Endre søk
Begrens søket
28293031323334 1501 - 1550 of 1685
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1501.
    Sigrén, Peter
    Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Boråsakademiker 2013. Arbetssituation och syn på utbildning hos professionsutbildade alumner: 2007 års programstudenter2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I föreliggande rapport redovisas de utexaminerades arbetssituation, de krav på förmågor, färdigheter och kompetenser som deras nuvarande arbetsuppgifter ställer på dem samt deras bedömning av utbildningens träning av nämnda krav. Rapporten är den fjärde i en longitudinell studie som påbörjades 2007 vid lärosätet. Resultaten kan jämföras över tid och lärosätet ges utifrån resultaten möjligheter till kvalitativa förbättringsåtgärder.

  • 1502.
    Sigrén, Peter
    Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Boråsakademiker 2014. Etableringsgrad och utbildningskvalitet: 2008 års programstudenter2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det är en kvalitetsfråga för Högskolan i Borås att ta del av högskolans tidigare studenters erfarenheter och synpunkter, inte enbart under utbildningstiden utan även efter avslutade studier. Högskolan i Borås har under lång tid följt upp utexaminerade studenter såväl på enskilda kurser som på yrkesprogram. Resultaten har beskrivits i ett antal rapporter. I föreliggande rapport redovisas de utexaminerades arbetssituation, de krav på förmågor, färdigheter och kompetenser som deras nuvarande arbetsuppgifter ställer på dem samt deras bedömning av utbildningens träning i nämnda krav. Rapporten är den femte i en longitudinell studie som påbörjades 2007. Resultaten jämförs över tid och lärosätet ges utifrån dessa, möjligheter till kvalitativa förbättringsåtgärder.

  • 1503.
    Sigrén, Peter
    Högskolan i Borås.
    Boråsakademiker 2015: Etableringsgrad och utbildningskvalitet - 2009 års programstudenter2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det är en kvalitetsfråga för Högskolan i Borås att ta del av högskolans tidigare studenters erfarenheter och synpunkter, inte enbart under utbildningstiden utan även efter avslutade studier. Högskolan i Borås har under lång tid följt upp utexaminerade studenter såväl på yrkesprogram som på enskilda kurser. Föreliggande rapport visar resultat för 2009 års programstudenter. Rapporten redovisar de utexaminerades arbetssituation, de krav på förmågor, färdigheter och kompetenser som deras nuvarandearbetsuppgifter ställer på dem samt deras bedömning av utbildningens träning i nämnda krav. Rapporten är den sjätte i en longitudinell studie som påbörjades 2007. Resultaten jämförs över tid och lärosätet ges utifrån dessa, möjligheter till kvalitativa förbättringsåtgärder.

  • 1504.
    Sigrén, Peter
    Högskolan i Borås.
    Boråsakademiker 2016: Etableringsgrad och utbildningskvalitet - 2010 års programstudenter2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det är en kvalitetsfråga för Högskolan i Borås att ta del av högskolans tidigare studenters erfarenheter och synpunkter, inte enbart under utbildningstiden utan även efter avslutade studier. Högskolan i Borås har under lång tid följt upp utexaminerade studenter såväl på yrkesprogram som på enskilda kurser. Föreliggande rapport visar resultat för 2010 års programstudenter. Rapporten redovisar de utexaminerades arbetssituation, de krav på förmågor, färdigheter och kompetenser som deras nuvarande arbetsuppgifter ställer på dem samt deras bedömning av utbildningens träning i nämnda krav. Rapporten är den sjunde i en trendstudie som påbörjades 2010. Resultaten jämförs över tid och lärosätet ges utifrån dessa, möjligheter till kvalitativa förbättringsåtgärder.

  • 1505.
    Sigrén, Peter
    Högskolan i Borås.
    Boråsakademiker 2017: Etableringsgrad och utbildningskvalitet - 2011 års programstudenter2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det är en kvalitetsfråga för Högskolan i Borås att ta del av högskolans tidigare studenters erfarenheter och synpunkter, inte enbart under utbildningstiden utan även efter avslutade studier. Högskolan i Borås har under lång tid följt upp utexaminerade studenter såväl på yrkesprogram som på enskilda kurser. Föreliggande rapport visar resultat för 2011 års programstudenter. Rapporten redovisar de utexaminerades arbetssituation, de krav på förmågor, färdigheter och kompetenser som deras nuvarande arbetsuppgifter ställer på dem samt deras bedömning av utbildningens träning i nämnda krav.  Resultaten jämförs över tid och lärosätet ges utifrån dessa, möjligheter till kvalitativa förbättringsåtgärder.

  • 1506.
    Sigrén, Peter
    Högskolan i Borås.
    Boråsakademiker 2018: Etableringsgrad och utbildningskvalitet – 2012 års programstudenter2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det är en kvalitetsfråga för Högskolan i Borås att ta del av högskolans tidigare studenters erfarenheter och synpunkter, inte enbart under utbildningstiden utan även efter avslutade studier. Högskolan i Borås har under lång tid följt upp utexaminerade studenter såväl på yrkesprogram som på enskilda kurser. Föreliggande rapport visar resultat för 2012 års programstudenter. Rapporten redovisar de utexaminerades arbetssituation, de krav på förmågor, färdigheter och kompetenser som deras nuvarande arbetsuppgifter ställer på dem samt deras bedömning av utbildningens träning i nämnda krav. Resultaten jämförs över tid och lärosätet ges utifrån dessa, möjligheter till kvalitativa förbättringsåtgärder.

  • 1507.
    Sigrén, Peter
    Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Design för det goda livet: en kurs- och projektutvärdering av en experimentellt utformad kursidé.2006Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 1508.
    Sigrén, Peter
    Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    En studie om utbildningskvalitet: kvalitetsbedömning inom den högre utbildningen2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att statistiskt säkerställa diskrepanser, i ett antal kvalitetsindex, mellan lärosätets institutioner. Genom explorativ faktoranalys (EFA) har data extraherats så att grupperingar (faktorer) av enskilda frågeställningar kunnat urskiljas som då gemensamt belyser olika dimensioner av kvalitativt innehåll inom utbildningen, som bl.a. berör studenternas studie- och arbetsmiljö. Metoden ger, generellt, ett säkrare dataunderlag än resultatet av enskilda frågeställningar. På vilket sätt kvalitet kan/bör mätas i utbildningssammanhang kan diskuteras. En del som kan mätas och även så görs är t.ex. studenters examensarbeten dock finns fler faktorer som mäter ett lärosätes kvalité t.ex. självvärderingar, studentbarometrar, alumn/etableringsrapporter, medarbetarenkäter, kursvärderingar etc. Huruvida föreliggande studies mätinstruments utfall visar på fenomenet kvalitet kan som alltid diskuteras. Kvalitet är ett brett och svårdefinierat begrepp. Faktoranalysen har extraherat ett antal områden som kan definieras som en slags kvalitet inom en utbildningsverksamhet. Den interna konsistensen, inom faktorerna, är god som tyder på en god validitet i instrumentet. Sedan kan alltid begrepp som validitet och reliabilitet diskuteras på ett djupare plan. Instrumentet har dock fångat upp de dimensioner som var avsedda att mätas. Resultaten i föreliggande studie visar också, relativt tydligt, på en del brister inom de undersökta kvalitetsindexen. Det kan tilläggas att dessa brister inte enbart avser en specifik institution dock var utgångspunkten för studien att se över en institution som inte klarade universitetskanslersämbetets kvalitetsgranskning fullt ut. Vidare visar resultaten tydligt på att det finns en förbättringspotential, inom en rad kvalitetsindex, specifikt för nämnda institution och detta blir således en viktig fråga för institutionsledningen – att arbeta fram rutiner för att genomföra en rad förbättringsåtgärder. I de diskussioner som förts med lärosätets högsta ledning och samtliga prefekter är slutsatsen att något bör göras åt situationen. Resultaten är allt för avvikande, för en av institutionerna, och beror delvis på att den interna kvalitetssäkringen brister.

  • 1509.
    Sigrén, Peter
    Högskolan i Borås.
    Kvalitet i högskolan: Studenters uppfattningar om utbildningskvalitet2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie redovisar resultat från ett longitudinellt projekt som påbörjades hösten 2010. Under en 5-års period har data samlats in genom ett webbaserat frågeformulär. Cirka 4 500 studenter har besvarat den del av frågeformuläret som avser utbildningskvalitet. Ett 60-tal frågeställningar har indexerats, genom explorativ faktoranalys, till elva kvalitetsindex som mäter studenters upplevda kvalitet inom områden som hör en professionsinriktad utbildning till. Resultatet för det totala nöjdhetsindexet visar på diskrepanser för tre av lärosätets institutioner, när jämförelser sker mot de övriga institutionerna. Resultatet är statistiskt säkerställt. Resultaten visar även på att kvinnor, i något högre grad, upplever en högre kvalitet än män under studietiden. 

  • 1510.
    Sigrén, Peter
    Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Open distance learning in higher educational systems: A technological approach within a social constructivistic perspective.2003Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this paper is to provide an argument material in order to open up a discussion concerning educational and political strategies within the field of distance education. I would like to argue for the flexible learning within the social constructivistic perspective. Within this context the crucial question is: How should we generate various educational alternatives within the distance educational system? It has been argued that there is a need for alternatives within the system, i.e., a [social] constructivistic approach where we include cultural and other demographical aspects. In this regard we have to deal with the participant's standpoint and in the same time we need to be familiar with the public debate regarding the usage of modem technology. It is therefore crucial to reach all groups in the community and thus a flexibility in the system is required. In the field of computer supported collaborative learning (CSCL) the best typifications are where the exploration of the new possibilities is represented by the emerging technologies. In such work, there is a desire to build learning environments to support a range of distributed cognitive work, i.e., communities of learners, conceptual learning conversations, and knowledge building communities. Instructional designers are in the initial stages of exploring the commonalities and discontinuities between the varieties of CSCL activities.

  • 1511.
    Sigrén, Peter
    Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    PUH: Pedagogiska utvecklingsprojekt i högskolan 20102010Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vid högskolorna i Borås och Väst har sedan ett par år utvecklats ett samarbete för att dels sprida pedagogiska erfarenheter över lärosätesgränserna, dels säkra kvaliteten i de två högskolornas respektive utbildningar. Utbildningarna genomförs på olika sätt, men har som gemensamt syfte att stödja lärare att utveckla ett reflekterande och undersökande förhållningssätt till sin undervisning samt att stimulera till en pedagogisk diskussion, allt i syfte att utveckla ”Scholarship of Teaching and Learning”. Genom att skriva och presentera ett pedagogiskt utvecklingsarbete i en autentisk konferenssituation så blir kunskapen kollektiv och till gagn för fler än den enskilde individen. Den 15-16 april 2010 genomfördes för tredje året i rad en gemensam konferens, Pedagogisk utveckling i högskolan (PUH), vid Högskolan Väst i Trollhättan. De pedagogiska utvecklingsprojekten presenterades och diskuterades. Dessutom inleddes konferensen med en uppskattad föreläsning av Torgny Roxå vid Lunds Universitet som gav en exposé och problematiserande bild kring universitetslärarens krav och måsten av idag. Det diskuterades också vetenskaplig kontra pedagogisk meritering. Under konferensen visades en bredd av arbeten upp, som exempel kan nämnas områden såsom entreprenöriellt tänkande, dyslexi, meningsfull undervisning, visioner och praktik - om examensarbetet i professionslärosätet, bara för att nämna några. I kvalitetssäkringssyfte skedde dessutom bedömningen av arbetena över lärosätesgränserna. I denna utgåva återfinns alla presentationer i form av abstract eller ”full papers”. Syftet med denna skrift är att sprida resultat över ämnes-/institutions- och lärosätesgränser.

  • 1512.
    Sigrén, Peter
    Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    PUH: Pedagogiska utvecklingsprojekt i högskolan 20112011Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    För fjärde året i rad har vi nöjet att i denna rapport presentera en rad olika pedagogiska utvecklingsarbeten från högskolorna i Borås och Trollhättan (Högskolan Väst). Utvecklingsarbetena är en del av den högskolepedagogiska grundutbildningen som finns vid respektive lärosäte. Utbildningarna genomförs på olika sätt, men har som gemensamt syfte att stödja universitetslärare att utveckla ett reflekterande och undersökande förhållningssätt till sin undervisning samt att stimulera till en pedagogisk diskussion, allt i syfte att utveckla ”Scholarship of Teaching and Learning”. Sedan flera år har ett utökat samarbete mellan våra lärosäten lett till en gemensam konferens, Pedagogisk utveckling i högskolan (PUH), där de högskolepedagogiska utvecklingsarbetena presenteras. Dels för att sprida pedagogiska erfarenheter över lärosätesgränserna, dels för att säkra kvaliteten i de två högskolornas respektive utbildningar. Genom att skriva och presentera ett pedagogiskt utvecklingsarbete i en autentisk konferenssituation blir kunskapen kollektiv och till gagn för fler än den enskilde individen. Årets konferens gick av stapeln vid Högskolan i Borås den 14-15 april. Under konferensen visades en bredd av arbeten upp, som exempel kan nämnas områden såsom Bolognaprocessens inverkan på utbildningarna, entreprenöriellt tänkande, att utveckla studenters skrivande, lärandemiljö och distansutbildningar – bara för att nämna några. I kvalitetssäkringssyfte skedde dessutom bedömningen av arbetena över lärosätesgränserna. I denna utgåva återfinns alla presentationer i form av abstract eller ”full papers”. Syftet med denna skrift är att sprida resultat över ämnes- /institutions- och lärosätesgränser.

  • 1513.
    Sigrén, Peter
    Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Studentbarometer vid Högskolan i Borås HT 2010: resultat per institution2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Studentbarometern är en undersökning av kvalitetsaspekter inom grundutbildningen vid Högskolan i Borås. Utifrån en enkätundersökning sammanfattas studenternas upplevelser av sin studie- och arbetsmiljö vid lärosätet. Enkäten skickades ut, i november 2010, till 1 504 studenter. Den totala populationen bestod av 9 026 studenter.

  • 1514.
    Sigrén, Peter
    Högskolan i Borås.
    Studentbarometern 20142015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det är en kvalitetsfråga för Högskolan i Borås att ta del av studenternas erfarenheter och synpunkter såväl under som efter utbildningstiden. Högskolan i Borås har under lång tid utfört kvalitetsutvärderingar där studenters upplevelser av studie- och arbetsmiljön redovisas. I föreliggande rapport, som är den femte i en longitudinell studie, redovisas aggregerade resultat för hur cirka 2 000 studenter upplever studie- och arbetsmiljön vid lärosätet. Nöjdhetsindexet (NSI) visar för femte året i rad en förbättring för Högskolan i Borås. NSI-indexet mäter tio enskilda kvalitetsindex. 

  • 1515.
    Sigrén, Peter
    Högskolan i Borås.
    Studentbarometern 20152016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det är en kvalitetsfråga för Högskolan i Borås att ta del av studenternas erfarenheter och synpunkter såväl under som efter utbildningstiden. Högskolan i Borås har under lång tid utfört kvalitetsutvärderingar där studenters upplevelser av studie- och arbetsmiljön redovisas. I föreliggande rapport, som är den sjätte i en trendstudie, redovisas aggregerade resultat för hur cirka 1 750 studenter upplever kvaliteten på utbildningsinnehållet samt hur studie- och arbetsmiljön upplevs. Nöjdhetsindexet (NSI) visar för sjätte året i rad en förbättring för Högskolan i Borås. NSI-indexet mäter elva enskilda kvalitetsindex. En minskning av såväl upplevd diskriminering som upplevda trakasserier, i jämförelse med 2014 års studentbarometer, framgår av årets studie.

  • 1516.
    Sigrén, Peter
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Studentbarometern 20162017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det är en kvalitetsfråga för Högskolan i Borås att ta del av studenternas erfarenheter och synpunkter såväl under som efter utbildningstiden. Högskolan i Borås har under lång tid utfört kvalitetsutvärderingar där studenters upplevelser av studie- och arbetsmiljön redovisas. I föreliggande rapport, som är den sjunde i en trendstudie, redovisas aggregerade resultat för hur cirka 1 400 studenter upplever kvaliteten på utbildningsinnehållet samt hur studie- och arbetsmiljön upplevs. Nöjdhetsindexet (NSI) visar på ett något lägre värde för 2016 års barometer jämfört med föregående års barometer. En minskning av såväl upplevd diskriminering som upplevda trakasserier, i jämförelse med 2015 års studentbarometer, framgår av årets studie. Resultaten visar även på att studenter har svårt att kunna påverka sin utbildning sant att studenter känner sig stressade.

  • 1517.
    Sigrén, Peter
    Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Studentbarometern HT 2010: studie- och arbetsmiljö vid Högskolan i Borås2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Studentbarometern, vid Högskolan i Borås är, en undersökning av kvalitetsaspekter inom grundutbildningen. Utifrån en webbaserad enkätundersökning sammanfattas studenters perspektiv på sin utbildning. Enkäten bjöds ut, i november 2010, till 1 504 studenter. Den totala populationen bestod av 9 026 studenter. Resultaten utgår ifrån en statistisk bearbetning av enkätsvaren bl.a. genom explorativ faktoranalys (EFA). EFAn har genererat ett antal dimensioner som summerar en stor del av studentbarometerns frågeställningar. Dimensionerna har fått namnen värderingar av utbildningen; studieklimat; analytiskt tänkande och samarbetsklimat. Resultaten pekar på att studenterna svarat konsekvent och med eftertanke. Svarsandelen är 48-55 procent, vilket bedöms vara tillräckligt för att garantera statistisk tillförlitlighet. Att antalet svarande, på enskilda frågebatterier, skiljer sig åt beror på att även om studenter inte avslutat enkäten fullständigt är resultaten för dessa respondenter analyserbara.

  • 1518.
    Sigrén, Peter
    Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Studentbarometern HT 2011: studie- och arbetsmiljö2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Studentbarometern, vid Högskolan i Borås, är en kvalitetsundersökning av studenternas studie- och arbetsmiljö. Utifrån en webbaserad enkätundersökning sammanfattas studenters perspektiv av ovan nämnda. Enkäten bjöds ut den 14 november 2011 till 2 783 studenter. Tre påminnelser utfördes under perioden 25 november till och med den 19 december. Enkäten stängdes den 10 januari 2012. Enkäten har bjudits ut såväl på svenska som på engelska. Sammanfattningsvis visar 2011 års resultat på något högre grad av nöjda studenter jämfört mot 2010 års studie. De faktorer som har extraherats och sedermera indexerats visar tydligt på högre medelvärden i avseenden på den totala populationen. När institutionerna konstanthålls mot indexen så framträder diskrepanser som bör begrundas ytterligare.

  • 1519.
    Sigrén, Peter
    Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Studentbarometern HT 2012: studie- och arbetsmiljö2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Studentbarometern, vid Högskolan i Borås, är en kvalitetsundersökning av studenternas studie- och arbetsmiljö. Enkäten var webbaserad och bjöds ut den 5 november 2012 till 2 879 studenter som då motsvarar cirka 35 procent av den totala populationen. Fem påminnelser utfördes under perioden 12 november till och med den 3 december. Enkäten stängdes den 21 december. Enkäten har bjudits ut på såväl svenska som på engelska. Sammanfattningsvis visar 2012 års resultat på en något högre grad av nöjda studenter jämfört mot 2011 års studie. Använts ett grovt mått på nöjdhet, beräknat på indexerade faktorer och effektmått som mäter nöjdhet, kan det påvisas att förbättringar skett inom en rad områden. Mätt över ett s.k. nöjdhetsindex (maximalt NSI = 100) har en positiv ökning skett från 74,0 (2011) till 75,3 (2012).

  • 1520.
    Sigrén, Peter
    Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Studentbarometern HT 2013: studie- och arbetsmiljö2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Enkäten bjöds ut den 22 november 2013 till 2 018 studenter. Fyra påminnelser utfördes under perioden 2 december till och med den 27 december. Enkäten stängdes den 7 januari 2014. Enkäten har bjudits ut såväl på svenska som på engelska. I 2013 års studie har endast inkluderats studenter som studerar på campus (N = 5 460) inkluderat internationella studenter (N = 168).1 Urvalsprocessen bestod av ett systematiskt urval, genom två stratifieringsvariabler. 2 Samtliga respondenter har haft samma inklusionssannolikhet. Används ett mått på nöjdhet, beräknat på indexerade faktorer och effektmått, kan det påvisas en kvalitetsförbättring (HB totalt). Mätt över ett s.k. nöjdhetsindex (maximalt NSI = 100) är 2013 års NSI 75,5 mot 75,2 för 2012, se tabell 1.

  • 1521.
    Sigrén, Peter
    Högskolan i Borås.
    Är högskoleutbildningar anpassade för arbetslivet?: En studie om alumners upplevelser av måluppfyllnad under utbildningen2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie redovisar resultat från ett longitudinellt projekt som påbörjades hösten 2010. Under en 5-års period har data samlats in genom ett webbaserat frågeformulär. Drygt 1 600 alumner har besvarat den del av ett frågeformulär som avser målupplevelser i arbetslivet samt hur måluppfyllnaden genererats under utbildningstiden. 50 frågeställningar har indexerats, genom explorativ faktoranalys, till tolv index som mäter hur alumner upplever behovet av ett antal dimensioner i arbetslivet samt hur dessa genererats under utbildningen. Resultatet för ett totalt kvalitetsindex (TQI) visar på diskrepanser, för arbetslivets, upplevda av alumner, krav och hur utbildningen genererat förutsättningar för att leva upp till dessa krav. Jämförelser sker mellan institutioner och diskrepanser säkerställs statistiskt genom multipel variansanalys. Resultaten visar även på att kvinnor, i något högre grad, upplever en högre grad av måluppfyllnad än män under studietiden.

  • 1522.
    Sigrén, Peter
    et al.
    Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Borglund, Linda
    Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Utvärdering av en genomförd distanskurs vid Högskolan i Borås.2003Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 1523.
    Sigrén, Peter
    et al.
    Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Palmqvist, Annette
    Samverkan för en bättre kompetensutveckling: Genomströmning, avhopp och rekommendationer.2006Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 1524.
    Sixtensson, Camilla
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Sumar, Johanna
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    "Man blir aldrig fullärd”: En studie om pedagogers kunskaper och förutsättningar att undervisa matematik i förskolan2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Den här uppsatsen handlar om hur pedagoger arbetar med matematik inom förskoleverksamheten, med barn i åldrarna 1-6 år. Vad de har för förutsättningar att nå  måluppfyllelse samt hur de tar tillvara på spontana lärtillfällen. Skolinspektionen (s.5) har  under åren 2015-2017 gjort en kvalitetsgranskning av hur förskolan arbetar med att utveckla och inspirera barnens lärande gällande matematik. Det framkommer att undervisningen inte omfattar läroplanens samtliga strävansmål inom matematik och elever presterar sämre på matematikdelen i de nationella proven. Aktuell forskning som tagits fram av Skolinspektionen(s. 6-7) visar att det är av stor vikt att barn introduceras och får erfarenheter av matematik tidigt, så de får en djupare förförståelse inom området för vidare kunskaper i skolan.

    Syfte

    Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka kunskaper pedagogerna beskriver att de har i matematik och vilka förutsättningar pedagoger i förskolan har att undervisa i ämnet, för att nå måluppfyllelse i enlighet med Läroplanen för förskola, Lpfö 18 (Skolverket 2018).

    Metod

    Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod. Undersökningen har riktat sig på förskollärares uppfattningar om deras matematiska kunskaper och förutsättningar gällande matematikundervisning i förskolan. De pedagogerna vi intervjuade har erfarenhet av matematik och undervisning inom ämnet.

    Resultat

    Av vår studie framkom det att pedagogerna anser att de har grundläggande kunskaper inom matematik för att kunna undervisa inom ämnet. Pedagogerna tycker att planeringstiden är bristfällig och organiserad på fel sätt. De är medvetna och tar tillvara på de spontana  tillfällena under dagens aktiviteter dock är detta inte alltid möjligt.

  • 1525.
    Sjöberg, Anna
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Inkludering av elever med läs- och skrivsvårigheter: En studie i lärares arbetssätt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien handlar om hur två lärare arbetar inkluderande med elever som har läs- och skrivsvårigheter. I studien beskrivs begreppet en skola för alla, hur lärare bör förhålla sig till elever med läs- och skrivsvårigheter, faktorer som förklarar vad läs- och skrivsvårigheter kan bero på lyfts och begreppet inkludering förklaras. I studien används David Skidmore som teoretiker eftersom han riktat in sig på hur inkludering fungerar i specialpedagogisk undervisning.

    Syftet med studien är att synliggöra hur lärare resonerar kring sitt arbete med att inkludera elever med läs- och skrivsvårigheter i svenskundervisningen i årskurs 1-3.

    Studien är utförd i kvalitativ form för att undersöka fenomenet i detalj. Respondenterna som medverkar i studien har valts utifrån ett bekvämlighetsurval. Intervjuformuläret består av fyra huvudavdelningar: Bakgrund; Inkludering; Metoder samt Skolans resurser för särskilt stöd. En respondent har träffats för att intervjun skulle genomföras, den andra respondenten har intervjuats via mail. De fyra etiska forskningskraven har tillämpats i studien. Studiens reliabilitet och validitet diskuteras.

    I analysen har det insamlade materialet sammanställts genom att intervjufrågor och svar har lagts ihop så att en berättelse skapats. I bearbetningen jämfördes de båda intervjuerna och gemensamma teman hittades i respondenternas svar. Svaren kategoriserades sedan in i fyra sammanfattande rubriker: Skolans roll och ansvar; Lärarnas syn på inkludering; Inkludering i praktiken samt Arbete med läs- och skrivsvårigheter. Jag har använt mig av helhetsanalys vilket innebär att jag började med att skapa en åskådlig helhetsbild över det insamlade materialetResultatet presenteras utifrån samma rubriker som analysen bygger på. Det framkommer i resultatet att det är viktigt att skolan ser samt uppmuntrar till möjligheter istället för att skapa och förstärka hinder.

    Resultatet visar också att på skolan där studien genomfördes har en gemensam policy för hur arbetet med läs- och skrivsvårigheter ska gå till. I resultatet lyfts för- och nackdelar med inkludering. Även olika sätt att arbeta med inkludering nämns. Respondenternas huvudsakliga budskap är att inkludering innebär att undervisningen planeras och varieras till att motsvara alla elevers behov och förutsättningar. Resultatet visar också att det stöd eleverna får på skolan, där studien genomfördes, sker inom ramen för den ordinarie undervisningen. Respondenterna nämner två olika metoder för att genomföra stödet i undervisningen.

  • 1526.
    Sjöberg, Carin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Vad läser du, fröken?: Lärare i årskurs 1-3 resonerar om hur högläsning används som i svenskämnet2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Högläsning i skolan kopplas ofta till en mysig stund, ibland i samband med fruktstund och till genren skönlitteratur. Eleverna tränas i att lyssna och sitta still men högläsningen kan utebli på grund av lärarnas övriga uppdrag. Tidigare forskning visar att högläsning är viktigt för att öka elevers ordförråd, läsförståelse och motivation. Å andra sidan är motivation en bidragande orsak för att elever ska vilja tillägna sig läsning. Högläsning bidrar till gemensamma upplevelser, är språkutvecklande och möjliggör social samvaro. Högläsning i helklass, där elever högläser för varandra nämns som negativt i forskning. Däremot kan högläsning i grupp vara positivt om läsarna befinner sig på samma nivå eller stöttas av en mer kompetent person. Både forskning och läroplan berör vikten av ett samarbete med vårdnadshavare kring högläsning. Internationella kunskapsmätningar har visat att svenska elever har låg läsförståelse för sakprosatexter men att de läser skönlitteratur. Dock visar senaste PISA-rapporten 2015 att läsförståelsen har ökat och nu ligger över genomsnittet. Läslyftet är en statlig satsning för att utveckla kompetensen i språk-, läs- och skrivdidaktik ute på skolorna. Tillgång till skolbibliotek styrs av skollag och ska bidra till elevers ökade kunskap.Studiens syfte: Studiens syfte är att undersöka hur lärare i årskurs 1-3 resonerar om hur högläsning används i svenskämnet. Frågeställningarna berör frågor kring hur högläsningen går till, varför man använder högläsning i undervisningen, om det finns några hinder för högläsning, lärares resonemang om högläsning i hemmet och lärares deltagande i Läslyftet.Metod: Kvalitativ metod är vald med semistrukturerad intervju som verktyg. Sex lärare intervjuades för årskurs 1-3.Resultat: Studiens resultat visar att alla lärare anser högläsningen viktig för elevernas språkutveckling vad gäller ordförråd, läsförståelse, motivation samt möjlighet att varva ned och lära sig att sitta still och lyssna. Genrer som nämns i samband med högläsning är sagor och skönlitteratur men lärarna högläser även mattedilemma och texter/böcker för att undervisa i andra ämnen, men den läsningen ses som högläsning. Lärarna kompletterar högläsningen och arbetar med läsning på flera andra sätt. Högläsning mellan elever används bland annat för att det ska bli naturligt för elever att läsa och diskutera texter i en gemenskap men också för att stämma av läsläxan. Eleverna har bänkbok för att öka ordförrådet och för att träna upp läsflyt och läsförmåga. Däremot är förutsättningarna för just högläsning begränsad, då lärarna upplever att tiden inte räcker till för alla uppdrag och åtagande, eller att det finns plats i schemat. Lärarna försöker stötta upp där stödet saknas hemifrån genom att läsa extra med elever eller genom att låna ut ljudbok. Val av bok anses ibland svårt, då eleverna befinner sig på olika nivåer. Eleverna hinner även tipsa varandra om bra bänkböcker när de är i biblioteket, vilket gör det svårt att hitta och förnya urvalet av högläsningsböcker. Läslyftet upplevs som positivt, men att det kanske ska vara frivilligt då det finns ämneslärare som tycker det är svårt att koppla innehållet till deras ämnen.

  • 1527.
    Sjöblom, Frida
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Språket tillsammans med hjärtats slag: Förskollärares erfarenheter av sång och musik som stödjer barns språkutveckling.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Vad betyder egentligen de ord vi säger och vad förmedlar vi med orden endast verbalt? Med hjälp av sång och musik kan detta möjliggöra och förstärka det vi vill berätta. Det här kan innebära att vi behöver använda mer en ett verktyg eller uttryckssätt för att förmedla det vi vill säga. Jag vill genom denna studie bidra med kunskap för hur sång och musik kan stödja barn i sin språkutveckling. Studien stödjer sig på andra förskollärares erfarenheter av hur deras arbete med sång och musik har bidragit med att barnen har fått möjlighet att utvecklas i sitt språk.

    Syfte

    Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares erfarenheter av att arbeta med sång och musik som ett verktyg för att stödja barn i deras språkutveckling.

    Metod

    Undersökningen för studien är en kvalitativ metod och baseras på en fenomenografisk ansats och intervjuer har använts vid insamling av material. Det här har bidragit med att intervjuerna genererade en objektiv bild av förskollärarnas arbete. Förskollärarnas intervjuer grundar sig i deras egna erfarenheter och arbetssätt.

    Resultat

    Resultatet består av en kategorisering med två huvudteman. De huvudteman innehåller kategorier som har kommit fram med hjälp av analysen. Resultatet visar att olika inlärningsprocesser används för att barnen skall få möjlighet att utvecklas i deras språk. Inlärningsprocesserna handlar om det visuella, det auditiva, det sociala, det individuella och det kroppsliga lärandet.

  • 1528.
    Sjöström, Cicci
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Zandén Ljungmark, Mimi
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    "Utomhusmiljön känner jag inte alls är könskodad på samma sätt som innemiljön.": Ser pedagoger någon skillnad i sitt genus- och jämställdhetsarbete utomhus jämfört med inomhus? En kvalitativ undersökning2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    InledningVi har sett en stor brist i vårt eget pedagogiska arbete - att jämställdhetsarbetet mer eller mindre försvinner i utomhusmiljö. Det verkar finnas en tro på att allt förbättras bara genom att vi befinner oss utomhus, på gården eller uteplatsen. Den betraktas som en sfär där vi inte behöver utöva jämställdhetsarbete såsom vi gör i läromiljön inomhus. Vi bestämde oss därför för att ta reda på ifall detta är något som även andra pedagoger upplever.

    SyfteSyftet med denna studie är att genom observationer av verksamheter och intervjuer med pedagoger belysa deras egen uppfattning av ifall de tror sig göra någon skillnad i sitt genus- och jämställdhetsarbete utomhus jämfört med inomhus.

    MetodDetta arbete är en kvalitativ undersökning. För att få en så heltäckande bild som möjligt av det vi studerat har vi valt att använda oss av två olika metoder, observationer och intervjuer, för att samla information och få underlag att förstå och tolka de beteenden och interaktioner som vi sett.

    ResultatI vår studie ser vi tydliga exempel på att pojkar och flickor behandlas olika. I synnerhet är det några situationer där pedagogerna agerat särbehandlande utan att någon större vikt läggs vid att det skulle ha direkta konsekvenser, vilket för barnen blir en konstant pågående påminnelse om deras könstillhörighet, utan att den har någon anknytning till någonting. Vi ser även att jämställdhetsarbetet skiljer sig åt ute och inne. Utemiljön beskrivs som fri på ett annat sätt än innemiljön, barnen kan välja mer själva och alla vill delta i leken. Upplevelsen av utemiljön som automatiskt mer jämställd och tillgänglig för alla gör att metoder för att undvika stereotypa mönster mestadels används inne. En av de tydligaste punkterna som uttrycks under samtalen med pedagogerna är att utomhus, där miljön upplevs som friare och mer tillgänglig, behövs det inte arbetas lika tydligt med jämställdhetsarbetet. Vi strävar också efter att kunna problematisera och sätta de resultat vi får fram i relation till den teoretiska ram som använts, i detta fall sociokulturellt perspektiv. Förklaringar till varför den rådande uppfattningen om att utomhusmiljön är mer könsneutral tas upp och slutligen ges förslag på didaktiska konsekvenser om hur arbetet skulle kunna läggas upp i framtiden för att förbättra medvetenheten ute på förskolegården.

  • 1529.
    Sjølie, Ela
    et al.
    Norwegian University of Science and Technology.
    Francisco, Susanne
    Charles Sturt University.
    Langelotz, Lill
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Communicative learning spaces and learning to become a teacher2018Inngår i: Pedagogy, Culture & Society, ISSN 1468-1366, E-ISSN 1747-5104, ISSN 1468-1366Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper explores teacher learning. It focuses on access to ‘communicative learning spaces’ (a concept we coin and develop within this paper) and argues that the creation of such spaces can be a powerful enabler of teacher learning. We draw on the findings from three studies conducted in three different countries - Norway, Australia and Sweden. The studies focused on different stages of teacher learning - initial teacher education, the induction phase of teacher learning in the workplace, and the continuing professional learning of in-service teachers.  The paper considers the features that characterise communicative learning spaces and their development. Using the theory of practice architectures we examine what enabled and constrained the development of these communicative learning spaces in each of the three cases. 

  • 1530.
    Skaugvold, Nanna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Tagik, Sonya
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Flerspråkighet: att stödja barns språkutveckling i förskolan.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    InledningFörskolan består idag utav en ökad språklig pluralitet vilket gör ämnet flerspråkighet relevant och viktigt att undersöka. Barn som får chans att utöva sina språk i förskolan har möjlighet att nå flerspråkighet. Förskollärare ska skapa en pedagogisk verksamhet där alla är välkomna oavsett språk och/eller kultur.SyfteSyftet är att ta reda på hur ett antal pedagoger på två olika förskolor arbetar med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling.MetodVi har utfört kvalitativa intervjuer med förskollärare på två olika förskolor i två olika kommuner.ResultatVår studie visar på att förskollärarna är medvetna om sin roll i barns språkutveckling och att de känner att de behöver mer kunskap kring hur arbetet med flerspråkiga barn kan ske. De upplever även tidsbristen som ett problem för att kunna stötta de flerspråkiga barnen i den grad som förskollärarna önskar. Förskollärana beskriver olika verktyg i sitt arbete med flerspråkiga barn som bland annat ipad och språkstödjare. Resultatet visar även på att tydlig kommunikation i form av kroppspråk är något som förskollärarna ser som hjälpsamt i sitt arbete med de flerspråkiga barnen. Det finns många likheter mellan förskollärarnas upplevelser på de två olika förskolorna, vilket kan tyda på att det är ett pedagogiskt område som behövs utvecklas inom förskolan.

  • 1531.
    Skog, Ellen
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    ”Det är ju nolltolerans mot kränkningar alltså, det finns ju inget annat!”: En studie om hur förskollärare arbetar för att förebygga och hantera kränkande behandling mellan barn i fri lek.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning

    Slag, ord, uteslutningar, att retas klassas allt som kränkande behandling. Kränkningarna sker ofta när en vuxen inte är närvarande och kan höra eller se vad barnen gör och säger till varandra. I denna studie beskriver förskollärare hur de arbetar mot kränkningar mellan barnen och hur de hanterar situationer där kränkningar uppstår. Denna studie är viktig att göra då det inte finns mycket forskning kring hur förskollärare arbetar för att förebygga och hantera kränkande behandling mellan barn i den fria leken.

    Syfte

    Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar för att förebygga och hantera kränkningar och uteslutningar mellan barnen i fri lek.

    Inledning

    Slag, ord, uteslutningar, att retas klassas allt som kränkande behandling. Kränkningarna sker ofta när en vuxen inte är närvarande och kan höra eller se vad barnen gör och säger till varandra. I denna studie beskriver förskollärare hur de arbetar mot kränkningar mellan barnen och hur de hanterar situationer där kränkningar uppstår. Denna studie är viktig att göra då det inte finns mycket forskning kring hur förskollärare arbetar för att förebygga och hantera kränkande behandling mellan barn i den fria leken.

    Syfte

    Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar för att förebygga och hantera kränkningar och uteslutningar mellan barnen i fri lek.

    Metod

    Detta är en kvalitativ studie med intervju som redskap. Fem stycken förskollärare har deltagit i intervjuerna och de arbetar på två olika förskolor. Två av dem arbetar med yngre barn (1-3 år) och de övriga tre med äldre barn (4-5 år).

    Resultat

    Resultatet av studien visar att förskollärarna arbetar aktivt med likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling och har lyft ner den till barnens nivå. När de hör en kränkning eller ser en uteslutning använder de kommunikation med barnen som medel för att lösa situationen. Gällande uteslutningar är det delade åsikter då några pedagoger anser att alla barn ska få vara med och leka och några anser att alla barn inte alltid kan vara med, då det stör den redan påbörjade leken några barn startat. De försöker även samtala med barnen om hur de ska prata med varandra när de inte vill mer eller upplever att någon är dum mot dem. De pratar även i helgrupp om hur man är en bra kompis. Förskollärarna betonar att de arbetar mot kränkningar hela tiden och att det är det viktigaste arbetet de har.

    Detta är en kvalitativ studie med intervju som redskap. Fem stycken förskollärare har deltagit i intervjuerna och de arbetar på två olika förskolor. Två av dem arbetar med yngre barn (1-3 år) och de övriga tre med äldre barn (4-5 år).

    Resultat

    Resultatet av studien visar att förskollärarna arbetar aktivt med likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling och har lyft ner den till barnens nivå. När de hör en kränkning eller ser en uteslutning använder de kommunikation med barnen som medel för att lösa situationen. Gällande uteslutningar är det delade åsikter då några pedagoger anser att alla barn ska få vara med och leka och några anser att alla barn inte alltid kan vara med, då det stör den redan påbörjade leken några barn startat. De försöker även samtala med barnen om hur de ska prata med varandra när de inte vill mer eller upplever att någon är dum mot dem. De pratar även i helgrupp om hur man är en bra kompis. Förskollärarna betonar att de arbetar mot kränkningar hela tiden och att det är det viktigaste arbetet de har.

  • 1532.
    Skog, Johanna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Svensson, Maya
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Skolan en trygg plats?: En studie om tre skolors arbete med kränkningar.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Enligt statistik ökar kränkningar, både mellan elev till elev men även från lärare till elev. I vårt uppdrag som blivande förskollärare framgår det att vi ska arbeta för att motverka alla typer av kränkningar, både mellan elev till elev men även mellan lärare till elev. Det framgår i Skollagen (SFS 2010:800) 6 kap. 9§ att det är förbjudet av huvudman och personal att utsätta elever för kränkande behandling.

    Syftet

    Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare och rektorer arbetar för att motverka kränkande behandling mellan elev och elev men även mellan lärare och elev. För att kunna besvara syftet använder vi oss av följande frågeställningar:

    • Hur arbetar rektorer respektive lärare med kränkande behandling?
    • Vilket ansvar och vilka skyldigheter har rektorer respektive lärare och hur kommer de till uttryck i arbetet?
    • Vad anser de att kränkande behandling beror på när det gäller elev-elev respektive lärare-elev?

    Metod

    Metoden som vi använder oss av är kvalitativ metod där vi gör semistrukturerade intervjuer med tre rektorer och tre förskollärare i förskoleklasser på tre skolor i en och samma kommun i Sverige.

    Resultat

    I studien framkommer en del skillnader men även likheter vid en jämförelse mellan de båda yrkeskategorierna. Vi kan se en skillnad när det kommer till begreppet kränkande behandling, likaså hur de arbetar för att motverka kränkningar. Förskollärarna använder sig av samtal för att lösa incidenterna medan rektorerna använder sig av sin maktposition och det är sista lösningen på att kränkningen ska upphöra. En likhet som vi kan se är att både rektorer och förskollärare belyser betydelsen av vuxennärvaro, för att skapa en trygg miljö för eleverna på skolan. Resultatet visar även att det finns en viss lojalitet mellan lärare och lärare, där de skyddar varandra när det kommer till kränkningar mellan lärare och elev.

     

  • 1533.
    Skogström, Broney
    Högskolan i Borås, Gemensamma förvaltningen.
    Grotesk im Kontext des Tragischen (am Beispiel einer Textanalyse aus F. Dürrenmatts "Romulus der Grosse")1992Inngår i: Analyse von dramatischen Texten und Dialogen, Vol. Hanseatisches Linguistik-Kontor, nr 3, s. 1-6Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 1534.
    Skogström, Broney
    Högskolan i Borås, Gemensamma förvaltningen.
    Yrkesutbildningssystem: olika begrepp, nivåer och hur hör de ihop2009Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 1535.
    Skolyarino, Svetlana
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Språkutveckling hos flerspråkiga barn genom ett lekperspektiv2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Vart fjärde barn i Sverige har utländsk bakgrund (Statistiska centralbyrån, 2017).Förskollärare behöver kunskaper kring språkutvecklingsområdet för att underlätta barnens väg till språkbehärskandet. En stor del av tiden under vistelse i förskolan leker barn. Leken går hand i hand med lärande och utifrån förskollärarens perspektiv är leken en arena för lärande.

    Syfte: Studiens syfte är att undersöka förskollärarens syn på flerspråkiga barns möjligheter till språkutveckling genom lek samt deras språkstimulerande arbetssätt i leken med dessa barn.

    Metod: För studien har valts en kvalitativ metod för att studiens fokus ligger på att få förståelse för förskollärarnas syn på flerspråkiga barns möjligheter till språkutveckling genom lek samt deras språkstimulerande arbetssätt i leken med dessa barn. I studien ingår fyra intervjuer med förskollärare från tre olika förskolor. Alla respondenter har arbetat inom barnomsorgen mer än 10 år och har en viss erfarenhet inom flerspråkiga barns språkinlärning.

    Resultat: Studien visar att samtliga förskollärare anser att leken är förskolebarnets viktigaste verktygför att få nya kunskaper samt en avgörande faktor i flerspråkiga barns språkutveckling och utvecklingen generellt.  En annan viktig slutsats är att förskollärare ses som ankare och förebild i leken och fungerar som språklänk mellan flerspråkiga barn och andra deltagare. Dessutom det som utmärker framsteg i språkutveckling hos flerspråkiga barn är barnens egen vilja och mod för att ta kontakt och leka med andra barn. En annan viktig faktor i arbetet med språkutveckling hos flerspråkiga barn är användning av bilder och tecken som stöd både i leken och under hela vistelsen på förskolan. Tecken och bild fungerar som en kompletterande resurs i kommunikationen med flerspråkiga barn.

  • 1536.
    Skoog, Ida
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    What’s the question?: En innehållsanalys av frågor som relateras till texter i läromedel för engelska i årskurs 7-92019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Lärobokstexter är vanligt förekommande i engelskundervisningen, där läromedlen ofta innefattas som vägledning och struktur för läraren och eleverna. Enligt tidigare forskning kan de frågor som relateras till läromedelstexterna ses som en form av stöttning där eleverna genom dem kan främja sin läsförståelse och språkutveckling. Styrdokument för grundskolan i Sverige ställer höga krav på såväl elever som lärare, där flertalet kognitiva processer inbegrips i kunskapskravens formuleringar. Det ställer med andra ord också höga krav på läromedel och deras tillhörande frågor.

    Syftet med föreliggande studie var att belysa hur målet med textläsning uttrycks genom de frågor som relateras till dem i läromedel för engelskundervisning riktade mot årskurserna 7-9 med fokus på vilka kognitiva processer som efterfrågas.

    Föreliggande studie använde innehållsanalys som datainsamlingsmetod, där Blooms reviderade taxonomi användes som kodschema och tillika analysredskap. Tre delar av ett läromedel i samma läromedelsserie, en läromedelsbok riktad till respektive årskurs, utgjorde urvalet där 588 frågor relaterade till läromedelstexterna analyserades i taxonomin.

    Resultatet för studien visade att de vanligast förekommande frågorna i de tre analyserade läromedelsböckerna berörde de lägre nivåerna av Blooms reviderade taxonomi. Likaledes visade resultatet att spridningen av frågorna var relativt liten, både för sakprosa- och fiktiva texter, där det var svårt att klargöra en tydlig progression mellan de tre läromedelsböckerna.

  • 1537.
    Skopljak, Sendi
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Nyanlända elever och matematik.: En studie ur fyra lärares perspektiv.2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det här examensarbetet berör nyanlända elever och ämnet matematik i årskurs 4-6. Sverige är idag ett mångkulturellt land och de senaste åren har det skett en ökning av nyanlända elever. Tidigare forskning visar att nyanlända elever har lägre prestationsnivå än infödda elever och detta framkommer tydligt i ämnet matematik. Tidigare forskning visar dessutom att en av orsakerna till nyanlända elevers svårigheter i matematik kan till stor del ha att göra med det svenska språket. Hur arbetar matematiklärare i klassrum där det finns nyanlända elever och på vilket sätt dessa lärare stödjer de nyanländas inlärning i matematik kommer att presenteras i detta arbete. Studien är kvalitativ och redskapet som använts är intervjuer. Fyra matematiklärare har framfört sina tankar och resonemang kring arbetets valda område. Synsättet som använts är hermeneutiskt utifrån Vygotskijs teorier kring det sociokulturella perspektivet. I resultatet framgår det tydligt att de fyra intervjuade lärarna är medvetna om det svenska språkets betydelse för nyanlända elever och hur språket påverkar elevernas inlärning i matematik. Resultatet visar att de intervjuade lärarna är enade om att genomgångar och förtydliganden av begrepp är viktigt men hur detta framförs i matematikundervisningen kan variera beroende på vilken lärare det handlar om. Variationen beror på det faktum att elever befinner sig på olika kunskapsnivåer, alla eleverna tar in kunskap på samma sätt och just därför är en anpassningsbar undervisning den rätta vägen för att man som lärare ska nå ut till samtliga elever.

  • 1538.
    Skopljak, Sendi
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Svårigheter i matematik hos elever med svenska som andraspråk.: Orsaker och möjligheter ur fyra lärares perspektiv.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete behandlar ämnet matematik i årskurs 4-6. Tidigare forskning harvisat resultat på att elever med svenska som andraspråk möter svårigheter imatematik, som leder till att de inte når kunskapskraven för den årskurs de tillhör.Matematik har en hög status i både skola och i dagens samhälle, därför är det ytterstviktigt att samtliga elever med svenska som andraspråk ges möjligheter för att uppnåmålen. En bakomliggande faktor på svårigheterna som framkommer under avsnittetbakgrund, är modersmålets betydelse för matematikundervisningen för elever medsvenska som andraspråk. Vidare framkommer lärarnas resonemang om fenomenet.Syftet med min studie är att synliggöra hur fyra matematiklärare resonerar kringorsaker och möjligheter till svårigheter i matematik hos elever med svenska somandraspråk.Studien har sin utgångspunkt i en kvalitativ metod som bygger på intervjuer. Fyralärare intervjuades och framförde sina tankegångar kring svårigheter i matematik hoselever med svenska som andraspråk. Resultatet har delvis analyserats med hjälp avVygotskijs teori om den närmaste zonen för utveckling.Lärarna under intervjuerna anser att det finns olika orsaker till att elever med svenskasom andraspråk stöter på svårigheter i ämnet matematik. Några orsaker är det svenskaspråket, modersmålet, bristande förkunskaper samt klassrumsinteraktion. En delmöjligheter för att förebygga svårigheterna framkom också, bland annatmodersmålets betydelse för elever i ämnet matematik.

  • 1539.
    Skoric, Sladjana
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Flerspråkiga barns språkutveckling i svenska: en studie av pedagogernas arbete.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    BakgrundSverige idag innebär ett samhälle med många olika språk, vilket är något många förskollärare erfar i sitt dagliga arbete och något som dagens förskolor måste bemöta. Flerspråkiga barn förväntas uppnå höga nivåer i det svenska språket. Höga krav ställs på deras skicklighet i svenska exempelvis vid framtida studier eller arbete. Detta examensarbete försöker att förklara närmare på vilket sätt förskollärare kan möjliggöra flerspråkiga barns språkutveckling i svenska och på så sätt förbereda dessa barn inför skolstarten.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare i förskolan arbetar med flerspråkiga barn för att främja deras språkutveckling i svenska.MetodUndersökningen är kvalitativ och en öppen intervju visade sig vara det mest lämpliga. Fem förskollärare intervjuades för att få inblick i vad som påverkar deras arbete, vilka möjligheter de har och vilka hinder de stöter på i sitt arbete. Därefter sammanställdes respondenternas formuleringar i relation till studiens syfte. Nästa steg var att hitta ett mönster i respondenternas svar. Insamlad data kodades och en sammanfattning som inkluderade alla svar skrevs.ResultatResultatet visar att majoriteten av förskollärarna visar medvetenhet och arbetar i språkutvecklande syfte. För förskollärarna är det viktigt att de utgår utifrån barns färdigheter och det faktum att flerspråkiga barn behöver mer uppmärksamhet. Förskollärarna understryker att språket är det grundläggande och de belyser tryggheten som en av de viktigaste förutsättningarna för att ett barn ska kunna lära sig ett språk. De ser gruppstorleken som det största hindret för att lyckas med det som står i läroplanen och det är något som förskollärarna inte har möjlighet att påverka. Stora barngrupper väcker hos förskollärarna en känsla av otillräcklighet som ofta resulterar i stressiga situationer, vilket leder till att förskollärare inte kan, i samma utsträckning, stödja flerspråkiga barns språkutveckling i svenska. En åsikt som uttrycks i undersökningen är att flerspråkiga barns kunnande inför skolstarten riskerar att inte ha den nivå som krävs, vilket också har bevisats i tidigare forskning.

  • 1540. Sohlberg, P.
    et al.
    Lindblad, Sverker
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Czaplicka, M.
    Teacher’s Working Life under Restructuring2011Inngår i: Professional Knowledge and Educational Restructuring in Europe, Rotterdam: Sense Publishers , 2011, s. 41-64Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 1541.
    Sonnenwald, Diane H.
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Li, B.
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Scientific collaboratories in higher education: Exploring learning style preferences and perceptions of technology2003Inngår i: British Journal of Educational Technology, Vol. 34, nr 4, s. 419-Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Scientific collaboratories hold the promise of providing students access to specialized scientific instruments, data and experts, enabling learning opportunities perhaps otherwise not available. However, evaluation of scientific collaboratories in higher education has lagged behind their development. We conducted a repeated-measures study that provided data regarding social interaction learning styles and perceptions of a scientific collaboratory system from 40 university science students working face-to-face and remotely. Students with a strong competitive learning style preference or who worked with a student with a strong competitive learning style reported a slightly more positive perception of the relative advantage, compatibility and complexity of the collaboratory system. Students with a strong individualistic learning style preference or who worked with a student with a strong individualistic learning style reported a more negative perception of the observability of the system. No relationships were found between students' cooperative learning style preference and their perceptions of the system after using it face-to-face or remotely.

  • 1542.
    Storm, Jorie
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Så orättvist!: En kvalitativ studie av lärares syn på de nationellaproven i svenska som andraspråk.2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det svenska samhället är idag mångkulturellt och består inte av en homogen grupp individer.Svensk skola har dessutom i uppdrag att vara likvärdig och till för alla, varför nationella provgenomföres för att säkerställa likvärdighet men också för att se om den svenska skolafungerar. Proven är desamma för svenskämnet som för svenska som andraspråk, vilketantyder att svenskhet premieras i skolsystemet, och att skolan därför inte uppfyllerlikvärdighetsprincipen. Under min utbildning och verksamhetsförlagda utbildning gick det attana en obalans mellan Skolverkets skrivningar och lärares tolkningar och uppfattningar om denationella proven i svenska som andraspråk. Detta fångade mitt intresse och ledde till attdenna studie ville synliggöra lärares syn på proven. Därav är syftet med denna studie följande:Syftet med denna studie är att synliggöra hur lärare ser på nationella proven i svenska somandraspråk rörande dess syfte, innehåll, genomförande och bedömning.MetodStudien är kvalitativ och bygger på intervjusamtal med fem olika respondenter, samtligaverksamma andraspråkslärare på grundskolans 7-9 och gymnasiet. Metodvalet bygger påönskan om att få en djupare inblick i en viktig företeelse i skolan – i detta fall: nationellaproven i svenska som andraspråk. Samtliga intervjuer har bandats, transkriberats och vidanalys färgkodats utifrån studiens frågeställningar. Det empiriska materialet har ocksåpresenterats utifrån dessa aspekter och behandlar syfte, innehåll, genomförande ochbedömning av nationella proven i svenska som andraspråk.ResultatResultatet för studien är att respondenterna är väl förtrogna med de nationella proven, men attsynen på dem både sammanfaller och går isär. Detta bekräftar forskning kring en formellkontra upplevd läroplan och i relation till denna studie, de nationella proven. Det syfte och deintentioner som Skolverket har med proven tolkas och upplevs olika för olika lärare. Trots attSkolverket menar att proven säkerställer likvärdig bedömning anser lärarna att proven ärmissvisande då innehållet inte är anpassat efter målgruppen. De ifrågasätter ocksåuppgifternas karaktär och att dessa inte alltid gynnar andraspråkselever som har en annanskolerfarenhet med sig. Studien visar också att lärarna har höga förväntningar på sina eleveroch motsäger därmed forskning om att lärarens förväntningar är en av de mest avgörandefaktorerna för huruvida eleverna lyckas eller inte. Till syvende och sist upprätthållerSkolverket, genom de nationella proven de maktstrukturer som råder genom att skapa ettmissgynnande bedömningsunderlag för dem som läser svenska som andraspråk.

  • 1543.
    Strand, Emma
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Sölvason, Emelie
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    TAKK: Påverkas barnens inkludering av kommunikationsmetoden TAKK i förskolan2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Studien som presenteras bygger på intervjuer där data samlas in för att se hur verksamma förskollärare uppfattar kommunikationsmetoden TAKK (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation), samt hur det kan skapa inkludering i barngruppen på förskolan. TAKK kommer ursprungligen från teckenspråket och AKK var det första hjälpmedlet som kom och utvecklades sedan till TAKK där fokus ligger på tecken som är en understrykning av de viktigaste orden i meningar.

    Studiens syfte är att undersöka vad förskollärare har för uppfattning om TAKK och om denna kommunikationsmetoden kan påverka möjligheterna till inkludering i barngrupperna på förskolorna.

    Metoden som används i arbetet är intervjuer som är en del i kvalitativ metod där vi har blivit inspirerade av fenomenografisk ansats som beskriver vad förskollärarna har för uppfattningar om TAKK. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas och kodas av. Där vi använde oss av fenomenologisk analys och innehållsanalys för att få ut så mycket som möjligt från intervjuerna. När intervjuerna genomfördes tillämpades de fyra forskningsetiska kraven som är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Urvalet för studien var totalt åtta förskollärare från tre olika kommuner.

    Vi har kommit fram till att förskollärarna har olika uppfattningar kring TAKK och hur de anammar det i verksamheten. Både positiva och negativa uppfattningar har framkommit genom studien. Det kan handla om dåliga fortbildningar, de har dåligt med kunskaper och erfarenheter med sig. Förskollärare har olika syfte med varför de använder TAKK i förskolan. Deras syften beror på om förskollärarna skapat barngruppens kommunikationsmetod bara för att det finns barn som är i behov av särskilt stöd eller bara har det förebyggande i hela barngruppen.

  • 1544. Strandler, Ola
    et al.
    Levinsson, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Teachers' practical reasoning in the assessment paradigm: examples from the Swedish implementation of grades and national tests in year six2013Inngår i: Paper presented at the NERA-conference in Reykjavik Iceland, 2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 1545. Sträng, Monica H.
    et al.
    Åberg-Bengtsson, Lisbeth
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    "Where do you Think the Water Comes From?" Teacher-Pupil Dialogues about Water as an Environmental Phenomenon2010Inngår i: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170, Vol. 54, nr 4, s. 313-333Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article presents results from a study of 36 pupils (8-10 years of age) in face-to-face conversations with their teachers about water as an environmental phenomenon based on a photograph of a rainforest. The teachers' rather vague goal was to have the pupils talk about the water cycle. The sessions were audio-recorded and analyzed with respect to: (1) scaffolding strategies used by the teachers, (2) possible implications of these strategies on the pupils' sense-making, and (3) what accounts of the water cycle as a school-science learning-content were made. Three different patterns of scaffolding strategies were found. Some pupils did not even come close to talking about the water cycle, whereas others arrived at a rather fragmented picture.

  • 1546.
    Strågefors, Dennis
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Förskollärares syn på högläsning: Passivt lyssnade eller aktivtmedskapande?2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Förskolans läroplan anger att förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera barns språkutveckling, samt ansvara för att de utvecklar ett intresse för skriftspråket och för bilder och texter. Forskning visar dessutom på goda samband mellan regelbunden och medveten högläsning, och på barns utvecklande av sitt ordförråd och sin förmåga att återberätta texter. Trots det finns en alarmerande mängd rapporter och forskning som tyder på att föräldrar spenderar allt mindre tid på att läsa tillsammans med sina barn, samt att litteraturläsning är ett försummat område även på många svenska förskolor. Resultatet av flera svenska studier visar på att högläsning främst sker i form av s.k. läsvila, vilket anses ha svag inverkan på barns lärande och språkutveckling.

    Syfte

    Syftet med studien är att få en bild av hur verksamma förskollärare tänker och resonerar kring högläsning i förskolan, samt hur dessa uppfattningar och erfarenheter står i relation till aktuell forskning på området.

    Metod

    Studien bygger på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fyra stycken utbildade och yrkesverksamma förskollärare i Kalmar län.

    Resultat

    Studien visar att det finns en konsensus bland de intervjuade förskollärarna att högläsning har en positiv effekt på barns språkutveckling, i synnerhet att de leder till att barnen utökar sitt ordförråd och lär sig hur ord uttalas. Däremot tyder det faktum att valet av högläsningsböcker främst föll på barnen, samt att läsning i de allra flesta fall genomfördes direkt efter lunch för de barn som inte vilar, på att sättet som flera av de intervjuade förskollärarna bedriver högläsning inte överensstämmer med vad aktuell forskning på området förespråkar. Man ansåg också att barngruppens storlek hade betydelse för hur effektiv lässtunden blev, men hade olika uppfattning om vilket barnantal som utgjorde en ändamålsenlig läsgrupp. Ett annat uttalat syfte var att skapa närhet, gemenskap, samt att få barngruppen att varva ner. Avsaknaden av separata bok- och läsrum var något som alla de intervjuade förskollärarna påtalade. Förskollärarna följde som regel inte upp högläsningen med några specifika aktiviteter, men upplevde ofta att barnen i sin fria lek ofta hämtade inspiration från handlingen i de böcker som barnen och förskollärarna läst tillsammans. Däremot var alla överens om att det var viktigt att låta barnen ställa frågor och diskutera böckernas innehåll, men några framhöll att det kunde finnas skäl att spara alla frågor tills efter att man läst klart. Endast en av de intervjuade förskollärarna nämnde begreppet boksamtal.

  • 1547.
    Strömberg, Marianne
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Critical Incidents and Turning Points in Female Teachers' Occupational Life Stories2009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 1548.
    Strömberg, Marianne
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    De första sex åren: en studie av fyra lärares professionella utveckling med en yrkeslivshistorisk ingång2010Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The present study is the result of research collaboration where participating teachers and a researcher have jointly analyzed and reflected over experiences from professional training and professional work in order to develop an understanding of skills and knowledge that are relevant to the professional development and professional lives of teachers. The focus is on four female primary school teachers’ stories. Certain things run through these stories. They are (i) a quest for professional development, (ii) a strong commitment to teaching and (iii) an ongoing identity-building process. The overall purpose of the thesis is to identify and describe these processes and thus contribute meaningful knowledge to the debate on teacher professional development within the Swedish educational landscape. Two questions have been particularly important. These are: – What individual and structural conditions and processes appear to be important for professional development and career choice? – Which key events and turning points can be identified in teachers’ lives and work, focusing on the early years of the occupation and how can these be understood? The professional life stories have a chronological structure and they have been organized around three time periods. One of these is The Road to the profession, including teachers’ stories about their background, school experiences, past professional life and what has influenced them to take the step to become a teacher, and experience from their education. The second is the first years in the profession. This is the period covering the first three years of working life after teacher education. It depicted a diversity of experience and the experience of strenuous and stressful work situations in which new teachers, with high aspirations, confronted at times unanticipated work assignments and challenging conditions for which they did not always feel fully prepared. However, as well as these tensions of development there also appears to be a period of intense and stimulating knowledge development in which the teachers experienced opportunities to put their ideas about education, development, cooperation and educational projects to the test. Through this they say that they developed professionally in a way that strengthened their professional identity. The continuing work history period is the third period. It includes experience from the three year period following the first years in the profession. Here the teachers describe a process of establishment at each workplace, where the teachers’ continuing quest for educational development and change is in the fore, as is an aim toward further professional development and greater stability in the professional role.

  • 1549.
    Strömberg, Marianne
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Föreställningar om integration av pedagogiska traditioner inom en lärarutbildning2003Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 1550.
    Ståhl Granlund, Jenny
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Svensson, Ulrika
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Empati i förskolan: Hur förskollärare främjar barns empatiska utveckling.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien handlar om hur förskollärare främjar barns utveckling av empati i förskolan. I livets sociala sammanhang ser vi empatiförmågan som en grundpelare. För att barns empatiförmåga ska utvecklas krävs det ett samspel med andra barn och viktiga vuxna och där har förskolläraren en betydande roll. Verksamheten i förskolan ska enligt Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010) arbeta för att barnets förmåga till empati för och omtanke om andra utvecklas.Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare i förskolan beskriver sig arbeta för att främja barns empatiska utveckling. Vi vill närmare undersöka hur förskollärare beskriver sin egen betydelse, vilka tillvägagångssätt de beskriver sig använda och vilka hinder de upplever att det finns i främjandet av barns empatiutveckling.För att ta reda på hur förskollärare beskriver sig främja barns empatiska utveckling har vi använt oss av intervju som metod och vi har intervjuat fem förskollärare som arbetar på olika förskolor.Resultatet visar att en viktig egenskap i att utveckla barns empatiska förmåga är att som förskollärare använda sig själv som en närvarande empatisk förebild som ger barnet empati och omsorg. Förskollärarna berättar att de även använder sig av rollek, dramalek, språk och samtal för att främja barns empatiska utveckling.Den didaktiska diskussionen visar på vikten av att som förskollärare alltid vara en empatisk förebild för barn i förskolan. Empati bör vara ett ämne som genomsyrar hela förskolans atmosfär. Barn som får möjlighet att utveckla sin empatiförmåga i förskolan kan i förlängningen bli goda demokratiska medborgare.

28293031323334 1501 - 1550 of 1685
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf