Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 101 - 150 av 1657
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Andersson Hagiwara, Magnus
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Brink, P
    Högskolan väst.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hansson, P-O
    University of Gothenburg.
    A shorter system delay for haemorrhagic stroke than ischaemic stroke among patients who use emergency medical service.2018Ingår i: Acta Neurologica Scandinavica, ISSN 0001-6314, E-ISSN 1600-0404Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: We compare various aspects in the early chain of care among patients with haemorrhagic stroke and ischaemic stroke.

    MATERIALS & METHODS: The Emergency Medical Services (EMS) and nine emergency hospitals, each with a stroke unit, were included. All patients hospitalised with a first and a final diagnosis of stroke between 15 December 2010 and 15 April 2011 were included. The primary endpoint was the system delay (from call to the EMS until diagnosis). Secondary endpoints were: (i) use of the EMS, (ii) delay from symptom onset until call to the EMS; (iii) priority at the dispatch centre; (iv) priority by the EMS; and (v) suspicion of stroke by the EMS nurse and physician on admission to hospital.

    RESULTS: Of 1336 patients, 172 (13%) had a haemorrhagic stroke. The delay from call to the EMS until diagnosis was significantly shorter in haemorrhagic stroke. The patient's decision time was significantly shorter in haemorrhagic stroke. The priority level at the dispatch centre did not differ between the two groups, whereas the EMS nurse gave a significantly higher priority to patients with haemorrhage. There was no significant difference between groups with regard to the suspicion of stroke either by the EMS nurse or by the physician on admission to hospital.

    CONCLUSIONS: Patients with a haemorrhagic stroke differed from other stroke patients with a more frequent and rapid activation of EMS.

  • 102.
    Andersson, Henrik
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Axelsson, Christer
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Larsson, Anna
    Bremer, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gellerstedt, Martin
    Bång, Angela
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ljungström, Lars
    The early chain of care in bacteraemia patients: Early suspicion, treatment and survivalin prehospital emergency care2018Ingår i: American Journal of Emergency Medicine, ISSN 0735-6757, E-ISSN 1532-8171Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: Bacteraemia is a first stage for patients risking conditions such as septic shock. The primary aim ofthis study is to describe factors in the early chain of care in bacteraemia, factors associated with increased chanceof survival during the subsequent 28 days after admission to hospital. Furthermore, the long-term outcome wasassessed.

    Methods: This study has a quantitative design based on data fromEmergencyMedical Services (EMS) and hospitalrecords.

    Results: In all, 961 patients were included in the study. Of these patients, 13.5% died during the first 28 days. TheEMS was more frequently used by non-survivors. Among patients who used the EMS, the suspicion of sepsis alreadyon scene was more frequent in survivors. Similarly, EMS personnel noted the ESS code “fever, infection”more frequently for survivors upon arriving on scene. The delay time fromcall to the EMS and admission to hospitaluntil start of antibiotics was similar in survivors and non-survivors. The five-year mortality rate was 50.8%.Five-year mortalitywas 62.6% among those who used the EMS and 29.5% among those who did not (p b 0.0001).

    Conclusion: This study shows that among patientswith bacteraemiawho used the EMS, an early suspicion of sepsisor fever/infection was associated with improved early survival whereas the delay time from call to the EMSand admission to hospital until start of treatment with antibiotics was not. 50.8% of all patients were deadafter five years.

  • 103.
    Andersson, Henrik
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gabre, Marita
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Dehre, Andreas
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Andersson Hagiwara, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Maurin Söderholm, Hanna
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Simulation in Virtual World to Promote Communication2018Ingår i: Pre-hospital care- Education and training of ambulance professionals, Noordwijkerhout, The Netherlands, 2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Introduction

    Communication between ambulance professionals and patients is essential for understanding the patient's lifeworld (Wireklint Sundström & Dahlberg 2010). Simultaneously, communication is challenging to teach and learn within the framework of specific courses. However, simulation in virtual worlds can support the development of new skills such as communication (Combs, Sokolowski & Banks 2016).

     

    Aim

    The aim of this work was to design a simulation-based platform for communication training among ambulance nurse students (ANS).

     

    Methods

    A qualitative action research approach was used (Coghlan & Casey 2001). Second Life® (SL) was selected since it was an existing virtual world. SL is a web-based flexible three-dimensional platform that allows customization. Interaction and communication with other virtual people can be done through avatars in real time (Hodge, Collins & Giordano 2011). Three ANS and five teachers participated, none of the participants had prior experience of SL. Observations and interviews were used as data and analysed using thematic analysis.

     

    Results

    The participants’ experiences generated three themes:

     

    Understanding the virtual world

    It was easy to interact and communicate with other virtual people. However, it took time to feel comfortable to navigate in SL.

     

    Technological challenges

    One challenge was related to audio-visual problems e.g. not compatible headset, interfering echoes and that the image was distorted at times, which made it difficult to act and move the avatar. Another challenge was associated with the 3D modelling e.g. the capability to use of coordinates, positioning, object dimensioning and the fact that accidental deletions could not be restored. A third challenges that influenced the communication was the difficulty of visualizing clinically relevant care measures such as diagnostic examinations or drug treatment. Finally, there was a challenge to customize the avatars to look like ambulance professionals or a severely ill patient.

     

    Learning through avatars

    Learning through avatars requires that the participants take responsibility for delivering a convincing performance.  Immersion was limited since actions do not take place from a first-person viewpoint. There is a need that the scenario is based on realistic conditions e.g. interiors, equipment, clothing, avatar appearance and behaviour.

     

    Conclusion

    The present system is not suitable for training of medical assessment. Teachers who are considering using virtual worlds in the training for future ambulance professionals should note that an appropriate design is crucial for how the simulation is experienced.  

  • 104.
    Andersson, Henrik
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gabre, Marita
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Dehre, Andreas
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Andersson Hagiwara, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Maurin Söderholm, Hanna
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Simulation in Virtual World to Promote Communication2018Ingår i: Pre-hospital care- Education and training of ambulance professionals, Noordwijkerhout, The Netherlands, 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction

    Communication between ambulance professionals and patients is essential for understanding the patient's lifeworld (Wireklint Sundström & Dahlberg 2010). Simultaneously, communication is challenging to teach and learn within the framework of specific courses. However, simulation in virtual worlds can support the development of new skills such as communication (Combs, Sokolowski & Banks 2016).

     

    Aim

    The aim of this work was to design a simulation-based platform for communication training among ambulance nurse students (ANS).

     

    Methods

    A qualitative action research approach was used (Coghlan & Casey 2001). Second Life® (SL) was selected since it was an existing virtual world. SL is a web-based flexible three-dimensional platform that allows customization. Interaction and communication with other virtual people can be done through avatars in real time (Hodge, Collins & Giordano 2011). Three ANS and five teachers participated, none of the participants had prior experience of SL. Observations and interviews were used as data and analysed using thematic analysis.

     

    Results

    The participants’ experiences generated three themes:

     

    Understanding the virtual world

    It was easy to interact and communicate with other virtual people. However, it took time to feel comfortable to navigate in SL.

     

    Technological challenges

    One challenge was related to audio-visual problems e.g. not compatible headset, interfering echoes and that the image was distorted at times, which made it difficult to act and move the avatar. Another challenge was associated with the 3D modelling e.g. the capability to use of coordinates, positioning, object dimensioning and the fact that accidental deletions could not be restored. A third challenges that influenced the communication was the difficulty of visualizing clinically relevant care measures such as diagnostic examinations or drug treatment. Finally, there was a challenge to customize the avatars to look like ambulance professionals or a severely ill patient.

     

    Learning through avatars

    Learning through avatars requires that the participants take responsibility for delivering a convincing performance.  Immersion was limited since actions do not take place from a first-person viewpoint. There is a need that the scenario is based on realistic conditions e.g. interiors, equipment, clothing, avatar appearance and behaviour.

     

    Conclusion

    The present system is not suitable for training of medical assessment. Teachers who are considering using virtual worlds in the training for future ambulance professionals should note that an appropriate design is crucial for how the simulation is experienced.  

  • 105.
    Andersson, Henrik
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lindholm, Maria
    Pettersson, Margareta
    Jonasson, Lise-Lotte
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Nurses competencies in Home health care: An interview study.2017Ingår i: BMC Nursing, ISSN 1472-6955, E-ISSN 1472-6955, Vol. 16, nr 65Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background:Nurses working in Home health care (HHC) are facing major challenges when more advanced care and treatment are performing in the patient's home. The aim of this study was to explore how nurses experiencing their competencies in HHC. 

    Methods:This study has a qualitative and explorative design. Ten nurses were interviewed and data were analysed by content analysis.

    Results:The themes “Being a capable nurse”, “Being a useful nurse” and “Being a subordinate and dependent nurse” were identified. Nurses want to be capable to take care of patients, develop their competencies and perform their duties in the way that are requested. They also want to be useful in their work and providing good and safe HHC. Finally, nurses want to improve the care in HHC with their competencies. Simultaneously, they are subordinate and dependent in the relation with their manager and manager's interest to encourage nurses’ competence development.

    Conclusions:Nurses in HHC are responsible for many seriously ill patients and they want to contribute to a good and safe patient care. To maintain patient safety, reduce the risk for burnout and staff turnover as well as to contribute to a sustainable development of the work, strategies for transfer competencies between nurses and efforts for competence development are needed. 

  • 106.
    Andersson, Henrik
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ullgren, Andreas
    Holmberg, Mats
    Karlsson, Thomas
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Acute coronary syndrome in relation to the occurrence of associatedsymptoms: A quantitative study in prehospital emergency care2017Ingår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 33, s. 43-47-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: Acute chest pain is a common symptom among prehospital emergency care patients.Therefore, it is crucial that ambulance nurses (ANs) have the ability to identify symptoms and assesspatients suffering from acute coronary syndrome (ACS). The aim of this study is to explore the occurrenceof dyspnoea and nausea and/or vomiting in the prehospital phase of a suspected ACS and the associationswith patients’ outcome.

    Methods: This study has a quantitative design based on data from hospital records and from a previousinterventional study (randomised controlled trial) including five Emergency Medical Service (EMS) systemsin western Sweden in the years 2008–2010.

    Results: In all, 1836 patients were included in the interventional study. Dyspnoea was reported in 38%and nausea and/or vomiting in 26% of patients. The risk of death within one year increased with the presenceof dyspnoea. The presence of nausea and/or vomiting increased the likelihood of a final diagnosis ofacute myocardial infarction (AMI).

    Conclusion: This study shows that dyspnoea, nausea and/or vomiting increase the risk of death and seriousdiagnosis among ACS patients. This means that dyspnoea, nausea and/or vomiting should influencethe ANs’ assessment and that special education in cardiovascular nursing is required.

  • 107.
    Andersson, Jan-Otto
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Visar fysiologiska parametrar den prehospitala patientens smärta: registerstudie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: smärta är ett vanligt och betydande symtom inom ambulanssjukvården. En persons smärta är ett fysiologiskt kroppslig fenomen som blir en smärtupplevelse först när smärtsignalen når medvetandet. Upplevelsen är starkt påverkad av psykiska, kognitiva, emotionella, sociala, kulturella och existentiella faktorer. En noxisk skada leder till    en  smärtupplevelse  som  startar upp  kognitiva  och  emotionella processer såsom tolkning och symbolisering och som i sin tur är influerad av personens språk och omgivningens kultur. Upplevelse av lidande signaleras genom smärtyttringar som påverkas av den sociala och kulturella omgivningen. Olika smärtmodulerande system aktiveras och psykologiska aktiviteter förekommer som en reaktion på smärta. Ambulanspersonalen möter en allt större förväntan om smärtlindring. Inför beslutet om smärtomhändertagande värderar ambulanspersonalen både patientens beskrivning av sin smärta och de symtom och tecken som patienten uppvisar. Även fysiologiska förändringar anses vara viktigt inför beslut om smärtlindring. Forskning visar  att det finns ett samband mellan vitalparametrar och smärta men att detta samband inte är kliniskt användbart.

    Syftet är att inom prehospital kontext utforska huruvida ett klinisk användbart samband mellan patientens upplevda smärtintensitet och vitalparametrar och vegetativa symtom föreligger.

    Metoden är retrospektiv registerstudie med kvantitativ ansats samt ett bekvämlighetsurval. Huvudanalysen gjordes med binär logistisk regression.

    Resultatet visar ett positivt samband (Korrelationsanalys) mellan förändring av de fysiologiska parametrarna andningsfrekvens, hjärtfrekvens och hudstatus med ökad smärta. Däremot var sambandet negativt för systoliskt blodtryck. Sambandet (styrka) var starkast för andningsfrekvens. Sambandet (Beroendet) (binär logistisk regressionsanalys) mellan olika fysiologiska parametrar och utfall av svårare smärta var även det tydligast för andningsfrekvens, men fanns även för hudstatus. En klar åldersskillnad noterades där den yngre gruppen visade ett starkare samband. För hjärtfrekvens  och  systoliskt  blodtryck  fanns  inget  samband  förutom  för  den  äldre gruppen där det förelåg ett svagt samband med systoliskt blodtryck Detta samband blev svagare vid högre blodtryck.

    Slutsats: Smärta är ett vanligt symptom inom ambulanssjukvården.   Det   finns   ett   positivt   samband   mellan   andningsfrekvens, förekomst av blek hud samt fuktig hud och uppskattad smärtintensitet. Sambandet är större för yngre patienter. Användande av referensvärde på vitalparametrar kan vara ett stöd vid en klinisk individuell smärtbedömning. Resultatet tyder på att det finns en stor individuell variation vad avser sambandet mellan smärtupplevelse och den fysiologiska reaktionen på smärta varför fysiologiska parametrar skall tolkas med stor försiktighet.

  • 108.
    Andersson, Jimmy
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    W-Andersson, Caroline
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ambulanssjuksköterskans bedömningar och triagering av barn 0–16 år: En kvantitativ studie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ambulanssjuksköterskan gör en primär bedömning av barn under 16 år enligt Rapid Emergency Triage and Treatment System Pediatric (RETTS-p) som bygger på vitalparametrar (VP) samt symtom och tecken, Emergency  Signs and Symtoms (ESS- kod) exempelvis buksmärta. En summering av värden på VP och ESS-kod leder till en triagenivå som medföljer patienten till sjukhuset. Under vårdandet av barn finns föräldrarna eller närmsta anhörig närvarande som kan påverka situationen. Det medför en viss komplexitet i det prehospitala omhändertagandet av barn. Syftet med studien var att studera hur patientsäkra bedömningar ambulanssjuksköterskan gör av barn under 16 år och hur RETTS-P används. Bedömningarna jämförs med den hospitala slutdiagnosen för det aktuella vårdtillfället. Metoden är av kvantitativ ansats där datainsamlingen gjorts utifrån en retroperspektiv journalgranskning. Vi fann att ambulanssjuksköterskans bedömningar stämde överens med slutdiagnosen i 92.4 % av fallen. Dock fann vi även att 60% av barnen inte fick en fullständig triagering prehospitalt, där andningsfrekvensen stod för det högsta bortfallet. Cirka 30 % av barnpatienterna kvarstannade hemma efter ambulanssjuksköterskans primära bedömning. Av de patienter som lämnades hemma sökte 8.1 % en förnyad kontakt med akutsjukvården inom 72 timmar. Ambulanssjuksköterskan prioriterade ner 58 % av de fall som larmades ut som prio 1 av SOS alarm. Orsaken varför barnpatienterna blev nedprioriterade kan bero på att det oftast är oroliga föräldrar som ringer SOS alarm samt att ambulanssjuksköterskan, jämfört med larmoperatören, har en stor fördel av att de gör en visuell bedömning samt har ett annat bedömningsinstrument (RETTS-p).

  • 109.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Helminen, Matilda
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kvinnors kroppsuppfattning i samband med mastektomi: En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor och många av de drabbade kvinnorna får genomgå en mastektomi, vilket kan leda till en förändrad kroppsuppfattning, påverkad sexualitet och kvinnlighet. Syftet med litteraturöversikten är att beskriva kvinnors kroppsuppfattning i samband med en mastektomi. Författarna har valt att göra en litteraturöversikt utifrån Fribergs modell för litteraturöversikt (Friberg 2012, ss. 133-134).

    Tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats har använts i resultatet. Resultatet har två huvudkategorier, “Kroppsuppfattning”, “Kvinnans behov av stöd” och fyra subkategorier, “upplevelse av förändrad kropp”, “upplevelse av sexualitet”, “upplevelse av kvinnlighet” och “bröstrekonstruktionens betydelse”. Litteraturöversiktens resultat visar att kroppsuppfattning har stor betydelse för kvinnor som genomgått en mastektomi och den kan förändras i negativ riktning på grund av operationen. Kvinnorna hade svårt att tycka om sin kropp och visa sig inför andra. Kroppsuppfattningen hade olika betydelse för kvinnorna trots att den kunde vara förändrad. Många kvinnor kände sig mindre feminina med ett eller två förlorade bröst och en bröstrekonstruktion kunde då vara till hjälp för att återfå det som upplevs förlorat. Största fokus för kvinnorna var att överleva cancern men följderna av mastektomin var påtagliga. Vården har stor betydelse för att kvinnor ska få de bästa förutsättningarna till en rättvis och god vård under sjukdomsprocessen. Sjuksköterskan har en viktig roll som stöd för kvinnorna för att skapa trygghet och delaktighet.

  • 110.
    Andersson, Jonna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Danbo Dahl, Helen
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Varför stannar inte chefen?: En kvalitativ studie om enhetschefers val att avsluta tjänsten i äldreomsorgen2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: De senaste åren har medellivslängden i Sverige ökat och resurser har tilldelats äldre med behov av mer omfattande vårdinsatser. Kommunal sektor har även senaste åren genomgått stora omvandlingar, ett beställar-utförarsystem återfinns likväl som starka influenser från New public management skådas i verksamheterna. Samtidigt råder det personalbrist och svårigheter i att rekrytera utbildad personal på grund av dåliga arbetsvillkor. Liknande tendenser finns inom Vård- och äldreförvaltningen Borås Stad som har svårt att få sina enhetschefer att stanna.

    Syfte: Syftet med studien är att utifrån enhetschefers upplevelser skapa förståelse för deras arbetssituation och vad som ligger till grund för deras val att avsluta sin tjänst inom Vård- och äldreförvaltningen i Borås Stad (VÄF).

    Teoretisk bakgrund: I denna studie har Karaseks krav-, kontroll- och stödmodell använts. Resultatet har även analyserats utifrån New public management.

    Metod: Forskningsstudien bygger på sju kvalitativa intervjuer av enhetschefer inom Vård och Äldreförvaltningen som valt att avsluta sina tjänster.

    Resultat: I resultatet skapas förståelse för enhetschefernas påverkansmöjlighet på den operativa verksamheten och dess positiva upplevelse som detta genererar. Något som framkommer är dock att mål och värderingar i organisationen inte alltid förankras i verksamheten, något som leder till frustration. Även förhastade implementeringar som inte grundats skapar irritation. Utöver detta beskrivs låg kontroll och höga krav på en budget i balans som en stressor hos enhetscheferna. Det påtalas även att behovet av stöd från verksamhetschefen varierar likväl som möjligheten till en fullständig introduktion skiljer sig respondenterna åt. Orsakerna till val om avslutad tjänst för utvalda respondenter kan härledas till låga lönenivåer, stress, budgetansvar, personalansvar, ständig närvaro samt avsaknad av stöd och återkoppling.

    Diskussion: I diskussionen förs ett resonemang gällande hur NPM kommit att påverka VÄF och den arbetssituation enhetscheferna ställts inför. Borås Stads tydliga fokus på en budget i balans och intäktsfinansiering ställs i relation till krav-, kontroll- och stödmodellen. Implementeringar som inte förankrats i verksamheten och ospecificerade mål kopplas till den klämda position enhetscheferna ställs inför. Orsaksfaktorer till val om avslutad tjänst analyseras utifrån krav-, kontroll- och stödmodellen.

  • 111.
    Andersson, Kristina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bengtsson, Lena
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskans förutsättningar och metoder för att uppmärksamma alkoholvanor i hälsosamtalet i primärvården: En litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Allt fler människor i Sverige dricker alkohol regelbundet. Detta kan medföra försämrad hälsa och tilltagande sjukdom, bidra till skador och våld i samhället. Sjuksköterskan inom primärvården träffar många patienter i hälsosamtal och det är då viktigt att fråga om alkoholvanor liksom andra levnadsvanor. Detta upplevs dock som en svår uppgift för många sjuksköterskor, då det finns risk att patienten kan känna sig kränkt. Forskning visar att sjuksköterskor tycker att det saknas kunskaper och metoder för att fråga om alkoholvanor. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva förutsättningar och metoder för hur sjuksköterskan kan uppmärksamma alkoholvanor i hälsosamtalet. Sammanlagt har 11 artiklar analyserats; nio kvantitativa och två kvalitativa från Europa och USA. Studien är gjord enligt Axelssons modell (2012, s.203-219) och resultatet i studien består av tre huvudteman och fyra subteman. De tre huvudteman är Kommunikation, Metod och Kunskap. Subteman som ingår är Samtal, Motiverande samtalsteknik, Screening av alkoholvanor och Kort rådgivning.

    Resultatet visar att Screening och Kort rådgivning är användbara och tidsbesparande metoder och Motiverande samtalsteknik är effektivt vid alkoholprevention. En förutsättning är att sjuksköterskan får kunskap i metoder, samtalsteknik och alkoholens skadliga påverkan på hälsan. I den efterföljande diskussionen tas de delar upp som är väsentliga för sjuksköterskan i arbetet med alkoholprevention i hälsosamtalet. Slutsatser i denna litteraturstudie är att det finns bra metoder för att uppmärksamma alkoholvanor, men en förutsättning är att sjuksköterskan har kunskap om hur de används samt kännedom om alkoholens skador på hälsan. I det förebyggande arbetet är det effektivt att fråga patienten om alkoholvanor, men hur länge samtalet pågår är inte av lika stor betydelse.

  • 112.
    Andersson, Laila
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Oskarsson Is, Cemile
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Prevention i samband med graviditetsdiabetes: en litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Diabetes mellitus typ 2 är en sjukdom som ökar i västvärlden. I Sverige är det uppskattningsvis fyra procent av befolkningen som har sjukdomen. Att få diabetes typ 2, innebär en riskökning att drabbas av för tidig död, komplikationer såsom stroke, hjärtinfarkt, njursvikt, nervskador och allvarlig synnedsättning. Att befinna sig i ett prediabetestillstånd ger upp till 70 % risk att utveckla diabetes typ 2 på sikt. De kvinnor som haft graviditetsdiabetes tillhör denna grupp.

    Att som kvinna drabbas av graviditetsdiabetes och sedan ha en förhöjd risk att utveckla typ 2 diabetes går att förhindra eller fördröja med livsstilsförändringar. Att förändra sin livsstil är en utmaning för de flesta och för nyblivna mammor ska detta införlivas i den nya rollen som förälder.

    Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor med graviditetsdiabetes som riskerar att få typ 2 diabetes upplever sin situation och vilket stöd de efterfrågar. En litteraturstudie har genomförts med kvalitativ innehållsanalys av åtta artiklar.

    Analysen resulterade i att två huvudteman: 1) behov av kunskap och 2) kontroll av livssituationen och fyra underteman: 1) livsstilsförändringar, 2) motivation, 3) stöd från närstående och andra samt 4) stöd från vården kunde identifieras. Studien visar att det finns hinder att komma förbi för de nyblivna mammorna även efter det att de fångats upp av vården. Kvinnornas behov av kunskap beskrivs som en förutsättning för att göra nödvändiga livsstilsförändringar liksom det bristande stödet från närstående och vården. Den redovisar också de möjligheter som finns för att identifiera förebyggande insatser samt att ge dessa kvinnor det stöd de efterfrågar och behöver.

  • 113.
    Andersson, Linnéa
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sigurdardottir, Linnea
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    ”När livet tar en oväntad vändning”: Föräldrars upplevelse av att få ett barn med medfödd hjärtmissbildning2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige föds mellan 750-1000 barn per år med hjärtmissbildning. Utvecklingen kring medfödd hjärtmissbildning går framåt både medicinskt och kirurgiskt, vilket gör att sjukvården träffar på en helt ny patientgrupp eftersom det aldrig tidigare har funnits så många vuxna som överlevt hjärtmissbildning. När barnet föds med denna sjukdom resulterar det i en kris hos föräldrarna. Efter födseln väntar en lång och känslomässig tid med sjukhusvård för både barnet och föräldrarna. Under den svåra situationen är föräldrar i ett stort behov av stöd ifrån sjuksköterskan. För att sjuksköterskan ska kunna stödja föräldrarna i denna process krävs det att deras upplevelser uppmärksammas.

    Syftet är att beskriva föräldrars upplevelse av att få ett barn med en medfödd hjärtmissbildning. Den metod som användes var en litteraturöversikt enligt Friberg (2012, ss. 133-144). Nio artiklar inkluderades och dessa var kvalitativa. Genom analysen framkom fyra huvudteman; Att känna tumult, att känna sorg, att känna behov av stöd och att finna en ny mening. Föräldrar i denna situation upplever en svår tid men genom rätt stöd kan de även uppleva hälsa och finna mening i situationen. För att detta ska kunna ske gäller det att sjuksköterskan vet hur stödet ska ges och att hon finns tillgänglig för föräldrarna.

  • 114.
    Andersson, Malin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Björk, Frida
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Fysisk aktivitet som hälsobefrämjande omvårdnadsåtgärd vid depression: En litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Depression är ett globalt folkhälsoproblem med cirka 350 miljoner drabbade, där mindre än hälften av alla med diagnosen får behandling. Depression kan beskrivas med två huvudkriterier: nedstämdhet och minskat emotionellt engagemang. Behandlingen vid depression kan vara är antidepressiva läkemedel, ECT-behandling och olika beteendeterapier. Fysisk aktivitet har positiva effekter på stämningsläge och livskvalité. Motiverande samtal kan användas för att uppnå en beteendeförändring hos en person. Omvårdnadsteoretikerna Virginia Henderson och Dorotea Orem har teorier för hur sjuksköterskans roll vid egenvård.

    Syftet med studien är att undersöka om sjuksköterskan kan använda fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd vid depression för att främja livskvalité och välbefinnande. Kandidatuppsatsen är en litteraturstudie med utgångspunkt i Friberg (2012). Artiklarna är hämtade från tre databaser och är både kvantitativa och kvalitativa. Totalt användes 14 artiklar. Inklusionskriterierna var publiceringsdatum mellan 2005-2015 samt ungdomar och vuxna som har en depressionsdiagnos. Fysisk aktivitet vid depression ger ett ökat välbefinnande och en bättre livskvalité. Resultatet talar för att ha en mentor som stöd vid träningen samt gruppträning gav en bättre motivation och ett förbättrat humör. För sjuksköterskor är det viktigt att stödja patienten vid egenvård. Fysisk aktivitet kan ge ett ökat empowerment eftersom patienten kan utföra aktiviten på egen hand. Sjuksköterska bör finnas med och motivera patienten till att nå uppsatta mål. För att hjälpa patienten att utvecklas är undervisning viktigt. Sjuksköterskan kan genom undervisning hjälpa patienten att bli fysisk aktiv och därigenom främja livskvalité och välbefinnande.

  • 115.
    Andersson, Malin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Åberg, Evelina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Att leva med ett svårläkt sår relaterat till diabetes: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Fotsår är en del av många diabetikers liv. Såren uppstår ofta till följd av sjukdomens komplikationer som nedsatt känsel och cirkulation. Sårläkningen tar lång tid vilket kan begränsa patienten i vardagen. När vardagen blir påverkad kan även livskvaliteten bli lidande. Syftet med studien är således att belysa hur ett svårläkt fotsår påverkar diabetikers livskvalité. Kvantitativa och kvalitativa artiklar analyserades för att genomföra en litteraturstudie. Resultatet omfattar tre huvudteman; hämning av fysiska behov, en inre påverkan och begränsning i det sociala livet. Patienterna får restriktioner och rekommendationer för att gynna sårläkning och undvika komplikationer vilket gör att de blir begränsade och livskvaliteten försämras. Många har även smärta, vilket också är en faktor som påverkar livskvaliteten. Som slutsats kan sjuksköterskan stärka patientens livskvalitet genom att anpassa vården, främja patientens självständighet och se till människan bakom såret.

  • 116.
    Andersson, Matilda
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bergagård Hallstensson, Malin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Unga kvinnors upplevelse av att ha drabbats av bröstcancer: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Varje år drabbas runt 8000 kvinnor av bröstcancer. Bröstcancer kan innebära en knöl i bröstet som uppkommit av okontrollerad celldelning. Att få diagnosen bröstcancer kan hos unga kvinnor skapa oro och lidande. Syftet är att beskriva unga kvinnors upplevelser av att ha drabbats utav bröstcancer. Vi har valt att göra en litteraturstudie enligt Axelssons (2012, ss. 203-220) modell. Vi har analyserat 10 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod. Utifrån artiklarna har vi kunnat urskilja likheter och olikheter som bildat vårt resultat genom kategorier och subkategorier. De kategorier som vi har identifierat är upplevelsen av en förändrad kropp, upplevelsen av stöd och emotionell berg- och dalbana. Därefter identifierade vi subkategorierna; oro för fertilitet och graviditet, kroppsuppfattning, kvinnlighet och sexualitet, upplevelsen av närståendes stöd, upplevelsen av sjuksköterskans stöd, upplevda känslor och att hitta balansen.

    Resultatet visar att unga kvinnor kan uppleva en förändrad kroppsuppfattning detta relaterat till behandlingen. Fertilitet är också en viktig del som beskrivs i resultatet, då de kvinnor studien inriktar sig på är i fertil ålder. Att ha drabbats av bröstcancer innebär många känslor samtidigt. Resultatet visar att stöd från närstående var viktigt för kvinnorna, det skapade bland annat en trygghet för kvinnan. Stöd från sjuksköterskan anses också som en viktig del för kvinnan efter att hon har drabbats av bröstcancer då de skapade en trygghet. För att minska kvinnans lidande kan sjuksköterskan bidra med tydlig och adekvat information. För att detta ska bli möjligt är det viktigt att sjuksköterskan har en professionell inställning, god kunskap och en öppen kommunikation med kvinnan.

  • 117.
    Andersson, Morgan
    et al.
    Chalmers tekniska Högskola.
    Fridh, Isabell
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lindahl, Berit
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Is it possible to feel at home in a patient room in an intensive care unit? Reflections on environmental aspects in technology dense environments: Is it possible to feel at home in a patient room in an intensive care unit?2019Ingår i: Nursing Inquiry, ISSN 1320-7881, E-ISSN 1440-1800Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper focuses on the patient’s perspective and the philosophical underpinnings that support what might be considered optimal for the future design of the Intensive Care Unit (ICU) patient room. It also addresses the question of whether the aspects that support at-homeness are applicable to ICU patient rooms. The concept of ‘at-homeness’ in ICUs is strongly related to privacy and control of space and territory. This study investigates whether the sense of at-homeness can be created in an ICU, when one or more patients share a room. From an interdisciplinary perspective, we critically reflect on various aspects associated with conflicts surrounding the use of ICU patient rooms. Thus, from an architectural and a caring perspective, the significance of space and personal territory in ICU patient rooms is emphasized. Recommendations for further research are suggested. In conclusion, privacy and control are deemed to be essential factors in the stimulation of recovery processes and the promotion of wellbeing in situations involving severe illness or life-threatening conditions.

  • 118.
    Andersson, Niklas
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    När vårdande och lärande sammanfaller: Patienters, studenters och handledares erfarenheter av möten på en utbildningsvårdavdelning inom psykiatrisk vård2015Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    When students learn caring during clinical practice, the usual point of departure is thatcaring and learning coexist, as separate and parallel phenomena. There is, however, a needto study how caring and learning relate to one another, as well as when and how theyconverge. The aim of this dissertation is to describe how caring and learning converge inthe encounters between students and patients, in a dedicated educational unit withinpsychiatric care, as experienced by students, patients, and supervisors. Describing howsupervisory support can facilitate this is another aim. A reflective lifeworld approach basedon phenomenological philosophy has been applied. Data were collected through interviews,participant observations with follow-up interviews, and narrative diaries.The result shows that caring and learning converge in those encounters between studentsand patients which are characterized by reciprocity, wherein the patient’s narrative is thepoint of departure, complemented by the student’s listening and inquiring attitude. It ishere, that the desire for and pursuit of health and understanding, give the reciprocalinteraction power. The common desire of those involved to know, to become accustomedto the new and unfamiliar, as well as the presence of a feeling of responsibility for oneanother, create questions which in turn create opportunities wherein students and patientsare available to one another.The dissertation shows that learning in a caring context can be complex. Despite theirbeing prerequisites for one another, competition and conflicts can occur when the caringand learning perspectives are not equally attended to. When they are placed counter to oneanother, there is a risk that reciprocal interaction is hindered, which can cause loneliness forall involved. For convergence to occur most propitiously, those involved must exist in acaring and learning togetherness. Responsible and present supervisors are needed, whocreate possibilities for the perspectives to converge through maintenance and monitoring, sothat caring and learning receive equal space.A didactic concept has been developed based on the dissertation’s result, focusing on themeaning of creating forums where students’, patients’, and supervisors’ caringconsiderations and reflections can intertwine.

  • 119.
    Andersson, Pernilla
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hedberg, Pernilla
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Skolsköterskans arbete med skolelevers sömnproblem2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Enligt forskning sover en stor andel elever för lite och har osunda sömnvanor.  I skolan som omfattar alla barn i samhället kan elever med sömnproblem fångas upp i ett tidigt skede, därför har skolsköterskan en viktig roll i det hälsofrämjande arbete. Fastän forskning visar att ungdomar upplever att de har en otillräcklig sömn har mycket lite forskning gjorts utifrån skolsköterskans perspektiv. Vi vill med vår studie öka förståelsen för hur skolsköterskan ser på det växande hälsoproblemet. Syftet med studien är att undersöka hur skolsköterskor uppfattar, uppmärksammar och arbetar med högstadieelevers sömnproblem. För att besvara syftet har studien genomförts med hjälp av en kvalitativ metod utifrån en induktiv ansats. Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta skolsköterskor som arbetade på högstadiet i en medelstor stad i Västsverige. Data analyserades förutsättningslöst genom kvalitativ innehållsanalys.

    Två teman framkom i resultatet, dessa kunde beskrivas Utgångspunkt för skolsköterskans hälsofrämjande arbete, Valmöjligheter i sitt sömnbefrämjande arbete. Under dessa två teman framträdde fyra kategorier och fjorton underkategorier. Studien visar att skolsköterskan besitter en stor kunskap och har många uppfattningar om sömnproblem, denna förkunskap tillsammans med de förutsättningar skolsköterskan får i sitt arbete t.ex. tid att utföra arbete, tillfällen till utbildning, samarbete på skolan och kontakten med föräldrar utgör den utgångspunkt skolsköterskan har att förhålla sig till. Studien visar även att skolsköterskan har valmöjligheter i sitt hälsofrämjande arbete t.ex. i mötet med eleven då hon kan påverka vad som tas upp eller då hon väljer arbetssätt att arbeta utifrån. Resultat diskussionen ledde fram till slutsatsen att om mer tid hade funnits skulle skolsköterskan i större utsträckning sökt evidensbaserad kunskap och arbetat med sömnvanor i de lägre årskurserna och på så sätt bidragit till att minska elevers sömnproblem.  

  • 120.
    Andersson, Rebecka
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Svensson, Lisa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Känslan av att bli behandlad annorlunda: En vårdvetenskaplig litteraturstudie om hur det är att möta vården som HIV-positiv2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idag lever cirka 6800 personer i Sverige med en positiv HIV-diagnos. Trots en utveckling inom kunskapen kring sjukdomen HIV, och dess smittvägar, finns fördomar och diskriminering kring personer som lever med HIV. Syftet med studien var att beskriva hur personer som lever med HIV i i-länder upplever bemötandet i den icke HIV-specifika vården. I litteraturstudien granskades nio artiklar, både kvalitativa artiklar och artiklar med mixed method. Dessa är granskade enligt Axelssons (2012) beskrivning av tillvägagångssätt vid en litteraturstudie.

    Resultatet av de nio artiklarna visade att de flesta personer som lever med HIV i i-länder har upplevt någon form av stigmatisering inom vården. Nekad vård, bristande tystnadsplikt, bristande kunskap hos vårdpersonal och beskrivningen av ett skapat vårdlindande hittades i resultatet. Vissa artiklar visade även på positiva upplevelser av mötet med vården och att en viss utveckling i bemötande inom sjukvården fanns. Idag finns kunskapen kring HIV att tillgå och det ligger på vårdpersonalens ansvar att tillgodose sig med korrekt kunskap för att undvika att skapa ett vårdlidande för personer som lever med HIV.

  • 121.
    Andersson, Sara
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gusinac, Hajrusa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gravida kvinnors upplevelser av information om smärtlindring från barnmorska på barnmorskemottagning: en kvalitativ innehållsanalys2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ungefär 90% av alla födande kvinnor i Sverige är i behov av smärtlindring, antingen farmakologisk, icke-farmakologisk eller en kombination av båda. Barnmorskan ska kunna ge information och verktyg till kvinnan och partnern under graviditet för att få vetskapen om olika metoder av smärtlindring som finns att tillgå. Ämnet är relativt outforskat sedan tidigare och endast ett fåtal studier finns inom området.

    Studiens syfte är att beskriva gravida kvinnors upplevelser av information om smärtlindring från barnmorskan på barnmorskemottagning. Metoden som använts är kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats och totalt intervjuades tio kvinnor. I resultatet framkom ett tema vilket var: Att känna tillit hos barnmorskan på förlossningen trots en ovisshet inför smärtlindring. Resultatet presenteras i fyra kategorier: Tilltro till att barnmorskan på förlossningen kommer att guida, En känsla av kontroll genom information om olika metoder, Det är viktigt att få kunskap om smärtlindring, En känsla av otillräcklig information. Kvinnorna i studien visar stark tilltro till barnmorskan på förlossningen och att det är barnmorskan som har kunskap om vilken form av smärtlindring kvinnan är i behov av i ett visst skeende under förlossningen. Kvinnorna upplever barnmorskan som en viktig del i födandet och överlämnar sig själva trots att det finns en känsla av osäkerhet inför smärtlindring.

  • 122.
    Andersson, Sara
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Holmberg, Johanna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hur behåller vi våra värdefulla medarbetare?: En kvantitativ studie om vad som får yrkeserfarna ingenjörer att stanna hos en arbetsgivare2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Purpose: The purpose of this study is to investigate what experienced professional engineers value regarding work related factors and what makes them stay in an employment and in an organization.

    Theory: The theory used is derived from relevant research regarding work life science and was divided into several parts. The first part contains research about Employer Branding and how employers can use strategies to attract candidates and retain current employees. The second part concerns turnover intentions which is used to examine whether there are relationships between work-related factors that professional engineers believe they have in their workplace and their intentions to stay. The third part embraces Model of retention which contains eight work-related factors which are divided into organizational- and job level. These eight work-related factors shows to have impact on retention of professional workers. Some items were added from Bloom Live Connect Grow Employer Branding framework to complete the ability to measure retention levels. At last we used theory regarding employee engagement to predict the target group’s engagement level to see if it had significant impact on retention of experienced professional engineers.

    Methodology: A cross-sectional quantitative approach was used in this study and a questionnaire was sent out to 301 experienced professional engineers that had an employment within a global industrial enterprise. Approximately 158 experienced professional engineers completed the survey which lead to a responding frequency of 52,5 % percent.

    Findings: The result of the study showed that almost all 26 items tested out of Model of retention scored high means. Therefore they proved to be important for the maintenance of professional engineers to make them want to remain in an employment and in an organization. The only work-related factor that showed statistical significance from the regression analysis performed was compensation. Another interesting disclosure found was that the target group proved to be engaged, but nevertheless, there was a greater intention to leave than to remain in the workplace.

    Practical implications: It is important for employers to pay attention to the results of this study when shaping workforce strategies to become competitive as an employer.

    Social implications: Engineers are a sought-after target group in the labor market and therefore it is important for employers and HR-departments to work with strategies regarding remaining valuable competences such as experienced professional engineers to ensure the future of the organization.

  • 123. Andersson, S-O
    et al.
    Dahlgren, L-O
    Lundberg, Lars
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjöström, B
    Criteria nurses use in assessing acute trauma in military emergency care2007Ingår i: Accident and Emergency Nursing, ISSN 0965-2302, E-ISSN 1532-9267, Vol. 15, nr 3, s. 148-156Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Emergency medical care for seriously injured patients in war or warlike situations is highly important when it comes to soldiers’ survival and morale. The Swedish Armed Forces sends nurses, who have limited experience of caring for injured personnel in the field, on a variety of international missions. The aim of this investigation was to identify the kind of criteria nurses rely on when assessing acute trauma and what factors are affecting the emergency care of injured soldiers. A phenomenographic research approach based on interviews was used. The database for the study consists of twelve nurses who served in Bosnia in 1994–1996. The criteria nurses rely on, when assessing acute trauma in emergency care, could be described in terms of domain-specific criteria such as a physiological, an anatomical, a causal and a holistic approach as well as contextual criteria such as being able to communicate, having a sense of belonging, the military environment, the conscript medical orderly and familiarity with health-caring activity. The present study shows that the specific contextual factors affecting emergency care in the field must also be practised before the nurse faces military emergency care situations. This calls for realistic exercises and training programs, where experience from civilian emergency care is interwoven with the knowledge specific to military medical care.

  • 124.
    Andersson, S-O
    et al.
    Linköping Universitet.
    Lundberg, Lars
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jonsson, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Tingström, Pia
    Linköping Universitet.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    Linköping Universitet.
    Fixing the wounded or keeping lead in the air-tactical officers' views of emergency care on the battlefield2015Ingår i: Military medicine, ISSN 0026-4075, E-ISSN 1930-613X, Vol. 180, nr 2, s. 224-229Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to identify tactical officers' views of prehospital emergency care in the field before an international mission. A qualitative study with a phenomenographic approach based on interviews was used. The result of this study is a set of descriptive categories on a collective level, showing the variation in how the tactical officers perceived the phenomenon of emergency care in the battlefield. The result can be viewed as (1) noncombat-oriented including being able to do one's specialist task, being able to talk with local people, and being able to give first aid, and (2) combat-oriented including soldiers' skills and roles in the unit, being able to act in the unit, and being able to lead the care of injured. These findings are important for officers' preparation for international missions. The interaction between military and medical knowledge on-site care should be developed between the tactical officer and the medical personnel in order to minimize suffering and to enhance the possibility for survival of the casualty.

  • 125.
    Andersson, Sofie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hjälm, Emelie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Att leva med diabetes typ 1: ur ett ungdomsperspektiv2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 1 är en sjukdom som ofta uppkommer i tidig ålder. Att få diagnosen innebär en stor omställning för ungdomen då livsstil måste anpassas efter sjukdomens behov. Under ungdomsåren är frigörelsen från föräldrarna samt att hitta en egen identitet framträdande. I vården kring ungdomar med diabetes har sjuksköterskan en stor betydelse. Sjuksköterskans pedagogiska roll men även stöd har en stor betydelse för hur ungdomar accepterar, hanterar och upplever sin sjukdom och är på så sätt betydelsefullt för hur god ungdomens egenvård blir.

    Syfte: Att beskriva ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1

    Metod: Litteraturöversikt. Sammanlagt har tio artiklar valts ut och granskats efter Fribergs granskningsmall. Alla artiklar är kvalitativa och etiskt godkända. Artiklarna analyserades utifrån Fribergs modell och resulterade i tre teman med subteman.

    Resultat: Sjukdomen fick ungdomarna att känna sig annorlunda. De flesta ungdomar fann ett stöd i deras omgivning, främst av föräldrar, vänner och vårdpersonal. En god kunskap om sjukdomen bidrog till en större mognad och kontroll över sjukdomen. Många ungdomar uttryckte en rädsla av att drabbas av hypoglykemi.

    Diskussion: Att generalisera ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1 är inte möjligt, då tankar och upplevelser är högst individuellt och alla ungdomar har olika förutsättningar att hantera sin sjukdom. Sjuksköterskan bör se till varje enskild individs behov samt ta hänsyn till ålder och mognad för att på så sätt individanpassa vården.

  • 126. Andersson, Sten-Ove
    et al.
    Lundberg, Lars
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jonsson, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Tingström, Pia
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    Doctors' and nurses' perceptions of military pre-hospital emergency care - When training becomes reality.2017Ingår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 32, s. 70-77, artikel-id S1755-599X(17)30010-1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to identify physicians' and nurses' perceptions of military pre-hospital emergency care before and after an international mission. A qualitative empirical study with a phenomenographic approach was used. The results after pre-deployment training can be categorised as (1) learning about military medicine and (2) taking care of the casualty. The results after an international mission can be categorised as (1) collaborating with others, (2) providing general health care and (3) improving competence in military medicine. These results indicate that the training should be developed in order to optimise pre-deployment training for physicians and nurses. This may result in increased safety for the provider of care, while at the same time minimising suffering and enhancing the possibility of survival of the injured.

  • 127. Andersson, Sten-Ove
    et al.
    Lundberg, Lars
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jonsson, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Tingström, Pia
    Dahlgren, Madeleine Abrandt
    Fixing the wounded or keeping lead in the air-tactical officers' views of emergency care on the battlefield.2015Ingår i: Military medicine, ISSN 0026-4075, E-ISSN 1930-613X, Vol. 180, nr 2, s. 224-229Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to identify tactical officers' views of prehospital emergency care in the field before an international mission. A qualitative study with a phenomenographic approach based on interviews was used. The result of this study is a set of descriptive categories on a collective level, showing the variation in how the tactical officers perceived the phenomenon of emergency care in the battlefield. The result can be viewed as (1) noncombat-oriented including being able to do one's specialist task, being able to talk with local people, and being able to give first aid, and (2) combat-oriented including soldiers' skills and roles in the unit, being able to act in the unit, and being able to lead the care of injured. These findings are important for officers' preparation for international missions. The interaction between military and medical knowledge on-site care should be developed between the tactical officer and the medical personnel in order to minimize suffering and to enhance the possibility for survival of the casualty.

  • 128.
    Andersson, Stina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Wahlgren, Ellen
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Inskränkt: Livet med dialys2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kronisk njursvikt medför en minskad eller helt förlorad njurfunktion. Dialys är en behandlingsåtgärd som sätts in när kroppen inte själv kan rena blodet. Det finns två dialysformer; hemodialys och peritonealdialys. Vid hemodialys renas blodet utanför kroppen i ett semipermeabelt filter medan bukhinnan används som dialysfiler vid peritonealdialys. Patienters livskvalitet kan påverkas av dialysbehandling. På grund av detta är det betydelsefullt att sjuksköterskan som möter denna patientgrupp har en medvetenhet om de problem som kan uppstå gällande patienternas livskvalitet.

    Syftet med aktuell litteraturstudie är att beskriva patienters upplevda bundenhet och begränsningar av dialysbehandling för kronisk njursvikt. Elva artiklar med kvalitativ ansats och en artikel med kvantitativ ansats inkluderades i studien. Resultatet visar att patienterna känner sig inskränkta i sitt vardagliga liv på grund av dialysen samtidigt som de är tacksamma för att dialysbehandlingen ger möjlighet till förlängt liv. Beroendet till likväl maskin som vårdpersonal är ett genomgående tema i resultatet. Upplevelsen av att förlora tid, svårigheter att resa samt förändringar i olika sociala sammanhang var också något som patienterna uttryckte. Sjuksköterskan har en viktig roll genom att hon bör lindra patientens lidande. Litteraturstudien kan användas för att uppmärksamma det sjukdomslidande patienterna upplever.

  • 129.
    Andersson, Ulf
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Andersson, Henrik
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bremer, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Falchenberg, Åsa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Evidence-based guidelines for comprehensive assessment in pre-hospital and hospital emergency care2018Ingår i: 3rd Global Conference on Emergency Nursing & Trauma Care, Noordwijkerhout, October 4-6, 2018, 2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 130.
    Andersson, Ulf
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Falchenberg, Åsa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Evidensbaserade riktlinjer för helhetsbedömning inom akutsjukvård: En nationell tvärsnittsstudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det är en utmaning att tillgodose patienters akuta vårdbehov då dessa inte alltid tar sin form i fysiska besvär utan behoven måste även tolkas och förstås utifrån kulturella, andliga, känslomässiga och existentiella dimensioner. Forskning visar på att en tidig helhetsbedömning av patienter påverkar den fortsatta vården positivt genom ett förbättrat slutresultat för patienten. En helhetsbedömning omfattas av  tre huvudområden: fysiska,  psykiska  och  existentiella vårdbehov. Dessa kan sedan delas upp i fem mer specifika områden: medicinska behov, omsorgsbehov, fysisk- och mental förmåga, samt bedömning av patientens sociala situation inklusive boendesituation.

    Syftet var att undersöka förekomsten av riktlinjer för helhetsbedömningar inom akutsjukvården i Sverige.

    Metod: En nationell tvärsnittsstudie där riktlinjer avseende  helhetsbedömning av  patienter i ambulanssjukvård  och sjukhusbunden akutsjukvård granskades med hjälp av en kvantitativ undersökande design. Förfrågan om deltagande skickades till 72 akutmottagningar och 25 ambulansorganisationer vilka innefattade samtliga 20 landsting. Totalt inkom 17 riktlinjer för granskning.

    Resultat: Det saknas riktlinjer för helhetsbedömning av patienter som uppsöker akutsjukvården. De riktlinjer som används saknar tydlig koppling till evidens. Endast en riktlinje bedömdes ha hög evidensgrad. Resultatet visar också att målgrupperna som riktlinjen utvecklats för inte har medverkat i utvecklingsprocessen och att deras erfarenheter inte har efterfrågats. Konklusion: Det finns en avsaknad av evidensbaserade  riktlinjer för helhetsbedömning av patienters vårdbehov inom akutsjukvården. Därför är det nödvändigt att akutsjukvården skyndsamt utvecklar riktlinjer för hur helhetsbedömningar av patienters vårdbehov bör genomföras.

  • 131.
    Andersson, Veronica
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Nurses’ Perspectives and Experiences in Giving Palliative Homecare to Paediatric Patients from Marginalized Communities in Jakarta, Indonesia2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The development of palliative care in Indonesia has been slow due to the absence of palliative care guide lines and standards. This results in the limited provision of palliative care where it can only be found available in 14 hospitals in the whole country with a population over 260 million, and the palliative care is basically directed to adult patients. In the paediatric medicine field, the palliative care services in Indonesia is still in its infancy and currently palliative care is served by only one non-profit organization in Jakarta. With around 1,5 million people in Jakarta associated with living in poverty, this organization is focusing on providing free palliative care to children from marginalized communities. The questions that are raised out of these circumstances are how paediatric palliative care is practiced in Jakarta and what the rewarding and challenging parts of the job are.

    The aim of the study is to describe nurses' perspectives and experiences in giving home-based palliative care to children living with cancer and HIV from marginalized communities in Jakarta. A qualitative study design with content analysis was considered to be the method that fitted the goal of the study best. Semi structured interview was used as data collection method and there were seven nurses who participated in the interviews. The result is described by two main categories; the first category contains different topics that functioned as encouragements to the nurses, and the second category consists of various subjects that contribute to challenges that nurses encounter in their work. Lack of palliative education that lead to certain attitudes in the referral process, misperceptions about pain management and nurses’ stress management are discussed as some challenges encountered in the implementation of palliative care.

  • 132.
    Andersson, Åsa
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kumpula Skog, Heidi
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Börjar med frånvaro – slutar med ständig närvaro: Patientens upplevelse av att leva med svårläkta venösa bensår2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sår har i alla tider varit fruktade då de kan leda till infektioner, amputation och i värsta fall döden. Svårläkta venösa bensår beror oftast på venös insufficiens och drabbar främst personer över 65 år och risken ökar med stigande ålder. Dessa sår är vanliga inom äldrevården idag. Sårläkningsprocessen kan vara lång och orsakar patienten stort lidande. Det är viktigt som sjuksköterska att vårda utifrån ett livsvärldsperspektiv för att förstå hur personen upplever sin hälsa, ohälsa och sjukdom. Samt vilka erfarenheter och upplevelser patienten ger uttryck för och genom detta kunna stödja och stärka patientens livskraft. Syftet är att belysa patientens upplevelse av att leva med svårläkta venösa bensår. Vi har valt att göra en litteraturöversikt och utgår från Fribergs modell för att sammanställa tidigare empirisk forskning inom området. Sex av tio artiklar är hittade i databasen CINHAL, resterande fyra är hittade via manuella sökningar. Åtta av artiklarna är kvalitativa och två är kvantitativa. Resultatet visar att smärta, förändrad självbild samt sjuksköterskans betydelse för patienten i samband med svårläkta venösa bensår är delar som påverkar det dagliga livet tillika livskvaliteten hos patienten. I diskussionen belyses de tre dimensionerna av lidande enligt Katie Erikssons lidandeteori. Lidandet vävs vidare samman med valda delar av resultatet för att förankra och fördjupa teoretisk kunskap med framtida praktiskt arbete.

  • 133.
    Andreasson, Ann
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ehnberg Leffler, Maria
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Barns upplevelser av sin vardag: Tre år efter cancerdiagnos2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige överlever de flesta av de ungefär 300 barn som årligen drabbas av cancer. Vägen till att bli frisk är lång och krävande med många och påfrestande behandlingar och biverkningar. Barnen är på förskolan som sina jämnåriga kompisar men de har andra upplevelser och erfarenheter med sig. De går på kontroller och undersökningar inom hälso- och sjukvården under lång tid. Enligt barnkonventionen ska arbetet med barn genomsyras av barnets perspektiv och sjuksköterskan har en central roll genom att ta till vara på barnets erfarenheter. Endast få studier är gjorda på barns egna upplevelser av att genomgå och leva med en cancerdiagnos.

    Syfte var att beskriva barns upplevelser av sin vardag, tre år efter att de fått sin cancerdiagnos. Sex intervjuer med barn och deras föräldrar med fokus på barnens upplevelser transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet mynnade ut i tre kategorier: Barnen lever ett liv där cancern inte är central, Barnen lever ett socialt liv och Föräldrarna lever fortfarande med cancern. I diskussionen berörs barnens medvetenhet om att de har haft cancer men har svårt att minnas att de varit sjuka. De visar tydligt att de vill vara med i sociala sammanhang där de kan leka, lära och utvecklas. Föräldrarna har ett stort behov att få fortsatt stöd. Hälso- och sjukvården ska arbeta så att barnen och barnens bästa står i fokus för vården.

  • 134.
    Andreasson, Elin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Holmén, Ida
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    När vården flyttar hem: En litteraturstudie om äldre patienters upplevelser och förväntningar på sjuksköterskor i hemsjukvården2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hemsjukvård är en ökande vårdform i Sverige, detta dels för att svenska populationen blir allt äldre men även beroende på att slutenvårdsplatserna minskar. Det ökade behovet av hemsjukvård kräver en god kompetens och förståelse för denna patientgrupp. Ett hem för många människor är en trygg plats där individer kan vara sig själva och speglar personers identitet och liv. Att vara mottagare av hemsjukvård kan väcka olika känslor hos äldre patienter då det är en komplex situation när sjuksköterskan skall bedriva vårdandet i patientens hem. Grunden i vårdprocessen är en god vårdrelation. En vårdande relation kan skapas ur en vårdrelation genom att stödja och stärka patienters hälsoprocesser. Syftet med studien är att beskriva hur äldre personer förväntar sig och upplever vårdrelationen med sjuksköterskan vid vård i det egna hemmet. 

    Den valda studien är en litteraturstudie enligt Forsberg och Wengström. Vi har granskat och analyserat 10 kvalitativa artiklar. Utifrån substansen i artiklarna skapades kategorier och subkategorier. Resultatet av litteraturstudien visade på huvudbegreppen upplevelsen av respekt i vårdandet, känslan av trygghet i vårdrelationen, betydelsen av delaktighet och begränsad autonomi. Äldre patienter förväntar sig att sjuksköterskan ska respektera det privata hemmet och ha ett respektfullt bemötande. Upplevelsen av bristande respekt handlade oftast om bristande närvaro, bekräftelse och avsaknaden av dialog. Känslan av trygghet innefattade både en god kompetens, kontinuitet och förtroende genom närvaro och tillgänglighet. Genom delaktighet i vårdprocessen kunde en upplevelse av gemenskap och tillhörighet infinna sig. I diskussionen speglas litteraturstudiens resultat mot sjuksköterskors uppfattningar av vård i hemmet och relationen till patienter. Även tidigare forskning och litteratur inom området reflekteras mot resultatet.

  • 135.
    Andreasson, Jennie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Turesson, Ida
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Förväntningar på barnmorskan i förlossningssammanhanget: Unga gravida kvinnors perspektiv2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den unga gravida kvinnan befinner sig i en övergångsperiod mellan barn och vuxen. Perioden präglas av förändring och identitetsskapande. Barnmorskans roll är central inom barnafödande. Upplevt stöd under förlossningen minskar smärtupplevelsen och således också användandet av medicinsk smärtlindring under förlossningen. Stödet resulterar i ökat antal spontana förlossningar. Barnmorskan bidrar till en förbättrad förlossningsupplevelse vilket i sin tur har flera positiva effekter för mamman, barnet, den nya familjen och dess relationer på kort och lång sikt. En patientfokuserad och jämlik vård förutsätter kunskap om den unga gravida kvinnans förväntningar. Däribland förväntningar på barnmorskan under förlossningen. Det är oklart vilka dessa förväntningar är.

    Syftet med uppsatsen är att beskriva unga gravida kvinnors förväntningar på barnmorskan vid förlossningen. Efter att ha intervjuat sex svensktalande gravida, i åldrarna 16-19 år transkriberades intervjuerna och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. De kategorier som framkom var, stärkande relation, tillåtande atmosfär och grundad kunskap. Kvinnorna förväntar sig en relation till barnmorskan som stärker kvinnan i förlossningssammanhanget. De förväntade sig att barnmorskan ska kunna möjliggöra en tillåtande miljö för kvinnorna och att barnmorskan genom sin kunskap ska kunna tolka deras behov i förlossningssammanhanget. Resultatet av studien bidrar till att barnmorskan får en ökad förståelse för unga gravida kvinnors förväntningar. Att öka kunskapen, både inom mödravård och inom förlossningsvård, kan göra att unga gravida kvinnor ställning stärks. För att kunna bedriva den patientfokuserade och jämställda vård som regleras av Socialstyrelsen (2014) behövs mer forskning som berör den unga gravida kvinnans förväntningar på barnmorskan vid förlossningen.

  • 136.
    Andreasson, Jörgen
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Eriksson, Andrea
    Dellve, Lotta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Health care managers' views on and approaches to implementing models for improving care processes.2015Ingår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: To develop a deeper understanding of health-care managers' views on and approaches to the implementation of models for improving care processes.

    BACKGROUND: In health care, there are difficulties in implementing models for improving care processes that have been decided on by upper management. Leadership approaches to this implementation can affect the outcome.

    METHOD: In-depth interviews with first- and second-line managers in Swedish hospitals were conducted and analysed using grounded theory.

    RESULTS: 'Coaching for participation' emerged as a central theme for managers in handling top-down initiated process development. The vertical approach in this coaching addresses how managers attempt to sustain unit integrity through adapting and translating orders from top management. The horizontal approach in the coaching refers to managers' strategies for motivating and engaging their employees in implementation work.

    CONCLUSION AND IMPLICATIONS FOR NURSING MANAGEMENT: Implementation models for improving care processes require a coaching leadership built on close manager-employee interaction, mindfulness regarding the pace of change at the unit level, managers with the competence to share responsibility with their teams and engaged employees with the competence to share responsibility for improving the care processes, and organisational structures that support process-oriented work. Implications for nursing management are the importance of giving nurse managers knowledge of change management.

  • 137.
    Andreasson, Jörgen
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Linda, Ahlstrom
    Andrea, Eriksson
    Dellve, Lotta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    The importance of healthcare managers’ organizational preconditions and support resources fortheir appraisal of planned change and its outcomes2017Ingår i: Journal of Hospital Administration, ISSN 1927-6990, E-ISSN 1927-7008, Vol. 6, nr 1, s. 25-33Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Healthcare managers are expected to lead and manage planned organizational change intended to improve healthcare process quality. However, their complex working conditions offer limited decision control, and healthcare managers often feel ill prepared and inadequately supported to perform their duties. Healthcare managers have previously described their need for organizational support, but we lack knowledge of the preconditions and resources that help managers implement planned change.

    Methods: This prospective cohort study examined healthcare managers at three Swedish hospitals implementing lean production and two Swedish hospitals implementing their own improvement model. Questionnaire data from 2012, 2103, and 2014 were used in following up. We used t-tests and a linear mixed model design in analysing the data.

    Results: Healthcare managers who perceived strong support from managers, employees, colleagues, and the organization and managers with the longest managerial experience had the least negative appraisal of change. Managers who perceived strong support from employees, management, and the organizational structure perceived higher levels of healthcare process quality.

    Conclusions: Long managerial experience and strong support from managers, employees, and the organization are important formanagers’ appraisal of, work on, and successful implementation of planned change. Top management must therefore ensure that the healthcare managers have sufficient managerial experience and support before they delegate to them the responsibility to implement planned change

  • 138.
    Andreasson, Jörgen
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ljungar, Erik
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Linda, Ahlstrom
    The Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg.
    Jonas, Hermansson
    Angered Hospital.
    Dellve, Lotta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Professional Bureaucracy and Health Care Managers’ Planned Change Strategies: Governance in Swedish Health Care2018Ingår i: Nordic Journal of Working Life Studies, ISSN 2245-0157, E-ISSN 2245-0157, Vol. 8, nr 1, s. 23-41Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    To increase efficiency and quality, process development has been implemented in many Swedish hospitals. These hospitals are usually organized as professional bureaucracies in which health care managers have limited decision control. The new governance principles has been implemented without removing bureaucratic elements. This study analyzes how managers implement planned change in these professional bureaucracies, considering if managers coaching style, organizational preconditions, implementation strategy, appraisal of change and clinic autonomy, is associated with health care process quality (HPQ). The study is based on interviews with health care managers and longitudinal assessments of HPQ. The results revealed significant differences between coaching style, organizational preconditions, and HPQ over time. The conclusion is that leadership and preconditions is of importance for the health care manager’s ability to work with planned change, as that the health care managers understand how management methods, governance principles, and professional bureaucracies work in practice.

  • 139.
    Andreasson, Jörgen
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. 1KTH – Royal Institute of Technology, School of Technology and Health, Stockholm, Sweden.
    Åhlström, Linda
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Eriksson, Andrea
    1KTH – Royal Institute of Technology, School of Technology and Health, Stockholm, Sweden.
    The importance of nurse managers’ preconditions and support resources for their attitude and work with improved quality of care2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 140.
    Andreasson, Tove
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lindqvist, Ammie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i hemmet: En allmän litteraturöversikt2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den palliativa vården i hemmet är olika organiserad i olika delar av landet, men möjligheten att få dö i sitt hem är ett val som alla har rätt till. Vård i hemmet ökar ständigt, dels på grund av en allt äldre befolkning, men även på grund av att fler väljer att dö i hemmet. Palliativ vård är inriktad på att lindra lidande och öka livskvaliteten och de vårdande sjuksköterskorna har en nyckelroll i detta. En god relation mellan patienter och sjuksköterskor är av största vikt för vårdens kvalitet. Att som sjuksköterska arbeta med palliativ vård beskrivs som komplext och känslosamt.

    Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metoden som använts var en allmän litteraturöversikt. Tio kvalitativa artiklar granskades och analyserades enligt Friberg (2012, ss. 133-144) och resultatet sammanfördes till fyra huvudteman och elva underteman.

    Resultatet visar att sjuksköterskor upplever den palliativa vården i hemmet som komplex och utmanande. Relationer till såväl patienter som kollegor är viktiga liksom stöd och utbyte av kunskap. Trots att sjuksköterskorna påverkas känslomässigt vid dödsfall känner de ändå mening och tillfredsställelse i arbetet. Specialistutbildning tillför kunskap och ger en större säkerhet i vårdandet. Brist på specialistutbildade sjuksköterskor leder till att grundutbildade sjuksköterskor anställs, detta ökar kraven på att utbyte av kunskap prioriteras. För att inte känna sig otillräckliga är det viktigt att sjuksköterskor får stöd i att möta människor i existentiell kris. De kan då stödja patienterna i livets slut. Sjuksköterskor känner sig beroende av läkarna och ibland frustrerade om detta samarbete inte fungerar väl vilket kan leda till ett vårdlidande för patienterna.

  • 141. Andréassob, A-Ch
    et al.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Bång, A
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Ekström, L
    Lindqvist, J
    Lundström, G
    Holmberg, S
    Characteristics and outcome among patients with a suspected in hospital cardiac arrest1998Ingår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 39, nr 1-2, s. 23-31Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: To describe the characteristics and outcome among patients with a suspected in-hospital cardiac arrest. METHODS: All the patients who suffered from a suspected in-hospital cardiac arrest during a 14-months period, where the cardiopulmonary resuscitation (CPR) team was called, were recorded and described prospectively in terms of characteristics and outcome. RESULTS: There were 278 calls for the CPR team. Of these, 216 suffered a true cardiac arrest, 16 a respiratory arrest and 46 neither. The percentage of patients who were discharged alive from hospital was 42% for cardiac arrest patients, 62% for respiratory arrest and 87% for the remaining patients. Among patients with a cardiac arrest, those found in ventricular fibrillation/ventricular tachycardia had a survival rate of 64%, those found in asystole 24% and those found in pulseless electrical activity 10%. Among patients who were being monitored at the time of arrest, the survival rate was 52%, as compared with 27% for non-monitored patients (P= 0.001). Among survivors of cardiac arrest, a cerebral performance category (CPC) of 1 (no major deficit) was observed in 81% at discharge and in 82% on admission to hospital prior to the arrest. CONCLUSION: We conclude that, during a 14-month period at Sahlgrenska University Hospital in Göteborg, almost half the patients with a cardiac arrest in which the CPR team was called were discharged from hospital. Among survivors, 81% had a CPC score of 1 at hospital discharge. Survival seems to be closely related to the relative effectiveness of the resuscitation organisation in different parts of the hospital.

  • 142.
    Andréasson, William
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Oxelman, Ida
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Universitetsstyrning: upplevelser, värderingar & konsekvenser2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete har till syfte att belysa universitetslektorers och professorers upplevelser av- och attityder till den bedrivna verksamhetsstyrningen inom universitetet vi undersökt. Arbetet är en kvalitativ ansats och en intervjustudie, med teoretiska utgångspunkter i nyinstitutionell-, skandinavisk institutionell teori och Michel Foucaults maktteori. I resultatet framkommer en nyanserad uppfattning av verksamhetsstyrningen hos intervjupersonerna. Styrningen uppfattas som nödvändig och i viss mån legitim av intervjupersonerna, men det finns värderingsmässiga motsättningar avseende de forskningsinsatser som belönas inom verksamheten. Här framkommer det från flera intervjupersoner att den forskning som belönas är sådan som på grund av universitets formella struktur inte når ut till allmänheten, vilket är viktigt för de flesta intervjupersonerna. Intervjupersonerna riktar även kritik mot den nuvarande externa finansieringen av forskningen. I övrigt upplevdes arbetet som fritt av respondenterna, även om de gav uttryck för att det förekommer en högre grad av kontroll och hierarkiskt bestämmande idag än tidigare.

    Sammanfattningsvis kan det sägas att intervjupersonerna inledningsvis under intervjuerna hävdat en god samstämmighet med verksamhetsstyrningen och deras egna värderingar, men att värderingsmässiga skillnader uppdagats under intervjuns gång. Viktiga slutsatser vi dragit är att det tycks föreligga en skillnad mellan vad som för forskarkarriären framåt och vad som är av intresse för vissa av våra intervjupersoner. De arbetsresultat som värderas av ledningen inom universitetet är alltså inte fullständigt synonymt med de resultat våra intervjupersoner själva värderar. Utifrån vår teoretiska utgångspunkt i Foucaults maktteori betraktar vi konsekvenserna av den nuvarande verksamhetsstyrningen som att forskare styrs efter ett snävt forskningsparadigm. Inom detta paradigm blir forskningsresultat svårligen tillgängliga för allmänheten och forskare som värderar samhällstillvändhet inom arbetet kan tänkas uppleva en konflikt. Då mellan forskning som meriterar och forskning som upplevs betydelsefull.

  • 143.
    Andrén, Kajsa
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Frändeby, Alexandra
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Vård i hemmet vid livets slut - ett närståendeperspektiv: En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det blir allt vanligare att närstående vårdar patient vid livets slut i hemmet, vilket förändrar de närståendes livsvärld. Den förändrade livssituationen för de närstående kan leda till ett livslidande då den berör hela deras existens. Syftet med litteraturöversikten är att undersöka närståendes behov av stöd vid vård av patient i livets slut i hemmet. Metoden som ligger till grund för studien är en beskrivande kvalitativ litteraturöversikt ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Materialet till litteraturöversikten utgörs av tolv vetenskapliga artiklar som har granskats och analyserats enligt Fribergs modell (2012). Resultatet bygger på fyra huvudkategorier: Hemmets karaktär förändras när vården flyttar in; Delaktighet och kommunikation, grunden till en vårdande relation; Stöd i form av ökad kunskap ger trygghet för närstående; Gemenskap med andra människor i liknande livssituation skapar trygghet.  

    Litteraturöversiktens resultat visar att närstående som vårdar i hemmet upplever hemmet som en trygghet. I resultatet framkommer att gemenskap med andra i liknande livssituation anses vara stödjande. Sjuksköterskans förmåga att skapa en vårdande relation är betydelsefullt för de närstående eftersom det bidrar till en känsla av delaktighet. Närstående som vårdar i hemmet har en betydande roll i vården av patienten och därför har de således behov av stöd från sjuksköterskan. I praktiken innebär det att sjuksköterskan kan stödja närstående genom att ha ett öppet förhållningssätt och därmed skapa goda vårdande relationer som stärker närstående i sin roll som vårdare. Genom att sjuksköterskan utgår från ett livsvärldsperspektiv där hela människan tas i beaktning känner närstående sig delaktiga och upplever vården som stödjande.

  • 144.
    Angelin, Kim
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Edeland, Agnes
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Att överleva sitt barn: en litteraturstudie om föräldrars upplevelse av vården när deras barn vårdas i livets slut2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Palliativ vård innebär vård i livets slutskede och syftar till att främja livskvalitén och lindra lidande. När barn vårdas palliativt ses barnets förälder som närmast anhörig. Att ha ett barn som vårdas palliativt är livsomvälvande för hela familjen och vänder upp och ner på familjens vardag. Sjuksköterskan har en viktig roll i att möta familjen i detta och att bidra till en familjefokuserad vård där föräldrar inkluderas i omvårdanden av sina barn.

    Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva föräldrars upplevelser av deras barns vård i livets slutskede. Byggstenar till en välfungerande vårdprocess i livets slutskede är kontinuitet, stöd, delaktighet och kommunikation. När sjuksköterskan brister i dessa kunskaper kan detta försämra livskvalitén och skapa lidande. Det är därför viktigt att sjuksköterskan som har en ledande roll i vårdprocessen har denna kunskap. I litteraturstudien inkluderades åtta kvalitativa och en kvantitativ artikel vilka ligger till grund för studiens resultat. Två huvudkategorier framkom, vilka är kommunikation är en viktig del av mötet samt föräldrars och vårdpersonalens samspel, fem subkategorier framkom också. I diskussionen lyfts två nyckelfynd fram, vilka är vikten av information och kontinuitet i vårdandet.

  • 145.
    Angren, Hanna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Klasson Frisell, Kajsa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ett ljus i mörkret: En fallstudie om socialsekreterares arbetsvillkor2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vår studies syfte var att undersöka socialsekreterarnas arbetssituation. För att göra det valde vi att utföra en fallstudie på Familj- och individenheten i en kommun i Västra Götaland. Vi ville granska socialsekreterarnas ställning till sin arbetssituation och psykosociala arbetsmiljö. Tidigare forskning pekar på att personalorienteringen i organisationen är en bristande orsak till varför socialsekreterarna mår sämre på sin arbetsplats och att de inte känner sig omhändertagna av sin chef.

    Vi valde att göra en kvalitativ undersökning och intervjuade således sju socialsekreterare, en familjerättssekreterare och en enhetschef enligt en semistrukturerad intervjuguide. Det resultat som framgick från intervjuerna var att socialsekreterarna ansåg att deras arbetssituation, i motsats till tidigare forskning, var bra och välfungerande i såväl personalorientering som ur hälsoaspekt. Respondenterna var även positiva till chefens ledarskap och menade att kommunikationen dem emellan var god. De upplevde även bra stöd från chefen i svårare situationer och hade inga problem med att fråga om hjälp. Vidare tyckte dock socialsekreterarna att det fanns vissa brister i hot och våld-arbetet, såsom avsaknaden av utbildning och handledning. De instämde även med varandra kring frågan om socionomutbildning och att det kanske vore viktigt att lyfta fram förslaget om mentorskap samt att införa psykologiska tester inom socionomutbildningen likt dem som är i polisens kriterier.

  • 146.
    Annebjörk, Lina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Joelsson, Emelly
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patientens upplevelse av mötet med anestesisjuksköterskan preoperativt2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund; För några år sedan hade anestesisjuksköterskan gott om tid på sig att besöka patienten preoperativt där hon kunde presentera sig och prata med patienten. Det fanns också tid för anestesisjuksköterskan att besöka patienten efter operation för att stämma av att patienten mådde bra och inte hade några frågor. På så vis kunde anestesisjuksköterskan följa patienten hela vägen inför, under och efter operationen. Idag ser verksamheten annorlunda ut. Tiden är knapp och allt fler patienter får träffa anestesisjuksköterska först på operationsdagen. Syfte; Att ur ett patientperspektiv undersöka om patientens behov av bemötande och information tillgodoses i samband med ett allt mer tidspressat operationsschema. Metod; En kvantitativ enkätundersökning gjordes på Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), Borås och på Norra Älvsborgs landsting (NÄL), enkätfrågorna togs från en nationell patientenkät.

    Resultat; 60 enkäter lämnades ut och besvarades av 57 informanter. Resultatet visar att vården över lag upplevs god och förtroende/engagemang fick höga betyg av patienterna. Information och bemötande fick båda också höga poäng, vi fann inga skillnader mellan sjukhusen rörande bemötande. 63% av de svarande kände någon form av oro inför operationen men ett lika stort antal uppgav att de kunde prata om sin oro. Vi fann inget samband mellan oro och bemötande. Diskussion; Patienterna gav genomgåendehöga omdömen rörande information och bemötande. Möjligtvis är det så att oro aldrig helt går att undvika inför en operation. Hursomhelst verkade patienterna ha haft en möjlighet att prata om sin oro. Ett lugnt och bra bemötande kanske räcker långt för att patienten ska känna sig nöjd och trygg med vården.

  • 147.
    Annenkov, Magdalena
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gabrielsson, Jessica
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    ”Vi väljer ingenting”: En kvalitativ studie om upplevelsen av att leva med IBS2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    IBS är en av de vanligaste mag- tarmsjukdomarna i västvärlden. Trots hög prevalens saknas kunskap kring effektiva behandlingsmetoder. Då sjukdomen är kronisk berörs den drabbade på lidandets olika nivåer. Eftersom IBS innebär ett lidande för den drabbade som kan medföra sämre livkvalitet väcks frågor kring hur personer som lever med IBS upplever det att leva med sjukdomen

    Syftet med denna studie är att nå kunskap kring den subjektiva upplevelsen av att leva med IBS med vardagen i fokus. En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats har legat till grund för studien. Datamaterialet består av bloggtexter av personer med sjukdomen IBS. Datamaterialet utgörs av sju blogginlägg av skribenter mellan 20-60 år. Vidare har ett ändamålsenligt urval tillämpats för att besvara studiens syfte.

    Att lida av IBS medför en rad begränsningar och kan bidra till en känsla av identitetsförlust i och med att de inte kan utföra samma meningsfulla aktiviteter längre. Sjukdomen medför daglig trötthet tillsammans med symtom såsom akut diarré och illamående, vilket tar ut sin rätt både fysiskt samt psykiskt. I perioder upplevs därav hopplöshet över sin situation, dels över de begränsningar sjukdomen orsakar samt på grund av en maktlöshet som infinns i och med oförutsägbara symtom.

  • 148.
    Anoschkin, Sofia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Glag, Linda
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ett hjärta som inte räcker till: Upplevelsen av att leva med symtomatisk hjärtsvikt2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hjärtsvikt är en kronisk och dödlig sjukdom som kräver behandling genom hela livet. Sjukdomen påverkar inte patienten endast genom att fysiska symtom visar sig, utan den inverkar på hela livssituationen. Livsvärlden ligger till grund för att förstå hur den unika individen erfar sjukdomen. När sjuksköterskan vårdar en patient med hjärtsvikt kan livsvärldsperspektivet åsidosättas om fokus ligger på den medicinska behandlingen. Det är därav viktigt att belysa hur sjukdomen påverkar patientens livssituation. Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med symtomatisk hjärtsvikt. Metoden som använts i arbetet är en litteraturstudie som baseras på elva kvalitativa artiklar.

    Resultatet består av fyra huvudteman med tio subteman varav huvudtemana beskrivs som följer. ”Att uppleva sig vara begränsad” vilket innefattar patienternas upplevelse av hur deras liv begränsas både fysiskt och socialt utifrån att deras funktionsförmåga försämras. ”Att hitta balans i livet” inbegriper att patienterna är tillfreds med det de fortfarande klarar av att göra i vardagen. Patienterna uttrycker även att de har hittat flertalet strategier för att kunna hantera livssituationen. ”Att bli hjälpt eller stjälpt” beskriver patienternas upplevese av att behöva hjälp från sin omgivning och från sjukvården. ”Att livet är ändligt” inkluderar patienternas oro, tankar och planer inför både framtiden och döden. I diskussionen reflekteras det kring vikten av att sjuksköterskan vårdar personcentrerat utifrån ett livsvärldsperspektiv. Vidare diskuteras sjuksköterskans roll att individanpassa undervisning och information gällande egenvård. Därtill reflekteras det kring att även de närståendes livsvärld förändras i samband med sjukdomen.

  • 149.
    Ansari, Anna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bodin, Lina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Beskrivning av sjuksköterskors erfarenhet och kunskap vid vård av patienter med delirium: En litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Delirium är en allvarlig komplikation hos främst äldre men drabbar även alla åldrar. Delirium är i sig associerat med en sämre prognos och högre mortalitet, innebär ofta en längre vårdtid samt utgör många gånger ett stort obehag för patienten. Det är viktigt att sjuksköterskan känner igen delirium och vet hur det ska handläggas. Andelen äldre ökar i hela världens population som kan leda till dilemman i form av ökade kostnader för hälso- och sjukvården och ökat vårdlidande för patienten samt att dessa förändringar kommer att påverka den hållbara utvecklingens tre dimensioner. Det är sjuksköterskans ansvar att möta denna patientgrupp med rätt kunskap, verktyg och kliniska färdigheter.

    Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av och kunskap om att vårda patienter med delirium. En litteraturöversikt har här valts som metod för att kunna besvara syftet. 11 artiklar utgör resultatdelen. Två huvudteman framkom som gavs titlarna “Sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med delirium” och “Sjuksköterskans redskap för prevention och behandling”. Under dessa teman kunde vi utröna sex stycken subteman, “ Att vårda med närvaro”, Sjuksköterskans känslor om att vårda denna patientgrupp”, “Sjuksköterskans syn på patienten som lider av delirium”, “Sjuksköterskans samarbete med andra yrkeskategorier och anhöriga”, “Förbättra vårdandet genom utbildning” och “Sjuksköterskans redskap i form av bedömningsinstrument och klinisk blick”. Resultatet visar att en närvaro av sjuksköterskan hos patienten ger positiva effekter i form av minskat vårdlidande och en delaktighet för patienten. I stress tenderar sjuksköterskan att inte se patienten som en helhet utan som ett objekt. Sjuksköterskan kan förebygga uppkomsten av delirium genom att använda sig utav olika redskap samt genom kontinuerlig utbildning för en god och säker vård.

  • 150.
    Anstrin, Martin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Windhage, Andreas
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Det var min egen stund: En intervjustudie om patientens upplevelse av besöket på en post-IVA mottagning2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Antalet patienter som vårdas på IVA ökar. Teknikens utveckling tillsammans med ökad kunskap inom medicin samt en åldrande population, gör att fler människor överlever kritisk sjukdom och IVA-vistelsen. Konsekvensen av detta blir att fler patienter skrivs ut från sjukhuset med ett stort behov av omvårdnad, behandling och fortsatt rehabilitering. Många olika strategier har arbetats fram de senaste åren för att hantera de fysiska och psykiska problem som patienterna drabbas av. Ett sätt är genom uppföljning på en post-IVA mottagning. Genom återbesöket ges möjligheten att träffa personal som vårdat patienten och samtidigt får de chansen att prata om minnen och känslor som patienten och de anhöriga bär på efter intensivvård.

    Studiens syfte var att beskriva hur patienten upplever besöket på en post-IVA mottagning efter att ha vårdats på IVA. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med livsvärldsteoretisk grund. För att genomföra studien kontaktades två intensivvårdsavdelningar i västra Sverige som har post-IVA mottagning. För att komma åt patienternas upplevelser av besöket valde vi att använda oss av en halvstrukturerad livsvärldsintervju och datamaterialet bearbetades genom innebördsanalys. Resultatet presenterades i följande teman: Att få en karta, Att reda ut sina minnen, Det var min egen stund, Att återse IVA rummet och Att få ett avslut och gå vidare. Det framkom att det var viktigt för patienten att få en orientering över sin tid på IVA samt få verktyg att kunna bearbeta sina minnen. Besöket beskrevs också som en stund där frågor och funderingar kunde besvaras samt få möjlighet att visa tacksamhet inför den hjälp man fått och att man var i livet. Det var även viktigt att se IVA miljön, där man vårdats, då detta gav patienten en bild av hur sjuk denne faktiskt varit. Slutligen gav besöket på post-IVA mottagningen en möjlighet att avsluta sjukdomstiden och kunna vända blad för att gå vidare.

1234567 101 - 150 av 1657
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf