Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 101 - 150 av 1484
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Andersson, Malin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Åberg, Evelina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Att leva med ett svårläkt sår relaterat till diabetes: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Fotsår är en del av många diabetikers liv. Såren uppstår ofta till följd av sjukdomens komplikationer som nedsatt känsel och cirkulation. Sårläkningen tar lång tid vilket kan begränsa patienten i vardagen. När vardagen blir påverkad kan även livskvaliteten bli lidande. Syftet med studien är således att belysa hur ett svårläkt fotsår påverkar diabetikers livskvalité. Kvantitativa och kvalitativa artiklar analyserades för att genomföra en litteraturstudie. Resultatet omfattar tre huvudteman; hämning av fysiska behov, en inre påverkan och begränsning i det sociala livet. Patienterna får restriktioner och rekommendationer för att gynna sårläkning och undvika komplikationer vilket gör att de blir begränsade och livskvaliteten försämras. Många har även smärta, vilket också är en faktor som påverkar livskvaliteten. Som slutsats kan sjuksköterskan stärka patientens livskvalitet genom att anpassa vården, främja patientens självständighet och se till människan bakom såret.

  • 102.
    Andersson, Matilda
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bergagård Hallstensson, Malin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Unga kvinnors upplevelse av att ha drabbats av bröstcancer: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Varje år drabbas runt 8000 kvinnor av bröstcancer. Bröstcancer kan innebära en knöl i bröstet som uppkommit av okontrollerad celldelning. Att få diagnosen bröstcancer kan hos unga kvinnor skapa oro och lidande. Syftet är att beskriva unga kvinnors upplevelser av att ha drabbats utav bröstcancer. Vi har valt att göra en litteraturstudie enligt Axelssons (2012, ss. 203-220) modell. Vi har analyserat 10 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod. Utifrån artiklarna har vi kunnat urskilja likheter och olikheter som bildat vårt resultat genom kategorier och subkategorier. De kategorier som vi har identifierat är upplevelsen av en förändrad kropp, upplevelsen av stöd och emotionell berg- och dalbana. Därefter identifierade vi subkategorierna; oro för fertilitet och graviditet, kroppsuppfattning, kvinnlighet och sexualitet, upplevelsen av närståendes stöd, upplevelsen av sjuksköterskans stöd, upplevda känslor och att hitta balansen.

    Resultatet visar att unga kvinnor kan uppleva en förändrad kroppsuppfattning detta relaterat till behandlingen. Fertilitet är också en viktig del som beskrivs i resultatet, då de kvinnor studien inriktar sig på är i fertil ålder. Att ha drabbats av bröstcancer innebär många känslor samtidigt. Resultatet visar att stöd från närstående var viktigt för kvinnorna, det skapade bland annat en trygghet för kvinnan. Stöd från sjuksköterskan anses också som en viktig del för kvinnan efter att hon har drabbats av bröstcancer då de skapade en trygghet. För att minska kvinnans lidande kan sjuksköterskan bidra med tydlig och adekvat information. För att detta ska bli möjligt är det viktigt att sjuksköterskan har en professionell inställning, god kunskap och en öppen kommunikation med kvinnan.

  • 103.
    Andersson, Niklas
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    När vårdande och lärande sammanfaller: Patienters, studenters och handledares erfarenheter av möten på en utbildningsvårdavdelning inom psykiatrisk vård2015Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    When students learn caring during clinical practice, the usual point of departure is thatcaring and learning coexist, as separate and parallel phenomena. There is, however, a needto study how caring and learning relate to one another, as well as when and how theyconverge. The aim of this dissertation is to describe how caring and learning converge inthe encounters between students and patients, in a dedicated educational unit withinpsychiatric care, as experienced by students, patients, and supervisors. Describing howsupervisory support can facilitate this is another aim. A reflective lifeworld approach basedon phenomenological philosophy has been applied. Data were collected through interviews,participant observations with follow-up interviews, and narrative diaries.The result shows that caring and learning converge in those encounters between studentsand patients which are characterized by reciprocity, wherein the patient’s narrative is thepoint of departure, complemented by the student’s listening and inquiring attitude. It ishere, that the desire for and pursuit of health and understanding, give the reciprocalinteraction power. The common desire of those involved to know, to become accustomedto the new and unfamiliar, as well as the presence of a feeling of responsibility for oneanother, create questions which in turn create opportunities wherein students and patientsare available to one another.The dissertation shows that learning in a caring context can be complex. Despite theirbeing prerequisites for one another, competition and conflicts can occur when the caringand learning perspectives are not equally attended to. When they are placed counter to oneanother, there is a risk that reciprocal interaction is hindered, which can cause loneliness forall involved. For convergence to occur most propitiously, those involved must exist in acaring and learning togetherness. Responsible and present supervisors are needed, whocreate possibilities for the perspectives to converge through maintenance and monitoring, sothat caring and learning receive equal space.A didactic concept has been developed based on the dissertation’s result, focusing on themeaning of creating forums where students’, patients’, and supervisors’ caringconsiderations and reflections can intertwine.

  • 104.
    Andersson, Pernilla
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hedberg, Pernilla
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Skolsköterskans arbete med skolelevers sömnproblem2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Enligt forskning sover en stor andel elever för lite och har osunda sömnvanor.  I skolan som omfattar alla barn i samhället kan elever med sömnproblem fångas upp i ett tidigt skede, därför har skolsköterskan en viktig roll i det hälsofrämjande arbete. Fastän forskning visar att ungdomar upplever att de har en otillräcklig sömn har mycket lite forskning gjorts utifrån skolsköterskans perspektiv. Vi vill med vår studie öka förståelsen för hur skolsköterskan ser på det växande hälsoproblemet. Syftet med studien är att undersöka hur skolsköterskor uppfattar, uppmärksammar och arbetar med högstadieelevers sömnproblem. För att besvara syftet har studien genomförts med hjälp av en kvalitativ metod utifrån en induktiv ansats. Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta skolsköterskor som arbetade på högstadiet i en medelstor stad i Västsverige. Data analyserades förutsättningslöst genom kvalitativ innehållsanalys.

    Två teman framkom i resultatet, dessa kunde beskrivas Utgångspunkt för skolsköterskans hälsofrämjande arbete, Valmöjligheter i sitt sömnbefrämjande arbete. Under dessa två teman framträdde fyra kategorier och fjorton underkategorier. Studien visar att skolsköterskan besitter en stor kunskap och har många uppfattningar om sömnproblem, denna förkunskap tillsammans med de förutsättningar skolsköterskan får i sitt arbete t.ex. tid att utföra arbete, tillfällen till utbildning, samarbete på skolan och kontakten med föräldrar utgör den utgångspunkt skolsköterskan har att förhålla sig till. Studien visar även att skolsköterskan har valmöjligheter i sitt hälsofrämjande arbete t.ex. i mötet med eleven då hon kan påverka vad som tas upp eller då hon väljer arbetssätt att arbeta utifrån. Resultat diskussionen ledde fram till slutsatsen att om mer tid hade funnits skulle skolsköterskan i större utsträckning sökt evidensbaserad kunskap och arbetat med sömnvanor i de lägre årskurserna och på så sätt bidragit till att minska elevers sömnproblem.  

  • 105.
    Andersson, Rebecka
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Svensson, Lisa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Känslan av att bli behandlad annorlunda: En vårdvetenskaplig litteraturstudie om hur det är att möta vården som HIV-positiv2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idag lever cirka 6800 personer i Sverige med en positiv HIV-diagnos. Trots en utveckling inom kunskapen kring sjukdomen HIV, och dess smittvägar, finns fördomar och diskriminering kring personer som lever med HIV. Syftet med studien var att beskriva hur personer som lever med HIV i i-länder upplever bemötandet i den icke HIV-specifika vården. I litteraturstudien granskades nio artiklar, både kvalitativa artiklar och artiklar med mixed method. Dessa är granskade enligt Axelssons (2012) beskrivning av tillvägagångssätt vid en litteraturstudie.

    Resultatet av de nio artiklarna visade att de flesta personer som lever med HIV i i-länder har upplevt någon form av stigmatisering inom vården. Nekad vård, bristande tystnadsplikt, bristande kunskap hos vårdpersonal och beskrivningen av ett skapat vårdlindande hittades i resultatet. Vissa artiklar visade även på positiva upplevelser av mötet med vården och att en viss utveckling i bemötande inom sjukvården fanns. Idag finns kunskapen kring HIV att tillgå och det ligger på vårdpersonalens ansvar att tillgodose sig med korrekt kunskap för att undvika att skapa ett vårdlidande för personer som lever med HIV.

  • 106.
    Andersson, Sara
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gusinac, Hajrusa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gravida kvinnors upplevelser av information om smärtlindring från barnmorska på barnmorskemottagning: en kvalitativ innehållsanalys2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ungefär 90% av alla födande kvinnor i Sverige är i behov av smärtlindring, antingen farmakologisk, icke-farmakologisk eller en kombination av båda. Barnmorskan ska kunna ge information och verktyg till kvinnan och partnern under graviditet för att få vetskapen om olika metoder av smärtlindring som finns att tillgå. Ämnet är relativt outforskat sedan tidigare och endast ett fåtal studier finns inom området.

    Studiens syfte är att beskriva gravida kvinnors upplevelser av information om smärtlindring från barnmorskan på barnmorskemottagning. Metoden som använts är kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats och totalt intervjuades tio kvinnor. I resultatet framkom ett tema vilket var: Att känna tillit hos barnmorskan på förlossningen trots en ovisshet inför smärtlindring. Resultatet presenteras i fyra kategorier: Tilltro till att barnmorskan på förlossningen kommer att guida, En känsla av kontroll genom information om olika metoder, Det är viktigt att få kunskap om smärtlindring, En känsla av otillräcklig information. Kvinnorna i studien visar stark tilltro till barnmorskan på förlossningen och att det är barnmorskan som har kunskap om vilken form av smärtlindring kvinnan är i behov av i ett visst skeende under förlossningen. Kvinnorna upplever barnmorskan som en viktig del i födandet och överlämnar sig själva trots att det finns en känsla av osäkerhet inför smärtlindring.

  • 107.
    Andersson, Sara
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Holmberg, Johanna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hur behåller vi våra värdefulla medarbetare?: En kvantitativ studie om vad som får yrkeserfarna ingenjörer att stanna hos en arbetsgivare2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Purpose: The purpose of this study is to investigate what experienced professional engineers value regarding work related factors and what makes them stay in an employment and in an organization.

    Theory: The theory used is derived from relevant research regarding work life science and was divided into several parts. The first part contains research about Employer Branding and how employers can use strategies to attract candidates and retain current employees. The second part concerns turnover intentions which is used to examine whether there are relationships between work-related factors that professional engineers believe they have in their workplace and their intentions to stay. The third part embraces Model of retention which contains eight work-related factors which are divided into organizational- and job level. These eight work-related factors shows to have impact on retention of professional workers. Some items were added from Bloom Live Connect Grow Employer Branding framework to complete the ability to measure retention levels. At last we used theory regarding employee engagement to predict the target group’s engagement level to see if it had significant impact on retention of experienced professional engineers.

    Methodology: A cross-sectional quantitative approach was used in this study and a questionnaire was sent out to 301 experienced professional engineers that had an employment within a global industrial enterprise. Approximately 158 experienced professional engineers completed the survey which lead to a responding frequency of 52,5 % percent.

    Findings: The result of the study showed that almost all 26 items tested out of Model of retention scored high means. Therefore they proved to be important for the maintenance of professional engineers to make them want to remain in an employment and in an organization. The only work-related factor that showed statistical significance from the regression analysis performed was compensation. Another interesting disclosure found was that the target group proved to be engaged, but nevertheless, there was a greater intention to leave than to remain in the workplace.

    Practical implications: It is important for employers to pay attention to the results of this study when shaping workforce strategies to become competitive as an employer.

    Social implications: Engineers are a sought-after target group in the labor market and therefore it is important for employers and HR-departments to work with strategies regarding remaining valuable competences such as experienced professional engineers to ensure the future of the organization.

  • 108. Andersson, S-O
    et al.
    Dahlgren, L-O
    Lundberg, Lars
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjöström, B
    Criteria nurses use in assessing acute trauma in military emergency care2007Ingår i: Accident and Emergency Nursing, ISSN 0965-2302, E-ISSN 1532-9267, Vol. 15, nr 3, s. 148-156Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Emergency medical care for seriously injured patients in war or warlike situations is highly important when it comes to soldiers’ survival and morale. The Swedish Armed Forces sends nurses, who have limited experience of caring for injured personnel in the field, on a variety of international missions. The aim of this investigation was to identify the kind of criteria nurses rely on when assessing acute trauma and what factors are affecting the emergency care of injured soldiers. A phenomenographic research approach based on interviews was used. The database for the study consists of twelve nurses who served in Bosnia in 1994–1996. The criteria nurses rely on, when assessing acute trauma in emergency care, could be described in terms of domain-specific criteria such as a physiological, an anatomical, a causal and a holistic approach as well as contextual criteria such as being able to communicate, having a sense of belonging, the military environment, the conscript medical orderly and familiarity with health-caring activity. The present study shows that the specific contextual factors affecting emergency care in the field must also be practised before the nurse faces military emergency care situations. This calls for realistic exercises and training programs, where experience from civilian emergency care is interwoven with the knowledge specific to military medical care.

  • 109.
    Andersson, S-O
    et al.
    Linköping Universitet.
    Lundberg, Lars
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jonsson, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Tingström, Pia
    Linköping Universitet.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    Linköping Universitet.
    Fixing the wounded or keeping lead in the air-tactical officers' views of emergency care on the battlefield2015Ingår i: Military medicine, ISSN 0026-4075, E-ISSN 1930-613X, Vol. 180, nr 2, s. 224-229Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to identify tactical officers' views of prehospital emergency care in the field before an international mission. A qualitative study with a phenomenographic approach based on interviews was used. The result of this study is a set of descriptive categories on a collective level, showing the variation in how the tactical officers perceived the phenomenon of emergency care in the battlefield. The result can be viewed as (1) noncombat-oriented including being able to do one's specialist task, being able to talk with local people, and being able to give first aid, and (2) combat-oriented including soldiers' skills and roles in the unit, being able to act in the unit, and being able to lead the care of injured. These findings are important for officers' preparation for international missions. The interaction between military and medical knowledge on-site care should be developed between the tactical officer and the medical personnel in order to minimize suffering and to enhance the possibility for survival of the casualty.

  • 110.
    Andersson, Sofie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hjälm, Emelie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Att leva med diabetes typ 1: ur ett ungdomsperspektiv2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 1 är en sjukdom som ofta uppkommer i tidig ålder. Att få diagnosen innebär en stor omställning för ungdomen då livsstil måste anpassas efter sjukdomens behov. Under ungdomsåren är frigörelsen från föräldrarna samt att hitta en egen identitet framträdande. I vården kring ungdomar med diabetes har sjuksköterskan en stor betydelse. Sjuksköterskans pedagogiska roll men även stöd har en stor betydelse för hur ungdomar accepterar, hanterar och upplever sin sjukdom och är på så sätt betydelsefullt för hur god ungdomens egenvård blir.

    Syfte: Att beskriva ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1

    Metod: Litteraturöversikt. Sammanlagt har tio artiklar valts ut och granskats efter Fribergs granskningsmall. Alla artiklar är kvalitativa och etiskt godkända. Artiklarna analyserades utifrån Fribergs modell och resulterade i tre teman med subteman.

    Resultat: Sjukdomen fick ungdomarna att känna sig annorlunda. De flesta ungdomar fann ett stöd i deras omgivning, främst av föräldrar, vänner och vårdpersonal. En god kunskap om sjukdomen bidrog till en större mognad och kontroll över sjukdomen. Många ungdomar uttryckte en rädsla av att drabbas av hypoglykemi.

    Diskussion: Att generalisera ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1 är inte möjligt, då tankar och upplevelser är högst individuellt och alla ungdomar har olika förutsättningar att hantera sin sjukdom. Sjuksköterskan bör se till varje enskild individs behov samt ta hänsyn till ålder och mognad för att på så sätt individanpassa vården.

  • 111. Andersson, Sten-Ove
    et al.
    Lundberg, Lars
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jonsson, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Tingström, Pia
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    Doctors' and nurses' perceptions of military pre-hospital emergency care - When training becomes reality.2017Ingår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 32, s. 70-77, artikel-id S1755-599X(17)30010-1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to identify physicians' and nurses' perceptions of military pre-hospital emergency care before and after an international mission. A qualitative empirical study with a phenomenographic approach was used. The results after pre-deployment training can be categorised as (1) learning about military medicine and (2) taking care of the casualty. The results after an international mission can be categorised as (1) collaborating with others, (2) providing general health care and (3) improving competence in military medicine. These results indicate that the training should be developed in order to optimise pre-deployment training for physicians and nurses. This may result in increased safety for the provider of care, while at the same time minimising suffering and enhancing the possibility of survival of the injured.

  • 112. Andersson, Sten-Ove
    et al.
    Lundberg, Lars
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jonsson, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Tingström, Pia
    Dahlgren, Madeleine Abrandt
    Fixing the wounded or keeping lead in the air-tactical officers' views of emergency care on the battlefield.2015Ingår i: Military medicine, ISSN 0026-4075, E-ISSN 1930-613X, Vol. 180, nr 2, s. 224-229Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to identify tactical officers' views of prehospital emergency care in the field before an international mission. A qualitative study with a phenomenographic approach based on interviews was used. The result of this study is a set of descriptive categories on a collective level, showing the variation in how the tactical officers perceived the phenomenon of emergency care in the battlefield. The result can be viewed as (1) noncombat-oriented including being able to do one's specialist task, being able to talk with local people, and being able to give first aid, and (2) combat-oriented including soldiers' skills and roles in the unit, being able to act in the unit, and being able to lead the care of injured. These findings are important for officers' preparation for international missions. The interaction between military and medical knowledge on-site care should be developed between the tactical officer and the medical personnel in order to minimize suffering and to enhance the possibility for survival of the casualty.

  • 113.
    Andersson, Stina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Wahlgren, Ellen
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Inskränkt: Livet med dialys2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kronisk njursvikt medför en minskad eller helt förlorad njurfunktion. Dialys är en behandlingsåtgärd som sätts in när kroppen inte själv kan rena blodet. Det finns två dialysformer; hemodialys och peritonealdialys. Vid hemodialys renas blodet utanför kroppen i ett semipermeabelt filter medan bukhinnan används som dialysfiler vid peritonealdialys. Patienters livskvalitet kan påverkas av dialysbehandling. På grund av detta är det betydelsefullt att sjuksköterskan som möter denna patientgrupp har en medvetenhet om de problem som kan uppstå gällande patienternas livskvalitet.

    Syftet med aktuell litteraturstudie är att beskriva patienters upplevda bundenhet och begränsningar av dialysbehandling för kronisk njursvikt. Elva artiklar med kvalitativ ansats och en artikel med kvantitativ ansats inkluderades i studien. Resultatet visar att patienterna känner sig inskränkta i sitt vardagliga liv på grund av dialysen samtidigt som de är tacksamma för att dialysbehandlingen ger möjlighet till förlängt liv. Beroendet till likväl maskin som vårdpersonal är ett genomgående tema i resultatet. Upplevelsen av att förlora tid, svårigheter att resa samt förändringar i olika sociala sammanhang var också något som patienterna uttryckte. Sjuksköterskan har en viktig roll genom att hon bör lindra patientens lidande. Litteraturstudien kan användas för att uppmärksamma det sjukdomslidande patienterna upplever.

  • 114.
    Andersson, Ulf
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Andersson, Henrik
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bremer, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Falchenberg, Åsa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Evidence-based guidelines for comprehensive assessment in pre-hospital and hospital emergency care2018Ingår i: 3rd Global Conference on Emergency Nursing & Trauma Care, Noordwijkerhout, October 4-6, 2018, 2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 115.
    Andersson, Ulf
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Falchenberg, Åsa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Evidensbaserade riktlinjer för helhetsbedömning inom akutsjukvård: En nationell tvärsnittsstudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det är en utmaning att tillgodose patienters akuta vårdbehov då dessa inte alltid tar sin form i fysiska besvär utan behoven måste även tolkas och förstås utifrån kulturella, andliga, känslomässiga och existentiella dimensioner. Forskning visar på att en tidig helhetsbedömning av patienter påverkar den fortsatta vården positivt genom ett förbättrat slutresultat för patienten. En helhetsbedömning omfattas av  tre huvudområden: fysiska,  psykiska  och  existentiella vårdbehov. Dessa kan sedan delas upp i fem mer specifika områden: medicinska behov, omsorgsbehov, fysisk- och mental förmåga, samt bedömning av patientens sociala situation inklusive boendesituation.

    Syftet var att undersöka förekomsten av riktlinjer för helhetsbedömningar inom akutsjukvården i Sverige.

    Metod: En nationell tvärsnittsstudie där riktlinjer avseende  helhetsbedömning av  patienter i ambulanssjukvård  och sjukhusbunden akutsjukvård granskades med hjälp av en kvantitativ undersökande design. Förfrågan om deltagande skickades till 72 akutmottagningar och 25 ambulansorganisationer vilka innefattade samtliga 20 landsting. Totalt inkom 17 riktlinjer för granskning.

    Resultat: Det saknas riktlinjer för helhetsbedömning av patienter som uppsöker akutsjukvården. De riktlinjer som används saknar tydlig koppling till evidens. Endast en riktlinje bedömdes ha hög evidensgrad. Resultatet visar också att målgrupperna som riktlinjen utvecklats för inte har medverkat i utvecklingsprocessen och att deras erfarenheter inte har efterfrågats. Konklusion: Det finns en avsaknad av evidensbaserade  riktlinjer för helhetsbedömning av patienters vårdbehov inom akutsjukvården. Därför är det nödvändigt att akutsjukvården skyndsamt utvecklar riktlinjer för hur helhetsbedömningar av patienters vårdbehov bör genomföras.

  • 116.
    Andersson, Åsa
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kumpula Skog, Heidi
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Börjar med frånvaro – slutar med ständig närvaro: Patientens upplevelse av att leva med svårläkta venösa bensår2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sår har i alla tider varit fruktade då de kan leda till infektioner, amputation och i värsta fall döden. Svårläkta venösa bensår beror oftast på venös insufficiens och drabbar främst personer över 65 år och risken ökar med stigande ålder. Dessa sår är vanliga inom äldrevården idag. Sårläkningsprocessen kan vara lång och orsakar patienten stort lidande. Det är viktigt som sjuksköterska att vårda utifrån ett livsvärldsperspektiv för att förstå hur personen upplever sin hälsa, ohälsa och sjukdom. Samt vilka erfarenheter och upplevelser patienten ger uttryck för och genom detta kunna stödja och stärka patientens livskraft. Syftet är att belysa patientens upplevelse av att leva med svårläkta venösa bensår. Vi har valt att göra en litteraturöversikt och utgår från Fribergs modell för att sammanställa tidigare empirisk forskning inom området. Sex av tio artiklar är hittade i databasen CINHAL, resterande fyra är hittade via manuella sökningar. Åtta av artiklarna är kvalitativa och två är kvantitativa. Resultatet visar att smärta, förändrad självbild samt sjuksköterskans betydelse för patienten i samband med svårläkta venösa bensår är delar som påverkar det dagliga livet tillika livskvaliteten hos patienten. I diskussionen belyses de tre dimensionerna av lidande enligt Katie Erikssons lidandeteori. Lidandet vävs vidare samman med valda delar av resultatet för att förankra och fördjupa teoretisk kunskap med framtida praktiskt arbete.

  • 117.
    Andreasson, Ann
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ehnberg Leffler, Maria
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Barns upplevelser av sin vardag: Tre år efter cancerdiagnos2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige överlever de flesta av de ungefär 300 barn som årligen drabbas av cancer. Vägen till att bli frisk är lång och krävande med många och påfrestande behandlingar och biverkningar. Barnen är på förskolan som sina jämnåriga kompisar men de har andra upplevelser och erfarenheter med sig. De går på kontroller och undersökningar inom hälso- och sjukvården under lång tid. Enligt barnkonventionen ska arbetet med barn genomsyras av barnets perspektiv och sjuksköterskan har en central roll genom att ta till vara på barnets erfarenheter. Endast få studier är gjorda på barns egna upplevelser av att genomgå och leva med en cancerdiagnos.

    Syfte var att beskriva barns upplevelser av sin vardag, tre år efter att de fått sin cancerdiagnos. Sex intervjuer med barn och deras föräldrar med fokus på barnens upplevelser transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet mynnade ut i tre kategorier: Barnen lever ett liv där cancern inte är central, Barnen lever ett socialt liv och Föräldrarna lever fortfarande med cancern. I diskussionen berörs barnens medvetenhet om att de har haft cancer men har svårt att minnas att de varit sjuka. De visar tydligt att de vill vara med i sociala sammanhang där de kan leka, lära och utvecklas. Föräldrarna har ett stort behov att få fortsatt stöd. Hälso- och sjukvården ska arbeta så att barnen och barnens bästa står i fokus för vården.

  • 118.
    Andreasson, Elin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Holmén, Ida
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    När vården flyttar hem: En litteraturstudie om äldre patienters upplevelser och förväntningar på sjuksköterskor i hemsjukvården2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hemsjukvård är en ökande vårdform i Sverige, detta dels för att svenska populationen blir allt äldre men även beroende på att slutenvårdsplatserna minskar. Det ökade behovet av hemsjukvård kräver en god kompetens och förståelse för denna patientgrupp. Ett hem för många människor är en trygg plats där individer kan vara sig själva och speglar personers identitet och liv. Att vara mottagare av hemsjukvård kan väcka olika känslor hos äldre patienter då det är en komplex situation när sjuksköterskan skall bedriva vårdandet i patientens hem. Grunden i vårdprocessen är en god vårdrelation. En vårdande relation kan skapas ur en vårdrelation genom att stödja och stärka patienters hälsoprocesser. Syftet med studien är att beskriva hur äldre personer förväntar sig och upplever vårdrelationen med sjuksköterskan vid vård i det egna hemmet. 

    Den valda studien är en litteraturstudie enligt Forsberg och Wengström. Vi har granskat och analyserat 10 kvalitativa artiklar. Utifrån substansen i artiklarna skapades kategorier och subkategorier. Resultatet av litteraturstudien visade på huvudbegreppen upplevelsen av respekt i vårdandet, känslan av trygghet i vårdrelationen, betydelsen av delaktighet och begränsad autonomi. Äldre patienter förväntar sig att sjuksköterskan ska respektera det privata hemmet och ha ett respektfullt bemötande. Upplevelsen av bristande respekt handlade oftast om bristande närvaro, bekräftelse och avsaknaden av dialog. Känslan av trygghet innefattade både en god kompetens, kontinuitet och förtroende genom närvaro och tillgänglighet. Genom delaktighet i vårdprocessen kunde en upplevelse av gemenskap och tillhörighet infinna sig. I diskussionen speglas litteraturstudiens resultat mot sjuksköterskors uppfattningar av vård i hemmet och relationen till patienter. Även tidigare forskning och litteratur inom området reflekteras mot resultatet.

  • 119.
    Andreasson, Jennie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Turesson, Ida
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Förväntningar på barnmorskan i förlossningssammanhanget: Unga gravida kvinnors perspektiv2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den unga gravida kvinnan befinner sig i en övergångsperiod mellan barn och vuxen. Perioden präglas av förändring och identitetsskapande. Barnmorskans roll är central inom barnafödande. Upplevt stöd under förlossningen minskar smärtupplevelsen och således också användandet av medicinsk smärtlindring under förlossningen. Stödet resulterar i ökat antal spontana förlossningar. Barnmorskan bidrar till en förbättrad förlossningsupplevelse vilket i sin tur har flera positiva effekter för mamman, barnet, den nya familjen och dess relationer på kort och lång sikt. En patientfokuserad och jämlik vård förutsätter kunskap om den unga gravida kvinnans förväntningar. Däribland förväntningar på barnmorskan under förlossningen. Det är oklart vilka dessa förväntningar är.

    Syftet med uppsatsen är att beskriva unga gravida kvinnors förväntningar på barnmorskan vid förlossningen. Efter att ha intervjuat sex svensktalande gravida, i åldrarna 16-19 år transkriberades intervjuerna och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. De kategorier som framkom var, stärkande relation, tillåtande atmosfär och grundad kunskap. Kvinnorna förväntar sig en relation till barnmorskan som stärker kvinnan i förlossningssammanhanget. De förväntade sig att barnmorskan ska kunna möjliggöra en tillåtande miljö för kvinnorna och att barnmorskan genom sin kunskap ska kunna tolka deras behov i förlossningssammanhanget. Resultatet av studien bidrar till att barnmorskan får en ökad förståelse för unga gravida kvinnors förväntningar. Att öka kunskapen, både inom mödravård och inom förlossningsvård, kan göra att unga gravida kvinnor ställning stärks. För att kunna bedriva den patientfokuserade och jämställda vård som regleras av Socialstyrelsen (2014) behövs mer forskning som berör den unga gravida kvinnans förväntningar på barnmorskan vid förlossningen.

  • 120.
    Andreasson, Jörgen
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Eriksson, Andrea
    Dellve, Lotta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Health care managers' views on and approaches to implementing models for improving care processes.2015Ingår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: To develop a deeper understanding of health-care managers' views on and approaches to the implementation of models for improving care processes.

    BACKGROUND: In health care, there are difficulties in implementing models for improving care processes that have been decided on by upper management. Leadership approaches to this implementation can affect the outcome.

    METHOD: In-depth interviews with first- and second-line managers in Swedish hospitals were conducted and analysed using grounded theory.

    RESULTS: 'Coaching for participation' emerged as a central theme for managers in handling top-down initiated process development. The vertical approach in this coaching addresses how managers attempt to sustain unit integrity through adapting and translating orders from top management. The horizontal approach in the coaching refers to managers' strategies for motivating and engaging their employees in implementation work.

    CONCLUSION AND IMPLICATIONS FOR NURSING MANAGEMENT: Implementation models for improving care processes require a coaching leadership built on close manager-employee interaction, mindfulness regarding the pace of change at the unit level, managers with the competence to share responsibility with their teams and engaged employees with the competence to share responsibility for improving the care processes, and organisational structures that support process-oriented work. Implications for nursing management are the importance of giving nurse managers knowledge of change management.

  • 121.
    Andreasson, Jörgen
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Linda, Ahlstrom
    Andrea, Eriksson
    Dellve, Lotta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    The importance of healthcare managers’ organizational preconditions and support resources fortheir appraisal of planned change and its outcomes2017Ingår i: Journal of Hospital Administration, ISSN 1927-6990, E-ISSN 1927-7008, Vol. 6, nr 1, s. 25-33Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Healthcare managers are expected to lead and manage planned organizational change intended to improve healthcare process quality. However, their complex working conditions offer limited decision control, and healthcare managers often feel ill prepared and inadequately supported to perform their duties. Healthcare managers have previously described their need for organizational support, but we lack knowledge of the preconditions and resources that help managers implement planned change.

    Methods: This prospective cohort study examined healthcare managers at three Swedish hospitals implementing lean production and two Swedish hospitals implementing their own improvement model. Questionnaire data from 2012, 2103, and 2014 were used in following up. We used t-tests and a linear mixed model design in analysing the data.

    Results: Healthcare managers who perceived strong support from managers, employees, colleagues, and the organization and managers with the longest managerial experience had the least negative appraisal of change. Managers who perceived strong support from employees, management, and the organizational structure perceived higher levels of healthcare process quality.

    Conclusions: Long managerial experience and strong support from managers, employees, and the organization are important formanagers’ appraisal of, work on, and successful implementation of planned change. Top management must therefore ensure that the healthcare managers have sufficient managerial experience and support before they delegate to them the responsibility to implement planned change

  • 122.
    Andreasson, Jörgen
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ljungar, Erik
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Linda, Ahlstrom
    The Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg.
    Jonas, Hermansson
    Angered Hospital.
    Dellve, Lotta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Professional Bureaucracy and Health Care Managers’ Planned Change Strategies: Governance in Swedish Health Care2018Ingår i: Nordic Journal of Working Life Studies, ISSN 2245-0157, E-ISSN 2245-0157, Vol. 8, nr 1, s. 23-41Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    To increase efficiency and quality, process development has been implemented in many Swedish hospitals. These hospitals are usually organized as professional bureaucracies in which health care managers have limited decision control. The new governance principles has been implemented without removing bureaucratic elements. This study analyzes how managers implement planned change in these professional bureaucracies, considering if managers coaching style, organizational preconditions, implementation strategy, appraisal of change and clinic autonomy, is associated with health care process quality (HPQ). The study is based on interviews with health care managers and longitudinal assessments of HPQ. The results revealed significant differences between coaching style, organizational preconditions, and HPQ over time. The conclusion is that leadership and preconditions is of importance for the health care manager’s ability to work with planned change, as that the health care managers understand how management methods, governance principles, and professional bureaucracies work in practice.

  • 123.
    Andreasson, Jörgen
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. 1KTH – Royal Institute of Technology, School of Technology and Health, Stockholm, Sweden.
    Åhlström, Linda
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Eriksson, Andrea
    1KTH – Royal Institute of Technology, School of Technology and Health, Stockholm, Sweden.
    The importance of nurse managers’ preconditions and support resources for their attitude and work with improved quality of care2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 124.
    Andreasson, Tove
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lindqvist, Ammie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i hemmet: En allmän litteraturöversikt2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den palliativa vården i hemmet är olika organiserad i olika delar av landet, men möjligheten att få dö i sitt hem är ett val som alla har rätt till. Vård i hemmet ökar ständigt, dels på grund av en allt äldre befolkning, men även på grund av att fler väljer att dö i hemmet. Palliativ vård är inriktad på att lindra lidande och öka livskvaliteten och de vårdande sjuksköterskorna har en nyckelroll i detta. En god relation mellan patienter och sjuksköterskor är av största vikt för vårdens kvalitet. Att som sjuksköterska arbeta med palliativ vård beskrivs som komplext och känslosamt.

    Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metoden som använts var en allmän litteraturöversikt. Tio kvalitativa artiklar granskades och analyserades enligt Friberg (2012, ss. 133-144) och resultatet sammanfördes till fyra huvudteman och elva underteman.

    Resultatet visar att sjuksköterskor upplever den palliativa vården i hemmet som komplex och utmanande. Relationer till såväl patienter som kollegor är viktiga liksom stöd och utbyte av kunskap. Trots att sjuksköterskorna påverkas känslomässigt vid dödsfall känner de ändå mening och tillfredsställelse i arbetet. Specialistutbildning tillför kunskap och ger en större säkerhet i vårdandet. Brist på specialistutbildade sjuksköterskor leder till att grundutbildade sjuksköterskor anställs, detta ökar kraven på att utbyte av kunskap prioriteras. För att inte känna sig otillräckliga är det viktigt att sjuksköterskor får stöd i att möta människor i existentiell kris. De kan då stödja patienterna i livets slut. Sjuksköterskor känner sig beroende av läkarna och ibland frustrerade om detta samarbete inte fungerar väl vilket kan leda till ett vårdlidande för patienterna.

  • 125. Andréassob, A-Ch
    et al.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Bång, A
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Ekström, L
    Lindqvist, J
    Lundström, G
    Holmberg, S
    Characteristics and outcome among patients with a suspected in hospital cardiac arrest1998Ingår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 39, nr 1-2, s. 23-31Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: To describe the characteristics and outcome among patients with a suspected in-hospital cardiac arrest. METHODS: All the patients who suffered from a suspected in-hospital cardiac arrest during a 14-months period, where the cardiopulmonary resuscitation (CPR) team was called, were recorded and described prospectively in terms of characteristics and outcome. RESULTS: There were 278 calls for the CPR team. Of these, 216 suffered a true cardiac arrest, 16 a respiratory arrest and 46 neither. The percentage of patients who were discharged alive from hospital was 42% for cardiac arrest patients, 62% for respiratory arrest and 87% for the remaining patients. Among patients with a cardiac arrest, those found in ventricular fibrillation/ventricular tachycardia had a survival rate of 64%, those found in asystole 24% and those found in pulseless electrical activity 10%. Among patients who were being monitored at the time of arrest, the survival rate was 52%, as compared with 27% for non-monitored patients (P= 0.001). Among survivors of cardiac arrest, a cerebral performance category (CPC) of 1 (no major deficit) was observed in 81% at discharge and in 82% on admission to hospital prior to the arrest. CONCLUSION: We conclude that, during a 14-month period at Sahlgrenska University Hospital in Göteborg, almost half the patients with a cardiac arrest in which the CPR team was called were discharged from hospital. Among survivors, 81% had a CPC score of 1 at hospital discharge. Survival seems to be closely related to the relative effectiveness of the resuscitation organisation in different parts of the hospital.

  • 126.
    Andrén, Kajsa
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Frändeby, Alexandra
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Vård i hemmet vid livets slut - ett närståendeperspektiv: En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det blir allt vanligare att närstående vårdar patient vid livets slut i hemmet, vilket förändrar de närståendes livsvärld. Den förändrade livssituationen för de närstående kan leda till ett livslidande då den berör hela deras existens. Syftet med litteraturöversikten är att undersöka närståendes behov av stöd vid vård av patient i livets slut i hemmet. Metoden som ligger till grund för studien är en beskrivande kvalitativ litteraturöversikt ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Materialet till litteraturöversikten utgörs av tolv vetenskapliga artiklar som har granskats och analyserats enligt Fribergs modell (2012). Resultatet bygger på fyra huvudkategorier: Hemmets karaktär förändras när vården flyttar in; Delaktighet och kommunikation, grunden till en vårdande relation; Stöd i form av ökad kunskap ger trygghet för närstående; Gemenskap med andra människor i liknande livssituation skapar trygghet.  

    Litteraturöversiktens resultat visar att närstående som vårdar i hemmet upplever hemmet som en trygghet. I resultatet framkommer att gemenskap med andra i liknande livssituation anses vara stödjande. Sjuksköterskans förmåga att skapa en vårdande relation är betydelsefullt för de närstående eftersom det bidrar till en känsla av delaktighet. Närstående som vårdar i hemmet har en betydande roll i vården av patienten och därför har de således behov av stöd från sjuksköterskan. I praktiken innebär det att sjuksköterskan kan stödja närstående genom att ha ett öppet förhållningssätt och därmed skapa goda vårdande relationer som stärker närstående i sin roll som vårdare. Genom att sjuksköterskan utgår från ett livsvärldsperspektiv där hela människan tas i beaktning känner närstående sig delaktiga och upplever vården som stödjande.

  • 127.
    Angelin, Kim
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Edeland, Agnes
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Att överleva sitt barn: en litteraturstudie om föräldrars upplevelse av vården när deras barn vårdas i livets slut2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Palliativ vård innebär vård i livets slutskede och syftar till att främja livskvalitén och lindra lidande. När barn vårdas palliativt ses barnets förälder som närmast anhörig. Att ha ett barn som vårdas palliativt är livsomvälvande för hela familjen och vänder upp och ner på familjens vardag. Sjuksköterskan har en viktig roll i att möta familjen i detta och att bidra till en familjefokuserad vård där föräldrar inkluderas i omvårdanden av sina barn.

    Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva föräldrars upplevelser av deras barns vård i livets slutskede. Byggstenar till en välfungerande vårdprocess i livets slutskede är kontinuitet, stöd, delaktighet och kommunikation. När sjuksköterskan brister i dessa kunskaper kan detta försämra livskvalitén och skapa lidande. Det är därför viktigt att sjuksköterskan som har en ledande roll i vårdprocessen har denna kunskap. I litteraturstudien inkluderades åtta kvalitativa och en kvantitativ artikel vilka ligger till grund för studiens resultat. Två huvudkategorier framkom, vilka är kommunikation är en viktig del av mötet samt föräldrars och vårdpersonalens samspel, fem subkategorier framkom också. I diskussionen lyfts två nyckelfynd fram, vilka är vikten av information och kontinuitet i vårdandet.

  • 128.
    Angren, Hanna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Klasson Frisell, Kajsa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ett ljus i mörkret: En fallstudie om socialsekreterares arbetsvillkor2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vår studies syfte var att undersöka socialsekreterarnas arbetssituation. För att göra det valde vi att utföra en fallstudie på Familj- och individenheten i en kommun i Västra Götaland. Vi ville granska socialsekreterarnas ställning till sin arbetssituation och psykosociala arbetsmiljö. Tidigare forskning pekar på att personalorienteringen i organisationen är en bristande orsak till varför socialsekreterarna mår sämre på sin arbetsplats och att de inte känner sig omhändertagna av sin chef.

    Vi valde att göra en kvalitativ undersökning och intervjuade således sju socialsekreterare, en familjerättssekreterare och en enhetschef enligt en semistrukturerad intervjuguide. Det resultat som framgick från intervjuerna var att socialsekreterarna ansåg att deras arbetssituation, i motsats till tidigare forskning, var bra och välfungerande i såväl personalorientering som ur hälsoaspekt. Respondenterna var även positiva till chefens ledarskap och menade att kommunikationen dem emellan var god. De upplevde även bra stöd från chefen i svårare situationer och hade inga problem med att fråga om hjälp. Vidare tyckte dock socialsekreterarna att det fanns vissa brister i hot och våld-arbetet, såsom avsaknaden av utbildning och handledning. De instämde även med varandra kring frågan om socionomutbildning och att det kanske vore viktigt att lyfta fram förslaget om mentorskap samt att införa psykologiska tester inom socionomutbildningen likt dem som är i polisens kriterier.

  • 129.
    Annebjörk, Lina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Joelsson, Emelly
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patientens upplevelse av mötet med anestesisjuksköterskan preoperativt2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund; För några år sedan hade anestesisjuksköterskan gott om tid på sig att besöka patienten preoperativt där hon kunde presentera sig och prata med patienten. Det fanns också tid för anestesisjuksköterskan att besöka patienten efter operation för att stämma av att patienten mådde bra och inte hade några frågor. På så vis kunde anestesisjuksköterskan följa patienten hela vägen inför, under och efter operationen. Idag ser verksamheten annorlunda ut. Tiden är knapp och allt fler patienter får träffa anestesisjuksköterska först på operationsdagen. Syfte; Att ur ett patientperspektiv undersöka om patientens behov av bemötande och information tillgodoses i samband med ett allt mer tidspressat operationsschema. Metod; En kvantitativ enkätundersökning gjordes på Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), Borås och på Norra Älvsborgs landsting (NÄL), enkätfrågorna togs från en nationell patientenkät.

    Resultat; 60 enkäter lämnades ut och besvarades av 57 informanter. Resultatet visar att vården över lag upplevs god och förtroende/engagemang fick höga betyg av patienterna. Information och bemötande fick båda också höga poäng, vi fann inga skillnader mellan sjukhusen rörande bemötande. 63% av de svarande kände någon form av oro inför operationen men ett lika stort antal uppgav att de kunde prata om sin oro. Vi fann inget samband mellan oro och bemötande. Diskussion; Patienterna gav genomgåendehöga omdömen rörande information och bemötande. Möjligtvis är det så att oro aldrig helt går att undvika inför en operation. Hursomhelst verkade patienterna ha haft en möjlighet att prata om sin oro. Ett lugnt och bra bemötande kanske räcker långt för att patienten ska känna sig nöjd och trygg med vården.

  • 130.
    Annenkov, Magdalena
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gabrielsson, Jessica
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    ”Vi väljer ingenting”: En kvalitativ studie om upplevelsen av att leva med IBS2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    IBS är en av de vanligaste mag- tarmsjukdomarna i västvärlden. Trots hög prevalens saknas kunskap kring effektiva behandlingsmetoder. Då sjukdomen är kronisk berörs den drabbade på lidandets olika nivåer. Eftersom IBS innebär ett lidande för den drabbade som kan medföra sämre livkvalitet väcks frågor kring hur personer som lever med IBS upplever det att leva med sjukdomen

    Syftet med denna studie är att nå kunskap kring den subjektiva upplevelsen av att leva med IBS med vardagen i fokus. En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats har legat till grund för studien. Datamaterialet består av bloggtexter av personer med sjukdomen IBS. Datamaterialet utgörs av sju blogginlägg av skribenter mellan 20-60 år. Vidare har ett ändamålsenligt urval tillämpats för att besvara studiens syfte.

    Att lida av IBS medför en rad begränsningar och kan bidra till en känsla av identitetsförlust i och med att de inte kan utföra samma meningsfulla aktiviteter längre. Sjukdomen medför daglig trötthet tillsammans med symtom såsom akut diarré och illamående, vilket tar ut sin rätt både fysiskt samt psykiskt. I perioder upplevs därav hopplöshet över sin situation, dels över de begränsningar sjukdomen orsakar samt på grund av en maktlöshet som infinns i och med oförutsägbara symtom.

  • 131.
    Anoschkin, Sofia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Glag, Linda
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ett hjärta som inte räcker till: Upplevelsen av att leva med symtomatisk hjärtsvikt2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hjärtsvikt är en kronisk och dödlig sjukdom som kräver behandling genom hela livet. Sjukdomen påverkar inte patienten endast genom att fysiska symtom visar sig, utan den inverkar på hela livssituationen. Livsvärlden ligger till grund för att förstå hur den unika individen erfar sjukdomen. När sjuksköterskan vårdar en patient med hjärtsvikt kan livsvärldsperspektivet åsidosättas om fokus ligger på den medicinska behandlingen. Det är därav viktigt att belysa hur sjukdomen påverkar patientens livssituation. Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med symtomatisk hjärtsvikt. Metoden som använts i arbetet är en litteraturstudie som baseras på elva kvalitativa artiklar.

    Resultatet består av fyra huvudteman med tio subteman varav huvudtemana beskrivs som följer. ”Att uppleva sig vara begränsad” vilket innefattar patienternas upplevelse av hur deras liv begränsas både fysiskt och socialt utifrån att deras funktionsförmåga försämras. ”Att hitta balans i livet” inbegriper att patienterna är tillfreds med det de fortfarande klarar av att göra i vardagen. Patienterna uttrycker även att de har hittat flertalet strategier för att kunna hantera livssituationen. ”Att bli hjälpt eller stjälpt” beskriver patienternas upplevese av att behöva hjälp från sin omgivning och från sjukvården. ”Att livet är ändligt” inkluderar patienternas oro, tankar och planer inför både framtiden och döden. I diskussionen reflekteras det kring vikten av att sjuksköterskan vårdar personcentrerat utifrån ett livsvärldsperspektiv. Vidare diskuteras sjuksköterskans roll att individanpassa undervisning och information gällande egenvård. Därtill reflekteras det kring att även de närståendes livsvärld förändras i samband med sjukdomen.

  • 132.
    Ansari, Anna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bodin, Lina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Beskrivning av sjuksköterskors erfarenhet och kunskap vid vård av patienter med delirium: En litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Delirium är en allvarlig komplikation hos främst äldre men drabbar även alla åldrar. Delirium är i sig associerat med en sämre prognos och högre mortalitet, innebär ofta en längre vårdtid samt utgör många gånger ett stort obehag för patienten. Det är viktigt att sjuksköterskan känner igen delirium och vet hur det ska handläggas. Andelen äldre ökar i hela världens population som kan leda till dilemman i form av ökade kostnader för hälso- och sjukvården och ökat vårdlidande för patienten samt att dessa förändringar kommer att påverka den hållbara utvecklingens tre dimensioner. Det är sjuksköterskans ansvar att möta denna patientgrupp med rätt kunskap, verktyg och kliniska färdigheter.

    Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av och kunskap om att vårda patienter med delirium. En litteraturöversikt har här valts som metod för att kunna besvara syftet. 11 artiklar utgör resultatdelen. Två huvudteman framkom som gavs titlarna “Sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med delirium” och “Sjuksköterskans redskap för prevention och behandling”. Under dessa teman kunde vi utröna sex stycken subteman, “ Att vårda med närvaro”, Sjuksköterskans känslor om att vårda denna patientgrupp”, “Sjuksköterskans syn på patienten som lider av delirium”, “Sjuksköterskans samarbete med andra yrkeskategorier och anhöriga”, “Förbättra vårdandet genom utbildning” och “Sjuksköterskans redskap i form av bedömningsinstrument och klinisk blick”. Resultatet visar att en närvaro av sjuksköterskan hos patienten ger positiva effekter i form av minskat vårdlidande och en delaktighet för patienten. I stress tenderar sjuksköterskan att inte se patienten som en helhet utan som ett objekt. Sjuksköterskan kan förebygga uppkomsten av delirium genom att använda sig utav olika redskap samt genom kontinuerlig utbildning för en god och säker vård.

  • 133.
    Anstrin, Martin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Windhage, Andreas
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Det var min egen stund: En intervjustudie om patientens upplevelse av besöket på en post-IVA mottagning2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Antalet patienter som vårdas på IVA ökar. Teknikens utveckling tillsammans med ökad kunskap inom medicin samt en åldrande population, gör att fler människor överlever kritisk sjukdom och IVA-vistelsen. Konsekvensen av detta blir att fler patienter skrivs ut från sjukhuset med ett stort behov av omvårdnad, behandling och fortsatt rehabilitering. Många olika strategier har arbetats fram de senaste åren för att hantera de fysiska och psykiska problem som patienterna drabbas av. Ett sätt är genom uppföljning på en post-IVA mottagning. Genom återbesöket ges möjligheten att träffa personal som vårdat patienten och samtidigt får de chansen att prata om minnen och känslor som patienten och de anhöriga bär på efter intensivvård.

    Studiens syfte var att beskriva hur patienten upplever besöket på en post-IVA mottagning efter att ha vårdats på IVA. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med livsvärldsteoretisk grund. För att genomföra studien kontaktades två intensivvårdsavdelningar i västra Sverige som har post-IVA mottagning. För att komma åt patienternas upplevelser av besöket valde vi att använda oss av en halvstrukturerad livsvärldsintervju och datamaterialet bearbetades genom innebördsanalys. Resultatet presenterades i följande teman: Att få en karta, Att reda ut sina minnen, Det var min egen stund, Att återse IVA rummet och Att få ett avslut och gå vidare. Det framkom att det var viktigt för patienten att få en orientering över sin tid på IVA samt få verktyg att kunna bearbeta sina minnen. Besöket beskrevs också som en stund där frågor och funderingar kunde besvaras samt få möjlighet att visa tacksamhet inför den hjälp man fått och att man var i livet. Det var även viktigt att se IVA miljön, där man vårdats, då detta gav patienten en bild av hur sjuk denne faktiskt varit. Slutligen gav besöket på post-IVA mottagningen en möjlighet att avsluta sjukdomstiden och kunna vända blad för att gå vidare.

  • 134.
    Anttila, Lena
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Eliasson, Sarah
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Återgång i arbete: En studie ur HR:s perspektiv angående återgång i arbete efter en långtidssjukskrivning2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kontext: Sjukskrivning är ett mått på hållbarhet och antalet involverade aktörer är många. Aktörerna arbetar mot samma mål men har olika tillvägagångssätt. Eftersom internationell forskning fokusera mycket på samverkan mellan arbetsgivare och sjukvård är det intressant att öka kunskapen kring hur HR arbetar med återgång i arbete från långtidssjukskrivningar i ett svenskt kontext.

    Mål:  Denna  studie  undersöker  arbetet  med  långtidssjukskrivna  arbetstagare  ur  HR:s perspektiv, hur de arbetar för att bibehålla en arbetstagare efter en långtidssjukskrivning och hur samverkan ser ut mellan HR, företagshälsovård och Försäkringskassan.

    Metod: En kvalitativ intervjuguide utformades för HR-representanter med frågor relaterade till återgång i arbete och sex HR-representanter från olika stora privata företag intervjuades.

    Resultat: De flesta HR-representanterna arbetade på likartade sätt med återgång i arbete från sjukskrivning, oenigheter fanns främst beroende på vilken typ av arbetsområde HR- representanterna arbetade mot. Även synen på samverkan mellan företagshälsovård och Försäkringskassan var liknande.

    Slutsats: HR arbetar främst förebyggande för att undvika att ohälsa uppstår. Under sjukskrivningsperioden arbetar de främst med olika former av anpassningar som är möjliga. Dialogen står i fokus för att undvika att arbetstagaren går in i en ny sjukskrivning efter återgång i arbete. Samverkan med Företagshälsovården sker på arbetsgivarens direktiv och samverkan med Försäkringskassan är i vissa lägen ansträngd.

  • 135.
    Appelkvist, Carita
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Winckler, Linnéa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Övervikt hos personer med intellektuell funktionsnedsättning- en balansgång mellan självbestämmande och hälsomål: En intervjustudie om sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta inom LSS2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Personer med intellektuell funktionsnedsättning är en sårbar grupp i samhället med mer övervikt och psykisk ohälsa. Personer med intellektuell funktionsnedsättning har en ökad risk för en rad sjukdomar och den självupplevda hälsan är 10 gånger sämre än bland normalbefolkningen. En av sjuksköterskans främsta uppgifter är att främja hälsa och förebygga sjukdom samt att arbeta med promotion och prevention ur ett personcentrerat synsätt. Därmed utgör arbetet med att förebygga övervikt och stärka patientens egna resurser en viktig del i sjuksköterskans ansvarsområde.

    Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta med personer med övervikt inom LSS, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. För att svara på studiens syfte valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Elva intervjuer genomfördes och analyserades med innehållsanalys. I resultatet framkom att övervikt var ett vanligt förekommande fenomen hos personer med intellektuell funktionsnedsättning, som sjuksköterskor blev utmanade att hantera. Fyra övergripande kategorier med underkategorier växte fram i analysen: Hälsofrämjande arbete, Organisatoriska förutsättningar och hinder, Attityd och inställning och Särskilda utmaningar. Vidare framkom att sjuksköterskans roll inom LSS var mångfacetterad och svår att avgränsa gentemot andras yrkesgruppers ansvar. En avsaknad av riktlinjer för hur sjuksköterskan skulle arbeta med och mot övervikt påvisades, men det fanns även upplevelser av att personer inom LSS var en bortglömd och åsidosatt i kommunens hemsjukvård. Enligt de grundläggande lagarna ska vården vara jämlik och god. Om jämlik vård ur folkhälsoperspektiv kunde erbjudas var tveksamt då intervjupersonerna inte fick möjlighet att arbeta med övervikt i rätt bemärkelse.

    Slutsatser som drogs var att det idag inte finns något fastställt sätt att arbeta med övervikt hos personer inom kommunal LSS-verksamhet. Kommunal hälso- och sjukvård och kommunal funktionshinderverksamhet regleras av olika lagar. Idag står dessa kommunala verksamheter långt ifrån varandra, vilket innebär att lagarna krockar istället för att broar byggs mellan dem. En utveckling av samarbete är nödvändig för att arbetet med övervikt inom patientgruppen ska fungera.

  • 136.
    Arampampasli, Ioanna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gunnarsson, Malin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Faktorer som har samband med att mödrar slutar att helamma: En systematisk litteraturöversikt2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Enligt WHO:s rekommendation bör mödrar helamma sitt barn upp till sex månaders ålder. De senaste decennierna har dock amningsfrekvensen minskat i Sverige trots de positiva hälsoeffekterna. Litteraturöversiktens syfte är att identifiera faktorer som har samband med att mödrar slutar att helamma sitt barn före sex månaders ålder. Metod: En systematisk litteraturöversikt med deskriptiv ansats har genomförts där åtta kvantitativa studier och en kvalitativ studie har inkluderats.

    Resultat: Resultatet tydde på ett samband mellan ett flertal faktorer som gjorde att mödrar slutade att helamma sitt barn före sex månader ålder. Fynden presenteras i tre huvudkategorier och nio underkategorier. ”Faktorer hos modernmed underkategorierna: Moderns ålder och socioekonomiska situation, Hälsoaspekter hos modern, Moderns attityder till och tidigare erfarenheter av amning och Moderns upplevelse av otillräcklig mjölkproduktion. ”Barnets anknytning till modern och användandet av napp” med underkategorierna: Betydelsen av närhet och Användning av napp. ”Betydelsen av amningshandledning och ett gott stöd” med underkategorierna: Amningshandledning för en lyckad amning, Tidigt stöd och uppföljning från sjukvården samt Stöd från familjemedlemmar.

    Slutsatser och kliniska implikationer: En vårdande relation är grunden till att kunna ge en god amningsvägledning. Det är viktigt att stärka moderns tilltro till sig själv och sin förmåga att amma. Samtidigt är det viktigt att uppmuntra till närhet mellan mor och barn för att främja anknytningen mellan dem. Partnern är betydelsefull och det är viktigt att hen känner delaktighet då hen är ett viktigt stöd för modern i hennes amning.

  • 137.
    Arefi, Milad
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Davani, Soroush
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Anhörigas upplevelser av att vårda en familjemedlem i livets slutskede i hemmet: En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Palliativ vård som bedrivs i hemmet har idag blivit allt vanligare i Sverige. Vård i hemmet, däribland avancerad vård, har ökat under senaste åren på grund av mindre vårdplatser på sjukhus, hospice och boenden. Vård i hemmet har orsakat att anhöriga blivit mer involverade i vården av en familjemedlem, vilket har inneburit en ny roll med ett stort ansvar. Att vara anhörigvårdare kan skapa oro, stress, utmattning och begränsningar som leder till maktlöshet och förtvivlan. Alla dessa omständigheter ökar anhörigas lidande och påverkar deras livskvalitet.

    Syftet med den här studien är att belysa anhörigas upplevelser och erfarenheter av att vårda en familjemedlem i livets slutskede. En litteraturöversikt utfördes där både kvalitativa och kvantitativa artiklar användes. Sjutton artiklar granskades vilka gav oss fyra huvudkategorier och nio subkategorier. Resultatet visar att anhöriga upplever en förändrad tillvaro som påverkar deras vardag där de tar ett stort ansvar för sin familjemedlem. Att invänta döden och förhålla sig till en osäker framtid ger upphov till känslor av maktlöshet och förlusten av kontroll över situationen. Den nya rollen som anhörigvårdare kan kännas väldigt främmande och få anhöriga att känna sig otillräckliga, speciellt när de inte har tillgång till den stöd de behöver. Att bli bekräftad och sedd av omgivningen, inte minst från sjukvårdspersonalen, är en förutsättning för att anhöriga ska kunna klara av den tunga bördan  med  att  vårda  sin  familjemedlem.  Att  som  sjuksköterska  jobba  med  hela familjen  i  fokus  gynnar  alla  inblandade  parter  och  kan  genom  detta  skapa  goda relationer med både anhöriga och patient.

  • 138.
    Areskoug, Linda
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lidman, Tobias
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kvinnors politiska representation - En undersökning om könsmönster i kommunalpolitiken i Borås stad2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien undersöker kvinnors representation, samt om det existerar några könsmönster inom kommunalpolitiken. Studien illustrerar hur könsfördelningen ser ut i Borås stad. En kartläggning utav kvinnliga förtroendevalda kommunpolitiker har genomförts för att åskådliggöra hur situationen angående könsmönster ser ut i dagsläget. Utöver detta har vi även utfört semistrukturerade intervjuer med respondenter från de olika partierna som är verksamma inom kommunalpolitiken i Borås stad för att få förståelse för hur situationen ser ut för de kvinnliga politikerna. Intervjuerna konstruerade vi utifrån referensramen, som vi därefter kopplat ihop med våra respondenters personliga upplevelser med hjälp utav vår analysmodell.De områden vi undersökt är kvinnorepresentation, vilka hinder de möter inom politiken, samt horisontell- och vertikal könsarbetsdelning. Vår undersökning visar att det finns en brist på kvinnlig representation inom kommunalpolitiken i Borås stad till viss del, samt vilken betydelse detta har. Dessutom visar undersökningen att både en horisontell- och vertikal könsarbetsdelning existerar i Borås stads kommun. Studien är skriven på svenska.

  • 139.
    Aring, Camilla
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ljungbäck, Nikolina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Den endometriosdrabbade kvinnans upplevelse av det vårdande mötet: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ungefär en tiondel av världens kvinnliga befolkning drabbas av den kroniska sjukdomen endometrios. Endometrios kantas av kronisk smärta och med en lång väg till diagnos samt felaktigt information och behandling i relation till sjukdomen. Det florerar en låg kunskap kring sjukdomen och det kan leda till att kvinnans upplevda problematik påstås vara psykiskt betingad. Vidare kan den låga kunskapen yttra sig i brist på omvårdnad, stöd och information till den endometriosdrabbade kvinnan. För att det vårdande mötet ska bli vårdande, behöver kvinnan bli respekterad och bekräftad i sin situation.

    Syftet med studien är beskriva den endometriosdrabbade kvinnans upplevelse av det vårdande mötet. För att beskriva kvinnans upplevelse utformades en litteraturstudie enligt Axelssons (2012, ss. 203-220.) metod, där studien baserades på 9 vetenskapliga artiklar. Genom analys av de 9 artiklarna, utformades tre teman: att inte bli tagen på allvar, okunskap bland vårdpersonal och behov av att ta egen kontroll. Resultatet diskuteras ur vårdvetenskapliga begrepp som vårdlidande, vårdande möte och den vårdande relationen. Diskussion förs även kring hållbar utveckling och nationella riktlinjer knutna till endometriosvård. I det vårdande mötet ställs den endometriosdrabbade kvinnan inför en problematisk situation. Mötet kantas av en okunskap från vårdpersonalens sida och där kvinnans upplevelse inte tas på allvar. Sammantaget leder de här faktorerna till att kvinnan behöver ta egen kontroll över sin situation.

  • 140.
    Arkkukangas, M
    et al.
    Mälardalens högskola.
    Sundler J, Annelie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Söderlund, A
    Mälardalens Högskola.
    Eriksson, S
    Umeå University.
    Johansson, A-C
    Mälardalens högskola.
    Older persons’ experiences of home-based exercise with behaviour change support2017Ingår i: Physiotherapy Theory and Practice, ISSN 0959-3985, E-ISSN 1532-5040, Vol. 33, nr 12, s. 905-913Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: It is a challenge to promote exercise among older persons. Knowledge is needed regarding the maintenance of exercise aiming at preventing falls and promoting health and well-being in older persons.

    Purpose: This descriptive study used a qualitative inductive approach to describe older persons’ experiences of a fall-preventive, home-based exercise program with support for behavioral change. Methods: Semi-structured interviews were conducted with 12 elderly persons aged 75 years or older, and a qualitative content analysis was performed.

    Results: Four categories emerged: facilitators of performing exercise in everyday life, the importance of support, perceived gains from exercise, and the existential aspects of exercise.

    Conclusion: With support from physiotherapists (PTs), home-based exercise can be adapted to individual circumstances in a meaningful way. Including exercises in everyday life and daily routines could support the experience of being stronger, result in better physical functioning, and give hope for an extended active life in old age. 

  • 141.
    Arkstål, Lotta
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hast, Mimmi
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    “Vad har de här gubbarna med min framtid att göra?”: En kvalitativ studie om förväntningar på personalvetarutbildningens innehåll och syfte2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Högre utbildning har under längre tid diskuterats i relation till arbetsmarknaden, där kraven på anställningsbarhet under det senaste decenniet blivit mer uttalat. Dock ifrågasätts högskoleutbildningens utformning och dess relevans för arbetslivet, då mycket av undervisningen fokuserar på abstrakta teorier istället för konkreta metoder. Detta dilemma dyker även upp inom de utbildningar som ska forma personalvetare. Intresset i denna studie mynnade därför ut i att undersöka lärares samt studenters förväntningar och upplevelser av utbildningsinnehåll och anställningsbarhet inom ett personalvetarprogram.

    Vår studie baseras på åtta intervjuer, fyra stycken inom respektive grupp, och visar att studenterna i regel har ett mer kortsiktigt perspektiv på vad personalvetarutbildningen önskas resultera i, där det finns en önskan och förväntning om att undervisningen ska vara mer praktisk. Detta resultat ligger i linje med våra föreställningar och den tidigare forskning som vi tagit del av. Lärarna däremot har ett mer långsiktigt perspektiv där utbildningen genom sin teoretiska anknytning ska leda till personlig utveckling samt kritiska reflektioner. Personlig utveckling i form av ökade allmänna kunskaper framkom överraskande nog även hos studenterna, dock inte lika tydligt. Slutligen kunde en tydlig koppling mellan anställningsbarhet och högre utbildning urskiljas, där begreppen samspelar med varandra. Utbildning uttrycks vara det mest centrala i anställningsbarhet då individen därigenom erhåller viktiga kompetenser och färdigheter för det kommande arbetslivet. Andra faktorer som framkom vara viktiga för en individs anställningsbarhet sammanfattas i kategorierna arbetslivserfarenhet, relevanta kompetenser samt personliga egenskaper.

  • 142. Arman, Maria
    et al.
    Dahlberg, Karin
    Ekebergh, Margaretha
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Teoretiska grunder för vårdande2015Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 143.
    Arman, Rebecka
    et al.
    School of Business, Economics and Law, University of Gothenburg.
    Dellve, Lotta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Wikström, Ewa
    Törnström, Linda
    What health care managers do: applying Mintzberg's structured observation method2009Ingår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 17, nr 6, s. 718-729Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim The aim of the present study was to explore and describe what characterizes first- and second-line health care managers' use of time. Background Many Swedish health care managers experience difficulties managing their time. Methods Structured and unstructured observations were used. Ten first- and second-line managers in different health care settings were studied in detail from 3.5 and 4 days each. Duration and frequency of different types of work activities were analysed. Results The individual variation was considerable. The managers' days consisted to a large degree of short activities (<9 minutes). On average, nearly half of the managers' time was spent in meetings. Most of the managers' time was spent with subordinates and <1% was spent alone with their superiors. Sixteen per cent of their time was spent on administration and only a small fraction on explicit strategic work. Conclusions The individual variations in time use patterns suggest the possibility of interventions to support changes in time use patterns. Implications for nursing management A reliable description of what managers do paves the way for analyses of what they should do to be effective.

  • 144.
    Arnesson, Maria
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lundell, Johanna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    En vilja att kunna möta och vårda men att inte alltid ha förutsättningar: Skolsköterskors erfarenheter av att möta barn som närstående2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När en förälder drabbas av allvarlig fysisk sjukdom eller skada kan det få en påverkan på en hel familj. Det som vanligen är ett barns trygghet kan istället påverka barnets hälsa och välbefinnande negativt. Studier visar att barn kan utveckla både emotionella problem och beteendeproblem när en förälder blir allvarligt sjuk eller skadad. Skolsköterskor har som uppgift att hjälpa barn genom att vara uppmärksam på förhållanden i deras omgivning som kan leda till ökad risk för ohälsa. Det saknas forskning om skolsköterskors erfarenhet av att möta barn som har allvarligt fysiskt sjuk eller skadad förälder. Syftet med denna uppsats är därför att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att möta barn som har en förälder med allvarlig fysisk sjukdom eller skada. Kvalitativ design med induktiv ansats har använts. Inklusionskriterier var sjuksköterskor med specialistutbildning inom elevhälsa. Åtta skolsköterskor har intervjuats, alla hade erfarenhet av att möta barn till allvarligt fysiskt sjuk eller skadad förälder. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet. Detta resulterade i fem kategorier; att ha en helhetssyn, att få vetskap om barnen, att finnas för barnen, att stötta genom bearbetning samt att samverka. Vidare framkom elva underkategorier. Utifrån detta resultat har två huvudfynd framkommit; att få vetskap är en förutsättning och vad skolsköterskan kan göra för barnen. Det framkom att skolsköterskor inte alltid får vetskap om barn som har en allvarligt fysiskt sjuk eller skadad förälder. Skolsköterskorna beskrev även att det framför allt är genom samtal med barnen som de kan ge sitt stöd. Resultatet visar på en vilja att hjälpa och vårda barnen men att förutsättningar inte alltid finns.

  • 145.
    Arnham, Emma
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Svensson, Hannah
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Vård- och äldreförvaltning i förändring: En kvalitativ jämförande studie kring hur chefer och undersköterskor på vård- och äldreförvaltningen uppfattar omorganisationen i Borås2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att studera om uppfattningen skiljer sig bland chefer och undersköterskor på vård- och äldreförvaltningen kring den omorganisation som implementerades i Borås stad 1 januari 2017 och om den givit olika effekter. De teoretiska utgångspunkter som har använts i denna studie handlar om organisationsperspektiv, organisationsförändring, styrning och ledning samt organisationskultur. Denna studie är gjord utifrån en kvalitativ metod där det genomförts semistrukturerade intervjuer med fem chefer och fem undersköterskor för att kunna besvara studiens frågeställningar.

    Resultatet visar att chefer uppfattar omorganisationen positivt i den mening då det blivit en samlad verksamhet. Det finns även negativa uppfattningar bland både chefer och undersköterskor kring den stora organisation som blivit då det uppstått problem kring kommunikation och samverkan. Undersköterskorna har ingen uppfattning kring själva omorganisationen då de anser att den inte har påverkat deras arbetsplats. Däremot anser de att chefernas arbete gentemot undersköterskorna har förändrats till det negativa då cheferna har kommit längre ifrån undersköterskorna. Detta har gjort att undersköterskorna har kommit längre ifrån beslutsprocessen i och med det fjärde chefsledet som tillkommit efter omorganisationen. Slutsatsen i denna studie är att omorganisationen inte har drabbat undersköterskorna i samma utsträckning som den har gjort hos cheferna vilket leder till skilda uppfattningar. Cheferna har efter omorganisationen fått arbeta hårt för att bilda en stark gemenskap på vård- och äldreförvaltningen, medan undersköterskorna har påverkats negativt med anledning av omorganisationen vad gäller en försämrad kommunikation med cheferna. Undersköterskorna är inte delaktiga i beslutprocesser och uppmärksammar att cheferna inte är närvarande i samma utsträckning som tidigare. Detta leder till att cheferna inte bjuder in undersköterskorna för ett ökat engagemang vilket skapar en alltmer toppstyrd organisation. Ett förekommande problem som uppmärksammats är gemenskapen mellan alla nivåer inom vård- och äldreförvaltningen då varken chefer eller undersköterskor uppfattar att det finns en organisationskultur.

  • 146.
    Arnljung, Felicia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lagerstedt, Johanna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Livet efter ett plötsligt hjärtstopp - patienters upplevelser: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje år drabbats cirka 10 000 personer av ett plötsligt hjärtstopp i Sverige och cirka 600 personer överlever. Det går inte att förutspå vem som kommer att drabbas av ett plötsligt hjärtstopp. Däremot visar statistik på att allt fler överlever ett hjärtstopp vilket betyder att sjuksköterskan får en betydande roll i det framtida vårdande av denna patientgrupp. Syftet var att studera patienters upplevelser av att ha drabbats av ett plötsligt hjärtstopp.

    Examensarbetet består utav fem kvalitativa samt fem kvantitativa artiklar och följer Fribergs metod för litteraturstudier. I resultatet framkom att upplevelser av en förändrad kropp var vanligt efter ett hjärtstopp. Förändringarna yttrade sig bland annat genom ångest, trötthet och minnesluckor. Det väcktes existentiella frågor hos deltagarna där meningen med livet blev mer framträdande efter att ha varit med om en nära döden upplevelse. Hjärtstoppet ledde till att det dagliga livet förändrades men vissa deltagare kunde uppskatta livet mer efter händelsen. Betydelsen av att tillhöra ett sammanhang var av stor vikt hos många deltagare. Det blev synligt att sjuksköterskan behövde arbeta utefter patientens perspektiv för att ge bekräftelse samt att i framtiden kunna tillämpa sin kunskap för att kunna ge bästa möjliga eftervård.

  • 147.
    Arnoldsson, Annika
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hallingsjö, Mikaela
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Följsamhet till medicinering vid kronisk sjukdom utifrån den äldre patientens perspektiv2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den äldre befolkningen ökar i världen och stigande ålder leder ofta till ohälsa såsom kroniska sjukdomar. Kronisk sjukdom innebär ofta nya rutiner i livet som livslång medicinering och återkommande besök i vården. För att kunna utvärdera om en behandling fungerar eller inte så är det viktigt att vara följsam i sin medicinering. Det visar sig att många patienter gör medvetna eller omedvetna avsteg i sin medicinering vid kronisk sjukdom, vilket anses vara ett globalt problem. Syftet med studien är att belysa följsamhet till medicinering vid kronisk sjukdom utifrån äldre patienter. Artiklar söktes i databaser med sökorden ´compliance´, ´medication compliance´, ´patient compliance´, ´elderly´ och ´chronic disease´. Denna sökning gav totalt 65 artiklar varav 9 av dem användes till studiens resultat. Artiklarna i den kvalitativa litteraturstudien handlar om eftergivenhet (eng. compliance) och efterlevnad (eng. adherence) och hur patientens följsamhet är i förhållande till medicinering.

    Analysen är gjord enligt Axelssons modell för litteraturstudie och resulterade till följande tre teman: ´Att anpassa kommunikationen efter patientens behov´, ´Relationens betydelse för den äldre patienten och dennes närstående´ samt ´ Vikten av kunskap i sin sjukdom och medicin´. Fynden som framkom visar att det finns flera aspekter som påverkar om en äldre patient är följsam i sin medicinering eller ej i samband med kronisk sjukdom. Det uppstår även en lärandeprocess vid en förändrad livssituation som inbegriper patienten, närstående och vårdpersonal vilka hamnar i en vårdande relation. För att åstadkomma bästa förutsättningar för en individanpassad vård med patientens följsamhet i fokus, behöver det avsättas tid i mötet mellan vårdpersonal och den äldre kroniskt sjuka patienten.

  • 148.
    Aronsson, Anna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hellstrand, Jenny
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskans bemötande inom palliativ vård: En litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bemötandet har en central roll inom den palliativa vården. För sjuksköterskan är det viktigt att ha kunskap om bemötandet och dess betydelse gentemot patienten som vårdas i livets slut. Målet med den palliativa vården är att vara lindrande samt att främja patienten och närståendes livskvalitet. Sjuksköterskan har en ledande roll inom teamet och ska ha förmåga att bemöta patienten efter det som denne är i behov av. Problemet är att om sjuksköterskan inte har tillräckligt med kunskap om bemötandet inom palliativ vård kan det leda till försämrad livskvalitet hos patienten och dennes anhöriga.

    Syftet är att studera betydelsefulla faktorer som sjuksköterskan bör beakta i bemötandet av palliativa patienter. Metoden är en litteraturstudie. Elva vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet och samtliga artiklar har kvalitetsgranskats. Resultatet sammanställdes och ur detta framkom tre huvudteman nämligen; En god relation, En god kommunikation och En god omvårdnad. Samtliga teman har tillhörande subteman. Subteman för En god relation är; Skapa förtroende och Skapa förtroende till närstående. En god kommunikation har; Våga kommunicera, Tillämpa verbal kommunikation och Vara öppen för icke-verbal kommunikation, som subteman. Subteman för En god omvårdnad är; Vårda utifrån en helhetssyn och Främja Hopp. Avslutningsvis diskuteras två faktorer ur resultatet som författarna ansåg vara viktiga att uppmärksamma och studera närmare.

  • 149.
    Aronsson, Anneli
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sigfridsson, Malin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patienters upplevelse av livsstilsförändringar vid prediabetes: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Prediabetes innebär en förhöjd glukosnivå och är ett förstadium till att utveckla typ 2- diabetes och är ett folkhälsoproblem inte bara i Sverige utan även i hela världen. Cirka 171 miljoner människor i världen hade diabetes år 2000 och siffran förutspås att vara 366 miljoner år 2030, resurser måste därför sättas in för att förhindra att fler insjuknar. Sjuksköterskans vårdande roll handlar bland annat om att arbeta förebyggande för att förhindra att sjukdomar uppstår. Syftet med detta examensarbete är att beskriva patienters upplevelse av att genomföra en förändring av levnadsvanor vid prediabetes.

    Examensarbetet är en litteraturstudie och baseras på åtta stycken kvalitativa och två stycken kvantitativa artiklar som granskats och systematiserats. Fyra huvudteman växte fram i analysprocessen: Faktorer som motiverar patienterna att sträva efter hälsa, Patientens hindrande omständigheter, Patientens behov av information och Stödet från hälso-och sjukvården. Patienterna beskrev vad som motiverade dem till att genomföra de livsstilsförändringar som behövdes för att uppnå en bättre hälsa, men även vilka förhindrande omständigheter de upplevde. För att kunna genomföra förändringar av levnadsvanor måste patienterna ha tillräckligt med information och kunskap om hur de ska gå tillväga, samt få individuellt anpassat stöd av hälso- och sjukvården. I diskussionen belyses vilka faktorer det är som gör att vissa patienter lyckas att bedriva egenvård med stöd av sjuksköterskan och vad de patienter som inte lyckas lika bra behöver för stöd. Sjuksköterskans vårdande roll lyfts fram och vikten av att patienten får rätt information och professionellt stöd för att lyckas att genomföra livsstilsförändringar för att få en hållbar utveckling av vården i framtiden.

  • 150.
    Aronsson, Monica
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Eriksson, Ulrika
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Anestesisjuksköterskans upplevelse av att söva barn2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att genomgå anestesi och operation kan vara skrämmande för många barn då de utsätts för något okänt, oförutsägbart och de känner att de tappar kontrollen. Oroliga barn utgör en utmaning för anestesisjuksköterskan då det innebär att barnen samarbetar i mindre grad. Anestesisjuksköterskan har kort om tid vid mötet med ett barn innan operation för att skapa en god kontakt och få barnet att samarbeta. Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelse av att söva barn. Metoden som valdes var öppna intervjuer, åtta anestesisjuksköterskor intervjuades på ett sjukhus i västra Sverige. Intervjuernas innehåll analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Det som är utmärkande för studiens resultat bygger på förberedelse som skapar kontroll för oförutsedda händelser, och förmågan hos anestesisjuksköterskan att anpassa sig efter barnets individuella behov.

    I resultatet framkom två huvudteman. Det första huvudtemat handlar om ”Skapa de bästa förutsättningar utifrån den omgivande miljön” och innefattade kategorierna ”Handlingsberedskap”, ”Närvaron av föräldrar”. Det andra huvudtemat handlade om ”Skapa de bästa förutsättningarna i mötet med barnet” och innefattade kategorierna ”Etablera kontakt med barnet” och ”Respektera barnet”. Kategoriernas innehåll presenterades i tillhörande underkategorier. Slutsatsen i studien blev den för att kunna hantera ett barns oro är erfarenhet och förmågan att läsa av ett barn viktigt för anestesisjuksköterskan. Att ha handlingsberedskap, vara följsam och att kunna anpassa sig efter barnets individuella behov är några egenskaper som en anestesisjuksköterska bör besitta, vilket stämmer med den tidigare forskningen. När anestesisjuksköterskan etablerar en god kontakt med barnet blir det en trygghet för dem båda vid induktionen.

1234567 101 - 150 av 1484
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf