Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 101 - 150 av 1855
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-cite-them-right
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101. Andersson, Johanna
    et al.
    Löfström, Mikael
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Bihari Axelsson, Susanna
    Axelsson, Runo
    Actor or arena: Contrasting translations of a law on interorganizational integration2012Ingår i: Journal of Health Organisation & Management, ISSN 1477-7266, E-ISSN 1758-7247, Vol. 26, nr 6, s. 778-793Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose – A Swedish framework law has enabled integration between public agencies in vocational rehabilitation. With the support of this law, coordination associations can be formed to fund and organize joint activities. The purpose of this study is to describe and analyze how the law has been interpreted and translated into local coordination associations and how local institutional logics have developed to guide the organization of these associations. Design/methodology/approach – Data was collected through observations of meetings within two coordination associations and supplemented with documents. The material was analyzed by compilation and examination of data from field notes, whereupon the most important aspects were crystallized and framed with institutional organization theory. Findings – Two different translations of the law were seen in the associations studied: the association as an independent actor, and as an arena for its member organizations. Two subsequent institutional logics have developed, influencing decisions on autonomy, objectives and rationality for initiating and organizing in the two associations and their activities. The institutional logics are circular, further enhancing the different translations creating different forms of integration. Research implications/limitations – Both forms of integration are legitimate, but the different translations have created integration with different degrees of autonomy in relation to the member organizations. Only a long-term analysis can show whether one form of integration is more functional than the other. Originality/value – This article is based on an extensive material providing insights into a form of interorganizational integration which has been scarcely researched. The findings show how different translations can influence the integration of welfare services.

  • 102.
    Andersson, Kristina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bengtsson, Lena
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskans förutsättningar och metoder för att uppmärksamma alkoholvanor i hälsosamtalet i primärvården: En litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Allt fler människor i Sverige dricker alkohol regelbundet. Detta kan medföra försämrad hälsa och tilltagande sjukdom, bidra till skador och våld i samhället. Sjuksköterskan inom primärvården träffar många patienter i hälsosamtal och det är då viktigt att fråga om alkoholvanor liksom andra levnadsvanor. Detta upplevs dock som en svår uppgift för många sjuksköterskor, då det finns risk att patienten kan känna sig kränkt. Forskning visar att sjuksköterskor tycker att det saknas kunskaper och metoder för att fråga om alkoholvanor. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva förutsättningar och metoder för hur sjuksköterskan kan uppmärksamma alkoholvanor i hälsosamtalet. Sammanlagt har 11 artiklar analyserats; nio kvantitativa och två kvalitativa från Europa och USA. Studien är gjord enligt Axelssons modell (2012, s.203-219) och resultatet i studien består av tre huvudteman och fyra subteman. De tre huvudteman är Kommunikation, Metod och Kunskap. Subteman som ingår är Samtal, Motiverande samtalsteknik, Screening av alkoholvanor och Kort rådgivning.

    Resultatet visar att Screening och Kort rådgivning är användbara och tidsbesparande metoder och Motiverande samtalsteknik är effektivt vid alkoholprevention. En förutsättning är att sjuksköterskan får kunskap i metoder, samtalsteknik och alkoholens skadliga påverkan på hälsan. I den efterföljande diskussionen tas de delar upp som är väsentliga för sjuksköterskan i arbetet med alkoholprevention i hälsosamtalet. Slutsatser i denna litteraturstudie är att det finns bra metoder för att uppmärksamma alkoholvanor, men en förutsättning är att sjuksköterskan har kunskap om hur de används samt kännedom om alkoholens skador på hälsan. I det förebyggande arbetet är det effektivt att fråga patienten om alkoholvanor, men hur länge samtalet pågår är inte av lika stor betydelse.

  • 103.
    Andersson, Laila
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Oskarsson Is, Cemile
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Prevention i samband med graviditetsdiabetes: en litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Diabetes mellitus typ 2 är en sjukdom som ökar i västvärlden. I Sverige är det uppskattningsvis fyra procent av befolkningen som har sjukdomen. Att få diabetes typ 2, innebär en riskökning att drabbas av för tidig död, komplikationer såsom stroke, hjärtinfarkt, njursvikt, nervskador och allvarlig synnedsättning. Att befinna sig i ett prediabetestillstånd ger upp till 70 % risk att utveckla diabetes typ 2 på sikt. De kvinnor som haft graviditetsdiabetes tillhör denna grupp.

    Att som kvinna drabbas av graviditetsdiabetes och sedan ha en förhöjd risk att utveckla typ 2 diabetes går att förhindra eller fördröja med livsstilsförändringar. Att förändra sin livsstil är en utmaning för de flesta och för nyblivna mammor ska detta införlivas i den nya rollen som förälder.

    Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor med graviditetsdiabetes som riskerar att få typ 2 diabetes upplever sin situation och vilket stöd de efterfrågar. En litteraturstudie har genomförts med kvalitativ innehållsanalys av åtta artiklar.

    Analysen resulterade i att två huvudteman: 1) behov av kunskap och 2) kontroll av livssituationen och fyra underteman: 1) livsstilsförändringar, 2) motivation, 3) stöd från närstående och andra samt 4) stöd från vården kunde identifieras. Studien visar att det finns hinder att komma förbi för de nyblivna mammorna även efter det att de fångats upp av vården. Kvinnornas behov av kunskap beskrivs som en förutsättning för att göra nödvändiga livsstilsförändringar liksom det bristande stödet från närstående och vården. Den redovisar också de möjligheter som finns för att identifiera förebyggande insatser samt att ge dessa kvinnor det stöd de efterfrågar och behöver.

  • 104.
    Andersson, Lena
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Morsten, Johanna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    BVC-sjuksköterskans upplevelse av mötet med överviktiga barn och deras föräldrar: En kvalitativ studie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Övervikt och fetma ökar bland barn i Sverige. Under de senaste 25 åren har fetmaförekomsten hos barn ökat från 1 procent till 4 procent. Totalt bland barn i Sverige idag lider 15–20 procent av övervikt och fetma. Studier har visat att 80 procent av de som lider av övervikt under förskoleåldern även lider av övervikt när de lämnar tonåren. Barn med fetma kan utveckla insulinresistens, blodfettrubbningar, påverkan på levern, psykisk ohälsa, och är en av dem främsta orsakerna till förlorade friska levnadsår. Det är därför viktigt att förebygga barnfetma och sätta in behandling tidigt. Barnhälsovårdssjuksköterskan har en unik roll att kunna påverka föräldrar och barn, tidigt i livet. Mötet mellan BVC-sjuksköterskan och familjen måste bli bra för att få rätt förutsättningar att kunna påverka. Syftet med studien är att beskriva BVC-sjuksköterskans upplevelse av mötet med överviktiga barn och deras föräldrar. För att få svar på forskningsfrågan gjordes en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv inriktning efter att sju BVC-sjuksköterskor intervjuats kring sina erfarenheter.

    Intervjumaterialet resulterade i fem kategorier: Första mötet – en god start, att tydliggöra övervikt, BVC-sjuksköterskans begränsningar, mötet med familjens värld och det långsiktiga arbetet. I resultatet framkom att BVC-sjuksköterskans första möte med det överviktiga barnet och hens föräldrar är mycket viktigt, men att BVC-sjuksköterskorna känner att de saknar specifik utbildning för detta möte. BVC-sjuksköterskorna använde sig av både iso-BMI och tillväxtkurvan i sitt arbete, men föredrog att använda tillväxtkurvan framför iso-BMI.  Diskussionen tar upp vikten av att ta tag i problemet med övervikt i ett tidigt skede i livet för att minska framtida vårdkostnader och ett lidande för barnet upp i vuxen ålder.

  • 105.
    Andersson, Linnéa
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sigurdardottir, Linnea
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    ”När livet tar en oväntad vändning”: Föräldrars upplevelse av att få ett barn med medfödd hjärtmissbildning2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige föds mellan 750-1000 barn per år med hjärtmissbildning. Utvecklingen kring medfödd hjärtmissbildning går framåt både medicinskt och kirurgiskt, vilket gör att sjukvården träffar på en helt ny patientgrupp eftersom det aldrig tidigare har funnits så många vuxna som överlevt hjärtmissbildning. När barnet föds med denna sjukdom resulterar det i en kris hos föräldrarna. Efter födseln väntar en lång och känslomässig tid med sjukhusvård för både barnet och föräldrarna. Under den svåra situationen är föräldrar i ett stort behov av stöd ifrån sjuksköterskan. För att sjuksköterskan ska kunna stödja föräldrarna i denna process krävs det att deras upplevelser uppmärksammas.

    Syftet är att beskriva föräldrars upplevelse av att få ett barn med en medfödd hjärtmissbildning. Den metod som användes var en litteraturöversikt enligt Friberg (2012, ss. 133-144). Nio artiklar inkluderades och dessa var kvalitativa. Genom analysen framkom fyra huvudteman; Att känna tumult, att känna sorg, att känna behov av stöd och att finna en ny mening. Föräldrar i denna situation upplever en svår tid men genom rätt stöd kan de även uppleva hälsa och finna mening i situationen. För att detta ska kunna ske gäller det att sjuksköterskan vet hur stödet ska ges och att hon finns tillgänglig för föräldrarna.

  • 106.
    Andersson, Malin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Björk, Frida
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Fysisk aktivitet som hälsobefrämjande omvårdnadsåtgärd vid depression: En litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Depression är ett globalt folkhälsoproblem med cirka 350 miljoner drabbade, där mindre än hälften av alla med diagnosen får behandling. Depression kan beskrivas med två huvudkriterier: nedstämdhet och minskat emotionellt engagemang. Behandlingen vid depression kan vara är antidepressiva läkemedel, ECT-behandling och olika beteendeterapier. Fysisk aktivitet har positiva effekter på stämningsläge och livskvalité. Motiverande samtal kan användas för att uppnå en beteendeförändring hos en person. Omvårdnadsteoretikerna Virginia Henderson och Dorotea Orem har teorier för hur sjuksköterskans roll vid egenvård.

    Syftet med studien är att undersöka om sjuksköterskan kan använda fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd vid depression för att främja livskvalité och välbefinnande. Kandidatuppsatsen är en litteraturstudie med utgångspunkt i Friberg (2012). Artiklarna är hämtade från tre databaser och är både kvantitativa och kvalitativa. Totalt användes 14 artiklar. Inklusionskriterierna var publiceringsdatum mellan 2005-2015 samt ungdomar och vuxna som har en depressionsdiagnos. Fysisk aktivitet vid depression ger ett ökat välbefinnande och en bättre livskvalité. Resultatet talar för att ha en mentor som stöd vid träningen samt gruppträning gav en bättre motivation och ett förbättrat humör. För sjuksköterskor är det viktigt att stödja patienten vid egenvård. Fysisk aktivitet kan ge ett ökat empowerment eftersom patienten kan utföra aktiviten på egen hand. Sjuksköterska bör finnas med och motivera patienten till att nå uppsatta mål. För att hjälpa patienten att utvecklas är undervisning viktigt. Sjuksköterskan kan genom undervisning hjälpa patienten att bli fysisk aktiv och därigenom främja livskvalité och välbefinnande.

  • 107.
    Andersson, Malin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Åberg, Evelina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Att leva med ett svårläkt sår relaterat till diabetes: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Fotsår är en del av många diabetikers liv. Såren uppstår ofta till följd av sjukdomens komplikationer som nedsatt känsel och cirkulation. Sårläkningen tar lång tid vilket kan begränsa patienten i vardagen. När vardagen blir påverkad kan även livskvaliteten bli lidande. Syftet med studien är således att belysa hur ett svårläkt fotsår påverkar diabetikers livskvalité. Kvantitativa och kvalitativa artiklar analyserades för att genomföra en litteraturstudie. Resultatet omfattar tre huvudteman; hämning av fysiska behov, en inre påverkan och begränsning i det sociala livet. Patienterna får restriktioner och rekommendationer för att gynna sårläkning och undvika komplikationer vilket gör att de blir begränsade och livskvaliteten försämras. Många har även smärta, vilket också är en faktor som påverkar livskvaliteten. Som slutsats kan sjuksköterskan stärka patientens livskvalitet genom att anpassa vården, främja patientens självständighet och se till människan bakom såret.

  • 108.
    Andersson, Matilda
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bergagård Hallstensson, Malin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Unga kvinnors upplevelse av att ha drabbats av bröstcancer: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Varje år drabbas runt 8000 kvinnor av bröstcancer. Bröstcancer kan innebära en knöl i bröstet som uppkommit av okontrollerad celldelning. Att få diagnosen bröstcancer kan hos unga kvinnor skapa oro och lidande. Syftet är att beskriva unga kvinnors upplevelser av att ha drabbats utav bröstcancer. Vi har valt att göra en litteraturstudie enligt Axelssons (2012, ss. 203-220) modell. Vi har analyserat 10 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod. Utifrån artiklarna har vi kunnat urskilja likheter och olikheter som bildat vårt resultat genom kategorier och subkategorier. De kategorier som vi har identifierat är upplevelsen av en förändrad kropp, upplevelsen av stöd och emotionell berg- och dalbana. Därefter identifierade vi subkategorierna; oro för fertilitet och graviditet, kroppsuppfattning, kvinnlighet och sexualitet, upplevelsen av närståendes stöd, upplevelsen av sjuksköterskans stöd, upplevda känslor och att hitta balansen.

    Resultatet visar att unga kvinnor kan uppleva en förändrad kroppsuppfattning detta relaterat till behandlingen. Fertilitet är också en viktig del som beskrivs i resultatet, då de kvinnor studien inriktar sig på är i fertil ålder. Att ha drabbats av bröstcancer innebär många känslor samtidigt. Resultatet visar att stöd från närstående var viktigt för kvinnorna, det skapade bland annat en trygghet för kvinnan. Stöd från sjuksköterskan anses också som en viktig del för kvinnan efter att hon har drabbats av bröstcancer då de skapade en trygghet. För att minska kvinnans lidande kan sjuksköterskan bidra med tydlig och adekvat information. För att detta ska bli möjligt är det viktigt att sjuksköterskan har en professionell inställning, god kunskap och en öppen kommunikation med kvinnan.

  • 109.
    Andersson, Morgan
    et al.
    Chalmers tekniska Högskola.
    Fridh, Isabell
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lindahl, Berit
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Is it possible to feel at home in a patient room in an intensive care unit? Reflections on environmental aspects in technology dense environments: Is it possible to feel at home in a patient room in an intensive care unit?2019Ingår i: Nursing Inquiry, ISSN 1320-7881, E-ISSN 1440-1800Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper focuses on the patient’s perspective and the philosophical underpinnings that support what might be considered optimal for the future design of the Intensive Care Unit (ICU) patient room. It also addresses the question of whether the aspects that support at-homeness are applicable to ICU patient rooms. The concept of ‘at-homeness’ in ICUs is strongly related to privacy and control of space and territory. This study investigates whether the sense of at-homeness can be created in an ICU, when one or more patients share a room. From an interdisciplinary perspective, we critically reflect on various aspects associated with conflicts surrounding the use of ICU patient rooms. Thus, from an architectural and a caring perspective, the significance of space and personal territory in ICU patient rooms is emphasized. Recommendations for further research are suggested. In conclusion, privacy and control are deemed to be essential factors in the stimulation of recovery processes and the promotion of wellbeing in situations involving severe illness or life-threatening conditions.

  • 110.
    Andersson, Niklas
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    När vårdande och lärande sammanfaller: Patienters, studenters och handledares erfarenheter av möten på en utbildningsvårdavdelning inom psykiatrisk vård2015Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    When students learn caring during clinical practice, the usual point of departure is thatcaring and learning coexist, as separate and parallel phenomena. There is, however, a needto study how caring and learning relate to one another, as well as when and how theyconverge. The aim of this dissertation is to describe how caring and learning converge inthe encounters between students and patients, in a dedicated educational unit withinpsychiatric care, as experienced by students, patients, and supervisors. Describing howsupervisory support can facilitate this is another aim. A reflective lifeworld approach basedon phenomenological philosophy has been applied. Data were collected through interviews,participant observations with follow-up interviews, and narrative diaries.The result shows that caring and learning converge in those encounters between studentsand patients which are characterized by reciprocity, wherein the patient’s narrative is thepoint of departure, complemented by the student’s listening and inquiring attitude. It ishere, that the desire for and pursuit of health and understanding, give the reciprocalinteraction power. The common desire of those involved to know, to become accustomedto the new and unfamiliar, as well as the presence of a feeling of responsibility for oneanother, create questions which in turn create opportunities wherein students and patientsare available to one another.The dissertation shows that learning in a caring context can be complex. Despite theirbeing prerequisites for one another, competition and conflicts can occur when the caringand learning perspectives are not equally attended to. When they are placed counter to oneanother, there is a risk that reciprocal interaction is hindered, which can cause loneliness forall involved. For convergence to occur most propitiously, those involved must exist in acaring and learning togetherness. Responsible and present supervisors are needed, whocreate possibilities for the perspectives to converge through maintenance and monitoring, sothat caring and learning receive equal space.A didactic concept has been developed based on the dissertation’s result, focusing on themeaning of creating forums where students’, patients’, and supervisors’ caringconsiderations and reflections can intertwine.

  • 111.
    Andersson, Pernilla
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hedberg, Pernilla
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Skolsköterskans arbete med skolelevers sömnproblem2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Enligt forskning sover en stor andel elever för lite och har osunda sömnvanor.  I skolan som omfattar alla barn i samhället kan elever med sömnproblem fångas upp i ett tidigt skede, därför har skolsköterskan en viktig roll i det hälsofrämjande arbete. Fastän forskning visar att ungdomar upplever att de har en otillräcklig sömn har mycket lite forskning gjorts utifrån skolsköterskans perspektiv. Vi vill med vår studie öka förståelsen för hur skolsköterskan ser på det växande hälsoproblemet. Syftet med studien är att undersöka hur skolsköterskor uppfattar, uppmärksammar och arbetar med högstadieelevers sömnproblem. För att besvara syftet har studien genomförts med hjälp av en kvalitativ metod utifrån en induktiv ansats. Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta skolsköterskor som arbetade på högstadiet i en medelstor stad i Västsverige. Data analyserades förutsättningslöst genom kvalitativ innehållsanalys.

    Två teman framkom i resultatet, dessa kunde beskrivas Utgångspunkt för skolsköterskans hälsofrämjande arbete, Valmöjligheter i sitt sömnbefrämjande arbete. Under dessa två teman framträdde fyra kategorier och fjorton underkategorier. Studien visar att skolsköterskan besitter en stor kunskap och har många uppfattningar om sömnproblem, denna förkunskap tillsammans med de förutsättningar skolsköterskan får i sitt arbete t.ex. tid att utföra arbete, tillfällen till utbildning, samarbete på skolan och kontakten med föräldrar utgör den utgångspunkt skolsköterskan har att förhålla sig till. Studien visar även att skolsköterskan har valmöjligheter i sitt hälsofrämjande arbete t.ex. i mötet med eleven då hon kan påverka vad som tas upp eller då hon väljer arbetssätt att arbeta utifrån. Resultat diskussionen ledde fram till slutsatsen att om mer tid hade funnits skulle skolsköterskan i större utsträckning sökt evidensbaserad kunskap och arbetat med sömnvanor i de lägre årskurserna och på så sätt bidragit till att minska elevers sömnproblem.  

  • 112.
    Andersson, Rebecka
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Svensson, Lisa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Känslan av att bli behandlad annorlunda: En vårdvetenskaplig litteraturstudie om hur det är att möta vården som HIV-positiv2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idag lever cirka 6800 personer i Sverige med en positiv HIV-diagnos. Trots en utveckling inom kunskapen kring sjukdomen HIV, och dess smittvägar, finns fördomar och diskriminering kring personer som lever med HIV. Syftet med studien var att beskriva hur personer som lever med HIV i i-länder upplever bemötandet i den icke HIV-specifika vården. I litteraturstudien granskades nio artiklar, både kvalitativa artiklar och artiklar med mixed method. Dessa är granskade enligt Axelssons (2012) beskrivning av tillvägagångssätt vid en litteraturstudie.

    Resultatet av de nio artiklarna visade att de flesta personer som lever med HIV i i-länder har upplevt någon form av stigmatisering inom vården. Nekad vård, bristande tystnadsplikt, bristande kunskap hos vårdpersonal och beskrivningen av ett skapat vårdlindande hittades i resultatet. Vissa artiklar visade även på positiva upplevelser av mötet med vården och att en viss utveckling i bemötande inom sjukvården fanns. Idag finns kunskapen kring HIV att tillgå och det ligger på vårdpersonalens ansvar att tillgodose sig med korrekt kunskap för att undvika att skapa ett vårdlidande för personer som lever med HIV.

  • 113.
    Andersson, Sofie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hjälm, Emelie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Att leva med diabetes typ 1: ur ett ungdomsperspektiv2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 1 är en sjukdom som ofta uppkommer i tidig ålder. Att få diagnosen innebär en stor omställning för ungdomen då livsstil måste anpassas efter sjukdomens behov. Under ungdomsåren är frigörelsen från föräldrarna samt att hitta en egen identitet framträdande. I vården kring ungdomar med diabetes har sjuksköterskan en stor betydelse. Sjuksköterskans pedagogiska roll men även stöd har en stor betydelse för hur ungdomar accepterar, hanterar och upplever sin sjukdom och är på så sätt betydelsefullt för hur god ungdomens egenvård blir.

    Syfte: Att beskriva ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1

    Metod: Litteraturöversikt. Sammanlagt har tio artiklar valts ut och granskats efter Fribergs granskningsmall. Alla artiklar är kvalitativa och etiskt godkända. Artiklarna analyserades utifrån Fribergs modell och resulterade i tre teman med subteman.

    Resultat: Sjukdomen fick ungdomarna att känna sig annorlunda. De flesta ungdomar fann ett stöd i deras omgivning, främst av föräldrar, vänner och vårdpersonal. En god kunskap om sjukdomen bidrog till en större mognad och kontroll över sjukdomen. Många ungdomar uttryckte en rädsla av att drabbas av hypoglykemi.

    Diskussion: Att generalisera ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1 är inte möjligt, då tankar och upplevelser är högst individuellt och alla ungdomar har olika förutsättningar att hantera sin sjukdom. Sjuksköterskan bör se till varje enskild individs behov samt ta hänsyn till ålder och mognad för att på så sätt individanpassa vården.

  • 114.
    Andersson, Stina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Wahlgren, Ellen
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Inskränkt: Livet med dialys2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kronisk njursvikt medför en minskad eller helt förlorad njurfunktion. Dialys är en behandlingsåtgärd som sätts in när kroppen inte själv kan rena blodet. Det finns två dialysformer; hemodialys och peritonealdialys. Vid hemodialys renas blodet utanför kroppen i ett semipermeabelt filter medan bukhinnan används som dialysfiler vid peritonealdialys. Patienters livskvalitet kan påverkas av dialysbehandling. På grund av detta är det betydelsefullt att sjuksköterskan som möter denna patientgrupp har en medvetenhet om de problem som kan uppstå gällande patienternas livskvalitet.

    Syftet med aktuell litteraturstudie är att beskriva patienters upplevda bundenhet och begränsningar av dialysbehandling för kronisk njursvikt. Elva artiklar med kvalitativ ansats och en artikel med kvantitativ ansats inkluderades i studien. Resultatet visar att patienterna känner sig inskränkta i sitt vardagliga liv på grund av dialysen samtidigt som de är tacksamma för att dialysbehandlingen ger möjlighet till förlängt liv. Beroendet till likväl maskin som vårdpersonal är ett genomgående tema i resultatet. Upplevelsen av att förlora tid, svårigheter att resa samt förändringar i olika sociala sammanhang var också något som patienterna uttryckte. Sjuksköterskan har en viktig roll genom att hon bör lindra patientens lidande. Litteraturstudien kan användas för att uppmärksamma det sjukdomslidande patienterna upplever.

  • 115.
    Andersson, Ulf
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Falchenberg, Åsa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Evidensbaserade riktlinjer för helhetsbedömning inom akutsjukvård: En nationell tvärsnittsstudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det är en utmaning att tillgodose patienters akuta vårdbehov då dessa inte alltid tar sin form i fysiska besvär utan behoven måste även tolkas och förstås utifrån kulturella, andliga, känslomässiga och existentiella dimensioner. Forskning visar på att en tidig helhetsbedömning av patienter påverkar den fortsatta vården positivt genom ett förbättrat slutresultat för patienten. En helhetsbedömning omfattas av  tre huvudområden: fysiska,  psykiska  och  existentiella vårdbehov. Dessa kan sedan delas upp i fem mer specifika områden: medicinska behov, omsorgsbehov, fysisk- och mental förmåga, samt bedömning av patientens sociala situation inklusive boendesituation.

    Syftet var att undersöka förekomsten av riktlinjer för helhetsbedömningar inom akutsjukvården i Sverige.

    Metod: En nationell tvärsnittsstudie där riktlinjer avseende  helhetsbedömning av  patienter i ambulanssjukvård  och sjukhusbunden akutsjukvård granskades med hjälp av en kvantitativ undersökande design. Förfrågan om deltagande skickades till 72 akutmottagningar och 25 ambulansorganisationer vilka innefattade samtliga 20 landsting. Totalt inkom 17 riktlinjer för granskning.

    Resultat: Det saknas riktlinjer för helhetsbedömning av patienter som uppsöker akutsjukvården. De riktlinjer som används saknar tydlig koppling till evidens. Endast en riktlinje bedömdes ha hög evidensgrad. Resultatet visar också att målgrupperna som riktlinjen utvecklats för inte har medverkat i utvecklingsprocessen och att deras erfarenheter inte har efterfrågats. Konklusion: Det finns en avsaknad av evidensbaserade  riktlinjer för helhetsbedömning av patienters vårdbehov inom akutsjukvården. Därför är det nödvändigt att akutsjukvården skyndsamt utvecklar riktlinjer för hur helhetsbedömningar av patienters vårdbehov bör genomföras.

  • 116.
    Andersson, Ulf
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Maurin Söderholm, Hanna
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Andersson Hagiwara, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Clinical reasoning in the emergency medical services: an integrative review2019Ingår i: Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine, ISSN 1757-7241, E-ISSN 1757-7241Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Abstract: Clinical reasoning is the process of gathering and understanding information conducted by clinicians in the emergency medical services (EMS) so as to make informed decisions. Research on clinical reasoning spans several disciplines, but a comprehensive view of the process is lacking. To our knowledge, no review of clinical reasoning in the EMS has been conducted.

    Aim: The aim was to investigate the nature, deployment, and factors influencing EMS clinicians’ clinical reasoning by means of a review.

    Method: Data was collected through searches in electronic databases, networking among research teams ,colleagues and friends, “grey literature,” and through ancestry searches. A total of 38 articles were deemed eligible for inclusion and were analyzed using descriptive thematic analysis. The analysis resulted in an overarching finding -namely, the importance for EMS clinicians to adjust for perceived control in unpredictable situations. Within this finding, 3 themes emerged in terms of EMS clinicians’ clinical reasoning: (1) maintaining a holistic view of the patient; (2) keeping an open mind; and (3) improving through criticism. Seven subthemes subsequently emerged from these three themes.

    Results: This review showed that EMS clinicians’ clinical reasoning begins with the information that they are given about a patient. Based on this information, clinicians calculate the best route to the patient and which equipment to use, and they also assess potential risks. They need to be constantly aware of what is happening on the scene and with the patient and strive to control the situation. This striving also enables EMS clinicians to work safely and effectively in relation to the patient, their relatives, other clinicians, associated organizations, and the wider community. A lack of contextually appropriate guidelines results in the need for creativity and forces EMS clinicians to use “workarounds” to solve issues beyond the scope of the guidelines available. In addition, they often lack organizational support and fear repercussions such as litigation, unemployment, or blame by their EMS or healthcare organization or by patients and relatives.

    Conclusion: Clinical reasoning is influenced by several factors. Further research is needed to determine which influencing factors can be addressed through interventions to minimize their impact on patient outcomes.

  • 117.
    Andersson, Veronica
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Nurses’ Perspectives and Experiences in Giving Palliative Homecare to Paediatric Patients from Marginalized Communities in Jakarta, Indonesia2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The development of palliative care in Indonesia has been slow due to the absence of palliative care guide lines and standards. This results in the limited provision of palliative care where it can only be found available in 14 hospitals in the whole country with a population over 260 million, and the palliative care is basically directed to adult patients. In the paediatric medicine field, the palliative care services in Indonesia is still in its infancy and currently palliative care is served by only one non-profit organization in Jakarta. With around 1,5 million people in Jakarta associated with living in poverty, this organization is focusing on providing free palliative care to children from marginalized communities. The questions that are raised out of these circumstances are how paediatric palliative care is practiced in Jakarta and what the rewarding and challenging parts of the job are.

    The aim of the study is to describe nurses' perspectives and experiences in giving home-based palliative care to children living with cancer and HIV from marginalized communities in Jakarta. A qualitative study design with content analysis was considered to be the method that fitted the goal of the study best. Semi structured interview was used as data collection method and there were seven nurses who participated in the interviews. The result is described by two main categories; the first category contains different topics that functioned as encouragements to the nurses, and the second category consists of various subjects that contribute to challenges that nurses encounter in their work. Lack of palliative education that lead to certain attitudes in the referral process, misperceptions about pain management and nurses’ stress management are discussed as some challenges encountered in the implementation of palliative care.

  • 118.
    Andersson, Åsa
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kumpula Skog, Heidi
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Börjar med frånvaro – slutar med ständig närvaro: Patientens upplevelse av att leva med svårläkta venösa bensår2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sår har i alla tider varit fruktade då de kan leda till infektioner, amputation och i värsta fall döden. Svårläkta venösa bensår beror oftast på venös insufficiens och drabbar främst personer över 65 år och risken ökar med stigande ålder. Dessa sår är vanliga inom äldrevården idag. Sårläkningsprocessen kan vara lång och orsakar patienten stort lidande. Det är viktigt som sjuksköterska att vårda utifrån ett livsvärldsperspektiv för att förstå hur personen upplever sin hälsa, ohälsa och sjukdom. Samt vilka erfarenheter och upplevelser patienten ger uttryck för och genom detta kunna stödja och stärka patientens livskraft. Syftet är att belysa patientens upplevelse av att leva med svårläkta venösa bensår. Vi har valt att göra en litteraturöversikt och utgår från Fribergs modell för att sammanställa tidigare empirisk forskning inom området. Sex av tio artiklar är hittade i databasen CINHAL, resterande fyra är hittade via manuella sökningar. Åtta av artiklarna är kvalitativa och två är kvantitativa. Resultatet visar att smärta, förändrad självbild samt sjuksköterskans betydelse för patienten i samband med svårläkta venösa bensår är delar som påverkar det dagliga livet tillika livskvaliteten hos patienten. I diskussionen belyses de tre dimensionerna av lidande enligt Katie Erikssons lidandeteori. Lidandet vävs vidare samman med valda delar av resultatet för att förankra och fördjupa teoretisk kunskap med framtida praktiskt arbete.

  • 119.
    Andreasson, Ann
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ehnberg Leffler, Maria
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Barns upplevelser av sin vardag: Tre år efter cancerdiagnos2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige överlever de flesta av de ungefär 300 barn som årligen drabbas av cancer. Vägen till att bli frisk är lång och krävande med många och påfrestande behandlingar och biverkningar. Barnen är på förskolan som sina jämnåriga kompisar men de har andra upplevelser och erfarenheter med sig. De går på kontroller och undersökningar inom hälso- och sjukvården under lång tid. Enligt barnkonventionen ska arbetet med barn genomsyras av barnets perspektiv och sjuksköterskan har en central roll genom att ta till vara på barnets erfarenheter. Endast få studier är gjorda på barns egna upplevelser av att genomgå och leva med en cancerdiagnos.

    Syfte var att beskriva barns upplevelser av sin vardag, tre år efter att de fått sin cancerdiagnos. Sex intervjuer med barn och deras föräldrar med fokus på barnens upplevelser transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet mynnade ut i tre kategorier: Barnen lever ett liv där cancern inte är central, Barnen lever ett socialt liv och Föräldrarna lever fortfarande med cancern. I diskussionen berörs barnens medvetenhet om att de har haft cancer men har svårt att minnas att de varit sjuka. De visar tydligt att de vill vara med i sociala sammanhang där de kan leka, lära och utvecklas. Föräldrarna har ett stort behov att få fortsatt stöd. Hälso- och sjukvården ska arbeta så att barnen och barnens bästa står i fokus för vården.

  • 120.
    Andreasson, Elin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Holmén, Ida
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    När vården flyttar hem: En litteraturstudie om äldre patienters upplevelser och förväntningar på sjuksköterskor i hemsjukvården2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hemsjukvård är en ökande vårdform i Sverige, detta dels för att svenska populationen blir allt äldre men även beroende på att slutenvårdsplatserna minskar. Det ökade behovet av hemsjukvård kräver en god kompetens och förståelse för denna patientgrupp. Ett hem för många människor är en trygg plats där individer kan vara sig själva och speglar personers identitet och liv. Att vara mottagare av hemsjukvård kan väcka olika känslor hos äldre patienter då det är en komplex situation när sjuksköterskan skall bedriva vårdandet i patientens hem. Grunden i vårdprocessen är en god vårdrelation. En vårdande relation kan skapas ur en vårdrelation genom att stödja och stärka patienters hälsoprocesser. Syftet med studien är att beskriva hur äldre personer förväntar sig och upplever vårdrelationen med sjuksköterskan vid vård i det egna hemmet. 

    Den valda studien är en litteraturstudie enligt Forsberg och Wengström. Vi har granskat och analyserat 10 kvalitativa artiklar. Utifrån substansen i artiklarna skapades kategorier och subkategorier. Resultatet av litteraturstudien visade på huvudbegreppen upplevelsen av respekt i vårdandet, känslan av trygghet i vårdrelationen, betydelsen av delaktighet och begränsad autonomi. Äldre patienter förväntar sig att sjuksköterskan ska respektera det privata hemmet och ha ett respektfullt bemötande. Upplevelsen av bristande respekt handlade oftast om bristande närvaro, bekräftelse och avsaknaden av dialog. Känslan av trygghet innefattade både en god kompetens, kontinuitet och förtroende genom närvaro och tillgänglighet. Genom delaktighet i vårdprocessen kunde en upplevelse av gemenskap och tillhörighet infinna sig. I diskussionen speglas litteraturstudiens resultat mot sjuksköterskors uppfattningar av vård i hemmet och relationen till patienter. Även tidigare forskning och litteratur inom området reflekteras mot resultatet.

  • 121. Andreasson, J
    et al.
    Jonsson, A
    Suserud, Björn-Ove
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Åström, S
    Ambulance personnel should take pictures at the sites of accidents!2001Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 26-27, nr 98, s. 3162-3163Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bror Gårdelöf och Thomas Blomberg ställer i Läkartidningen 8/01 (sidorna 856-8) frågan om vem som skall fotografera på olycksplats. Per Örtenwall ifrågasätter i Läkartidningen 15/01 (sidorna 1825-6) om olyckan överhuvudtaget skall fotograferas. Författarna är sedan ett år verksamma i ett av de forskningsprojekt i Västra Götalandsregionen som Per Örtenwall nämner. Syftet är att utröna om bilder tagna på olycksplats tillför patienten och vården något av värde.

  • 122.
    Andreasson, Jörgen
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Eriksson, Andrea
    Dellve, Lotta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Health care manager’s views on and approaches to implementing models for care processes.2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract
  • 123.
    Andreasson, Jörgen
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. 1KTH – Royal Institute of Technology, School of Technology and Health, Stockholm, Sweden.
    Åhlström, Linda
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Eriksson, Andrea
    1KTH – Royal Institute of Technology, School of Technology and Health, Stockholm, Sweden.
    The importance of nurse managers’ preconditions and support resources for their attitude and work with improved quality of care2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 124.
    Andreasson, Tove
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lindqvist, Ammie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i hemmet: En allmän litteraturöversikt2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den palliativa vården i hemmet är olika organiserad i olika delar av landet, men möjligheten att få dö i sitt hem är ett val som alla har rätt till. Vård i hemmet ökar ständigt, dels på grund av en allt äldre befolkning, men även på grund av att fler väljer att dö i hemmet. Palliativ vård är inriktad på att lindra lidande och öka livskvaliteten och de vårdande sjuksköterskorna har en nyckelroll i detta. En god relation mellan patienter och sjuksköterskor är av största vikt för vårdens kvalitet. Att som sjuksköterska arbeta med palliativ vård beskrivs som komplext och känslosamt.

    Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metoden som använts var en allmän litteraturöversikt. Tio kvalitativa artiklar granskades och analyserades enligt Friberg (2012, ss. 133-144) och resultatet sammanfördes till fyra huvudteman och elva underteman.

    Resultatet visar att sjuksköterskor upplever den palliativa vården i hemmet som komplex och utmanande. Relationer till såväl patienter som kollegor är viktiga liksom stöd och utbyte av kunskap. Trots att sjuksköterskorna påverkas känslomässigt vid dödsfall känner de ändå mening och tillfredsställelse i arbetet. Specialistutbildning tillför kunskap och ger en större säkerhet i vårdandet. Brist på specialistutbildade sjuksköterskor leder till att grundutbildade sjuksköterskor anställs, detta ökar kraven på att utbyte av kunskap prioriteras. För att inte känna sig otillräckliga är det viktigt att sjuksköterskor får stöd i att möta människor i existentiell kris. De kan då stödja patienterna i livets slut. Sjuksköterskor känner sig beroende av läkarna och ibland frustrerade om detta samarbete inte fungerar väl vilket kan leda till ett vårdlidande för patienterna.

  • 125.
    Andrén, Kajsa
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Frändeby, Alexandra
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Vård i hemmet vid livets slut - ett närståendeperspektiv: En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det blir allt vanligare att närstående vårdar patient vid livets slut i hemmet, vilket förändrar de närståendes livsvärld. Den förändrade livssituationen för de närstående kan leda till ett livslidande då den berör hela deras existens. Syftet med litteraturöversikten är att undersöka närståendes behov av stöd vid vård av patient i livets slut i hemmet. Metoden som ligger till grund för studien är en beskrivande kvalitativ litteraturöversikt ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Materialet till litteraturöversikten utgörs av tolv vetenskapliga artiklar som har granskats och analyserats enligt Fribergs modell (2012). Resultatet bygger på fyra huvudkategorier: Hemmets karaktär förändras när vården flyttar in; Delaktighet och kommunikation, grunden till en vårdande relation; Stöd i form av ökad kunskap ger trygghet för närstående; Gemenskap med andra människor i liknande livssituation skapar trygghet.  

    Litteraturöversiktens resultat visar att närstående som vårdar i hemmet upplever hemmet som en trygghet. I resultatet framkommer att gemenskap med andra i liknande livssituation anses vara stödjande. Sjuksköterskans förmåga att skapa en vårdande relation är betydelsefullt för de närstående eftersom det bidrar till en känsla av delaktighet. Närstående som vårdar i hemmet har en betydande roll i vården av patienten och därför har de således behov av stöd från sjuksköterskan. I praktiken innebär det att sjuksköterskan kan stödja närstående genom att ha ett öppet förhållningssätt och därmed skapa goda vårdande relationer som stärker närstående i sin roll som vårdare. Genom att sjuksköterskan utgår från ett livsvärldsperspektiv där hela människan tas i beaktning känner närstående sig delaktiga och upplever vården som stödjande.

  • 126.
    Angelin, Kim
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Edeland, Agnes
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Att överleva sitt barn: en litteraturstudie om föräldrars upplevelse av vården när deras barn vårdas i livets slut2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Palliativ vård innebär vård i livets slutskede och syftar till att främja livskvalitén och lindra lidande. När barn vårdas palliativt ses barnets förälder som närmast anhörig. Att ha ett barn som vårdas palliativt är livsomvälvande för hela familjen och vänder upp och ner på familjens vardag. Sjuksköterskan har en viktig roll i att möta familjen i detta och att bidra till en familjefokuserad vård där föräldrar inkluderas i omvårdanden av sina barn.

    Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva föräldrars upplevelser av deras barns vård i livets slutskede. Byggstenar till en välfungerande vårdprocess i livets slutskede är kontinuitet, stöd, delaktighet och kommunikation. När sjuksköterskan brister i dessa kunskaper kan detta försämra livskvalitén och skapa lidande. Det är därför viktigt att sjuksköterskan som har en ledande roll i vårdprocessen har denna kunskap. I litteraturstudien inkluderades åtta kvalitativa och en kvantitativ artikel vilka ligger till grund för studiens resultat. Två huvudkategorier framkom, vilka är kommunikation är en viktig del av mötet samt föräldrars och vårdpersonalens samspel, fem subkategorier framkom också. I diskussionen lyfts två nyckelfynd fram, vilka är vikten av information och kontinuitet i vårdandet.

  • 127.
    Ankarloo, Isa
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Johansson, David
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    ”Pendlandet mellan hopp och hopplöshet” - Upplevelsen av livsstilsförändringar vid Diabetes typ II: En litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Diabetes typ II är en kronisk sjukdom som innebär att vävnaderna i kroppen har svårt att tillvarata sockret i blodet. Sjukdomen kommer med många och ibland dödliga komplikationer som med livsstilsförändringar kan reduceras eller helt undvikas. Syftet med examensarbetet var att beskriva hur patienter med diabetes typ II upplever de livsstilsförändringar som ingår i behandlingen av sjukdomen. Detta genomfördes genom en allmän litteraturöversikt. Där tio vetenskapliga artiklar valdes ut, nio kvalitativa och en kvantitativ. Resultatet delades in i ett huvudtema: Motstridiga upplevelser vid livsstilsförändringar och två subteman: känslan av maktlöshet och känslan av kontroll. För att patienten skall kunna genomföra sina livsstilsförändringar på ett optimalt sätt är vikten av en god kommunikation mellan vården och patienten stor. Genom en god kommunikation kan sjuksköterskan ge patienten den information som behövs för att underlätta livsstilsförändringarna.

  • 128.
    Annebjörk, Lina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Joelsson, Emelly
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patientens upplevelse av mötet med anestesisjuksköterskan preoperativt2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund; För några år sedan hade anestesisjuksköterskan gott om tid på sig att besöka patienten preoperativt där hon kunde presentera sig och prata med patienten. Det fanns också tid för anestesisjuksköterskan att besöka patienten efter operation för att stämma av att patienten mådde bra och inte hade några frågor. På så vis kunde anestesisjuksköterskan följa patienten hela vägen inför, under och efter operationen. Idag ser verksamheten annorlunda ut. Tiden är knapp och allt fler patienter får träffa anestesisjuksköterska först på operationsdagen. Syfte; Att ur ett patientperspektiv undersöka om patientens behov av bemötande och information tillgodoses i samband med ett allt mer tidspressat operationsschema. Metod; En kvantitativ enkätundersökning gjordes på Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), Borås och på Norra Älvsborgs landsting (NÄL), enkätfrågorna togs från en nationell patientenkät.

    Resultat; 60 enkäter lämnades ut och besvarades av 57 informanter. Resultatet visar att vården över lag upplevs god och förtroende/engagemang fick höga betyg av patienterna. Information och bemötande fick båda också höga poäng, vi fann inga skillnader mellan sjukhusen rörande bemötande. 63% av de svarande kände någon form av oro inför operationen men ett lika stort antal uppgav att de kunde prata om sin oro. Vi fann inget samband mellan oro och bemötande. Diskussion; Patienterna gav genomgåendehöga omdömen rörande information och bemötande. Möjligtvis är det så att oro aldrig helt går att undvika inför en operation. Hursomhelst verkade patienterna ha haft en möjlighet att prata om sin oro. Ett lugnt och bra bemötande kanske räcker långt för att patienten ska känna sig nöjd och trygg med vården.

  • 129.
    Annenkov, Magdalena
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gabrielsson, Jessica
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    ”Vi väljer ingenting”: En kvalitativ studie om upplevelsen av att leva med IBS2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    IBS är en av de vanligaste mag- tarmsjukdomarna i västvärlden. Trots hög prevalens saknas kunskap kring effektiva behandlingsmetoder. Då sjukdomen är kronisk berörs den drabbade på lidandets olika nivåer. Eftersom IBS innebär ett lidande för den drabbade som kan medföra sämre livkvalitet väcks frågor kring hur personer som lever med IBS upplever det att leva med sjukdomen

    Syftet med denna studie är att nå kunskap kring den subjektiva upplevelsen av att leva med IBS med vardagen i fokus. En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats har legat till grund för studien. Datamaterialet består av bloggtexter av personer med sjukdomen IBS. Datamaterialet utgörs av sju blogginlägg av skribenter mellan 20-60 år. Vidare har ett ändamålsenligt urval tillämpats för att besvara studiens syfte.

    Att lida av IBS medför en rad begränsningar och kan bidra till en känsla av identitetsförlust i och med att de inte kan utföra samma meningsfulla aktiviteter längre. Sjukdomen medför daglig trötthet tillsammans med symtom såsom akut diarré och illamående, vilket tar ut sin rätt både fysiskt samt psykiskt. I perioder upplevs därav hopplöshet över sin situation, dels över de begränsningar sjukdomen orsakar samt på grund av en maktlöshet som infinns i och med oförutsägbara symtom.

  • 130.
    Anoschkin, Sofia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Glag, Linda
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ett hjärta som inte räcker till: Upplevelsen av att leva med symtomatisk hjärtsvikt2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hjärtsvikt är en kronisk och dödlig sjukdom som kräver behandling genom hela livet. Sjukdomen påverkar inte patienten endast genom att fysiska symtom visar sig, utan den inverkar på hela livssituationen. Livsvärlden ligger till grund för att förstå hur den unika individen erfar sjukdomen. När sjuksköterskan vårdar en patient med hjärtsvikt kan livsvärldsperspektivet åsidosättas om fokus ligger på den medicinska behandlingen. Det är därav viktigt att belysa hur sjukdomen påverkar patientens livssituation. Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med symtomatisk hjärtsvikt. Metoden som använts i arbetet är en litteraturstudie som baseras på elva kvalitativa artiklar.

    Resultatet består av fyra huvudteman med tio subteman varav huvudtemana beskrivs som följer. ”Att uppleva sig vara begränsad” vilket innefattar patienternas upplevelse av hur deras liv begränsas både fysiskt och socialt utifrån att deras funktionsförmåga försämras. ”Att hitta balans i livet” inbegriper att patienterna är tillfreds med det de fortfarande klarar av att göra i vardagen. Patienterna uttrycker även att de har hittat flertalet strategier för att kunna hantera livssituationen. ”Att bli hjälpt eller stjälpt” beskriver patienternas upplevese av att behöva hjälp från sin omgivning och från sjukvården. ”Att livet är ändligt” inkluderar patienternas oro, tankar och planer inför både framtiden och döden. I diskussionen reflekteras det kring vikten av att sjuksköterskan vårdar personcentrerat utifrån ett livsvärldsperspektiv. Vidare diskuteras sjuksköterskans roll att individanpassa undervisning och information gällande egenvård. Därtill reflekteras det kring att även de närståendes livsvärld förändras i samband med sjukdomen.

  • 131.
    Ansari, Anna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bodin, Lina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Beskrivning av sjuksköterskors erfarenhet och kunskap vid vård av patienter med delirium: En litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Delirium är en allvarlig komplikation hos främst äldre men drabbar även alla åldrar. Delirium är i sig associerat med en sämre prognos och högre mortalitet, innebär ofta en längre vårdtid samt utgör många gånger ett stort obehag för patienten. Det är viktigt att sjuksköterskan känner igen delirium och vet hur det ska handläggas. Andelen äldre ökar i hela världens population som kan leda till dilemman i form av ökade kostnader för hälso- och sjukvården och ökat vårdlidande för patienten samt att dessa förändringar kommer att påverka den hållbara utvecklingens tre dimensioner. Det är sjuksköterskans ansvar att möta denna patientgrupp med rätt kunskap, verktyg och kliniska färdigheter.

    Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av och kunskap om att vårda patienter med delirium. En litteraturöversikt har här valts som metod för att kunna besvara syftet. 11 artiklar utgör resultatdelen. Två huvudteman framkom som gavs titlarna “Sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med delirium” och “Sjuksköterskans redskap för prevention och behandling”. Under dessa teman kunde vi utröna sex stycken subteman, “ Att vårda med närvaro”, Sjuksköterskans känslor om att vårda denna patientgrupp”, “Sjuksköterskans syn på patienten som lider av delirium”, “Sjuksköterskans samarbete med andra yrkeskategorier och anhöriga”, “Förbättra vårdandet genom utbildning” och “Sjuksköterskans redskap i form av bedömningsinstrument och klinisk blick”. Resultatet visar att en närvaro av sjuksköterskan hos patienten ger positiva effekter i form av minskat vårdlidande och en delaktighet för patienten. I stress tenderar sjuksköterskan att inte se patienten som en helhet utan som ett objekt. Sjuksköterskan kan förebygga uppkomsten av delirium genom att använda sig utav olika redskap samt genom kontinuerlig utbildning för en god och säker vård.

  • 132.
    Anstrin, Martin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Windhage, Andreas
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Det var min egen stund: En intervjustudie om patientens upplevelse av besöket på en post-IVA mottagning2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Antalet patienter som vårdas på IVA ökar. Teknikens utveckling tillsammans med ökad kunskap inom medicin samt en åldrande population, gör att fler människor överlever kritisk sjukdom och IVA-vistelsen. Konsekvensen av detta blir att fler patienter skrivs ut från sjukhuset med ett stort behov av omvårdnad, behandling och fortsatt rehabilitering. Många olika strategier har arbetats fram de senaste åren för att hantera de fysiska och psykiska problem som patienterna drabbas av. Ett sätt är genom uppföljning på en post-IVA mottagning. Genom återbesöket ges möjligheten att träffa personal som vårdat patienten och samtidigt får de chansen att prata om minnen och känslor som patienten och de anhöriga bär på efter intensivvård.

    Studiens syfte var att beskriva hur patienten upplever besöket på en post-IVA mottagning efter att ha vårdats på IVA. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med livsvärldsteoretisk grund. För att genomföra studien kontaktades två intensivvårdsavdelningar i västra Sverige som har post-IVA mottagning. För att komma åt patienternas upplevelser av besöket valde vi att använda oss av en halvstrukturerad livsvärldsintervju och datamaterialet bearbetades genom innebördsanalys. Resultatet presenterades i följande teman: Att få en karta, Att reda ut sina minnen, Det var min egen stund, Att återse IVA rummet och Att få ett avslut och gå vidare. Det framkom att det var viktigt för patienten att få en orientering över sin tid på IVA samt få verktyg att kunna bearbeta sina minnen. Besöket beskrevs också som en stund där frågor och funderingar kunde besvaras samt få möjlighet att visa tacksamhet inför den hjälp man fått och att man var i livet. Det var även viktigt att se IVA miljön, där man vårdats, då detta gav patienten en bild av hur sjuk denne faktiskt varit. Slutligen gav besöket på post-IVA mottagningen en möjlighet att avsluta sjukdomstiden och kunna vända blad för att gå vidare.

  • 133. Apell, Jeanette
    et al.
    Paradi, Rikard
    Kokinsky, Eva
    Nilsson, Stefan R
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Mätning av barns oro vid undersökning eller behandling på sjukhus: en studie som utvärderar short STAI2011Ingår i: Vård i Norden, ISSN 0107-4083, E-ISSN 1890-4238, Vol. 31, nr 1, s. 45-47Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: The purpose was to investigate the validity and reliability of short STAI (State-Trait Anxiety Inventory) for measuring children's anxiety in connection with procedures in hospital. Background: The children´s level of anxiety during hospitalization can cause problems and it should be evaluated with a valid and reliable instrument. STAIC-S (STAI for children) has previously been validated in children for this purpose but may be too complex to use. Short STAI has only been evaluated in adults and should be tested in children before it can be used. Methods: Children aged five to 16 filled in both STAIC-S and short STAI before and after an examination or treatment at the hospital. Results: Twenty children were included. Satisfactory internal reliability was found for short STAI with Cronbachs’s alpha 0.82. Correlation coefficients between the instruments were 0.88 before and 0.75 after the procedure. Significantly lower values were found after compared to before demonstrating constructive validity. Short STAI was easy to fill in but seven of 16 participants received help from their parents. Conclusion: Short STAI was shown to be a reliable and valid instrument for measuring anxiety in children, but a larger study is needed to confirm the validity and reliability further

  • 134.
    Appelkvist, Carita
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Winckler, Linnéa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Övervikt hos personer med intellektuell funktionsnedsättning- en balansgång mellan självbestämmande och hälsomål: En intervjustudie om sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta inom LSS2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Personer med intellektuell funktionsnedsättning är en sårbar grupp i samhället med mer övervikt och psykisk ohälsa. Personer med intellektuell funktionsnedsättning har en ökad risk för en rad sjukdomar och den självupplevda hälsan är 10 gånger sämre än bland normalbefolkningen. En av sjuksköterskans främsta uppgifter är att främja hälsa och förebygga sjukdom samt att arbeta med promotion och prevention ur ett personcentrerat synsätt. Därmed utgör arbetet med att förebygga övervikt och stärka patientens egna resurser en viktig del i sjuksköterskans ansvarsområde.

    Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta med personer med övervikt inom LSS, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. För att svara på studiens syfte valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Elva intervjuer genomfördes och analyserades med innehållsanalys. I resultatet framkom att övervikt var ett vanligt förekommande fenomen hos personer med intellektuell funktionsnedsättning, som sjuksköterskor blev utmanade att hantera. Fyra övergripande kategorier med underkategorier växte fram i analysen: Hälsofrämjande arbete, Organisatoriska förutsättningar och hinder, Attityd och inställning och Särskilda utmaningar. Vidare framkom att sjuksköterskans roll inom LSS var mångfacetterad och svår att avgränsa gentemot andras yrkesgruppers ansvar. En avsaknad av riktlinjer för hur sjuksköterskan skulle arbeta med och mot övervikt påvisades, men det fanns även upplevelser av att personer inom LSS var en bortglömd och åsidosatt i kommunens hemsjukvård. Enligt de grundläggande lagarna ska vården vara jämlik och god. Om jämlik vård ur folkhälsoperspektiv kunde erbjudas var tveksamt då intervjupersonerna inte fick möjlighet att arbeta med övervikt i rätt bemärkelse.

    Slutsatser som drogs var att det idag inte finns något fastställt sätt att arbeta med övervikt hos personer inom kommunal LSS-verksamhet. Kommunal hälso- och sjukvård och kommunal funktionshinderverksamhet regleras av olika lagar. Idag står dessa kommunala verksamheter långt ifrån varandra, vilket innebär att lagarna krockar istället för att broar byggs mellan dem. En utveckling av samarbete är nödvändig för att arbetet med övervikt inom patientgruppen ska fungera.

  • 135.
    Appring, Sofi
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ljung, Isabelle
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Endometrios: En litteraturstudie om kvinnors upplevelser av bemötandet av sjukvårdspersonal2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige lever mellan fem och 15% av alla kvinnor i barnafödande ålder med endometrios. Endometrios är en gynekologisk sjukdom som innebär att livmoderslemhinna växer utanför livmodern och kan spridas till andra delar av kroppen, till exempel äggstockar och bukhinna. De vanligaste symptomen är smärta och blödningsrubbningar men flera andra symptom förekommer. Endometrios är även kopplat till infertilitet. På grund av okunskap kring sjukdomen är det många kvinnor som får leva utan behandling i flera år innan en diagnos kan ställas. Flera studier tyder på att kvinnor är missnöjda med bemötandet av sjukvårdspersonal.

    Syftet med studien är därför att undersöka hur kvinnor med endometrios upplever bemötandet av sjukvårdpersonal. Genom en litteraturstudie har sex vetenskapliga artiklar granskats som belyser kvinnors upplevelser. Resultatet av denna studie visar att en del kvinnor bemöts med respekt och empati av sjukvården. De träffar en läkare som lyssnar på dem och förstår deras behov. Men det visar framför allt att kvinnor upplever en stor brist på empati och kunskap. Ingen tar deras besvär på allvar och det tar lång tid innan de träffar en läkare som kan ställa rätt diagnos. Det medför att de känner sig utsatta, ensamma och tappar tron på hälso- och sjukvården. Det behövs mer kunskap om endometrios bland vårdpersonal. Mer kunskap skulle innebära en större förståelse för hur dessa kvinnor mår och vilken hjälp de behöver.

  • 136.
    Arampampasli, Ioanna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gunnarsson, Malin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Faktorer som har samband med att mödrar slutar att helamma: En systematisk litteraturöversikt2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Enligt WHO:s rekommendation bör mödrar helamma sitt barn upp till sex månaders ålder. De senaste decennierna har dock amningsfrekvensen minskat i Sverige trots de positiva hälsoeffekterna. Litteraturöversiktens syfte är att identifiera faktorer som har samband med att mödrar slutar att helamma sitt barn före sex månaders ålder. Metod: En systematisk litteraturöversikt med deskriptiv ansats har genomförts där åtta kvantitativa studier och en kvalitativ studie har inkluderats.

    Resultat: Resultatet tydde på ett samband mellan ett flertal faktorer som gjorde att mödrar slutade att helamma sitt barn före sex månader ålder. Fynden presenteras i tre huvudkategorier och nio underkategorier. ”Faktorer hos modernmed underkategorierna: Moderns ålder och socioekonomiska situation, Hälsoaspekter hos modern, Moderns attityder till och tidigare erfarenheter av amning och Moderns upplevelse av otillräcklig mjölkproduktion. ”Barnets anknytning till modern och användandet av napp” med underkategorierna: Betydelsen av närhet och Användning av napp. ”Betydelsen av amningshandledning och ett gott stöd” med underkategorierna: Amningshandledning för en lyckad amning, Tidigt stöd och uppföljning från sjukvården samt Stöd från familjemedlemmar.

    Slutsatser och kliniska implikationer: En vårdande relation är grunden till att kunna ge en god amningsvägledning. Det är viktigt att stärka moderns tilltro till sig själv och sin förmåga att amma. Samtidigt är det viktigt att uppmuntra till närhet mellan mor och barn för att främja anknytningen mellan dem. Partnern är betydelsefull och det är viktigt att hen känner delaktighet då hen är ett viktigt stöd för modern i hennes amning.

  • 137.
    Arefi, Milad
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Davani, Soroush
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Anhörigas upplevelser av att vårda en familjemedlem i livets slutskede i hemmet: En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Palliativ vård som bedrivs i hemmet har idag blivit allt vanligare i Sverige. Vård i hemmet, däribland avancerad vård, har ökat under senaste åren på grund av mindre vårdplatser på sjukhus, hospice och boenden. Vård i hemmet har orsakat att anhöriga blivit mer involverade i vården av en familjemedlem, vilket har inneburit en ny roll med ett stort ansvar. Att vara anhörigvårdare kan skapa oro, stress, utmattning och begränsningar som leder till maktlöshet och förtvivlan. Alla dessa omständigheter ökar anhörigas lidande och påverkar deras livskvalitet.

    Syftet med den här studien är att belysa anhörigas upplevelser och erfarenheter av att vårda en familjemedlem i livets slutskede. En litteraturöversikt utfördes där både kvalitativa och kvantitativa artiklar användes. Sjutton artiklar granskades vilka gav oss fyra huvudkategorier och nio subkategorier. Resultatet visar att anhöriga upplever en förändrad tillvaro som påverkar deras vardag där de tar ett stort ansvar för sin familjemedlem. Att invänta döden och förhålla sig till en osäker framtid ger upphov till känslor av maktlöshet och förlusten av kontroll över situationen. Den nya rollen som anhörigvårdare kan kännas väldigt främmande och få anhöriga att känna sig otillräckliga, speciellt när de inte har tillgång till den stöd de behöver. Att bli bekräftad och sedd av omgivningen, inte minst från sjukvårdspersonalen, är en förutsättning för att anhöriga ska kunna klara av den tunga bördan  med  att  vårda  sin  familjemedlem.  Att  som  sjuksköterska  jobba  med  hela familjen  i  fokus  gynnar  alla  inblandade  parter  och  kan  genom  detta  skapa  goda relationer med både anhöriga och patient.

  • 138.
    Arekull, Eliza
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bergeld, Andreas
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Förförståelsen i Palliativ vård: Sjuksköterskans perspektiv2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Palliativa vårdens ändamål är att öka livskvalitén och stödja både patienten och dennes familj genom ett obotligt sjukdomsförlopp. Palliativa vårdens målgrupp är inte enbart de med en cancerdiagnos utan alla med en obotlig sjukdom. Förförståelsen kring begreppet palliativ är stor och kan innebära en risk för sämre vård för patienten. Studiens syfte har varit att beskriva förförståelsen i palliativ vård utifrån sjuksköterskans perspektiv. Metoden i studien är en litteraturöversikt som utgår från Fribergs litteraturöversiktsmetod (2017, ss. 141–148). En kvantitativ och nio kvalitativa artiklar analyserades.

    Resultatet av litteraturöversikten lyfter fram tre huvudteman följt av tre underteman. Huvudtemat kunskapsproblem tar upp riskerna när sjuksköterskans påverkas av sin förförståelse i kommunikation, utbildning och strategier. Huvudtemat vårdkonsekvenser belyser hur fördomar och förförståelse utifrån definitioner, möten och hinder i vården kan skapas. Huvudtemat lidande tar upp det lidande som förförståelsen kan leda till utifrån sjuksköterskans självbild, sjuksköterskans/patientens delaktighet och skapandet av patientrelationer. Förförståelse leder till att patientrelationen påverkas och innebär ett ökat lidande för patienten. Sjuksköterskans förförståelse kan skapa vård som inte tillför något till patientens egentliga behov. Den palliativa vården innebär utmaningar för sjuksköterskan. I den palliativa vården har författarna identifierat brister i förförståelsen hos sjuksköterskor i framför allt hur kommunikation och information framförs till patienten. En kontinuerlig vård med självreflektioner utifrån evidensbaserade utbildningar är en grundförutsättning för en mer fördomsfri palliativ vård.

  • 139.
    Aring, Camilla
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ljungbäck, Nikolina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Den endometriosdrabbade kvinnans upplevelse av det vårdande mötet: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ungefär en tiondel av världens kvinnliga befolkning drabbas av den kroniska sjukdomen endometrios. Endometrios kantas av kronisk smärta och med en lång väg till diagnos samt felaktigt information och behandling i relation till sjukdomen. Det florerar en låg kunskap kring sjukdomen och det kan leda till att kvinnans upplevda problematik påstås vara psykiskt betingad. Vidare kan den låga kunskapen yttra sig i brist på omvårdnad, stöd och information till den endometriosdrabbade kvinnan. För att det vårdande mötet ska bli vårdande, behöver kvinnan bli respekterad och bekräftad i sin situation.

    Syftet med studien är beskriva den endometriosdrabbade kvinnans upplevelse av det vårdande mötet. För att beskriva kvinnans upplevelse utformades en litteraturstudie enligt Axelssons (2012, ss. 203-220.) metod, där studien baserades på 9 vetenskapliga artiklar. Genom analys av de 9 artiklarna, utformades tre teman: att inte bli tagen på allvar, okunskap bland vårdpersonal och behov av att ta egen kontroll. Resultatet diskuteras ur vårdvetenskapliga begrepp som vårdlidande, vårdande möte och den vårdande relationen. Diskussion förs även kring hållbar utveckling och nationella riktlinjer knutna till endometriosvård. I det vårdande mötet ställs den endometriosdrabbade kvinnan inför en problematisk situation. Mötet kantas av en okunskap från vårdpersonalens sida och där kvinnans upplevelse inte tas på allvar. Sammantaget leder de här faktorerna till att kvinnan behöver ta egen kontroll över sin situation.

  • 140.
    Arkkukangas, M
    et al.
    Mälardalens högskola.
    Sundler J, Annelie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Söderlund, A
    Mälardalens Högskola.
    Eriksson, S
    Umeå University.
    Johansson, A-C
    Mälardalens högskola.
    Older persons’ experiences of home-based exercise with behaviour change support2017Ingår i: Physiotherapy Theory and Practice, ISSN 0959-3985, E-ISSN 1532-5040, Vol. 33, nr 12, s. 905-913Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: It is a challenge to promote exercise among older persons. Knowledge is needed regarding the maintenance of exercise aiming at preventing falls and promoting health and well-being in older persons.

    Purpose: This descriptive study used a qualitative inductive approach to describe older persons’ experiences of a fall-preventive, home-based exercise program with support for behavioral change. Methods: Semi-structured interviews were conducted with 12 elderly persons aged 75 years or older, and a qualitative content analysis was performed.

    Results: Four categories emerged: facilitators of performing exercise in everyday life, the importance of support, perceived gains from exercise, and the existential aspects of exercise.

    Conclusion: With support from physiotherapists (PTs), home-based exercise can be adapted to individual circumstances in a meaningful way. Including exercises in everyday life and daily routines could support the experience of being stronger, result in better physical functioning, and give hope for an extended active life in old age. 

  • 141. Arman, Maria
    et al.
    Dahlberg, Karin
    Ekebergh, Margaretha
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Teoretiska grunder för vårdande2015Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 142.
    Arman, Rebecka
    et al.
    School of Business, Economics and Law, University of Gothenburg.
    Dellve, Lotta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Wikström, Ewa
    Törnström, Linda
    What health care managers do: applying Mintzberg's structured observation method2009Ingår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 17, nr 6, s. 718-729Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim The aim of the present study was to explore and describe what characterizes first- and second-line health care managers' use of time. Background Many Swedish health care managers experience difficulties managing their time. Methods Structured and unstructured observations were used. Ten first- and second-line managers in different health care settings were studied in detail from 3.5 and 4 days each. Duration and frequency of different types of work activities were analysed. Results The individual variation was considerable. The managers' days consisted to a large degree of short activities (<9 minutes). On average, nearly half of the managers' time was spent in meetings. Most of the managers' time was spent with subordinates and <1% was spent alone with their superiors. Sixteen per cent of their time was spent on administration and only a small fraction on explicit strategic work. Conclusions The individual variations in time use patterns suggest the possibility of interventions to support changes in time use patterns. Implications for nursing management A reliable description of what managers do paves the way for analyses of what they should do to be effective.

  • 143. Arman, Rebecka
    et al.
    Wikström, Ewa
    Dellve, Lotta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Structuration in Managerial Communication Processes2012Ingår i: Offentlig Förvaltning. Scandinavian Journal of Public Administration, ISSN 2000-8058, E-ISSN 2001-3310, Vol. 16, nr 2, s. 143-163Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to describe and analyse observed managerial communication. The research questions concerned: What characterizes managerial communication practices and the organizational consequences? We make use of structuration theory and view communication as a social interaction process in which temporary structures are negotiated. Ten first- and second-line managers were shadowed. The managers used a combination of structuration of caring, interdependency and accountability typical of health care organizations. The communication practices were related to how new norms of reputation management were institutionalized through structuration. The types of structuration were sometimes contradictory and productive communication was rare or non-existent. The managerial communication practices had consequences for the power and domination and for which issues were signified as part of the agenda. The conclusions can be generalizable to other professional organizations.

  • 144.
    Arnesson, Maria
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lundell, Johanna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    En vilja att kunna möta och vårda men att inte alltid ha förutsättningar: Skolsköterskors erfarenheter av att möta barn som närstående2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När en förälder drabbas av allvarlig fysisk sjukdom eller skada kan det få en påverkan på en hel familj. Det som vanligen är ett barns trygghet kan istället påverka barnets hälsa och välbefinnande negativt. Studier visar att barn kan utveckla både emotionella problem och beteendeproblem när en förälder blir allvarligt sjuk eller skadad. Skolsköterskor har som uppgift att hjälpa barn genom att vara uppmärksam på förhållanden i deras omgivning som kan leda till ökad risk för ohälsa. Det saknas forskning om skolsköterskors erfarenhet av att möta barn som har allvarligt fysiskt sjuk eller skadad förälder. Syftet med denna uppsats är därför att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att möta barn som har en förälder med allvarlig fysisk sjukdom eller skada. Kvalitativ design med induktiv ansats har använts. Inklusionskriterier var sjuksköterskor med specialistutbildning inom elevhälsa. Åtta skolsköterskor har intervjuats, alla hade erfarenhet av att möta barn till allvarligt fysiskt sjuk eller skadad förälder. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet. Detta resulterade i fem kategorier; att ha en helhetssyn, att få vetskap om barnen, att finnas för barnen, att stötta genom bearbetning samt att samverka. Vidare framkom elva underkategorier. Utifrån detta resultat har två huvudfynd framkommit; att få vetskap är en förutsättning och vad skolsköterskan kan göra för barnen. Det framkom att skolsköterskor inte alltid får vetskap om barn som har en allvarligt fysiskt sjuk eller skadad förälder. Skolsköterskorna beskrev även att det framför allt är genom samtal med barnen som de kan ge sitt stöd. Resultatet visar på en vilja att hjälpa och vårda barnen men att förutsättningar inte alltid finns.

  • 145.
    Arnljung, Felicia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lagerstedt, Johanna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Livet efter ett plötsligt hjärtstopp - patienters upplevelser: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje år drabbats cirka 10 000 personer av ett plötsligt hjärtstopp i Sverige och cirka 600 personer överlever. Det går inte att förutspå vem som kommer att drabbas av ett plötsligt hjärtstopp. Däremot visar statistik på att allt fler överlever ett hjärtstopp vilket betyder att sjuksköterskan får en betydande roll i det framtida vårdande av denna patientgrupp. Syftet var att studera patienters upplevelser av att ha drabbats av ett plötsligt hjärtstopp.

    Examensarbetet består utav fem kvalitativa samt fem kvantitativa artiklar och följer Fribergs metod för litteraturstudier. I resultatet framkom att upplevelser av en förändrad kropp var vanligt efter ett hjärtstopp. Förändringarna yttrade sig bland annat genom ångest, trötthet och minnesluckor. Det väcktes existentiella frågor hos deltagarna där meningen med livet blev mer framträdande efter att ha varit med om en nära döden upplevelse. Hjärtstoppet ledde till att det dagliga livet förändrades men vissa deltagare kunde uppskatta livet mer efter händelsen. Betydelsen av att tillhöra ett sammanhang var av stor vikt hos många deltagare. Det blev synligt att sjuksköterskan behövde arbeta utefter patientens perspektiv för att ge bekräftelse samt att i framtiden kunna tillämpa sin kunskap för att kunna ge bästa möjliga eftervård.

  • 146.
    Arnoldsson, Annika
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hallingsjö, Mikaela
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Följsamhet till medicinering vid kronisk sjukdom utifrån den äldre patientens perspektiv2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den äldre befolkningen ökar i världen och stigande ålder leder ofta till ohälsa såsom kroniska sjukdomar. Kronisk sjukdom innebär ofta nya rutiner i livet som livslång medicinering och återkommande besök i vården. För att kunna utvärdera om en behandling fungerar eller inte så är det viktigt att vara följsam i sin medicinering. Det visar sig att många patienter gör medvetna eller omedvetna avsteg i sin medicinering vid kronisk sjukdom, vilket anses vara ett globalt problem. Syftet med studien är att belysa följsamhet till medicinering vid kronisk sjukdom utifrån äldre patienter. Artiklar söktes i databaser med sökorden ´compliance´, ´medication compliance´, ´patient compliance´, ´elderly´ och ´chronic disease´. Denna sökning gav totalt 65 artiklar varav 9 av dem användes till studiens resultat. Artiklarna i den kvalitativa litteraturstudien handlar om eftergivenhet (eng. compliance) och efterlevnad (eng. adherence) och hur patientens följsamhet är i förhållande till medicinering.

    Analysen är gjord enligt Axelssons modell för litteraturstudie och resulterade till följande tre teman: ´Att anpassa kommunikationen efter patientens behov´, ´Relationens betydelse för den äldre patienten och dennes närstående´ samt ´ Vikten av kunskap i sin sjukdom och medicin´. Fynden som framkom visar att det finns flera aspekter som påverkar om en äldre patient är följsam i sin medicinering eller ej i samband med kronisk sjukdom. Det uppstår även en lärandeprocess vid en förändrad livssituation som inbegriper patienten, närstående och vårdpersonal vilka hamnar i en vårdande relation. För att åstadkomma bästa förutsättningar för en individanpassad vård med patientens följsamhet i fokus, behöver det avsättas tid i mötet mellan vårdpersonal och den äldre kroniskt sjuka patienten.

  • 147.
    Aronsson, Anna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hellstrand, Jenny
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskans bemötande inom palliativ vård: En litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bemötandet har en central roll inom den palliativa vården. För sjuksköterskan är det viktigt att ha kunskap om bemötandet och dess betydelse gentemot patienten som vårdas i livets slut. Målet med den palliativa vården är att vara lindrande samt att främja patienten och närståendes livskvalitet. Sjuksköterskan har en ledande roll inom teamet och ska ha förmåga att bemöta patienten efter det som denne är i behov av. Problemet är att om sjuksköterskan inte har tillräckligt med kunskap om bemötandet inom palliativ vård kan det leda till försämrad livskvalitet hos patienten och dennes anhöriga.

    Syftet är att studera betydelsefulla faktorer som sjuksköterskan bör beakta i bemötandet av palliativa patienter. Metoden är en litteraturstudie. Elva vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet och samtliga artiklar har kvalitetsgranskats. Resultatet sammanställdes och ur detta framkom tre huvudteman nämligen; En god relation, En god kommunikation och En god omvårdnad. Samtliga teman har tillhörande subteman. Subteman för En god relation är; Skapa förtroende och Skapa förtroende till närstående. En god kommunikation har; Våga kommunicera, Tillämpa verbal kommunikation och Vara öppen för icke-verbal kommunikation, som subteman. Subteman för En god omvårdnad är; Vårda utifrån en helhetssyn och Främja Hopp. Avslutningsvis diskuteras två faktorer ur resultatet som författarna ansåg vara viktiga att uppmärksamma och studera närmare.

  • 148.
    Aronsson, Anneli
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sigfridsson, Malin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patienters upplevelse av livsstilsförändringar vid prediabetes: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Prediabetes innebär en förhöjd glukosnivå och är ett förstadium till att utveckla typ 2- diabetes och är ett folkhälsoproblem inte bara i Sverige utan även i hela världen. Cirka 171 miljoner människor i världen hade diabetes år 2000 och siffran förutspås att vara 366 miljoner år 2030, resurser måste därför sättas in för att förhindra att fler insjuknar. Sjuksköterskans vårdande roll handlar bland annat om att arbeta förebyggande för att förhindra att sjukdomar uppstår. Syftet med detta examensarbete är att beskriva patienters upplevelse av att genomföra en förändring av levnadsvanor vid prediabetes.

    Examensarbetet är en litteraturstudie och baseras på åtta stycken kvalitativa och två stycken kvantitativa artiklar som granskats och systematiserats. Fyra huvudteman växte fram i analysprocessen: Faktorer som motiverar patienterna att sträva efter hälsa, Patientens hindrande omständigheter, Patientens behov av information och Stödet från hälso-och sjukvården. Patienterna beskrev vad som motiverade dem till att genomföra de livsstilsförändringar som behövdes för att uppnå en bättre hälsa, men även vilka förhindrande omständigheter de upplevde. För att kunna genomföra förändringar av levnadsvanor måste patienterna ha tillräckligt med information och kunskap om hur de ska gå tillväga, samt få individuellt anpassat stöd av hälso- och sjukvården. I diskussionen belyses vilka faktorer det är som gör att vissa patienter lyckas att bedriva egenvård med stöd av sjuksköterskan och vad de patienter som inte lyckas lika bra behöver för stöd. Sjuksköterskans vårdande roll lyfts fram och vikten av att patienten får rätt information och professionellt stöd för att lyckas att genomföra livsstilsförändringar för att få en hållbar utveckling av vården i framtiden.

  • 149. Aronsson, Kenneth
    et al.
    Björkdahl, Ida
    Wireklint Sundström, Birgitta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Prehospital emergency care for patients with suspected hip fractures after falling: older patients’ experiences2014Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 23, nr 21-22, s. 3115-3123Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims and objectives: The aim of this study was to describe and explain elderly patients’ lived experiences of prehospital emergency care in cases of suspected hip fractures after falling. Background: Hip fractures represent a major health problem for older people and are a common assignment for the Emergency Medical Services (EMS), but there is little information on how patients experience prehospital emergency care. Design: A reflective lifeworld approach based on phenomenological epistemology was used in an interview study within the context of healthcare science. Methods: Ten elderly patients were interviewed. These depth interviews were tape-recorded, transcribed verbatim and analysed for meanings. Results: The comprehensive understanding of the phenomenon is: ‘Happy to have been rescued, despite bad experiences as well as good’. The elderly patient is offered care in an open and friendly atmosphere concurrently with feeling anxiety about the treatment. Intervention with streamlined care and treatment can thus simultaneously be beneficial as well as doing harm. Patients experience confusion and the need to ask questions about what really happened in the ambulance. Bad experiences remain unexplained. This study is based on three themes with relevant sub-themes: efficiency, concerned encounters and suffering from care. Conclusions: Our study contribute to this field of discussion, showing that administering drugs which cause side effects in already fragile older people is compatible with neither evidence-based care nor evidenced-based medicine. The side effects of pain relief – however efficient that pain relief may be – are taken seriously. Relevance to clinical practice: Pain relief in the EMS should be individualised. Responsibility for patients’ safety regarding pain relief is emphasised. This development should focus on care that is already good and gradually eradicate compassionless care. Keywords: caring science, hip fracture, lived experiences, phenomenology, emergency medical services, ambulance, care pathway, prehospital emergency nurse

  • 150.
    Aronsson, Monica
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Eriksson, Ulrika
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Anestesisjuksköterskans upplevelse av att söva barn2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att genomgå anestesi och operation kan vara skrämmande för många barn då de utsätts för något okänt, oförutsägbart och de känner att de tappar kontrollen. Oroliga barn utgör en utmaning för anestesisjuksköterskan då det innebär att barnen samarbetar i mindre grad. Anestesisjuksköterskan har kort om tid vid mötet med ett barn innan operation för att skapa en god kontakt och få barnet att samarbeta. Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelse av att söva barn. Metoden som valdes var öppna intervjuer, åtta anestesisjuksköterskor intervjuades på ett sjukhus i västra Sverige. Intervjuernas innehåll analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Det som är utmärkande för studiens resultat bygger på förberedelse som skapar kontroll för oförutsedda händelser, och förmågan hos anestesisjuksköterskan att anpassa sig efter barnets individuella behov.

    I resultatet framkom två huvudteman. Det första huvudtemat handlar om ”Skapa de bästa förutsättningar utifrån den omgivande miljön” och innefattade kategorierna ”Handlingsberedskap”, ”Närvaron av föräldrar”. Det andra huvudtemat handlade om ”Skapa de bästa förutsättningarna i mötet med barnet” och innefattade kategorierna ”Etablera kontakt med barnet” och ”Respektera barnet”. Kategoriernas innehåll presenterades i tillhörande underkategorier. Slutsatsen i studien blev den för att kunna hantera ett barns oro är erfarenhet och förmågan att läsa av ett barn viktigt för anestesisjuksköterskan. Att ha handlingsberedskap, vara följsam och att kunna anpassa sig efter barnets individuella behov är några egenskaper som en anestesisjuksköterska bör besitta, vilket stämmer med den tidigare forskningen. När anestesisjuksköterskan etablerar en god kontakt med barnet blir det en trygghet för dem båda vid induktionen.

1234567 101 - 150 av 1855
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-cite-them-right
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf