Change search
Refine search result
1234 151 - 187 of 187
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • harvard-cite-them-right
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 151.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Vad händer när man känner sig lurad?: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    För lite drygt ett år sedan köpte vi en ny soffa. Min sambo och jag tycker ofta om samma saker, så det var inte konstigt att vi gillade precis samma soffa. Klappat och klart. Den köpte vi. Men en sak skiljer oss åt: Niclas har mycket bättre koll på priser än vad jag har. Jag är nog en ganska enfaldig konsument vad gäller prismedvetenhet. När jag hittar något jag gillar och behöver så köper jag (givet att jag har råd så klart), utan att ställa mig frågan om jag kanske skulle hitta den där saken någon annanstans till ett bättre pris. Och i och med att det har blivit lite vanligare i vår familj att ha prisdiskussioner så ser man ju också fler och fler företag som medvetet försöker påverka kundens prisuppfattning. Det har alltid förekommit och har funnit i mer eller mindre utsträckning, men nu börjar jag tycka att det är för mycket. Man utgår från att kunder är dumma, och sätter ett ”ordinarie” pris och lockar sedan med stora rabatter. För då känns det billigt, det känns nästan som man sparar pengar.

    Ta exemplet med vår soffa. När vi köpte den i oktober 2016 var ordinarie pris 9.995:-. Vårt pris med rabatt var 9.495:-. Inte så stor rabatt kanske, men för oss var inte rabatten det viktiga. Vi ville ha soffan. Tydligen vill Mio att fler svenskar ska köpa just den soffan, för ganska snart efter att vi köpt, så gick man ut med en julkampanj. Då var soffans ordinarie pris tiotusen någonting och man kunde få köpa den för något strax över niotusen. Nu kampanjar man samma soffa igen, men till ett ordinarie pris om 11.395:- och erbjuder den till kund för 8.995:-. Kan verkligen Mio på så kort tid fått en sådan prisökning från sin leverantör? Jag vet inte vad ni tror, men man undrar ju om detta görs medvetet genom att beställa stora volymer och konsekvent fejka…?

    Vad händer då med oss konsumenter som upptäcker det här? Blir vi sura och går tillbaka och klagar? Nej, troligtvis inte. Vi tycker det känns snopet och vi inser att vi blir lurade, men det är pinsamt att vara ”polis” och påpeka det man ser. Det är också lite genant att berätta om det här för sina vänner, så någon dålig word-of-mouth blir det inte heller.

            

    I mitt fall beslutar jag mig för att aldrig handla där igen! Det blir konsekvensen när jag känner mig lurad, en konsekvens som tar ganska lång tid att upptäcka för företaget. Men ett supersäkert sätt att långsamt minska sina marknadsandelar och tappa återköpande kunder. Men jag är heller inte en tjurskalle som aldrig kan ändra mig. Om jag får veta att Mios prisstrategi faktiskt har en bra förklaring, är jag givetvis beredd att ändra mig.

  • 152.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Vad kostar en klänning - egentligen?: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Om några veckor ska jag på en särskilt fin tillställning med dress code. Så fort jag fick inbjudan insåg jag också att jag inte har något passande att ha på mig. Så jag vände mig till en vän och frågade om hon kunde hjälpa mig, kanske genom att föreslå några olika modeller av klänningar som skulle kunna passa mig (en medelålders, liten och fet tant, som jag uttryckte mig). Responsen kom nästan omedelbart. Jag fick en hel kasse med klänningar att prova. Och när jag kikar i kassen ser jag att de flesta klänningar är helt nya, prislapparna sitter kvar. Givetvis är jag tacksam att få prova men samtidigt började jag fundera på överkonsumtion. Jag tror nämligen att det finns ganska många konsumenter där ute som har plagg i garderoben med prislappen kvar. Plagg som vi inte ens har haft tid att använda. Plagg som vi köper bara för att vi kan, för att det är roligt och för att vi har råd. Många konsumenter har ett oändligt utbud av kläder att välja mellan. Vill vi inte gå i butiker så kan vi handla hemma. Och det är nog lätt hänt att människor slutar tänka efter med sitt sunda förnuft när en klänning kostar 300-400 kronor. Klart vi kan köpa den. Klart vi kan köpa flera. Garderoben fylls på av märkeskläder och för många uppstår den härliga känslan i kroppen när man hittat det där plagget som bara är så ”du”!

     

    Jag tittade på filmen The true cost häromdagen och har sedan dess nästan känt ett fysiskt illamående när jag tänker på klädshopping och klädkonsumtion. Och jag har också börjat fundera på att ta tag i min egen sprängfyllda garderob. Varför inte rensa ut och nöja mig med mindre? För även om jag kan köpa det jag vill ha, varför ska jag göra det, bara för att det är ett bra pris? Priset är inte alltid det som står på prislappen, och om man tänker så, då kommer man med automatik också att agera annorlunda. Om ni tittar på filmen The true cost så kommer ni att förstå vad jag menar. Här finns en trailer som ni kan kicka på.

  • 153.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Vad sägs om kundarbetarskap?: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Ibland kan man se på ett komplext problem och inse att lösningen faktiskt är ganska enkel. Jag vet inte alls om jag lyckats med ett sådant konststycke men låt mig pröva mina tankar på er bloggläsare. Problematiken berör svårigheten och komplexiteten i att skaffa och behålla lojala kunder på en marknad som både blivit global och digital. Många menar att kunderna blivit illojala på grund av detta och att de ”lurar” företagen genom att verka vara nöjda men så kommer de aldrig tillbaka. Istället väljer de någon annan. De har blivit flyktiga, opålitliga och verkar bara nappa på erbjudanden om dessa innebär extrema rabatter. Och man har svårt att förstå varför men några tror att det handlar om att kunden stöter på en massa problem under sin köpresa. Problem som till varje pris måste undanröjas. För gör man inte fel, ja då måste väl kunden ändå vara nöjd? Och då kommer lyckan att vända. Då kommer man att få nöjda kunder som också blir lojala kunder. Men lösningen verkar inte fungera och frustrationen bland företag på en snabbrörlig konsumentmarknad bara växer. Vad ska man göra? Hur ska vi styra kunderna och hur ska vi mäta våra aktiviteter på rätt sätt?

    I den enkla lösningens värld, så tror jag inte att det handlar så mycket om att undanröja problem och mäta ihjäl oss på kundnöjdhet och konstruerade lojalitetsmått baserade på återköpsbeteende. Jag tror att det handlar om något annat.

    För det fanns nästan ett identiskt komplext problem under den svenska industrins utvecklingsfas, något som jag och min kollega Sara Hjelm-Lidholm diskuterade häromdagen. Inspirerade av amerikanska och japanska teorier och styrmått höll vi på att effektivisera ihjäl våra medarbetare. Vi ansåg att människor var utbytbara resurser och att de skulle vara nöjda bara de fick en lön och hyfsat drägliga arbetsförhållanden. Man trodde också att kvalitet var samma sak som att göra noll fel i produktionen (kaizen). Men efter ett tag började man inse betydelsen av att införa human resource management verktyg i sina verksamheter. Det kunde t.ex. handla om att vara mer noggrann i sitt urval av medarbetare, att investera i sina medarbetare och erbjuda dem utbildning och kompetensutveckling och att också tydligt visa karriärmöjligheter inom företaget. Vi såg att den typen av investeringar ökade effektiviteten mycket mer, att kunskapsnivån i företagen höjdes och att lönsamheten ökade. Vi gick från att tänka på våra medarbetare som några som bara skulle leverera och sedan slängas på sophögen. Vi insåg att värdet av att göra noll-fel ibland inte översteg värdet av att arbeta med kvalitet på ett mer långsiktigt sätt. Medarbetarskap blev det nya modeordet.

            

    Men hur många har hört talas om kundmedarbetarskap? Hur många hör idag talas om företag som på riktigt försöker behandla sina kunder som en medarbetarinvestering? Som försöker utbilda sina kunder, informera dem och erbjuda dem belöningar för det arbete som de gör i rollen som ambassadörer.

    När jag och Pernilla Jonsson, diskuterade digitalisering, investering i IT och investeringar i medarbetare, så kastade vi snabbt ut en fråga på LinkedIn. Vi skrev helt enkelt följande:

    Kan någon i vårt nätverk ge exempel på en retail aktör som valt att investera i sina medarbetare på samma nivå som man idag investerar i IT?

    Svaren dröjde men efter ett tag började det droppa in försiktiga svar. Någon nämnde Kjell & Co, någon annan skrev Apple, någon tyckte att Björn Borg och IKEA skulle kunna vara sådana exempel, men inga kändes klockrena enligt oss. Ända till svaret dök upp. SYSTEMBOLAGET! Självklart var det Systembolaget som man ansåg vara lika duktiga på att investera i sina medarbetare som i IT.

    Och självklart är det också så att Systembolaget har ett annat kundperspektiv än de mer traditionella aktörerna. För Systembolagets främsta uppgift är ju faktiskt inte att sälja. De ska snarare bedriva en verksamhet som syftar till det omvända och de använder sig inte heller av kampanjer, rabatter och påträngande pushig reklam.

    Vet ni vilket företag i Sverige som vunnit priset ”Bäst på service i Sverige” år 2017, 2016, 2015, 2014 och 2013? Vet ni vem som har högst förtroende bland svenskarna i 2017 års Förtroendebarometern som mäter allmänhetens förtroende för företag, medier och samhällets institutioner? Vet ni vilket företag som har ett nöjdkundindex på 84? Systembolaget, alla kategorier!

     

    Kanske är det så att andra har mycket att lära sig av Systembolagets sätt att behandla sina kunder, där utbildning är centralt, där rekommendationer och kunddialog ligger i medarbetarnas DNA och där omtanken om kunden kommer långt före kärleken till de produkter som säljs. Kanske är det också så att strävan efter att minimera ”friktion” i kundresan ska ersättas av önskan att maximera kundupplevelsen i varje möjlig situation?

  • 154.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Varför ska man forska om handel?2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Från och med mitten av januari har jag anlitats för ett projekt på Handelns utvecklingsråd. Jag skall tillsammans med övriga på HUR ta fram en forskningsstrategi för den svenska handeln.För de av er som är insatta i handelsfältet är det säkert välkänt att handel har en viktig roll i samhället. Handel har ofta varit det som byggt städerna, som skapat naturliga mötesplatser för människor och som bidragit till att välfärd och levnadsstandard har förbättrats. Vi vet också att "handel föder handel" och kanske har vi betraktat förekomsten av handel och butiker som något självklart och förutsägbart, ett fenomen som alltid kommer att finnas. Nästan religiöst. Som Hasseåtage uttryckte förekomsten av Robert Lind i Kramfors AB i revyn Under dubbelgöken. Nästan lika religiöst har "The Wheel of Retailing" förkunnat tron på givna utvecklingsmönster och hur det i sin tur leder till att detaljhandelsformer förändras efter etablering. Och sådant känns ju skönt. Att man har något som man kan tro på. Eller? Ja, just det. Eller? För just nu händer det mycket inom handeln, e-handelsandelen av total detaljhandel växer, butiker får digitala inslag, nya butiksformat uppstår, konkurrensen hårdnar, mega-aktörer som Alibaba Group och Wal-Mart sneglar på nya marknader och somliga har till och med börjat lufta sina farhågor om att handeln kanske inte kommer att överleva i framtiden. I vart fall inte så som vi känner handel idag. I den här bloggen finns inte utrymme för att utveckla möjliga svar på en sådan farhåga, men jag kan i vart fall konstatera att handelsbranschen sällan lyckats samla krafter för att gemensamt identifiera framtidens utmaningar, utan valt att arbeta utifrån olika branschers behov och där små aktörer valt att föja de riktigt stora. Det gäller i lika hög grad nu som historiskt. Och av det skälet är det vansinnigt intressant att få vara en del av ett arbete som innebär att försöka besvara frågan vad det är som utmanar möjligheterna till en långsiktigt hållbar tillväxt av svensk handel och identifiera vilka forskningsområden som kommer att vara viktiga på lång sikt. Men för att kunna göra det krävs också en medvetenhet om varför man ska forska om handel. Det krävs en förståelse för vad handelsforskning kan bidra med. Det krävs passion och nyfikenhet. Det krävs engagemang från både den part som forskar och de parter som beforskas. Det krävs resurser och det krävs excellent forskning. Så den här bloggen har som syfte att få dig som bloggläsare att tänka till!

    • Fundera över varför du tycker att man ska forska om handel (eller varför du inte tycker det).
    • Hur anser du att riktigt bra handelsforskning ska bedrivas och för vem ska resultaten presenteras?
    • Vad ska handelsforskning leda till?

    Och när du funderar får du gärna också respondera till mig med vad du tänker. Det kan du göra via ett inlägg här på bloggen eller via ett mail direkt till mig. Alla tankar mottages tacksamt! Malin

  • 155.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Varför är B2B så långt efter vad gäller digitalisering?: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Häromdagen fick jag ta del av en intervju där ett företag ställde frågor till en mycket insatt och drivande kund/konsument. Jag slogs direkt av hur digital han var i sina önskemål om framtidens butiker. Att ”e-handla” var något han hade börjat med långt innan det uttrycket fanns. Under 1980-talet faxade han och hans hushåll sina inköpslistor till matbutiken som plockade ihop varorna och hade kassarna färdiga när han eller någon i hans hushåll kom för att hämta upp dem. Han insåg tidigt fördelarna med att vara digital och är idag en ganska typisk svensk konsument som ibland handlar analogt och ibland digitalt. För honom är kanalen i sig inte ett problem.

    Men varför ser det inte likadant ut om vi tittar på aktörer på B2B-marknaden? Där tycks det vara ovanligt att sälja och ta betalt via nätet. Det är inte alls ovanligt att det fortfarande sker sälj genom personliga besök där säljaren har med sig produkter och varuprover. Man ringer och bokar besök, man skickar bokningsbekräftelser via mail och man arbetar efter ganska omständiga processer. När den typen av säljarbete ifrågasätts så brukar svaret ofta bli att ”det bygger bättre bindningar och relationer med människor”. Men jag är tveksam om det är den riktiga förklaringen. Det är nog mer troligt att den resa som måste göras från att vara analog till digital känns som en för stor uppförsbacke. Man är rädd för kostnader, man tror att processerna tar för lång tid, man är rädd för att tappa fart och kunder och man är rädd för att man inte kan tillräckligt om den nya tekniken.

    Jag träffar ibland en styrelse som befinner sig på B2B-marknaden och där för vi diskussioner om framtidens digitalisering. Och vi är överens om att företaget i sig är ganska digitalt mogna MEN att deras kunder inte är det. Men då menar vi när kunderna hanterar och sköter sina företag. För privat är dessa personer (dvs ägarna till företagen) väldigt digitala. De använder sociala medier, har agendan i mobilen, surfar, chattar och mailar ständigt. Men när det gäller inköp så ska det ske på det gamla vanliga viset. Punkt slut. Och en sådan inställning gör att jag ibland funderar över graden av innovationsförmåga i mindre svenska företag.

            

    Visserligen är det så att B2B-köp kräver lite mer kunskap jämfört med B2C, men fördelarna är så mycket större än riskerna. Människor har vant sig vid snabb kommunikation, omedelbar respons och vi vill inte längre vänta. Man vill kunna få svar på sina frågor direkt och information ska finnas lätt tillgängligt. Alla sådana önskemål har en tydlig koppling till digitala kanaler. Idag konkurrerar inte företag bara med de som ligger vägg i vägg, utan med alla i samma bransch. Digitalisering kräver därför också nya sätt att köpa in och nya sätt att sälja, där vi måste vara beredda att gå ifrån tradition till något nytt. Och det är nog ganska troligt att det ligger en förändring och lurar runt hörnet. En förändring som innebär att de traditionella B2B-säljarna kommer att dra ner på sina resor och personliga besök till förmån för annan kommunikation. Vi kommer helt säkert också få se en annan process vad gäller order och beställning och förhoppningvis kommer det också att utvecklas många nya spännande digitala säljstöd som kommer att överraska många med sin tydlighet och sina finesser.

  • 156.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Varför är betalningar så känsligt?2020Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Det där med privatekonomi, pengar och betalningar är en känslig fråga för en del personer. Det har jag märkt även i forskningen där det t.ex. kan uppfattas som en integritetskränkande fråga om man ber respondenten uppge inkomst i t.ex. en enkätstudie. Och jag minns en studie vi gjorde om e-handelsbetalningar för några år sedan, då vi hade väldigt svårt att ens få tag på respondenter. Det var ganska få som ville prata om hur man gör sina betalningar, hur man resonerar kring olika betalningsalternativ, varför man betalar på ett visst sätt och vad man tycker är en bra eller dålig lösning. Men de människor vi fick fatt på och som deltog i studien delade mycket generöst med sig av sina tankar kring betalningar och det blev en bra rapport till uppdragsgivaren.

    Det har givetvis hänt massor vad gäller betalningslösningar och betalningsbeteenden sedan vi på SIIR gjorde den studien 2015-2016 tillsammans med Collector. Inte minst har Swish på allvar fått en plats i svenskarnas digitala plånbok och vi swishar i alla åldrar, för olika ändamål och vid olika tidpunkter. Swish har också fyttat fram sina positioner vad gäller sitt erbjudande till B2B och allt oftare ser man som konsument att kommersiella aktörer har Swish i sin meny av betalningslösningar. Men den där känsligheten kan man fortfarande ana emellanåt.

    Idag reagerade åtminstone jag positivt när Swish senaste nyhet lanserades, möjligheten att påminna en vän/bekant att de faktiskt inte har betalat tillbaka för lunchutlägget eller fikan på stan. Funktionen går under benämningen "Förfrågningar". Jag fick faktiskt en sådan förfrågan idag och kunde skamset konstatera att jag inte betalat min dotter för senaste utlägget hon gjort för min räkning. Eftersom jag är en person som vet med mig att jag har lätt för att glömma saker, så brukar jag nästan drabbas av ångest vid de tillfällen då jag måste be någon annan lägga ut för mig, eller om vi i ett sällskap inser att det är bättre att en person betalar och vi andra ersätter i efterhand. Jag avskyr att stå i skuld eller vara någon skyldig och säger ibland rätt ut till vänner: "var inte rädda för att påminna mig om en skuld, om jag inte betalat något så är det för att jag glömt, inte för att jag inte vill betala tillbaka". Så tjänsten "Förfrågningar" på Swish sitter som handen i handsken för min del. Den är perfekt!

    Men det finns givetvis invändningar mot funktionen och jag är inte förvånad. För när det handlar om våra plånböcker och betalningar, då utvecklar människor ibland ett extremt integritetsbehov som tar sig uttryck i form av "oro". Enligt tidningen Expressen har några av deras läsare hört av sig och ställt frågor som t.ex.:-Är detta en tiggerifunktion och en möjlighet att lura äldre?- Kommer det nu att bli möjligt för "penninginsamling"? Massutskick om önskemål att skicka pengar till välgörande ändamål?Det kommer säkert att komma ännu fler invändningar mot den nya tjänsten på Swish för det tar tid för oss att ändra mindset. Och att arbeta med och utveckla innovationer i betalningsbranschen måste sannerligen vara en stor utmaning eftersom integritetsaspekterna vad gäller plånboken tycks vara cementerade i vissa grupper.

     Jag tycker att Getswish VD Anna-Lena Wretman gör en bra presentation av deras målsättning och vision om hur deras olika tjänster ska utvecklas och jag hoppas att svenskarna har kommit lite längre idag vad gäller attityden till betalningar och integritet. För det är viktigt att utvecklingen hänger med när det gäller betalningsalternativ. I annat fall riskerar vi som konsumenter att sitta fast i händerna på ett fåtal aktörer som därmed kan sätta vilka priser de vill på betalningstjänster. Av det skälet är det också viktigt att vi får ännu fler innovationer vad gäller betalningsfunktioner framöver.

    Och du - om det är så att jag är skyldig dig för något utlägg, så påminn mig! Det kan du göra via Swish:-) :-)

    //Malin Sundström, Högskolan i Borås

  • 157.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Vem som helst kan koka idéer: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Sjuhärad har länge beskrivits som en bygd full av entreprenörer och regionen har också på olika sätt investerat för att öka innovationstakten i näringslivet. Vi har i Borås Curamus-stiftelsen som årligen delar ut pengar till unga entreprenörer med goda idéer och Sparbanksstiftelsen Sjuhärad som uppmuntrar goda idéer. Det finns särskilda regionala satsningar på innovationsstödssystem, som i grunden bygger på tanken att innovationer behöver stöd för att kunna flyga/växa. Detta stöd är ibland pengar och ibland kunskap, ibland båda delarna. Och senast bland platserna för innovation har Högskolan i Borås skapat Borås Science Park. Och det är säkert nödvändigt att vi i samhället skapar sådana system och platser, men ibland blir jag lite betänksam, eftersom jag anar ett utanförskap. Jag ser framför mig de befintliga innovationsstödssystemen gestaltat i en byggnad eller en mötesplats dit kreativa och idéstinna människor samlas och utvecklar en massa nya produkter och affärsidéer. Det fullkomligt bubblar av aktiviteter men det är bara en viss sorts människor som befinner sig där. De kreativa. De som är riktigt modiga. Vart ska de andra ta vägen? De som kanske har goda idéer men som inte känner sig så innovativa. De som är mer analoga än digitala. Jag tror att de får ställa sig i köket. Och med köket menar jag att vi får utveckla våra idéer där vi befinner oss – på vårt företag, i vår verksamhet, tillsammans med våra kollegor. För alla kan faktiskt koka idéer!

     

    Men hur sjutton gör man det? Denna fråga snurrade i mitt huvud när jag första gången träffade forskaren Lluis Martinez-Ribes. Vi var då i Bryssel båda två och skulle komma att ägna mycket tid tillsammans i ett arbete för EU-kommissionen. För Lluis pratade mycket om innovationsarbete och hävdade, nästan med en dåres envishet, att alla kan lära sig att bli innovativa. Det handlar om att sätta andras perspektiv före sitt eget. Att försöka tänka som någon annan gör, t.ex. en potentiell kund. För kunder tänker inte som en medarbetare i ett företag eller ledningen i ett företag. Detta kallas för kundcentrering och innebär att allt som görs ska resultera i en bättre kundresa. Här kan ni läsa mer om hur Lluis och hans kollegor (m+f=!) arbetar med kundresan och hur de gör för att koka idéer som levereras i form av läckra rätter (sortiment, tjänster, format, varumärken, färger, former, leveranser m.m.). Och precis som Lluis säger så arbetar de verkligen med att laga till idéer:

            

    The Kitchen of Ideas is our lab. Working on a project is like working in a laboratory. This means we often find amazing results, however, other times it helps us avoid something the client actually shouldn’t go for. In any case, together with the client and other experts we always learn something and take a step forward. This is the nature of our job, to use latest-generation marketing methods with one aim: to create brain-pleasing brands and customer experiences.

    Det här är ett arbetssätt som fascinerar och inspirerar mig. Dels därför att det är så praktiskt och dels därför att det är så effektivt. Men också dels därför att det passar så bra i en region som är lite på efterkälken när det gäller de stora förändringarna, som t.ex. digitalisering. Ett innovationslabb går att skapa med nästan inga resurser alls. I ett innovationslabb ”kokar” man nya tankar, man vänder och vrider på tankarna, man modifierar, reflekterar, kombinerar, spekulerar, provsmakar, men nöjer sig inte med det. Idéerna ska också bli något verkligt, leda till ett resultat. Det ska bli en maträtt. Det som krävs är råvaror, någon form av fysisk miljö med kokmöjligheter, flera kockar och ett bord med middagsgäster. Sammantaget tycker jag inte att det låter särskilt svårt, eller vad säger ni? Visst borde det vara åtminstone möjligt att börja arbeta mer innovativt om man tänker på innovationer som att laga mat? Fast strunta i kokboken. Bjud in andra kockar och pröva er fram. Så kanske ni också kommer fram till en ny maträtt? Vad sägs om ”digilog”?

     

    Igår var jag på Handelskammaren i Borås och inspirerades av Patrik Frisk, Gällstadspojken som var med och bl.a. startade Lager 157 och som sedan gjort en internationell karriär inom handel på bl.a. Timerland och North face. Nu arbetar han på Aldo Group, en kanadensisk skokoncern med över 20.000 anställda och verksam i 98 länder. Det vi i publiken fick lyssna till var en berättelse om hur viktigt det är att kunna lyfta blicken och se de utmaningar man ställs inför. Men vi fick också höra om handel och innovation. Patrik menade att handeln måste lära sig mer från andra näringar och jobba medvetet med innovation. Han ansåg, precis som jag, att det är lätt att prata om innovation utan att verkligen bedriva sådant arbete. Hans erfarenhet var att vill man verkligen förändra och utveckla nya idéer måste man bygga in innovationsarbete i företaget. Det får inte bli statiskt eller placerat på ett sätt så att det uppfattas som att innovationer görs på en särskild plats. Det måste bli en del av kulturen.

  • 158.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Vem vågar tacka nej?2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Ibland är det bra att resa bort. Då får man tillfälle att tänka. Och framför allt; man får lite perspektiv både på sina vardagsbekymmer och de större utmaningarna.  Om man dessutom har förmånen att resa iväg och delta på en forskarkonferens, lyssna på nya idéer, träffa spännande kollegor och få en möjlighet att resonera med människor som intresserar sig för samma typ av utvecklingsfrågor, ja då känner man sig lyckligt lottad. Och det är just vad jag är - lyckligt lottad! Men jag är också ganska orädd av mig och en kombination av dessa två tillstånd gör att jag allt oftare ställer obekväma frågor. Givetvis gör jag inte detta utav elakhet, utan därför att jag ser att saker kan bli bättre om människor verkligen tänker igenom sina beslut och aktiviteter.

    Det är kanske inte så taktiskt att fråga ett konfektionsföretag vad de tänker göra för att minska den överkonsumtion som börjar bli sjukligt hög, och hur de ska komma ifrån sin omsättningsstyrning. Men det är strategiskt klokt, eftersom vårt samhälle måste förändras mot mer hållbar konsumtion. Det är inte en rekommendation eller en önskan från några få. Det är ett ABSOLUT MÅSTE! Det är inte hållbart att producera prylar som kräver enorma resurser och som dessutom kastas på soptippen efter bara några få konsumtionstillfällen. Kläder måste i högre grad kunna återvinnas, de måste hålla mycket längre än vad de gör idag och de måste märkas så att konsumenterna ser plaggens livscykel.

    Den här typen av förändringskrav är inte bara något som man kan blunda för som modeaktör idag. Man måste våga möta kraven, förstå dem och bidra till en bättre utveckling av hållbart mode. Och då måste man också våga se utanför sin egen trånga värld och söka nya samverkansaktörer. För det finns många som arbetar med utbildningsmaterial för hållbart mode och det finns så mycket man kan göra själv som konsument, som att t.ex. laga sin väska istället för att slänga den. Utbildningsradion har flera avsnitt där man kan lära sig mer om textilproduktion, hur man skapar en hållbar garderob och hur man byter och säljer på ett smart sätt. Alla sådana aktiviteter är i min värld också sådant som modeföretagen borde lära sina kunder. Investeringar i sådana åtgärder kommer troligen inte att bidra till högre omsättning men kanske till en långsiktigt högre kundnöjdhet.

    Jag har en kollega som berättade för mig att hon hade köpt snygga vita påslakan med en broderad spetskant till sin mamma. Hon var själv väldigt glad över presenten eftersom hon visste att det var bra kvalitet och hon var säker på att mamman skulle bli glad. Men hon blev fullständigt tagen på sängen av sin mammas reaktion: modern blev nästan arg på sin dotter. Hon spände ögonen i henne och sa ungefär så här "det får väl gå för den här gången, men gör aldrig om det här. Köp inte saker till mig som jag inte behöver. Vi har hur många påslakan som helst hemma och det är fullständigt slöseri att köpa fler." Det var en kvinna som vågade säga nej! Det glädjer mig att höra om sådana människor och jag tror det finns många där ute som tänker på samma sätt. De tackar nej till onödig konsumtion. Och ju fler som tackar nej, desto större blir pressen på företagen att utveckla sina affärsmodeller och hitta nya sätt att överleva på. Kanske kan en idé vara genom att sälja utbildning till sina kunder, lära dem att laga, sy om, återvinna, byta och sälja?

  • 159.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Vi borde ha motverkat det här med externa köpcentrum2020Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Detaljhandelns strukturomvandling har pågått länge och den främsta drivkraften är digitalisering. I en värld där allt som går att digitalisera, digitaliseras, uppstår logiska konsekvenser, men det tar tid innan vi vanliga människor kan se slutresultatet. Så långt tillbaka som man kan minnas har handel bedrivits tack vare några grundläggande premisser: 

    Varor måste fraktas till en "marknad" för att tillgängliggöras.Det måste finnas potentiella kunder på marknaden som tycker att varorna är så attraktiva så att man köper. Prissättningen sker utifrån utbud och efterfrågan, där matematiken för en köpman ofta varit relativt enkel; man köper in varor billigare än vad man säljer dem för.  

    Dessa grundläggande premisser har format det fält som vi benämner "detaljhandel" och levererat olika butiksformat, allt från butiker med betjäning över disk, till snabbköp, kiosker, varuhus, flagship stores, säsongsbutiker, till specialbutiker och upplevelseshopping. Ibland har butikerna placerats i stadskärnorna, ibland i köpcentrum utanför staden och "kampen" mellan var handeln ska lokaliseras har funnits länge. Som regel har den varit sund, tvingat detaljhandelsaktörerna att stå på tå, tänka nytt, vara kreativa, vilket i förlängningen borde gynna konsumenten som får en bättre detaljhandel. Så här har det sett ut. Länge. Men inte mer. 

    Nu (eller egentligen inte nu, utan för ett tiotal år tillbaka i tiden) är premisserna för detaljhandel förändrade. 

     Foto: The Future Retailing Store, från ett forskningsseminarium vid Högskolan i Borås då handelsforskare diskuterade framtidens handel år 2014. 

    Detaljhandel är inte längre ett lokalt fenomen och varor måste inte fraktas till "butiken". Konsumenter har tillgång till varor utan att besöka den lokala "marknaden", utbudet från globala aktörer är enormt och de aktörer med bästa synergierna (oftast de riktigt stora) kan erbjuda attraktiva priser. Dessa förändringar kommer inte plötsligt. De har pågått länge och det finns många som har kunnat förutsäga vilka konsekvenser det skulle innebära för detaljhandeln. Men när Corona-pandemin svepte över världen ökades förändringstakten för detaljhandeln dramatiskt. 

     Foto: The Future Retailing Store, från ett forskningsseminarium vid Högskolan i Borås då handelsforskare diskuterade framtidens handel år 2014.

    Plötsligt hoppade vi över flera steg i den förutsägelse om "Detaljhandelns Nya" vi visste skulle komma. Och nu står vi inför enorma utmaningar som måste hanteras direkt. Då duger det inte med att säga som finansmarknadsminister Per Bolund "vi borde ha motverkat det här med externa köpcentrum". Det handlar inte om den problematiken! Den är överspelad för länge, länge sedan!

    Om vi vill ha levande städer måste våra beslutsfattare inse att handeln bygger våra städer. Man måste också förstå detaljhandelns förändrade premisser. Idag fungerar handeln på ett annat sätt än tidigare och helt nya aktörer agerar i "branschen" som ständigt förnyas, utökas, kompletteras och försvinner. För utan en fungerande handel minskar levnadsstandard och trivsel. Utan en fungerande handel ökar otryggheten och vissa grupper riskerar att stå helt utan livets nödtorft. Detaljhandelsbranschen kan inte längre betraktas som ett självspelande piano med enkla mekanismer. Det är oerhört komplexa samband som påverkar det globala nätverket av detaljister, grossister, varumärkesägare, producenter, transportörer, distributörer, IT-företag och en enorm flora av tjänsteleverantörer som sammantaget ser till så att konsumenter kan konsumera. 

    Visst hittar vi innovativa förslag som kortsiktigt kan "rädda" en hotad handel, men jag menar att problematiken är mycket större än vad våra beslutsfattare tycks förstå. Genom att dra slutsatsen att den hårt ansatta butikshandeln i svenska stadskärnor beror på att vi tillåtit externa köpcentrum, är precis den typen av uttalande som stärker mina farhågor: våra folkvalda politiker förstår inte "Detaljhandelns Nya". En sådan kunskapsbrist kan bl.a. leda till felaktiga investeringar, kortsiktiga insatser som förstör mer än vad de ger nytta, sämre tillgänglighet, högre priser, att människor tvingas flytta, att arbetstillfällen försvinner i onödan och att varutransporter blir ineffektiva. 

    För att "rädda handeln" behövs kunskap och insikt. Och attitydförändring. 

    //Malin Sundström 

  • 160.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Viktig valfråga 2018: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Jag har en vän på FB som heter Jarno. Häromdagen skrev han ett inlägg som jag tar mig friheten att publicera (vissa delar) eftersom jag tycker att han har en del bra poänger när det handlar om klimat för företagande. Jarno har blivit en känd profil inom handeln och har gång på gång visat att han både vågar och kan, något som kräver både smartness, hårt arbete och en drivenhet som ibland snuddar på gränsen till omänsklighet.

    Det är nästan exakt 14 år sen jag startade Nelly som nu sysselsätter över 400 personer ink lager. ZooZoo/Animal som har ca 30 sysselsatta ihop och nu NA-KD som efter två år sysselsätter över 150 personer. Arbetsgivaravgifter och skatter för miljarder har betalats in ackumulerat. Därtill de anställdas bidrag till statskassan. All forskning visar att nu under IT och automatiseringseran så behövs det fler entreprenörer för att vi i Sverige ska behålla vår konkurrenskraft och välfärd.

    Det är inte synd om mig, jag har hälsan och pengar så jag klarar mig. Nästan alla våra problem i Sverige är ilandsproblem. Så ta detta inlägg rätt. Men jag får varje dag 1-3 meddelanden på Linkedin, FB, Insta eller mail från aspirerande unga entreprenörer och jag pratar pro bono för UF ungdomar m.m. För första gången kan jag säga att jag är INTE övertygad om regeringen värnar om oss som skapar arbetstillfällen och tar stora personliga risker för att skapa just dessa. Jag vet inte vad jag ska svara till unga entreprenörer när dom frågar varför det kontinuerligt försämras för oss som brinner för att skapa framtid för andra.

            

    Det här är ord och inga visor! Och Jarnos ord speglar också det som Svenskt Näringsliv visar i sin senaste rapport om företagsamhet i Sverige. Nämligen att:

    • Andelen företagsamma människor är oförändrad jämfört med föregående år.
    • Nyföretagsamheten har stagnerat under de senaste fem åren (såväl för hela befolkningen som för unga och kvinnor).
    • Nästan dubbelt så många VD.ar är födda på 40-talet jämför med VD.ar födda efter 1985.
    • Knappt åtta procent av de nyföretagsamma är tillväxtföretagare fem år senare.
    • Sex svenska kommuner saknar helt tillväxtföretagare.

    Mitt under ett oklart politiskt läge för EU,  förtroendekris för sittande svensk regering och ett svårt parlamentariskt läge där det inte finns någon tydlig majoritet vill jag, precis som Leif GW Persson gör om brister inom polisen, lyfta ytterligare en fråga som borde vara central inför nästa val: den om företagsamheten och behovet av ett företagsvänligare klimat. För om vi vill må bra behövs ett företagsklimat som stimulerar unga människor att starta eget, som stödjer ALLA som vill ta egna personliga risker och som förenklar rutiner och administration. Dessutom behövs det kreativitet och energi, men sådant brukar komma när klimatet blir gynnsamt.

     

  • 161.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Västsverige kan bli ännu bättre på handel2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Temat på arbetsmiddagen hos landshövding Lars Bäckström igår var "Textil & Design". Kändes inte helt klockrent för en handelsforskare som undertecknad att delta när inbjudan kom men jag är glad att jag deltog. För väl på plats visade det sig att det kryllade av handelsproffs. Kända och okända människor från Eton, Gina Tricot, H&M, New Wave, Nudie, Swegmarks och Oscar Jacobson minglade glatt med politiker, evenemangsfolk, artister och komiker. Och så fick jag en ny bekantskap i form av Ali Davoodi på Fresh Fish.

    Foto: Malin Sundström, middag hos landshövdingen under temat Design & Textil Lars

    Bäckström var inte helt explicit med vad han ville med middagen men min tolkning är följande: Västsveriges stora konkurrensfördel vad gäller kompetens och kunskap inom handel måste förvaltas bättre.Skälen till att vi måste bättre är flera. Bland annat handlar det om den internationella konkurrensen.

    • Vi har inte tid att slå oss till ro och tycka att vi är tillräckligt bra, vi måste bli bättre, vi måste växa snabbare men samtidigt mer hållbart, vi måste identifiera några särskilt viktiga kompetenser och nischa oss ännu tydligare gentemot omvärlden. För frågan är inte om de stora globala jättarna kommer att göra entre på den nordiska marknaden: frågan är när de kommer.

    Sedan handlar det om välstånd.

    • Vi måste bidra till förnyelse, värdeskapande innovationer och tillväxt. Och handeln måste lyftas fram som den innovationsdrivare den faktiskt är och inte betraktas som en okomplicerad sektor med målet att köpa in billigt och sälja dyrt. Handelssektorn är otroligt komplex och arbetar (kanske i det tysta) med innovationsprocesser som bidrar till välfärd och livskvalitet. Egna märkesvaror (EMV) är ett av många exempel på output från innovationsarbete inom handeln. Att handeln själv väljer att ta fram EMV gör att konsumenten får fler val och ökar konkurrensen. Ett annat exempel på innovationsarbete är handelns skicklighet i att utveckla nya tjänster som underlättar konsumenternas vardag, t.ex. click-and-collect.

    Det handlar också om arbetstillfällen.

    • Handelssektorn är den största privata arbetsgivaren i Europa och i Sverige är var åttonde medborgare anställd i ett handelsrelaterat yrke. Om vi dessutom lägger till besöksnäringen så ökar den siffran dramatiskt. I Västsverige kanske handel i kombination med kultur skulle kunna bli just den magnet som behövs för tillväxt. I Borås pågår ett spännande arbete där kulturerbjudanden ökar intresset av att besöka staden och som i sin tur påverkar handeln positivt. Kanske kan vi utveckla handelskoncepten i Västsverige framöver så att de tydligare kommunicerar den särskilda kompetens som regionen besitter. Jag tänker främst på konst, design och hantverk.

    Det handlar också om design.

    • Vårt designarv är rikt och bidrar till handelsutveckling. Och det handlar inte bara om textilindustrin utan om konst- och hantverkt, möbler, keramik samt design- och formgivarutbildningar. Vi ser resultaten inom modeindustrin i form av Lindex, Kappahl, Hemtex, MQ och Gina Tricot, men vi får inte glömma bort Foder Vävnad och Oxeon samt Rörstrands Center, möbelindustrin i Tibro och designkollektiven i Göteborg som t.ex. Modern Times och Brikolör.

     Malin Sundström//Föreståndare SIIR

  • 162.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Zalando vs. Gekås och Ellos: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I dagens BT kunde man läsa om Zalando och att företaget skapar de nya idéerna som kan ändra e-handeln och modebranschen. Det är en intressant artikel av många skäl. Dels därför att Zalando identifieras som en utmanare till lokal handel, dels därför att Zalando presenteras som ett företag i frontlinjen av den digitala utvecklingen, och dels därför att man har intervjuat en f.d. medarbetare på Ellos som numera jobbar på den fräcka e-handelsjätten. Sammantaget är det inte omöjligt att de flesta läsare får uppfattningen att det verkar hända enormt mycket i bolaget; som att man t.ex skickar upp saker i rymden, att man använder Go pro-kameror, att man erbjuder bild-igenkänningsteknik till kundern och att man arrangerar hack weeks. För det är sådana element som oftast förknippas med innovationer. Men det står också en del om företagskultur, och då blir jag mycket mer intresserad. Det är oftast företagskulturen som avgör hur innovativt ett företag är och kultur handlar sällan om exentriska aktiviteter eller superroliga galna idéer. Kultur handlar om idéer och värderingar. Kultur handlar om hur man pratar, vad man säger, vad man gör och hur man gör det. Dessa handlingar bildar i sin tur ”regler” för bemötande och attityder som ofta är otroligt starka och svåra att förändra. Att ironisera eller skratta åt någons idéer, eller att skämta om tidigare personers misslyckanden är säkra recept för att ta död på innovationsanda. Att säga ”ja, det är säkert en bra idé, men det har vi testat förut, och det fungerar inte” utan att låta personen utveckla sin idé, är också en effektiv beskrivning på hur man får människor att sluta vilja bli bättre. Men samtidigt så har företagskulturer inte råd att alltid låta sina medarbetare få som de vill. Man måste kämpa för sina idéer, man måste tugga om dem, putsa på dem, diskutera dem, få respons och revidera.

    Det finns ett ordspråk (okänd källa) som f.d. rektorn på Högskolan i Borås, Said Irandoust, delade med sina FB-vänner häromdagen som jag verkligen gillar. Det säger mycket om kultur och mänskligt beteende: ”Experience is what you get when you don’t get what you want.” Om vi alltid får precis det vi vill ha, då bildas ingen erfarenhet, dvs klokskap. Någonstans bland allt prat om innovationer och företagskultur, blandat med affärsutveckling och konkurrens finns i detta ordspråk en djup vishet som pekar på att man inte får vara rädd för att misslyckas. Har man bara processer och metoder som tillåter människor att utveckla idéer, och att dessa tankar tidigt fångas upp och knådas bland flera andra, så är det värsta som kan hända med en dålig ide, just konstaterandet att den var dålig. En bra idé däremot kan gå hur långt som helst om tillräckligt många är med och ser till att den lyfter.

    Av olika skäl har jag i dessa dagar två lokala företag i mitt huvud, där jag går och grunnar på hur de kan vara så framgångsrika, trots att de vare sig är high-tech-fräcka eller står i frontlinjen för digitalisering. Det är, till ytan, två ganska olika företag: Ellos Group och Gekås. Men de har en del gemensamt. De har en lång historia, en tydlig affärsidé och en medvetenhet om sina förändringsbehov. Men de vet också om att förändringar måste göras varsamt och i linje med den tydliga unika konkurrensfördel som båda har: KONSUMENTINSIKT! Både Ellos och Gekås vet varför kunderna väljer just dem, de vet vad kunderna tycker, och ofta också vad kunderna känner. Ett konkret exempel är när VD på Gekås pratar om vad kunderna på Gekås känner: ”det finns verkligen ingenting som kickar igång en människa så mycket som när hon förstår att hon gjort en riktigt bra affär, adrenalinet kommer fram, pulsen höjs, glädjen är påtaglig, ett lyckorus infaller sig”. I detta tycker jag mig se några små pusselbitar som kanske kan förklara företagens framgångar:

            

    • Affärsutveckling och innovation uppstår då medarbetare tillåts göra misstag men lär sig.
    • Ett innovativt företag har arbetsmetoder och processer som tar tillvara på idéer.
    • Innovation och affärsutveckling lyckas då idéerna bygger på konsumentinsikt (inte bara beteende utan även känslor).

     

    Det kanske inte är en tillfällighet att en av de intervjuade i Valdemar Lönnroths artikel visade sig vara en f.d. Ellos-medarbetare? Det skulle heller inte förvåna mig om man vid noggrannare genomgång av Zalandos anställda också hittar f.d. medarbetare från både Gekås och andra regionala företag. Men de är säkert inte många till antalet – för människor som arbetar i innovativa företag med djup konsumentinsikt, tenderar att vilja stanna kvar. Och sådana företag brukar också vara de som på lång sikt gör ett tydligt avtryck vad gäller förändring av handelsformat, erbjudande, samverkansaktörer och transaktioner.

  • 163.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Är dela det nya äga?: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Jag har fastnat för delningsekonomin. Jag drömmer om den. Jag vaknar på nätterna och börjar tro att fenomenet kommer att transformera handeln lika mycket som digitaliseringen gör. För det är något med att dela, hyra, låna, byta och hyra ut som triggar känslor i ett samhälle som börjar bli trött på konsumtion.

    Visserligen har vi alltid delat, grannar och vänner har i alla tider lånat saker av varandra, från ett ägg och en kopp mjöl till gräsklippare och snöskyffel. Tjänster och gentjänster har vi kallat det fenomenet. Men i grunden har människor i min generation (och tidigare) ofta hyllat materialismen. Viljan av att äga. Av att kunna säga att det där är mitt. Men nu börjar den inställningen att vackla, och det är det som gör mig så nyfiken, rädd och orolig på en gång. I SOU 2017:26 återfinns ett betänkande som till stora delar är gäääsp-varning, men som ibland blir hyperspännande. För i ”Delningsekonomi På användarnas villkor” blir det tydligt att det är digitaliseringen som också möjliggör ett mer systematisk samutnyttjande av delningstjänster och att det dessutom sker i en mycket bredare krets av användare. Marknaden har gått från liten till stor och tekniken möjliggör att uthyrare och lånare kan mötas inom bara några sekunder. Digitala plattformar för delningsekonomi finns i oändliga varianter, från internationella plattformar där delning av tillgångar sker internationellt (t.ex. Airbnb, Couchsurfing), till internationella plattformar där delning sker lokalt (Street-bank, Care.com) till nationella plattformar (t.ex. Rentl, Yepstr). Dessutom finns mängder av lokala plattformar och grupper på Facebook och andra sociala medier där man byter, lånar, lånar ut och tipsar.  Den detaljist som inte tycker att delningsekonomin är något viktigt att beakta i kommande strategier, den aktören kommer att undra vad som hände, den dagen när det verkligen sätter fart. Det är vad jag tror!

                                    

    Och varför tror jag det? För att siffrorna talar sitt tydliga språk. I betänkandet har man låtit Novus genomföra en enkätstudie där 1.798 slumpmässigt utvalda svenskar fått frågor om delningsekonomin. Där ser vi att 10 procent av befolkningen någon gång använt delningsekonomiska tjänster under de senaste två åren. Av dessa så anger 80 procent att de har övervägande positiva erfarenheter av dessa tjänster. Dessa siffror i kombination med att den främsta orsaken för att INTE använda delningsekonomiska tjänster är att man inte känt till att de finns, gör mig säker på att delningsekonomin är här för att stanna. Och att den kommer att utvecklas! Det enda lilla frågetecknet som finns för att delningsekonomin verkligen inte skulle ta fart är trygghetsaspekten.

    Svenskar är bortskämda med att ha ett starkt konsumentskydd, men det skyddet är starkast när en konsument gör affärer med en näringsidkare. Att göra affärer emellan privatpersoner ger inte samma starka skydd och av det skälet kan en del saker kring transaktionerna gå fel. Av det skälet föreslår man i betänkandet också att Konsumentverket i samarbete med Konkurrensverket får i uppdrag att under en treårsperiod följa hur delningsekonomin utvecklas och därefter överväga insatser som bidrar till ökad trygghet.

    Något annat som är intressant är delningstjänsterna på Facebook, som används mest av kvinnor. Det är dessutom de yngre kvinnorna som är i majoritet (18-29 år) vad gäller FB.s delningsgrupper, motsvarande 72 procent. Vi ser även samma mönster när man tittar på den mer allmänna frågan kring om man använt delningsekonomiska tjänster: det är de yngre som har positiva erfarenheter (av svenskar i åldern 18-29 år, är 88  procent positiva och av svenskar i åldern 30-49 år är 86 procent positiva). En annan gemensam faktor för de svenskar som är positiva till delningstjänster är att de bor i större städer. Det är också storstadsbon som anser att det är roligt och spännande att använda delningstjänster.

     

    Jag vet inte hur det är med er bloggläsare, men när jag ser dessa siffror ser jag en annan gemensam nämnare: det är dessa personer som ofta är högkonsumerande individer. Kvinnor i storstad i åldern 18-40 fattar också väldigt ofta köbesluten. Om dessa individer börjar se fördelar av delningsekonomiska tjänster, då kan vi vara ganska säkra på att konsumtionsmönster kommer att påverkas.  Och för någon med handelsintresse säger detta också att det är dags att se över sina erbjudanden och sina affärsmodeller. Kanske inte imorgon. Men snart.

    På onsdag deltar jag i en paneldebatt om dessa frågor i Almedalen. Det är Resumé och Tieto som arrangerar tillfället och befinner ni er i Visby, titta gärna förbi:

    Är dela det nya äga? 

    Arrangör: Resumé, Tieto

    Dag: 5/7 2017 09:00 – 10:00

    Plats: Kronstallgränd 4, Visby

  • 164.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Är ”Klackarna i taket” rätt mood för den svenska handeln?: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I Amazons långsiktiga strategi finns målet att ”build a place where people can come to find and discover anything they might want to buy online.” I min värld översätter jag det till visionen om att bli ett av två företag i världen, eftersom Google naturligtvis är det andra. ETT av TVÅ företag. I världen!! Det där är minst sagt höga ambitioner. Och inte bara ett hot mot de svenska handelsföretagen, utan totalt ödesdigert. För om de riktigt stora globala jättarna blir tillräckligt stora så kommer de att glufsa i sig även relativt ointressanta marknader som i Norden eller i Sverige. Och de har alla odds på sin sida. De är tillräckligt effektiva, de har smart logistik, de har djup konsumentinsikt, de har organisationer som strukturerat arbetar med innovationer och affärsutveckling, och de har tydliga karriärvägar inom bolaget där kompetens värderas högt, och de är samtidigt IT-bolag.

    Och österut och i Asien kan vi säkert också snart räkna med någon aktör som kommer att vilja tävla med Amazons högtflygande ambitioner – att kontrollera och styra detaljhandeln i världen. Och en sådan aktör kommer också att vara i grunden ett IT-bolag. Då börjar det kännas riktigt illa, eftersom jag och några med mig, tror att ett sådant scenario inte är helt otänkbart.

    Till detta kommer den utveckling som sker vad gäller delningsekonomin, där människor i högre grad än tidigare börjar tröttna på ägandet, till förmån för delandet. För varför ska vi äga så mycket prylar som ofta bara ligger på hyllan och samlar damm? KONSUMTIONSTRÖTTHETEN lurar som ett stort spöke i garderoben! Att vi dessutom blir mer tätbefolkade och bor på mindre ytor, förstärker allvaret i frågan: ”varför ska jag köpa en massa saker när jag istället kan hyra dem vid rätt tillfälle?” I en formel där vi kokar ihop globala aktörers inträden i Sverige samtidigt som vi också kanske får se en ökad konsumtionströtthet, blir inte resultatet så kul. I vart fall inte för svenska handelsföretag.

            

    Jag deltog i veckan i ett seminarium i Almedalen, arrangerat av Resumé och Tieto, och spenderade också tid genom att besöka evenemang som diskuterade detaljhandelsfrågor. Men jag tröttnade snabbt. För de diskussioner som var mest förekommande handlade om vegetariska livsmedel, nyproduktion som miljöbov, jämställdhet, hotet mot kontanterna, butiksrån, betalningslösningar, gör-det-själv-trender, säkerhetsfrågor, butiksnäringens vara eller inte vara. Och som sagt – inte NÅGON diskuterade det mest framträdande hotet mot svensk handelsnäring, nämligen den globala konkurrensen och det faktum att handel inte lägre är lokal, utan global, eller t.o.m. glokal. Inte heller konsumtionströtthet eller delningsekonomi nämndes vid dessa evenemang.

    Jag är övertygad om att de kompetenser som kommer att krävas av svenska handelsföretag i framtiden är enorma, och då räcker det inte att lugnande säga: ”don’t worry, be happy”, ”människor kommer alltid att behöva handla och de kommer alltid att vilja besöka en butik när de t.ex. köper sina matvaror.” Den typen av argumentation kommer ofta från människor som för länge sedan valde att blunda för de verkliga hoten mot nationell detaljhandel. Det är också samma personer som för några år sedan pekade ut den svenska e-handeln som ett tydligt hot mot övrig handel, och som ivrigt underströk skillnaderna mellan butiksnäring och e-handelsnäring. I skenet av detta är det kanske inte så konstigt att Market valde att sätta rubriken ”Klackarna i taket” på sitt inlägg om mingelfesten i Handelns Hus i Almedalen (eller så bidrog jag till rubriken genom att se oförskämt glad ut).

     

    Men för egen del, och för många framsynta kollegor i handelsnäringen, är det verkligen inte klackarna i taket som gäller. Nej, det handlar mer om behovet av mobilisering, tugga taggtråd och spotta blod, för utmaningarna har bara precis börjat. Den kraftsamling som handelsnäringen står inför är enorm och det kommer att krävas mycket mod, intelligenta analyser, snabbhet och flexibilitet och hög kompetensnivå som kännetecknas av att bli lärande-organisationer med hög innovationsförmåga och nytänkande. Det kommer också att krävas helt nya idéer om hur man mäter framgång och de gamla KPI.erna kommer att kastas ut på löpande band, och ersättas med nya mått på värdeskapande. Varje framgångsrik handelsaktör måste också höja sin IT-kompetens, där vi med all sannolikhet kommer att se fler och fler företag som integrerar IT i alla verksamhetsdelar. Och frågan om i vilken kanal kunden kommer att handla kommer att vara ganska beige, eftersom man istället kommer att fråga: ”vilken av de globala aktörerna kommer att äga detaljhandeln i framtiden, och vilka mindre aktörer kan komplettera deras erbjudanden med lönsamma affärsmodeller?”.

    Eller så är det kanske så att jag har helt fel? Vet inte vad ni bloggläsare tycker, men återkom gärna med era tankar!

     

  • 165.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Är Knallen ful eller fin?: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Det har pågått en viss diskussion kring gatukontorets betongklumpar som finns till för att stoppa trafik på vissa platser, och som givits formen av en knalle. Senast var det BT-s chefredaktör, Stefan Eklund, som hade ett inlägg om knallens fulhet. Själv är jag ganska ointresserad av huruvida den är ful eller fin, men jag är glad att den finns. För den påminner oss om vad Borås har varit – och är: en handelsstad!

     

    En kollega till mig, Lars G Strömberg, berättade för länge sedan för mig att Sjuhärads strategiska placering kring handelsvägarna i Sverige varit avgörande för Borås. Genom eller via Borås passerade många resande och av det skälet uppstod också naturligt byteshandel av olika slag. Det kunde handla om oxar och annan boskap, hudar som byttes mot järn och smide.

            

    Gårdfarihandeln är en urgammal tradition och har funnits överallt i Sjuhärad och bedrivits framgångsrikt. Skälet att det blev handel som kännetecknade bygden berodde som sagt mest på platsen men också på att landskapet är magert med mycket skog och relativt dåliga åkermarker. På 1600-talet när staden grundades var handeln en dominerande verksamhet, där man framför allt sålde hantverk, smide och träslöjd. Staden fick monopol på handeln, och dess medborgare fick lov att bedriva handel i landet. De gav sig ut på vägarna och sålde sina alster och Knallen blev ett begrepp som präglat vår stad och verksamhet. Knallen sålde det han kunde tillverka. Ibland var det textil men allra oftast var det smide och hantverk av trä. Att Borås skulle varit en textilstad från början är därför en myt! Däremot vet vi att Sjuhärad och knallen stod för försäljningen, klurigheten och berättelserna.

    Industri har också varit en viktig näring som kompletterat handeln på olika sätt. Visserligen har handeln ibland förenats med textilproduktion, men detta har varit relativt korta episoder i Borås stads historia. Under efterkrigstiden har industrins betydelse avtagit, och blivit mer blandad, där den textila produktionens framfart egentligen bäst beskrivs som en snabb tillväxt mellan mitten av 1950-talet, fram till 70-talet. Tekokrisen, orsakad av oljekris och produktionsflytt till låglöneländer, gjorde så att företag skoningslöst gick omkull.

    Historian om Borås har således en fin och en ful sida. Den fina sidan, enligt mig, är de fakta som visar hur vi försörjde oss, vad vi gjorde, hur vi gjorde och vilken typ av verksamhet som faktiskt bedrevs. Den fula sidan är den som förstärker och till viss del förfalskar betydelsen av den textila produktionen, och lyfter fram den i efterhand som den mest betydelsefulla. Det fullkomligt haglar av påståenden i modern tid, där man säger att Borås är Textilstaden. Av det skälet är jag glad att vi inte tappat bort vår identitet som bärs genom Knallen.

    Så vem bestämmer om Knallen som betongsugga är ful eller fin? Jag har ingen aning, men tycker väl att det borde få vara vars och ens egen uppfattning, och att vi inte ska göra så stor sak åt det hela. Däremot tycker jag att vi borde reagera mycket mer kraftfullt när Borås historia skrivs om och blir till en falsk kultur. Att Borås skulle vara en textilstad är något som tillkommit i efterhand. Levnadssättet hos ett samhälle (dvs kulturen) omfattar sådant som beteende-/livsmönster, seder och traditioner, ritualer och lekar. Detta levnadssätt gestaltas ofta materiellt eller symboliskt, vilket Boråsarna under lång lång tid mött i form av Knallen. Så låt oss ha honom kvar, oavsett hur han ser ut. För han är en del av oss och vår stads historia.

  • 166.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Årets julklapp 20152015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Den viktigaste månaden på hela året för handeln är fortfarande julen. Det är då vi ska få ihop bokslutet, få de röda siffrorna att bli svarta. Det är då vi sätter in alla resurser vi har. Och i ett sådant läge kan det vara bra att ge sina medarbetare en för tidig julklapp. I vart fall är det många som tror det. Under ett par veckors tid nu har det haglat in lovord kring vår bok Köprevolutionen och vart vi än vänder oss och pratar om boken så tas den emot med intresse och nyfikenhet. Det är för oss författare en riktigt fin och för tidig julklapp. Oavsett vad som till slut blir HuI Research ”final decision”:-)//Malin Sundström Vad är det egentligen som avgör att HuI Research vågar utse "Årets Julklapp" varje år? Ibland undrar jag över det, så jag tog ett snack med några på HuI Research för att få reda på vad som gäller:

    •      Produkten ska vara en nyhet eller ha fått ett nyväckt intresse under året
    •      Produkten ska svara för ett högt försäljningsvärde eller säljas i stort antal
    •      Produkten ska representera den tid vi lever i

    Det är kriterier som gäller. Och det är inte helt enkelt att leva upp till. Men, med risk för att förhäva mig, så tror jag att boken ”Köprevolutionen – Hur den digitaliserade konsumenten transformerar handel, varumärken och marknadsföring” kvalar in på samtliga kriterier. Å andra sidan tror jag inte att det i verkligheten blir årets julklapp. Tyvärr. Men för er som vill ge era anställda en annorlunda julklapp, en julklapp fylld med insikt och annorlunda tänk, så kan nog det här vara ett alternativ.

  • 167.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Övervakad eller sedd?2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Digitala fotspår finns överallt och mycket av det vi gör registreras. Ibland används kunskapen i kommersiella syften och ibland även i brottsliga. Men digitala fotspår kan faktiskt också användas i bra syften. Det får vi inte glömma bort.I dagarna har SVT varit i Handelslabbet för att bl.a. visa hur framtidens handel skulle kunna utvecklas med hjälp av teknik som håller koll på kundernas mobiltelefoner och som kan kommunicera med varje individuell kund. Ofta uppfattas det här som något mycket negativt, men jag tror att det handlar mycket om vad varje individ ser för värde i den typen av nya tjänster. Historiskt har vi t.ex. använt manuell klickräkning för att kunna planera butiksytorna men i framtiden är det både snabbare och enklare att spåra mobiltelefonerna som kunderna bär på sig. Och just nu pågår en debatt om det här med att spåra människors rörelsemönster via deras mobiltelefoner. En debatt som ofta är snedvriden och som menar att det leder till ett övervakningssamhälle som är skadligt. Och så kan det mycket väl vara.

    Men det finns också positiva möjligheter med den typen av spårning på offentliga platser som tex gator och torg. Genom att veta hur människor rör sig så kan städer relativt kostnadseffektivt investera i stadsutveckling. Tekniken gör det också möjligt att ta reda på var staden behöver förbättra förutsättningarn för medborgarna på nätterna. Var rör sig människor och hur kan vi göra dessa platser tryggare? Det går också att ta reda på vilka kommersiella aktörer som levererar mest attraktivitet för staden. Bör vi ha massor med caféer, eller ska vi ha vintagebutiker och lokala butiksägare? Vilken mix av aktörer gör en plats trevlig att vilja vara på? Och vilken betydelse för attraktiviteten i en stad har t.ex. julbelysning och evenemang? Sådana svar är intressanta och relevanta för väldigt många och kan leda till utveckling och positiv förändring.Av det skälet vänder jag mig emot uttrycket att människor "övervakas" och vill hellre säga att människor blir sedda.För när vi ser hur människor rör sig så kan vi, i de bästa av världar, också utveckla miljöerna så att de blir bättre, vi kan se till att cykelvägarna läggs på rätt platser, att torgen designas så att människor vill vara där och mötas och vi kan göra de gemensamma och offentliga rummen trevligare.//Malin Sundström

  • 168.
    Sundström, Malin
    et al.
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Abraha, Desalegn
    Reardon, James
    Radon, Anita
    The effect of cosmopolitanism, national identity and ethnocentrism on Swedish purchase behavior2015Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The Scandinavian market has changed significantly over the past half-decade with several online distributors, particularly of digital files such as music, originating locally. This in effect has significantly further increased globalization of commerce in the Nordic countries.  The purpose of this research is to examine the effect of more traditional models of consumer choice regarding local vs global products in this context.  While the major metro areas of Scandinavia have always been largely global, this research reaches further into the central part where attitudes and globalization tends to be adopted at a slower pace. 

  • 169.
    Sundström, Malin
    et al.
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Abraha, Desalegn
    Reardon, James
    Radon, Anita
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    The effect of cosmopolitanism, national identity and ethnocentrism on Swedish purchase behavior2015In: Journal of Management and Marketing Research, ISSN 1941-3408, ISSN 2327-5340, Vol. 18, no February, p. 1-12, article id OC15039Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The Scandinavian market has changed significantly over the past half-decade with several online distributors, particularly of digital files such as music, originating locally. This in effect has significantly further increased globalization of commerce in the Nordic countries. The purpose of this research is to examine the effect of more traditional models of consumer choice regarding local vs global products in this context. While the major metro areas of Scandinavia have always been largely global, this research reaches further into the central part where attitudes and globalization tends to be adopted at a slower pace. 

  • 170.
    Sundström, Malin
    et al.
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT. University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Alm, Klas Håkan
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Larsson, Niklas
    Vinga of Sweden.
    Dahlin, Oskar
    Vinga Sweden AB.
    B2B social media content: engagement on LinkedIn2021In: Journal of business & industrial marketing, ISSN 0885-8624, Vol. 36, no 3, p. 454-468Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose – This paper aims to identify content strategies on social media that influence engagement and to analyze those operations to describe important features for co-creation and trust.

    Design/methodology/approach – This paper addresses the question of how social media content can influence engagement by using a mediumsized Swedish company for an empirical case study. This empirical study is based on a participatory action research methodology. By using the company account on LinkedIn, the authors experimented with relational content to understand the effects on customer-perceived value and trust.

    Findings – Results reveal that action-oriented messages had a more significant impact on engagement than product-oriented messages and valuebased messages.

    Originality/value – This paper builds on the existing literature in two ways: drawing upon business-to-business relationships and perceived value and using recent advances in the use of social networking sites to understand the value of co-creation through a participatory culture.

  • 171.
    Sundström, Malin
    et al.
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Ericsson, Dag
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Detaljhandel i förändring: konsumentinsikt, värdenät och nya affärsmodeller2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Detaljhandeln är en bransch som ofta genomgår förändringar eftersom den agerar på en snabbrörlig konsumentmarknad. Managementfrågor inom handeln tar därför sin utgångspunkt i hur efterfrågan och köpvanor ser ut och syftar traditionellt till att styra upp företagens affärsmodeller, butiksformat och koncept. Den här texten beskriver en detaljhandel i förändring där förändringsmotorn är digitalisering och bränslet är konsumenters beteende. Författarna belyser viktiga förändringar som nya värdenät och affärsmodeller och ger praktiska exempel på företag som anpassat sig till en sådan verlighet. Det handlar om att hantera transformering, att gå från att vara del av en traditionell värdekedja till att bli motor i ett innovativt nätverk där företag samverkar utan tydliga produktionsgränser mellan tillverkare, transportör, grossist och återförsäljare. Butikerna får på så sätt en helt ny och innovativ roll där en viktig lärdom är att tänka ”utifrån och in” och att ständigt fokusera på vad konsumenterna vill ha.

    Det växer alltid fram nya trender i samhället och digitaliseringen är en av de mest markanta i modern tid. Konsumenter vill kunna välja mellan att hämta varorna i en butik, få dem hemsända eller levererade var som helst och när som helst. De vill också kunna returnera varor till butik eller annat inlämningsställe på ett enkelt sätt. Nyckelorden är enkelhet, flexibilitet, bekvämlighet och transparens, vilket ökar kraven på helhetssyn och styrning. I den här rapporten tydliggörs dessa krav och sammanfattas i behovet av samarbete, gemensam utveckling och innovation i hela nätverket och i den totala kedjan från tillverkare till konsument.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 172.
    Sundström, Malin
    et al.
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Ericsson, Dag
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Oudhuis, Margaretha (Editor)
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Dellve, Lotta (Editor)
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business. University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    DETALJHANDEL I FÖRÄNDRING: Konsumentinsikt, värdenät och nya affärsmodeller2015Report (Refereed)
    Abstract [sv]

    Detaljhandeln är en bransch som ofta genomgår förändringar eftersom den agerar på en snabb- rörlig konsumentmarknad. Managementfrågor inom handeln tar därför sin utgångspunkt i hur efterfrågan och köpvanor ser ut och syftar traditionellt till att styra upp företagens affärsmo- deller, butiksformat och koncept. Den här texten beskriver en detaljhandel i förändring där förändringsmotorn är digitalisering och bränslet är konsumenters beteende. Författarna belyser viktiga förändringar som nya värdenät och affärsmodeller och ger praktiska exempel på före- tag som anpassat sig till en sådan verlighet. Det handlar om att hantera transformering, att gå från att vara del av en traditionell värdekedja till att bli motor i ett innovativt nätverk där före- tag samverkar utan tydliga produktionsgränser mellan tillverkare, transportör, grossist och återförsäljare. Butikerna får på så sätt en helt ny och innovativ roll där en viktig lärdom är att tänka ”utifrån och in” och att ständigt fokusera på vad konsumenterna tillverkare till konsu- ment.vill ha.

    Det växer alltid fram nya trender i samhället och digitaliseringen är en av de mest markanta i modern tid. Konsumenter vill kunna välja mellan att hämta varorna i en butik, få dem hem- sända eller levererade var som helst och när som helst. De vill också kunna returnera varor till butik eller annat inlämningsställe på ett enkelt sätt. Nyckelorden är enkelhet, flexibilitet, be- kvämlighet och transparens, vilket ökar kraven på helhetssyn och styrning. I den här rapporten tydliggörs dessa krav och sammanfattas i behovet av samarbete, gemensam utveckling och innovation i hela nätverket.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 173.
    Sundström, Malin
    et al.
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Hjelm Lidholm, Sara
    Re-positioning customer loyalty in a fast moving consumer goods market2020In: Australasian Marketing Journal, ISSN 1441-3582, E-ISSN 1839-3349, Vol. 28, no 1, p. 30-34Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In the fast moving consumer goods (FMCG) market much of the customer loyalty operations are carried out with a short-term perspective, which often result in weak customer loyalty. Besides this, the one-sided view of customer loyalty and how to work with customer relationships, further adds to the challenges and there is a need to promote new insights and practices into customer loyalty in FMCG markets. In an attempt to broaden the view of customer loyalty, the authors take an organizational human resource perspective and present a conceptual framework and model built on human resource literature. Many companies face the exact challenge with high employee turnover, as it is associated with costs of recruiting and training, suggesting that customer loyalty becomes a question of organizing the customer as an external human resource. A practical contribution with the conceptual model is the suggestion to learn from the experiences of successful employee recruitment, and employee motivation, when viewing and working with customer loyalty.

  • 174.
    Sundström, Malin
    et al.
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Hjelm Lidholm, Sara
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Radon, Anita
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Clicking the boredom away – Exploring impulse fashion buying behavior online2019In: Journal of Retailing and Consumer Services, ISSN 0969-6989, E-ISSN 1873-1384, ISSN 0969-6989, Vol. 47, p. 150-156Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper presents a Swedish case study focusing on online shopping and impulse purchases of fashion. The paper contributes by bringing new light on the bored-state-of-mind's importance in impulse shopping, and provides insights for further research to examine the topic on a greater scale. Results reveal that young con- sumers’ impulse purchases of fashion items online are often motivated by boredom, and described in two di- mensions: 1) Consumers are often responding to triggers that can break monotony and 2) Boredom occurs in a contextualized totality. When consumers are bored they are easily triggered by stimulus like price, easy access, and free delivery, and it is perceived as easy to click the boredom away. It is suggested that retailers choose a strategy based on customer value and satisfaction, as there is a lot to win by stepping away from price com- petition and instead satisfy customers by providing an opportunity to become less bored.

  • 175.
    Sundström, Malin
    et al.
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Jonsson, Pernilla
    Stoopendahl, Patrik
    Köprevolutionen : Hur den digitaliserade konsumenten transformerar handel, varumärken och marknadsföring2015 (ed. 1)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Digitaliseringen av samhället är en av vår tids största och mest omvälvande förändringar. Med den nya tekniken blir konsumenten och därmed även köpprocessen allt mer digital, och det ritar helt om förutsättningarna för många verksamheter.I den pågående ”köprevolutionen” står handeln i frontlinjen – dess gränssnitt digitaliseras snabbt. Digitaliseringen av köpet får dock konsekvenser långt utanför handelns gränser. Alla måste förstå vad som händer när det är konsumenterna som styr (och inte varumärkena), att köprevolutionen får konsekvenser för hela vårt sätt att göra affärer, från marknadsföring och varumärkespositionering till affärsmodeller och hur vi organiserar oss.  Den här boken hjälper dig att förstå vad den digitaliserade köpprocessen betyder för just era kunder och er affär. Den hjälper dig att tänka nytt, att tänka konsumentcentrerat, att tänka digitalt.

  • 176.
    Sundström, Malin
    et al.
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Lundberg, Christine
    Customer Loyalty And Beyond – A Swedish Case Study2017Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In a digitalized society the retail sector has undergone a huge transformation, and retailers all of the world face global competition and a demanding customer. The complexity of the market has evolved and gaps such as physical distances between customers and markets are almost gone. This has lead to a more disloyal customer and retailers struggling with loyalty operations, mainly based on price offerings. In this paper, we argue that there is a need to understand how relevance might be achieved by other means than just a low price, and propose a broader view of loyalty, based on literature from tourism- and popular culture research. The case presented is a Swedish department store, and the largest shopping destination in the Nordic countries, Gekås. Gekås is famous for its low-price offerings, but also for their strategic work of creating Gekås-fans instead of plain loyal Gekås customers. The propositions presented are not brought to evidence, but rather should be seen as illustrative examples of how a retailer might operate with involvement & emotional ties, co-creation and fans & fandom, if firms believe that loyalty is important for their business.

  • 177.
    Sundström, Malin
    et al.
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Radon, Anita
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Retailers Innovate Differently: The Need for a Retailing Research Laboratory2015In: International Journal of Innovation in Management, ISSN 2308-1295, Vol. 2, no 2, p. 119-130Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    There is a strong need for innovation within the retailing sector (RS), but at the same time, retail sector innovation is not yet fully understood. This paper aims to investigate retail innovation and identify its specific characteristics as being both process- and product innovators, as well as presenting a case whereby the University could act as an innovative hub. Retailers are open innovators - they engage in both technological and non-technological innovation and they in- novate incrementally, focusing on business model innovations. We elaborate upon the different contributions that a retail research laboratory could give to retailers as well as to the academic community. We also discuss the potential of such a laboratory in a practice approach focusing on the advantages to researchers, consumers and retailers, and the potential in linking research on business models with a practice-oriented approach. 

  • 178.
    Sundström, Malin
    et al.
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Radon, Anita
    The need for innovative marketing strategies when selling an ”obsolete” product. A case of independent record labels2015Conference paper (Other academic)
  • 179.
    Sundström, Malin
    et al.
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Radon, Anita
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    UTILIZING THE CONCEPT OF CONVENIENCE AS A BUSINESS OPPORTUNITY IN EMERGING MARKETS2015In: Organizations and Markets in Emerging Economies, ISSN 2029-4581, ISSN 2029-4581, Vol. 6, no 2, p. 7-21Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Non-store retailing is dominated by the Internet and is a potential strategy for manufacturers, brand owners, and retailers entering emerging markets. Consumers in developed markets shop online for a variety of retail goods, and motives for choosing e-commerce are often referred to as convenience reason. Convenience is essential for understanding why consumers prefer one channel to another. By revisiting the concept of convenience as a significant variable in e-commerce and exploring its complexity and the multiple meanings of the concept with regard to emerging markets, the paper considers a business opportunity in terms of new ways of reaching emerging markets and proposes potential lines for future research with regard to this concept. 

  • 180.
    Sundström, Malin
    et al.
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Radon, Anita
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Why classic marketing promotion doesn’t work in digitized context2015Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Shifts in technology and consumer behavior are often compelling retailers to increase the innovation stakes. As the retail sector is undergoing a transformation in terms of digitalisation retail executives are adapting their brick-and-mortar stores to bring technology in, and together with service performance, deliver better customer value. The use of mobile devices for communication with consumers has become a strategy to, for example, support consumer relationships and it is important, not only to view the retail side of for instance investment decisions regarding mobile communication but also the value of this for the consumer. The smart phone era characterizes the contemporary retail sector and consumer behavior and mobile devices offer retailers a great opportunity to develop new innovations. Information communication technologies (ICT) used in retail settings are beginning to focus on services that help shoppers plan their shopping trip, often in terms of mobile apps and interactive dialogue services (Retail Week, 2014; Ström, Vendel & Bredican, 2014). However, given that technology investments can exceed millions of dollars, and that many retailers' margins and inventory productivity have been eroding over the last ten years, the stakes for information technology decisions have grown exponentially, so care must be taken in making these decisions in order to avoid the so called profit destroying innovation (Chopra & Baldegger, 2014). There are many battles to be won within the retailing sector and how to manage innovations. Sometimes “old technology” with potential might be an alternative to incremental new operations and might trigger innovation and efficiency. An easy and affordable alternative for organisations might be to implement the technology of Quick Response Codes (QR codes). QR codes have been widely employed in many industries around the world (Choi & Sethi, 2010), but are less commonly used in the interface between firms and consumers. In many countries, consumers do not take an interest in scanning QR codes, thus, leaving the retail industry uninterested in developing this communication technology. This could be a mistake, as we believe there is a great potential in developing consumer interfaces with the help of QR codes. The use of mobile devices for communication with consumers has become a strategy regarding mobile applications, however, the QR codes

    might be an alternative with low costs and high value. Retail companies using QR codes today; use them in marketing promotions such as discount and advertisements in a “push” format to individuals who have the ability to read the symbol. (Lorenzi et al., 2014). Some actors such as Uniqlo, Topshop, Ralph Lauren, and Calvin Klein, use QR codes as a tool to inform consumers about their communication strategies to create both good customer relationships and engagement in the brand. The traditional way of using QR codes is by putting them in media outside the fixed store, i.e. in ads, in newsletters and in print campaigns. In theory, for instance QR codes, should work as a classic “push” strategy but this research shows how QR codes and other classic marketing promotion used in a digitized context is ineffective and does not give consumer value and thus in spite of being a rather cheap way of communicating with consumers and providing value becomes an obstacle and unnecessary effort when used in the wrong way. This research investigates different promotional tools in a digitized context by consumer testing in a research lab setting as well as testing in store.

    The case studies show that consumer insight is not only important but crucial in order to provide value added services to customers in a digitized retail context. Pure technology or advanced high tech services cannot be used to push customers into the store. Instead innovations must be designed with a pull strategy and a communicated and true value within each new innovation given to customers. 

  • 181.
    Sundström, Malin
    et al.
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business. Swedish Institute for Innovative Retailing.
    Radon, Anita
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business. Swedish Institute for Innovative Retailing.
    Wallström, Stavroula
    Swedish Institute for Innovative Retailing.
    Don’t Forget Consumer Value - Investigating Consumer Attitudes toward QR-codes2015In: International Journal of Innovation in Management, ISSN 1363-9196, no 2, p. 57-66, article id DecemberArticle in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In a transforming retail sector, digitization has boosted innovation and new self-service technologies within stores all over the world. However, innovations within retailing are seldom successful if they are not built on true consumer value. This paper investigates consumer attitudes toward using mobile devices in a retail setting, with specific focus on QR-codes and how they might deliver customer value. The data consists of 150 in-store surveys conducted at two different Swedish retailers. The results of the empirical material show significant differences between age groups with regard to how they value QR-codes but also indicates what would make consumers actually use one. While the consumer group of 40-years old and upward stated they would pick up their mobile phone and scan the QR-code if given a discount, the younger group (up to 40 years old) did not place value on a discount but would scan a QR-code if there was entertainment value in doing so. Except for these differences, the material also reveals low consumer knowledge of QR-codes and that the actual use of them is low. These results, in light of the increased attention from retailers in using mobile devices to communicate with consumers, as well as investment in other digital aids to increase profits, show discrepancies in the perceived value of digital aids on the part of the retailer and the value experienced by the consumer. It is of outmost importance, therefore, to remember consumer value when managing innovations within the retail context.

  • 182.
    Sundström, Malin
    et al.
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Radon, Anita
    Wallström, Stavroula
    Konsumentens betalresa – vad händer när man klickat på köpknappen?: White Paper nr 2., Collector AB, Sweden2015Report (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 183.
    Sundström, Malin
    et al.
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Radon, Anita
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Wallström, Stavroula
    Konsumentens betalresa: Vad händer när man klickat på köpknappen2016Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Detta White Paper är en del av Collectors White Paper Series. Innehållet är resultatet av ett forskningsarbete mellan Collector Bank och Swedish Institute for Innovation Retailing vid Högskolan i Borås. Syftet är att förmedla kunskap till en bredare publik när det gäller handelns digitalisering och konsumentinsikt. Handeln i Sverige står inför stora utmaningar och det är med all sannolikhet inte ”hotet från e-handeln” som är skälet. Snarare är det kunskaper från bland annat e-handelskanalen som kan bidra till en snabbare omställning av hela handelssektorn och därmed en ökad konkurrensförmåga. Det är därför mycket medvetet som vi denna White Paper Series inte kommer att betrakta e-handel och detaljhandel som två motstridigheter. Vår utgångspunkt är att e-handel och detaljhandel är handel och bör betraktas ur ett konsumentperspektiv. Konsumenter lägger nämligen ingen energi på att hålla isär olika försäljningskanaler. De vill lösa sina problem. De handlar där det passar bäst just här och nu. Vi menar att det som är relevant att förstå och söka kunskap om är de konsekvenser som en digitaliserad handel kommer att medföra. Vi menar också att konsumentinsikt är en relevant ingrediens för att nå förståelse. Det är via konsumentinsikt som många frågor kan få svar. Det är via konsumentinsikt som företag kan omprioritera, utveckla bättre erbjudanden och öka sin konkurrenskraft. Samarbetet mellan Collector och SIIR innebär också att forskare gör en särskild studie om svenska konsumenters köp- och betalningserfarenheter där syftet är att förstå vad konsumenter värdesätter i köpprocessen och utifrån de resultaten, föreslå nya erbjudanden och tjänster som kan öka det upplevda värdet av ett köp. Denna studie presenteras i valda delar i denna White Paper Series. Vi hoppas att du som läsare följer med oss på en spännande kunskapsresa där vi nu presenterar White Paper Series 2 med rubriken ”Konsumentens betalresa – vad händer när man klickat på köpknappen?”

    Mikael Anstrin 

    Head of Retail 

    Collector Bank 

    Malin Sundström

    Föreståndare

    Swedish Institute for Innovative Retailing

  • 184.
    Sundström, Malin
    et al.
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Radon, Anita
    Wallström, Stavroula
    Kunden i fokus: White Paper nr 1., Collector AB, Sweden.2015Report (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 185.
    Sundström, Malin
    et al.
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Radon, Anita
    Wallström, Stavroula
    Vad är en kundvänlig betalning enligt konsumenten?: White Paper nr 3., Collector AB, Sweden2015Report (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 186.
    Wallström, Stavroula
    et al.
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business. Department of Business Administration, University of Borås, Borås, Sweden.
    Hjelm Lidholm, Sara
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business. Department of Business Administration, University of Borås, Borås, Sweden.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business. School of Business, Economics and IT, University West, Trollhättan, Sweden.
    Retailers view on customer loyalty – a social resource theory perspective2023In: International Review of Retail Distribution & Consumer Research, ISSN 0959-3969, E-ISSN 1466-4402, p. 1-18Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study elaborates on the concept of loyalty. Strategic work to increase loyalty such as loyalty programs is increasingly being questioned. Using a relational perspective, viewing loyalty as an ongoing process of social exchanges, the paradoxical relationship between loyalty strategies and customer loyalty is underlined. The empirical data comprised qualitative interviews with eight key managers in Swedish retail companies. The result shows that loyalty programs foster rational shopping behaviours, misinterpreted by the retailers as loyalty. Thus, the concrete nature of loyalty pro-grams make the customers less loyal only returning the concrete resources given. Particular resources will not be given by customers if none are offered by retailers. From the perspective of social exchanges, a shift from tangible rewards to forming meaningful emotional bonds is needed in order to achieve customer loyalty.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 187. Winbom, Julia
    ICA glasses: ett aprilskämt eller framtidens innovation?2014Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    ICA glasses – Ett aprilskämt eller framtidens innovation? Julia Winbom gästbloggar Under 1 april och dagarna därefter diskuterades ICA glasses. Frågan är om det verkligen är ett skämt så länge till… Se videon här. Jag tänker tillbaka på när jag var liten och min pappa frågade om jag ville med och inhandla veckans mat. Jag svarade alltid glatt ”Ja!” oavsett om jag lekte med min bästa vän eller kollade på min favoritfilm. För mig var matbutiken en spännande oas där jag fick provsmaka härliga brödsorter, välja charkuterier och den yoghurt jag ville äta till frukost (ja, jag var en gourmetunge). Idag är det tvärtemot. Jag bor i innerstan, har ingen bil och får betala själv (inte lika kul). När jag väl ska storhandla så är det på en söndag när jag fått låna bil till en rolig helgresa och ska ta mig hem. Det slutar med en stressig shopping och är hemma kl. 21 men klar först kl.22 när påsarna är upplockade och bilen återlämnad. Andra kanske inte gör på mitt vis men troligtvis finns det någon anledning som gör deras inhandling stressfylld. En applikation som förenklat min stressiga inhandling är en app där jag enkelt kan göra en inköpslista var jag än befinner mig, smidigt och enkelt samtidigt som jag äter minst fyra nya maträtter i veckan. Matbutikerna har utvecklat många tjänster för att öka köpupplevelsen såsom recept som skrivs ut i butik och specialanpassade erbjudanden till varje kund. Något annat som är intressant är att pizzabuden och glassbilen har levererat till dörr i flera år medan matkasse till dörr först levererades för ca fem år sedan. Mathandeln på nätet är fortfarande ganska nytt i Sverige. Dock ser man att ökningen blir större för varje år. 2013 handlade 17 % av svenskarna mat på nätet 70 % av de som handlade på nätet var lika nöjda som om de skulle inhandlat varorna själva. Endast var tionde person av de svenskar som handlat på nätet har slutat. Läs mer om rapport för mat på nätet 2013 här. (Mat på nätet 2014 är inte lanserad än) Några som utvecklat köpupplevelsen ännu ett steg är MatHem.se som under 2012 gjorde ett pilotprojekt med virituella matbutiker i Stockholms tunnelbana. I Sydkorea har de kommit en bit längre där man efter inköp i den virituella butiken får maten hemlevererad direkt när man kommit hem. Denna digitala utveckling för mina tankar till en ny teknologi POWAtag som gör det möjligt att shoppa produkter var man än befinner sig, via artiklar, i skyltfönstret eller på tv. Möjlighet finns även för kunden att få specifika erbjudande i sin mobil när man stiger in i en butik.Se videon som tagit den digitala köpupplevelsen ett snäpp längre här. Framtiden är oförutsägbar men i ärlighetens namn så är vi nog inte så långt ifrån ICA glasses. Blir du skrämd? Lugn… Det blir jag med. Jag är född två år innan 90-talet började så jag är inte riktigt född i den digitala revolutionen. Jag är som er andra, rädd för förändringen som går fruktansvärt fort idag. Samtidigt som jag förundras över smidigheten i utvecklingen. Jag vill hinna pyssla med mina intressen istället för måsten, det är nog så vi alla är idag. När jag väl är och handlar vill jag inte stressa mig igenom affären. Jag vill ta mig tillbaka till när jag var liten och matinhandlingen var en rolig och exotisk upplevelse. Relaterade länkar: Mer om ICA glasses http://www.ica.se/kundtjanst/ica-informerar/ica-glasses/ Virituell matbutik i Sydkoreas tunnelbanor https://www.youtube.com/watch?v=fGaVFRzTTP4 Virituell matbutik i Stockholms tunnelbanor http://www.ehandel.se/MatHem-tar-den-virtuella-matbutiken-till-Sverige,1458.html www.mat.se www.linasmatkasse.se Mammor & pappor är stressade över matinköp http://www.viforaldrar.se/Barn-2-5-ar/Mammor-mer-stressade-over-maten-an-pappor Julia Winbom, Svensk Digital Handel www.dhandel.se.

1234 151 - 187 of 187
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • harvard-cite-them-right
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf