Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
27282930313233 1451 - 1500 av 1657
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1451.
    Rubinstein, Rebecka
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sundin, Annika
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Att vårda organdonatorer: Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av förutsättningar och hinder i verksamheten2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Organdonation är en förutsättning för en fungerande transplantationsverksamhet. Vården av organdonatorer är komplex och tidigare forskning har visat att intensivvårdssjuksköterskor upplever att det finns brister i organisationen i form av avsaknad av rutiner och tydligt ledarskap. Sjuksköterskor efterlyser mer utbildning och vårdmiljön är en faktor som spelar stor roll i samband med organdonation. Det finns en strävan i samhället att öka antalet donationer och därmed ett behov av mer kunskap om hur intensivvårdssjuksköterskor idag upplever att organisationen inom intensivvården fungerar.

    Syftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av förutsättningar och hinder i verksamheten för att bedriva en god vård i samband med organdonation. Studien utgår från en kvalitativ ansats, semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju intensivvårdssjuksköterskor på två intensivvårdsavdelningar på ett universitetssjukhus. En innehållsanalys gjordes och resulterade i fem kategorier: En donationsfrämjande utveckling, Förutsättningar och hinder i det praktiska vårdarbetet, Förutsättningar och hinder i mötet med närstående, Tillgång till stöd, Att göra gott. Sjuksköterskorna upplever att det har skett en positiv förändring gällande organisationen och personalens attityder. Väl utarbetade rutiner och kunniga och engagerade personer har bidragit till detta. Miljön och då framförallt bristen på enkelrum är ett problem som är svårlöst med de förutsättningar som finns idag. Arbetet med de närstående ses som en viktig och ibland krävande del av arbetet. Sjuksköterskan är den som i stor utsträckning är närvarande på rummet och behöver därför få goda förutsättningar i form av tillräckligt med tid och kunskap för att kunna informera och stötta de närstående på ett bra sätt.

  • 1452.
    Ryberg-Lilja, Kicki
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Safi, Eimal
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Fast track – genväg eller senväg: En intervjustudie2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under de senaste åren har belastningen på akutsjukvården ökat, akutmottagningarna har försökt genom organisatoriska förändringar förkorta väntetiderna för patienter som behöver akutsjukvård. Socialstyrelsen har krävt att landets sjukhus inför så kallade fast track eller snabbspår. Fast track innebär att patienterna passerar förbi akutmottagningar och får en mer påskyndad undersökning och behandling. Därför har man infört en systematisk prioritering av patientgrupper med avgränsade och relativt lättdiagnostiserade åkommor. Behovet av förändringar i vården är mer tydligt i dag än tidigare. Kravet berör SOS alarm, ambulanssjukvården, den primära och kommunala vården och kräver ett snabbt samt effektivt samarbete. Tiden för diagnos och behandling förväntas där igenom bli kortare. Syftet med studien är att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelse vid användandet av fastställda behandlingsriktlinjer för fast track patienter.  Studien baseras på kvalitativa intervjuer och efter genomförd innehållsanalys framkom fyra huvudkategorier.

    Resultatet visar att fastställda behandlingsriktlinjer skapar trygghet hos ambulanssjuksköterskan men vissa fast track kan skapa otrygghet på grund av otydlighet i behandlingsriktlinjerna, att logistiken mellan berörda enheter inte alltid fungerar vilket upplevs frustrerande och upplevelsen av utebliven utvärdering samt att inte kunna påverka behandlingsriktlinjerna. Diskussionen bygger på vinsterna både för patienten och organisationen med processbaserat arbetssätt men även på tillgången och efterfrågan på ambulanssjukvårdens resurser som kan ge effekter på ambulanssjuksköterskans arbetsmiljö.

  • 1453.
    Rydström, Ingela
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Dalheim Englund, Ann-Charlotte
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Meeting Swedish Health Care System: Immigarant parens of children with asthma narrate2015Ingår i: Clinical Nursing Research, ISSN 1054-7738, E-ISSN 1552-3799, Vol. 24, nr 4, s. 415-431Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Coming to a new country involves many challenges. One of them is to approach a new health care system when you have a child with asthma. The aim of this study was to gain a broader understanding of immigrant parents’ experiences of the Swedish health care system. Twelve parents of children with asthma were interviewed and their narratives were analyzed by using qualitative content analysis. The results show that immigrant parents’ experiences of Swedish health care vary and involve both advantages and disadvantages. Advantages of the Swedish health care system are described as Being met with respect and Affordable care, while disadvantages are described as Problems with communication, Being discriminated against and Lack of confidence. The disadvantages are challenges for health care professionals, who are expected to offer care on equal terms to the whole population. Therefore, they need to provide culturally competent care and encourage immigrant parents to voice their expectations and worries.

  • 1454.
    Rydström, Ingela
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Dalheim Englund, Ann-Charlotte
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Dellve, Lotta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ahlstrom, Linda
    Importance of social capital at the workplace for return to work among women with a history of long-term sick leave: a cohort study.2017Ingår i: BMC Nursing, ISSN 1472-6955, E-ISSN 1472-6955, ISSN ISSN 1472-6955, Vol. 14, nr 16Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    The workplace is an essential source of social capital for many people; it provides mutual support and gives meaning to life. However, few prospective studies have thoroughly investigated the importance of aspects of social capital in the workplace. The aim of this study was to investigate the associations between aspects of social capital (social support, sense of community, and quality of leadership) at the workplace, and work ability, working degree, and vitality among women with a history of long-term sick leave from human service organizations.

    Methods

    A longitudinal cohort study was performed among women with a history of long-term sick leave. The study started in 2005, and the women were followed up at 6 months, 1 year, and 6 years using self-reported questionnaires (baseline n = 283). Linear mixed models were used for longitudinal analysis of the repeated measurements of prospective degree of work ability, working degree, and vitality. Analyses were performed with different models; the explanatory variables for each model were social support, sense of community, and quality of leadership and time.

    Results

    Social capital in terms of quality of leadership (being good at solving conflicts and giving high priority to job satisfaction), sense of community (co-operation between colleagues) and social support (help and support from immediate superiors and colleagues) increased the women’s work ability score (WAS) as well as working degree over time. Additionally, social capital in terms of quality of leadership increased the women’s vitality score over time.

    Conclusions

    A sustainable return-to-work process among individuals with a history of long-term sick leave, going in and out of work participation, could be supported with social support, good quality of leadership, and a sense of community at the workplace. The responsibility for the rehabilitation process can not be reduced to an individual problem, but ought to include all stakeholders involved in the process, such as managers, colleagues, health care services, and the social security agency.

  • 1455.
    Räftegård, Simon
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sandin, Rickard
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Segerbom, Anna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Vi  har  bytt  adress: medarbetares upplevelser av nya kontorslokaler2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kontorsmiljön kan variera beroende på arbetsplats, därför anses det viktigt att studera hur den fysiska kontorsmiljön kan påverka arbetstagarnas trivsel, gemenskap och arbetssituation. Tidigare forskning har visat att faktorer så som antal personer som delar kontorsrum eller individens möjlighet till att sitta avskilt kan ha en påverkan på arbetstagarens känsla av sammanhang i sitt arbete. Till och med arbetstagarens upplevelse av kontorets luftkvalitet och belysning har visat påverka arbetstagarnas beteenden i arbetet. I januari 2016 bytte arbetstagarna inom Hälso- och Sjukvårdssektorn i en av Göteborgs stads stadsdelsförvaltningar kontorslokaler, de flyttade från kontorslokaler i ett äldreboende till ett av kommunens kontorslokaler.

    Syftet med denna studie var att få en bättre förståelse över hur deras nya kontorsmiljö kan ha påverkat arbetstagarnas arbetssituation samt känsla av gemenskap och trivsel. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med nio av Hälso- och Sjukvårdssektorns medarbetare samt en mindre observation av den fysiska arbetsmiljön i deras nya kontorslokaler. De mest framträdande slutsatserna som drogs i studien var att det nya kontoret bidrog till att alla sektorns funktioner nu delar kontorslokal. Något som haft en stark påverkan på arbetstagarnas arbetssituation, gemenskap och trivsel. Då de nu fått en förbättrad kommunikation   mellan funktionerna, vilket även bidragit till bättre förutsättningar för samarbete. Studiens resultat visade även att kontorens storlek, struktur och fysiska attribut hade en påverkan av arbetstagarens känsla av sammanhang, genom att skapa bättre förutsättningar för ordning, kontroll och samarbete.

  • 1456.
    Råberus, Anna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Holmström, I K
    Galvin, Kathleen
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sundler, Annelie Johansson
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    The nature of patient complaints: a resource for healthcareimprovements2018Ingår i: International Journal for Quality in Health Care, ISSN 1353-4505, E-ISSN 1464-3677Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 1457.
    Rökholt, Gro
    et al.
    Högskolan i Oslo og Akershus.
    Davidsen, Liv-Signe
    Universitetssjukhuset i Akershus.
    Ness Johansen, Heidi
    Universitetssjukhuset i Akershus.
    Hilli, Yvonne
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hvordan opplever helsefaglig ansatte kunnskapsbasert praksis i sin arbeidshverdag?2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 1458.
    Røkholt, Gro
    et al.
    Högskolan i Oslo og Akershus.
    Davidsen, Liv-Signe
    Akershus Universitetssykehus.
    Ness Johnsen, Heidi
    Akershus Universitetssykehus.
    Hilli, Yvonne
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Helsepersonells erfaringer med å implementere kunnskapsbasert praksis på et sykehus i Norge2017Ingår i: Nordisk sygeplejeforskning, ISSN 1892-2678, E-ISSN 1892-2686, Vol. 7, nr 3, s. 195-208Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [no]

    Bakgrunn: Helsetjenester skal være kunnskapsbaserte, men å omsette forskningsfunn til klinisk praksis beskrives gjennomgående som komplekst og utfordrende. Studien som presenteres i denne artikkelen var første del av et aksjonsforskningsprosjekt i samarbeid mellom et universitetssykehus og en høgskole.  Formålet var å understøtte implementering av kunnskapsbasert praksis som arbeidsform på sykehuset for å bidra til å styrke kvalitet på praksis og å utvikle praksisplassen som læringsarena. Hensikt med denne første delstudien var å avdekke faktorer av betydning for implementerings-prosessen blant ansatte.  Studiens forskningsspørsmål var: Hvordan erfarer helsepersonell kunnskapsbasert praksis i sin arbeidshverdag?

    Metode: For å innhente deltagernes erfaringer ble det utført en kulturanalyse ved fire enheter på et sykehus i Sør Norge. Brevmetoden ble brukt datainnsamlingsmetode og data ble analysert med systematisk tekstkondensering. 

    Resultat: Studiens resultat presenteres under tre hovedkategorier: Lederen angir tonen som motivator og pådriver; Positiv holdning til og bruk av kunnskapsbasert praksis i arbeidshverdagen; Organisatoriske forhold av betydning. Studien viser at for å lykkes med implementering av kunnskapsbasert praksis er det viktig å ha en leder med positiv holdning som motiverer ansatte og skaper forutsetninger for utviklingsarbeid. Når en slik holdning preger arbeidsmiljøet understøtter det åpenhet og samarbeid og gjør det mulig å dele erfaring og reflektere over praksis. I tillegg trengte en ildsjeler med kompetanse og interesse for kunnskapsbasert praksis. Tidspress, travelhet og varierende kompetanse ble beskrevet som hindringer for implementering av kunnskapsbasert praksis.

    Konklusjon: Det kreves et samspill mellom alle disse faktorene for at implementeringen og utviklingsarbeidet skal lykkes.

  • 1459.
    Røkholt, Gro
    et al.
    Högskolan i Oslo og Akershus.
    Davidsen, Liv-Signe
    Akershus Universitetssjukhus.
    Ness Johnsen, Heidi
    Akershus Universitetssjukhus.
    Hilli, Yvonne
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Possibilities and challenges in evidence-based practice (EBP)  in a hospital setting2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 1460.
    Sabanovic, Elma
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Tibell, Marika
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    "Jag jobbar hellre ihjäl mig än blir arbetslös": En studie om det gränslösa arbetet och dess inverkan på den psykiska hälsan2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The labour market today is characterized by flexibility and a demand on the individual of maintaining employability by remaining educated, experienced and by having a positive approach concerning being available after work hours. The aim of the study is to understand the relation between the current conditions of the labour market and its effects on employee mental health. 

    Throughout the study, several aspects have been investigated: Boundless work, availability after work hours, previous education, the distinction between work life and private life, and the effect of these aspects on mental health. The empirical material has been analyzed with the following theoretical framework: the Theory of Power, the Effort-Reward Imbalance Model and the Control-Demand model, including the later updated version with the third variable; work-related social support. The empirical material is gathered by eight semi- structured interviews. 

    The results of the study showed distinctions between how the demands of the labour market are perceived and how it affects mental health. Hence, the negative effects on mental health depend on the demands of availability after working hours, which in turn vary depending on previous education, a lack of support from manager and colleagues, and an experienced demand of employability.

  • 1461.
    Salazar, Sebastian
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Svanberg, Emelie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Delegering av medicinska uppgifter i hemsjukvården: distriktssköterskans upplevelser med patientsäkerheten i fokus2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hemsjukvård innebär vård som ges i patientens hem och omfattar medicinska insatser, rehabilitering, habilitering och omvårdnad. Vården genomförs av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal eller av annan vårdpersonal som har blivit delegerad att utföra en särskild medicinsk uppgift. Många av sjuksköterskans arbetsuppgifter delegeras till omvårdnadspersonal. Ett behov har identifierats av att beskriva distriktssköterskors upplevelser av delegeringsarbetet och vad som kan påverka patientsäkerheten. Det är viktigt att belysa det här området för att få en ökad förståelse för distriktssköterskans ansvar och arbete med att säkerställa att patienter får en god och säker vård.

    Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors upplevelser av att delegera medicinska uppgifter till omvårdnadspersonal inom hemsjukvården, med patientsäkerheten i fokus. En kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats gjordes. Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex distriktssköterskor och tre sjuksköterskor med delegeringsansvar inom den kommunala vården. För bearbetning av utvunnen data gjordes en innehållsanalys. Målet var att beskriva alla aspekter av innehållet som var relaterat till studiens syfte. Analysen resulterade i tio underkategorier och tre kategorier, Distriktssköterskans upplevelser av hur omvårdnadspersonalens attityd och kompetens påverkar patientsäkerheten, Distriktssköterskans upplevelser av delegeringsprocessens påverkan på patientsäkerheten och Distriktssköterskans upplevelser av verksamhetens påverkan på patientsäkerheten.

    Studiens resultat visar att distriktsköterskor anser att det måste få ta tid att förbereda omvårdnadspersonal inför delegeringar, men att den tiden tyvärr ofta saknas. Det som uppfattas problematiskt är en hög personalomsättning bland omvårdnadspersonalen, då det leder till förlorad kompetens. Det finns tankar om att det går att göra delegeringar patientsäkra om det finns en välfungerande delegeringsprocess, men akuta delegeringar och delegeringar som delas ut för att lösa personalbrist upplevs inte vara patientsäkra. Det krävs mer tid och resurser för att göra delegeringar patientsäkra. Både den delegerande distriktssköterskan och delegerad omvårdnadspersonal ska känna sig trygga och de medicinska arbetsuppgifterna ska kunna utföras med en hög säkerhet för patienterna.

  • 1462.
    Salestam, Magnus
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjöö, Annie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patientsäkerhetskultur inom svensk ambulanssjukvård: En enkätstudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Patientsäkerhetskulturen är värderingar, attityder och beteenden som kan påverka patientsäkerheten på arbetsplatsen. Kompetens, erfarenhet och förutsättningar för bedömning och behandling skiljer sig inom ambulanssjukvården i Sverige. Den prehospitala patientsäkerhetskulturen är idag ett ganska outforskat område globalt, vilket gör att det finns behov av vidare forskning. Studier visar att det finns risk för allvarlig vårdskada beroende på olika patientsäkerhetskulturer. Därför är det av betydelse att jämföra och beskriva patientsäkerhetskultur i olika organisationer inom ambulanssjukvården.

    Syftet var att jämföra och beskriva patientsäkerhetskulturen inom två olika ambulansorganisationer med olika geografiska och demografiska förutsättningar. Organisationerna valdes för att få en representativ bild av ambulanssjukvården i Sverige.

    Studien är kvantitativ med deduktiv ansats. Insamling av data genomfördes genom en enkät som skickats ut till 396 medarbetare inom två olika ambulansorganisationer i Sverige. Av dessa valde 166 personer att svara, vilket ger en svarsfrekvens på 42%. Enkäten undersökte organisationernas patientsäkerhetskultur.

    Resultatet visade en jämn fördelning mellan kön, ålder och erfarenhet inom yrket. Flera av de svarande uppgav att de gått en eller flera interna utbildningar. Generellt hade organisation 1 gått flera internutbildningar än de som arbetar i organisation 2. Organisation 1 hade större andel ambulanssjukvårdare och organisation 2 hade större andel specialistsjuksköterskor, ambulans var den vanligaste inriktningen. Det fanns en negativ korrelation mellan antal år på ambulansen och personalens uppfattning om organisationens patientsäkerhetskultur. Personalen som arbetade i tätort hade en mer positiv patientsäkerhetskultur överlag. Benägenhet att rapportera händelser minskar om personalen inte upplever att de får gehör från ledningen eller inte ser resultat av de rapporterade avvikelserna då det upplevs som att högsta ledningen inte prioriterar patientsäkerhet.

  • 1463.
    Sallander, Sofia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Svenberg, Maria
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jag har KOL: Personers upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Av de som drabbats av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) var 80 % rökare, vilket gjorde sjukdomen till en livsstilsrelaterad sjukdom. Dessa personer upplevde ångest och panik när andningsfunktionen inte fungerade optimalt. Reducerad andningsfunktion resulterade i en reducerad fysisk förmåga vilket innebar att personen inte klarade att utföra sina dagliga sysslor samt att delta i sociala sammanhang. Den fysiska förmågan blev starkt reducerad och påverkade existensen. Personen drabbades av ett utanförskap.

    Syftet med denna litteraturstudie var att belysa den vuxna personens upplevelser av att leva med sjukdomen i sitt dagliga liv. I resultatet framkom följande fem kategorier: emotionella känslor som är kopplade till andnöd, tillvägagångssätt för att kunna leva med sjukdomen, livet ställs på sin spets, behov av stöd för att hantera sin sjukdom samt förhållandet till cigaretter och rökning.

    Personernas upplevelse av panik, ångest och sjukdomens koppling till rökning skapade ett lidande vilket diskuterades tillsammans med Katie Erikssons lidandeteori. De upplevde även att de blev isolerade från det sociala livet av olika anledningar. Vikten av att sjuksköterskan identifierade varje enskild persons behov och agerade som ett stöd ansågs viktigt, för att personen skulle uppnå hälsa. Sjuksköterskan gjorde en bedömning utifrån samtal med patienten för att upprätta en vårdplan som redskap att arbeta utifrån. När vårdplanen var genomförd gjordes en utvärdering angående hur arbetet föll ut.

    Ur ett samhällsperspektiv där personen drabbats av en kronisk sjukdom kommer de till en början att eventuellt vara sjukskrivna långa perioder och borta från arbete. När personen blev försämrad kom denne att behöva resurser som sjukvård och hjälpmedel för att klara sin vardag. Vinsterna med rökprevention var många, då dessa personer fick en bättre fysisk och psykisk hälsa, bättre ekonomi samt att minskad cigarettanvändning bidrog till en bättre miljö.

  • 1464.
    Samsson, Linnea
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Svensson, Kajsa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Fast track-vård inom ortopedi: Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i Nordirland2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Artros är en vanlig ledsjukdom som i svåra fall kräver operation. Snabba vårdförlopp, eller fast track-program, har utvecklats för att snabba på den perioperativa vården och patientens återhämtning, minska komplikationer samt sänka kostnader. För sjuksköterskan innebär snabba vårdförlopp att vården blir mer komplicerad och att hen får ta ansvar för fler patienter. Syftet med vår studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i ett snabbt vårdförlopp. Detta gjordes genom en empirisk, kvalitativ intervjustudie. Intervjuerna analyserades enligt Lundman och Hällgren Graneheims (2017) metod.

    Utifrån resultatet bildades tre kategorier: “En stressig arbetsmiljö”, “En effektiv vårdkedja” och “Patienten i centrum”. Diskussionen fördjupar hur patientperspektivet och möjligheten till individuell vård påverkas av det snabba vårdförloppet. Informanterna kände sig pressade att på löpande band skriva ut patienter. Då vissa patienter inte var redo för hemgång kände informanterna det ibland som om de kastade ut dem. De ansåg att patienter som av olika anledningar behövde stanna längre än planerat på avdelningen, störde det snabba vårdförloppet. För att arbetet i fast track- systemet skulle fortgå krävdes god kommunikation mellan personal, patienter och anhöriga. I vår studie upplevde informanterna att vården inom fast track-systemet var individuell men att tiden inte alltid räckte till. Detta ansåg de dock inte vara relaterat till själva fast track-systemet. En risk med fast track-systemet menade de var att arbetet ibland kunde ske per automatik, utan reflektion. Slutsatsen är att för att fast track- systemet ska främja en patientcentrerad vård, så krävs att sjuksköterskor har en tydlig etisk professionalitet. Även hög medvetenhet om ansvarsfördelning och vikten av samarbete inom personalgruppen behövs för att fast track-systemet ska fungera utan att hota den vårdande vården.

  • 1465.
    Samuelsson, Linnéa
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Källefjord, Tommy
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    CSR-kommunikation: För hållbar utvecklings skull2018Självständigt arbete på grundnivå (konstnärlig kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Intressenters efterfrågan på CSR har ökat, då näringslivet till stor del står till svars för den exploatering som sker av människan och miljön. Organisationers behov av legitimitet från omgivande intressenter, för att blir framgångsrika på marknaden, har därför lett till att allt fler organisationer väljer att frivilligt hållbarhetsredovisa. Studier visar dock att det ibland förekommer en särkoppling mellan organisationers externt redovisade CSR och deras praktiskt utförda CSR-arbete, vilket kan bli problematiskt då det kan leda till att en skev bild av hållbar utveckling presenteras. Föreliggande studie ämnar kritiskt granska särkoppling i relation till hållbar utveckling för att undersöka om och i så fall varför en organisations externa hållbarhetskommunikation kan leda till tröggående hållbar utveckling. Detta genom att utforska vad en förebildsorganisation externt kommunicerar gällande hållbarhet och hur det korresponderar med verkligheten. Urvalet utgörs av organisationen Hennes & Mauritz (H&M) då det går att argumentera för att organisationen är en förebild inom den globala textil- och konfektionsmarknaden. Genom en kritisk diskursanalys analyseras H&M:s hållbarhetsredovisning i syfte att se vilka diskurser organisationen externt kommunicerar samt hur dessa diskurser korresponderar med verkligheten.

    Resultatet/diskussionen utmynnar i att de diskurser som H&M externt kommunicerar främst villkoras av marknadsrationella ideal, varför en ”marknadisering” av kommunikationen går att argumentera för. Troligtvis kommuniceras detta av strategiska skäl då marknadsrationella ideal går i linje med den dominerande samhällsideologin nyliberalism, vilket kan leda till att organisationen erhåller legitimitet. Då en ”marknadisering” av H&M:s CSR-kommunikation identifieras i studien och detta vidare argumenteras för möjliggör ett sätt för organisationen att ta ett mer distanserat ansvar gällande hållbar utveckling i den sociala verkligheten, så skapas även argument för att H&M som förebild är med och bidrar till tröggående hållbar utveckling. Detta kan förstås utifrån nyinstitutionell teori som bland annat gör gällande att organisationer tenderar att efterlikna andra organisationer vars koncept är legitimitetsskapande och framgångsrika.

  • 1466.
    Sand, Gustav
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Anestesisjuksköterskors strategier för att lindra oro hos barn som ska genomgå anestesi: att vara öppen för att lösa saker på ett lite annorlunda sätt2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att genomgå anestesi och operation kan vara en oförutsägbar och smärtsam upplevelse för barn. Det är vanligt att barn upplever oro preoperativt vilket kan leda till negativa följder för barnet såsom ökad postoperativ smärta och psykologiska besvär. Det innebär en utmaning för anestesisjuksköterskan som ska utföra anestesin och samtidigt kunna inge barnet lugn och trygghet. Tidigare forskning visar på positiva effekter av olika preoperativa förberedelser, samt kontinuitet genom den perioperativa dialogen. Anestesisjuksköterskors erfarenheter och strategier i mötet med barnet har dock inte studerats  i  någon  större  utsträckning,  trots  att  det  finns  en bred  erfarenhet  hos verksamma anestesisjuksköterskor som möter barn dagligen i sitt yrke.

    Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter och strategier för att lindra oro hos barn som ska genomgå anestesi. För att svara på syftet genomfördes semistrukturerade intervjuer med fyra anestesisjuksköterskor på ett sjukhus i västra Sverige. Intervjuernas innehåll analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom två huvudkategorier. Den första huvudkategorin handlade om att ”Optimera och anpassa mötet med barnet” och innefattade kategorierna ”Bygga upp en kontakt med barnet”, ”Situationsanpassa” samt ”Respektera barnets autonomi”. Den andra huvudkategorin  handlade  om  att  ”Optimera  omgivningen”  och  innefattade kategorierna ”Samspelet med föräldrarna” samt ”Yrkesrollen”. Kategoriernas innehåll presenterades  i  tillhörande  subkategorier.  Att  läsa  av,  vara  följsam  och  anpassa strategier efter barnets behov var något som genomsyrade resultatet, vilket är i linje med den tidigare forskning som finns. Studiens resultat kan trots ett litet urval ge en ökad förståelse för hur man kan lindra oro hos barn som ska genomgå anestesi.

  • 1467.
    Sandberg, Ann-Charlotte
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Österberg, Jessica
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hälsofrämjande ledarskap inom hemtjänsten: - ur ett medarbetarperspektiv2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Personal som arbetar inom hemtjänsten har ett viktigt arbete. Men det är också ett arbete som innebär utmaningar på olika sätt. Därför är det viktigt att arbeta med ett hälsofrämjande ledarskap så att det blir hållbart i längden att arbeta i detta yrke. På det sättet kan det bidra till att medarbetarna trivs och vill stanna kvar på arbetsplatsen. Men också för att arbetet inom hemtjänsten ska vara attraktivt att arbeta inom.

    I hemtjänsten arbetar medarbetare i olika arbetsmiljöer. Att vara undersköterska i hemtjänsten innebär möten med olika brukare och varierande arbetsuppgifter allt efter deras behov. Yrkesrollen är komplex och innehållet är svårt att förklara för utomstående. Likaså har ledarna en komplex uppgift där de ska främja medarbetarnas hälsa. Det grundläggande är att det bedrivs ett hälsofrämjande ledarskap. Medarbetarnas hälsa och möjligheter att utföra sina arbetsuppgifter påverkas av ett hälsofrämjande ledarskap. Det finns ett antal ledarstilar som har en hälsofrämjande inriktning. Det kan till exempel handla om den salutogena ledarstilen. Där ser ledarna till helheten gällande god arbetsmiljö. Andra viktiga delar i det hälsofrämjande ledarskapet handlar om att motivera och inspirera medarbetarna. Ibland behöver hälsofrämjande insatser göras på individnivå och ibland behöver hela verksamheten ses över.

    Syftet med studien är att undersöka medarbetares upplevelse av hur ledare arbetar för att främja deras arbetsmiljö och hälsa på arbetet. Metoden som användes var att det gjordes intervjuer i fokusgrupper, därefter gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat visade på två kategorier med underkategorier. Kategorierna är utgångspunkter för arbetsmiljö och egenskaper hos ledare. I de studerade organisationerna förekommer olika sätt att hantera medarbetares arbetsmiljö. Det är också viktigt med god stöttning från organisationens högre ledning för ledarna lättare ska kunna bedriva ett hälsofrämjande ledarskap.

  • 1468.
    Sandberg, Linda
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ett värdigt slut: Centrala faktorer för en god palliativ hemsjukvård - ur ett sjuksköterskeperspektiv2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idag dör omkring 90 000 – 100 000 människor i Sverige varje år. Under senare år har det blivit allt vanligare att människor väljer att dö i sitt egna hem. Sjuksköterskan behöver vara rustad för att i patientens hem kunna möta de behov som finns hos den sjuke och dess närstående. Palliativ vård är i sig komplex och när den sker i patientens hem tillkommer ytterligare aspekter för sjuksköterskan att förhålla sig till. Syftet med studien är att utifrån ett sjuksköterskeperspektiv identifiera centrala faktorer som är av betydelse för den palliativa hemsjukvården. Studien är en litteraturstudie vilken har sin utgångpunkt i tio publicerade vetenskapliga artiklar. Samtliga artiklar har en kvalitativ ansats.

    Studiens resultat utmynnade i tre teman: Den tillitsskapande relationen, Samarbete och Kompetens med tillhörande underteman vilka visar på centrala faktorer för en god palliativ vård. Relationen och ett fungerande samarbete mellan sjuksköterskan, patienten och dess närstående, visade sig vara betydelsefullt för den palliativa hemsjukvården. I diskussionen diskuteras den koppling till personcentrerad vård vilken författaren kunde se framkom i resultatet. Att sjuksköterskan i den palliativa hemsjukvården ser till den unika människan och dess behov är en grund för en god vård och går hand i hand med en personcentrerad vård. Vidare diskuteras sjuksköterskans kompetens, där en god självkännedom och möjligheten till reflektion är av central betydelse för en god palliativ hemsjukvård. Det öppnar upp för flexibilitet och skapar trygghet i mötet och vårdandet av den palliativa patienten och dess närstående.

  • 1469.
    Sandgren, Annika
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Undersöka handläggning av normal förlossningen med hjälp av  Bologna Score2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige har barnmorskan ett eget ansvar att handlägga den normala förlossningen samt värna om det normala barnafödandet.  Enligt riktlinjer både internationellt och nationellt är det övergripande målet med förlossningsvården att mamma och barn skall må bra och att förlossningen handläggs med så få interventioner som möjligt. Flera studier visar att interventioner under förlossning ökar och att förlossningsvården bara till viss del utgår från den evidens som finns kring normal förlossning.

    Syftet med studien var att undersöka handläggning av normal förlossning med hjälp av instrumentet Bologna Score. En prospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats har använts. Nitton barnmorskestudenter på ett lärosäte i Västsverige fick efter varje förlossning de medverkat vid fylla i ett frågeformulär med instrumentet Bologna Score som skattar hur normal förlossning handläggs. Frågeformuläret är testat och validerat och har använts i tidigare studier. Resultatet visar att 20,3 % av alla förlossningar i föreliggande studie fick 5 poäng på Bologna Score, vilket indikerar att dessa förlossningen handlagts med aktuell evidens. Medelvärdet på Bologna Score var 3,73 poäng. Trots det låga resultatet på Bologna Score så bedömdes 73,8 % av förlossningarna som normala av barnmorskestudenterna.  Resultatet indikerar att handläggningen av förlossningarna inte till fullo utgår från den evidens som finns. Vidare framkom att det är möjligt att Bologna Score inte är tillräckligt specifikt för att särskilja de förlossningar som avses att analyseras. Resultatet visar också på signifikanta skillnader mellan olika förlossningsklinikers handläggning av normal förlossning. 

  • 1470.
    Sandin, Christina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Tellbe, Johanna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patienters uppfattningar av e-hälsotjänsten PODS- Patient Online Decision System2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Polycythemia Vera är en livslång blodsjukdom som innebär en överproduktion av blodceller. Vid noggrannhet i behandlingen har sjukdomen god prognos. Att leva med långvarig sjukdom innebär en långvarig och regelbunden kontakt med sjukvården. Det är viktigt att möjliggöra delaktighet för dessa patienter då detta skulle kunna medföra att egenvårdsförmågan ökar och beroendet av sjukvården minskar. För att främja långvarigt sjukas delaktighet har e-hälsotjänsten PODS-Patient Online Decision System tagit fram. PODS är utformat för patienter med Polycythemia Vera. För att tjänsten ska bli patientanpassad bör patienter få komma till tals angående tjänstens utformning och innehåll. Syftet med denna studie är att beskriva patienters uppfattning av e- hälsotjänsten PODS vid en introduktion. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex informanter som är diagnostiserade med Polycythemia Vera. Intervjuerna bearbetades och tolkades genom innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2012 ss. 194-195).

    Resultatet i studien visar att patienter sätter stort värde på en välfungerande vårdkontakt, då detta inger en känsla av trygghet. PODS meddelandefunktion ansågs kunna bidra till en smidig kontakt med vården. I dagsläget uppfattas PODS vara användarvänligt i sin utformning. Det fanns dock frågetäcken gällande praktiska lösningar. Överskådligheten av blodvärdena som erbjuds i programmet uppskattas då det gav möjlighet till en fördjupad förståelse för den egna hälsan. PODS har potential att fungera för andra patientgrupper. Det erfordras förbättringar och utveckling av programmets samt organisationen omkring det. Om detta kommer till stånd finns det behov av att vidare studera hur en längre tids användning av PODS upplevs av patienterna.

  • 1471.
    Sandman, Lars
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Prioriteringscentrum, Linköpings universitet.
    Etisk bedömning vid användning välfärdsteknologi för personer med nedsatt beslutsförmåga.: Delrapport till Myndigheten för delaktighet inom ramen för projekt kring nedsatt beslutsförmåga och välfärdsteknologi.2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 1472.
    Sandman, Lars
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Prioriteringscentrum, Linköpings universitet.
    Is uterus-transplantation an example of unwarranted medicalization?2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 1473.
    Sandman, Lars
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Prioriteringscentrum, Linköpings universitet.
    Nya dyra läkemedel kräver eftertanke och översyn - snäv tolkning av den etiska plattformen.2015Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 112Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 1474.
    Sandman, Lars
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Prioriteringscentrum, Linköpings universitet.
    Ställer oss livmodertransplantationer inför speciella prioriteringsproblem?2015Ingår i: Patients, values, and medicine: hommage à Niels Lynøe / [ed] Niklas Juth, Gert Helgesson, Stockholm: Karolinska institutet , 2015Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 1475.
    Sandman, Lars
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Prioriteringscentrum, Linköpings universitet.
    Vilken vägledning ger den etiska plattformen för prioriteringar i konkreta prioriteringssituationer?: En översikt av tolknings- och tillämpningssvårigheter2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 1476.
    Sandman, Lars
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bremer, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Etik inom ambulanssjukvården2016Ingår i: Prehospital akutsjukvård / [ed] Björn-Ove Suserud & Lars Lundberg, Stockholm: Liber , 2016, 2, s. 26-39Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 1477.
    Sandman, Lars
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gustavsson, Erik
    Linköping Universitet.
    Beyond the Black Box Approach to Ethics!: Comment on "Expanded HTA Enhancing Fairness and Legitimacy"2016Ingår i: International Journal of Health Policy and Management, ISSN 2322-5939, E-ISSN 2322-5939, Vol. 5, nr 6, s. 393-394Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the editorial published in this journal, Daniels and colleagues argue that his and Sabin's accountability for reasonableness (A4R) framework should be used to handle ethical issues in the health technology assessment (HTA)-process, especially concerning fairness. In contrast to this suggestion, it is argued that such an approach risks suffering from the irrrelevance or insufficiency they warn against. This is for a number of reasons: lack of comprehensiveness, lack of guidance for how to assess ethical issues within the "black box" of A4R as to issues covered, competence and legitimate arguments and finally seemingly accepting consensus as the final verdict on ethical issues. We argue that the HTA community is already in a position to move beyond this black box approach.

  • 1478.
    Sandman, Lars
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Prioriteringscentrum, Linköpings universitet.
    Molander, Ulla
    Benkel, Inger
    Developing organisational ethics in palliative care: a three level approach.2015Ingår i: Nursing Ethics, ISSN 0969-7330, E-ISSN 1477-0989, Vol. 24, nr 2, s. 138-150, artikel-id 0969733015595542Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 1479.
    Sandsjö, Leif
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Alwin, Jenny
    Linköping University.
    Sörbo, Ann
    Södra Älvsborg Hospital.
    Lindgren, Marie
    Linköping University Hospital.
    Ertzgaard, Per
    Linköping University.
    Participants' views on the blinding aspect  of a RCT study - Experiences from evaluation of a TES concept for self-administered treatment of spasticity2018Ingår i: ISEK 2018 - The XXII Congress of the International Society of Electrophysiology and Kinesiology: Univeristy College Dublin, Dublin, Ireland, June 30th - July 2nd, 2018 / [ed] Madeleine Lowery, Dublin: University College Dublin Press, 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 1480.
    Sandsjö, Leif
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Candefjord, Stefan
    SAFER/Chalmers University of Technology.
    Vulnerable Road Users: An eCall service for two-wheel vehicle users2015Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Vulnerable road users (VRUs) make up an increasing proportion of killed and severely injured in road traffic accidents. A way of reducing the consequences of road traffic accidents is to make efforts to reduce the time to find the crash site and perform appropriate rescue actions. Automatic Crash Notification (ACN) systems have been developed during the last two decades and are now featured in many modern cars. The European eCall initiative makes an automatic emergency call–function mandatory in all new cars introduced to the European market from 2017.

    The aim of this pre-study was to investigate the possibilities and the potential value of implementing an eCall functionality for VRUs with special focus on two-wheelers and bicyclists.

    This pre-study found a few existing products and services related to the ACN/eCall concept aimed at VRUs, but that there is still a vast potential for further initiatives and development. A pilot study performed as part of this pre-study demonstrated that smartphone technology can be used to detect an accident/fall and in addition also may provide information on the impact experienced by the VRU. Further, that this information can contribute significantly to the postcrash rescue activities and this way reduce the accident-related consequences to the individual.

  • 1481.
    Sandsjö, Leif
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. MedTech West/SAFER.
    Candefjord, Stefan
    Signals and Systems, Chalmers.
    Sjöqvist, Bengt Arne
    Signals and Systems/Chalmers.
    Statistikinsamling och automatiskt olyckslarm för trafik med fyrhjulingar via en smartmobilplattform2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 1482.
    Sandsjö, Leif
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Eriksson, Thomas
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    eNursing - IT-stöd i omvårdnadsteamets arbete: FoU - Bidrag & behov (eNursing WP4)2016Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 1483.
    Sandsjö, Leif
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Guo, Li
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Scan-to-knit - A platform for personalised smart textiles research and develoment with a special focus on prosthetics2018Ingår i: ISEK 2018 - The XXII Congress of the International Society of Electrophysiology and Kinesiology: University College Dublin, Dublin, Ireland, June 30th - 2nd July, 2018 / [ed] Madeleine Lowery, Dublin: University College Dublin Press, 2018, s. 222-223Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 1484.
    Sandsjö, Leif
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ragnerius, Anna
    Signals and Systems/Chalmers.
    Widelund, Frida
    Signals and Systems/Chalmers.
    Candefjord, Stefan
    Signals and Systems/Chalmers.
    Rundqvist, Karin
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Nilsson, Erik
    Swerea/IVF.
    Persson, Nils-Krister
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    A piezoelectric smart textile sock for gait analysis - A feasibility study2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 1485.
    Sandsjö, Leif
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. SAFER Vehicle and Traffic Safety Centre, Chalmers University of Technolgy, Gothenburg.
    Sjöqvist, Bengt Arne
    SAFER Vehicle and Traffic Safety Centre, Chalmers University of Technolgy, Gothenburg.
    Candefjord, Stefan
    SAFER Vehicle and Traffic Safety Centre, Chalmers University of Technolgy, Gothenburg.
    A Concept for Naturalistic Data Collection for Vulnerable Road Users Using a SmartPhone-based Platform2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper presents a smartphone-based platform for large-scale, low-cost, long-term naturalistic data collection aimed at vulnerable road users (VRUs). The approach taken is to collect naturalistic movement data from VRUs based on information from the embedded sensors in high-end smartphones. The Smartphone application, LogYard, developed in the current study, allows the recording of high quality data (tri-axial acceleration and rotation at 100 Hz plus GPS position and velocity each second). This way, large data quantities from ATV drivers’ movements during daily use in different use cases, can be transferred from a large number of users and accumulated in a cloud-based server for off-line analysis.

    Apart from the description on how data is recorded and managed in the smartphone-based platform, also a procedure on how to include participants to studies and how private integrity issues and informed consent can be handled from a distance is presented.

    By means of the presented smartphone based platform, large number of participants taking part in several parallel on-going studies can be easily administered. This makes the platform a powerful tool to use in large-scale, low-cost, long-term studies providing data from large groups of study participants.

    The information made available this way can be used to develop automatic crash notification (ACN) systems directed to VRUs based on identifying movements outside what is “normal” for bicyclists, mopedists, motorcyclists and ATV users.

  • 1486.
    Sandsjö, Leif
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjöqvist, Bengt Arne
    SAFER Vehicle and Traffic Safety Centre, Chalmers University of Technology, Gothenburg, SWEDEN.
    Candefjord, Stefan
    SAFER Vehicle and Traffic Safety Centre, Chalmers University of Technology, Gothenburg, SWEDEN.
    Can a regular smartphone be used as an automatic crash notification system for vulnerable road users?2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    BACKGROUND

    To reduce the effects of a traffic accident it is essential to transport the casualties to the right care facility with minimal delay. For (single) accidents involving Vulnerable Road Users (VRUs) it is often a problem to know about and report the accident and its location swiftly, and thereby the rescue gets delayed. EU's eCall regulation requires future cars to be equipped with Automatic Crash Notification (ACN), which notifies 112 with the vehicle’s exact location (GPS) in case of a crash.

    Today’s smartphones are equipped with high quality movement sensors (accelerometers, gyroscopes, magnetometers), GPS and SMS functionality, i.e. key components of an ACN. Thus, the aim of this study was to explore the feasibility to develop ACN for VRUs based on regular smartphones. 

    METHODSWe have focused on recording normal activity from bicyclists, horse-back riders, and ATV (All Terrain Vehicle) users, i.e. three different VRU categories who could benefit from an ACN system. Based on these recordings and simplified crash tests/simulations we have developed algorithms for incident detection, i.e. activities which are recognized as non-normal and should be reported as a potential accident.

    RESULT A fully functional ACN app for bicyclists (available from Google Play) and a beta prototype for horse-back riders have been developed. ATV use may be the most challenging of the three VRU groups, as ATVs are often used at low velocities and may rollover without causing high impact to the driver. A first prototype of an ACN algorithm for ATV users resulted in 13 false alarms during 49 hours, i.e. about one every fourth hour. The current development is focused on improving the accuracy of incident detection for ATVs, firstly by decreasing the number of false alarms.

    CONCLUSIONSThis work demonstrates the feasibility of smartphone based ACN systems for VRUs.

  • 1487.
    Sandvik, Ann-Helén
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Eriksson, Katie
    Åbo Akademi.
    Hilli, Yvonne
    Nord Universitet.
    Understanding and formation: the essence in becoming a caring nurse2018Ingår i: https://elsevier.conference-services.net/secureProgramme.asp?conferenceID=4188&uID=830778, Vikby, 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Understanding and formation - the essence in becoming a caring nurseA-H. Sandvik*2,3, K. Eriksson2, Y. Hilli1,31Novia university of applied sciences, Finland, 2Åbo Akademi University, Finland, 3BoråsUniversity, SwedenIntroduction: Nurse education most often focus on a linear problem-solving process,exemplifying a narrow, technical rationality (Benner & Sutphen 2007). In other words, attentionis largely given to tasks or technical skills (Mulcahy 2011), while the focus rather should be ondeveloping students' understanding (Gustavsson 2011). There is need for a new approach thattargets the processes of becoming and supports identity formation, with the key purpose ofdeveloping professional ways of being, rather than simply knowledge and skills (Dall’Alba2009).Aim: The aim was to clarify the meaning and essence of understanding, as well as to exploreand deepen the understanding of student nurses' processes of understanding and becoming,with the intention of developing a theory model for caring didactics.Methods: The study had a hermeneutical approach and was based on qualitative andquantitative data. The study was longitudinal and followed the students at three universitiesthroughout the education.Findings: Understanding was perceived as an unlimited, endless movement, which can beillustrated as a lemniscate, i.e. a lying eight. Seeing, knowing and becoming are the warpthreads that constitutes the lemniscate. These interwoven threads run throughout the sevenstages of the lemniscate. The infinite spiral movement leads to an ever-increasing degree offormation (Bildung). The lemniscate of understanding circles around two hubs, ethos and arête.A caring culture encloses the lemniscate of understanding, it provides the life space ofunderstanding, and the prevailing basic values are expressed in the culture of the learningspace.Conclusion: Learning and understanding is a process of formation (Bildung). It is not merelylearning and training, but having the opportunity and space to grow into the person one is meantto be. It is not sufficient to confine education to mediation of knowledge and technical skills,whereas true understanding and learning involves a transformation of oneself as a person.There is a need to emphasize this and give it a more prominent position in the nursingeducation.References:Benner, P., & Sutphen, M. (2007). Learning across the professions: The clergy, a case in point.Journal of Nursing Education, 46(3), 103-108.Dall’Alba, G. (2009). Learning to be professionals. Dordrecht: Springer.Gustavsson, B. (2011). Att humanisera och demokratisera utbildning. [To humanize anddemocratize education]. In M. Jensen (Ed.), Lärandets grunder. [The basis for learning] (pp.237-251). Lund: Studentlitteratur.Mulcahy, D. (2011). Teacher professional becoming: A practice-based, actor-network theoryperspective. In L. Scanlon (Ed.), 'Becoming' a professional: An interdisciplinary analysis ofprofessional learning (pp. 219-244). Dordrecht: Springer.Keywords: understanding, becoming, Bildung, formation

  • 1488. Sandvik, Ann-Helén
    et al.
    Melender, Hanna-Leena
    Jonsén, Elisabeth
    Jönsson, Gunilla
    Salmu, Marita
    Hilli, Yvonne
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Yrkeshögskolan Novia.
    Sjuksköterskestudenters erfarenheter av sin första kliniska utbildningsperiod - en nordisk kvantitativ studie2012Ingår i: Vård i Norden, ISSN 0107-4083, E-ISSN 1890-4238, Vol. 32, nr 3Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 1489.
    Sanfridsson, J
    et al.
    Department of Medicine, Centre for Resuscitation Science, Karolinska Institute.
    Sparrevik, J
    Västerbotten Emergency Medical Services.
    Hollenberg, J
    Department of Medicine, Centre for Resuscitation Science, Karolinska Institute.
    Nordberg, P
    Department of Medicine, Centre for Resuscitation Science, Karolinska Institute.
    Djärv, T
    Department of Medicine, Centre for Resuscitation Science, Karolinska Institute.
    Ringh, M
    Department of Medicine, Centre for Resuscitation Science, Karolinska Institute.
    Svensson, L
    Department of Medicine, Centre for Resuscitation Science, Karolinska Institute.
    Forsberg, S
    Department of Medicine, Centre for Resuscitation Science, Karolinska Institute.
    Nord, A
    Department of Medicine, Centre for Resuscitation Science, Karolinska Institute.
    Andersson Hagiwara, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Claesson, A
    Department of Medicine, Centre for Resuscitation Science, Karolinska Institute.
    Drone delivery of an automated external defibrillator - a mixed method simulation study of bystander experience.2019Ingår i: Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine, ISSN 1757-7241, E-ISSN 1757-7241, Vol. 27, nr 1, artikel-id 40Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) affects some 275,000 individuals in Europe each year. Time from collapse to defibrillation is essential for survival. As emergency medical services (EMS) response times in Sweden have increased, novel methods are needed to facilitate early treatment. Unmanned aerial vehicles (i.e. drones) have potential to deliver automated external defibrillators (AED). The aim of this simulation study was to explore bystanders' experience of a simulated OHCA-situation where a drone delivers an AED and how the situation is affected by having one or two bystanders onsite.

    METHODS: This explorative simulation study used a mixed methodology describing bystanders' experiences of retrieving an AED delivered by a drone in simulated OHCA situations. Totally eight participants were divided in two groups of bystanders a) alone or b) in pairs and performed CPR on a manikin for 5 minutes after which an AED was delivered by a drone at 50 m from the location. Qualitative data from observations, interviews of participants and video recordings were analysed using content analysis alongside descriptive data on time delays during bystander interaction.

    RESULTS: Three categories of bystander experiences emerged: 1) technique and preparedness, 2) support through conversation with the dispatcher, and 3) aid and decision-making. The main finding was that retrieval of an AED as delivered by a drone was experienced as safe and feasible for bystanders. None of the participants hesitated to retrieve the AED; instead they experienced it positive, helpful and felt relief upon AED-drone arrival and were able to retrieve and attach the AED to a manikin. Interacting with the AED-drone was perceived as less difficult than performing CPR or handling their own mobile phone during T-CPR. Single bystander simulation introduced a significant hands-off interval when retrieving the AED, a period lasting 94 s (range 75 s-110 s) with one participant compared to 0 s with two participants.

    CONCLUSION: The study shows that it made good sense for bystanders to interact with a drone in this simulated suspected OHCA. Bystanders experienced delivery of AED as safe and feasible. This has potential implications, and further studies on bystanders' experiences in real cases of OHCA in which a drone delivers an AED are therefore necessary.

  • 1490.
    Sanfridsson, Jonna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sparrevik, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    En simulerad HLR-situation där hjärtstartare levereras med drönare: Ett kvasiexperiment med en eller två närstående på plats2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige drabbas cirka 5000 personer av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus varje år. Tiden är en viktig faktor för patientens överlevnad och irreversibla skador på kroppen sker redan efter cirka 5 minuter. Chansen att överleva ett plötsligt hjärtstopp är helt beroende av tidigt utförd hjärt-lungräddning (HLR) samt tidig behandling med en hjärtstartare. Ambulansens framkörningstid har ökat de senaste åren. Tidigare studie visar tidsvinsterna med att en hjärtstartare skickas med drönare i väntan på att ambulans anländer. Det finns dock inga studier som undersöker närståendes upplevelser och hur de interagerar med en drönare som kommer med en hjärtstartare. För att få kunskap om vilket emotionellt och praktiskt stöd de närstående behöver och hur bästa möjliga handlingsberedskap kan skapas vid dessa hjärtstoppssituationer bör en sådan studie utföras.

    Syftet med studien var att beskriva och förstå närståendes upplevelser och handlingsförmåga i en prehospital HLR-situation där hjärtstartare levereras med en drönare, samt hur situationen påverkas av att vara en eller två närstående på plats. Den metod som användes var ett kvasiexperiment med två jämförande grupper. Åtta studiedeltagare genomförde två olika typer av simuleringar där de hittade sin anhöriga medvetslös på golvet i hemmet. 112 larmades och en hjärtstartare levererades med drönare. Simuleringarna filmades och deltagarnas intervjuades. Resultatet redovisas med hjälp av tre generiska kategorier: Teknik och handlingsberedskap; Stöd från samtalet med larmoperatören samt Hjälpen och beslutsfattande. De mest framträdande slutsatserna av resultatet var att stress har en negativ inverkan på följsamheten samt att ”hands-off” tiden (den tiden ingen närstående befinner sig bredvid patienten och kan utföra kompressioner) skiljer sig markant om det är en eller två närstående på plats.

  • 1491.
    Schmidbauer, Simon
    et al.
    Lund University.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Karlsson, Thomas
    Sahlgrenska University Hospital.
    Axelsson, Christer
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Friberg, Hans
    Lund University.
    Use of automated chest compression devices after out-of-hospital cardiac arrest in Sweden.2017Ingår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 120, s. 95-102, artikel-id S0300-9572(17)30603-2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To evaluate the implementation of automated chest compression cardiopulmonary resuscitation (ACC-CPR) after out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) in Sweden during the years 2011 through 2015. The association between ACC-CPR and 30-day survival was studied as a secondary objective.

    METHODS: The Swedish cardiopulmonary resuscitation registry is a prospectively recorded nationwide registry of modified Utstein parameters including all patients with attempted resuscitation after OHCA. Propensity score matching (PSM) was used to adjust for known confounders in the secondary analysis.

    RESULTS: Of the 24,316 patients included in the study population, 32.4% received ACC-CPR, with substantial regional variation ranging from 0.8% to 78.8%. Male gender and an initial shockable rhythm were associated with ACC-CPR, whereas crew witnessed status was associated with manual CPR. Potential markers of prolonged resuscitation attempts (drug administration and endotracheal intubation) were more prevalent in the ACC-CPR group. The unadjusted 30-day survival rate was 6.3% for ACC-CPR patients. The adjusted odds ratio for 30-day survival regarding use of an ACC device was 0.72 (95% CI 0.62-0.84, p<0.001, n=13922).

    CONCLUSION: The use of ACC devices varied significantly between Swedish regions and overall survival to 30days was low among patients receiving ACC-CPR. Although measured and unmeasured confounding might explain our finding of lower survival rates for patients exposed to ACC-CPR, specific guidelines recommending when and how ACC-CPR should be used are warranted as there might be circumstances where these devices do more harm than good.

  • 1492. Schneegass, Stefan
    et al.
    Hassib, Mariam
    Zhou, Bo
    Cheng, Jingyuan
    Seoane, Fernando
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. KTH-School of Technology and Health.
    Amft, Oliver
    Lukowicz, Paul
    Schmidt, Albrecht
    SimpleSkin: towards multipurpose smart garments2015Ingår i: Proceedings of the 2015 ACM International Joint Conference on Pervasive and Ubiquitous Computing and Proceedings of the 2015 ACM International Symposium on Wearable Computers, ACM Publications, 2015, s. 241-244Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 1493.
    Segerdahl, Eva
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Solymar, Anna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patienters upplevelser av hjärtinfarkt utifrån ett existentiellt perspektiv2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hjärt-kärlsjukdom är sammanlagt den största orsaken till dödsfall i västvärlden. Trots att det förebyggande arbetet har lett till färre insjuknande så är det fortsatt den största dödsorsaken i Sverige. Att drabbas av sjukdom kan leda till en känsla av att inte längre känna sig hemma i den egna kroppen och vår syn på kroppen påverkar hur vi definierar hälsa och sjukdom. En kroppslig åkomma berör hela människan inte bara kroppen. Vårdvetenskaplig forskning visar att människor med svår sjukdom kan uppleva hälsa då sjukdom inte är något absolut även om den hastigt kan förändra vårt vardagliga liv. Genom att utgå från en holistisk människosyn i vårdandet där kropp själ och ande ses som en enhet kan den existentiella kris som kan upplevas vid sjukdom lindras. Detta blir möjligt genom att använda livsvärldsteorin som ett centralt redskap i vården och i vårt förhållande till patienten.

    Syftet med denna studie är att belysa patienters upplevelser av en hjärtinfarkt utifrån ett existentiellt perspektiv. Vi har genomfört en litteraturstudie enligt Axelssons modell och analyserat ett urval av tidigare utförda studier inom området. Litteraturstudien visar att många patienter upplevde att hjärtinfarkten medförde stora förändringar i livet.  Det var viktigt att finna en mening i det som hänt samt att förstå vad som orsakat infarkten. Patienterna beskrev den första tiden som en tid då de var i behov av stöd från omgivningen eller en högre makt. Det är därför viktigt att sjuksköterskor lyssnar till och vågar möta existentiella frågor och den oro som kan väckas hos patienter efter genomgången hjärtinfarkt.

  • 1494.
    Segergren, Johannes
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Svensson, Sofie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Nurses’ Experiences of Teaching Family Planning: A Minor Field Study in the Region of Rufiji in Tanzania2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study was funded by a scholarship from the Swedish International Development Cooperation Agency (SIDA) as a Minor Field Study. The social economic development in Tanzania is a major challenge due to a continuing high rate of population growth. A growing   population   puts   increased   strain   on   healthcare,   food   supply   and   the environment.  Early childbearing limits women’s ability to educate themselves and contribute to society. The definition of family planning (FP) is to keep a sustainable population growth through reducing the family size. The government of Tanzania has developed  a  plan  for  FP,  which  includes  a  goal  that  60  percent  of  women  in reproductive age will use contraceptives in 2015. Healthcare professionals have a great potential to encourage lifestyles changes. It is therefore important to investigate the nurses’ experiences of teaching FP to increase the knowledge about their experiences.

    The aim of the study is to investigate nurses’ experiences of education about FP in the Rufiji district in Tanzania. This is a qualitative study and the data was collected through interviews using a semi structured open-ended question guide. The nurses’ experiences of teaching patients in FP concerns four different areas. Firstly, they have a variety of strategies to execute the education. Secondly, they describe what is necessary to create a meeting with the patient. Thirdly, the patients have needs that have to be met in a learning situation. Finally, even though it’s subtle, they empower the patient, which lays the foundation for making lifestyle changes. The key finding that the nurses spoke of as the  most  important  factor  when  teaching  is  the  importance  of  creating  a  good relationship with the patient.

  • 1495.
    Selander, Josefin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Skogsäter, Cecilia
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hälsovinster efter en överviktsoperation: En litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ur ett globalt perspektiv ökar fetman i takt med den ohälsosamma livsstilen människanidag lever. I takt med den ökande fetman stiger antalet överviktsoperationer. Enöverviktsoperation innebär att magsäcken på patienten förminskas eller delvis tas bortså att mättnadskänsla uppkommer snabbare och det får plats mindre mängd mat imagsäcken. Detta leder i slutändan till att patienten går ner i vikt och får etthälsosammare liv. En stor viktnedgång leder till fysiska hälsovinster, det är ocksåviktigt att belysa om psykiska hälsovinster också är ett resultat av viktnedgången. Enstor viktnedgång leder till att lös hud kan uppkomma, det kan vara något som kan varaen bidragande faktor till förändring i självkänsla. Syftet med studien är att undersökaom patienters självkänsla förändras efter en överviktsoperation. En litteraturstudie hardärför gjorts där totalt 11 artiklar av både kvantitativ och kvalitativ metod analyseratsoch sammanställts. Resultatet mynnar ut i fyra teman; självkänsla, det nya jaget, ångestoch depression och livskvalité. En överviktsoperation leder till en högre livskvalité ochen högre självkänsla i takt med att viktnedgången fortskrider. Dock är det inte sompatienterna trodde eller önskade att det skulle vara men det är bättre än innan operation.Den lösa huden var något som kunde bidra till en sämre självkänsla och ångest inför sinegen kropp och många patienter ville därför genomgå plastikkirurgi för att bli av medden lösa huden.

  • 1496.
    Sennow, Ulrika
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ådin, Nilantika
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kvinnors upplevelse av pumpning vid inledande amningssvårigheter2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att amma är inte enbart en fysiologisk process utan har även en själslig och existentiell dimension. Amningen ses som en väg in i moderskapet och beskrivs som en strävan mot att bli den goda modern. Forskningen visar att bröstmjölk och amning har många gynnsamma hälsoeffekter för både mor och barn. Barnmorskans kompetensområde omfattar sexuell- och reproduktiv hälsa, i detta ingår att kunna ge stöd och råd vid amning och amningssvårigheter. Barnmorskan har en viktig roll i etablerandet av amningen. Huruvida kvinnan fortsätter att amma eller om det blir en lyckad amning är även ett resultat av vårdgivarnas attityder, förhållningssätt och vårdrutiner. Om barnet av någon anledning inte kan amma så måste mamman mjölka ut och ge sin bröstmjölk på andra sätt än genom amning för att upprätthålla sin bröstmjölksbildning. För att kunna förbättra vården och stärka kvinnor som behöver pumpa behövs mer kunskap om hur kvinnor upplever det att inleda amning genom pumpning. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av pumpning vid inledande amningssvårigheter. En kvalitativ innehållsanalys har använts som metod. I resultatet framkom ett tema vilket var Pumpning hjälper och stjälper kvinnors tilltro till sin egen förmåga att amma. Detta tema omfattas av fyra kategorier; viljan att amma motiverar pumpning; pumpning som ett hinder i det dagliga livet, pumpning medför en känslomässig påverkan samt barnmorskans amningsstödjande roll är betydelsefull. Pumpningen påverkar kvinnans uppfattning om sig själv och sin kropp. Som barnmorska är det viktigt att sätta sig in i kvinnans mål, erfarenheter och behov för att kunna stötta och hjälpa kvinnan på bästa sätt.

  • 1497.
    Seoane, Fernando
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. KTH-School of Technology and Health.
    Abtahi, Shirin
    Karolinska University Hospital.
    Abtahi, Farhad
    KTH-School of Technology and Health.
    Ellegård, Lars
    Sahlgrenska University Hospital.
    Johannsson, Gudmundur
    Sahlgrenska University Hospital.
    Bosaeus, Ingvar
    University of Gothenburg.
    Ward, Leigh
    University of Queensland.
    Slightly superior performance of bioimpedance spectroscopy over single frequency regression equations for assessment of total body water2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 1498.
    Seoane, Fernando
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. KTH-School of Technology and Health.
    Abtahi, Shirin
    Karolinkska University Hospital.
    Abtahi, Farhad
    KTH-School of Technology and Health.
    Ellegård, Lars
    University of Gothenburg.
    Johannsson, Gudmundur
    University of Gothenburg.
    Bosaeus, Ingvar
    University of Gothenburg.
    Ward, Leigh C
    University of Queensland.
    Mean Expected Error in Prediction of Total Body Water.: A True Accuracy Comparison between Bioimpedance Spectroscopy and Single Frequency Regression Equations.2015Ingår i: BioMed Research International, ISSN 2314-6133, E-ISSN 2314-6141, Vol. 2015Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 1499.
    Seoane, Fernando
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi. Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Karolinska Institutet.
    Atefi, Seyed Reza
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi. Harvard Univsersity.
    Electrical bioimpedance enabling prompt intervention in traumatic brain injury2017Ingår i: SPIE Micro-and Nanotechnology Sensors, Systems, and Applications IX, 2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 1500.
    Seoane, Fernando
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. KTH-School of Technology and Health.
    Atefi, Seyed Reza
    Harvard Univsersity.
    Tomner, Jens
    Karolinska Hospital.
    Kostulas, Konstantinos
    Karolinska Hospital.
    Lindecrantz, Kaj
    KTH-School of Technology and Health.
    Electrical Bioimpedance Spectroscopy on Acute Unilateral Stroke Patients: Initial Observations regarding Differences between Sides2015Ingår i: BioMed research international, Vol. 2015Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
27282930313233 1451 - 1500 av 1657
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf