Endre søk
Begrens søket
27282930313233 1451 - 1500 of 1691
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1451.
    Rane, Rebecca
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Spahic, Amela
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Boken som ett redskap: En studie om hur förskollärare stödjer barns språkutveckling.2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning

    Som blivande förskollärare intresserar vi oss för yngre barns språkutveckling. Vi vill fokusera på hur pedagoger använder böcker som redskap för att stödja och stärka barns språkutveckling. Vi anser att det är viktigt att vara aktiv och bjuda in barnen till en dialogisk och utforskande läsning tillsammans för att stimulera barnen i deras utveckling och lärande gällande språket.

    Syfte

    Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare använder sig av böcker som ett verktyg för att stödja och stimulera barns språkutveckling.

    Metod

    För att få svar på våra forskningsfrågor valde vi kvalitativ metod med intervjuer som tillvägagångssätt. Detta gjorde vi för att det var ett bra sätt att få mycket information om ämnet vi har valt att undersöka, samt för att ge oss en helhetsbild utifrån vårt syfte och forskningsfrågor.

    Resultat

    Resultatet visar att förskollärarna är medvetna om att de ska vara aktiva läsande förebilder för barnen där de ska inspireras och få intresse för böcker och läsning. Förskollärarna ser fördelar med spontana lässtunder under dagen i en läsmiljö där språkutvecklingen blir en central del i olika sammanhang i verksamheten.

  • 1452.
    Rapp, Daniel
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Zollfrank, Nina
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Det är inte bara frisk luft och att röra sig: Fem förskollärares beskrivningar av utomhuspedagogik2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Inledning

    Vi lever i ett samhälle där större delen av våra liv pågår inomhus, så även lek och undervisning i förskolan. Platsens betydelse för lärandet genomsyrar utomhuspedagogiken och har en stor roll i hur barn lär och förankrar kunskap. Denna studie handlar om att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete med utomhuspedagogik.

    Syfte och frågeställning

    Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete med utomhuspedagogik i förskolan i relation till utveckling och lärande. Studiens frågeställningar är: Hur beskriver förskollärare sitt förhållningsätt till utomhuspedagogik? Hur beskriver förskollärare platsens betydelse för lärandet? Hur beskriver förskollärare det sociala samspelet hos barn utanför förskolans väggar?

    Metod

    Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i vår studie med semistrukturerade intervjuer. Fem förskollärare har intervjuats för att skapa en uppfattning om hur utomhuspedagogik beskrivs och används i förskolan.

    Resultat

    Studiens resultat påvisar att samtliga förskollärare som deltagit har en positiv inställning till utomhuspedagogik. Det finns ett stort engagemang och en vilja att använda utomhuspedagogik som ett verktyg för att främja hälsa, utveckling och lärande hos barnen. Platsens betydelse för lärandet har enligt förskollärarna en central roll i förskolan och att flytta lärandet till sitt naturliga sammanhang ger många gynnsamma fördelar. Förskollärare beskriver hur barns lärande och utveckling påverkas positivt av att skapa konkreta lärandesituationer där barnen får möta undervisningen i sin rätta kontext. Vidare framhålls utomhuspedagogikens förmåga att främja socialt samspel och samarbete hos barn. Att möta nya platser och ta del av olika kulturella sammanhang tillsammans utmanar barnen vilket förskollärarna belyser. Resultatet visar att utomhuspedagogik kan fungera som ett pedagogiskt verktyg för varierade undervisningsformer och ger förskollärare möjlighet att arbeta ämnesöverskridande och situationsbundet.

  • 1453.
    Rappéll, Madeleine
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Wilgotson, Maria
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Elever med särskild begåvning.: Lärares och specialpedagogers perspektiv2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En  särskilt  begåvad  elev  anses  ha  en  hög  förmåga  inom  ett  specifikt  område.  Särskilt begåvade elever har en intellektuell begåvning, vilken kan vara exempelvis språklig eller matematisk. Särskilt begåvade elever är ingen homogen grupp. Deras begåvning kan vara knuten till ett eller flera områden, men det är inte alltid som begåvningen tar sig uttryck i skolprestationer. Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på vilka förkunskaper och erfarenheter som lärare och specialpedagoger har av de särskilt begåvade eleverna. Vi vill även undersöka vilka stöd och anpassningar som de ger till de särskilt begåvade eleverna i årskurs 4-6. Vidare vill vi undersöka om det finns några skillnader mellan lärares och specialpedagogers uppfattningar om särskilt begåvade elever. Den kvalitativa metoden intervju har använts för att få svar på syfte och forskningsfrågor i arbetet. Urvalet består av verksamma specialpedagoger och lärare i grundskolan. Intervjuerna är utförda för att se om det finns en skillnad i vilken kunskap lärare och specialpedagoger besitter och hur de arbetar med de särskilt begåvade eleverna. I studien medverkar fyra lärare och fyra specialpedagoger. Resultaten visar att såväl lärare som specialpedagoger behöver mer kunskap om särskild begåvning, för att de på ett gynnsamt sätt ska kunna bemöta dessa elever. De pedagoger som deltagit i intervjuerna har delade meningar om de besitter tillräckligt med kunskap om ämnet eller inte. Dock är samtliga respondenter överens om att det är viktigt att särskilt begåvade elever får de anpassningar och det stöd som de behöver.

  • 1454.
    Rappéll, Madeleine
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Wilgotson, Maria
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Elever med särskild begåvning.: Vilket stöd får elever med särskild begåvning i matematik?2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Arbetet i föreliggande text handlar om elever med särskild begåvning inom ämnet matematik. Med elever med särskild begåvning menas särbegåvade elever som har en hög intelligensnivå, IQ (Pettersson 2011, s.13). Elever med särskild begåvning är i behov av anpassningar och stöd vilket de inte alltid får i skolan. Arbetet belyser på grund av detta vilka anpassningar och stöd som särbegåvade elever får samt hur lärare och skolor identifierar dessa elever. Syftet med vårt arbete är att få kunskap om tidigare forskning om särbegåvade elever i matematik. Vi har på grund av detta valt att se över vilka anpassningar och stöd som de särbegåvade eleverna får i skolan genom att granska vad olika studier kommit fram till. Studierna är gjorda i Sverige men även i länder som Storbritannien, Turkiet och USA. Vi har valt att se över vad som utmärker forskning om hur särbegåvade elever kan utvecklas medeller utan stöd samt anpassningar och hur de gagnas av stöd om de har tillgång till detta.

  • 1455.
    Rashad Ahmed, Yad
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Läs- och skrivsvårigheter: användandet av IKT som stöd2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Dagens samhälle är ett informationssamhälle där informations- och kommunikationsteknologi (IKT) används oftare. Det är av vikt att integrera IKT-användandet hos elever i tidig ålder. Denna studie handlar om att analysera i vilken utsträckning IKT används och till vad IKT används. Regeringskansliet (2017) hävdar att ändringar i läroplanen avser att eleverna ska kunna lösa problem med hjälp av användningen av digitala verktyg. Ändringarna avser även att eleverna ska kunna arbeta med digitala texter, medier och digitala verktyg. Från och med 1 juli 2018 kommer förändringarna att börja gälla där det står tydligare om digital kompetens i läroplaner, kursplaner och ämnesplaner. Dagens samhälle som vi lever i innebär digitalisering. De nya förändringarna i styrdokumenten kommer förhoppningsvis bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar dem och hur det påverkar samhället. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) (2015) skriver att vi är unika individer, alla lär sig på olika sätt och med hjälp av rätt verktyg kan vi nu nå målen i skolämnena. Syftet med studien är att undersöka vilka begränsningar det kan finnas med IKT vid läs- och skrivsvårigheter. Avsikten är att se hur ofta och hur mycket lärare och elever använder IKT i skolan i dessa sammanhang. Den tillämpade metoden i studien är kvantitativ metod, enkät som verktyg. Vid analys av enkäten användes statistikprogrammet SPSS. I undersökningen deltog 100 lärare. 78 enkäter var fullständiga och 22 enkäter hade visst internt bortfall, för att respondenterna valde att inte svara på alla frågor. I resultatet av undersökningen framkom det att lärare använder IKT för att stödja läs- och skrivsvårigheter i varierad omfattning. I studiens undersökning visar det sig att 69 av 81 lärare ser en tydlig koppling mellan elevernas inlärning och användandet av IKT. Det framkom även i undersökningen att de lärare som inte har intresse av IKT- användning ser inte eleverna som medskapare eller ser inte IKT- användningen som specialanpassning. Resultatet visar även att de lärare som inte har något intresse av IKT anser sig inte ha den kunskap som behövs i IKT-användningen.

  • 1456.
    Rask Swensson, Christina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Tyrén, Lena
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    80-talet: ”All utbildning skall främja de studerandes personliga utveckling.”2015Inngår i: Rustade för framtiden: personliga betraktelser över 50 års förskollärarutbildning i Borås / [ed] Irene Arvidsson, Borås: Högskolan i Borås, 2015, s. 67-76Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 1457.
    Reis, Maria
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Rönnerman, Karin ()
    Barns matematiserande i förskolan ur ett variationsteoretiskt perspektiv2008Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 1458.
    Reis, Maria
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Emanuelsson, Jonas
    Ottosson, Torgny
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    The development of toddlers’ mathematical activity in preschool2009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The focus of this paper is to describe and discuss what resources toddlers' use to develop basic mathematical competence in a preschool setting. This development is described from the point of departure of the theory of variation and a Gibsonian view on perception, in terms of differences and similarities in a temporal sequence of situations where toddlers work with concrete materials such as building blocks of different kinds. The data consists of video documentations of children's everyday activities. We argue that we can see that the children have different ways of handling the tasks and situations at hand. The children can often discern where an object should be placed in relation to other objects according to relative size, orientation and rotation. When the task is changed, to a large extent the children has to "start from the beginning" often and has difficulties in generalising previous experiences, and previously used resources when working with other tasks.

  • 1459.
    Richards, Tobias
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Erikson, Martin G
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Eriksson, Anita
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Nagy, Agnes
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Johnson, Erland
    A conceptual model of how research can influence student development2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 1460.
    Rodriguez, Jessica
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Rylander, Mikaela
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Förskollärares förhållningssätt till naturvetenskap i inomhusmiljön: Inte bara djur och natur.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vi upplever att förskollärare finner naturvetenskapen svår och därmed undviker den. Därför har vi valt att göra en studie där syftet är att belysa förskollärares förhållningssätt till naturvetenskap i inomhusmiljön. För att få en bredare uppfattning har vi utifrån syftet skapat frågeställningarna: Hur framställer förskollärare sitt arbete kring naturvetenskap i inomhusmiljön, på vilket sätt är naturvetenskapliga ämneskunskaper av betydelse för att upptäcka naturvetenskapliga situationer i inomhusmiljön samt i vilka situationer anser förskollärare att naturvetenskapliga fenomen i inomhusmiljön uppmärksammas. Förskollärarna har i uppdrag att stimulera barnens intresse i naturvetenskap genom att utgå från barnens erfarenhetsvärld för att göra det roligt. Tidigare forskning framställs genom olika studier som redogör bland annat för förskollärares naturvetenskapliga utbildning, förskollärares attityder gällande naturvetenskap samt hur förskollärare arbetar på ett närvarande sätt för att väcka barns intressen i naturvetenskap. Vi vill belysa förskollärares förhållningssätt i vår studie genom att utgå från ett pragmatiskt perspektiv då det i ett sådant perspektiv är viktigt att ha ett öppet förhållningssätt. Kvalitativa intervjuer har tillämpats i vår studie för att få en djupare förståelse av förskollärarnas synsätt på naturvetenskap i inomhusmiljön. Ett urval som gjordes var att välja ut fyra för oss bekanta förskollärare då vi ansåg att de skulle ge oss genuina svar. Resultatet av studien visar att svar på frågan gällande hur förskollärare framställer sitt arbete kring naturvetenskap i inomhusmiljön innebär att vara närvarande och medveten. Som svar på frågan om på vilket sätt naturvetenskapliga ämneskunskaper är av betydelse för att upptäcka naturvetenskapliga situationer i inomhusmiljön visar resultatet att ämneskunskaper är viktigt, det förutsätter en självsäkerhet för att kunna fullfölja barnens intressen och frågor. Som svar på frågan i vilka situationer förskollärare anser att naturvetenskapliga fenomen i inomhusmiljön uppmärksammas visar resultatet att matsituationer, ateljé och samling uppmärksammas. Däremot visar resultatet att en förskollärare belyser att naturvetenskap inomhus borde bli en naturlig del där plats inte spelar någon roll. Den viktigaste slutsatsen som kan dras av studien är att förskollärare behöver förändra sin attityd gällande naturvetenskap för att nå ett utforskande arbetssätt som leder till ett öppet förhållningssätt.

  • 1461.
    Rolandsson, Bertil
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Förtroende och säkerhet i transportföretag2006Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 1462.
    Rosen von, Carina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Pielström, Jenny
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    "Då tröstar man den och säger, vill du ha glass?": En studie om konfliktlösningsstrategier i förskolan2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att undersöka barns och förskollärares uppfattningar om hur de löser konflikter på förskolan mellan barn som är oense.

    Våra frågeställningar är

    • Vilka strategier använder förskollärarna och barnen sig av när de löser konflikter mellan barn?

    • Vilken betydelse har miljön på förskolan för barnens samspel enligt förskollärarna?

    Metod

    I studien har kvalitativ metod använts och intervjuer med förskollärare och barn. Intervjuerna har genomförts med två förskollärare och fyra barn.

    Resultat

    I resultatet framgår att barnen anser sig ha ett behov av en förskollärare nära vid konfliktsituationer samtidigt som de påvisar empati när de upplever andra barn oense. I resultatet framkommer även förskollärarnas förslag till konflikthanteringsstrategier samt hur de arbetar förebyggande med konflikter i barngruppen. Förskollärarna markerade miljön som betydelsefull för barns lärande och lek. Det framgår även i resultatet hur förskollärarna anser att barns utveckling har betydelsen för förmågan att lösa konflikter.

  • 1463.
    Rosenqvist, Magdalena
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Anknytning i förskolan: Hur skapar pedagoger trygghet i barngruppen?2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning

    Detta arbete handlar om hur pedagoger arbetar med anknytning i förskolan, i barngrupper, men också hur de arbetar med det enskilda barnet. Utifrån teorier av Bowlby, Ainsworth samt Stern gällande anknytning och omsorg mellan omvårdnadspersoner och barn, vill jag undersöka anknytning i förskolan. Det är anknytningsteorin som är den primära teorin för denna studie.

    Syfte

    Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagoger arbetar med trygghet och anknytning i barngruppen för att alla barn ska känna sig trygga. Utifrån dessa frågeställningar vill jag undersöka problemområdet.

    • Hur beskriver pedagoger goda anknytningsmönster för att få en trygg barngrupp?
    • Hur beskriver pedagoger att de bemöter barn för att de ska känna sig trygga?
    • Vad beskriver pedagoger att de gör för att utveckla en anknytningsroll mellan barn ochpedagoger?

    Metod

    Metoderna som användes var intervju och fokusgruppsintervju som är en del av den kvalitativa metoden. Undersökningarna gjordes i två olika kommuner i olika delar av Sverige.

    Resultat

    Resultatet visar på att pedagoger är väldigt medvetna om vad som krävs för att ett barn ska känna trygghet i barngruppen, men även enskilt. Pedagogerna i denna studie har goda kunskaper om anknytningsteorin och arbetar dagligen med anknytning och utgår alltid från barns behov.

     

  • 1464.
    Rosqvist, Amanda
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Petersson, Liza
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    En bild är inte bara en bild: En kvalitativ studie om bildens betydelse för förskolebarns språkutveckling2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Med hjälp av bilder kan barns utveckling av verbalt språk stödjas. Genom att pedagoger och barn samlas kring bilder i verksamheten kan diskussioner uppkomma vilket kan leda till att barnets verbala språk utvecklas. Vår studie grundar sig i tidigare forskning, litteratur och styrdokument som tar upp bildens betydelse för förskolebarns språkutveckling. Vi kommer att presentera tidigare forskning utifrån estetiska lärprocesser samt användning av bilder i språkutvecklande aktiviteter.

    Syfte

    Vi vill med detta arbete undersöka bildens betydelse när det gäller användning av bilder i förskoleverksamheten och huruvida bilder förfaller kunna stödja förskolebarns språkutveckling. Vill vi även undersöka hur språkutvecklande aktiviteter kan se ut under barns olika åldrar med och utan användning av bilder.

    Metod

    Vårt arbete är en kvalitativ studie där vi använt intervju samt observation som metod. Studien undersöker användningen av bilder och hur bilder kan användas som stöd för barn. Vidare använder vi observation av fri lek och aktivitet som metod för att kunna studera språkanvändning i olika åldrar i relation till bildanvändning. Studien har gjorts på en förskola i mellersta Sverige.

    Resultat

    Resultatet visar att pedagogerna använder sig av bilder i kommunikationen med barnen. Barnen kan göra sig förstådda med hjälp av bilder när det uppstår en frustration som beror på att de inte blir förstådda. Förskollärarna i studien samtalar mycket om deras roll som medvetna pedagoger gällande hur bilder kan användas som ett stöd för det enskilda barnet. Vår studie visade att språkutvecklande aktiviteter skiljer sig åt mellan olika åldrar. De yngre barnen använder också mer icke verbal kommunikation, än de äldre barnen. Ytterligare resultat var att användning av bilder leder till ökad användning av verbalt språk.

  • 1465.
    Rosvall, Per-Åke
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Be and Becoming a Citizen2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 1466.
    Rosvall, Per-Åke
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Democratic Education? Working Class Boys’ Possibilities to Influence within a Vehicle Programme and the Future2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this paper is to explore how young people act and the organisation of school practice, and what possibilities they have of influencing the content and the forms practiced. The study focuses on how the pedagogic practice is organised in one class their first year of upper secondary school, one Vehicle programme class. This embraces questions as: How, where, when and for what cause do students act to influence, and then with what result? Are students offered influence, and in that case which students? How does the organisation of and the content in the pedagogic practice prepare students to act in order to be able to exert influence in the future? These questions have been studied with regard to social background and gender. The analysis has its theoretical base in Bernstein’s theory of pedagogy and code (1990) and feminist perspectives (Arnot, 2006; Gordon, Holland, & Lahelma, 2000). The main results in the analysis are that actions taken to gain influence were rare, that the organisation of and the content in the pedagogic practice was mainly focussed on students as becoming, i. e. it focused students possibilities to be able to influence in the future and not the present. Furthermore, changing of pedagogic content or pedagogic forms was dependent on students’ own actions. There was a lack of teacher organisation to promote student influence. Finally, what was evaluated in the pedagogic practice, i.e. factual learning, did not promote student influence. Method The presentation builds on a one year ethnographic study in a Social science programme class and a Vehicle programme class. In practice this means that the two classes were followed their first year in upper secondary school. All in all there were 136 classroom observations, 55 individual interviews with the students, their teachers and their head teachers and collection of school and teaching material (Hjelmér, Lappalainen, & Rosvall, 2010; Rosvall, 2011a, 2011b). This presentation focuses on the material produced within the Vehicle programme class, but the material from the Social science class is also important in terms to understand processes within education that contributes to reproduction of social classes. This ethnographic study follows a tradition in Scandinavian research of ethnographic studies in sociology of education (Beach, 2010; Larsson, 2006) that researches relationships between social background, gender and education (Gordon, et al., 2000; Öhrn, 2001; Öhrn, Lundahl, & Beach, 2011). Expected Outcomes The paper demonstrates how pedagogic practice was gendered and classed, which had consequences for how students could influence and how students were prepared to influence in the future. Since the Social Science programme mostly attracts students from a middle-class background and the Vehicle programme those with a working-class background, the content in the programmes contributed to reproducing hierarchical social relations. The content for the Vehicle students proved to be simplified, personal and context dependent, whereas the content of the Social Science programme was more advanced, general and context independent, knowledge which, in argumentation for influence, is usually highly valued. In previous research, working class masculinities have often been associated with opposition towards study-oriented subjects. However, the current study indicates that there is an interest in studying Swedish, English and maths. The students argued that it was necessary for future employment, and that the Vehicle industry is now asking for this kind of knowledge. References Arnot, M. (2006). Freedom's children: A gender perspective on the education of the learner-citizen. International Review of Education, 52(1), 67-87. Beach, D. (2010). Identifying and comparing Scandinavian ethnography: comparisons and influences. Ethnography and Education, 5(1), 49-63. Bernstein, B. (1990). Class, Codes and Control. Volume IV, The Structuring of Pedagogic Discourse. London: Routledge cop. Gordon, T., Holland, J., & Lahelma, E. (2000). Making Spaces: Citizenship and Difference in Schools. Houndmills: MacMillan Press LTD. Hjelmér, C., Lappalainen, S., & Rosvall, P.-Å. (2010). Time, Space and Young People's Agency in Vocational Upper Secondary Education: A Cross-Cultural Perspective. European Educational Research Journal, 9(2), 247-259. Larsson, S. (2006). Ethnography in action. How ethnography was established in Swedish educational research. Ethnography & Education, 1(2), 177-195. Rosvall, P.-Å. (2011a). Pedagogic practice and influence in a social science class. In E. Öhrn, L. Lundahl & D. Beach (Eds.), Young people's influence and democratic education: Ethnographic studies in upper secondary schools (pp. 71-91). London: Tufnell Press. Rosvall, P.-Å. (2011b). Pedagogic practice and influence in a Vehicle Programme class. In E. Öhrn, L. Lundahl & D. Beach (Eds.), Young people's influence and democratic education: Ethnographic studies in upper secondary schools (pp. 92-111). London: Tufnell Press. Öhrn, E. (2001). Marginalization of democratic values: a gendered practice of schooling? International Journal of Inclusive Education, 5(2/3), 319-328. Öhrn, E., Lundahl, L., & Beach, D. (2011). Young people's influence and democratic education: Ethnographic studies in secondary schools. London: Tufnell press.

  • 1467.
    Rosvall, Per-Åke
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    ”… det vore bättre om man kunde vara med och bestämma hur det skulle göras…”: en etnografisk studie om elevinflytande i gymnasieskolan2012Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to explore how young people act and the organisation of school practice, and what possibilities they have of influencing the content and the forms practiced. The study focuses on how the pedagogic practice is organised in two classes in their first year of upper secondary school, one Social Science programme class and one Vehicle programme class. This embraces questions as: How, where, when and for what cause do students act to influence, and then with what result? Are students offered influence, and in that case which students? How does the organisation of and the content in the pedagogic practice prepare students to act in order to be able to exert influence in the future? These questions have been studied with focus on differences between the programmes with regard to social background and gender. The thesis has its theoretical base in Bernstein’s theory of pedagogy and code (1990, 2000), feminist perspectives (Arnot, 2006; Arnot & Dillabough, 2000; Connell, 1987; Gordon, 2006; Gordon, Holland & Lahelma, 2000) as well as theories of structuration (Giddens, 1984). The empirical material of the thesis was ethnographically produced during one school year, through classroom observations, individual interviews with students, teachers and head teachers, and the gathering of school and teaching material. The main results in the analysis are that actions taken to gain influence were rare, that the organisation of and the content in the pedagogic practice was mainly focused on students as becoming, i. e. it focused students possibilities to be able to influence in the future and not the present. Furthermore, changing of pedagogic content or pedagogic forms was dependent on students’ own actions. There was a lack of teacher organisation to promote student influence. Finally, what was evaluated in the pedagogic practice, i.e. factual learning, did not promote student influence. The thesis demonstrates how pedagogic practice was gendered and classed, which had consequences for how students could influence and how students were prepared to influence in the future. Since the Social Science programme mostly attracts students from a middle-class background and the Vehicle programme those with a working-class background, the content in the programmes contributed to reproducing hierarchical social relations. The content for the Vehicle students proved to be simplified, personal and context dependent, whereas the content of the Social Science programme was more advanced, general and context independent, knowledge which, in argumentation for influence, is usually highly valued. In previous research, working class masculinities have often been associated with opposition towards study-oriented subjects. However, the current study indicates that there is an interest in studying Swedish, English and maths. The students argued that it was necessary for future employment, and that the Vehicle industry is now asking for this kind of knowledge.

  • 1468.
    Rosvall, Per-Åke
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Examining Ethnographic Methods of Reserach in Anti School Cultures2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper examines ethnographic dilemmas when researching school environments with a majority of boys with working class background. Several researchers have highlighted the fact that this group is often presented as homogenous and labelled as underachieving and having an anti-school attitude. In this paper it is discussed how some methodological considerations might lead to a more nuanced representation of this group of boys. It follows on a body of work in the journal of Ethnography and Education of discussions of the complexity of researching processes of social reproduction. Brockmann (2011) for example, argues that studies that focus on social reproduction too often neglect the complexity of those processes. Also Russell (2013) discusses the complexities when working with young people and how the researcher is dependent on their personal dispositions and the roles those young people adapt. Both authors call for a methodological discussion of how to do ethnographic research that not (only) reproduce a given discourse but also gives a representation of the complexity of those processes. Also the paper at hand can be seen as a contribution to the discussion on methodological and theoretical issues in the mentioned (see also Delamont, 2009; Hammersley, 2006).

  • 1469.
    Rosvall, Per-Åke
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Högljudda och tysta elever: Marginaliseringseffekter i gymnasieskolans klassrumssamtal2013Inngår i: Nordic Studies in Education, ISSN 1891-5914, E-ISSN 1891-5949, Vol. 32, nr 1, s. 63-76Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article draws upon an ethnographic analysis of classroom talk in a first year upper secondary Social Science class. It was noted that some students said that they were more silent in upper secondary school compared to secondary school and that in the transition between schools classroom talk became problematic and marginalising for them. This was for girls mainly, but also for some boys. The stronger classification of subject knowledge and enhanced pace of instruction worked as obstacles for girls’ and some boys’ participation in classroom talk. In the article this is suggested have marginalised them and favoured boys of average ability.

  • 1470.
    Rosvall, Per-Åke
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Joint work in ethnographic research: possibilities and obstacles2008Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 1471.
    Rosvall, Per-Åke
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Pedagogic practice and influence in a Social Science class2011Inngår i: Young people's influence and democratic education: Ethnographic studies in upper secondary schools / [ed] Elisabet Öhrn, Lisbeth Lundahl, Dennis Beach, The Tufnell Press , 2011, s. 71-91Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 1472.
    Rosvall, Per-Åke
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Lundahl, Lisbeth ()
    Öhrn, Elisabet ()
    Pedagogic practice and influence in a Vehicle Programme class2011Inngår i: Young people's influence and democratic education: Ethnographic studies in upper secondary schools, The Tufnell Press , 2011, s. 92-111Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 1473.
    Rosvall, Per-Åke
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Programarbetslag som stöd för nyutexaminerade kärnämneslärares etablering som gymnasielärare?2014Inngår i: Educare - Vetenskapliga skrifter, ISSN 1653-1868, ISSN 1653-1868, nr 1, s. 56-78Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    There have been many attempts to reform the Swedish education system in order to reduce the size of the gaps between different upper secondary school programmes. These have included changes in teachers’ responsibilities and teacher education. Within an individual school, teachers of Swe dish language, English and mathematics may teach students of both vocational and further study preparation programmes. However, an analy sis of new teachers’ experiences and the organization of teacher teams at one school, Apel School, suggests that despite these reforms, some traditional preferences have persisted. Notably, teachers of the subjects listed above had clear hierarchical preferences regarding the school’s various teacher teams. Very few teachers were keen to join teams that were involved with a vocational programme. This arguably put both newer teachers and vocational programme students into particularly vulnerable situations because the new teachers were assigned to the less-preferred vocational programme teams but not provided with adequate support from more experienced teachers. Vocational students were more likely to have their teachers replaced as their old teachers advanced within the hierarchy. It is concluded that head teachers need to distribute new and experienced teachers in teacher teams more evenly even though experienced teachers express resistance.

  • 1474.
    Rosvall, Per-Åke
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Regulation and (lack of) Resistance at Class Meetings in a Vehicle Programme in Upper Secondary School2009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    When preparing for a full ethnographic study during the school year 08/09 within the project “Active Citizenship? On Democratic Education in the Upper Secondary School”, I carried out a pilot study, during which I observed class meetings and lessons. In this paper presentation, I will show how teacher instructions lead to regulation during these meetings. When analysing interviews and observations, I have used Connell’s theories about masculinities and comparisons with Willis’s lads to show how gender norms and social class traditions are reproduced. This research shows that teachers’ regulation of topics and time enable the boys at the vehicle programme in an upper secondary school to openly show resistance. Although the students distrust the school system and teachers distrust the students’ ability to take democratic responsibility, it is difficult for the students to resistant in a fruitful way. They regard upper secondary school like a transport to the age when they are old enough to get a job and earn their own money. Yet, this transport is in conflict. The world around the boys is changing, and competence in academic skills, e.g. English or Maths, are now desired on the labour market.

  • 1475.
    Rosvall, Per-Åke
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Öhrn, Elisabet
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Racism, masculinities and teaching in an upper secondary school2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 1476.
    Rubio Pino, Sofia
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    ”It is the best thing that can be done for the children”: How Chilean pedagogues describe their work with and around bi- and multilingual children.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of this thesis is to find out if Chilean pedagogues feel sufficiently prepared to work with and around bi- and multilinguistic children. The two questions that are answered in this thesis are Do the pedagogues feel like they have enough theoretical and practical knowledge about bi- and multilingualism? In that case, how and why? How do their personal experiences and feelings towards bi- and multilingualism affect their professional work?

    In order to answer the purpose of this thesis a qualitative study is conducted using semi-structured interviews as a method. The results show that the pedagogue have a positive look on bi-and multilingualism. Both when it comes to themselves as well as the children. This affects their work in a positive way since they feel that being bi- and/or multilingual is important. These feelings and thoughts make the pedagogues positive and motivated about working with these children. The pedagogues mention practical knowledges that they have such as singing, counting, telling stories etcetera. But when it comes to their theoretical knowledge none of the interviewed pedagogues have read about bi- or multilingualism. Therefore none of the pedagogues mention any specific theoretical ways in which they work with or around bi- and multilingualism. But what they do have thoughts about is that they feel that it is important to encourage bi- and multilingual children and their language development. And that they will find ways to work with these children even if their theoretical and sometimes practical knowledge might be lacking.

  • 1477.
    Ryd, Evelina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Svedenfors, Sandra
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Flerspråkighet i förskolan: Pedagogers erfarenhet av arbete med flerspråkighet2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete är en studie av vad pedagoger 1på två förskolor i olika kommuner i södra Sverige har för erfarenheter av sitt dagliga arbete med de flerspråkiga barnens språkutveckling, samt vilka metoder de använder sig utav i förskolans verksamhet. Det skrivs in allt fler barn med annat modersmål än svenska i förskolorna i Sverige idag. Pedagogerna i förskolan har till uppgift enligt Läroplanen för förskolan (Lpfö 98, rev 2016) att ge barn med ett annat modersmål än svenska möjligheter att utveckla både sitt modersmål och det svenska språket. Vi har valt att använda oss av den sociokulturella teorin till grund för vår studie eftersom människan lär sig språk i samspel med andra.

    Syfte

    Syftet med studien är att undersöka pedagogers erfarenheter av att arbeta med flerspråkiga barn i förskolan.

    Metod

    I vår studie har vi valt att använda oss av intervjuer som redskap i en kvalitativ metod. Tio pedagoger på två olika mångkulturella förskolor i södra Sverige intervjuades i grupp om tre till fyra pedagoger i varje grupp.

    Resultat

    Erfarenheter som framkom i studiens resultat är bland annat att pedagogerna använder sig av olika språkutvecklande material som TAKK, språkpåsar och digitala läromedel. Pedagogerna berättar vad för tankar de har kring hur arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling har förändrats genom åren. Studien visar att de båda mångkulturella förskolorna arbetar på likvärdiga sätt kring de flerspråkiga barnens språkutveckling, men har kommit olika långt i utvecklingen när det gäller metoder att använda sig av. Några av metoderna som båda förskolorna använder sig av är exempelvis att de arbetar med böcker som finns både på svenska och barnens modersmål, att benämna många gånger om och vara tydlig och tala korrekt svenska som pedagog på förskolan är en del av de arbetssätt som de använder sig utav. Förskolan Sångfåglarna är till exempel i startgroparna i utvecklingen  av metoden TAKK i sin verksamhet medan Skogsgläntan kommit en bra bit på vägen i sitt användande av TAKK i syfte att stärka de flerspråkiga barnens språkutveckling.

  • 1478.
    Ryttersson, Isabella
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Tegelman, Madelene
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Kvalitet eller kvantitet: föräldraengagemangets påverkan.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna kunskapsöversikt syftar till att ta reda på vilka följder som kan uppstå när föräldrar engagerar sig i barnets matematiklärande. Det finns ett problem med att föräldrar känner en stor osäkerhet i att engagera sig i matematikämnet. Däremot har föräldrar ett speciellt inflytande i sitt barns prestationer i ämnet. Kunskapsöversikten innehåll kommer också lyfta en fördjupning om föräldraengagemang och vad föräldrar känner kring sitt deltagande i matematiken. Översikten har tagit grund i Nilholms bok SMART - ett sätt att genomföra forskningsöversikter där vi tagit inspiration av hans metod SMART, Systematic Mapping and analysis of research. Resultatet visar att föräldrars engagemang i matematiken spelar en avgörande roll, både ur en positiv och negativ aspekt. Resultatet av studierna i denna kartläggning visar att den tid föräldrar lägger på att hjälpa sina barn spelar en avgörande faktor. I allmänhet utifrån kartläggningens resultat är föräldraengagemang positivt även om resultatet visar att kvalitet i engagemanget är viktigare än kvantitet för att visa på ökade prestationer.

  • 1479.
    Ryttersson, Isabella
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Tegelman, Madelene
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Motivation för matematikläxor: ett elevperspektiv2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om elevers motivation och föräldrars engagemang när det kommer till läxläsning i matematik. Syftet med uppsatsen är att förstå vilket stöd elever i tidigare skolår upplever sig få från föräldrar vid matematikläxor och i vilken mån detta verkar forma elevens motivation till matematikläxan. Studien grundar sig på elevintervjuer där frågorna syftar till att upptäcka vad som ligger till grund för elevers motivation vid läxläsning i matematik samt hur föräldraengagemanget bidrar till att skapa möjligheter för motivation. Totalt har 39 stycken elever från två olika skolor deltagit och deras utsagor har analyserats enligt SDT, Self Determination Theory, en teori som ligger till grund för arbetet. Resultaten indikerar att majoriteten av eleverna motiveras av extrinsikal styrning som till exempelvis föräldrars förväntningar, tillsägelser eller belöning. Det är få elever som visar tecken på intrinsikal motivation där de gör läxan för att de anser att uppgiften i sig motiverar dem. Eleverna berättar i sina utsagor att föräldrarna mestadels finns tillgängliga, antingen genom att stötta dem vid behov eller genom en form av kontrollerande och övervakande engagemang. Trots extrinsikal styrning har resultatet visat att eleverna inte alltid uppfattarföräldraengagemanget som bidrag till bättre förståelse.

  • 1480. Rönnerman, Karin
    et al.
    Langelotz, Lill
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Avhandling i pedagogiskt arbete; frågeställning, ämne och praktiknära forskning?2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Mellan åren 2001-2014 producerades 101 avhandlingar i två nationella och en lokal forskarskola (Rönnerman & Langelotz, 2015). I studien granskades samtliga avhandlingar utifrån de frågor lärare ställer relaterat till sin profession och praktik. I resultatet framkom tre kategorier; Pedagogisk praktik, Utbildningspraktik och Övrig praktik. I detta paper kommer de avhandlingar som skrivits i ämnet pedagogiskt arbete att studeras på nytt i syfte att a) undersöka vilka kategorier dessa avhandlingar representerar och b) analysera avhandlingarna i relation till begreppet praktiknära forskning och ämnet pedagogiskt arbete. Analysen utgår från att lärares frågeställningar är generade ur en professionell praktik som är konstituerad i en specifik tid, ekonomi, kultur och socio-politisk kontext (jfr Kemmis, 2010; Langelotz & Rönnerman, 2014; Nicolini, 2013). En praktik ses här som socialt konstruerad och utgörs av deltagarnas tal (sayings), aktiviteter/göranden (doings) och relationer (relatings). Vidare förstås externa villkor såsom kulturellt-diskursiva, materiellt-ekonomiska och socialt-politiska arrangemang påverka en specifik praktik, samtidigt som praktiken också påverkar dessa arrangemang i ett ömsesidigt beroende (Kemmis, Wilkinson, Edwards Groves, Hardy, Grootenboer & Bristol 2014). Resultaten belyser inriktningen på dessa avhandlingars frågeställningar och hur de kan relateras till begreppet praktiknära forskning  samt ger en förståelse till varför ämnet pedagogiskt arbete inrättades i en viss tid.

  • 1481. Rönnerman, Karin
    et al.
    Langelotz, Lill
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Lärares frågeställningar genererade ur utbildningspraktiker: delrapport från SKOLFORSK-projektet2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna studie utgör en del av Vetenskapsrådets SKOLFORSK-projekt, vilket syftar till att kartlägga befintlig utbildningsvetenskaplig forskning som underlag till det Skolforskningsinstitut som ska etableras i Sverige 2015. Det specifika delprojekt som är utgångspunkt till föreliggande studie ska bidra i SKOLFORSK-projektet genom att kartlägga frågeställningar som är relevanta för verksamma i skola och förskola.

    Studien belyser de frågor lärare ställer relaterat till sin profession och praktik samt undersöker om och på vilka vis frågeställningarna kan spegla sin tid. Vidare diskuteras resultatet i relation till exempelvis utbildningspolitiskt inflytande. Studien har delats in i två delstudier. I delstudie 1 har 101 avhandlingar från tre forskarskolor granskats och kategoriserats utefter respektive avhandlingsstudies frågeställningar och fokus. Avhandlingsarbetena har producerats mellan 2001 och 2014 av doktorander med lärarexamen. I delstudie 2 har 13 lärare verksamma i det svenska utbildningssystemet ingått i två fokusgruppsamtal. Dessa samtal har fokuserat de frågor och utvecklingsmöjligheter som lärare uttrycker som viktiga (2014). Det är således frågeställningar genererade ur utbildningspraktiker av de professionella som här redovisas. 

    För att fånga frågeställningarna över tid har ett totalurval gjorts vilket innebär att samtliga 101 avhandlingar som producerats vid tre forskarskolor mellan åren 2001 och 2014 ingår i studien. Vidare har fokusgruppsamtal genomförts med 13 yrkesverksamma lärare. Det empiriska underlaget skiljer sig därmed åt då lärarnas frågeställningar i avhandlingarna under lång tid har bearbetats för att vara vetenskapliga och forskningsbara och de frågor som lyftes av lärarna i fokusgruppssamtalen uttrycktes direkt i samtal med andra lärare och forskare i en specifik tid. Materialet som ligger till grund för analyserna är således texter av två slag. För delstudie ett är det publicerade texter i vetenskapliga avhandlingar medan det i delstudie två är transkriberade samtal från gruppintervjuer. En induktiv kategorisering användes som analysmetod i delstudie ett och i delstudie två gjordes en narrativ samtalskoncentrering, därefter användes kategorierna från delstudie ett i analysen.

    Resultatet från delstudie ett visar att samtliga skolformer inom det svenska skolväsendet samt högre utbildning finns representerade i avhandlingarna. Majoriteten av arbetena riktar sig mot grund- och gymnasieskola. Tre huvudkategorier framträder i materialet: pedagogisk praktik, undervisningspraktik och övrig praktik.

    Det ena huvudområdet, Pedagogisk praktik, innefattar en tredjedel av avhandlingarna. Här har fyra underkategorier identifierats. Frågorna som ställs i avhandlingsarbetena rör dels lärarprofessionen – hur lärare uppfattar, upplever, ser på eller talar om sin profession, dels verksamheten – om skolan som institution och hur den påverkas av yttre förutsättningar och politisk styrning, dels hur elever uppfattar och upplever sin skolsituation. Dessutom ställs frågor kring skolämnet som till exempel hur historieämnet har förändrats över tid eller elevers intresse för ett specifikt ämne. 

    I både avhandlingsfrågorna och i de frågeställningar som formuleras under fokusgruppssamtalen kan man spåra utbildningspolitiska avtryck. I samtalen som genomfördes september 2014 är diskursen om ett kollegialt lärande utmärkande och kan härledas till senare års kollegiala samarbetsdiskurs. I avhandlingsarbetena blir även forskarskolornas inriktningar synliga i lärarnas frågeställningar och i avhandlingarnas fokus. Det samlade resultatet visar att lärares frågeställningar är riktade mot en kunskapsutveckling för lärare. Det visar också vikten av att forska med lärare. Den praktiknära relevansen är framträdande och avhandlingarna speglar metoder och arbetssätt i undervisning som behöver utvecklas i skolan. Vidare framhålls betydelsen av att utveckla kunskaper och förståelse kring demokratiska och inkluderande frågeställningar. Denna typ av forsknings- och utvecklingsprojekt skulle enligt lärarna kunna utgöra ett bidrag för utveckling av professionen och verksamheten.

    Kartläggningen skulle kunna utgöra en god grund för kompetensutveckling som involverar lärare, arbetslag eller hela skolor för utveckling av skolan på vetenskaplig grund samt en viktig källa nationellt inom ramen för Skolforskningsinstitutets praktiknära uppdrag. 

  • 1482.
    Rönnerman, Karin
    et al.
    Göteborgs Universitet.
    Langelotz, Lill
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Vilka frågor ställer lärare som själva forskar?2015Inngår i: Välkommen till SKOLFORSK Nationell konferens för forskning och skola i samverkan, 28 januari, 2015, 2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 1483.
    Sahlsten, Cecilia
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Bra, bättre, bäst: Elevers uppfattningar gällande kamratrespons i svenska.2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    För de elever som idag går i grundskolan har undervisningen från första dagen i skolan styrts av Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11).  Till skillnad från tidigare läroplaner har Lgr 11 ett tydligt fokus på resultat och målstyrning och en viktig del av detta är formativ bedömning och att eleverna utvecklar förmågan att bedöma sina resultat. För att lyckas med detta krävs att läraren skapar situationer där eleverna får träna på att skatta sin egen insats men också på att ge återkoppling till sina kamrater. Kooperativt lärande så som exempelvis kamratrespons, har visat sig ha dokumenterat goda effekter på elevers lärande. För lärarprofessionen är kunskaper om dessa effekter värdefulla, inte minst för att med forskning i ryggen kunna motivera olika didaktiska val. De aspekter (kunskapsutveckling, uthållighet och motivation) som undersöks i detta examensarbete hänger samman med de framgångsfaktorer för lärande som Hattie (2012) och Wiliam och Leahy (2015) identifierat utifrån sina metaanalyser. Forskningen har fått stort genomslag vilket gör det intressant att addera elevperspektivet till den kunskap som redan finns. Syftet med den här studien är att undersöka mellanstadieelevers upplevelse av arbetssättet kamratrespons inom svenskämnet. Vad är elevernas uppfattning om kamratrespons och hur påverkar arbetssättet dem gällande kunskapsutveckling, uthållighet och motivation? För att kunna uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts, med fokusgruppsdiskussion som undersökningsredskap. Resultaten pekar i huvudsak på att eleverna har en positiv uppfattning om kamratrespons. När det gäller kunskapsutveckling ger arbetssättet dem insikter, främst på konkret nivå. En utmaning är att eleverna behöver rustas väl för att kunna ge varandra respons. Resultatet visar att en del elever upplever att de inte är kompetenta nog att ge respons vilket skapar en obalans i gruppen och detta riskerar att sätta käppar i hjulet för att gruppen ska uppnå det positiva ömsesidiga beroende som Fohlin, Moerkerken, Westman och Wilson (2017 ss. 115-117) menar är kärnan i det kooperativa lärandet.   När det gäller hur kamratrespons påverkar elevernas uthållighet ser den ut att gynnas i de fall eleverna får relevant respons. Mottagarperspektivet spelar också roll eftersom eleverna vill att andra ska tycka att de skriver bra. Elevernas motivation för att skriva ser även ut att kunna påverkas positivt just för att arbetssättet är transparent vilket ger tillgång till många förebilder och skapar en gemenskap kring skrivandet men precis som gällande uthålligheten hänger framgången på att det finns ett positivt ömsesidigt beroende i gruppen. Det är därför viktigt att man som lärare organiserar lärandet på ett sätt så gruppen har ett gemensamt mål där individuella insatser tydliggörs. Ger återkoppling och beröm för alla delar av responsprocessen, stöttar eleverna gällande vad och på vilket sätt de ska ge respons samt parar ihop elever så de har likande kunskapsnivå.

  • 1484.
    Sahlsten, Cecilia
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Laget går före jaget: en kunskapsöversikt gällande effekterna av kooperativt lärande.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Utgångspunkten för den här kunskapsöversikten har varit frågan om vilka kunskaper vi får i skolan som är hållbara över tid så till vida att vi får nytta av dem även senare i livet. Förmågan att samarbeta är exempel på en sådan kunskap. När vi i skolan tränar på att samarbeta kallar vi metoderna för detta exempelvis EPA (enskild, par, alla), kamrat respons och Karusellen. Gemensamt för dessa metoder är de används för att lära ut bådeämnesinnehåll och sociala förmågor och att eleverna aktiveras som läranderesurser förvarandra. Strategin att aktivera elever som läranderesurser för varandra är något som John Hattie och Dylan Wiliams förespråkar. Deras forskning har trots kritik, de senast åren fått stort genomslag såväl när det gäller direktiv från Skolverket som för lärarutbildningarnas innehåll samt i skolans vardag. Just därför är det extra intressant att söka evidens i fler källorför hur framgångsrikt det egentligen är att involvera elever som läranderesurser för varandra. Den här kunskapsöversikten syftar till att ta reda på vad som kännetecknar forskningen kring att elever aktiveras som läranderesurser för varandra inom ämnet svenska (eller elevernas förstaspråk). I översikten undersöks utifrån forskningsområdet särskilt effekten av kooperativt lärande. I en fördjupad analys fokuseras på metaanalyser och då primärt metaanalysernas resultat för att på så vis identifiera styrkor och svagheter inom forskningsfältet. Fokus har varit att ta del av metaanalyser då de beskriver de stora dragen som kännetecknar forskningsfältet. Effekterna av de kooperativta metoderna har initialt kartlagts mer allmänt och därefter har särskild uppmärksamhet riktats mot det som är relevant för effekterna gällande svenska eller motsvarande, alltså elevers första språk. I en fördjupad analysfokuserar översikten på metastudiernas resultat för att identifiera styrkor och svagheter som finns inom forskningsfältet. Skälet för detta är att metaanalyser syftar just till att uppmärksamma styrkor och svagheter vilket ger en samlad bild som blir relevant för såväl praktik som framtida forskning. Utifrån den sammantagna forskningen som kartlagts kan konstateras att kooperativt lärandeser ut att ha positiva effekter på lärandet men eftersom vi har med människor att göra är det svårt att hävda att metoderna fungerar på samtliga elever. Utifrån kunskapsöversikten går det att urskilja ett par områden där det skulle vara intressant att ta reda på mer gällandekooperativt lärande och dess effekter. Ett sådant område är elevernas attityd till kooperativt lärande samt elevernas uthållighet i samband med kooperativa lärmetoder. Vidare skiljer sig det svenska skolsystemet från andra länders och därför är studier som tar hänsyn till de förhållanden som råder i den svenska skolan intressant. Nyare studier gällande kooperativt lärande kopplat till språk, i synnerhet till svenskämnet saknas också inom forskningsfältet.

  • 1485. Samuelsson, K
    et al.
    Lindblad, S
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Professionalism and New Public Management in Teachers' Work: a comparative study on teachers' work experience in Sweden and Finland2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 1486.
    Samuelsson, Lina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Stridsberg, Sofia
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    #Lek: IKT och digitala verktygs betydelse för barns lek i förskolan.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    InledningI dagens informationssamhälle möter barn informationsteknik på olika sätt och denna teknik har fått en allt större betydelse och plats i barns vardagsliv. Det har blivit viktigt med digital kompetens för att kunna möta samhällets krav på att använda sig av informationsteknik och manövrera sig i informationssamhället. Därför är ambitionen att lyfta situationer där förskolläraren använder sin kompetens och medvetet stöttar samt stimulerar barns lek och fantasi genom att använda sig av de informationstekniska resurser som finns att tillgå i förskolans verksamhet.SyfteSyftet är att undersöka förskollärares uppfattning om och användning av informations- och kommunikationsteknik i form av digitala verktyg. Syftet är även att ta reda på hur digitala verktyg kan skapa möjligheter för lek, lärande och samspel.MetodI studien har metoden kvalitativ intervju använts. Urvalet består av fyra stycken förskollärare där samtliga använder sig av informations- och kommunikationsteknik samt digitala verktyg i förskolans verksamhet.ResultatStudiens resultat visar att förskollärarna anser att miljön har betydelse för att kunna stödja barns lek med hjälp av informations- och kommunikationsteknik samt digitala verktyg. Förskollärarens förhållningssätt ses som en viktig förutsättning för att kunna använda informations- och kommunikationsteknik samt digitala verktyg i barns lek. Det handlar om att våga och vilja använda sig av det snarare än att det behövs resurser. Det viktigaste är att förskolläraren har en medvetenhet när det kommer till både barns lek, sitt egna förhållningssätt och användandet av informations- och kommunikationsteknik samt digitala verktyg.

  • 1487.
    Sandberg, Kristofer
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Herbertsson, Louise
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Räcker erfarenheten till?: En intervjustudie om bemötande av utåtagerande beteende i förskolan.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Beteendeproblem, som det utåtagerande beteendet inräknas i, tar sin grund i att barnet beter sig på ett sätt som inte följer samhällets normer och regler för vad som är accepterat. Orsaker till beteendet kan vara bland annat språkliga, fysiska eller känslomässiga. Arbetet med barn av denna problematik skapar ofta en frustration och känsla av otillräcklighet hos pedagoger. Problematiken i beteendet kan antingen ses som något hos individen eller hos verksamheten. När ett utåtagerande beteende sker spelar pedagogens bemötande stor roll. Att lätta på kraven, vara lugn och ge barnet tid är åtgärder som kan minska affekten hos barnet. Att ge stöd till dessa barn är viktigt. Det finns olika strategier för att bemöta beteendet, där pedagogerna bland annat kan avleda barnet som redan är i affekt eller arbeta förebyggande. Bemötandet som pedagogerna har mot barnen med utåtagerande beteende lägger grunden för att en inkludering eller exkludering sker i barngruppen. Vidare finns stöd att få internt via förskolechef och kollegor samt externt via specialpedagog och förskolepsykolog.

    Syfte

    Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur några förskollärare resonerar kring sitt bemötande av, arbete kring och definition av barn med utåtagerande beteende.

    Metod

    I studien används kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer som redskap. Dessa val av metod och redskap var de lämpligaste för att besvara studiens syfte. Analysen skedde med kodning av transkriberad data. Studien tog hänsyn till de forskningsetiska kraven. Respondenterna i studien bestod av fyra förskollärare från två olika förskolor.

    Resultat

    Resultatet av studien visar att tids- och resursbrist anses vara ett hinder vid bemötande av utåtagerande beteende i verksamheten. Det går även att urskilja en upplevelse av komplexitet gällande diagnoser av barn. En av respondenterna belyser att diagnostisering av barn kan vara onödig om pedagogerna bemöter behoven på ett bra sätt. Respondenternas tidigare strategier av bemötandet bygger mestadels på egen erfarenhet snarare än kunskap om forskning på området och vikten ligger på att ha alla barns olikheter i åtanke. Samtal är enligt respondenterna centralt i arbetet med ett utåtagerande beteende, både för att skapa en enighet i arbetslaget och för att underlätta barnets inlärning. Den interna och externa samverkan fungerar bra, men det finns en önskan av ökad resurshjälp och en större satsning på barn i behov av särskilt stöd. Arbetet med utåtagerande barn anses många gånger vara komplext ochskapa frustration, men möjligheterna anses finnas i verksamheten för att skapa en förskola för alla.

  • 1488.
    Sandberg, Sara
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Läs för mig!: En studie av bokhörnan och dess möjligheter i förskolan.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Språk används i syfte att kommunicera med andra människor, men för att det ska ske en språkutveckling behöver det ske i samspel med andra. Barn tillbringar sin vardag i förskolan och i mötet med andra barn och vuxna utvecklas språket. Högläsning är ett sådant tillfälle som förskollärare kan nyttja för att utmana barnen i sin språkutveckling och att utarbeta språkmiljöer som är inbjudande. En tilltalande bokhörna kan ge barnen möjligheter att ta fler initiativ till högläsning. Genom att ta tillvara barns initiativ och de högläsningstillfällen som ges, får barnen möjlighet till rika upplevelser genom böcker, vilket ger barnen en förberedelse och ett välnyanserat språk för framtida skolgång.

    Syfte

    Syftet med den här studien är att undersöka hur tre olika förskolor utformat den fysiska språkmiljön bokhörnan, samt om barnen tilltalas av att använda den. Studien behandlar frågor om hur förskolorna utformat sina bokhörnor, hur de upplever att de används och om de ser några möjligheter med dessa.

    Metod

    För att besvara syftet har kvalitativ metod använts, där undersökningen utförts med semistrukturerade intervjuer av tre förskollärare, samt en schematisk observation av de tre avdelningarna där förskollärarna arbetar.

    Resultat

    Resultatet visar att samtliga förskollärare i denna studie anser att bokhörnan ska vara tillgänglig och att det behöver finnas rikligt med böcker att välja på. En tilltalande bokhörna upplevs vara av vikt för att barnen ska ta initiativ till läsning, bland annat hur arrangerande av bokhörnan ser ut. Det i sin tur skapar läslust hos barnen, vilket några av de intervjuade förskollärarna diskuterade. Vid intervjuerna framkom också att miljön runt omkring bokhörnan är av vikt för att frambringa stunder där barnen har möjlighet att sitta i bokhörnan och inte bli distraherade av annat i närheten. Vidare visar resultatet att barnen på de tillfrågade avdelningarna använder bokhörnan i olika utsträckning. En av de intervjuade förskollärarna beskriver de vuxnas påverkan för att barnen ska välja högläsning som aktivitet. De behöver bjuda in till läsning samt de vuxna behöver ta sig tid till högläsning. Det har i sin tur stor betydelse för barns vidare språkutveckling och framtida skolgång, vilket några av de intervjuade förskollärarna diskuterade. I den schematiska observationen framkom det att en av förskolorna hade lånade böcker från bibliotek. På de resterande förskolorna hade de egna böcker från avdelningen och inga besök på biblioteket gjordes. Observationsschemat visade även på att alla tre förskolorna hade tänkt kring tillgänglighet och arrangemang av böcker och att det fanns varierande böcker på samtliga förskolor. Miljön runtomkring och huruvida bokhörnan bedömdes inbjudande var det som skiljde sig mest åt, både i observationsschemat och i intervjuerna.

  • 1489.
    Sandelin, Elin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Verklighetsanknytning i bråkuppgifter: en analys av matematikläroböcker för år 5.2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Matematik kan ses som ett verktyg till att förstå hur vår vardag fungerar. Många eleverbehöver en länk mellan sin egen vardag och det abstrakta innehållet för att kunna förstå hurmatematik går att använda utanför skolan. Ett vanligt undervisningsmaterial i matematik ärläroböcker. Innehållet i läroböckerna består i stor utsträckning inte av uppgifter som ärvardagsrelaterade. Det kan skapa ett stort glapp och förvirring i huruvida eleverna lär sigmatematik eller inte. Ett sätt att hjälpa eleverna över den tröskeln kan vara attverklighetsanknyta innehållet till elevernas bakgrund och som de kan identifiera sig med.Syftet med den här studien är att undersöka hur vardagsrelaterade händelser skrivs fram ibråkuppgifter i matematikläroböcker i årskurs 5. Fokus ligger på vardagliga händelser ochpersonnamn, där anknytningen/identifieringen görs genom text och bild i uppgiften. I studienanvänds resultatet från Palms (2002) avhandling som en hypotes om att uppgifterna behövervara verklighetsanknutna för att eleverna ska svara mer realistiskt och därmed öka förståelsenför matematik. Som metod har en analys gjort med utgångspunkt ur Studiensundersökningsmetod utgår från en kategorisering av Creswells (2003, s.16), SequentialExplanatory, vilket innebär att forskaren gör en kvantitativ datainsamling följt av en kvalitativanalys av den insamlade datan för att utveckla sitt undersökningsområde. Kategoriseringen ären del av en Mixed-Method analys (Creswell 2003, ss.22-23). Den kvalitativa delen äranalysen av innehållet och presenteras i form av text och exempel ur boken. Den kvantitativadelen är summeringen av uppgifterna som presenteras i tabeller/diagram och syftar till att geen översiktsbild över skillnader mellan läroböckerna vad gäller sådant som vardagsområden,vardagsrelaterade uppgifter och användning av personnamn.Utifrån första frågeställningen som handlar om fördelningen i det analyserade materialet,visar resultatet att antalet uppgifter som inte är vardagsrelaterade är fler i varje Lärobok 1-3.Den andra frågeställningen handlar om vilka områden som behandlas inom uppgifternasynliggjordes fyra större områden som är Fritid, Mat Teknik och Övrigt. Resultatet visar att 1av 3 läromedel innehåller alla fyra områden. Den tredje- och fjärde frågeställningen handlarom eleverna kan identifiera sig i uppgifter i relation till sig själv och sitt personnamn samtvardagshändelser och undersöks genom de namn/händelser som förekommer i uppgifterna.Resultatet visar att läroböckerna använder sig av i stor utsträckning av namn som är mindrevanligt förekommande.Min slutsats är att forskning pekar på att det är viktigt att läroböckerna innehållervardagsrelaterade uppgifter för att öka förståelse för matematik. Resultatet visar att detförekommer fler icke vardagsrelaterade uppgifter gentemot vardagsrelaterade och attidentifikation kan ske med namn och kontext i viss variation.

  • 1490.
    Sandelin, Elin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Verklighetsanknytning i bråkuppgifter: en analys avmatematikläroböcker för år 52017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Matematik kan ses som ett verktyg till att förstå hur vår vardag fungerar. Många eleverbehöver en länk mellan sin egen vardag och det abstrakta innehållet för att kunna förstå hur matematik går att använda utanför skolan. Ett vanligt undervisningsmaterial i matematik är läroböcker. Innehållet i läroböckerna består i stor utsträckning inte av uppgifter som är vardagsrelaterade. Det kan skapa ett stort glapp och förvirring i huruvida eleverna lär sigmatematik eller inte. Ett sätt att hjälpa eleverna över den tröskeln kan vara att verklighetsanknyta innehållet till elevernas bakgrund och som de kan identifiera sig med. Syftet med den här studien är att undersöka hur vardagsrelaterade händelser skrivs fram i bråkuppgifter i matematikläroböcker i årskurs 5. Fokus ligger på vardagliga händelser och personnamn, där anknytningen/identifieringen görs genom text och bild i uppgiften. I studien används resultatet från Palms (2002) avhandling som en hypotes om att uppgifterna behövervara verklighetsanknutna för att eleverna ska svara mer realistiskt och därmed öka förståelsen för matematik. Som metod har en analys gjort med utgångspunkt ur Studiens undersökningsmetod utgår från en kategorisering av Creswells (2003, s.16), Sequential Explanatory, vilket innebär att forskaren gör en kvantitativ datainsamling följt av en kvalitativanalys av den insamlade datan för att utveckla sitt undersökningsområde. Kategoriseringen är en del av en Mixed-Method analys (Creswell 2003, ss.22-23). Den kvalitativa delen är analysen av innehållet och presenteras i form av text och exempel ur boken. Den kvantitativadelen är summeringen av uppgifterna som presenteras i tabeller/diagram och syftar till att geen översiktsbild över skillnader mellan läroböckerna vad gäller sådant som vardagsområden, vardagsrelaterade uppgifter och användning av personnamn. Utifrån första frågeställningen som handlar om fördelningen i det analyserade materialet,visar resultatet att antalet uppgifter som inte är vardagsrelaterade är fler i varje Lärobok 1-3.Den andra frågeställningen handlar om vilka områden som behandlas inom uppgifterna synliggjordes fyra större områden som är Fritid, Mat Teknik och Övrigt. Resultatet visar att 1av 3 läromedel innehåller alla fyra områden. Den tredje- och fjärde frågeställningen handlarom eleverna kan identifiera sig i uppgifter i relation till sig själv och sitt personnamn samt vardagshändelser och undersöks genom de namn/händelser som förekommer i uppgifterna. Resultatet visar att läroböckerna använder sig av i stor utsträckning av namn som är mindre vanligt förekommande. Min slutsats är att forskning pekar på att det är viktigt att läroböckerna innehållervardagsrelaterade uppgifter för att öka förståelse för matematik. Resultatet visar att det förekommer fler icke vardagsrelaterade uppgifter gentemot vardagsrelaterade och att identifikation kan ske med namn och kontext i viss variation.

  • 1491.
    Sandqvist, Linda
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Pedagogisk dokumentation: Barn och vårdnadshavares delaktighet.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning

     Pedagogisk dokumentation är ett kontinuerligt och systematiskt inslag i det pedagogiskaarbetet. Pedagogisk dokumentation är också ett dagligt inslag i den dagliga verksamheten på en förskola. Hur det genomförs och används är vad som legat till grund för den här studien. Pedagogisk dokumentation kan synliggöra lyssnandet, något som den här studien lyfter fram som en del av dess bakgrund. Ihop med bakgrunden lägger sedan det sociokulturella perspektivet den teoretiska grunden för den här studien.

    Syfte

    Syftet med studien är att undersöka pedagogernas syn på pedagogisk dokumentation medfokus på barn och vårdnadshavares delaktighet. Tillhörande frågeställningar är: Hur beskriverpedagogerna sitt arbete med att göra vårdnadshavare delaktiga i den pedagogiskadokumentationen? Hur beskriver pedagogerna sitt arbete med att göra barnen delaktiga i den pedagogiska dokumentationen? Vilka verktyg för pedagogisk dokumentation berättarpedagogerna att de använder sig av? Hur beskriver pedagogerna att pedagogiskdokumentation har förändrats över tid?

    Metod

    I min studie har jag använt mig av kvalitativ metod där intervju använts som redskap. Fyraförskollärare verksamma på två förskolor har blivit intervjuade. Utifrån syfte och frågeställningar skapades intervjufrågor för att få en ökad insikt i hur pedagoger ser på sittarbete med pedagogisk dokumentation. Under intervjuerna har de etiska principerna tagits hänsyn till. Under analysarbetet har intervjusvaren delats in i olika kategorier.

    Resultat

     Studiens resultat visar på att pedagogisk dokumentation kan se ut på många olika sätt och ske i olika stor omfattning. Pedagogerna dokumenterar aktiviteter med fokus på lärandet och utvärderar aktiviteten i hur det gick, vad kan göras bättre och hur kunde aktiviteten gjorts på annat sätt. Detta kan ske i kontakt med barnen då de får vara med och berätta vad de gjort. Den dokumentation som sker tillsammans med barnen ger en ökad insikt i hur barnen tänker på aktiviteten som utförts och hur de ser på sitt eget lärande. Genom uppföljning tillsammansmed barnen sker en ökad lärprocess som vårdnadshavarna kan ta del av. Vårdnadshavarna hartillgång till dokumentationen via digitala verktyg och i tamburen på förskolan. I och med att dokumentationen sker digitalt har pedagogerna fått mer tid till att spenderatillsammans med barnen och kunna utforska mer saker tillsammans. Studiens resultat visar att det fotograferas mycket och att det är lättare att välja bland bilderna. Pedagogerna anser att det går fortare att göra en dokumentation och lägga upp på lär plattformen Pingpong så att vårdnadshavarna sedan kan ta del av den innan de hämtar sitt barn.

  • 1492.
    Schultz, Eva-Lotta
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Matematikboken som stöd: en innehållsanalys av läroböcker förårskurs 5.2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Svenska elevers resultat i matematik sjunker i internationella undersökningar. Skolverkethävdar att en av orsakerna är att den svenska undervisningen i matematik i allt för storutsträckning domineras av elevers tysta och individuella räkning i läroböcker. Dentraditionella undervisningen innehåller många uppgifter som mäter elevers utantillkunskap,vilket motsvarar imitativt resonemang, vilket kan leda till framtida svårigheter i matematik.Forskning visar istället att elevers resultat i matematik förbättras om de får möjlighet att räknauppgifter som kräver kreativt matematiskt resonemang.Syftet med denna studie är att göra en innehållsanalys av fyra läroböcker i matematik förårskurs 5 för att undersöka vilka matematiska resonemang de ger möjlighet för elever att tränaoch visa. Dessutom analyseras läroböckerna utifrån innehåll, uppbyggnad och struktur för attse om detta kan påverka lärare och enskilda elevers användning av dem.Läroböckerna har analyserats utifrån Lithners (2008) ramverk där uppgifterna harkategoriserats utifrån kreativa och imitativa resonemang. Kreativt resonemang innebär tillexempel att elever löser uppgifter utan vägledning eller skapar nya och flexibla lösningar. Deimitativa resonemangen har delats in i underkategorierna algoritmresonemang och memoreratresonemang. Samtliga uppgifter i läroböckerna har analyserats och noterats i ett kodschemautifrån ramverk, läroböckernas struktur samt matematiska områden i gällande läroplan.Resultaten visar att det är låg andel av uppgifter som kräver kreativa resonemang av elevernabåde utifrån matematiska områden och utifrån struktur. De flesta uppgifterna kan lösas medhjälp av vägledning och är i form av upprepande rutinuppgifter. Memorerade resonemang ärdominerande i två av böckerna och algoritmresonemang i de andra två. Alla läroböckerna istudien är indelade i svårighetsgrad med basuppgifter, träna-extra-uppgifter samt fördjupandeuppgifter. Basuppgifterna innehåller i låg grad uppgifter med krav på kreativa resonemangvilket innebär att elever som enbart räknar denna typ av uppgifter inte får möjlighet att öva påförmågan att resonera utan är hänvisade till att lösa rutinuppgifter. Risken med dennafördelning av uppgifter är att elever i framtiden får svårt att utveckla sinamatematikkunskaper.Val av lärobok i matematik bör utgå från varje enskild lärares förutsättningar, som lärarensämneskunskaper och didaktiska kunskaper samt elevgrupp. Läroböcker med låg grad avvägledning och därmed hög andel uppgifter med krav på kreativt resonemang kräver godamatematiska kunskaper hos läraren. Då studien visar på snarlik struktur och innehåll jämförtmed andra länders läroböcker kan de vikande resultaten i internationella undersökningar inteenbart bero på läroboken utan även hur den används samt på lärarens ämneskunskaper.

  • 1493.
    Schwartz, Anneli
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Att "nollställa bakgrunder" för en effektiv skola2010Inngår i: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, Vol. 19, nr 1, s. 45-62Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Förortens ungdomar beskrivs ofta i media som problemtyngda och lågpresterande (Alinia 2006, Sernhede 2009, Bäckman 2009). Skolverkets undersökningar (2001, 2003) bekräftar denna bild. Den svenske utbildningssociologen Nihad Bunar betonar att detta inte beror på att lärarna är sämre eller att eleverna är mindre begåvade. Det handlar snarare om att de unga i utsatta förorter ”drabbas av det socialt, etniskt och symboliskt polariserade urbana rummets effekter” (2005, s 76).

    I det offentliga skolsystemet finns exempel på olika sätt att hantera de skolproblem som finns i de multietniska förorterna. Det av Vetenskapsrådet finansierade projektet Omvärlden i Skolan är ett försök att analysera några sådana lösningar i två skolor i två olika förorter till en svensk större stad. Följande artikel bygger på analyser av intervjuer och fältanteckningar från en etnografisk studie som genomfördes under 12 månader vid en av skolorna. Studien genomfördes främst i två olika klasser, årskurs 8 och 9.

    Den etnografiska studie jag har utfört har följt riktlinjer för det som kallas kritisk etnografi. Teoretiskt stöd för ansatsen finns i kritisk teori från 1930-talet och den i USA-exil verkande Frankfurtskolan, med företrädare som Herbert Marcuse, Theodor Adorno, Max Horkheimer, Walter Benjamin, och senare Jürgen Habermas. Medan traditionell etnografi tenderar att betona forskarens roll som neutral och distanserad så manar kritisk etnografi till involvering och har ett förändringssyfte. Med andra ord så studerar konventionella etnografer kultur för att beskriva den, medan kritiska etnografer avser att bidra till att förändra den rådande kulturen i grunden (Thomas 1993, s 4).

    Den skola som diskuteras i denna artikel, Älvdalsskolan, är en 1–9 skola som är lokaliserad i ett mångkulturellt område i ett av det polariserade urbana rummets mest stigmatiserade områden. Trots skolans rumsliga belägenhet har den lyckats skapa en berättelse om sig själv som gett dess rektorer plats såväl i pressen som i TV-soffor. Reportage i rikstäckande morgontidningar och lokalpress har lyft fram skolan som det goda exemplet. Vad ligger bakom detta framgångsexempel? Skolans ledning uttrycker i en artikel att elevernas bakgrund är den samma som alla andra förortsungdomars, men att det är viktigt att inte fastna i problembilder utan snarare ”nollställa elevernas bakgrunder”. Lika centralt anser rektorn är att lyfta fram läraren och lärarrollen om man vill nå önskade resultat.

    De resultat som hänvisas till handlar inte om att antalet elever som lämnar skolan med fullständiga betyg har ökat. Så är inte fallet, då skolans elever som grupp presterar likvärdigt i dag jämfört med tidigare. Däremot har strömmen av elever som lämnar skolan vänt. Det är inte längre lika många som lämnar Älvdalen för skolor i andra stadsdelar. De mätningar som regelbundet görs av Skolverket visar också att de flesta elever trivs med sin skola (http://salsa.artisan.se/ och http://siris.skolverket.se/).

    På Älvdalsskolan har man koncentrerat sig på att utveckla det formella lärandet (Regeringskansliet 2006) med stöd av en speciell pedagogik, Monroepedagogik, som har implementerats med stöd av en extern aktör som vi i forskningsprojektet har valt att kalla Service Partner.

    Service Partner erbjuder genom denna pedagogik en rad lösningar till skolor med problem. Monroepedagogiken skall ge en ”effektiv” väg till skolframgång genom en starkt styrd pedagogik som går ut på att rätta till pedagogiska felaktigheter, som till exempel dålig undervisning,

    bristande föräldraansvar och ledaransvar (Berhanu 2003). I föreliggande studie har jag undersökt hur denna pedagogik visar sig i Älvdalsskolans skolvardag, hur elevernas respons på densamma gestaltar sig, samt hur lärare möter de kunskaper och erfarenheter som (olika) ungdomar bär med sig in i skolan.

  • 1494.
    Schwartz, Anneli
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Pedagogik, plats och prestationer: en etnografisk studie om en skola i förorten2013Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This thesis is part of a Swedish Research Council financed project called The School and its Surroundings (Omvärlden och skolan: Vetenskapsrådet, 2005-3440) and is based on a thorough examination of the pedagogical practices that took place in a particular school in a multicultural suburb. A main aim was to analyse these practices and the pupils’ responses to them in relation to descriptions of the school and its needs, attainments and difficulties as provided by the pupils, teachers and others,including the media. The pedagogical practices of the school are based on a particular kind of pedagogy, called Monroe pedagogy. This pedagogy is characterised by strong leadership and places high expectations on pupils. Using ethnographic data, obtained from fieldwork and interviews, and an analysis informed by Bernstein’s theoretical concepts the thesis provides an analysis of the regulation of social interaction in the school and the pupils’ experiences and appreciations of this regulation. As a pedagogical discourse Monroe pedagogy exhibits principles of strong classification and framing (Bernstein, 2003). The thesis is composed of four articles and a kappa. Article one, “Bracketing” backgrounds for an effective school, describes Monroe pedagogy in relation to the school day and pupils’ results. Article two, Pupils’ responses to a saviour pedagogy: An ethnographic study, elaborates on the feedback that pupils at the studied school provide on their education. Article three, The significance of place and pedagogy in an urban multicultural school in Sweden, examines how the location of the school in a ‘multicultural suburb’ is used to attribute deficiencies to pupils and the need for strong leadership and a visible pedagogy. Article four, Complexities and contradictions of educational inclusion: a meta-ethnographic analysis, describes the importance of place for educational expectations and performances in relation to the stigmatisation of the suburban reach and its residents. Collectively the articles depict, principally through an analysis of pupils’ responses, how Riverdale School sells a success concept, based on orderliness, motivation, responsibility and hard work, and how the staff and pupils at the school identify with and believe in this concept. The articles also demonstrate how the pedagogy in use actually fails to become a saviour discourse in practice, as promised, but instead strengthens exclusion and maintains the image of a failing pupil who will be saved from, her-his background and her-his place of residence.

  • 1495. Schwartz, Anneli
    et al.
    Öhrn, Elisabet
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Fellowship and solidarity? Secondary students’ responses to strong classification and framing in education2009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 1496.
    Schwartz, Anneli
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Öhrn, Elisabet
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Fellowship and solidarity? Secondary students’ responses to strong classification and framing in education2011Inngår i: Schools and marginalized youth: an international perspective / [ed] W Pink, Cresshill, NJ: Hampton Press , 2011Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 1497.
    Schwartz, Anneli
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Öhrn, Elisabet
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Fellowship and solidarity? Secondary students’ responses to strong classification and framing in education2012Inngår i: Schools and marginalized youth: an international perspective / [ed] W Pink, New York: Hampton Press , 2012, s. 173-195Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 1498.
    Seckar, Maria
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Youkhans, Akadia
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Elevers muntliga kommunikation och lärarens undervisningsmetoder i engelskämnet: En kunskapsöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Elevernas ängsla inför att tala är förekommande i engelskundervisningen där olika faktorer påverkar elevernas vilja att tala. Bland annat kan eleverna uppleva nervositet eller att de inte har de kunskaperna som krävs för att kunna vara muntligt aktiva. Dock framgår det att elever som har viljan att vara muntligt aktiva, vågar tala på grund av deras motivation och intresse. För att stödja eleverna som inte har viljan att vara muntligt delaktiga och minska den negativa känslan hos eleverna krävs det av läraren att finna och skapa flera undervisningsmetoder som kan öka elevernas muntliga aktivitet. Således ska undervisningsmetoder innehålla meningsfulla och tydligt strukturerade metoder som ska få eleverna att känna sig trygga och säkra i engelskundervisningen.

    Denna kunskapsöversikt syftar till att finna orsaken bakom elevernas vilja/motvilja till att tala engelska. Vidare syftar översikten till att undersöka vilka undervisningsmetoder som anses vara relevanta för att främja elevernas kommunikativa förmåga och deras delaktighet i klassrummet. Elva vetenskapliga artiklar valdes som besvarade syftet och de togs fram ur databaserna Primo, Eric och Google Scholar. Dessa artiklar hittades med hjälp av engelska sökord och med avgränsningar som var kopplat till vår kunskapsöversikt. Artiklarnas studier undersöktes i olika länder som kunde kopplas till svenska elever i grundskolan.

    Under arbetes gång har artiklarna jämförts utifrån likheter och skillnader samt en kartläggning har genomförts. Artiklarnas kvalitet, styrkor och svagheter har analyserats. Artiklarna visar ett tydligt mönster på att de kommer fram till liknande slutsatser och vilka effektiva undervisningsmetoder som de finner väsentliga för elevernas utveckling. Artiklarna visar även att läraren ska ständigt arbeta med att motverka elevernas talängsla genom att låta eleverna interagera med varandra för att skapa en positiv självkänsla och våga använda engelska språket.

  • 1499.
    Sennerteg, Nathalie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Svensson, Ida
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Planerad fysisk aktivitet i förskolan: Förskollärares erfarenheter, inställningar samt förutsättningar2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Nästan varannan svensk är överviktig och övervikt för med sig en rad hälsorisker. De vardagliga fysiska utmaningarna som fanns förr har minskat i takt med att teknologin utvecklats och det ställer allt större krav på människor att aktivt gå in för att röra på sig. World Health Organisation har rekommendationer på minst 60 minuters utmanande aktivitet dagligen. Förskolans och förskollärarens roll är att se till att barnen får röra på sig. Syftet är att undersöka förskollärares erfarenheter, inställningar samt möjligheter till att genomföra planerad fysisk aktivitet i barngrupper med femåringar. I studien använder oss av strukturerade kvalitativa intervjuer med semi-öppna frågor för att försöka nå fram till förskollärarnas inställningar och deras erfarenheter. Svaren analyseras utifrån en sociokulturell teoretisk ram. Intervjuerna sker med sex förskollärare från sex olika förskolor. Resultatet visar att viktiga faktorer för arbetet med planerad fysisk aktivitet är förskollärares utbildning, erfarenheter, planeringstid, egna intressen och de fysiska miljöerna. Det finns på en del förskolor försvårande omständigheter som gör att planerad fysisk aktivitet inte prioriteras. Oavsett förutsättningar så arbetar förskollärarna med fysisk aktivitet, men mycket av arbetet tycks ske spontant.

  • 1500.
    Seoane, Fernando
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Garrote Jurado, Ramon
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Christie, Michael
    Design-Build Experience-Based Program in Biomedical Engineering as a Practical Example of Science for Professions2010Inngår i: Proceedings of EDULEARN10: International Conference on Education and New Learning Technologies, International Association of Technology, Education and Development , 2010, s. 110-113Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aiming to implement the Motto “Science for Professions” follow at the University of Borås, the school of engineering has carry out a series of Design-Building Experiences (DBE) aimed to promote the development of specific engineering skills and attributes as well as personal and interpersonal competences on team work and communications, which have been selected from the CDIO syllabus. A total of three DBE activities have been implemented in a one-year master program in Biomedical Engineering. The learning outcome produce from the implementation of the teaching-learning activity has been evaluated from the point of view of the students, through a questionnaire. The answers from the students suggest that the activity has reached the intended goal, especially facilitating the development the students’ own personal and professional engineering skills and attributes. The results of this survey also indicate the remarked concern of the students regarding the assessment of the activity and its contribution in the final grade of the course. In general the implementation of the DBE was a success and provides us with certain new knowledge about implementing student centered learning methods on international master programs.

27282930313233 1451 - 1500 of 1691
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf