furthermore be associated with an improved outcome after OHCA need to be confirmed in a large prospective randomised trial.

  • 199.
    Axelsson, Christer
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Evaluation of various strategies to improve outcome after out-of-hospital cardiac arrest with particular focus on mechanical chest compressions2010Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Cardiopulmonary resuscitation (CPR) skills vary among health care professionals. A previous study revealed that chest compressions were only performed half the time in out-of-hospital cardiac arrest (OHCA). Field conditions and fatigue could be possible explanations. The aim of this thesis was to study the impact of the introduction of mechanical chest compression in OHCA according to survival and its usability and b) passive leg raising (PLR), to augment the artificial circulation, during CPR. ... mer Methods: This thesis is based on a pilot study conducted in the Gothenburg/Mölndal and Södertälje Emergency Medical Service systems in 2003-2005. Witnessed OHCA (adult >18 years) received either mechanical (n=159) or manual (n=169) chest compressions. The pressure of end-tidal carbon dioxide (PETCO2) has been shown to correlate with cardiac output (CO) during CPR. To compare the effect of the different strategies, the PETCO2 was measured, during CPR, with standardised ventilation. Result: PLR during CPR increased the PETCO2 value within 30 seconds. Mechanical active compression-decompression (ACD) CPR, compared with manual compressions, produced the highest mean of initial, minimum and average values of PETCO2. However, mechanical chest compressions did not appear to result in improved survival. Clinical circumstances such as unidentified cardiac arrests (CAs) resulted in a large drop-out in the intervention group or a late start to the intervention in relation to CA. The late start meant that the intervention targeted a high-risk population with a low chance of survival. The majority of identified CAs were coded by the Rescue Co-ordination Centre (RCC) according to symptoms (usually unconsciousness), while the minority were coded according to the diagnosis of CA. Patients coded according to the diagnosis of CA had an earlier start of CPR, a higher rate of bystander CPR and a tendency toward higher survival rates. Conclusion: Since PLR during CPR appears to improve circulation after OHCA, larger studies are needed to evaluate its potential effects on survival. Compared with manual compressions, mechanical ACD CPR produces probably the most effective CPR. However, different clinical circumstances make the device difficult to study outside hospital. Coding a CA according to diagnosis rather than symptoms appears to improve the out-of-hospital care.

  • 200.
    Axelsson, Christer
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Azeli, Youcef
    Jiminez, Maria
    Ordonez Campana, A
    Might the bainbridge reflex have a role in resuscitation when chest compression is combined with passive leg raising?2014Inngår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 85, nr 1, s. e21-Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The effect of passive leg raising (PLR) in cardiac arrest is not clearly established but PLR has been associated with increased coronary perfusion pressure and increase in End tidal carbon dioxide (EtCO2) during cardiopulmonary resuscitation (CPR).1 A case in which PLR was used successfully has recently been published.

1234567 151 - 200 of 2915
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf