Endre søk
Begrens søket
1234567 151 - 200 of 3929
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Andersson Hagiwara, Magnus
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Brink, P
    Högskolan väst.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hansson, P-O
    University of Gothenburg.
    A shorter system delay for haemorrhagic stroke than ischaemic stroke among patients who use emergency medical service.2018Inngår i: Acta Neurologica Scandinavica, ISSN 0001-6314, E-ISSN 1600-0404Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: We compare various aspects in the early chain of care among patients with haemorrhagic stroke and ischaemic stroke.

    MATERIALS & METHODS: The Emergency Medical Services (EMS) and nine emergency hospitals, each with a stroke unit, were included. All patients hospitalised with a first and a final diagnosis of stroke between 15 December 2010 and 15 April 2011 were included. The primary endpoint was the system delay (from call to the EMS until diagnosis). Secondary endpoints were: (i) use of the EMS, (ii) delay from symptom onset until call to the EMS; (iii) priority at the dispatch centre; (iv) priority by the EMS; and (v) suspicion of stroke by the EMS nurse and physician on admission to hospital.

    RESULTS: Of 1336 patients, 172 (13%) had a haemorrhagic stroke. The delay from call to the EMS until diagnosis was significantly shorter in haemorrhagic stroke. The patient's decision time was significantly shorter in haemorrhagic stroke. The priority level at the dispatch centre did not differ between the two groups, whereas the EMS nurse gave a significantly higher priority to patients with haemorrhage. There was no significant difference between groups with regard to the suspicion of stroke either by the EMS nurse or by the physician on admission to hospital.

    CONCLUSIONS: Patients with a haemorrhagic stroke differed from other stroke patients with a more frequent and rapid activation of EMS.

  • 152.
    Andersson, Hanna
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Ekman, Malin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Granskning av riktlinjer gällande vård av patienter som genomgår thoracotomi och skopi2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Ingrepp som thoracotomi och skopi är kända för att orsaka patienterna svår smärta och stort lidande. Inom anestesisjuksköterskans område ligger att ansvara för dessa patienter perioperativt. Perioperativ vård syftar till att ge patienten trygghet, kontinuitet, ge en helhetssyn, förbättra kommunikationen och minska patientens lidande samt kvalitessäkra vården. Till hjälp har anestesisjuksköterskan behandlingsriktlinjer till grund för den perioperativa vården. Kliniska evidensbaserade riktlinjer är grundläggande instrument för att säkerställa vårdkvalitet för den enskilda patienten så att vården utförs efter bästa tillgängliga kunskap och beprövad erfarenhet. Studiens syfte var att granska och bedöma de kliniska behandlingsriktlinjerna med avseende på patienter som genomgår thoracotomi och skopi som idag används på svenska och norska thoraxkirurgiska kliniker. Studien utfördes enligt kvantitativ metod och presenterades deskriptivt där resultatet redovisades i siffror och tabeller med förklarande text. Ett brev skickades ut till samtliga Sveriges och Norges thoraxkirurgiska kliniker varav svarsfrekvensen uppgick till 50%. Författarna erhöll sex av totalt tolv tänkbara riktlinjer. Granskningen av behandlingsriktlinjerna utfördes med hjälp av granskningsinstrumentet AGREE II. Samtliga thoraxkirurgiska kliniker hade riktlinjer och dessa som kom till författarnas kännedom var relativt lika med avseende på behandling och interventioner. Resultatet visar att samtliga thoraxkirurgiska kliniker saknade behandlingsriktlinjer som kan rekommenderas eftersom de inte bygger på dokumenterad evidens. Endast två av områdena hade riktlinjer som författarna kan rekommendera efter viss modifikation. Samtliga riktlinjer hade metodologiska brister i rapporteringen om hur riktlinjen togs fram och detta utgör ett hinder för att behandlingsriktlinjerna ska kunna utgöra den kvalitetssäkring de är avsedda att vara. Evidensen som ligger till grund för riktlinjen bör synliggöras och det är viktigt att patientgruppens åsikter och preferenser i framtagandet tas i beaktande. Den perioperativa vården som riktlinjerna beskriver finns väl dokumenterad i litteratur och riktlinjerna hade fått ett högre värde om kopplingen mellan åtgärder och evidens dokumenterats. Med tanke på att tusentals lungpatienter opereras årligen anser författarna att de riktlinjer som vården grundar sig på självklart skall bygga på aktuell forskning och evidens.

  • 153.
    Andersson, Henrik
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Medikaliserat och resultatstyrt vårdarbete på akutmottagning: en studie med utgångspunkt i medarbetares och chefers perspektiv2014Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The overall aim of this thesis is to obtain an understanding of Emergency Healthcare Work (EHW) at the Emergency Department (ED), including the competencies required by EHW, and based on practitioners' and managers' perspectives. Methods: In study I, a quantitative method was employed. A questionnaire was sent to all Swedish EDs and data was analysed using descriptive statistics and content analysis. In studies II- IV, qualitative methods were used. In study II, participant observations and individual and group interviews were conducted. In studies III-IV individual and group interviews were conducted. In studies II-IV, data was analysed using qualitative content analysis. Results: According to head nurses, basic nursing education does not lead to sufficient competence for working at an ED and thus supplementary formal education is needed. A minority of head nurses perceive that they are completely responsible for creating preconditions for competence development (study I). The EHW is characterized by rapid, brief and standardized encounters with limited scope for providing individualized care. Practitioners strive to be adaptable by structuring EHW and they cooperate to achieve a good workflow (study II). Management is characterized by a command and control approach. Managers experience EHW as lifesaving work and they experience difficulties in meeting the expectations of their staff (study III). There is also tension between professional groups in EDs as well as hierarchical boundaries that influence the possibilities to develop competencies in EHW. The focus on competence in EHW is on account of the emergency and lifesaving nature of its actions. Purely medical competencies are valued and caring competencies are subsequently downgraded. A medical competence approach consolidates the current view of competencies necessary in everyday work in EDs (study IV). Conclusions: EHW and the competencies required by EHW are defined from a purely medicalized and result-driven viewpoint. Patients' medical needs are given greater importance than their caring needs. Medicalized and result-driven EHW makes it difficult to provide individualized care. This difficulty is a hindrance to the implementation of a holistic view in EHW.

  • 154.
    Andersson, Henrik
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Axelsson, Christer
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Larsson, Anna
    Bremer, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gellerstedt, Martin
    Bång, Angela
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ljungström, Lars
    The early chain of care in bacteraemia patients: Early suspicion, treatment and survivalin prehospital emergency care2018Inngår i: American Journal of Emergency Medicine, ISSN 0735-6757, E-ISSN 1532-8171Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction: Bacteraemia is a first stage for patients risking conditions such as septic shock. The primary aim ofthis study is to describe factors in the early chain of care in bacteraemia, factors associated with increased chanceof survival during the subsequent 28 days after admission to hospital. Furthermore, the long-term outcome wasassessed.

    Methods: This study has a quantitative design based on data fromEmergencyMedical Services (EMS) and hospitalrecords.

    Results: In all, 961 patients were included in the study. Of these patients, 13.5% died during the first 28 days. TheEMS was more frequently used by non-survivors. Among patients who used the EMS, the suspicion of sepsis alreadyon scene was more frequent in survivors. Similarly, EMS personnel noted the ESS code “fever, infection”more frequently for survivors upon arriving on scene. The delay time fromcall to the EMS and admission to hospitaluntil start of antibiotics was similar in survivors and non-survivors. The five-year mortality rate was 50.8%.Five-year mortalitywas 62.6% among those who used the EMS and 29.5% among those who did not (p b 0.0001).

    Conclusion: This study shows that among patientswith bacteraemiawho used the EMS, an early suspicion of sepsisor fever/infection was associated with improved early survival whereas the delay time from call to the EMSand admission to hospital until start of treatment with antibiotics was not. 50.8% of all patients were deadafter five years.

  • 155.
    Andersson, Henrik
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gabre, Marita
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Dehre, Andreas
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Andersson Hagiwara, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Maurin Söderholm, Hanna
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Simulation in Virtual World to Promote Communication2018Inngår i: Pre-hospital care- Education and training of ambulance professionals, Noordwijkerhout, The Netherlands, 2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Introduction

    Communication between ambulance professionals and patients is essential for understanding the patient's lifeworld (Wireklint Sundström & Dahlberg 2010). Simultaneously, communication is challenging to teach and learn within the framework of specific courses. However, simulation in virtual worlds can support the development of new skills such as communication (Combs, Sokolowski & Banks 2016).

     

    Aim

    The aim of this work was to design a simulation-based platform for communication training among ambulance nurse students (ANS).

     

    Methods

    A qualitative action research approach was used (Coghlan & Casey 2001). Second Life® (SL) was selected since it was an existing virtual world. SL is a web-based flexible three-dimensional platform that allows customization. Interaction and communication with other virtual people can be done through avatars in real time (Hodge, Collins & Giordano 2011). Three ANS and five teachers participated, none of the participants had prior experience of SL. Observations and interviews were used as data and analysed using thematic analysis.

     

    Results

    The participants’ experiences generated three themes:

     

    Understanding the virtual world

    It was easy to interact and communicate with other virtual people. However, it took time to feel comfortable to navigate in SL.

     

    Technological challenges

    One challenge was related to audio-visual problems e.g. not compatible headset, interfering echoes and that the image was distorted at times, which made it difficult to act and move the avatar. Another challenge was associated with the 3D modelling e.g. the capability to use of coordinates, positioning, object dimensioning and the fact that accidental deletions could not be restored. A third challenges that influenced the communication was the difficulty of visualizing clinically relevant care measures such as diagnostic examinations or drug treatment. Finally, there was a challenge to customize the avatars to look like ambulance professionals or a severely ill patient.

     

    Learning through avatars

    Learning through avatars requires that the participants take responsibility for delivering a convincing performance.  Immersion was limited since actions do not take place from a first-person viewpoint. There is a need that the scenario is based on realistic conditions e.g. interiors, equipment, clothing, avatar appearance and behaviour.

     

    Conclusion

    The present system is not suitable for training of medical assessment. Teachers who are considering using virtual worlds in the training for future ambulance professionals should note that an appropriate design is crucial for how the simulation is experienced.  

  • 156.
    Andersson, Henrik
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gabre, Marita
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Dehre, Andreas
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Andersson Hagiwara, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Maurin Söderholm, Hanna
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Simulation in Virtual World to Promote Communication2018Inngår i: Pre-hospital care- Education and training of ambulance professionals, Noordwijkerhout, The Netherlands, 2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction

    Communication between ambulance professionals and patients is essential for understanding the patient's lifeworld (Wireklint Sundström & Dahlberg 2010). Simultaneously, communication is challenging to teach and learn within the framework of specific courses. However, simulation in virtual worlds can support the development of new skills such as communication (Combs, Sokolowski & Banks 2016).

     

    Aim

    The aim of this work was to design a simulation-based platform for communication training among ambulance nurse students (ANS).

     

    Methods

    A qualitative action research approach was used (Coghlan & Casey 2001). Second Life® (SL) was selected since it was an existing virtual world. SL is a web-based flexible three-dimensional platform that allows customization. Interaction and communication with other virtual people can be done through avatars in real time (Hodge, Collins & Giordano 2011). Three ANS and five teachers participated, none of the participants had prior experience of SL. Observations and interviews were used as data and analysed using thematic analysis.

     

    Results

    The participants’ experiences generated three themes:

     

    Understanding the virtual world

    It was easy to interact and communicate with other virtual people. However, it took time to feel comfortable to navigate in SL.

     

    Technological challenges

    One challenge was related to audio-visual problems e.g. not compatible headset, interfering echoes and that the image was distorted at times, which made it difficult to act and move the avatar. Another challenge was associated with the 3D modelling e.g. the capability to use of coordinates, positioning, object dimensioning and the fact that accidental deletions could not be restored. A third challenges that influenced the communication was the difficulty of visualizing clinically relevant care measures such as diagnostic examinations or drug treatment. Finally, there was a challenge to customize the avatars to look like ambulance professionals or a severely ill patient.

     

    Learning through avatars

    Learning through avatars requires that the participants take responsibility for delivering a convincing performance.  Immersion was limited since actions do not take place from a first-person viewpoint. There is a need that the scenario is based on realistic conditions e.g. interiors, equipment, clothing, avatar appearance and behaviour.

     

    Conclusion

    The present system is not suitable for training of medical assessment. Teachers who are considering using virtual worlds in the training for future ambulance professionals should note that an appropriate design is crucial for how the simulation is experienced.  

  • 157.
    Andersson, Henrik
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Jakobsson, E
    Furåker, C
    Nilsson, K
    The everyday work at a Swedish emergency department: The practitioners’ perspective2012Inngår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 20, nr 2, s. 58-68Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In the everyday work at emergency departments (EDs), the patients being cared for have different needs and perceived symptoms. To meet their need for emergency care, knowledge of the work is important. The aim of this study is to explore the everyday work at a Swedish ED from a practitioner’s perspective. Method This study has a qualitative, exploratory design with observations and interviews at two EDs. Data were analysed by content analysis. Findings The everyday work is characterised by a rapid, short and standardised encounter with limited scope to provide individualised care, which leads to a mechanical approach. It is also characterised by an adaptive approach in which practitioners strive to be adaptable by structuring everyday work and cooperation to achieve a good workflow. Conclusions The study shows that the practitioners’ encounter with patients and relatives is rapid and of limited duration. The care activities that practitioners mainly perform comprise standard medical management and are performed more mechanically than in a caring way. The practitioners strive to balance the requirements and the realisation of the everyday work through structures and in cooperation with other practitioners, although they work more in parallel than in integrated teams.

  • 158.
    Andersson, Henrik
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lindholm, Maria
    Pettersson, Margareta
    Jonasson, Lise-Lotte
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Nurses competencies in Home health care: An interview study.2017Inngår i: BMC Nursing, ISSN 1472-6955, E-ISSN 1472-6955, Vol. 16, nr 65Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background:Nurses working in Home health care (HHC) are facing major challenges when more advanced care and treatment are performing in the patient's home. The aim of this study was to explore how nurses experiencing their competencies in HHC. 

    Methods:This study has a qualitative and explorative design. Ten nurses were interviewed and data were analysed by content analysis.

    Results:The themes “Being a capable nurse”, “Being a useful nurse” and “Being a subordinate and dependent nurse” were identified. Nurses want to be capable to take care of patients, develop their competencies and perform their duties in the way that are requested. They also want to be useful in their work and providing good and safe HHC. Finally, nurses want to improve the care in HHC with their competencies. Simultaneously, they are subordinate and dependent in the relation with their manager and manager's interest to encourage nurses’ competence development.

    Conclusions:Nurses in HHC are responsible for many seriously ill patients and they want to contribute to a good and safe patient care. To maintain patient safety, reduce the risk for burnout and staff turnover as well as to contribute to a sustainable development of the work, strategies for transfer competencies between nurses and efforts for competence development are needed. 

  • 159.
    Andersson, Henrik
    et al.
    Sahlgrenska University Hospital.
    Nilsson, Kerstin
    Gothenburg University.
    QUESTIONING NURSING COMPETENCES INEMERGENCY HEALTH CARE2009Inngår i: Journal of Emergency Nursing, ISSN 0099-1767, E-ISSN 1527-2966, Vol. 35, s. 305-311Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction: Medical and technologic developments entailnew competence demands in emergency health care, and itfollows that head nurses must recognize and create prerequisites,as well as evaluate the competence of registered nurses. The aimof this study is to describe head nurses’ conceptions of emergencynursing competence needs and their responsibility for creatingprerequisites of competence development in emergency nursing.

    Methods: A 24-item questionnaire was sent to all the headnurses (N = 79) of all the existing emergency departments inSweden. The response rate was 73%, and in the analysis ofthe data, descriptive statistics were used.

    Results: According to the head nurses, basic nursing educationdoes not provide sufficient emergency nursing competence.Consequently, there is a need for supplementary formalemergency nursing education. Furthermore, most of the headnurses have inadequate strategies for evaluating competencedevelopment, and economic and personnel resources areinsufficient to meet the educational needs. A minority of the headnurses consider that they have full responsibility for creating theprerequisites of the competence development of nurses.

    Discussion: To ensure sufficient nursing competence inemergency health care organizations, there is a need to establishcompetence demands in emergency nursing and evaluate strategiesfor competence development. The establishment of a Swedishemergency nurses association would be important for thedevelopment of national guidelines of emergency nursing as wellas to facilitate the interpretation and concretizing of rules andlegislation and to promote questions related to research, development, and education in emergency nursing. With nationalguidelines and recommendations, the head nurses’ responsibilitiesfor the development of nurses’ skills would be clarified.

  • 160.
    Andersson, Henrik
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ullgren, Andreas
    Holmberg, Mats
    Karlsson, Thomas
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Acute coronary syndrome in relation to the occurrence of associatedsymptoms: A quantitative study in prehospital emergency care2017Inngår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 33, s. 43-47-Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction: Acute chest pain is a common symptom among prehospital emergency care patients.Therefore, it is crucial that ambulance nurses (ANs) have the ability to identify symptoms and assesspatients suffering from acute coronary syndrome (ACS). The aim of this study is to explore the occurrenceof dyspnoea and nausea and/or vomiting in the prehospital phase of a suspected ACS and the associationswith patients’ outcome.

    Methods: This study has a quantitative design based on data from hospital records and from a previousinterventional study (randomised controlled trial) including five Emergency Medical Service (EMS) systemsin western Sweden in the years 2008–2010.

    Results: In all, 1836 patients were included in the interventional study. Dyspnoea was reported in 38%and nausea and/or vomiting in 26% of patients. The risk of death within one year increased with the presenceof dyspnoea. The presence of nausea and/or vomiting increased the likelihood of a final diagnosis ofacute myocardial infarction (AMI).

    Conclusion: This study shows that dyspnoea, nausea and/or vomiting increase the risk of death and seriousdiagnosis among ACS patients. This means that dyspnoea, nausea and/or vomiting should influencethe ANs’ assessment and that special education in cardiovascular nursing is required.

  • 161.
    Andersson, Henrik
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Nilsson, Kerstin
    Jakobsson Ung, Eva
    Competencies in Swedish emergency departments: The practitioners’ and managers’ perspective2014Inngår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 22, nr 2, s. 81-87Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The task of emergency departments (EDs) is to provide safe emergency healthcare while adopting a caring, cost-effective approach. Patients attending EDs have different medical and caring needs and it is assumed that practitioners have the requisite competencies to meet those needs. The aim of the present study is to explore what kind of competencies practitioners and managers describe as necessary for the practitioners to perform their everyday work in EDs. Methods: This study used a qualitative, exploratory design. Interviews were conducted in two EDs. Data were analysed using inductive content analysis. Results: The competence focus in everyday work in EDs is on emergency and life-saving actions. There is a polarisation between medical and caring competencies. There is also tension between professional groups in EDs as well as hierarchical boundaries that influence the ability to develop competencies in everyday work. Medical competencies are valued more and caring competencies are subsequently downgraded. A medical approach to competencies consolidates the view of necessary competencies in everyday work in EDs. Conclusions: The study shows that the competencies that are valued consolidate the prevailing medical paradigm. There is a traditional, one-sided approach to competencies, a hierarchical distinction between professional groups and unclear occupational functions.

  • 162.
    Andersson, Henrik
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Nilsson, Kerstin
    Jakobsson Ung, Eva
    Management of everyday work in Emergency Departments: An exploratory study with Swedish Managers2014Inngår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 22, nr 4, s. 81-87Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction: Through their formal mandate, position and authority, managers are responsible for managing everyday work in Emergency Departments (EDs) as well as striving for excellence and dealing with the individual needs of practitioners and patients. The aim of the present study is to explore managers’experiences of managing everyday work in Swedish EDs. Method: A qualitative and exploratory design has been used in this study. Seven managers were interviewed at two EDs. Data was analysed using qualitative content analysis with focus on latent content. Results: Managers experience everyday work in the ED as lifesaving work. One of the characteristics of their approach to everyday work is their capability for rapidly identifying patients with life-threatening conditions and for treating them accordingly. The practitioners are on stand-by in order to deal with unexpected situations. This implies having to spend time waiting for the physicians’ decisions. Management is characterised by a command and control approach. The managers experience difficulties in meeting the expectations of their staff. They strive to be proactive but instead they become reactive since the prevailing medical, bureaucratic and production-orientated systems constrain them. Conclusion: The managers demonstrate full compliance with the organisational systems. This threatens to reduce their freedom of action and influences the way they perform their managerial duties within and outside the EDs.

  • 163.
    Andersson, Jan-Otto
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Visar fysiologiska parametrar den prehospitala patientens smärta: registerstudie2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: smärta är ett vanligt och betydande symtom inom ambulanssjukvården. En persons smärta är ett fysiologiskt kroppslig fenomen som blir en smärtupplevelse först när smärtsignalen når medvetandet. Upplevelsen är starkt påverkad av psykiska, kognitiva, emotionella, sociala, kulturella och existentiella faktorer. En noxisk skada leder till    en  smärtupplevelse  som  startar upp  kognitiva  och  emotionella processer såsom tolkning och symbolisering och som i sin tur är influerad av personens språk och omgivningens kultur. Upplevelse av lidande signaleras genom smärtyttringar som påverkas av den sociala och kulturella omgivningen. Olika smärtmodulerande system aktiveras och psykologiska aktiviteter förekommer som en reaktion på smärta. Ambulanspersonalen möter en allt större förväntan om smärtlindring. Inför beslutet om smärtomhändertagande värderar ambulanspersonalen både patientens beskrivning av sin smärta och de symtom och tecken som patienten uppvisar. Även fysiologiska förändringar anses vara viktigt inför beslut om smärtlindring. Forskning visar  att det finns ett samband mellan vitalparametrar och smärta men att detta samband inte är kliniskt användbart.

    Syftet är att inom prehospital kontext utforska huruvida ett klinisk användbart samband mellan patientens upplevda smärtintensitet och vitalparametrar och vegetativa symtom föreligger.

    Metoden är retrospektiv registerstudie med kvantitativ ansats samt ett bekvämlighetsurval. Huvudanalysen gjordes med binär logistisk regression.

    Resultatet visar ett positivt samband (Korrelationsanalys) mellan förändring av de fysiologiska parametrarna andningsfrekvens, hjärtfrekvens och hudstatus med ökad smärta. Däremot var sambandet negativt för systoliskt blodtryck. Sambandet (styrka) var starkast för andningsfrekvens. Sambandet (Beroendet) (binär logistisk regressionsanalys) mellan olika fysiologiska parametrar och utfall av svårare smärta var även det tydligast för andningsfrekvens, men fanns även för hudstatus. En klar åldersskillnad noterades där den yngre gruppen visade ett starkare samband. För hjärtfrekvens  och  systoliskt  blodtryck  fanns  inget  samband  förutom  för  den  äldre gruppen där det förelåg ett svagt samband med systoliskt blodtryck Detta samband blev svagare vid högre blodtryck.

    Slutsats: Smärta är ett vanligt symptom inom ambulanssjukvården.   Det   finns   ett   positivt   samband   mellan   andningsfrekvens, förekomst av blek hud samt fuktig hud och uppskattad smärtintensitet. Sambandet är större för yngre patienter. Användande av referensvärde på vitalparametrar kan vara ett stöd vid en klinisk individuell smärtbedömning. Resultatet tyder på att det finns en stor individuell variation vad avser sambandet mellan smärtupplevelse och den fysiologiska reaktionen på smärta varför fysiologiska parametrar skall tolkas med stor försiktighet.

  • 164.
    Andersson, Jennie
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Hedin, Johanna
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Livet även om jag dör: Patienters upplevelser av att leva med obotlig cancersjukdom2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Det förväntas att var tredje person i Sverige någon gång under sin livstid kommer att drabbas av cancer. Upplevelserna av att leva med en cancersjukdom är individuella då patienter är unika individer bestående av kropp, själ och ande. Det lidande cancersjukdomen medför kan leda till att patienterna ifrågasätter sin egen tillvaro på ett biologiskt, psykologiskt och existentiellt plan. För att sjuksköterskor skall kunna ge god omvårdnad till cancersjuka patienter krävs det att de får en ökad förståelse för patienternas livsvärldar. Syftet med uppsatsen är att belysa patienters upplevelser av att leva med obotlig cancersjukdom när livets slut är nära. Uppsatsen utgår ifrån två självbiografier där upplevelser och känslor hos två patienter med obotlig cancersjukdom beskrivs. Resultatet består av sex teman: Upplevelser av lidande, av ofrivillig ensamhet, av livsvilja, av att slitas mellan hopp och förtvivlan, av att känna tvivel och tillit till Gud samt av ljus i mörkret. Varje tema delas in i två underteman. Resultatet från självbiografierna stämde väl överens med aktuell forskning och det visar att självbiografier kan vara en god källa till kunskap och utveckling inom vården. Det är av största vikt att sjukvårdspersonal försöker sätta sig in i cancerpatienters upplevelser när livets slut är nära för att god vård skall upprätthållas. Alla upplevelser i sjukdomsförloppet från besked till död har lika stor betydelse i cancerpatienters liv.

  • 165.
    Andersson, Jenny
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Carlsson, Berit
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Vård- och omsorgsplanering: Intervjustudie ur kommunalt anställda sjuksköterskors perspektiv2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    I dagens Sverige blir vårdtider på sjukhus allt kortare. En studie i Stockholm 2007 visar att 25 % av samtliga patienter blir aktuella för vård- och omsorgsplanering inom äldreomsorgen. Det finns ett behov av att förbättra patientens delaktighet i vård- och omsorgsplaneringen då tidigare forskning visar att den varit låg. Vi anser det viktigt att beskriva kommunalt anställda sjuksköterskors perspektiv av att delta i vård- och omsorgsplanering. Genom att kartlägga deras upplevelser och erfarenheter av vård- och omsorgsplanering kan kunskaper erhållas så att vård- och omsorgsplanering kan förbättras. Syftet med uppsatsen är att beskriva vård- och omsorgsplanering ur kommunalt anställda sjuksköterskors perspektiv. Intervjuer har genomförts med 11 kommunalt anställda sjuksköterskor med stöd av semistrukturerade frågor. Datamaterialet har analyserats utifrån riktad innehållsanalys och presenteras i fem huvudkategorier. Patientens roll i vårdplaneringsmötet är central och det finns en vilja hos personalen att ha patienten i fokus. Många faktorer försämrar dock patientens delaktighet. Vårdpersonalens roll är att var stödjande för patienten, men ibland kan okunskap om patienten samt förbestämd uppfattning om framtida vårdinsatser utgöra ett hinder. Närstående utgör ett stöd för patienten, men brister ibland i att fråga efter eller respektera hans vilja. Vårdplaneringsmötet ligger många gånger lite för tidigt i tiden då alla utredningar och besked inte är klara. Samverkan mellan olika tvärprofessionella samarbetspartner är avgörande för hur den samordnade vård- och omsorgsplaneringen fungerar. En bra vård- och omsorgsplanering är en planering där alla medverkar för patientens skull och sätter patienten i fokus. Det finns ett ökat intresse för vård- och omsorgsplaneringar och en vilja att förbättra rutiner ute i kommunen. För att vårdplaneringsmötet ska bli så bra som möjligt behöver samverkan mellan slutenvården och kommunen förbättras.

  • 166.
    Andersson, Jimmy
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    W-Andersson, Caroline
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ambulanssjuksköterskans bedömningar och triagering av barn 0–16 år: En kvantitativ studie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ambulanssjuksköterskan gör en primär bedömning av barn under 16 år enligt Rapid Emergency Triage and Treatment System Pediatric (RETTS-p) som bygger på vitalparametrar (VP) samt symtom och tecken, Emergency  Signs and Symtoms (ESS- kod) exempelvis buksmärta. En summering av värden på VP och ESS-kod leder till en triagenivå som medföljer patienten till sjukhuset. Under vårdandet av barn finns föräldrarna eller närmsta anhörig närvarande som kan påverka situationen. Det medför en viss komplexitet i det prehospitala omhändertagandet av barn. Syftet med studien var att studera hur patientsäkra bedömningar ambulanssjuksköterskan gör av barn under 16 år och hur RETTS-P används. Bedömningarna jämförs med den hospitala slutdiagnosen för det aktuella vårdtillfället. Metoden är av kvantitativ ansats där datainsamlingen gjorts utifrån en retroperspektiv journalgranskning. Vi fann att ambulanssjuksköterskans bedömningar stämde överens med slutdiagnosen i 92.4 % av fallen. Dock fann vi även att 60% av barnen inte fick en fullständig triagering prehospitalt, där andningsfrekvensen stod för det högsta bortfallet. Cirka 30 % av barnpatienterna kvarstannade hemma efter ambulanssjuksköterskans primära bedömning. Av de patienter som lämnades hemma sökte 8.1 % en förnyad kontakt med akutsjukvården inom 72 timmar. Ambulanssjuksköterskan prioriterade ner 58 % av de fall som larmades ut som prio 1 av SOS alarm. Orsaken varför barnpatienterna blev nedprioriterade kan bero på att det oftast är oroliga föräldrar som ringer SOS alarm samt att ambulanssjuksköterskan, jämfört med larmoperatören, har en stor fördel av att de gör en visuell bedömning samt har ett annat bedömningsinstrument (RETTS-p).

  • 167.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Helminen, Matilda
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kvinnors kroppsuppfattning i samband med mastektomi: En litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor och många av de drabbade kvinnorna får genomgå en mastektomi, vilket kan leda till en förändrad kroppsuppfattning, påverkad sexualitet och kvinnlighet. Syftet med litteraturöversikten är att beskriva kvinnors kroppsuppfattning i samband med en mastektomi. Författarna har valt att göra en litteraturöversikt utifrån Fribergs modell för litteraturöversikt (Friberg 2012, ss. 133-134).

    Tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats har använts i resultatet. Resultatet har två huvudkategorier, “Kroppsuppfattning”, “Kvinnans behov av stöd” och fyra subkategorier, “upplevelse av förändrad kropp”, “upplevelse av sexualitet”, “upplevelse av kvinnlighet” och “bröstrekonstruktionens betydelse”. Litteraturöversiktens resultat visar att kroppsuppfattning har stor betydelse för kvinnor som genomgått en mastektomi och den kan förändras i negativ riktning på grund av operationen. Kvinnorna hade svårt att tycka om sin kropp och visa sig inför andra. Kroppsuppfattningen hade olika betydelse för kvinnorna trots att den kunde vara förändrad. Många kvinnor kände sig mindre feminina med ett eller två förlorade bröst och en bröstrekonstruktion kunde då vara till hjälp för att återfå det som upplevs förlorat. Största fokus för kvinnorna var att överleva cancern men följderna av mastektomin var påtagliga. Vården har stor betydelse för att kvinnor ska få de bästa förutsättningarna till en rättvis och god vård under sjukdomsprocessen. Sjuksköterskan har en viktig roll som stöd för kvinnorna för att skapa trygghet och delaktighet.

  • 168. Andersson, Johanna
    et al.
    Löfström, Mikael
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Bihari Axelsson, Susanna
    Axelsson, Runo
    Actor or arena: Contrasting translations of a law on interorganizational integration2012Inngår i: Journal of Health Organisation & Management, ISSN 1477-7266, E-ISSN 1758-7247, Vol. 26, nr 6, s. 778-793Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose – A Swedish framework law has enabled integration between public agencies in vocational rehabilitation. With the support of this law, coordination associations can be formed to fund and organize joint activities. The purpose of this study is to describe and analyze how the law has been interpreted and translated into local coordination associations and how local institutional logics have developed to guide the organization of these associations. Design/methodology/approach – Data was collected through observations of meetings within two coordination associations and supplemented with documents. The material was analyzed by compilation and examination of data from field notes, whereupon the most important aspects were crystallized and framed with institutional organization theory. Findings – Two different translations of the law were seen in the associations studied: the association as an independent actor, and as an arena for its member organizations. Two subsequent institutional logics have developed, influencing decisions on autonomy, objectives and rationality for initiating and organizing in the two associations and their activities. The institutional logics are circular, further enhancing the different translations creating different forms of integration. Research implications/limitations – Both forms of integration are legitimate, but the different translations have created integration with different degrees of autonomy in relation to the member organizations. Only a long-term analysis can show whether one form of integration is more functional than the other. Originality/value – This article is based on an extensive material providing insights into a form of interorganizational integration which has been scarcely researched. The findings show how different translations can influence the integration of welfare services.

  • 169.
    Andersson, Julia
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Pettersson, Malin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom: Kan välbefinnande ändå upplevas?2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) uppskattas för närvarande vara den fjärde ledande dödsorsaken i världen. Sjukdomen innebär både psykiska, sociala och fysiska begränsningar för de patienter som drabbas. Då sjukdomen påverkar hela människans tillvaro har sjuksköterskan en värdefull roll i att stödja och motivera patienterna att hantera situationen. För att sjuksköterskor bäst skall kunna stödja dessa patienter bör de ha en uppfattning om vilka faktorer som påverkar patienternas upplevelse av välbefinnande. Detta för att patienterna skall kunna införliva kunskapen i den egna livssituationen. Syftet med denna studie är att beskriva vad som möjliggör och hindrar upplevelsen av välbefinnande hos patienter med KOL. Metoden är en litteraturstudie enligt Axelsson (2008) och är baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet presenteras i två huvudkategorier; ”Patienters behov för att klara av vardagen” som beskriver att patienter med KOL är i behov av strategier för att klara av andnöden samt kunskap om hur de kan utföra egenvård. ”Betydelsen av samhörighet”, beskriver upplevelsen av stöd från familjen, vänner och vårdpersonal. Patienter med KOL upplever att de behöver kunskap och strategier för att kunna hantera sin sjukdom, ta kontroll över den och uppleva välbefinnande i sin situation. De flesta patienter upplever att samhörighet och stöd från andra människor är betydelsefullt. En del patienter upplever att samhörighet med andra patienter med KOL, i vissa fall hindrar dem från att uppleva välbefinnande. Dessutom är upplevelsen av depression, stigmatisering och ångest vanligt hos dessa patienter och hindar patienterna från att uppnå välbefinnande.

  • 170.
    Andersson, Katarina
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Damm, Camilla
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Arbetstillfredsställelse Ur ett Sjuksköterskeperspektiv2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Den svenska hälso- och sjukvården har genomgått stora förändringar de sista decennierna. Det ställs större krav på kostnadseffektivitet utifrån den ekonomiska situationen. En motsättning finns mellan medicinens möjligheter och vårdens resurser. Arbetsgivare har till uppgift att tillgodose behovet av sjukvård och samtidigt uppfylla kravet på en god arbetsmiljö. Sjuksköterskor som ges möjlighet att utveckla sin kompetens i en stimulerande arbetsmiljö, har förutsättningar att känna arbetstillfredsställelse. Studier har visat att med nöjda sjuksköterskor följer nöjda patienter, bättre följsamhet hos patienterna och högre vårdkvalitet. Sjuksköterskor kan uppleva otillfredsställelse i sitt arbete när de inte når upp till sina egna och andras förväntningar. Genomförd studie syftar till att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetstillfredsställelse. Kvalitativa och kvantitativa artiklar har använts i litteraturöversikten och redovisas i resultatet som två huvudteman: Få stöd/inte få stöd och ge stöd. Få stöd/inte få stöd delades in i två subteman, möjligheter och hinder. Arbetsbelastning visade sig vara ett framträdande hinder. När inte den inre bilden av vad en sjuksköterska borde göra stämde överens med verkligheten upplevde de otillfredsställelse. När sjuksköterskor däremot kunde stödja patienten på ett sådant sätt att det bidrog till dennes välbefinnande upplevde de arbetstillfredsställelse. Ledarskap, organisation, autonomi, samarbete var andra betydande faktorer för sjuksköterskans upplevelse av arbetstillfredsställelse. Slutsatsen av arbetet är att sjuksköterskans arbetsmiljö är avgörande för upplevelsen av arbetstillfredsställelse. Arbetsgivaren har en viktig roll i att se till att sjuksköterskan får stöd i sitt arbete med patienterna så att hon/han i sin tur också kan ge stöd till patienterna beträffande information, undervisning, förmedla trygghet och bedriva en patientsäker vård.

  • 171.
    Andersson, Katarina
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Svenningsson, Stina
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    ”En så´n jag får ha under mina vingar” Misstänkt omsorgssvikt: BVC-sjuksköterskors erfarenheter2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Barnavårdscentralen (BVC) är en frivillig men väl socialt accepterad del av barnhälsovården i Sverige. Behovet av stöd på BVC har förändrats över tid och nu dominerar de psykosociala behoven. Barn är beroende av vuxnas omsorg. Eftersom en stor andel av förskolebarnen träffar en BVC-sjuksköterska har hon en viktig roll i att identifiera och hjälpa barn som är utsatta för omsorgssvikt. Syftet med studien är att undersöka BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att möta familjer där de misstänker att barn kan vara utsatta för omsorgssvikt och hur de upplever de resurser de har till sitt förfogande för att hjälpa barn och familj. En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes och åtta BVC-sjuksköterskor intervjuades. Intervjuerna är analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkommer att känslan av utsatthet och ensamhet i beslut och bedömning kring utsatta barn är tydlig, likaså frustration och maktlöshet i förhållande till samarbetet med socialtjänsten. Reflektion och tankeutbyte får BVC-sjuksköterskorna med sina kollegor, men också med barnhälsovårdspsykolog och socionom på familjecentral, där sådan finns. Den egna kunskapen och intuitiva känslan används i mötet med familjerna. Det svåraste är att formulera sin oro för familjerna. Mycket energi och kraft går åt till processen att fundera kring utsatta barn. De som arbetar i någon typ av team, upplever att de har bäst stöd och störst möjlighet att hjälpa familjer. Familjecentraler, eller liknande på fler platser, handledning och utbildning i samtalsmetodik är önskvärda förbättringar som författarna föreslår. I framtida forskning är det intressant att undersöka familjers upplevelse av stöd på BVC med eller utan familjecentral. Mer kunskap behövs om hur BVC-sjuksköterskans utsatthet påverkar henne.

  • 172.
    Andersson, Kirsi
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Thorén, Maria
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Tillvägagångssätt som kan främja småbarns sömnvanor ”ohajajajaj buff”2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Många föräldrar upplever att småbarn har sömnproblem när barn inte kan somna själva på kvällen och inte somna om själva på natten. Detta innebär att föräldrar får en störd nattsömn vilket kan leda till psykisk ohälsa såsom depression hos mammor och en ökad risk för våld mot barnet. För barnet kan det betyda att de kan få fortsatta sömnproblem under förskoleåldern. Sjuksköterskan inom barnhälsovården har ett hälsofrämjande perspektiv med fokus på familjen och skall arbeta för att minska skadlig påfrestning för barn och föräldrar. Syftet med denna uppsats är att beskriva olika tillvägagångssätt som kan främja goda sömnvanor hos småbarn och deras föräldrar. Som metod valdes litteraturstudie. Resultatet visar olika tillvägagångssätt som förbättrar sömnen hos familjerna. Föräldrar får information om barns sömnmönster och dygnsrutiners betydelse för sömn. Informationen ges i grupp eller individuellt och kan vara både muntlig och skriftlig. Resultatet beskriver också faktorer som underlättar för föräldrar såsom stöd från närstående och sjuksköterska samt sovrumsmiljöns betydelse för att de ska orka hantera situationen med barns sömn. Stöd från professionella, bland annat genom telefonuppföljningar, uppskattas av föräldrar. Författarna diskuterar hur information bör ges, vilka förutsättningar som är gynnsamma för vårdrelationen samt betydelsen av att bemöta föräldrar i deras livsvärld. Vidare diskuteras båda föräldrars delaktighet i omvårdnaden av sitt barn och vikten av jämställdhet i föräldraskapet.

  • 173.
    Andersson, Kristina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bengtsson, Lena
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskans förutsättningar och metoder för att uppmärksamma alkoholvanor i hälsosamtalet i primärvården: En litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Allt fler människor i Sverige dricker alkohol regelbundet. Detta kan medföra försämrad hälsa och tilltagande sjukdom, bidra till skador och våld i samhället. Sjuksköterskan inom primärvården träffar många patienter i hälsosamtal och det är då viktigt att fråga om alkoholvanor liksom andra levnadsvanor. Detta upplevs dock som en svår uppgift för många sjuksköterskor, då det finns risk att patienten kan känna sig kränkt. Forskning visar att sjuksköterskor tycker att det saknas kunskaper och metoder för att fråga om alkoholvanor. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva förutsättningar och metoder för hur sjuksköterskan kan uppmärksamma alkoholvanor i hälsosamtalet. Sammanlagt har 11 artiklar analyserats; nio kvantitativa och två kvalitativa från Europa och USA. Studien är gjord enligt Axelssons modell (2012, s.203-219) och resultatet i studien består av tre huvudteman och fyra subteman. De tre huvudteman är Kommunikation, Metod och Kunskap. Subteman som ingår är Samtal, Motiverande samtalsteknik, Screening av alkoholvanor och Kort rådgivning.

    Resultatet visar att Screening och Kort rådgivning är användbara och tidsbesparande metoder och Motiverande samtalsteknik är effektivt vid alkoholprevention. En förutsättning är att sjuksköterskan får kunskap i metoder, samtalsteknik och alkoholens skadliga påverkan på hälsan. I den efterföljande diskussionen tas de delar upp som är väsentliga för sjuksköterskan i arbetet med alkoholprevention i hälsosamtalet. Slutsatser i denna litteraturstudie är att det finns bra metoder för att uppmärksamma alkoholvanor, men en förutsättning är att sjuksköterskan har kunskap om hur de används samt kännedom om alkoholens skador på hälsan. I det förebyggande arbetet är det effektivt att fråga patienten om alkoholvanor, men hur länge samtalet pågår är inte av lika stor betydelse.

  • 174. Andersson, L
    et al.
    Petersen, G
    Johnson, P
    Ståhl, Fredrik
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Finding genes contributing to the arthirits phenotype by comparing rat and human genome data2004Inngår i: Health Informatics Journal, ISSN 1460-4582, E-ISSN 1741-2811, Vol. 10, nr 1, s. 71-75Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Published quantitative trait locus (QTL) data, as well as all known rat genes and DNA markers, have since 1993 been collected and made easily accessible at the rat genome database, RatMap. The objective of the present study is to fully integrate available data concerning rat models with human genome information. The final goal of this process is to make results from any rat model experiment directly applicable to humans. The overall goal of this work is to create an automatic system which, for any given rat chromosomal region associated with a QTL, will characterize both mapped rat genes and all putative homologous human genes in that region. This article reports the use of the web application to find human gene candidates contributing to an arthritis phenotype.

  • 175. Andersson, L
    et al.
    Ståhl, Fredrik
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Candidate Gene Capture (CGC): a Tool for Selecting Potentially2007Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 176. Andersson, L
    et al.
    Ståhl, Fredrik
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Distribution of candidate genes for experimentally induced arthritis in rats2010Inngår i: BMC Genomics, ISSN 1471-2164, E-ISSN 1471-2164, Vol. 11, nr 146Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Rat models are frequently used to link genomic regions to experimentally induced arthritis in quantitative trait locus (QTL) analyses. To facilitate the search for candidate genes within such regions, we have previously developed an application (CGC) that uses weighted keywords to rank genes based on their descriptive text. In this study, CGC is used for analyzing the localization of candidate genes from two viewpoints: distribution over the rat genome and functional connections between arthritis QTLs. Methods: To investigate if candidate genes identified by CGC are more likely to be found inside QTLs, we ranked 2403 genes genome wide in rat. The number of genes within different ranges of CGC scores localized inside and outside QTLs was then calculated. Furthermore, we investigated if candidate genes within certain QTLs share similar functions, and if these functions could be connected to genes within other QTLs. Based on references between genes in OMIM, we created connections between genes in QTLs identified in two distinct rat crosses. In this way, QTL pairs with one QTL from each cross that share an unexpectedly high number of gene connections were identified. The genes that were found to connect a pair of QTLs were then functionally analysed using a publicly available classification tool. Results: Out of the 2403 genes ranked by the CGC application, 1160 were localized within QTL regions. No difference was observed between highly and lowly rated genes. Hence, highly rated candidate genes for arthritis seem to be distributed randomly inside and outside QTLs. Furthermore, we found five pairs of QTLs that shared a significantly high number of interconnected genes. When functionally analyzed, most genes connecting two QTLs could be included in a single functional cluster. Thus, the functional connections between these genes could very well be involved in the development of an arthritis phenotype. Conclusions: From the genome wide CGC search, we conclude that candidate genes for arthritis in rat are randomly distributed between QTL and non-QTL regions. We do however find certain pairs of QTLs that share a large number of functionally connected candidate genes, suggesting that these QTLs contain a number of genes involved in similar functions contributing to the arthritis phenotype.

  • 177.
    Andersson, Laila
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Oskarsson Is, Cemile
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Prevention i samband med graviditetsdiabetes: en litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Diabetes mellitus typ 2 är en sjukdom som ökar i västvärlden. I Sverige är det uppskattningsvis fyra procent av befolkningen som har sjukdomen. Att få diabetes typ 2, innebär en riskökning att drabbas av för tidig död, komplikationer såsom stroke, hjärtinfarkt, njursvikt, nervskador och allvarlig synnedsättning. Att befinna sig i ett prediabetestillstånd ger upp till 70 % risk att utveckla diabetes typ 2 på sikt. De kvinnor som haft graviditetsdiabetes tillhör denna grupp.

    Att som kvinna drabbas av graviditetsdiabetes och sedan ha en förhöjd risk att utveckla typ 2 diabetes går att förhindra eller fördröja med livsstilsförändringar. Att förändra sin livsstil är en utmaning för de flesta och för nyblivna mammor ska detta införlivas i den nya rollen som förälder.

    Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor med graviditetsdiabetes som riskerar att få typ 2 diabetes upplever sin situation och vilket stöd de efterfrågar. En litteraturstudie har genomförts med kvalitativ innehållsanalys av åtta artiklar.

    Analysen resulterade i att två huvudteman: 1) behov av kunskap och 2) kontroll av livssituationen och fyra underteman: 1) livsstilsförändringar, 2) motivation, 3) stöd från närstående och andra samt 4) stöd från vården kunde identifieras. Studien visar att det finns hinder att komma förbi för de nyblivna mammorna även efter det att de fångats upp av vården. Kvinnornas behov av kunskap beskrivs som en förutsättning för att göra nödvändiga livsstilsförändringar liksom det bristande stödet från närstående och vården. Den redovisar också de möjligheter som finns för att identifiera förebyggande insatser samt att ge dessa kvinnor det stöd de efterfrågar och behöver.

  • 178. Andersson, Lars
    et al.
    Petersen, Greta
    Ståhl, Fredrik
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Ranking candidate genes in rat models of type 2 diabetes2009Inngår i: Theoretical Biology Medical Modelling, ISSN 1742-4682, E-ISSN 1742-4682, Vol. 6, nr 12Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background Rat models are frequently used to find genomic regions that contribute to complex diseases, so called quantitative trait loci (QTLs). In general, the genomic regions found to be associated with a quantitative trait are rather large, covering hundreds of genes. To help selecting appropriate candidate genes from QTLs associated with type 2 diabetes models in rat, we have developed a web tool called Candidate Gene Capture (CGC), specifically adopted for this disorder. Methods CGC combines diabetes-related genomic regions in rat with rat/human homology data, textual descriptions of gene effects and an array of 789 keywords. Each keyword is assigned values that reflect its co-occurrence with 24 different reference terms describing sub-phenotypes of type 2 diabetes (for example "insulin resistance"). The genes are then ranked based on the occurrences of keywords in the describing texts. Results CGC includes QTLs from type 2 diabetes models in rat. When comparing gene rankings from CGC based on one sub-phenotype, with manual gene ratings for four QTLs, very similar results were obtained. In total, 24 different sub-phenotypes are available as reference terms in the application and based on differences in gene ranking, they fall into separate clusters. Conclusion The very good agreement between the CGC gene ranking and the manual rating confirms that CGC is as a reliable tool for interpreting textual information. This, together with the possibility to select many different sub-phenotypes, makes CGC a versatile tool for finding candidate genes. CGC is publicly available at http://ratmap.org/CGC.

  • 179.
    Andersson, Lena
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Gustavsson, Linda
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Humor i vårdrelationen: Hur gör jag?2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Humor som en hälsofaktor har varit känd sedan antiken och dess välgörande effekter både fysiska och psykologiska är numera välkända. Att använda sig av humor i vårdrelationen och i arbetslaget är positivt men det är inte alltid helt lätt att göra det. Trots detta finns det inga riktlinjer om humor eller metoder om hur den kan användas. Hur upplevs humor av patienter och vårdpersonal och vilka funktioner har humor? Vilka metoder använder sig vårdpersonal av för att medvetet använda humor i vårdarbetet? Syftet är att beskriva upplevelsen av humor, dess funktioner och metoder som kan omsättas i det praktiska vårdarbetet. Denna uppsats är en litteraturgranskning med kvalitativ ansats. Analysen av tretton artiklar om patienters och vårdpersonals upplevelser av humor och dess funktioner har resulterat i fem teman; interaktion, känsloutbyte, välbefinnande, det existentiella samt praktiska och konkreta metoder. Humor fyller viktiga funktioner för människan i allmänhet och för omvårdnad i synnerhet. Humor skapar gemenskap, tillit och ökar följsamheten. Humor underlättar känsloyttringar av många slag och kan vara en hjälp att se mening i tillvaron och hitta lösningar i svåra situationer. För vårdlaget kan humor svetsa samman och stärka samarbetet på samma sätt som för patienten. Att inbjuda med ett leende, att använda sig själv som instrument för humor, att skoja om sina egna tillkortakommanden och att våga bjuda på sig själv är bra råd för den som vill använda humor mer medvetet. Att veta att sorgen och tårarna kan finnas nära och att vara lyhörd, är viktig kunskap.

  • 180.
    Andersson, Lena
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Ukbu, Tillmy
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Barns upplevelser av sin vardag: Ett år efter cancerdiagnosen2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Upp till 300 barn drabbas varje år av cancer, de vanligaste cancerformerna för barn är hjärntumörer och leukemi. De flesta barn som drabbas är mellan 4-5 år och befinner sig mitt uppe i sin motoriska utveckling. Cancerdiagnosen påverkar familjen som helhet men det är framförallt det cancersjuka barnen som drabbas, hela barnens levnadssätt förändras. En vardag som tidigare kretsat kring dagis, skola och lek, handlar nu istället om sjukhusbesök och behandlingar. I nuläget finns det bristfälligt med studier om hur barnen upplever sin nya livssituation efter sin cancerdiagnos. Av den orsaken är syftet med studien att redogöra för barnens och föräldrarnas upplevelser av vardagslivet ett år efter barnens cancerdiagnos, med fokus på barnens upplevelser. För att kunna svara på syftet fick författarna åtta transkriberade intervjuer som sedan analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys baserad på Lundman och Hällgren Graneheim (2008). Till följd av analysen utarbetades meningsenheter, koder och slutligen underkategorier som ledde fram till fyra huvudkategorier; Sjukdomen som en del av livet, Hitta tillbaka till livet innan sjukdomen, Barnet vill ha kontroll och Känsla av utanförskap. Barnen fokuserade på sin självbild, sitt deltagande i sin egen vård och hur deras syskon påverkas av cancern. Detta är viktig kunskap för sjuksköterskor inom barncancervården.

  • 181.
    Andersson, Linda
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Nordenberg, Sara
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Nyckeln till följsamhet: Metoder för att främja följsamheten vid läkemedelsbehandling hos patienter med cardiovaskulär sjukdom2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Patienter med cardiovaskulär sjukdom kräver i många fall en livslång medicinering där följsamheten till den medicinska behandlingen ofta brister. Följden blir ett lidande för individen med ett försämrat hälsotillstånd. Sjuksköterskans ansvarsområde innefattar att förmedla evidensbaserad kunskap till sina patienter. Syftet är därför att belysa metoder till ökad följsamhet genom sjuksköterskans pedagogiska roll i samband med läkemedels behandling vid cardiovaskulär sjukdom. Vetenskapliga artiklar är sökta via databaserna Cinahl och PubMed. Vidare är artiklarna granskade och sammanställda i resultatet. Att främja medicinsk följsamhet är en utmaning i vården. Genom undervisning blir patienten delaktig i sin vård vilket leder till att beslut kan tas som grundas på kunskap, information och rådgivning. Resultatet visar att flertalet studier framhåller att det motiverande samtalet (MI) är en effektiv metod för att öka följsamheten vid läkemedelsanvändning. Sjuksköterskan vill att den enskilda patienten har en aktiv roll i sin vård och behandling, och vill hjälpa patienten till att se sin egen kapacitet och resurser. För att uppnå ett samarbete mellan patient och sjuksköterska krävs att båda parterna är medvetna om maktförhållandet som finns sinsemellan, och låta det bli till en fördel till lärande och inte ett lärohinder. I diskussionen lyfts de olika områden som identifierats i resultatet. Områdena medicinsk följsamhet, patientundervisning, motiverande samtal och empowerment knyts samman.

  • 182.
    Andersson, Linnéa
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sigurdardottir, Linnea
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    ”När livet tar en oväntad vändning”: Föräldrars upplevelse av att få ett barn med medfödd hjärtmissbildning2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I Sverige föds mellan 750-1000 barn per år med hjärtmissbildning. Utvecklingen kring medfödd hjärtmissbildning går framåt både medicinskt och kirurgiskt, vilket gör att sjukvården träffar på en helt ny patientgrupp eftersom det aldrig tidigare har funnits så många vuxna som överlevt hjärtmissbildning. När barnet föds med denna sjukdom resulterar det i en kris hos föräldrarna. Efter födseln väntar en lång och känslomässig tid med sjukhusvård för både barnet och föräldrarna. Under den svåra situationen är föräldrar i ett stort behov av stöd ifrån sjuksköterskan. För att sjuksköterskan ska kunna stödja föräldrarna i denna process krävs det att deras upplevelser uppmärksammas.

    Syftet är att beskriva föräldrars upplevelse av att få ett barn med en medfödd hjärtmissbildning. Den metod som användes var en litteraturöversikt enligt Friberg (2012, ss. 133-144). Nio artiklar inkluderades och dessa var kvalitativa. Genom analysen framkom fyra huvudteman; Att känna tumult, att känna sorg, att känna behov av stöd och att finna en ny mening. Föräldrar i denna situation upplever en svår tid men genom rätt stöd kan de även uppleva hälsa och finna mening i situationen. För att detta ska kunna ske gäller det att sjuksköterskan vet hur stödet ska ges och att hon finns tillgänglig för föräldrarna.

  • 183.
    Andersson, L-O
    et al.
    External.
    Lundberg, Lars
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Education in Military Medicine: The Swedish Model2005Inngår i: AMEE 2005 Abstracts, AMEE , 2005, s. 235-Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The Swedish Armed Forces Medical Centre is nationally responsible for the qualified education in military medicine. Studies at university level for conscript medical personnel were introduced in 1997, with the course Battlefield emergency care for nurses (7,5 ECTS points). Two years later, a parallel course for physicians was started. Other courses have also been studied at university level. Starting in 2001, a total of fifteen units throughout the country have arranged the Basic course in battlefield emergency care for Medical Orderly (15 ECTS points). The units have received academic support from local colleges and universities, while curriculum, study literature, supervision and examination have been the responsibility of the Armed Forces Medical Centre. The present reorganisation of the Swedish Armed Forces will result in a situation where the entire military medical education will be located in Gothenburg. Physicians, nurses and medics will be educated at the same campus. A close connection to the University of Gothenburg has been established, in order to promote the educational process of military medicine. Teachers at the Medical Centre will have positions as lecturers at the university, which will be favourable for the students in their acquisition of knowledge.

  • 184.
    Andersson, Malin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Björk, Frida
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Fysisk aktivitet som hälsobefrämjande omvårdnadsåtgärd vid depression: En litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Depression är ett globalt folkhälsoproblem med cirka 350 miljoner drabbade, där mindre än hälften av alla med diagnosen får behandling. Depression kan beskrivas med två huvudkriterier: nedstämdhet och minskat emotionellt engagemang. Behandlingen vid depression kan vara är antidepressiva läkemedel, ECT-behandling och olika beteendeterapier. Fysisk aktivitet har positiva effekter på stämningsläge och livskvalité. Motiverande samtal kan användas för att uppnå en beteendeförändring hos en person. Omvårdnadsteoretikerna Virginia Henderson och Dorotea Orem har teorier för hur sjuksköterskans roll vid egenvård.

    Syftet med studien är att undersöka om sjuksköterskan kan använda fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd vid depression för att främja livskvalité och välbefinnande. Kandidatuppsatsen är en litteraturstudie med utgångspunkt i Friberg (2012). Artiklarna är hämtade från tre databaser och är både kvantitativa och kvalitativa. Totalt användes 14 artiklar. Inklusionskriterierna var publiceringsdatum mellan 2005-2015 samt ungdomar och vuxna som har en depressionsdiagnos. Fysisk aktivitet vid depression ger ett ökat välbefinnande och en bättre livskvalité. Resultatet talar för att ha en mentor som stöd vid träningen samt gruppträning gav en bättre motivation och ett förbättrat humör. För sjuksköterskor är det viktigt att stödja patienten vid egenvård. Fysisk aktivitet kan ge ett ökat empowerment eftersom patienten kan utföra aktiviten på egen hand. Sjuksköterska bör finnas med och motivera patienten till att nå uppsatta mål. För att hjälpa patienten att utvecklas är undervisning viktigt. Sjuksköterskan kan genom undervisning hjälpa patienten att bli fysisk aktiv och därigenom främja livskvalité och välbefinnande.

  • 185.
    Andersson, Malin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Åberg, Evelina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Att leva med ett svårläkt sår relaterat till diabetes: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Fotsår är en del av många diabetikers liv. Såren uppstår ofta till följd av sjukdomens komplikationer som nedsatt känsel och cirkulation. Sårläkningen tar lång tid vilket kan begränsa patienten i vardagen. När vardagen blir påverkad kan även livskvaliteten bli lidande. Syftet med studien är således att belysa hur ett svårläkt fotsår påverkar diabetikers livskvalité. Kvantitativa och kvalitativa artiklar analyserades för att genomföra en litteraturstudie. Resultatet omfattar tre huvudteman; hämning av fysiska behov, en inre påverkan och begränsning i det sociala livet. Patienterna får restriktioner och rekommendationer för att gynna sårläkning och undvika komplikationer vilket gör att de blir begränsade och livskvaliteten försämras. Många har även smärta, vilket också är en faktor som påverkar livskvaliteten. Som slutsats kan sjuksköterskan stärka patientens livskvalitet genom att anpassa vården, främja patientens självständighet och se till människan bakom såret.

  • 186.
    Andersson, Marie
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Fredman, Margareta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Förlossningsrädsla hos förstföderskor Hur visar sig förlossningsrädsla och vilka är orsakerna?2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    I Sverige är risken att kvinnan eller barnet skadas eller dör i samband med graviditet och förlossning liten vilket inte är fallet i flera av världens länder. Trots säker mödra- och förlossningsvård är många kvinnor rädda för att föda barn. Att vänta sitt första barn och vara rädd för graviditet och förlossning medför stor oro och ängslan och utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv är det ett livslidande. Syftet med denna studie är att undersöka hur förlossningsrädsla visar sig och vilka orsaker som finns beskrivna till att förstföderskor är rädda för att föda barn. Denna studie bygger på en analys av 12 vetenskapliga artiklar som beskriver förlossningsrädsla hos förstföderskor där så väl kvalitativ som kvantitativ metod har använts. Vi fann 6 teman: vid denna analys Ambivalens till att bli förälder, Kontrollbehov, Bristande tilltro till sin egen förmåga att kunna föda, Rädsla för smärta, Att mor och barn skall skadas eller dö under förlossningen samt Bristfällig psykosocial situation. Studiens resultat visar att förlossningsrädda kvinnor kan ha en ökad sårbarhet där kvinnans livshistoria speglar orsakerna till hennes rädsla. För att undvika onödigt vårdlidande kan den salutogena modellen användas för att planera vården så att förlossningsrädslan blir begriplig och hanterbar och som en del i ett sammanhang för den förlossningsrädda kvinnan. Detta innebär att barnmorskan bör förmedla kunskap så att kvinnan med förlossningsrädsla kan förstå vad som händer under förlossningen och får redskap för att hantera förlossningssituationen. För att undvika onödigt vårdlidande är det viktigt att beakta de behov av noggrann planering med extra stöd och trygghet som dessa kvinnor behöver.

  • 187.
    Andersson, Matilda
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bergagård Hallstensson, Malin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Unga kvinnors upplevelse av att ha drabbats av bröstcancer: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Varje år drabbas runt 8000 kvinnor av bröstcancer. Bröstcancer kan innebära en knöl i bröstet som uppkommit av okontrollerad celldelning. Att få diagnosen bröstcancer kan hos unga kvinnor skapa oro och lidande. Syftet är att beskriva unga kvinnors upplevelser av att ha drabbats utav bröstcancer. Vi har valt att göra en litteraturstudie enligt Axelssons (2012, ss. 203-220) modell. Vi har analyserat 10 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod. Utifrån artiklarna har vi kunnat urskilja likheter och olikheter som bildat vårt resultat genom kategorier och subkategorier. De kategorier som vi har identifierat är upplevelsen av en förändrad kropp, upplevelsen av stöd och emotionell berg- och dalbana. Därefter identifierade vi subkategorierna; oro för fertilitet och graviditet, kroppsuppfattning, kvinnlighet och sexualitet, upplevelsen av närståendes stöd, upplevelsen av sjuksköterskans stöd, upplevda känslor och att hitta balansen.

    Resultatet visar att unga kvinnor kan uppleva en förändrad kroppsuppfattning detta relaterat till behandlingen. Fertilitet är också en viktig del som beskrivs i resultatet, då de kvinnor studien inriktar sig på är i fertil ålder. Att ha drabbats av bröstcancer innebär många känslor samtidigt. Resultatet visar att stöd från närstående var viktigt för kvinnorna, det skapade bland annat en trygghet för kvinnan. Stöd från sjuksköterskan anses också som en viktig del för kvinnan efter att hon har drabbats av bröstcancer då de skapade en trygghet. För att minska kvinnans lidande kan sjuksköterskan bidra med tydlig och adekvat information. För att detta ska bli möjligt är det viktigt att sjuksköterskan har en professionell inställning, god kunskap och en öppen kommunikation med kvinnan.

  • 188.
    Andersson, Matilda
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Berglund, Ann
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Upplevelsen av lidande för patienter i livets slut samt hur lidande kan lindras: En litteraturstudie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Flera av de patienter vi har träffat som befunnit sig i livets slut har uttryckt olika sorters lidande. Patienterna har uttryckt en önskan om att skiljas från sitt lidande men även en önskan om att fortsätta leva med sina nära och kära. Syftet med denna uppsats är att belysa den medelålders patientens upplevelse av lidande vid livets slut samt hur sjuksköterskans vårdhandlingar kan lindra lidandet. Arbetet är baserat på kvalitativa primärartiklar. Litteraturen söktes i fulltextdatabaser, på webbsidor och på biblioteket på högskolan i Borås. Artiklarna analyserades sedan enligt Axelssons (2012, ss 212- 214) modell för litteraturstudie. Resultatet visade på att förlorad autonomi, en känsla av ensamhet samt rädsla inför det okända ökade patienternas lidande. Vårdhandlingar som kunde lindra patienternas lidande var bland annat att få massage, utöva yoga och att bli bekräftad som människa och känna hopp och tro som kan leda till ökat välbefinnande och en upplevelse av hälsa. I diskussionen diskuteras sjuksköterskans betydelse och viktiga roll i att kunna lindra en patients lidande, genom vårdande samtal, patientcentrerad vård men även genom ett gott bemötande och god omsorg vilket i sin tur leder till en ökad känsla av trygghet. Även sjuksköterskans förförståelse diskuteras.

  • 189.
    Andersson, Millie
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Hägerström, Magdalena
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Hinder i kampen mot övervikt: En litteraturstudie ur sjuksköterske- och patientperspektiv2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle är övervikt ett stort folkhälsoproblem och medför en risk för andra sjukdomar som till exempel diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Det finns många metoder för hur man ska angripa problemet, men svårigheterna ligger i att bli medveten om och övervinna de hinder som uppkommer i processen, både hos sjuksköterskor och hos patienter samt dem emellan. Syftet med studien var därför att belysa vilka hinder sjuksköterskor upplever för att nå fram till överviktiga patienter, samt vilka hinder patienter upplever i kampen mot övervikt. För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie med material från totalt nio vetenskapliga artiklar. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar inkluderades. Studien resulterade i två teman med fem respektive fyra subteman. Resultatet visar de hinder både sjuksköterskor och patienter upplever bland dem själva, i sjukvården, i familjen och i samhället för att få ett lyckat resultat när det gäller patienters viktnedgång. Sjuksköterskor ser kunskaps-, resurs- och tidsbrist som stora problem, medan patienter främst upplever brist på motivation och stöd som hinder för livsstilsförändring. Vi anser att om sjuksköterskor är medvetna om patienternas hinder kan de hjälpa dem att hitta lösningar för att övervinna svårigheterna. Dessutom måste sjuksköterskorna bli medvetna om sina egna hinder och bemästra dessa för att sedan kunna hjälpa patienterna. En slutsats man kan dra av studien är att sjuksköterskor behöver mer utbildning och kunskap inom området.

  • 190.
    Andersson, Monica
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Jansson, Ulrika
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Tonårsflickors upplevelse av att leva med diabetes typ 1: En analys av fem Internet bloggar2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Varje år insjuknar i Sverige mer än 700 barn och ungdomar under 19 år i diabetes typ 1. Det är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn och ungdomar och fortsätter kontinuerligt att öka. Sjukdomen påverkar på olika sätt hela livssituationen. Det krävs mycket stöd, vägledning och undervisning för att hantera sitt liv efter insjuknandet. Att som tonåring insjukna eller leva med diabetes typ 1 är svårt. Tonåringens frigörelse från föräldrarna kan bli svårare och identiteten kan hotas. Sjuksköterskan behöver ökad förståelse och kunskap för tonåringens upplevelse av att leva med diabetes typ 1 för att kunna bemöta, stödja och vägleda tonåringen med diabetes. Därför är syftet med studien att beskriva tonåringens upplevelse av att leva med diabetes typ 1. Metoden som använts i studien är en analys av berättelser i form av bloggar på Internet. De fem bloggarna är skrivna av tonårsflickor mellan 16-18 år. Resultatet mynnar ut i tre teman vilka är En förändrad livsvärld, En ständig följeslagare och Att bli vän med sin diabetes. Resultatet visar att tonåringens upplevelse av att leva med diabetes typ 1 överensstämmer till stora delar med tidigare forskning. I resultatet framkommer även att det finns svårigheter med att finna en bra balans med ett sunt liv, motion och insulin som kan innebära en ökad risk för ätstörningsproblem. Att tonårsflickorna upplevde en stickrädsla och ansåg sig svårstuckna i samband med provtagning. Okunskapen i samhället upplevdes svår att möta. Tonårsflickorna kände ett speciellt stöd hos sin mamma. Resultatet ger ökad kunskap för sjuksköterskan i mötet med tonåringen med diabetes typ 1.

  • 191.
    Andersson, Morgan
    et al.
    Chalmers tekniska Högskola.
    Fridh, Isabell
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lindahl, Berit
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Is it possible to feel at home in a patient room in an intensive care unit? Reflections on environmental aspects in technology dense environments: Is it possible to feel at home in a patient room in an intensive care unit?2019Inngår i: Nursing Inquiry, ISSN 1320-7881, E-ISSN 1440-1800Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper focuses on the patient’s perspective and the philosophical underpinnings that support what might be considered optimal for the future design of the Intensive Care Unit (ICU) patient room. It also addresses the question of whether the aspects that support at-homeness are applicable to ICU patient rooms. The concept of ‘at-homeness’ in ICUs is strongly related to privacy and control of space and territory. This study investigates whether the sense of at-homeness can be created in an ICU, when one or more patients share a room. From an interdisciplinary perspective, we critically reflect on various aspects associated with conflicts surrounding the use of ICU patient rooms. Thus, from an architectural and a caring perspective, the significance of space and personal territory in ICU patient rooms is emphasized. Recommendations for further research are suggested. In conclusion, privacy and control are deemed to be essential factors in the stimulation of recovery processes and the promotion of wellbeing in situations involving severe illness or life-threatening conditions.

  • 192.
    Andersson Möller, Anneli
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Persson, Linda
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Att vårdas på offentlig plats: en kvalitativ studie om patienters upplevelser2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    I arbetet som ambulanssjuksköterska ingår att möta och vårda patienter i olika miljöer. Mötet kan ske i patientens hem, men också på en offentlig plats med allmänheten som åskådare. Detta ställer höga krav på ambulanspersonalen då målet är att värna om patientens integritet samtidigt som en god vård ska ges för att uppnå hälsa och välbefinnande hos patienten. Syftet med denna studie var att få kunskap om patienters upplevelser av att insjukna och vårdas på offentlig plats. Studien är kvalitativ och resultatet är baserat på intervjuer av nio informanter. Analysen har skett med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet redovisas genom fyra kategorier; ”Vetskapen om att hjälp finns ger trygghet och lättnad”, ”Strategier för att hantera situationen”, ”Utsatthet och hjälplöshet” och ”Vårdarnas bemötande och omsorg” samt elva underkategorier. Resultatet visar bland annat att informanterna upplever trygghet då ambulanspersonalen utför omvårdnadsåtgärder såsom inger ett gott bemötande, kommunicerar med patienten och ger fortlöpande information. Trygghet uppnås också genom vetskapen om att ambulans är på väg eller när ambulanspersonalen anländer till platsen. Omgivningen spelar en stor roll vid det akuta insjuknandet. Informanterna upplever en trygghet när någon i deras omgivning tar ansvar och ringer efter ambulans. Känslan av att vara utlämnad eller uttittad av allmänheten är andra upplevelser som kan vara närvarande i den akuta situationen. Några bryr sig dock inte om människorna runtomkring och en del fokuserar enbart på att hantera situationen på egen hand. Slutsatser från resultatet i denna studie kan sammanfattas som att det inte enbart är negativt att insjukna på offentlig plats utan positiva aspekter framkommer också.

  • 193.
    Andersson, Niklas
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    När vårdande och lärande sammanfaller: Patienters, studenters och handledares erfarenheter av möten på en utbildningsvårdavdelning inom psykiatrisk vård2015Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    When students learn caring during clinical practice, the usual point of departure is thatcaring and learning coexist, as separate and parallel phenomena. There is, however, a needto study how caring and learning relate to one another, as well as when and how theyconverge. The aim of this dissertation is to describe how caring and learning converge inthe encounters between students and patients, in a dedicated educational unit withinpsychiatric care, as experienced by students, patients, and supervisors. Describing howsupervisory support can facilitate this is another aim. A reflective lifeworld approach basedon phenomenological philosophy has been applied. Data were collected through interviews,participant observations with follow-up interviews, and narrative diaries.The result shows that caring and learning converge in those encounters between studentsand patients which are characterized by reciprocity, wherein the patient’s narrative is thepoint of departure, complemented by the student’s listening and inquiring attitude. It ishere, that the desire for and pursuit of health and understanding, give the reciprocalinteraction power. The common desire of those involved to know, to become accustomedto the new and unfamiliar, as well as the presence of a feeling of responsibility for oneanother, create questions which in turn create opportunities wherein students and patientsare available to one another.The dissertation shows that learning in a caring context can be complex. Despite theirbeing prerequisites for one another, competition and conflicts can occur when the caringand learning perspectives are not equally attended to. When they are placed counter to oneanother, there is a risk that reciprocal interaction is hindered, which can cause loneliness forall involved. For convergence to occur most propitiously, those involved must exist in acaring and learning togetherness. Responsible and present supervisors are needed, whocreate possibilities for the perspectives to converge through maintenance and monitoring, sothat caring and learning receive equal space.A didactic concept has been developed based on the dissertation’s result, focusing on themeaning of creating forums where students’, patients’, and supervisors’ caringconsiderations and reflections can intertwine.

  • 194.
    Andersson, Pernilla
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Carslöv, Linda
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Skolsköterskans hälsofrämjande arbete med överviktiga barn2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Övervikt och fetma hos barn och unga är idag ett stort internationellt folkhälso- samt vårdvetenskapligt problem. Detta ämne har valts att belysas på grund av att det är viktigt ur ett folkhälsoperspektiv, att titta närmare på hur det hälsopreventiva arbetet bedrivs till våra barn och unga idag. Vi har valt att undersöka hur skolsköterskorna arbetar med att ge barn och unga hälsosamma levnadsvanor, då vi idag vet att livsstilen grundläggs tidigt i livet. Vi väljer att fokusera på skolsköterskans perspektiv, då hon har utbildning inom hälsofrämjande arbete samt befinner sig dagligen i skolmiljö, där barnen tillbringar stor del av sin tid. En förutsättning för ett hälsofrämjande arbete med barn och unga är att hela familjen berörs och stor vikt läggs vid att detta arbete påbörjas tidigt. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att stödja och främja välbefinnande hos barn och unga med övervikt. För att få ta del av skolsköterskornas upplevelser och erfarenheter användes en kvalitativ ansats. Åtta skolsköterskor intervjuades och en öppen inledningsfråga användes. Alla intervjuer analyserades sedan med en reflekterande livsvärldsansats. Resultatet visar att det finns en stor medvetenhet hos skolsköterskorna angående problematiken med överviktiga barn och unga. Skolsköterskorna behöver fortbildning om hälsofrämjande arbete samt hur barn och unga motiveras till en bättre hälsa. Skolsköterskorna i studien upplever att det är viktigt att främja en god relation med hela familjen för att kunna motivera och bidra till en livsstilsförändring. I studiens resultat framkommer att det finns en osäkerhet inför att diskutera övervikt och livsstilsförändringar, som beror på att ämnet upplevs känsligt och ibland integritetskränkande, då det berör en hel familj och dess livssituation. Skolsköterskorna i studien anger också bristande kunskap i samtalsmetodik, samt tidsbrist som hinder vid hälsofrämjande arbete.

  • 195.
    Andersson, Pernilla
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Hansson, Veronica
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Anestesisjuksköterskans möte med akut sjuka barn på en operationsavdelning2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Akutmottagningar idag får ofta in barn som behöver opereras akut. Personalen på akutmottagningen ställs då inför en situation där de inte hinner informera och förbereda barnet på vad som ska ske. Detta kan skapa en otillräcklighetskänsla hos anestesisjuksköterskorna på operation som därmed får ta hand om ett barn som inte är förberett på vad som kommer att hända. Att skapa förtroende hos barnet är en process som inte kan skyndas på och kräver mycket tid ända från första mötet med barnet. Denna studie vill belysa vad anestesisjuksköterskorna baserar sina val och strategier på i detta möte. Syftet är därför att beskriva vad anestesisjuksköterskorna baserar sitt bemötande på i mötet med barn och deras familjer i akuta situationer på en operationsavdelning. Syftet är också att beskriva om det finns ett behov av riktlinjer för det preoperativa mötet med akut sjuka barn. Studien har en kvantitativ, deskriptiv design där ett frågeformulär utarbetat av författarna till den här studien används. Resultatet analyserades med beskrivande statistik. Resultatet visar på att behovet av riktlinjer och utbildning hos anestesisjuksköterskorna är stort och att anestesisjuksköterskorna baserar sitt bemötande på erfarenhet. Resultatet visar dock att det inte går att dra några paralleller mellan lång erfarenhet och att känna sig trygg i sin yrkesroll i mötet med akut sjuka barn. Resultatet i denna studie visade även att anestesisjuksköterskorna är medvetna om vikten av den preoperativa förberedelsen och vikten att skapa en dialog.

  • 196.
    Andersson, Pernilla
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hedberg, Pernilla
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Skolsköterskans arbete med skolelevers sömnproblem2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Enligt forskning sover en stor andel elever för lite och har osunda sömnvanor.  I skolan som omfattar alla barn i samhället kan elever med sömnproblem fångas upp i ett tidigt skede, därför har skolsköterskan en viktig roll i det hälsofrämjande arbete. Fastän forskning visar att ungdomar upplever att de har en otillräcklig sömn har mycket lite forskning gjorts utifrån skolsköterskans perspektiv. Vi vill med vår studie öka förståelsen för hur skolsköterskan ser på det växande hälsoproblemet. Syftet med studien är att undersöka hur skolsköterskor uppfattar, uppmärksammar och arbetar med högstadieelevers sömnproblem. För att besvara syftet har studien genomförts med hjälp av en kvalitativ metod utifrån en induktiv ansats. Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta skolsköterskor som arbetade på högstadiet i en medelstor stad i Västsverige. Data analyserades förutsättningslöst genom kvalitativ innehållsanalys.

    Två teman framkom i resultatet, dessa kunde beskrivas Utgångspunkt för skolsköterskans hälsofrämjande arbete, Valmöjligheter i sitt sömnbefrämjande arbete. Under dessa två teman framträdde fyra kategorier och fjorton underkategorier. Studien visar att skolsköterskan besitter en stor kunskap och har många uppfattningar om sömnproblem, denna förkunskap tillsammans med de förutsättningar skolsköterskan får i sitt arbete t.ex. tid att utföra arbete, tillfällen till utbildning, samarbete på skolan och kontakten med föräldrar utgör den utgångspunkt skolsköterskan har att förhålla sig till. Studien visar även att skolsköterskan har valmöjligheter i sitt hälsofrämjande arbete t.ex. i mötet med eleven då hon kan påverka vad som tas upp eller då hon väljer arbetssätt att arbeta utifrån. Resultat diskussionen ledde fram till slutsatsen att om mer tid hade funnits skulle skolsköterskan i större utsträckning sökt evidensbaserad kunskap och arbetat med sömnvanor i de lägre årskurserna och på så sätt bidragit till att minska elevers sömnproblem.  

  • 197.
    Andersson, Pia
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Forsberg, Anders
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Patienters upplevelse av trygghet och otrygghet i samband med generell anestesi2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Trygghet är ett komplext begrepp med relativt bred innebörd, och det är inte självklart vad den enskilde patienten upplever som trygghet. Den forskning som finns gör ändå gällande att tryggheten är viktig för upplevelsen av hälsa. Med tanke på dagens effektiviseringskrav som ställs på sjukvården, där ledtiden ska kortas så långt det är möjligt, finns en uppenbar risk att för patienten värdefull förberedelsetid går förlorad. Mindre tid med kvalificerad personal kan innebära förlust eller reducering av den trygghetskänsla som patienten är i behov av. Syftet med denna studie är att belysa patienters upplevelse av trygghet och otrygghet i samband med generell anestesi. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats har använts. Sju patienter som opererats under generell anestesi har intervjuats på två västsvenska sjukhus. Resultatet visar att patienterna förfogade över stora egna resurser för att uppleva trygghet i samband med anestesi. Framför allt gällde det patienternas nära privata relationer och förekomsten av egen inre styrka. I vissa fall kunde dock känslan av trygghet grumlas av rädsla eller ångest inför det aktuella ingreppet och då finns i sjukvården stora möjligheter att hjälpa och stödja patienten. Anestesisjuksköterskans i särklass viktigaste omvårdnadsåtgärd för att främja upplevelsen av trygghet är att så tidigt som möjligt etablera en tillitskapande vårdrelation med patienten. Detta borgar för en tillåtande dialog och atmosfär mellan patient och sjuksköterska. För att undvika bristande tillit kan även den påföljande informerande dialogen med fördel utformas som ett vårdande samtal med informativ inriktning. Mycket av patientens oro och osäkerhet inför framtiden kan på detta sätt lindras genom det vårdande samtalets kraft, i kombination med patientens egen inneboende styrka.

  • 198.
    Andersson, Rebecca
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Nilsson, Sabina
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Ungdomars upplevelser av stress: Fokus på psykisk ohälsa2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Stress är ett ökande problem i samhället. Av alla sjukskrivna är i dag närmare fyrtio procent hemma för någon form av psykisk ohälsa och antalet beräknas öka ytterligare. Besvären kryper längre ner i åldrarna och kan ses redan hos små barn. En redan utsatt grupp i samhället är ungdomar, vilka går igenom en stor omställning i övergången till vuxenlivet. Hur de påverkas av dagens samhällsstruktur är ännu outforskat. Författarna tror att ämnet behöver belysas och debatteras, då detta är en grupp individer som sjuksköterskan kommer att möta inom alla områden av vården. Syftet är att belysa ungdomars upplevelser av stress, med fokus på den psykiska ohälsa som kan medfölja. En litteraturstudie genomfördes, vilken bygger på tio kvalitativa artiklar sökta i väsentliga databaser på högskolan i Borås bibliotek. De sökta artiklarna var alla publicerade refereegranskade forskningsartiklar, informanterna i studierna var mellan 11 och 25 år. För dataanalys har Axelssons (2012) modell använts, och för kvalitetsgranskning Critical appraisal skills program (CASP, 2002). Resultatet delades in i fyra huvudteman och totalt elva subteman. Dessa visade att ungdomar upplever en kravfylld vardag, med ett stort behov av omgivningens stöd och en någorlunda förutsägbar tillvaro. Vid brist på stöd och kontroll fanns en betydande risk för utvecklande av destruktiva beteenden hos ungdomarna. I mötet med patienter med psykisk ohälsa är det angeläget med en ökad kunskap hos sjuksköterskan. Ett tidigt uppmärksammande av besvären är nödvändigt för att minimera patientens lidande och de samhällsekonomiska konsekvenserna.

  • 199.
    Andersson, Rebecka
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Svensson, Lisa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Känslan av att bli behandlad annorlunda: En vårdvetenskaplig litteraturstudie om hur det är att möta vården som HIV-positiv2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Idag lever cirka 6800 personer i Sverige med en positiv HIV-diagnos. Trots en utveckling inom kunskapen kring sjukdomen HIV, och dess smittvägar, finns fördomar och diskriminering kring personer som lever med HIV. Syftet med studien var att beskriva hur personer som lever med HIV i i-länder upplever bemötandet i den icke HIV-specifika vården. I litteraturstudien granskades nio artiklar, både kvalitativa artiklar och artiklar med mixed method. Dessa är granskade enligt Axelssons (2012) beskrivning av tillvägagångssätt vid en litteraturstudie.

    Resultatet av de nio artiklarna visade att de flesta personer som lever med HIV i i-länder har upplevt någon form av stigmatisering inom vården. Nekad vård, bristande tystnadsplikt, bristande kunskap hos vårdpersonal och beskrivningen av ett skapat vårdlindande hittades i resultatet. Vissa artiklar visade även på positiva upplevelser av mötet med vården och att en viss utveckling i bemötande inom sjukvården fanns. Idag finns kunskapen kring HIV att tillgå och det ligger på vårdpersonalens ansvar att tillgodose sig med korrekt kunskap för att undvika att skapa ett vårdlidande för personer som lever med HIV.

  • 200.
    Andersson, Sara
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Att bli utsatt eller utsätta sig för HIV: Uppfattningar om HIV i Södra Sudan2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Omkring 33 miljoner människor lever idag med HIV. I Södra Sudan är epidemiologiska data mycket bristfälliga, men även om dessa tyder på att prevalensen är låg, så är riskfaktorerna många för att spridningen snabbt kan accelerera. Uppsatsens syfte är att ta reda på hur studenter och hälsoarbetare erfar HIV i Södra Sudan. Utifrån en kvalitativ ansats har sudanesiska studenter och sudanesiska och utländska hälsoarbetare skriftligen svarat på ett antal öppna frågor. Totalt deltog femton personer i studien, alla med erfarenhet av att undervisa i eller delta i workshops om HIV. Resultatet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Följande kategorier framkom i resultatet: Att negativa omständigheter i livssituationen ökar risken att smittas av HIV, Att uttrycka rädsla på olika sätt, Att förmedla gripbar kunskap om HIV och Att samarbeta för förändrad syn på HIV. Den röda tråden, temat, som band samman kategorierna var, ”för att inte bli utsatt för HIV behövs samhällsförändring men för att inte utsätta sig behövs beteendeförändring”. Det finns många missuppfattningar om HIV och mycket stor rädsla. Behovet av kunskap är stort, och den behöver utgå från människors livsvärld, tillgänglig på ett språk som människor förstår. Preventiva insatser måste omfatta såväl samhällsnivå som individnivå. I ett samhälle sargat av konflikter behövs förändringar i samhällsstrukturer för att minska risker människor utsätts för, som de inte själva kan påverka. På individnivå behövs beteendeförändringar för att minska de risker människor själva utsätter sig för.

1234567 151 - 200 of 3929
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf