Endre søk
Begrens søket
26272829 1401 - 1448 of 1448
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1401.
    Varga, A
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Metakognitiva perspektiv på skolans litteratursamtal: Hur kan elever stödjas i att utveckla metakognition via samtal om skönlitteratur?2013Inngår i: Didaktisk Tidskrift, ISSN 1101-7686, Vol. 23, nr 1, s. 493-512Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det sista årtiondets internationella mätningar av elevers läsförmåga i PIRLS och PISA vittnar om ett sjunkande resultat för svenska skolelever i motsats till bl.a. norska. De senaste mätningarna i PIRLS 2006 och 2011visar att det i synnerhet är andelen starka och mycket starka läsare som har minskat (Skolverket 2007:305, Skolverket 2012: 381). En motsvarande nedgång avtecknar sig även bland svenska 15-åringar. Den senaste mätningen i PISA 2009 visar att den genomsnittliga läsförmågan bland svenska 15-åringar sjunkit från en tidigare hög nivå sett i ett internationellt perspektiv till en genomsnittlig samtidigt som andelen mycket svaga läsare ökat. Så mycket som en femtedel av svenska skolelever beräknas inte ha uppnått en grundläggande läsförmåga när de lämnar grundskolan (Skolverket 2010:352). Detta reser höga krav på skolan att se över sin undervisning i läsförståelse – inte minst i ljuset av läsforskningen. Såväl den nationella som den internationella läsforskningen har bl.a. intresserat sig för de metakognitiva aktiviteternas betydelse för litteracitetsutvecklingen och urskilt ett tydligt samband mellan förmågan att tillämpa metakognitiva strategier i samband med läsning och en utvecklad läsförmåga (se exempelvis Griffith & Ruan 2005, Persson 1994).

  • 1402.
    Varga, A
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Talaktsteoretiska perspektiv på skolans litteratursamtal: En studie i lärares lingvistiska strategier2013Inngår i: Acta Didactica Norge - tidsskrift for fagdidaktisk forsknings- og utviklingsarbeid i Norge, ISSN 1504-9922, E-ISSN 1504-9922, Vol. 7, nr 1, s. 1-19Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Dagens samhälle ställer allt högre krav på en muntlig och skriftlig kompetens. Detta reser höga krav på skolan att erbjuda en undervisning som stödjer eleverna i att utveckla sådana färdigheter. Forskningen har visat att elever genom textsamtal kan stödjas i att utveckla läsförståelse och även utvecklat metoder för hur sådan undervisning kan bedrivas. (Raphael 1982; Palincsar & Brown 1984; Baumann, Jones & Seifert-Kessel 1993; Franzén 1993; 2002; Guthrie et al. 1996; 2004;Sternberg & Grigorenko 2002a; 2002b; Oszkus 2006; Anmarkrud & Bråten 2012). Däremot saknas studier som specifikt belyser sådan undervisning utifrån ett språkvetenskapligt perspektiv och undersöker hur lärare med hjälp av sina lingvistiska yttrandehandlingar kan erbjuda eleverna stöd i att utveckla läsförmågan. Föreliggande artikel är ett viktigt bidrag inom detta område. Med analysinstrument hämtade ur talaktsteorin analyseras sekvenser ur fyra litteratursamtal i den svenska grundskolans årskurser 6 och 7. Syftet med studien är att identifiera, belysa och analysera kritiska aspekter i samtalet som stödjer eleverna i att utveckla läsförståelse. Studien visar hur lärarna genom sex olika talhandlingar erbjuder eleverna stöd i att identifiera, tillämpa och befästa läsförståelsestrategier, motivera och belägga sina tolkningar, internalisera ett ämnesrelaterat språk i det egna ordförrådet samt utveckla metakognition.

  • 1403.
    Varga, Anita
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Att bygga broar för en hållbar framtid2009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Implementeringsprocessen kring utbildning och undervisning för hållbar utveckling tenderar att fokusera på det naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnesområdena och ofta särskilt uppmärksamma miljöperspektivet. Samtidigt anger lagstiftning och policydokument att undervisning för hållbar utveckling skall genomsyra all undervisning, vilket reser frågor om hur detta uppdrag skall tolkas och realiseras i skolämnet svenska. Föreliggande sektionsföredrag belyser och problematiserar frågorna om förankringen av hållbar utveckling inom ramarna för svenskämnet utifrån lagstiftning, policydokument, kursplaner och ämneskonceptioner. Vad menas med undervisning i och för hållbar utveckling inom svenskämnet och hur tolkar verksamma lärare i svenska detta uppdrag. Anförandet utgår ifrån en pågående 22 studie och bygger på intervjuer med verksamma lärare samt en enkätundersökning som fokuserar implementeringsprocessen utifrån ett såväl organisatoriskt som didaktiskt perspektiv.

  • 1404.
    Varga, Anita
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Elber, Gunilla
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Karlsson, Ann-Sofie
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Läsa för livet2010Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Forskning visar att den svenska skolan redan idag stödjer elever i utvecklandet av en grundläggande läsförmåga. Det finns en god kunskapsbas för den tidiga läs- och skrivinlärningen som har omsatts väl i skolans undervisning. Däremot stöds inte elever tillräckligt i den fortsatta läsutvecklingen mot en mer avancerad läsförmåga. Under de sista tjugo åren har forskningen, framför allt i internationellt hänseende, riktat in sig på utvecklandet av metoder som kan stödja elevers läs- och skrivutveckling, men Sverige ligger långt efter när det gäller att förankra en sådan läs- och skrivundervisning på bred front i skolans undervisning (Liberg, 2010). Föreliggande projekt sker i nära samarbetare mellan grundskola och högskola och är tänkt att förankra, utveckla och utvärdera undervisningsmetoder. Studien är longitudinell och sträcker sig från åk 6-9. Syftet är att erbjuda lärare redskap att arrangera språkutvecklande, kreativa och utmanande lärandemiljöer som skapar förutsättningar för elever att utveckla litteracitet och öka måluppfyllelsen.

  • 1405.
    Wall, Johanna
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Molin, Marie
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    "Alla killar måste inte gilla Star Wars": Fri lek ur ett genusperspektiv i förskoleklass2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Det framgår av tidigare forskning att flickor och pojkar tydligt delas in efter traditionella könsmönster. I leken ges barn möjlighet till tillfällen att överskrida de traditionella könsmönstren och bilda sig en egen identitet. Det finns satta normer i samhället att följa och dessa framgår tydligt för individen. Många gånger kan detta vara svårt då omgivning, media, pedagoger och samhälle påverkar till ett bevarande av dessa mönster. Även barnen själva vet till vilken kategori, flicka respektive pojke de tillhör och anpassar sig efter detta. I Lgr 11 (2011) framgår det att skolan skall motverka traditionella könsmönster och därmed skall flickor och pojkar ges samma möjligheter i den fria leken oavsett kön. Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka hur flickor och pojkar leker och kommunicerar under den fria leken inomhus i förskoleklass utifrån ett könsperspektiv. Metod Vår studie baserades på en kvalitativ studie med hjälp av metodverktyget observation. Observationerna var av ostrukturerad karaktär och visade prov på hur flickor och pojkar agerade i den fria leken. Observationerna genomfördes enskilt i tre olika förskoleklasser detta för att kunna få möjlighet att se likheter och skillnader som uppstod i leken. Resultat Resultatet visar att flickor och pojkar i stor utsträckning håller sig till de könsmönster som finns i samhället i sina val av lekar. De barn som visar tendenser att överskrida de satta könsmönstren tillrättavisas snabbt av de övriga barnen. I två av våra observationer visar flickorna tendens till att dra sig undan då pojkarna antar lekar av en mer våldsam karaktär. Däremot leker pojkarna lekar på flickornas villkor i lekar med familjekaraktär. Barnen tar tydligt på sig olika roller som exempelvis djur eller en omhändertagande roll i den fria leken.

  • 1406.
    Walldén, Robert
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Stapplande steg mot ökad mångfald: En multimodal diskursanalys av texter om familjer och relationer i sfi-läromedel2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Nationell och internationell forskning belyser att familjer och kärleksrelationer konstrueras på ett ensidigt sätt i läromedel, med ett starkt kärnfamiljsideal. Det rör sig exempelvis om att det främst är kvinnor som skildras i den privata sfären (Mahamud 2005), samtidigt som det problematiseras att vara ensamstående eller leva tillsammans som ogifta (Mohammed 2007) Samkönade relationer tenderar att utelämnas (Hickman 2012; Mattlar 2006), och i de fall hbt-teman behandlas sker det snävt och distanserat (Larsson & Rosén 2006). Studiens syfte är att analysera hur familjer och kärleksrelationer konstrueras genom text och bild i läromedel inom sfi och anknyter till kritisk diskursanalys. Den behandlar tre nybörjarläromedel för sfi. I analysen används Kress och van Leuweens (2001) multimodala diskursanalys i kombination med Hallidays funktionella grammatik (Halliday & Mathiessen 2014). Utgångspunkten för analysen är frågeställningar utarbetade från språkets ideationella, interpersonella och textuella metafunktion (Kress & van Leuween 2006). Analysen har även ett transdisciplinärt anslag, då den lutar sig mot begreppet hegemoni samt relaterade koncept. Resultatet visar att den vita kärnfamiljen med olikkönade föräldrar utgör subjektet och utgångspunkten i läroböckerna. Frånsteg från detta ideal används som en pedagogisk resurs för att mana till diskussion och förmedla berättelser på ett sätt som sätter de avbildade grupperna i objektposition samt stärker deras minoritetsstatus. Samkönade relationer inkluderas i endast ett av läromedlen. Där konstrueras de som objekt för diskussion och analys samtidigt som personerna varken framträder som individer eller får ta plats i läromedlets narrativa huvudfåra. Denna selektivitet präglar även läromedlens avbildning av etnisk och kulturell variation samt ensamstående föräldrar. Ur ett genusperspektiv är slutligen kvinnor mest framträdande i processer som anknyter till barn och relationer.

  • 1407.
    Walldén, Robert
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Eriksson, Jessica
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    I bokens föreställningsvärld: En kvalitativ studie om läsutvecklande arbete med skönlitteratur ur ett genusperspektiv2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: Pojkars eftersläpande läsutveckling är empiriskt konstaterad, och upplevs av oss som bekymmersam ur demokratisk synvinkel. Forskning rörande pojkars läsutveckling presenteras, liksom forskning som behandlar förutsättningarna för läsutveckling mer generellt. Den valda teoretiska ramen är det sociokulturella perspektivet på lärande. SYFTE: Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger i förskoleklass respektive skola arbetar med skönlitteratur med särskilt intresse för pojkars medverkan. Frågeställningarna behandlar vilka inslag av reflekterande läsning som finns i klassrummen, i vilken utsträckning de gynnar pojkar samt pedagogers uppfattningar kring pojkars kontra flickors läsning. METOD: Den genomförda undersökningen är en kvalitativ studie med inspiration från den etnografiska ansatsen. Studien grundar sig på nio observationer i en sjätteklass respektive en förskoleklass, och på fem förberedda samt två oförberedda intervjuer med de inblandade pedagogerna. RESULTAT: Resultatet visar att samtal i anslutning till högläsning genomfördes med barnen i läsutvecklande syfte, och en variation kunde urskiljas beträffande hur aktiva pedagogerna respektive eleverna var i dem. I de samtal där elever lämnades stort utrymme att lägga fram sina uppfattningar var de flesta eleverna passiva. Pojkarnas bidrag till diskussionerna var ringa, då flertalet av dem förhöll sig till läsningen genom att uttrycka sitt missnöje med bokvalet eller genom att inte uttrycka sig alls.

  • 1408.
    Wede, Christer
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Arbetslaget söker sina uppgifter: ett utvecklingsarbete om elevers inflytande över sitt lärande som resulterat i en elevanalysmodell2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This master thesis, labeled The working team is looking for their tasks, presents a pupil analysis model developed in the context of a long-standing collaboration in a team. The purpose of this thesis is that by using an action oriented approach to describe and understand a development work which has led to a pupil analysis model concerning how students’ influence affects their own learning. The questions being answered are: How has the model evolved? What does the student analysis model look like and what essential sapience for pupils' learning has the approach resulted in? A methodological approach in action research, Practitioner research, developed by Jean Mcniff and Jack Whitehead (2006) is being used. Unlike other approaches in this field of research, the action researcher’s own learning is emphasized in terms of living theories which have been generated when new experiences become conscious and verbalized when the action is pursued. The knowledgegenerating question asked is: How will I improve X, which means that the action researcher in this case wants to study the difference between the values that he intends to fulfill and how they then fall out and affect the environment they are in. The master thesis applies the action research methodology as a tool to describe and understand the learning developed in the context of a previous development work done. Usually this methodology is being used in forward-looking purposes. This is not the case here and the choice is motivated by the methodology’s ability to make a learning process visible. The learning, which was preceded by the knowledge-generating question: How can I improve students’ opportunities to influence their own learning, has resulted in a pupil modelanalysis. How this issue has been generated and approaches used in the team are reported. As well I also present the specific action which was to be the basis for the development of the analysis model. In connection with the presentation of the pupil analysis model the model’s ability to serve as a contribution to theory and method development is also discussed in the perspective of school development as the capture of a free space (see Berg 2003). The Pupil Analysis Model with its focus on pupils is related here to an analytical model which draws attention to schools’ teams and their ability to pursue work which in this perspective can be defined as school development. In The working team is looking for their tasks my own learning is reported and how it evolved and was influenced by intercourse with some close colleagues in a team context, at an upper secondary school.

  • 1409.
    Welin Mod, Agneta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    En lärarutbildning: två arenor2011Inngår i: Lärarutbildning och vetenskaplighet, ISSN 1404-0913, nr 2, s. 72-82Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Har lärarutbildningen någon betydelse för nyutbildade lärares handlingar i klassrummet? Flera studier visar att det saknas bevis för detta. Zeichner och Gore (Lindhart & Lund, 2006, s. 154) menar att det i stället finns starka bevis för att den kunskap, de färdigheter och de metoder som presenteras för lärar-studenterna endast har liten påverkan på deras handlingar i klassrummet. För-fattarna (2006, ss. 152-153) redogör för flera studier som visar att de nyutbil-dade lärarnas handlingar i stället i hög grad påverkas av den långa erfarenhet som de har av att vara elever i skolan, så kallat apprenticeship of observation. Deras socialisation till lärare påverkas i hög grad av känslor, värderingar och beteenden knutna till de lärare från tidigare skolgång, som de har som förebil-der. Ska lärarutbildningen inte bara bli ett mellanspel från det att studenten har varit en duktig elev till att hon/han faller in i en konservativ lärarroll så måste teori och praktik gå hand i hand i vad Brouwer och Korthagen (2005, s. 156) kallar integrative approaches.

  • 1410.
    Welin Mod, Agneta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Sommarskola: pedagogiskt grepp eller konkurrensmedel?2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Efter flera år av sjunkande elevresultat fick år 2006 Myndigheten för Skolutveckling i uppdrag att fördela ett statligt bidrag för att anordna sommarskolor. Trots bidraget har antalet elever som inte når gymnasiebehörighet fortsatt att sjunka. År 2012 togs det statliga bidraget bort för att åter införas 2014. Syfte Studiens syfte är att vinna kunskap om sommarskolors betydelse för skolors måluppfyllelse och elevers lärande. Studiens frågeställningar rör hur sommarskolor är organiserade, vilka argument som finns för respektive emot sommarskolor enligt berörd personal samt hur sommarskolors existens kan förstås och tolkas utifrån å ena sidan samhällets krav på måluppfyllelse och å andra sidan elevers behov och lärares professionella bedömningar. Metod En kvalitativ metod med hermeneutisk ansats och intervjuer som redskap. Som teoretiskt perspektiv har Balls begrepp performativitet och fabrikation använts. Resultat Undervisning och lärande i sommarskolan skiljer sig från den ordinarie undervisningen genom större samsyn och samarbete lärare emellan och att ett individanpassat arbetssätt används i större omfattning. Informanterna önskar dock få resurserna under terminstid för att bättre kunna erbjuda alla elever en god lärmiljö, något som de anser att de i ordinarie undervisningen inte klarar av på grund av brister i organisation, tids- och resurstilldelning. Sommarskolan ses av informanterna som en dold agenda för att snygga till statistiken över måluppfyllelsen.

  • 1411.
    Wernberg, Anna
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Lärandets objekt: vad elever förväntas lära sig, vad görs möjligt för dem att lära och vad de faktiskt lär sig under lektionerna2009Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This thesis reports the results from a study focused on the objects of learning. The aim is to analyse and describe how objects of learning are handled in three learning studies. The first question concerns how different aspects of learning is carried out in terms of the intended, enacted and lived objects of learning and their interrelations. The second question concerns the differences and similarities between an object of learning and a learning objective. The theoretical framework for the analysis of this study as well as for the planning instructions is variation theory. The theoretical assumption is that learning is always the learning of something, so as the ability to learn presupposes an experience of variation. Thus, the learner must discern variation in a dimension that corresponds to that aspect in spite of the background of invariance in other aspects of what is to be learned (i.e. the object of learning). In a classroom discourse, the teachers’ as well as the students’ activities constitute the space of learning, which refers to the learning opportunities the students are given, i.e. the enacted object of learning. The intentional object of learning describes the teachers’ intention with the lesson. The lived object of learning is what they actually learn. The object of learning is the compound of two aspects: the direct and the indirect object of learning. The former is defined in terms of content whereas the latter refers to the kind of capability that the students are supposed to develop. The method used is learning study, which can be seen as a hybrid between a design experiment and lesson study. A learning study is theoretically grounded which primary focus is on an object of learning. Here, the teachers and the researcher worked together and had equal status in the group. The objects of learning were chosen by the teachers. The findings should be seen as implications on students’ learning can be understood, depending on how an object of learning is constituted by a teacher in terms of the intended, enacted and lived objects of learning. Another finding is a contribution to the discussion of how teachers’ competences should be constituted.

  • 1412.
    Widlund, Kajsa
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Kommunikationens roll för möjligheten till gemensam lek2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: Leken är viktig för barns utveckling och välbefinnande. Då och då händer det att barn hamnar utanför leken i förskolan – de får inte tillgång till lekens många positiva kvaliteter. Att barn hamnar utanför kan ha många olika orsaker. Jag har valt att undersöka vilken roll kommunikationen spelar då förskolebarn hamnar utanför eller bjuds in i leken. SYFTE: Syftet med arbetet är att undersöka hur förskolebarn kommunicerar med varandra i lägen där de stänger eller stängs ute från leken och i lägen där de bjuder eller bjuds in i leken. Hur kommunicerar barn sinsemellan i situationer av exkludering eller inkludering av varandra i sociala leksammanhang ? METOD: För att besvara undersökningens syfte har jag använt mig av observationer. Observationsmaterialet har jag analyserat med hjälp av Erving Goffmans teori om de territorier människor gör anspråk på, samt William Corsaros teori om tillträdesstrategier. RESULTAT: Barns kommunikation i lägen av inneslutning och uteslutning sker genom verbal kommunikation och ickeverbal kommunikation – såsom kroppsspråk och kommunikativa handlingar. De olika formerna av kommunikation flätas samman och används i kombination med varandra i de situationer där barn utesluter eller bjuder in varandra i leken. De kommunikativa handlingarna uttrycks i de strategier barnen använder för att få tillgång till leken, samt i hur de gör anspråk på olika territorier. Just hur hårt barnen håller på sina anspråk är avgörande för om en gemensam lek kan uppstå. Villigheten att avstå ifrån ensamrätten till leksaker eller utrymme möjliggör lek.

  • 1413.
    Wiedersheim-Paul, Elinor
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Waldorfskola och kommunal skola: en kvalitativ jämförelse i skolår 1 till 32011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund I bakgrunden beskrivs Waldorfskolans och den kommunala skolans historia samt några grundläggande punkter i Waldorfpedagogiken. Begreppen kunskap och lärande tas upp samt läroplanen Lpo -94 och de nationella proven i år 3. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet är det sociokulturella perspektivet för kunskap och lärande. Syfte Syftet är att undersöka några lärares syn på kunskap och lärande i Waldorfskolan och den kommunala skolan för att se eventuella likheter och olikheter. Metod Jag har använt mig av en hermeneutisk utgångspunkt i val av metod. Denna utgångspunkt har sin grund i att det inte finns någon definitiv sanning utan sanningen är relativ utifrån det subjektiva jaget. Detta ligger till grund för ett kvalitativt undersökningssätt där jag har valt att undersöka med hjälp av intervjuer. Jag har intervjuat två lärare i kommunal skola samt två lärare i Waldorfskola i syfte att få reda på deras tankar kring kunskap och lärande utifrån val av metoder och organisation av undervisning. Lärarna arbetar i skolår 1 till 3. Resultat I resultatet presenteras lärarnas svar utifrån kategorierna Hur – om organisation av undervisning och läxor, Vad – om ämnen och läromedel, samt Varför – om den kunskaps- och lärandesyn som lärarna ger uttryck för i intervjun. I varje kategori görs jämförelser mellan lärarnas svar både inom och mellan grupperna. I resultatet framkommer att det finns likheter men också stora olikheter i både upplägg av undervisningen och tankar kring kunskap och barns lärande mellan den kommunala skolan och Waldorfskolan.

  • 1414.
    Wikner, Isabella
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Åhlander, Patrik
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Elevers inställning till matematikundervisningen i relation till lärarens arbetssätt, inställning respektive kompetens2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: Vi har i vår bakgrund lyft fram tidigare forskning som kan vara relevant för att finna relationer mellan lärare och elever. I den tidigare forskningen har vi funnit ett flertal aspekter som beskriver hur elevernas inställning kan främjas. Dessa aspekter har vi sedan utgått ifrån när vi har analyserat och kommit fram till vårt resultat. Frågorna i vår enkät grundar sig i det tidigare forskningsavsnittet. SYFTE: Studiens syfte är att undersöka relationer mellan lärares arbetssätt, inställning respektive kompetens och elevers inställning till matematikundervisningen. METOD: Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod med vissa kvalitativa redskap. Studien omfattar enkätundersökningar i 8 olika sjätteklasser i en normalstor stad. Läraren i respektive klass har besvarat en enskild enkät. Metoden valdes med avsikt att få ett stort antal svar och åsikter. RESULTAT: Vårt resultat belyser olika relationer man kan hitta mellan lärares arbetssätt, inställning respektive kompetens och elevers inställning till matematikundervisningen. Resultatet visar även hur varje klass arbetar, samt olika attityder hos klassen och läraren. Resultatet är uppdelat i två delar där vi i första delen beskriver vilka attityder samt arbetssätt resultatet visar. I del 2 presenterar vi en sammanfattning av de tydligaste relationerna mellan lärare och elever, ifråga om de företeelser som är grundläggande för vår studie.

  • 1415. Wrethander Bliding, Marie
    et al.
    Holm, Ann-Sofie
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Hägglund, Solveig
    Kränkande handlingar och informella miljöer: elevperspektiv på skolans miljöer och sociala klimat2002Bok (Annet vitenskapelig)
  • 1416.
    Zaltash, Maryam
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Barns uppfattningar om vuxnas yrke.2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: Bakgrunden belyser, utifrån litteratur och tidigare forskning, barns uppfattningar om yrke som de vuxna utför i samhället. Barnen orienterar sig med hjälp av sin fantasi och undersöker olika roller för att skapa uppfattningar som de senare kan bygga vidare på. Barnen har i flera fall besökt sina föräldrars arbetsplatser och i samtal runt middagsbordet hört föräldrar prata om sina arbeten. SYFTE: Syftet med studien är att undersöka sexåringars uppfattningar om vuxnas yrke. METOD: I studien används en kvalitativ undersökning som inspireras av fenomenografin kring barns uppfattningar av de vuxnas arbeten. Intervju används som redskap för att på ett mer djupgående sätt undersöka barnens uppfattningar. Metod valdes utifrån önskan om att sexåringarnas uppfattningar skulle vara i centrum. Sammanlagt intervjuades 10 barn. RESULTAT: De resultat som denna studie genererat visar att de intervjuade barnen har en stor uppfattning om vuxnas yrke för deras låga ålder. Detta bekräftas utifrån vad barnen svarat och vad som anges i litteraturen samt framkommit i tidigare forskning. Sexåringar kunde på ett korrekt sätt berätta om föräldrarnas och deras bekantas arbete. Deras uppfattningar om arbete har att göra med det som de ser vuxna utföra och de kunde med lätthet nämna mer än ett yrke vardera. Sexåringarna ser nödvändigheten med att ha kunskaper och träning samt att skaffa utbildning som faktorer för att få vissa yrken. Sexåringarna har en tydlig uppfattning och ser sambandet mellan arbete och pengar. De förstår den grundläggande mekanismen med att ha pengar för att köpa nödvändiga saker. Sexåringar berättade med egna ord om deras uppfattningar och erfarenheter om olika arbetsplatser.

  • 1417.
    Zimmerman, Fredrik
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Alternativ utvecklar förmågan till kritisk reflektion2011Inngår i: Lärarutbildning och vetenskaplighet, ISSN 1404-0913, nr 2, s. 83-98Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I mitt yrke som lärare vid en lärarutbildning får man ibland frågan av nyantag-na studenter om varför man ska lära sig olika teorier. Vad ska man med teori till? Studenten som frågar ser ofta teori som väsenskilt från praktik och vill en-bart ha praktiska svar. Studenten vill att jag ska tala om hur man ska handla i en viss situation. Det handlar oftast om en problematisk situation som kan upp-stå mellan lärare och elev i studentens kommande yrkesliv. Studenten vill inte ha en massa teori om varför denna situation har uppstått eller någon teori om varför hon eller han kan handla på ett visst sätt, utan studenten vill enbart ha svar på hur hon eller han ska handla i denna situation. Det kan handla om hur studenten ska agera i en situation där en elev vägrar att ta av sig sin keps i bör-jan av lektionen. Jag anser att det inte går att svara på frågor av detta slag med ett enkelt svar som beskriver exakt hur studenten ska handla. I denna text kommer jag att svara på frågan om varför man inte kan ge ett ”teorilöst” prak-tiskt svar på frågan om hur man ska agera i en situation där exempelvis eleven inte vill ta av sig kepsen (exemplet förutsätter att skolan där eleven går har ordningsregeln att elever inte får bära keps inomhus. Om detta är en bra eller dålig regel är dock en annan diskussion). Jag kommer i texten nedan argumen-tera för varför man behöver teori. Framförallt kommer jag att föra en argumen-tation om varför man som lärarstudent behöver lära sig flera olika teoretiska synsätt. Det vill säga varför det är utvecklande att lära sig flera alternativ.

  • 1418.
    Zimmerman, Fredrik
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Borde Peter Singer dra en annan slutsats?2007Inngår i: Filosofisk Tidskrift, ISSN 0348-7482, Vol. 28, nr 1, s. 3-6Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 1419.
    Zimmerman, Fredrik
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Den svårföränderliga killkoden2008Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 1420.
    Zimmerman, Fredrik
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Hur nationalstaten förlorar makt i globaliseringen2007Inngår i: Perspektiv på demokrati. En vänbok till Hans Lindfors., Högskolan i Borås. Institutionen för pedagogik. , 2007Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 1421.
    Zimmerman, Fredrik
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Inledning: perspektiv på demokrati2007Inngår i: Perspektiv på demokrati. En vänbok till Hans Lindfors., Högskolan i Borås. Institutionen för pedagogik. , 2007Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 1422.
    Zimmerman, Fredrik
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Vad är skillnaden mellan att roa sig och att bli road?2009Inngår i: Filosofisk Tidskrift, ISSN 0348-7482, Vol. 30, s. 24-30Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 1423.
    Zimmerman, Fredrik
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Rolandsson, Bertil
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Om medborgaren själv får välja2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport har varit att finna och beskriva strategiskt valda medborgargruppers (en invandrargrupp, en ungdomsgrupp och en grupp med äldre landsortsbor) förhoppningar och farhågor inför en ökad e-demokrati i en landsbygdskommun. Texten bygger på en kvalitativ studie gjord i Svenljunga kommun, inom ramen för ett EU-projekt (projektet går under namnet i-COIN). Rapporten beskriver de tydligaste mönster som uppkommit i gruppintervjuer med medborgargrupperna. Ett av de mönster som uppmärksammats är att medborgargrupperna ser positivt på att det går snabbare och enklare att hämta information genom e-service. Det finns dock farhågor att e-service skall medföra en standardiserad, och därmed sämre, kommunikation mellan medborgare och myndighet. Detta skulle i så fall medföra en sämre informationsinhämtning och allt sämre möjligheter för medborgare att påverka. Medborgargruppernas förhoppningar och farhågor har jämförts med intervjusvar från tjänstemän i kommunen. Svaren verkar i stort överensstämma mellan medborgargrupperna och tjänstemännen förutom på vissa punkter. Exempelvis diskuterar tjänstemännen i högre grad än medborgargrupperna att e-servicen måste vara enkel att använda. Medborgargrupperna oroar sig mer än tjänstemännen att e-service skall innebära ett informationsbortfall. Alla tjänstemän och medborgargrupper (förutom ungdomsgruppen) har tron att det är ungdomarna som främst kommer att använda eservice. Ungdomsgruppen visade dock en likgiltighet inför e-demokrati.

  • 1424.
    Zimmerman, Fredrik
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Rolandsson, Bertil
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Oudhuis, Margareta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Riestola, Päivi
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Theandersson, Christer
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Bartley, Kristina
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Puaca, Goran
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Perspektiv på demokrati2007Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 1425.
    Åberg-Bengtsson, Lisbeth
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Elevers möte med diagram2011Inngår i: Matematik - ett grundämne / [ed] Berit Bergius, Göran Emanuelsson, Lillemor Emanuelsson, Ronny Ryding, Göteborgs universitet: Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM) , 2011, s. 2011-218Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 1426.
    Åberg-Bengtsson, Lisbeth
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    The smaller the better? A review of research on small rural schools in Sweden2009Inngår i: International Journal of Educational Research, ISSN 0883-0355, E-ISSN 1873-538X, Vol. 48, nr 2, s. 100-108Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This review of 30 years of research in small rural schools in Sweden includes projects focusing directly upon rural education and rural schools, reports from national agencies, and official statistics. Two main foci were found: (i) the quality of education and pupils’ academic performance, and (ii) the economics of running schools in different types of demographic areas. A concordant picture stands out: (a) there are no indications that small rural schools do not provide an equally good education as other schools, but (b) the higher expenditure per pupil and decreasing population in sparsely populated areas increases the risk of school closures. The importance of the small rural school to the community receives peripheral attention at best in this body of research.

  • 1427.
    Åberg-Bengtsson, Lisbeth
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Beach, Dennis
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Bergnell Karlsson, Anneli
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Ljung-Djärf, Agneta
    Ottosson, Torgny
    Karlsson, Karl Göran
    Norberg, Malin
    Westman, Anna-Karin
    von Zeipe, Hugo
    När Agnes fick va solen så fattade man ju precis": Om illustrationer i undervisning av yngre elever2014Inngår i: Resultatdialog, Vetenskapsrådet , 2014, s. 246-254Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 1428.
    Åberg-Bengtsson, Lisbeth
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Beach, Dennis
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Ljung-Djärf, Agneta
    von Zeipel, Hugo
    Illustrations making meaning? Young pupils encountering explanatory pictures and models in science and maths education2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 1429.
    Åberg-Bengtsson, Lisbeth
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Ottosson, Torgny
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    What lies behind graphicacy? Relating students’ results on a test of graphically represented quantitative information to formal academic achievement2006Inngår i: Journal of Research in Science Teaching, ISSN 0022-4308, E-ISSN 1098-2736, ISSN 0022-4308, Vol. 43, nr 1, s. 43-62Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Based on studies carried out on qualitative data an instrument was constructed for investigating how larger numbers of students handle graphics. This test, consisting of 18 pages, each with its own graphic display(s) and a set of tasks, was distributed to 363 students, 15–16 years of age, from five different schools. The format of the questions varied, as did the format of the graphics. As students’ performance was expected to be multidimensional, confirmatory factor analysis was carried out with a structural equation modeling technique. In addition to the identification of a general graphicacy-test factor (Gen) and an end-of-test effect (End0), a narrative dimension (Narr0) was vaguely indicated. This model was then related to a six-factor model of students’ formal academic achievement measured by their leaving certificates from compulsory education. The strongest correlation obtained was between the general graphicacy-test dimension (Gen) and a mathematic/science factor (MathSc0) in the grades model. In addition, substantial relationships were detected between the Gen factor and both an overall school achievement factor (SchAch) and a language factor (Lang0) in the grades model.

  • 1430.
    Åberg-Bengtsson, Lisbeth
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    von Zeipel, Hugo
    Ottosson, Torgny
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Beach, Dennis
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Can we take young pupils’ understanding of Illustrations for granted? Investigating multi-modally presented learning-contents in school science and mathematics2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    New ways of presenting information have affected both contemporary society and education. School textbooks and other teaching aids for young pupils nowadays typically include, or sometimes entirely build on, illustrations and visual information. During the latest decades our view on literacy has shifted towards also comprising, as a necessity, visual and multimodal literacies Kress (2003). When using visual information in education, the transparency of pictures and models is often regarded as unproblematic. However, transparency is not an innate quality of illustrations and cannot be taken for granted (Pintó & Ametller, 2002). On the contrary, visual information is always coded and interpretations are always related to culture and context, so we must always ask what aspects of illustrations are easily understood by our young pupils’ and what aspects may be stumbling blocks for them.

  • 1431.
    Ågren, Petra
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Öberg, Mari
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Millimetrar eller sjumilakliv: En studie kring vilka avtryck diagnosmaterialet Diamant har satt på Limmaredsskolan.2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Bakgrunden tar upp matematik- och bedömningsforskning såsom måluppfyllelse inom matematik, betygssystemets förändring över tid, diagnoser i skolan, Diamantmaterialet samt olika former av bedömning. Bakgrunden tar även upp olika strategier och perspektiv rörande policyimplementering i verksamheter. Syfte Syftet med studien är att undersöka vilka avtryck diagnosmaterialet Diamant har satt i verk-samheten. Frågeställningar för studien: Hur har Diamant implementerats? Kan det urskiljas att Diamant används som ett formativt bedömningsinstrument? Metod Undersökningen är en studie som genomförs i samarbete med Tranemo kommun och Limmaredsskolan. Studie kan användas av skolan i deras utvärderingsarbete av matematikutvecklingen. Redskapet intervju har använts där gruppintervjuer har genomförts. Resultat De avtryck vi funnit i studien är att nivån på undervisningen har höjts beroende på att Dia-mantmaterialet tillsammans med de nya matematikmatriserna ställer högre kunskapskrav jämfört med den tidigare undervisningen. Även en större medvetenhet hos pedagogerna vad gäller vikten av gemensam grundsyn på matematiken, gemensamt språkbruk samt diskussioner gällande matematikprogressionen på skolan har upptäckts. Gällande implementeringen av Diamantmaterialet har vi funnit att verksamheten befinner sig i implementeringsfasen, vilket innebär att förändringar genomförts i verksamheten men förändringen är ännu inte institutionaliserad.

  • 1432.
    Åsberg, Maya
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Ha roligt eller studera?: Gymnasisters syn på utbildningsvalets betydelsen för vidare studier och arbete.2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund I denna intervjustudie har två olika elevgrupper intervjuats, en vid det estetiska programmet och en vid det samhällsvetenskapliga programmet. Samhällsvetenskapliga programmet är till största delen teoretiskt och tänkt att förbereda eleven för högre studier. Medan det estetiska programmet utöver teori även innehåller en praktisk fördjupning i teater, musik, dans eller bild. Valet till det estetiska programmet baserar sig på intresse. Eleverna som väljer det samhällsvetenskapliga programmet är inställda på att studera vidare vid högskola/universitet. Syfte Syftet med studien är att förstå hur två olika elevgrupper på gymnasiet ser på sina gymnasieval. Upplever eleverna sig anställningsbara utifrån de gymnasieprogram de går samt vilka möjligheter de anser sig ha till akademiska studier och arbete utifrån de gymnasieprogram de läser. Jag har valt att fokusera på elever vid de estetiska programmen samt vid det samhällsvetenskapliga programmet i denna studie. Metod I denna studie har semi-strukturerade intervjuer använts för att samla in empirin. Vidare bokades intervjuer in, tio intervjuer genomfördes. Sex elever som läste på de estetiska programmen samt fyra elever vid ett samhällsvetenskapligt program intervjuades. Parallellt med intervjuerna letade och läste jag befintlig forskning på området. Kontinuerligt transkriberades empirin tills jag upplevde att frågeställningarna var besvarade och syftet med studien uppnått. Resultat När eleverna sökte sig till gymnasiet, ville samhällseleverna kvalificera sig till akademiska studier medan esteteleverna var skoltrötta och ville ha roligt. Flertalet av samhällseleverna tänker läsa vid högskola/universitet. Ingen av esteteleverna såg akademiska studier som nödvändigt för att lyckas. Resultatet visar på skillnader mellan de två elevgrupperna gällande studiemotivation och synen på gymnasiestudiernas relevans. Eleverna vid de estetiska programmen uttrycker besvikelse över att undervisningen varit bristfällig samt att klasskamraters bristande engagemang påverkar nivån på undervisningen.

  • 1433.
    Öhrn, Elisabet
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Att göra skillnad. En studie av ungdomar som politiska aktörer i skolans vardag2005Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 1434.
    Öhrn, Elisabet
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Challenging sexism? Gender and ethnicity in secondary school2006Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 1435.
    Öhrn, Elisabet
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Class and ethnicity at work. Segregation and conflict in a Swedish secondary school2011Inngår i: Education Inquiry, ISSN 2000-4508, E-ISSN 2000-4508, Vol. 2, nr 2, s. 345-355Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Drawing on a study of a Swedish secondary school with a heterogeneous intake, this article provides an analysis of the social relations and segregation within an individual school. As shown in the analysis, young people from different socio-economic backgrounds were largely separated in school, differently positioned and in conflict with each other. The pupils typically referred to the segregation and conflict as ethnic, although strongly underpinned by economics and class. Some of the pupils’ and staff’s wish for a less segregated schooling suggested potential openings for the relations between the groups. However, this was judged to go against the will of resourceful groups of parents with whom the school leadership felt they had to comply. Central to this was parents’ freedom to choose the school, which worked in this context to further the segregation within the particular school.

  • 1436.
    Öhrn, Elisabet
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Forskningsprocessen och forskarpraktiken: Summering av längsgående tema2006Inngår i: Nordisk Pedagogik, ISSN 0901-8050, E-ISSN 1504-2995, ISSN 0901-8050, Vol. 21, nr 1, s. 1-2Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Med det här numret av Nordisk Pedagogik avslutas det tema om forskningsprocessen och forskarpraktiken som startade 2003. Upprinnelsen till temat handlade i hög grad om doktoranders och unga forskares situation. I en tid då de snabbt måste ta sig igenom forskarutbildningen och därmed riskerar att ha mindre tid för utbyte med andra, när stora grupper av seniora forskare dessutom lämnar verksamheten för att gå i pension, kändes det angeläget att lyfta fram och diskutera erfarenheter som gjorts av verksamma forskare. Tanken var att samla bidrag kring sådant som är centralt i forskarpraktiken, men tenderar att falla utanför det som tas upp i traditionella texter och därmed lever som outtalade erfarenheter inom forskarsamfundet. Temat omfattar totalt fem artiklar. Gemensamt för dem alla är att författarna delar med sig av egna erfarenheter i diskussionen av de förhållanden och frågor de tar upp. David Hamilton öppnade temat (3/2003) med bidraget «Time and tradition: resolving tensions in the organisation of doctoral training in Sweden». I bidraget diskuteras forskarutbildningens förändrade villkor i Sverige och vad de innebär för doktorsavhandlingars innehåll och form. Hamilton analyserar särskilt spänningen mellan avhandling som ’masterpiece’ respektive ’apprentice piece’, och artikeln mynnar i ett förslag om utveckling av den senare till en serie av ’progress papers’. Förslaget kommenteras och diskuteras vidare utifrån förhållanden i andra nordiska länder av Vibeke Grøver Aukrust, Karen Borgnakke och Pertti Kansanen. Temats andra bidrag – «The joy and despair of writing» (2/2004) – tar upp skrivprocessens glädje och vedermödor. Staffan Larsson relaterar i sitt bidrag vetenskapligt skrivande till skönlitterärt. Utifrån detta tar han upp olika sätt att förhålla sig till och organisera arbetet för att befrämja skrivandet. I bidraget betonas också läsarnas betydelse och hur de kan bidra till att utveckla texter. Per Lauvås och Gunnar Handal står för temats tredje artikel, «Optimal use of feedback in research supervision with master and doctoral students» (3/2005). Mot bakgrund av tidigare forskning samt egna och kollegors erfarenheter diskuterar de handledning i ett antal konkreta punkter. Innehållet vänder sig till såväl handledare som handledda. Temats fjärde bidrag handlar om internationell publicering, «Skriva artiklar för vetenskapliga tidskrifter?» (4/2005). Karl-Georg Ahlström diskuterar bedömningar utifrån en analys av bidrag till Scandinavian Journal of Educational Research, vilken han sedan många år är svensk redaktör för. Ahlström knyter också an till frågor han under årens lopp fått om vad som krävs för att bidrag skall accepteras. Temats sista bidrag, «Collective ethnography, joint experiences and individual pathways», publiceras i detta nummer. Här beskriver och analyserar Tuula Gordon, Pirkko Hynninen, Elina Lahelma, Tuija Metso, Tarja Palmu och Tarja Tolonen den form av gemensamt forskningsarbete – collective etnography – som de arbetat med. Mot bakgrund av upprinnelsen till det längsgående temat och tanken att bidra till synliggörandet av gemensamma erfarenheter, känns detta finska bidrag som en osedvanligt passande avslutning.

  • 1437.
    Öhrn, Elisabet
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Gender, student influence and democratic education. Another success story?2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 1438.
    Öhrn, Elisabet
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Making a difference. Targets and resources for student influence2012Inngår i: Education for social justice, equity and diversity / [ed] T Strand, M Roos, Münster: LIT Verlag , 2012, s. 19-36Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 1439.
    Öhrn, Elisabet
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Sukupuoli, yhteiskuntaluokka ja muutoksen esittäminen (Gender, Class and the Presentation of Change)2005Inngår i: Kohtaamisia kasvatuksen ja koulutuksen kentillä: Erontekoja ja yhdessä tekemistä (Encounters in the Field of Education: Making Differences and Acting Together) / [ed] Reetta Mietola, Elina Lahelma, Sirpa Lappalainen, Tarja Palmu, Suomen kasvatustieteellinen seura , 2005Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 1440.
    Öhrn, Elisabet
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    To make a difference2007Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 1441.
    Öhrn, Elisabet
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Urban education and segregation: the responses from young people2012Inngår i: European Educational Research Journal (online), ISSN 1474-9041, E-ISSN 1474-9041, Vol. 11, nr 1, s. 45-57Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article takes as a starting point the segregation of urban areas and discusses schooling in the neighbourhoods typically associated with problems and challenges, in order to explore young people's responses to their schooling and social positions. Such responses include individual acts, such as rejecting further schooling or dismissing the local school in favour of prestigious ones, as well as the development of shared understandings and collective formations. The article focuses in particular on young people's responses through aesthetic practices, informal education and public political actions. Although research suggests that youths in poor areas are increasingly individualised and shows that schools provide them with little help to understand and act upon their circumstances in school, the analyses here also bring to light young people's rather strong belief in collective actions; students' formations of resistance groups and political knowledge appear as crucial resources, and, although scarce, teacher support and teaching about political actions appear as important.

  • 1442.
    Öhrn, Elisabet
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Beach, Dennis
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Dovemark, Marianne
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    The accomodation of creativity discourses to the performance cultures of school2006Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 1443.
    Öhrn, Elisabet
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Holm, Ann-Sofie
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Education in "Multicultural" Societies2007Inngår i: Social justice and intercultural education: an open ended dialogue / [ed] G Bhatti, C Gaine, F Gobbo, Y Leeman, Stoke on Trent: Trentham books , 2007Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 1444.
    Öhrn, Elisabet
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Weiner, E.
    The sound of silence?2007Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 1445.
    Öhrn, Elisabet
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Weiner, G
    Section editors introduction to European context2007Inngår i: International handbook of urban education / [ed] William Luke, A Pink, Dordrecht: Springer , 2007Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 1446.
    Öhrn, Elisabet
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Weiner, G
    Urban Education Dystopia, 2050: a European response to Allan Luke2007Inngår i: International handbook of urban education / [ed] A Luke, W Pink, Dordrecht: Springer , 2007, s. 1191-1195Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 1447.
    Öhrvall, Louise
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Det ska vara roligt och lekfullt: Lärares tankar om engelskundervisning i år 1-32009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: Språkforskarna är idag överrens om fördelarna med tidig språkinlärning och redan 1991 års läroplansbetänkande gav direktiven att engelskundervisningen borde påbörjas i år 1. Kommunaliseringen av skolan i början av 90-talet förde med sig att kommunerna fick möjlighet att själva bestämma när starten av engelskundervisning ska ske, vilket har fått till följd att upplägget skiljer sig åt från kommun till kommun. Den allsidiga kommunikativa förmågan står i fokus i kursplanen i engelskas målformuleringar och tala och lyssna är de delar som bör prioriteras i yngre elevers engelskundervisning. SYFTE: Undersökningens syfte är att undersöka lärares, i år 1-3, tankar om engelskundervisning. Frågeställningarna jag utgår ifrån är hur lärare i år 1-3 resonerar kring ämnet engelska samt hur de undervisar i engelska. METOD: Jag har gjort en kvalitativ undersökning. För datainsamlingen har jag använt redskapet self report. RESULTAT: De flesta lärarna i min undersökning anser att det är lämpligt att introducera engelskämnet vid den tidpunkt som är aktuell på den skola där de arbetar medan några anser att det kan göras tidigare. Samtliga lärare har med engelska inslag i sin undervisning, även de som själva inte undervisar i engelska. Dessa inslag är ofta av en lättsam karaktär. Sånger samt teman och områden som är bekanta för eleverna, exempelvis färger, familjeord och räkneord, är vanligt förekommande. Lärarna är överrens om att tala och lyssna är de viktigaste delarna att arbeta med inom engelskämnet.

  • 1448.
    Östh, Katarina
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Utnyttjande av teknisk utrustning i skolan: En intervjustudie i årskurs 62012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Den tekniska utrustningen i skolan används här som ett samlingsnamn på verktyg som persondator, dokumentkamera, projektor och smartboard. Att eleverna kan använda denna utrustning finns med som uppnåendemål i den nya läroplanen. Den teoretiska utgångpunkten i min undersökning kommer från litteraturen samt de båda teoretikerna Freinet och Dewey. Det centrala för dem är elevernas praktiska deltagande, vilket återspeglas i begreppet learning by doing med ursprung hos Dewey. Syfte Att undersöka hur pedagoger och elever på en utvald skola använder sig av den tekniska utrustningen som de har tillgång till. Detta för att ta reda på om de ekonomiska resurser som satsas på den tekniska utrusningen på skolan ger några positiva resultat på elevernas inlärning. Metod Denna undersökning har gjorts med kvalitativ analys som ansats. Datainsamling har skett med hjälp av intervjuer av tre pedagoger och sex elever i årskurs 6. Sedan har dessa transkriberats och analyserats. Resultat Genomgående visar resultaten av intervjuerna på att den tekniska utrustningen som finns på skolan används främst till olika form av visualisering. Elever och pedagogers användning skiljer sig åt både i användningssätt och hur ofta den tekniska utrustningen används. Eleverna använder den tekniska utrustningen till följande: att skriva rent på datorn, rättstavningsprogram, tabellträningsprogram samt att göra powerpoint-presentationer. Huvudsakligen används utrustningen några gånger per vecka, men inte så ofta som dagligen. Det framgår att den tekniska utrustningen är tidsbesparande för både elever och pedagoger. Det går dock inte att tydligt koppla effektiviseringen till en ökad inlärning hos eleverna. Det framgår också att det är svårt för eleverna att reflektera över sin egen inlärning.

26272829 1401 - 1448 of 1448
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf