Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 101 - 150 av 3939
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Alnäs, Lillian
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lehmann, Camilla
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kartläggning av praxis vid förskrivning av hjälpmedel vid urininkontinens: En jämförande studie mellan primärvård och hemsjukvård i Västra Götalandsregionen - Enkätstudie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Urininkontinens påverkar människors livskvalitet negativt, människor lider i det tysta vilket medför att det är ett dolt folkhälsoproblem som kostar samhället många miljarder kronor årligen. Enligt Socialstyrelsen (SOSFS 2008:1, 9§) bör patienter med urininkontinens individuellt utredas, bedömas och följas upp för att möjliggöra en god vård. Rätt diagnos ska kunna påvisas genom individuell utredning där kartläggning av besvär möjliggör behandling. Förskrivare av hjälpmedel vid urininkontinens har till uppgift att påbörja utredning och vid behov kontakta läkare och uroterapeut samt utvärdera om de förskrivna artiklarna fungerar optimalt. Ansvar åligger verksamhetschefer att rätt kompetens finns på en arbetsplats och att fortbildning erbjuds men även att praxis vid förskrivning av hjälpmedel följs via de aktuella riktlinjer, handlingsplaner och vårdprogram som råder inom regionen. Inkontinensombud ska informera medarbetarna om gällande rutiner kring omvårdnad, behandling och bistå med kunskap.

    Syftet med studien är att kartlägga praxis vid förskrivning av urininkontinenshjälpmedel och om det skiljer sig åt i primärvård respektive hemsjukvård. Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie med induktiv ansats där pappersenkät användes som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att praxis avviker från de instruktioner som Socialstyrelsen och NIKOLA (Nätverk Inkontinens Kommuner Landsting) ger. Det finns kunskapsluckor om individuell utprovning i både primärvård och hemsjukvård, dock till viss fördel för primärvården. Slutsatsen är att riktlinjerna som Socialstyrelsen föreslagit inte följs och de blanketter som finns används inte i tillräckligt hög grad. Inkontinensombud saknas och det råder en osäkerhet om vad ett ombud är. Det finns stora vinster med att organisationerna ser över gängse rutiner beträffande riktlinjer kring urininkontinens utifrån hållbar utveckling. Författarna anser att ett förbättringsarbete inom primärvård (PV) och hemsjukvård (HSV) bör påbörjas eftersom problemen kommer att tillta när befolkningen ökar och samtidigt blir äldre.

  • 102.
    Aloui, Sarah
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Afshar, Tina Toba
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet är att belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa i somatisk vård. För att kunna fördjupa och sammanställa tidigare forskningar om ämnet är det en fördel att göra en litteraturstudie. I arbetet ingår 14 artiklar, kvalitativa och kvantitativa. Resultatet visar att sjuksköterskor som arbetar i somatisk vård negativa upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa. Sjuksköterskorna kände en ständig känsla av obehag och rädsla som grundas på otillräcklig kunskap. På grund av bristfällig sjukhusledning känner sjuksköterskorna att de inte får stöd när de önskar få mer kunskap om ohälsan. Sjuksköterskor med mer yrkeserfarenhet eller vid samarbete med specialistpsykiatrin har en mer positiv inställning. Sjuksköterskor som arbetar i somatisk vård har oftast andra medicinska prioriteringar vilket får dem att känna ångest över att inte kunna ge god vård. Patienternas psykiska ohälsa blir då bortprioriterad och obehandlad vilket skapar ett lidande. Alla patienter skall vårdas utefter deras individuella behov, men kunskapsbristen upplevs vara ett stort hinder.

  • 103.
    Alriksson, Joakim
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Carstensen, Anci
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    En KUPP på SÄS: Kvalitet ur patientens perspektiv på Anestesikliniken, Södra2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vården ska fortlöpande utvecklas, utvärderas och kvalitetssäkras enligt lagar och förordningar. Nyligen infördes i lag ett ökat patientinflytande. Patientens delaktighet i vården ses som ett medel för att öka patienttillfredställelsen och därmed vårdkvaliteten. Viktiga områden i upplevelsen av god vårdkvalitet är en god vårdrelation med ett gott bemötande, kommunikation, information och delaktighet. Anestesikliniken SÄS, Borås, önskade utvärdera vården på centraloperation utifrån ovanstående områden. Syftet var att undersöka vårdkvalitet ur patientens perspektiv samt identifiera eventuella områden i behov av kvalitetsförbättring. En kvantitativ enkätundersökning gjordes där KUPP, Kvalitet ur Patientens Perspektiv, användes som metod. Resultatet visade att vården överlag upplevs som god, bemötandet var det område som fick högst betyg av patienterna. Endast sju frågor av trettio identifierades ha brister i behov av att uppmärksammas. Dessa frågor handlade alla om delaktighet och information. En statistisk jämförelse genomfördes utifrån dessa sju frågor och hur dessa brister förhöll sig gentemot kön, ålder samt oro/rädsla. Skillnader påträffades i två urvalsgrupper; oroliga/rädda patienter upplevde signifikant mindre delaktighet i vården, så även kvinnor. Signifikanta skillnader uppvisade även gruppen med oro/rädsla; varannan kvinna kände oro/rädsla inför operation mot var tredje man. Resultatet antyder att det finns en förbättringspotential vad avser patienternas oro och delaktighet i vården där kommunikation och information utgör viktiga inslag. Personalens goda bemötande bör värnas om, det utgör en väsentlig och viktig del för patienterna inför och vid en operation. Att frigöra mer tid till det preoperativa mötet bör öka det individbaserade omhändertagandet. Skapas även ökad kontinuitet i vårdandet torde detta ge större förutsättningar för anestesisjuksköterskan att se, bemöta och tillgodose patienternas behov.

  • 104.
    Alsabbagh, Shayma
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Davletmirzaeva, Amina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskans upplevelse av omvårdnad för patient med Elektrokonvulsiv terapi2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ECT-behandling är en effektiv och snabb antidepressiv behandling i jämförelse med läkemedel. Behandlingen ger mindre biverkningar och minnespåverkan som oftast är kort och övergående. Under senaste åren har antalet ECT-behandlingar ökat på grund av ökad psykisk ohälsa vilket ökar behov av behandlingsinsatser. Specifik omvårdnad vid ECT-behandling är viktigt, då det påverkar och främjar välbefinnandet hos patienten. Socialstyrelsen ställer nu ett högre krav på en utveckling av kliniska riktlinjer för praxis i omvårdnad vid ECT-behandling. Sjuksköterskor har ansvar för att omvårdnad som ges är evidensbaserad.

    Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av omvårdnad för patient med ECT-behandling. I studien användes en kvalitativ metod med induktiv ansats, med intervjuer som datainsamlingsmetod (n=9) Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterar, via sex kategorier, sjuksköterskans upplevelse av omvårdnad för patient med ECT-behandling: att se patientens behov; att göra oreflekterad omvårdnad; att känna sig otillräcklig; att sakna utbildning om omvårdnad vid ECT; att göra tidskrävande administration och att konsultera ECT-teamet. Studien visar tydligt att sjuksköterskan har bristande kunskap om specifik omvårdnad vid ECT-behandling utan riktlinjer. Sjuksköterskan upplevde svårigheter att hitta rätt information på grund av tidsbrist och annat administrativt arbete kan det leda till en känsla av otillräcklighet.

  • 105.
    Alsabbagh, Shayma
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Dovletmirzoeva, Inna
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Kvinnors upplevelser av nedstämdhet: En narrativ studie om upplevelser av att leva med en psykisk ohälsa i form av depression och nedstämdhet2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Depression är en vanlig psykisk sjukdom som karakteriseras av nedstämdhet, förlust av intresse, skuldkänslor, störd sömn, låg energi och dålig koncentration. Dessa problem kan bli kroniska eller återkommande och försämrar individens förmåga att klara det dagliga livet. Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med psykisk ohälsa i form av depression och nedstämdhet. I det här arbetet valdes en kvalitativ ansats och narrativ analys eftersom den belyser upplevelser då människor själva beskriver sina erfarenheter av sin sjukdom. Genom denna analys kan kunskap om kvinnors upplevelser av att leva med psykisk ohälsa i form av depression och nedstämdhet ökas. Uppsatsen bygger på en kvalitativ analys av tre biografier, där kvinnor beskriver egna upplevelser av att leva med en psykisk ohälsa i form av nedstämdhet. I resultaten under forskningsfrågan om kvinnors upplevelser av nedstämdhet framkom upplevelser av ensamhet och relationsförluster, hopplöshet och frustation, orkeslöshet och trötthet, ständigt ledsenhet, att inte klara sitt arbete samt obehag av beröring, att inte bli hörda och sedda, och att ha hopp i möte med människor. Det är betydelsefullt och viktigt att sjuksköterskan möter och vårdar dessa patienter med en caritativ hållning - vårdandet i tro, hopp och kärlek för att lindra det lidandet en depression för med sig. Därför bör sjuksköterskor öka sin kunskap och förståelse genom att ta del av kvinnors upplevelser av att leva med depression och nedstämdhet.

  • 106.
    Alsbäck, Patrik
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Bergén, Thomas
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Ambulanspersonals erfarenheter av hot och våld2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hot och våld inom ambulanssjukvård är ett arbetsmiljöproblem såväl nationellt som internationellt. Ambulanssjukvården är den första länken i vårdkedjan och ställs inför många olika utmaningar varav hot och våld kanske är den största av dem alla då personalen som är där för att hjälpa istället är den som behöver hjälp. Forskningen inom området är begränsad och uteslutande kvantitativ vilket är ett problem då fenomenet är en högst subjektiv upplevelse. Syftet med studien var att beskriva ambulanspersonalens erfarenheter av hot och våld inom ambulanssjukvården. Metoden var empirisk med kvalitativ ansats och datainsamlingen bestod av intervjuer. Resultatet visar att hot och våld inom ambulanssjukvården har stor påverkan på personalen såväl psykiskt som fysiskt. Fenomenet är ofta oförutsägbart och därför svårt att skydda sig mot men med hjälp av kroppsspråk och planering är det möjligt att förebygga hot och våld. Sociala problem samt den egna utrustningen och attityden upplevs som möjliga orsaker till att personalen utsätts för övergrepp. Den publicerade forskningen inom ambulanssjukvård har aldrig tidigare undersökt hur individerna bakom siffrorna i statistiken upplever hur det är att utsättas för hot och våld i yrket. Att ta del av ambulanspersonalens erfarenheter av fenomenet är således ny kunskap som belyser problematiken ur ett annat perspektiv vilket kan bidra till att medvetenheten om hot och våld ökar hos både personal, arbetsgivare samt högskolor och universitet.

  • 107.
    Alsholm, Linda
    et al.
    Department of Clinical Neuroscience, Institute of Neuroscience and Physiology, The Sahlgrenska Academy at the University of Gothenburg.
    Axelsson, Christer
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Andersson Hagiwara, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Niva, My
    Department of Ambulance Care, Jönköping County Hospital.
    Claesson, Lisa
    Department of Ambulance Care, Halland County Hospital.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Magnusson, Carl
    Department of Molecular and Clinical Medicine, University of Gothenburg and Sahlgrenska University Hospital.
    Rosengren, Lars
    Department of Clinical Neuroscience, Institute of Neuroscience and Physiology, The Sahlgrenska Academy at the University of Gothenburg.
    Jood, Katarina
    Department of Clinical Neuroscience, Institute of Neuroscience and Physiology, The Sahlgrenska Academy at the University of Gothenburg.
    Interrupted transport by the emergency medical service in stroke/transitory ischemic attack: A consequence of changed treatment routines in prehospital emergency care.2019Ingår i: Brain and Behavior, ISSN 2162-3279, E-ISSN 2162-3279, artikel-id e01266Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: The discovery that not all patients who call for the emergency medical service (EMS) require transport to hospital has changed the structure of prehospital emergency care. Today, the EMS clinician at the scene already distinguishes patients with a time-critical condition such as stroke/transitory ischemic attack (TIA) from patients without. This highlights the importance of the early identification of stroke/TIA.

    AIM: To describe patients with a final diagnosis of stroke/TIA whose transport to hospital was interrupted either due to a lack of suspicion of the disease by the EMS crew or due to refusal by the patient or a relative/friend.

    METHODS: Data were obtained from a register in Gothenburg, covering patients hospitalised due to a final diagnosis of stroke/TIA. The inclusion criterion was that patients were assessed by the EMS but were not directly transported to hospital by the EMS.

    RESULTS: Among all the patients who were assessed by the EMS nurse and subsequently diagnosed with stroke or TIA in 2015, the transport of 34 of 1,310 patients (2.6%) was interrupted. Twenty-five of these patients, of whom 20 had a stroke and five had a TIA, are described in terms of initial symptoms and outcome. The majority had residual symptoms at discharge from hospital. Initial symptoms were vertigo/disturbed balance in 11 of 25 cases. Another three had symptoms perceived as a change in personality and three had a headache.

    CONCLUSION: From this pilot study, we hypothesise that a fraction of patients with stroke/TIA who call for the EMS have their direct transport to hospital interrupted due to a lack of suspicion of the disease by the EMS nurse at the scene. These patients appear to have more vague symptoms including vertigo and disturbed balance. Instruments to identify these patients at the scene are warranted.

  • 108.
    Alvarado, Nathalie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Poschèn, Pernilla
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hinder och förutsättningar som intensivvårdssjuksköterskor upplever i vården av potentiella organdonatorer: En kvalitativ intervjustudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Intensivvårdssjuksköterskor har en viktig uppgift i att identifiera potentiella organdonatorer. Endast 200-270 personer per år i Sverige är potentiella organdonatorer och det är därför viktigt att alla dessa identifieras. Tidigare har endast de människor som avlidit i totalhjärninfarkt och som vårdats på en intensivvårdsavdelning i respirator varit möjliga organdonatorer. Nu pågår ett projekt på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting i syfte att öka organdonationer. Det handlar om donation efter cirkulationsdöd (DCD). Det är viktigt att intensivvårdssjuksköterskor känner sig väl förtrogna med döden till följd av total hjärninfarkt och känner sig trygga i sin yrkesroll vid vården av potentiella organdonatorer. Forskning visar att sjuksköterskor och läkare kan uppleva det obekvämt att ta upp frågan om donation med närstående. Författarna önskade ta reda på vilka faktorer som kan främja arbetet för intensivvårdssjuksköterskor kring donationsprocessen.

    Syftet med examensarbetet var att belysa hinder och förutsättningar som intensivvårdssjuksköterskor upplever i vården av potentiella organdonatorer. En kvalitativ ansats valdes. Datainsamlingen bestod av sex semistrukturerade intervjuer med intensivvårdssjuksköterskor på tre olika intensivvårdsavdelningar. Data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fyra olika kategorier. Kategorierna var Synen på donation, Donationsprocessen – en utmaning för intensivvårdssjuksköterskan, Kommunikationen med närstående samt Organisatoriska förutsättningar. Sjuksköterskors kommunikation med närstående upplevdes som ett hinder innan läkaren hade haft samtal med dem. För att underlätta detta bör närstående få information i ett tidigt skede. Intensivvårdssjuksköterskor  önskar  mer  utbildning  om  donationsprocessen  och  det svåra samtalet med närstående.

  • 109.
    Alvenby, Camilla
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Grönberg, Jens
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    The experiences of midwives from a transcultural caring perspective in Nuwakot, Nepal2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study is a minor field study and is sponsored by Swedish Development Cooperation Agency. Nepal is one of the poorest countries in the world and struggles with continuing reducing the national maternity mortality rate in order to satisfy WHO millennium targets. In order to improve the maternal care in Nepal an understanding of midwives experiences is needed. This study aims to explore midwives experiences from working in the Nuwakot region in Nepal from a transcultural caring perspective. The study uses a qualitative methodological approach. Unstructured interviews were performed during April 2015 at health posts in remote mountain villages in the region of Nuwakot, Nepal. Seven midwives, two men and five women were involved. By analyzing the interviews with a qualitative content analysis several categories emerged.

    The result shows that midwives working in a rural area of Nepal today experience several challenges in their work based on cultural influences; challenging family hierarchy, dangerous home deliveries, villagers lack of education, patients arriving too late, patients distrust in medicine and lack of resources but happy to help. The conclusion is that in order for Nepal to keep improve their maternal care, midwives needs to develop an understanding of the patient and the family’s cultural beliefs. The result can be used to reflect on how the patient's cultural beliefs can affect the midwives when performing their work in a rural area of Nepal. It can also be used to develop the midwifery education in Nepal by improving midwives’ meeting with patients and their families with cultural needs.

  • 110.
    Alvhede, Frida
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ascher, Hannah
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter vid undersökning av smärta hos papperslösa och asylsökande patienter: En intervjustudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    De senaste åren har det skett en ökning av asylsökande personer i Sverige och med det går det att anta att många av dem har stannat i landet trots avslag på sin asylansökan. Papperslösa och asylsökande kan ha en livssituation som exempelvis består av en traumatisk bakgrund och oviss framtid. Den osäkra livssituationen kan orsaka symtom som exempelvis smärta och för att sjuksköterskan ska förstå smärtans uppkomst bör hänsyn visas till livssituationen. Syftet med examensarbetet är att beskriva sjuksköterskors   upplevelser   och   erfarenheter   vid   undersökning   av   smärta   hos papperslösa och asylsökande patienter. Det råder brist på forskning inom området så för att få fram ett resultat, relaterat till syftet, används en empirisk kvalitativ metod med halvstrukturerade frågor.

    Resultatet i examensarbetet består av fyra huvudkategorier: Vad sjuksköterskan uppmärksammar hos asylsökande och papperslösa patienter som har smärta, Hinder som kan uppstå vid undersökning av papperslösa och asylsökande patienter, Vad underlättar undersökningen av smärta hos asylsökande och papperslösa patienter och Sjuksköterskans  förhållningssätt.  Kategorierna utmynnar  i sex  underkategorier. Resultatet visar utifrån sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter att undersökningen av smärta hos papperslösa och asylsökande patienter kan skilja sig åt gentemot övriga patienter. Språkbarriärer vid undersökningen kan resultera i att särskilda hjälpmedel och tolk kan behövas. Sjuksköterskan påverkar hur undersökningen utformas beroende på vilken kunskap hen besitter om patientgruppernas kultur samt om hen har förståelse för deras livssituation. Papperslösa och asylsökande patienters livssituation kan påverka hur de upplever smärtan och det framhålls främst att kultur, men även livssituationen påverkar hur patientgrupperna uttrycker smärta. Diskussionen fördjupar hur sjuksköterskan hanterar språkbarriärer vid smärtundersökning och olika förhållningssätt till patientens smärtuttryck.

  • 111.
    Alwén, Erzsébet
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Wessman, Carin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kommunernas rekryteringsprocess: HR i praktiken2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Rekryteringsprocessens utformning och utövande är helt avgörande för att verksamheten ska kunna fortsätta att utvecklas samt nå uppsatta mål och visioner. Hur arbetsgivare rekryterar på ett professionellt och tillförlitligt sätt kräver kompetens. Organisationer idag har i regel en egen personalavdelning som inriktar sig på att rekrytera nya medarbetare. Många organisationer som anställer personer i betydande positioner använder sig av externa rekryteringsföretag. Rekrytering är en omfattande och kostnadskrävande process, men att göra rekryteringsprocessen rätt från början kan bli förhållandevis billigare än en felrekrytering. Rätt person på rätt plats kräver planering och framförhållning för att den tilltänkta ska kunna matcha in perfekt förtjänsten.

    Syftet är att beskriva rekryteringsprocessen inom kommunalt verksamhetsområde och i vilken utsträckning befintliga HRM processer upplevs som ett stöd i arbetet för enhetschefer inom rekrytering. Åtta intervjuer med informanter i ledande befattning inom den kommunala organisationens sociala sektor har genomförts. Studiens resultat visar på svårigheter i många delar under hela rekryteringsprocessen. Detta orsakas delvis av lagföreskrifter och delvis utav huruvida den rekryterande chefen anser sig behöva följa den utav strategisk Human Resource personal utarbetade rekryteringsprocessen.

    I vilken utsträckning cheferna tog hjälp av Human Resource avdelningen eller bemanningsenheten vid rekrytering varierade i omfattning bland deltagarna. Gemensamt för kommunerna var att det i samband med en chefsrekrytering lades ner mer resurser i form av tid och pengar på att det skulle bli rätt. Författarna fick en känsla av att rekryterande enhetschefer i större utsträckning kontaktade ansvarig Human Resource personal i samband med arbetsrättsliga processer och inte i lika stor utsträckning i samband med själva rekryteringsprocessen.

  • 112. Ambjörnsson, Joakim
    et al.
    Jonsson, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Strömsöe, Annelie
    Andersson, Henrik
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bång, Angela
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bremer, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Prehospital suspicion and identification of adult septic patients: Experiences of a screening tool2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: Sepsis is life threatening and requires urgent healthcare to reduce suffering and death. Therefore it is important that septic patients are identified early to enable treatment.

    Aim: To investigate to what extent EMS personnel identified patients with sepsis using the “BAS 90-30-90” model, and to describe assessments and medical procedures that were undertaken by the personnel.

    Methods: This was a retrospective study where 185 EMS medical records were reviewed. The inclusion was based on patients who were later diagnosed with sepsis in the hospital.

    Results: A physician assessed the patients in 74 of the EMS cases, which lead to exclusion of these records in regard to the EMS personnel’s ability to identify sepsis. The personnel documented suspicion of severe sepsis in eight (n=8) of the remaining 111 records (7.2%). The proportion of patients ˃65 years of age was 73% (n=135) of which 37% (n=50) were over 80 years old. Thirty-nine percent (39%, n=72) were females. The personnel documented blood pressure in 91% (n=168), respiratory rate in 76% (n=140), saturation in 100% (n=185), temperature in 76% (n=141), and heart rate in 94% (n=174) of the records. Systolic blood pressure <90 mmHg was documented in 14,2% (n=24), respiratory rate ˃30 in 36% (n=50), saturation <90 in 49%  (n=91), temperature >38°C in 37.6% (n=53), and heart rate ˃90 in 70% (n=121) of the records. Documented medical procedures and treatments were intravenous lines (70%, n=130), intravenous fluids (10%, n=19) and administration of oxygen (72%, n=133).

    Conclusion: The EMS personnel identified only a few septic patients with the help of the BAS 90-30-90 model when all three criteria would be met for severe sepsis. Either advanced age (>65 years), fever (>38°C) or tachypnea (˃20 breaths/min) appeared to increase the personnel’s suspicion of sepsis. Oxygen, but not intravenous fluids, was given in an adequate way.

  • 113. Ambjörnsson, Joakim
    et al.
    Jonsson, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Strömsöe, Annelie
    Andersson, Henrik
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bång, Angela
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bremer, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Prehospital suspicion and identification of adult septic patients:Experiences of a screening tool2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction:  Sepsis  is life threatening  and  requires  urgent healthcare  to reduce  suffering  and death. Therefore it is important that septic patients are identified early to enable treatment.

     

    Aim: To investigate to what extent EMS personnel identified patients with sepsis using the "BAS

    90-30-90"  model, and to describe assessments and medical procedures that were  undertaken by the personnel.

     

    Methods: This was a retrospective study where  185 EMS medical records were  reviewed. The inclusion was based on patients who were later diagnosed with sepsis in the hospital.

     

    Results: A physician assessed the patients  in 74 of the EMS cases, which lead to exclusion  of these  records  in  regard  to  the  EMS  personnel's  ability  to  identify  sepsis.  The  personnel documented  suspicion  of severe sepsis in eight (n=8) of the remaining 111 records (7.2%). The proportion  of patients  065 years  of age was 73% (n=135)  of which  37% (n=50) were over 80 years  old. Thirty-nine percent  (39%,  n=72)  were  females. The  personnel  documented blood pressure   in  91%  (n=168),  respiratory   rate  in  76%  (n=140),   saturation   in  100%  (n=185), temperature  in 76%  (n=141),  and  heart  rate  in  94%  (n=174)  of  the  records.  Systolic  blood pressure  <90 mmHg  was  documented  in 14,2%  (n=24),  respiratory  rate  030 in 36%  (n=50), saturation <90 in 49%   (n=91). temperature >38°C in 37.6% (n=53), and heart rate 090 in 70% (n=121) of the records. Documented medical procedures and treatments were intravenous  lines (70%, n=130), intravenous  fluids (10%, n=19) and administration  of oxygen (72%, n=133).

     

    Conclusion:  The EMS personnel identified  only a few septic patients  with the help of the BAS

    90-30-90  model when  all three criteria  would  be met for severe  sepsis. Either  advanced age (>65  years),   fever   (>38°C)   or  tachypnea (020  breaths/min)   appeared   to   increase  the personnel's suspicion  of sepsis. Oxygen, but not intravenous  fluids, was given in an adequate way.

  • 114. Amer-Wåhlin, I
    et al.
    Kjellmer, I
    Maršál, K
    Olofsson, P
    Rosén, Karl Gustaf
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Swedish randomized controlled trial of cardiotocography only versus cardiotocography plus ST analysis of fetal electrocardiogram revisited: analysis of data according to standard versus modified intention-to-treat principle.2011Ingår i: Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica, ISSN 0001-6349, E-ISSN 1600-0412, ISSN 0001-6349, Vol. 90, nr 9, s. 990-996Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To undertake a renewed analysis of data from the previously published Swedish randomized controlled trial on intrapartum fetal monitoring with cardiotocography (CTG-only) vs. CTG plus ST analysis of fetal electrocardiogram (CTG+ST), using current standards of intention-to-treat (ITT) analysis and to compare the results with those of the modified ITT (mITT) and per protocol analyses. METHODS: Renewed extraction of data from the original database including all cases randomized according to primary case allocation (n=5 049). MAIN OUTCOME MEASURE: Metabolic acidosis in umbilical artery at birth (pH <7.05, base deficit in extracellular fluid >12.0 mmol/l) including samples of umbilical vein blood or neonatal blood if umbilical artery blood was missing. RESULTS: The metabolic acidosis rates were 0.66% (17 of 2 565) and 1.33% (33 of 2 484) in the CTG+ST and CTG-only groups, respectively [relative risk (RR) 0.50; 95% confidence interval (CI) 0.28-0.88; p=0.019]. The original mITT gave RR 0.47, 95%CI 0.25-0.86 (p=0.015), mITT with correction for 10 previously misclassified cases RR 0.48, 95%CI 0.24-0.96 (p=0.038) and per protocol analysis RR 0.40, 95%CI 0.20-0.80 (p=0.009). The level of significance of the difference in metabolic acidosis rates between the two groups remained unchanged in all analyses. CONCLUSION: Re-analysis of data according to the ITT principle showed that regardless of the method of analysis, the Swedish randomized controlled trial maintained its ability to demonstrate a significant reduction in metabolic acidosis rate when using CTG+ST analysis for fetal surveillance in labor.

  • 115. Amer-Wåhlin, Isis
    et al.
    Kjellmer, Ingemar
    Marsal, Karel
    Olofsson, Per
    Rosén, Karl Gustaf
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Cardiotocography and ST analysis for intrapartum fetal monitoring2012Ingår i: Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica, ISSN 0001-6349, Vol. 91, nr 4, s. 519-Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Letter to the Editor

  • 116. Amer-Wåhlin, Isis
    et al.
    Rosén, KG
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    ST-Analysis of the Fetal ECG2013Ingår i: Antenatal and Intrapartum fetal surveillance, Universities Press , 2013, s. 220-236Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 117.
    Amini, Reza
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Kortangsakul, Viktoria
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Stressens påverkan på sjuksköterskan vid akutmottagning: Konsekvenser på omvårdnadsarbetet2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Människor söker idag vård på akutmottagningar för att de är sjuka och skadade. Dessa patienter är sårbara i den akuta situationen och kräver därför att få ett bra bemötande av akutmottagningens personal samt adekvat bedömning och behandling på kort tid. De flesta som söker till akutmottagningen är äldre patienter. Antalet äldre ökar kraftigt i framför allt Sverige men antalet platser på akutmottagningar och sjukhus minskar. Den ökande pressen är stressande för bland annat sjuksköterskan på akutmottagningen och det kan leda till ett försämrat vårdarbete och bemötande. Antalet klagomål om dåligt bemötande av personalen i akutmottagningar har ökat. Dåligt bemötande leder till att patienten känner sig kränkt och nedvärderad. Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans upplevelse av stress och dess påverkan på sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Examensarbetet är en litteraturstudie av både kvantitativa och kvalitativa studier. En sökning av litteratur som främst beskriver sjuksköterskans upplevelse av stress vid akutmottagning samt hur stress påverkar omvårdnadsarbetet. Studierna som använts är publicerade från år 2002 till om med år 2011. Det finns olika faktorer som skapar stress hos sjuksköterskor på akutmottagning. Stress är en bidragande orsak till ett dåligt patientbemötande som påverkar omvårdnaden och sjuksköterskan psykiskt och fysiskt. Genom att öka kunskapen om stress och dess påvkan inom akutsjukvård kan sjuksköterskor få mer hjälp att identifiera stressorer och genomföra förbättringsarbeten för att påverka stressorerna.

  • 118.
    Amiri, Fatemeh
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Amiri, Fahimeh
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    En litteraturstudie om vuxna patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 22015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Diabetes typ 2 är en endokrin sjukdom där insulinfrisättningen från pankreas betaceller är nedsatt, vilket leder till insulinresistens. Det är en tyst och smygande sjukdom som främst upptäcks när patienter har utvecklat komplikationer. De vanligaste komplikationerna är ögon, njure, fot och hjärt- och kärlsjukdomar. Ärftlighet, hög ålder, fysisk inaktivitet och fetma är vanliga orsaker till diabetes typ 2, vilket gör att livsstilsförändringar exempelvis ökad fysisk aktivitet, viktminskning och sunda matvanor är betydelsefullt vid behandlingen av sjukdomen. Aktuellt examensarbete syftar till att beskriva vuxna patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Det bygger på en litteraturstudie bestående av åtta kvalitativa artiklar.

    Resultatet består av följande huvudteman, en förändrad tillvaro, känna sig åsidosatt och känna sig hälsosam. Dessa huvudteman är uppbyggda av fem subteman så som ”kroppen spelar roll”, ”en inre kamp för livsstilsförändringar”, ”behov av information”, patientens möte med sjukvården”, ”bryta gamla vanor” och ”upplevelser av livsstilsförändringar”. Resultatet visar att drabbas av diabetes typ 2 innebär förändringar i patientens vardag, vilket ger känslan av en förändrad tillvaro. Det framkommer i resultatet att patienterna får ett otillfredsställande möte med hälso- och sjukvårdspersonal, vilket leder till att de känner sig åsidosatta. Därtill får patienterna en bristfällig information om diabetes typ 2, vilket innebär att de erhåller en ofullständig upplysning om livsstilsförändringar och komplikationer. Slutligen upplevde patienterna livsstilsförändringar som nödvändiga men svåra och energikrävande. Slutsatsen tydliggör patienternas behov av stöd, undervisning och vägledning, vilket är bra att sjuksköterskan blir medvetet om.

  • 119.
    Amloh, Anna
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Björk, Kristofer
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Ett handslag smittar inte HIV-positiva patienters upplevelser av mötet med sjukvårdspersonal2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Trots att det snart är tre årtionden sedan de första fallen av AIDS rapporterades är HIV fortfarande en sjukdom som ofta förknippas med omoraliskt och olämpligt beteende. Uppskattningsvis lever 33,4 miljoner människor idag med HIV världen över. Under 2009 beräknades det i Sverige finnas ca 5000 som bär på smittan. Det är inte ovanligt att dessa individer möts med fördomar och okunskap, både i det dagliga livet och i sjukvården. Syftet med denna studie är att beskriva HIV-positiva patienters upplevelser av mötet med sjukvårdspersonal. Det är en litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar analyserats utifrån Evans (2003) analysmodell. I studiens resultat utkristalliserades två huvudteman: vårdrelation och lidande. I huvudtemat vårdrelation fann författarna två subteman: att uppleva tillit och stöd och att uppleva sig sårbar. I det andra huvudtemat, lidande, framkom fyra subteman: att nekas vård, att uppleva sjukvårdpersonals brist på kunskap, att uppleva sig stigmatiserad samt att uppleva att sekretess bryts. Det är av stor vikt för sjuksköterskan att ta del av HIV-positiva patienters upplevelser av hur de blir bemötta i vården. Genom goda kunskaper om vilka beteenden som bidrar till ett gott respektive dåligt möte ökar sjuksköterskans förutsättningar för att upprätta en god vårdrelation och därmed minska patientens lidande. Diskussionen består av två delar: metoddiskussion och resultatdiskussion. I metoddiskussionen diskuteras analysmodellen och urvalet av artiklarna och i resultatdiskussionen diskuteras valda delar av resultatet utifrån en vårdvetenskaplig kontext och utifrån författarnas uppfattningar om de data som framkommit resultatet.

  • 120.
    Amolo, Maureen
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Weström, Louise
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskans upplevelse av hälsofrämjande arbete för att främja egenvård hos patienter med KOL2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en folksjukdom som kräver omfattande omvårdnad och patienter med KOL är en utsatt patientgrupp som upplever ett stort lidande. Bristande stöd från vården vid information kring sjukdomen och förebyggande åtgärder kan bidra till akut försämring. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av hälsofrämjande arbete för att främja egenvård hos patienter med KOL. Metoden utgör en litteraturöversikt som är baserad på 13 artiklar som granskats och analyserats. Resultatet visade fyra teman: Att stödja patienten som lever med KOL, vårdrelationens betydelse, betydelse av rutiner och Behov av samverkan. Sjuksköterskor upplevde sig ha viss kunskap och viljan att vårda holistiskt men de har ett behov av utveckling i sitt yrke. För att arbeta hälsofrämjande som sjuksköterska krävs flera egenskaper, från att kunna bemöta människan bakom diagnosen till att uppleva trygghet och stöd i teamet.

  • 121. Anderberg, Patrice
    et al.
    Lepp, Margret
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Berglund, AL
    Segesten, Kerstin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Preserving dignity in caring for older adults: a concept analysis2007Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 59, nr 6, s. 635-643Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: This paper is a report of a concept analysis of the meaning of preserving dignity. BACKGROUND: Preserving dignity, especially when caring for older adults, is essential when giving nursing care. There is a lack of clarity about what kinds of caring activities lead to preserved dignity. METHOD: Data were collected using several databases (CINAHL, Age Info, Libris, Medline, Pub Med, Psyc INFO and Blackwell Synergy) covering the years 1990-2005. The keywords used were 'dignity', 'human dignity', 'preserving dignity', 'elderly', 'aged', combined with 'patients/persons', 'caring relation' and 'nursing'. The analysis covered 53 articles, dissertations, reports and textbooks. FINDINGS: Dignity may be defined as a concept that relates to basic humanity. Dignity consists of inherent and external dimensions, which are common for all humans and at the same time are unique for each person, relating to social and cultural aspects. The attributes of preserving dignity are individualized care, control restored, respect, advocacy and sensitive listening. Antecedents are professional knowledge, responsibility, reflection and non-hierarchical organization. The consequences are strengthening life spirit, an inner sense of freedom, self-respect and successful coping. CONCLUSION: Preserving an older adult's dignity is complex. By using the attributes in, for example, nursing documentation, the action and value of preserving dignity could be made visible as a professional nursing activity.

  • 122.
    Anders, Jessika
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Tabuteau, Åsa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Barns och ungdomars upplevelse av att leva med inflammatorisk tarmsjukdom: En litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att drabbas av kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) innebär en stor förändring i barns och ungdomars liv. Barn och ungdomar genomgår en snabb och omfattande kroppslig, social och kognitiv utveckling som kan påverkas av en kronisk sjukdom. De två huvudsakliga diagnoserna är Crohns sjukdom och ulcerös kolit och de vanligaste symtomen är buksmärtor och frekventa avföringar som kommer utan förvarning. Barn och ungdomar med IBD genomgår många undersökningar och behöver regelbunden kontakt med sjukvården. Syftet med studien är att beskriva barns och ungdomars upplevelse av att leva med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Som metod valdes en litteraturstudie enligt Axelssons modell (2012, ss. 203-220) där kvalitativa och kvantitativa artiklar ingår. I studien ingår nio artiklar.

    Resultatet visar att de flesta barn och ungdomar bedömer sin livskvalitet lika god som sina jämnåriga kamrater. Dock upplever en liten grupp barn och ungdomar med svår sjukdom sin livskvalitet som betydligt sämre. I resultatet framkommer att sjukdomen inte enbart påverkar kroppen fysisk utan även psykiska problem uppstår. Stor betydelse för det psykiska välbefinnandet har det sociala stödet som dessa barn och ungdomar får av sin familj för att kunna hantera sin sjukdom. Sjuksköterskan är en viktig resurs för kunskap och information samt för att vara ett stöd för hela familjen. Diskussionsavsnittet behandlar bland annat för- och nackdelar med att kombinera kvalitativa och kvantitativa artiklar i en litteraturstudie. Vidare behandlas sjuksköterskans förhållningssätt och roll vid vården av barn och ungdomar med inflammatorisk tarmsjukdom utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv.

  • 123.
    Anderson, Siobhan
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Malmberg, Märtha
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Fast mellan fyra väggar: patienters upplevelser av isoleringsvård: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det finns två olika former av isolering. Smittskyddsisolering används för att förhindra smittspridning när en patient blivit smittad av en allmänfarlig infektion och skyddsisolering för att förhindra att en patient som är extra infektionskänslig, exempelvis vid immunsupprimerande behandling, blir smittad. Att vara isolerad innebär begränsad rörelsefrihet och att vara i stort behov av vårdpersonalen vilket kan upplevas som psykiskt påfrestande. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av isoleringsvård inom den somatiska slutenvården. Metoden som användes var en litteraturstudie där sju kvalitativa och en kvantitativ artikel användes.

    I resultatet identifierades fem teman: att vara ensam, förståelsen av att vara isolerad, behovet av information och undervisning, ett rum med utsikt och att känna sig förorenad. I studien framkom att patienterna ofta upplever känslor som ensamhet, ångest, depression och skam i samband med att vara isolerade. Information och undervisning är av stor betydelse för att öka förståelsen till varför isoleringen är nödvändig. Ett rum med utsikt över natur leder till ökat välbefinnande och att ha tillgång till en telefon och tv på rummet var viktigt för att hålla sig uppdaterad med världen utanför. Många upplevde att få ett eget rum som positivt men det bar även med sig en stor ensamhet. En god relation till vårdpersonalen, ständiga besök från närstående och rikligt med information kring isoleringens betydelse var viktiga aspekter som resulterade i en god upplevelse av vårdtiden.

  • 124.
    Andersson, Agneta
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Lucht, Jurate
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors upplevelser av stress vid vård av palliativa patienter: En litteraturöversikt2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Höga nivåer av arbetsrelaterad stress rapporteras inom sjuksköterskeyrket. Som stress faktorer anges dålig bemanning, mycket vikarier, schemaomläggningar, oklar yrkes fördelning, tidspress, kunskapsbrist och dåligt stöd från huvudman. Relativt mycket forskning är gjord om stress allmänt hos sjuksköterskor, betydligt mindre är skrivit om stress bland sjuksköterskors som vårdar döende patienter i hemmet, på hospice eller på sjukhus. Sjuksköterskor som vårdar döende patienter möter dagligen lidande, sjukdom och död som väcker existentiella funderingar och de löper hög risk att drabbas av emotionell utmattning och utbrändhet. Palliativ vård ställer höga krav på sjuksköterskan i fråga om på faktakunskap, omdöme och erfarenhet. Att få förståelse för orsaker till negativ stress hos sjuksköterskor i arbete med palliativa patienter är av största betydelse då denna stress i slutändan påverkar vården och bemötandet av den döende och dess familj samt sjuksköterskornas välbefinnande. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av stress i arbetet med döende patienter inom palliativ vård samt vilka faktorer som leder till den negativa stressen. Tio vetenskapliga artiklar motsvarande syftet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Vissa stressfaktorer som kommit fram i resultatet är vanliga inom sjuksköterskeyrket men vissa, exempelvis död och döende, är specifika vid vård av patienter i livets slutskede. Diskussionen förs över de stressupplevelser som är liknande för alla arbetsområden inom sjuksköterskeyrket men framför allt över det som är specifikt för dem som arbetar med palliativ vård, där några exempel är upplevelse av hjälplöshet, känsla av att svika patienter, otillräcklighet, för lite kunskap om palliativ vård, gränser mellan profession som sjuksköterska och relation med patienten och anhöriga samt sorg och oro över patienterna och de anhörigas situation. Kunskaper som framkommer i detta arbete kan användas för att få ökad förståelse av fenomenet stress vid vård av palliativa patienter och dess följder. Mera svensk forskning inom området kan vidare utveckla kunskaper beträffande sjuksköterskors upplevelser, vilka behov som finns samt vilka åtgärder som kan minska negativ stress.

  • 125.
    Andersson, Andreas
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Löf, Frida
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Distriktssköterskans förebyggande arbete i vården av patienter med hypertoni2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hypertoni finns bland uppskattningsvis 1,8 miljoner svenska invånare. Riskfaktorer för att utveckla hypertoni är tobaksbruk, alkoholintag, felaktig kosthållning, låg motionsnivå och stress. Ändrad livsstil utgör grunden i behandlingen och distriktssköterskan har en viktig preventiv funktion som syftar till att ge patienten förutsättningar att införliva hälsosamma levnadsvanor. Syftet med examensarbetet var att jämföra olika förebyggande interventioner och vilken effekt de har på blodtrycket bland patienter med hypertoni. Målet var att sammanställa befintlig kunskap och synliggöra den för yrkesverksamma inom området. En litteraturgranskning genomfördes där samtliga vetenskapliga artiklar hämtades från databasen Cinahl. I resultatet används enbart kvantitativa studier där det framkommer att platsen för förebyggande arbete kan bedrivas på vårdcentral, i hemmiljö och på medicinsk klinik var för sig eller i kombination. Det kan också bygga på individuell rådgivning eller i kombination med grupprådgivning. Rådgivningen kan ges skriftlig och/eller muntligt. Då för få studier är analyserade kan inga generella slutsatser dras. Vi kan dock se att majoriteten av studiernas interventioner inneburit en mer eller mindre blodtryckssänkande effekt. Slutsatsen i examensarbetet är att förebyggande arbete är centralt i vården av patienter med hypertoni och att det bör individualiseras utifrån individens unika förutsättningar.

  • 126.
    Andersson, Andréa
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Tegelmark, Linnea
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Genomsyras omvårdnadsarbetet av den nationella värdegrunden i Äldreomsorgen?2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    2011 skrevs den nationella värdegrunden i socialtjänstlagen. Med denna bestämmelse skulle det bli tydligare med de etiska normer och värden som skulle ligga till grund för vård-och omsorgen i Sverige. Värdegrundens innehåll handlar om att Sveriges äldreomsorg skall inriktas så att den äldre får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Den nationella värdegrunden har nu varit aktiv i åtta år och frågan är om omvårdnadsarbetet genomsyras av dess innehåll gentemot brukaren? Syftet med studien var att undersöka om brukaren anser att beviljade insatser samt dess utförande genomsyras av den nationella värdegrunden. Analysen av framarbetat material har gjorts med kvalitativ innehållsanalys med grund i semistrukturerade intervjuer. I analysen framträdde tre huvudkategorier; välbefinnande, bemötande och självbestämmande. Med efterföljande nio underkategorier; trygghet, god vård, engagerad personal, attityd, kompentens, lyhörd, delaktighet, individanpassning och kontroll. Utifrån dessa kategorier påvisades att graden av delaktighet och självbestämmande hos brukarna varierade. Resultatet visar på att brukaren helst vill välja vilka av omvårdnadspersonalen som skall utföra insatserna. I diskussionen förs fram att respondenterna upplever att de inte alltid är delaktiga i hur och när insatser utförs.

  • 127.
    Andersson, Anita
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Larsson, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Att vårdas för höftfraktur, en smärtsam upplevelse?2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hur patienter upplever vården när de drabbas av höftfraktur är ett lite knapert utforskat område. Höftfraktur är den vanligaste orsaken till att äldre läggs in på sjukhus idag, och innebär stora kostnader för samhället. I samband med den ökande äldre befolkningen kommer även antalet höftfrakturer att öka. Det är en skada som innebär stora risker för patienten och även risk för komplikationer. Höftfraktur är ett tillstånd som medför stor smärta och immobilisering för patienten, med ett stort behov av vård och rehabilitering som följd. Syftet med studien är att belysa vuxna patienters upplevelse av den hospitala vården, efter att ha drabbats av höftfraktur. Den baseras på en analys och beskrivande sammanfattning av sex vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultatet beskriver patienters upplevelse av att vårdas för höftfraktur hospitalt, vilket återges i tre teman och sju underteman. I temana beskrivs hur patienten upplever mötet med vårdaren, betydelsen av kommunikation mellan vårdare och patient samt vårdarens engagemang. Vidare återges patienternas smärtupplevelse samt smärthantering. Påverkan på patienternas autonomi beskrivs också i det sista temat som skildrar hur höftfrakturen orsakar förlorad autonomi samt hur patienterna återvinner sin autonomi. I diskussionen framhävs svårigheter hos patienter att kommunicera sin smärta, få den lindrad och vårdarens ansvar att bemöta patienter med lyhördhet, respekt och acceptans. Hur man som vårdare vidrör patienten är av vikt för patientens upplevelse av vården. Förlorad autonomi kan för patienten upplevas som problematiskt och som vårdare spelar man en viktig roll i att assistera återupprättandet av den.

  • 128.
    Andersson, Anneli
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Olsson Lindstrand, Felicia
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskans upplevelse av att arbeta på en akutmottagning: En kvalitativ intervjustudie ur sjuksköterskans perspektiv2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Antalet akutmottagningar och vårdplatser har minskat i Sverige de senaste åren medan befolkningen ökat och fler människor väljer att söka vård på akutmottagningarna. Patienter kommer inte vidare till sjukhusens vårdavdelningar utan blir kvar på akutmottagningarna ibland upp till flera dygn. Detta får konsekvenser för både sjuksköterskor och patienter. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur sjuksköterskor upplever det att arbeta på akutmottagning. Författarna valde att göra en empirisk studie med en kvalitativ ansats. Datan utgörs av intervjuer med sju sjuksköterskor från en akutmottagning. Innehållet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultatet i examensarbetet består av tre huvudkategorier och nio subkategorier. Huvudkategorierna är Brist på resurser leder till ogynnsam arbetsmiljö, Sjuksköterskans upplevelse av kompetens och erfarenhet och Varför sjuksköterskorna valt att arbeta och varför de stannar på akutmottagningen. Resultatet i studien visar att ogynnsamma arbetsförhållanden gör att sjuksköterskorna upplever att de inte räcker till för patienterna och att de brister i omvårdnaden av patienterna. Trots den höga arbetsbelastningen så väljer sjuksköterskorna att stanna på akutmottagningen och det beror främst på att de trivs med sitt arbete och sina kollegor. I diskussionen resoneras kring sjuksköterskornas känsla av otillräcklighet och vad som händer med patienterna när sjuksköterskorna prioriterar bort omvårdnaden. Studien belyser sjuksköterskornas olika syn på patienterna som söker till akutmottagningen och vilka konsekvenser detta synsätt kan leda till.

  • 129.
    Andersson, Charlotte
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kaspersson, Anna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Erfarenheter från personer med muskelspasticitet gällande hjälpmedelsbaserad träning: en hjälp till egenvård i vardagen2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Personer med funktionsnedsättning som exempelvis muskelspasticitet kan uppleva begränsningar i det vardagliga livet. Distriktssköterskan har här en betydelsefull roll att stärka och stödja personens egen förmåga till att tillgodose sina behov. För att vissa behov skall uppnås kan personen behöva individanpassade hjälpmedel. Träning med hjälpmedlet Mollii kan vara en hjälp till egenvård hos personer med muskelspasticitet.

    Syftet med studien var att beskriva erfarenheten av hjälpmedelsbaserad träning med Mollii hos personer med muskelspasticitet. Författarna har i denna kvalitativa intervjustudie tagit del av material från en pågående studie om behandlingen med hjälpmedlet Mollii. Intervjumaterialet omfattas av tio intervjuer från deltagare, som deltagit i hjälpmedelsbaserad träning med Mollii. Intervjuerna bestod av deltagarnas egna berättelser och erfarenheter av Mollii. Intervjuerna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys vilka resulterade i tre kategorierna och åtta underkategorier.

    Resultatet består av faktorer som påverkar förutsättningar för hjälpmedelsbaserad träning, personens egna styrkor som främjar/hindrar till träning och slutligen upplevd effekt av den hjälpmedelsbaserade träningen. Distriktssköterskan skall i sin profession arbeta hälsofrämjande och egenvård är en betydande del av det hälsofrämjande arbetet. Att finna personernas egen drivkraft genom att uppmuntra och stödja deras egna resurser främjar egenvård. Det är av stor vikt att personer med funktionsnedsättning får känna sig självständiga. Trots att den hjälpmedelsbaserade träningen med Mollii för många resulterade i positiva effekter så blev slutresultatet i många fall ytterligare ett beroende vid exempelvis av/på-klädning av dräkten. Det är därför viktigt att anpassa hjälpmedlet efter den person som hjälpmedlet är avsett för.

  • 130.
    Andersson, Charlotte
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Nadolski, Josephine
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Att vara närstående till en anhörig i livets slutskede2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att ha en anhörig som är i livets slutskede kan innebära ett deltagande av den närstående och är många gånger en lång process. Närstående kan uppleva lidande vilket kan vara svårt att bemöta för sjuksköterskan. Alla närstående hanterar sina känslor på olika sätt och sjuksköterskan behöver ha en öppenhet och följsamhet inför varje människas förändrade livsvärld. Enligt Socialstyrelsen behöver närstående särskilt stöd som är utformat efter deras behov. Syftet med den här uppsatsen är att belysa närståendes levda erfarenheter av att ha en anhörig i livets slutskede. För att närma oss närståendes levda erfarenheter valdes fem stycken självbiografier för analys. Analysen resulterade i fyra huvudkategorier och elva underkategorier. Resultatet handlar om hur närstående upplevde ett lidande när deras anhörig var i livets slutskede, ett lidande som innefattade sorg, existentiella tankar och upplevelser av skam, skuld och förlåtelse. De närstående upplevde också en förändring av deras livsvärld då de upplevde att de intog nya roller i relationen till de anhöriga. Förändringarna innebar även en upplevelse av trötthet och att det kändes som att leva i en overklighet. Känslor av maktlöshet upplevdes av de närstående när exempelvis det fanns brister i vården av anhöriga, eller rädslan av att som närstående bli lämnade. Samtidigt kunde närstående uppleva trygghet, då de upplevde att vården var god, att vänner, familj och bekanta fanns där som ett stöd. De fann även en trygghet i att förbereda inför ett avsked med den anhörige. Det är av vikt att vi som blivande sjuksköterskor har ett mod att våga finnas där för de närstående, att uppmärksamma deras behov.

  • 131.
    Andersson, Elin
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Bengtsson, Karin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Fysisk aktivitet på recept: En litteraturstudie om hur FaR påverkar patienters upplevelse av hälsa2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Fysisk inaktivitet är en riskfaktor och bidragande orsak till sjukdom och ohälsa. Det är ett folkhälsoproblem som kostar samhället stora pengar varje år. Fysisk aktivitet på recept är en relativt ny företeelse och ett led i att försöka arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Sambandet mellan upplevelsen av hälsa och fysisk aktivitet på recept behöver klarläggas tydligare. Syftet med arbetet är att beskriva patientens upplevelse av fysisk aktivitet på recept och hur det påverkar patientens hälsa. Metoden är en litteraturstudie baserad på 11 originalartiklar. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades för att få ett brett perspektiv. Resultatet presenteras i tre huvudteman: att vara fysiskt aktiv med FaR, att få ordinationen FaR och att förbli aktiv. Resultatet visar att FaR ger en ökad fysisk aktivitet och ger en ökad upplevelse av välbefinnande, livskvalitet och hälsa. Att få förskrivet FaR upplevs överlag som positivt och hjälper till att göra fysisk aktivitet till en vana. FaR inspirerar till en mer hälsosam livsstil. I den efterföljande diskussionen tas de delar av resultatet upp som var betydelsefulla för patienterna och på så sätt är viktiga för sjuksköterskans dagliga hälsofrämjande arbete.

  • 132.
    Andersson, Elin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bohlin, Linda
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ambulanssjuksköterskors bedömning av patienter som drabbats av stroke2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Många av de patienter som insjuknar i stroke kommer till sjukhus med ambulans. Ambulanssjuksköterskors bedömning kan ha betydelse för att dessa patienter ska få ett snabbt omhändertagande och tidig behandling, vilket kan minska risken för bestående funktionsnedsättning och lidande samt påverka framtida livskvalitet. Som stöd i bedömningen finns idag behandlingsriktlinjer. Syfte: Syftet var att undersöka ambulanssjuksköterskors bedömning av patienter som drabbats av stroke avseende träffsäkerhet, samt skillnader i bedömning mellan de som bedömts ha stroke och de som ej bedömts ha stroke. Metod: Retrospektiv studie där journaler granskats med en kvantitativ ansats. Studiens urval bestod av patienter som skrivits ut från ett medelstort sjukhus i Västsverige under 2015, med ett vårdtillfälle där huvuddiagnos stroke angetts och som åkt ambulans till sjukhus med initial bedömning av en ambulanssjuksköterska, vilket resulterade i 454 journaler att granska.

    Resultat: För alla patienter med stroke som inkluderats i studien hade endast 52% av patienterna bedömts av ambulanssjuksköterskor ha stroke. Primär och sekundär bedömning var gjord i hög grad för alla patienter. Signifikanta skillnader fanns kring hur strokespecifika symtom var bedömda. Symtom från ansikte, arm eller ben, påverkan på tal och ögon var i högre grad bedömt i gruppen där ambulanssjuksköterskor bedömt att patienter drabbats av stroke. Huvudvärk, yrsel och illamående bedömdes i högre grad i gruppen ej stroke. Slutsatser: Mer forskning inom området behövs för att öka andelen patienter med stroke som identifieras av ambulanssjuksköterskor.

  • 133.
    Andersson, Elin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bohlin, Linda
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sundler, Annelie Johansson
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Fekete, Zoltán
    Andersson Hagiwara, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Prehospital Identification of Patients with a Final Hospital Diagnosis of Stroke.2018Ingår i: Prehospital and Disaster Medicine, ISSN 1049-023X, E-ISSN 1945-1938, s. 1-8Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction the early phase of stroke, minutes are critical. Since the majority of patients with stroke are transported by the Emergency Medical Service (EMS), the early handling and decision making by the EMS clinician is important. Problem The study aim was to evaluate the frequency of a documented suspicion of stroke by the EMS nurse, and to investigate differences in the clinical signs of stroke and clinical assessment in the prehospital setting among patients with regard to if there was a documented suspicion of stroke on EMS arrival or not, in patients with a final hospital diagnosis of stroke.

    METHODS: The study had a retrospective observational design. Data were collected from reports on patients who were transported by the EMS and had a final diagnosis of stroke at a single hospital in western Sweden (630 beds) in 2015. The data sources were hospital and prehospital medical journals.

    RESULTS: In total, 454 patients were included. Among them, the EMS clinician suspected stroke in 52%. The findings and documentation on patients with a suspected stroke differed from the remaining patients as follows: a) More frequently documented symptoms from the face, legs/arms, and speech; b) More frequently assessments of neurology, face, arms/legs, speech, and eyes; c) More frequently addressed the major complaint with regard to time and place of onset, duration, localization, and radiation; d) Less frequently documented symptoms of headache, vertigo, and nausea; and e) More frequently had an electrocardiogram (ECG) recorded and plasma glucose sampled. In addition to the 52% of patients who had a documented initial suspicion of stroke, seven percent of the patients had an initial suspicion of transitory ischemic attack (TIA) by the EMS clinician, and a neurologist was approached in another 10%.

    CONCLUSION: Among 454 patients with a final diagnosis of stroke who were transported by the EMS, an initial suspicion of stroke was not documented in one-half of the cases. These patients differed from those in whom a suspicion of stroke was documented in terms of limited clinical signs of stroke, a less extensive clinical assessment, and fewer clinical investigations. Andersson E , Bohlin L , Herlitz J , Sundler AJ , Fekete Z , Andersson Hagiwara M . Prehospital identification of patients with a final hospital diagnosis of stroke.

  • 134.
    Andersson, Elin
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Hansfeldt, Erika
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Att vårda och leva tillsammans med en person med cancer: Anhörigas upplevelser av palliativ vård i hemmet2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att som anhörig vårda och leva tillsammans med en person döende i cancer som får palliativ vård i hemmet är både givande och utmanande. Hemmet har uttryckts som en betydelsefull plats att vårdas i. Möjligheten att vårdas i det egna hemma, innebär att de sjukas självbestämmande kan respekteras. Detta ställer krav på de anhöriga och de tar ett stort ansvar. Därför är det viktigt att de känner sig sedda och får de stöd de är i behov av. Av den anledningen är det viktigt att belysa anhörigas upplevelser av att vårda och leva tillsammans med en person som lider av cancer och får palliativ vård i hemmet. Metoden som valts är en litteraturstudie där tolv kvalitativa artiklar utgjort datamaterialet. I resultatet framkom det att anhörigas livssituation förändrades i och med den sjukes sjukdom. Anhöriga har berättat att de bortsett från sina egna behov för att tillgodose de sjukas. Resultatet tar också upp de motiv anhöriga har haft för att vårda. De strategier anhöriga har använt sig av för att hantera situationen belyses. Slutligen beskriver anhöriga hur de upplevt relationerna till de professionella vårdarna. I diskussionen diskuteras de sjukas och professionella vårdarnas tankar och upplevelser kring hemmet som plats för vårdandet. Detta ställs i relation till hur de anhöriga har upplevt det. Hur patientsäkerheten skall kunna säkras i hemmet har diskuterats med fokus på anhörigas behov och känsla av trygghet. Denna trygghet kan uppnås genom information och stöd ifrån professionella vårdare.

  • 135.
    Andersson, Emelie
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Olofsson Fredholm, Max
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Upplevelser av ADL efter stroke med motorisk funktionsnedsättning: Ett patientperspektiv2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Stroke är den vanligast förekommande sjukdomen i Sverige med cirka 30 000 insjuknanden per år. Ur ett svenskt och internationellt perspektiv är stroke den största orsaken till en icke medfödd funktionsnedsättning hos vuxna individer. Motorisk funktionsnedsättning efter stroke påverkar patienters förmåga att utföra aktiviteter i dagliga livet (ADL). Det inverkar på patienters upplevelse av livet och livskvalité. En begränsning av kroppskontroll medför även en förändrad relation till kroppen. År 2012 var cirka 20 procent av patienter beroende av stöd i ADL, tre månader efter insjuknandet i stroke. Studiens syfte är att beskriva upplevelser av påverkan på ADL hos strokepatienter med nedsatt motorisk funktion. Studien är en litteraturöversikt och bygger på kvalitetsgranskade kvalitativa primärkällor. Databaserna Cinahl och PubMed har använts för att identifiera vetenskapliga artiklar publicerade tidigast år 2000. Det resulterade i att nio kvalitativa artiklar med västerländskt ursprung inkluderades till studien. Fem teman framträdde ur artiklarna vilka utgör grunden för resultatet: upplevelse av att plötsligt drabbas av stroke, upplevelse av att vara isolerad, upplevelse av att vara beroende, upplevelse av otrygghet och upplevelse av förändrad identitet. Tidigare forskning bekräftar studiens resultat och beskriver insjuknandet i stroke via upplevelser av utsatthet och av att inte vara samma person. Forskningen lyfter även vikten att vara i ett betydelsefullt sammanhang. De negativa upplevelserna som patienter beskriver kan tänkas begränsas genom insatser från samhället och ett värdigt bemötande från sjuksköterskor med patienters livsvärld i fokus.

  • 136.
    Andersson, Emma
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Carlberg, Tobias
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Vårdmiljön som en del av intensivvården: En kvalitativ intervjustudie ur intensivvårdspersonalens perspektiv2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Intensivvården är en högteknologisk avdelning där svårt sjuka patienter behandlas och vårdas för olika svikttillstånd. Nyare forskning har frångått det faktum att endast medicinskteknisk behandling kan ge patienten en snabbare återhämtning och också fokuserat på de faktorer som existentiellt stärker patienterna. Medvetenheten om vårdmiljön kan främja patientens hälsa och på så sätt minska vårdtid, lidande och kostnad. Syftet var att undersöka intensivvårdspersonals medvetenhet om vårdmiljön på patientrummet samt hur vårdmiljön påverkar vårdandet av patienten. Datainsamlingen gjordes med kvalitativa intervjuer där sex informanter intervjuades på två olika intensivvårdsavdelningar. Analysen gjordes utifrån en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultatet visade att vårdpersonalens medvetenhet var relativt hög men saknade stöd från organisationen då vårdytan och ekonomin begränsade dem att fullt ut förbättra patientens vårdmiljö. Faktorer som framhölls vara gynnsamma för patienten var till exempel naturen, anhöriga, begränsning av onödiga stimuli och att bevara patientens integritet och identitet. Med en ökad kunskap och mer reflektion om vårdmiljön kan utvecklingen fortsätta framåt för att bli så optimal som den kan bli för patient, personal och anhöriga.

  • 137.
    Andersson, Emma
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lindroth, Elin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Finns det samband mellan ungdomars känsla av sammanhang och självtillit vid kondomanvändning?: En pilotstudie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idag belyser forskning att sexuellt överförbara infektioner (STI) och oönskade graviditeter ökar då ungdomar brister i kondomanvändning vid sex. Det är viktigt att förebygga sexuellt överförbara infektioner som behöver antibiotikabehandlas genom preventivt arbete. Minskas antibiotikaanvändningen främjas en hållbar utveckling. Genom en pilotstudie med tvärsnittsdesign under 2016, undersöktes om samband fanns mellan gymnasieungdomars känsla av sammanhang via mätinstrumentet (SOC) och deras självtillit vid kondomanvändning via mätinstrumentet (CUSES). Pilotstudien genomfördes i ett par klasser i ett fåtal skolor i mellersta Sverige.

    Studien innefattar 107 deltagare, 63 unga män, 41 unga kvinnor och en uppgav hen som kön. Åldersspannet på deltagarna ligger mellan 16-21 år. Pilotstudien visar att det inte fanns något samband mellan känsla av sammanhang och ungdomarnas självtillit vid kondomanvändning. Däremot visar resultatet att ungdomar med hög grad av känsla av sammanhang använde kondom vid sex i större utsträckning. Vi anser att det behövs studier som fokuserar på salutogena faktorer för att främja ungdomars sexuella- och reproduktiva hälsa samt deras kondomanvändning och därigenom minska STI och antibiotikaanvändning och på så sätt möjliggöra en mer hållbar utveckling.

  • 138.
    Andersson, Emma
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Puhaca, Katarina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patientens delaktighet vid bedsiderapportering: En litteraturstudie med ett patientperspektiv2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bedsiderapportering innebär att överrapporteringen vid personalens skiftbyte sker inne på patientens rum, tillsammans med patienten. Patienters delaktighet i sin egen vård är av stor betydelse för att kunna uppnå en vård av god kvalitet samt för att patienten ska uppnå hälsa och välbefinnande. Dock saknas det samlad kunskap om bedsiderapportering verkligen ökar patientens delaktighet. Syftet med föreliggande studie var därför att undersöka patientens upplevelse av delaktighet i samband med bedsiderapportering. Vald metod var litteraturstudie och studiens resultat baseras både på kvalitativa och kvantitativa artiklar som utgår från ett patientperspektiv.

    Resultatet är indelat i två teman; inkluderande vårdrelation samt kommunikation och bristande kommunikation. Till respektive tema finns två till tre kategorier. I resultatet framkom det att patienter upplevde att bedsiderapportering gav möjlighet till delaktighet genom att de fick tillfälle att knyta an och skapa en mer personlig relation med vårdaren. De upplevde även att deras egna tankar och åsikter kunde bli bekräftade och ses som meningsfulla under rapporten. Flertalet patienter ansåg bedsiderapportering som positiv eftersom den möjliggjorde att en tvåvägskommunikation kunde upprätthållas, dock framkom det att rapporteringsformen saknar struktur. Studiens slutsats är att bedsiderapportering kan skapa goda förutsättningar för patientdelaktighet men detta förutsätter dock att patienten bjuds in till samtal av vårdaren, bemöts med ett patientcentrerat förhållningssätt och ett anpassat språk.

  • 139.
    Andersson, Erica
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Johansson, Amanda
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ansvarstagande hos tonåringar med diabetes mellitus typ 1: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom. 86.000 barn och ungdomar insjuknar varje år. Mellan åldrarna 10-19 år definieras en person som tonåring eller ungdom och under denna period sker många förändringar i ungdomens livsvärld. Forskning visar att ungdomar med diabetes anser sig ta mer ansvar generellt än sina jämlika. Sjuksköterskan behöver som en del i sitt hälsofrämjande arbete motivera dessa ungdomarna till egenvård.

    Syftet är att beskriva synen på ansvarstagandet för egenvården hos tonåringar med diabetes mellitus typ 1. Studien är en litteraturstudie som utgår från 8 stycken vetenskapliga artiklar. Vi har utgått från Axelssons metodbeskrivning från 2012. Dataanalysen mynnade ut i 3 teman: skiftandet i fördelning av beslutstagandet, konflikter mellan föräldrar och ungdomarna samt undervisning och kunskap skapar möjligheter. Vårt resultat visar att ansvarstagandet hos ungdomar med diabetes mellitus typ 1 måste ske successivt utifrån ungdomens förutsättningar. Föräldrarna måste fungera som ett stöd men får inte involvera sig mer än vad ungdomarna önskar då det kan skapa konflikter. Det är även viktigt att ungdomen tillgodogjort sig den kunskap och erfarenhet som krävs för att  bli självständig i sin egenvård, utföra den på ett bra sätt och därmed främja sin hälsa. I diskussionen stärktes att motivation och stöd från föräldrarna var mycket viktigt för ungdomen. Skulle ansvaret lämnas över till ungdomen innan han eller hon är redo kan detta få allvarliga konsekvenser. Kvarstående rädsla hos föräldrarna kunde ge långsiktiga konsekvenser för ungdomarnas ansvarstagande.

  • 140.
    Andersson, Fredrik
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Axelsson, Aron
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskans oro vid vård av barn i prehospital akutsjukvård: En kvalitativ intervjustudie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ambulanssjukvården har de senaste decennierna utvecklats från transportverksamhet till avancerad vård. Som sjuksköterska inom ambulanssjukvård kan du möta patienter i alla åldrar och med alla tänkbara akuta och mindre akuta tillstånd. Barn är en patientgrupp som står för nästan 10% av dessa uppdrag och innehar samma rätt till individualiserad vård som vuxna. Barn skiljer sig dock från vuxna, både fysiologisk och mentalt. Att med dessa patienter kunna skapa en god vårdande relationen med korrekt omhändertagande, bedömning och behandling kan därför ställa höga krav på sjuksköterskan inom ambulanssjukvården. Forskning visar att oro är en vanligt förekommande känsla hos sjuksköterskan inom ambulanssjukvård när det är barn som är patienter. Hur denna oro upplevs är dock lite utforskat. Syftet med studien var därför att beskriva sjuksköterskans upplevelsen av oro vid vård av barn prehospitalt.

    I studien, som är av kvalitativ ansats, användes semistrukturerade intervjuer för inhämtning av data. Åtta sjuksköterskor verksamma inom ambulanssjukvård med varierande erfarenhet, både specialiserade och grundutbildande, intervjuades. Den insamlade data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fyra huvudkategorier; vård av barn kräver kunskap, bra bemötande är en utmaning, akuta bedömningar och behandlingar väcker starka känslor och tid och erfarenhet är påverkande faktorer. Oron som beskrivs av sjuksköterskorna är utbredd och mångfacetterad. Svårt sjuka barn väcker nästan alltid starka känslor, både hos den erfarne men även den mindre erfarna sjuksköterskan inom ambulanssjukvården. Den kunskapsrelaterade oron skulle kunna mildras med trygghet i kollegans kunskap eller med mer teoretisk och praktisk kunskap genom utbildning och hospitering.

  • 141.
    Andersson Fritzson, Pontuz
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jansson, Rasmus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    ”Jag blir inte sedd!”: Patienters upplevelser av vårdpersonalens bemötande på en akutmottagning2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Patienter som uppsöker vård på en akutmottagning har en förförståelse över hur de ska få hjälp i det akuta skedet, oavsett allvarlighetsgrad. De hoppas få hjälp med de problem de söker för så snart som möjligt. Problemet är att sjukvården ofta inte kan uppnå dessa högt ställda förväntningar, därför tenderar patienters upplevelse av bemötandet att påverkas. Studiens syfte är att undersöka hur patienterna upplever bemötandet av vårdpersonalen på akutmottagningarna. Studiens målsättning är att tydliggöra patientens upplevelse av bemötandet, vilket kan hjälpa sjuksköterskor att belysa och hitta nya aktiva strategier för att bemöta patienter som söker akut. Studien är utformad efter Axelsson (2012) och är därmed en litteraturstudie, där 13 artiklar granskades och användes.

    Resultatet visar på att bristfällig information och kommunikation leder till att patientens  upplevelse av vården på akutmottagningarna påverkas.  Forskningen  som kom fram visar tydligt att fokus bör läggas mer på helheten runt patienten och inte enbart vårdandet av den biologiska kroppen samt att information och kommunikation bör ske mer aktivt. I diskussionen belyses hur studien har gått tillväga samt val av metod. Det redogörs även för kommunikationsbrist, informationsbrist, triagering och vårdlidande. Studien påvisar att det finns ett behov av att förbättra informationen angående hur triagesystemet fungerar samt vänte- och vistelsetider på akutmottagningarna.

  • 142. Andersson, H
    et al.
    Dellborg, M
    Markenvard, J
    Jagenburg, R
    Herlitz, Johan
    [external].
    CK-MB räcker som specifik markör vid diagnos av hjärtinfarkt1991Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 88, nr 36, s. 2890-2892Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 143.
    Andersson Hagiwara, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Interrupted Time Series Versus Statistical Process Control in Quality Improvement Projects2016Ingår i: Journal of Nursing Care Quality, ISSN 1057-3631, Vol. 31, nr 1, s. E1-E8Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    To measure the effect of quality improvement interventions, it is appropriate to use analysis methods that measure data over time. Examples of such methods include statistical process control analysis and interrupted time series with segmented regression analysis. This article compares the use of statistical process control analysis and interrupted time series with segmented regression analysis for evaluating the longitudinal effects of quality improvement interventions, using an example study on an evaluation of a computerized decision support system.

  • 144.
    Andersson Hagiwara, Magnus
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Backlund, Per
    Söderholm, Hanna Maurin
    Lundberg, Lars
    Lebram, Mikael
    Engström, Henrik
    Measuring participants’ immersion in healthcare simulation: the development of an instrument2016Ingår i: Advances in Simulation, ISSN 2059-0628, Vol. 1, nr 1, s. 1-9Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Immersion is important for simulation-based education; however, questionnaire-based instruments to measure immersion have some limitations. The aim of the present work is to develop a new instrument to measure immersion among participants in healthcare simulation scenarios.

    Methods: The instrument was developed in four phases: trigger identification, content validity scores, inter-rater reliability analysis and comparison with an existing immersion measure instrument. A modified Delphi process was used to develop the instrument and to establish validity and reliability. The expert panel consisted of 10 researchers. All the researchers in the team had previous experience of simulation in the health and/or fire and rescue services as researchers and/or educators and simulation designers. To identify triggers, the panel members independently screened video recordings from simulation scenarios. Here, a trigger is an event in a simulation that is considered a sign of reduced or enhanced immersion among simulation participants.

    Results: The result consists of the Immersion Score Rating Instrument (ISRI). It contains 10 triggers, of which seven indicate reduced and three enhanced immersion. When using ISRI, a rater identifies trigger occurrences and assigns them strength between 1 and 3. The content validity analysis shows that all the 10 triggers meet an acceptable content validity index for items (I-CVI) standard. The inter-rater reliability (IRR) among raters was assessed using a two-way mixed, consistency, average-measures intra-class correlation (ICC). The ICC for the difference between weighted positive and negative triggers was 0.92, which indicates that the raters are in agreement. Comparison with results from an immersion questionnaire mirrors the ISRI results.

    Conclusions: In conclusion, we present a novel and non-intrusive instrument for identifying and rating the level of immersion among participants in healthcare simulation scenarios.

  • 145.
    Andersson Hagiwara, Magnus
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Kängström, Anna
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Jonsson, Anders
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Lundberg, Lars
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Effect of Simulation on the Clinical Competence of Swedish Ambulance Nurses2014Ingår i: Australasian Journal of Paramedicine, ISSN 2202-7270, Vol. 11, nr 2, s. 1-7Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    ntroduction Simulation has become an established method for education and training of Emergency Medical Services personnel in different skills such as advanced airway techniques, also in evaluation and initial care of stroke patients and in pre - hospital trauma. Simula tion can be a useful method to improve learning. To our knowledge, there are only a few studies that relate simulation to the effect on clinical skills. The aim of the present study was to investigate the effect of simulation on the clinical competence in a pre - hospital trauma care course for ambulance nurses. Methods The study was performed using a before - after design. Seventeen ambulance nurse students who participated in a trauma care course were evaluated in two simulated trauma cases. All subjects had passed the initial theoretical part of the course. The pre - test was performed in the beginning of the following part of the course involving simulation and the post - test at the end of the course. The analysis was performed by assessment of performance, as seen on video - tapes from the pre - tests and the post - tests. A validated instrument was used to determine the level of student’ s clinical competence. Paired t - test was used to confirm differences between the pre - test and post - test results . Results There was a significant increase in the over - all results for the post - test, with a difference of 1.12 points (t=4.642, df=16, p= 0.001) Situation Awareness, Patient Assessment and Decision Making showed the most pronounced improvements. Conclusion The results imply t hat simulation in addition to traditional theoretical education improves the clinical competence of the students, in comparison to traditional education and training without any significant amount of simulation.

  • 146.
    Andersson Hagiwara, Magnus
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lundberg, Lars
    Sjöqvist, Bengt Arne
    Chalmers.
    Maurin Söderholm, Hanna
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    The Effects of Integrated IT Support on the Prehospital Stroke Process: Results from a Realistic Experiment2019Ingår i: Journal of Healthcare Informatics Research, ISSN 2509-4971Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Stroke is a serious condition and the stroke chain of care is a complex. The present study aims to explore the impact of a computerised decision support system (CDSS) for the prehospital stroke process, with focus on work processes and performance. The study used an exploratory approach with a randomised controlled crossover design in a realistic contextualised simulation experiment. The study compared clinical performance among 11 emergency medical services (EMS) teams of 22 EMS clinicians using (1) a computerised decision support system (CDSS) and (2) their usual paper-based process support. Data collection consisted of video recordings, postquestionnaires and post-interviews, and data were analysed using a combination of qualitative and quantitative approaches. In this experiment, using a CDSS improved patient assessment, decision making and compliance to process recommendations. Minimal impact of the CDSS was found on EMS clinicians’ self-efficacy, suggesting that even though the system was found to be cumbersome to use it did not have any negative effects on self-efficacy. Negative effects of the CDSS include increased on-scene time and a cognitive burden of using the system, affecting patient interaction and collaboration with team members. The CDSS’s overall process advantage to the prehospital stroke process is assumed to lead to a prehospital care that is both safer and of higher quality. The key to user acceptance of a system such as this CDSS is the relative advantages of improved documentation process and the resulting patient journal. This could improve the overall prehospital stroke process.

  • 147.
    Andersson Hagiwara, Magnus
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Magnusson, Carl
    University of Gothenburg and Sahlgrenska University Hospital,.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Seffel, Elin
    Department of Ambulance Care, Södra Älvsborg Hospital.
    Axelsson, Christer
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Munters, Monica
    Department of Ambulance Care, Region of Dalarna.
    Strömsöe, Anneli
    School of Health, Care and Social Welfare, Mälardalens högskola.
    Nilsson, Lena
    Department of Anaesthesiology and Intensive Care and Department of Medical and Health Sciences, Linköping University.
    Adverse events in prehospital emergency care: a trigger tool study2019Ingår i: BMC Emergency Medicine, Vol. 19, nr 1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Prehospital emergency care has developed rapidly during the past decades. The care is given in a complex context which makes prehospital care a potential high-risk activity when it comes to patient safety. Patient safety in the prehospital setting has been only sparsely investigated. The aims of the present study were 1) To investigate the incidence of adverse events (AEs) in prehospital care and 2) To investigate the factors contributing to AEs in prehospital care.

  • 148.
    Andersson Hagiwara, Magnus
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Nilsson, Lena
    Linköping University.
    Strömsöe, Anneli
    Mälardalens högskola.
    Axelsson, Christer
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kängström, Anna
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patient safety and patient assessment in pre-hospital care: a study protocol2016Ingår i: Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine, ISSN 1757-7241, Vol. 24, nr 1, s. 1-7Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Patient safety issues in pre-hospital care are poorly investigated. The aim of the planned study is to

    survey patient safety problems in pre-hospital care in Sweden.

    Methods/Design: The study is a retro-perspective structured medical record review based on the use of 11 screening

    criteria. Two instruments for structured medical record review are used: a trigger tool instrument designed for

    pre-hospital care and a newly development instrument designed to compare the pre-hospital assessment with

    the final hospital assessment. Three different ambulance organisations are participating in the study. Every month,

    one rater in each organisation randomly collects 30 medical records for review. With guidance from the review

    instrument, he/she independently reviews the record. Every month, the review team meet for a discussion of

    problematic reviews. The results will be analysed with descriptive statistics and logistic regression.

    Discussion: The findings will make an important contribution to knowledge about patient safety issues in prehospital

    care.

  • 149.
    Andersson Hagiwara, Magnus
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Suserud, Björn-Ove
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Andersson-Gare, Boel
    Sjöqvist, Bengt-Arne
    Henricson, Maria
    Jonsson, Anders
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    The effect of a Computerised Decision Support System (CDSS) on compliance with the prehospital assessment process: results of an interrupted time-series study2014Ingår i: BMC Medical Informatics and Decision Making, ISSN 1472-6947, E-ISSN 1472-6947, Vol. 14, nr 70Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND:Errors in the decision-making process are probably the main threat to patient safety in the prehospital setting. The reason can be the change of focus in prehospital care from the traditional "scoop and run" practice to a more complex assessment and this new focus imposes real demands on clinical judgment. The use of Clinical Guidelines (CG) is a common strategy for cognitively supporting the prehospital providers. However, there are studies that suggest that the compliance with CG in some cases is low in the prehospital setting. One possible way to increase compliance with guidelines could be to introduce guidelines in a Computerized Decision Support System (CDSS). There is limited evidence relating to the effect of CDSS in a prehospital setting. The present study aimed to evaluate the effect of CDSS on compliance with the basic assessment process described in the prehospital CG and the effect of On Scene Time (OST).METHODS:In this time-series study, data from prehospital medical records were collected on a weekly basis during the study period. Medical records were rated with the guidance of a rating protocol and data on OST were collected. The difference between baseline and the intervention period was assessed by a segmented regression.RESULTS:In this study, 371 patients were included. Compliance with the assessment process described in the prehospital CG was stable during the baseline period. Following the introduction of the CDSS, compliance rose significantly. The post-intervention slope was stable. The CDSS had no significant effect on OST.CONCLUSIONS:The use of CDSS in prehospital care has the ability to increase compliance with the assessment process of patients with a medical emergency. This study was unable to demonstrate any effects of OST.

  • 150.
    Andersson Hagiwara, Magnus
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Vårdande och systematisk bedömning2016Ingår i: Prehospital akutsjukvård / [ed] B-O. Suserud & L. Lundberg, Stockholm: Liber, 2016, 2, s. 178-210Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
1234567 101 - 150 av 3939
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf