Endre søk
Begrens søket
1234567 101 - 150 of 1448
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Arvidsson, Iréne
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Utvärdering av mentorsgruppsverksamheten inom lärarutbildningen vid Högskolan i Borås2006Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 102.
    Arvidsson, Iréne
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Jämsvi, Susanne
    Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Implementering och den pedagogiska utvecklaren2009Inngår i: Strategisk pedagogisk utveckling - proceedings / [ed] Katarina Mårtensson, Lunds universitet, Centre for Educational Development, CED i samarbete med Myndigheten för nätverk och samverkan inom högre utbildning, NSHU , 2009, s. 7-13Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 103.
    Arvidsson, Karin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Teori eller praktik? Hur fritidspedagoger arbetar enligt rådande styrdokument2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund I början av 2000-talet hade barngrupperna i fritidshemmen enligt Hansen (2000) antingen förökats eller flerdubblats utan några mer resurser i form av personal. På grund av de stora barngrupperna har fritidshemmen enligt Skolverket (2000) små möjligheter att erbjuda barnen en varierad fritid. I Allmänna råd och kommentarer Kvalitet i fritidshem (2007) finns det ett avsnitt där det står att fritidspersonalen på fritidshemmen ska komplettera skolan och erbjuda barnen en meningsfull fritid, samt stödja barnens sociala, fysiska, emotionella och intellektuella utveckling. Skolinspektionen (2010) har gjort en rapport där de kommit fram till att de flesta fritidshem erbjuder barnen ett innehåll som med små förändringar ser nästan likadant ut över tid. Det verkar enbart finnas ett litet utrymme för flexibilitet. Syfte Syftet med undersökningen är att ta reda på hur fritidspedagoger planerar och lägger upp sin verksamhet på fritidshem i förhållande till rådande styrdokument. Metod Utifrån syftet med undersökningen har jag valt intervjuer som metod för att det ger bäst resultat med tanke på mitt syfte. Sex fritidspedagoger intervjuades på tre olika fritidshem. Resultat Studien visar att fritidspedagogerna upplever att det är väldigt mycket skola och att fritidshemmet mer eller mindre har försvunnit. Fritidspedagogerna känner att de inte fått någon extra tid att sätta sig in i vad som står i nuvarande styrdokument, Allmänna råd och Kommentarer kvalitet i fritidshem (2007). Det får ske på eget initiativ och efter eget intresse. Hur fritidspedagogerna synliggör för barnens föräldrar vad de gjort på fritidshemmet varierar.

  • 104.
    Arvidsson, Stina
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Lunde, Henrik
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Personlighet och konflikt: En studie om chefers personlighet, konfliktstil och Locus of control2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka om det fanns skillnader i personlighet och val av konfliktstil beroende av vilken placering respondenterna hade i syskonskaran samt om Locus of control skiljde sig mellan olika åldersgrupper. Samband mellan chefers konfliktstil och personlighet undersöktes också. De 103 respondenterna som var mellan 25-75 år, 63% män och 37% kvinnor, besvarade en enkät som bestod av demografiska frågor och arbetsrelaterade frågor om chefskap. Tre test användes; ett personlighetstest, Rotters Locus of Control och Thomas-Kihlman’s konfliktstiltest. Resultatet visade att yngre syskon använde konfliktstilen ”samverkan” i högre utsträckning än äldre syskon. Ålder hade inte något samband med inre Locus of control. Fyra av de fem personlighetsfaktorer samvarierade med fyra av de fem konfliktstilarna. Abstract Purpose of this study was to examine whether there were differences in personality and choice of conflict style was due to birth order and if the Locus of Control was different among different age groups. Links between managers’ conflict style and personality were also examined. The 103 respondents who were between 25-75 years, 63% men and 37% women, answered a questionnaire consisting of demographic questions and work related questions about leadership. Three tests were used: a personality test, Rotter’s Locus of Control and Thomas-Kihlman’s conflict style-test. The results showed that younger siblings used the conflict style "collaborating" to a greater extent than older siblings. Age was not related to Locus of control. Four personality factors covaried with four conflict styles.

  • 105.
    Ask, Daniel
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Ivarsson, Solveig
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Lönqvist, Lisa
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Låt mig tala! En studie om lärares attityder gentemot tala engelska i språk undervisningen2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [en]

    Background: The curriculum for English underlines the importance of speaking. Pupils and teachers should speak English in the classroom. The study’s theoretical frame is based on Dysthe socio cultural perspective. Pupils need to use the language in order to gain knowledge. We have used Krashen’s five hypotheses and Kugel’s five stages in our study. Other literature that has been used is previous curriculums for English, Backlund, Tholin and Hedge. These writers use theories about learning and the importance of developing language. The study took place at three different schools in western Sweden. Aim: The purpose of the study is to investigate teachers’ attitudes towards speaking English in the language classroom in relation to writing, listening and reading. Procedure: The procedure used is qualitative interviews. By using qualitative interviews the respondents had the ability to ask questions and underline and clarify their answers when needed. The interviews were recorded on mp-3 players. They were later transcribed and analyzed in order to find a valid result Results: The result that emerges is that teachers consider speaking the most important tool in the classroom. They feel that it is important for students to be able to communicate in English. Even though they think that speaking is the most important aspect they are aware that it is not easy to live up to. The teachers believe that speaking anxieties are one of the reasons of why children in school do not speak English.

  • 106.
    Askar, Sahar
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Tavakol Hardani, Yasmine Sorour
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Work Self-Efficacy: nuvarande och utexaminerade PA-studenters upplevelser av olika arbetsrelaterade förmågor2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    En kvalitativ studie genomfördes med intervjuer av 12 respondenter, varav sex nuvarande och sex utexaminerade studenter på en PA-utbildning. Syftet med denna studie var att undersöka nuvarande och utexaminerade PA-studenters upplevelse av sin egen förmåga att hantera olika arbetsrelaterade uppgifter. Detta gjordes med hjälp av teorierna Work Selfefficay och Self-efficacy. Man undersökte också om det har skett någon förändring sedan respondenterna påbörjade sina studier eller arbeten. Med hjälp av Work self-efficacy inventorys (WS-Ei) förbestämda skalor undersöktes en rad olika upplevelser av teman såsom effektiv inlärning, arbetsuppgifter, problemlösning, stress/tidpress, team/grupp, rolluppfyllning, mål/resultat och regler/företagskultur. Ur empirin växte det sedan fram kategorier såsom arbetslivserfarenhet, utbildning, självkännedom, personlighet och stöd/feedback. Dessa kategorier ansågs vara avgörande för nuvarande och utexaminerade studenters upplevelser av sin WSE. De var även samma kategorier som ansågs vara orsaken till varför respondenterna upplevde en förändring sedan de börjat studera/arbeta.

  • 107.
    Asplund Carlsson, Maj
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Svenska som demokratiämne och social reproduktion2012Inngår i: Nordisk modersmålsdidaktikk: Forskning, felt og fag / [ed] Sigmund Ongstad, Novus Forlag , 2012, s. 203-223Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 108.
    Asplund Carlsson, Maj
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Lunneblad, Johannes
    Till vildingarnas land. Barnboksförfattaren besöker förorten2013Inngår i: Nordisk Barnehageforskning, ISSN 1890-9167, E-ISSN 1890-9167, Vol. 6, nr 7, s. 1-8Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Title: Where “the wild things” are: An author of children’s books on a visit to the suburbs Abstract:Few studies have been carried out on children’s literature from a post-colonial perspective. In this article, we look closer at four picture books recently published in Sweden with the purpose of giving children from urban areas patterns of identification. The aim of our study is to see how the ‘suburb’ is articulated as a multi-accented sign. Three themes are elaborated in our analysis, i.e. loneliness and alienation, drug abuse and misery as well as small business occurrence. We also discuss the consequences for children in early years of an encounter with a distorted or alienated view of suburban culture.

  • 109. Asp-Onsjö, L
    et al.
    Holm, Ann-Sofie
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Governance by marks. An ethnographic study of school achievements and gender2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Girls as a group tend to be more successful in achieving high grades than boys in contemporary Swedish school, which is now one of the most deregulated education systems in the world. The aim of this chapter is to explore discourses of gender and study achievements in secondary school, and how the importance of marks and performance is communicated in various teaching settings and amongst pupils. The chapter has an ethnographic approach and involves observations and interviews in two classes in grade 9 (pupils 15-16 years old) at two different schools in Sweden. The fieldwork is elaborated as a compact form of ethnography (Jeffrey & Troman 2004). The result shows that the pupils’ everyday life in school is highly regulated by their documented performances, tests, and other measurable criteria or what we call, the ‘governance by marks’. A common opinion among the pupils is that failures and successes is a matter of a free choice. However, girls as a group seems to manage the neoliberal challenge in a more efficient way regarded handling individual responsibility. Also, they more easily than boys ‘crack the code’ and use more appropriate and fortunate strategies to balance studying and social positioning.

  • 110. Asp-Onsjö, L
    et al.
    Holm, Ann-Sofie
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Study achievements in local gender regimes2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 111. Asp-Onsjö, Lisa
    et al.
    Holm, Ann-Sofie
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Governance by marks: an ethnographic study of school achievements and gender2014Inngår i: Fair and competitive? Critical perspectives on contemporary Nordic schooling / [ed] A-L Arnesen, L Lundahl, E Öhrn, Tufnell Press , 2014, s. 61-81Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 112.
    Augustsson, Rosanna
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Danlo, Sofie
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    ”DET ÄR JU FAKTISKT ETT STORT PROBLEM PÅ FÖRSKOLOR OCKSÅ”: Pedagogers uppfattningar, upplevelser och beskrivningar av mobbning2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: Mobbning är ett uppmärksammat problem i samhället. I bakgrunden beskrivs en begreppsförklaring av mobbning, styrdokument och lagar. I forskning om mobbning beskrivs litteratur som kan relateras till syftet och handlar bland annat om att mobbning är något som förekommer i förskolan. Samspelsteorin och den sociokulturella teorin redogörs i den teoretiska utgångspunkten. SYFTE: Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger i förskolan uppfattar begreppet mobbning och att ta reda på hur förskolepedagoger upplever att mobbning visar sig samt deras upplevelser av mobbning i förskolan. Undersökningens syfte är även att ta reda på hur pedagoger i förskolan beskriver förebyggande arbete och om de anser att mobbning för med sig några konsekvenser. METOD: Undersökningen bygger på kvalitativ metod och fenomenografisk ansats. Fenomenografisk ansats handlar om att ta reda på människors uppfattningar om ett fenomen. Redskapet fenomenografisk intervju har använts till undersökningens nio intervjuer med pedagoger i förskolan. RESULTAT: Resultatet visar att pedagoger uppfattar mobbning som en förnedrande behandling som sker vid upprepade tillfällen. Det framgår även att mobbning kan ske på olika sätt, att mobbning förekommer eller inte förekommer i förskolan och att det finns olika orsaker till förekomsten. Förebyggande arbete mot mobbning beskrivs i resultatet som något som kan utövas på flera sätt. Resultatet visar även att mobbning kan ge konsekvenser, både allmänna konsekvenser samt konsekvenser för lärande och utveckling.

  • 113.
    Axebrink, Michaela
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Enander, Julia
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Anmälningsplikten i förskolan: Ett barn skall aldrig kunna komma tillbaka och fråga varför du aldrig gjorde någonting2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Personer som arbetar inom den svenska barnomsorgen har en skyldighet att anmäla misstankar om att ett barn far illa till socialtjänsten. Barn som utsätts för någon form av misshandel utvecklar olika former av avvikande beteenden. De verksamma pedagogerna har i uppgift att uppmärksamma dessa barn och utefter detta arbeta pedagogiskt för att stödja dessa barn i sin utveckling. Syfte Syftet med studien är att undersöka pedagogers tolkningar och erfarenheter kring anmälningsplikten samt hur de beskriver sitt arbete för att hjälpa barn som far illa. Vidare behandlar studien socialtjänstens arbete kring en anmälan. Metod Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av öppna intervjuer. Respondenterna bestod av tre förskollärare, tre förskolechefer samt en socialsekreterare. Det hjälpmedel vi brukat under intervjuerna är ljudupptagning följt av transkribering av inspelningen. Resultat Resultatet visar att det finns en osäkerhet och rädsla i att göra en anmälan hos många verksamma pedagoger. Den största rädslan ligger i vårdnadshavarnas reaktion då en anmälan sker. Resultatet pekar också på att stöd från arbetslaget, chefer eller specialpedagoger är en viktig faktor för de verksamma pedagogerna kring en anmälan. Pedagogerna har delade meningar om hur misstankar bör behandlas. Det framkommer även att verksamma pedagoger samt chefer önskar större deltagande i processen kring en anmälan.

  • 114.
    Axelsson, Antonia
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Hansson, Mikaela
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Högkänslighet: en begränsning eller tillgång i arbetslivet?2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    En kvalitativ studie har gjorts där personer med en högre känslighet än genomsnittet intervjuats. Fokus för studien har varit att undersöka hur dessa så kallat högkänsliga individer möter de krav och utmaningar som arbetslivet ställer, samt hur de kan använda sin högkänslighet som ett verktyg i sitt arbete. Syftet med studien var att få en djupare förståelse för, samt öka medvetenheten kring egenskapen högkänslighet och hur den kan påverka individen i arbetslivet. Vi var även intresserade av hur självbilden hos dessa individer ser - och har sett ut. Detta ville vi göra genom att gå ut och möta människor som har egenskapen och sedan skildra deras berättelser. Tematisk analys användes för att behandla data. Undersökningens resultat visade att högkänslighet många gånger är en tillgång i yrket, samtidigt som det kan vara svårt för högkänsliga att hitta rätt i arbetslivet. Genom rätt resurser och en ökad medvetenhet kring egenskapen, skulle högkänsliga ges större möjligheter att nå framgång och bidra med sin kompetens.

  • 115.
    Axelsson, Emelie
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Fürst, Maria
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    En attraktiv arbetsplats?: En kvalitativ studie om att arbeta inom äldreomsorgen.2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Syftet var att undersöka hur medarbetare inom äldreomsorgen uppfattar äldreomsorgen som arbetsplats samt klargöra vilka faktorer som de upplever gör och skulle kunna göra äldreomsorgen till en attraktiv arbetsplats. En kvalitativ metod tillämpades genom semistrukturerade intervjuer med undersköterskor och vårdbiträden inom äldreomsorgen i Kungälvs kommun. Fyra av respondenterna var anställda då studien genomfördes och två av dem hade nyligen slutat. Resultatet visar en mångfasetterad uppfattning om äldreomsorgen som arbetsplats. Resursfördelningen på arbetsplatsen påverkar hur vården bedrivs samtidigt som medarbetarens egen vilja har en inverkan. Den främsta faktorn som gör äldreomsorgen till en attraktiv arbetsplats är den sociala kontakten med de äldre. Den sociala kontakten ansågs även ha en stor betydelse för att medarbetare ska vilja stanna kvar och för att kunna attrahera framtida medarbetare. En löneökning skulle enligt vårt resultat göra äldreomsorgen som arbetsplats ännu attraktivare. Det har även visat sig att organisationskulturen har en inverkan på attraktiviteten. Avslutningsvis diskuteras resultatet i förhållande till forskning inom new public management och employer branding samt använt en modell som är framtagen av Hedlund, Åteg, och Pontén.

  • 116.
    Bajqinca, Nuhi
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    "Vi tar det på ta-igen-tiden": Aktionsforskning om modersmålsundervisning2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: Modersmålsundervisning för flerspråkiga elever organiseras efter ordinarie skoltid och intresset för ämnet modersmål bland flerspråkiga elever och föräldrar sjunker enligt Skolverkets rapport (2002). Eftersom jag i min undervisning har många elever med utländsk bakgrund blev jag naturligtvis nyfiken på vad som kunde göras annorlunda för att se vad en eventuell förändring skulle medföra. Mot bakgrund av detta valde jag att organisera ett integreringsprojekt av ämnet modersmål inom den ordinarie skoltiden under två veckor i två separata faser på två olika skolor som har en stor andel flerspråkiga elever. SYFTE: Syftet med studien var därför att undersöka hur ett antal elever, pedagoger och skolledare reflekterar kring integreringsprojektet. METOD: För att få frågeställningar besvarade valdes aktionsforskning med kvalitativa intervjuer som ansats. Intervjuerna bandades, för att sedan skrivas ut och analyseras. RESULTAT: Enligt elevers, pedagogers och skolledningens uttalanden var det här projektet ett intressant arbetssätt att arbeta på modersmålet även för övriga ämnen. Enligt respondenterna fick eleverna bättre samarbete än annars. Flerspråkiga elever var behjälpliga i klassen genom att berätta om sina hemländer och elever som har svenska som modersmål blev mer informerade om flerspråkiga elevers olika modersmål, maträtter, kulturer, alfabet mm. En liten grupp elever var emellertid något mindre positiv. De ansåg att läs och skrivprocessen var svårare på modersmålet än det är på svenska.

  • 117.
    Baldwin, Richard
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Changing practice by reform: the recontextualisation of the Bologna process in teacher education2013Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The purpose of the thesis is to investigate a specific case of curriculum change; that of organizing teacher training courses around learner outcomes in line with the Bologna process. The investigation is an example of a practitioner research case study and looks at how official Bologna policy messages are re-interpreted and recontextualised at the local micro level. A variety of methods are used to collect and analyse the data produced. A form of discourse analysis, as well as a survey of research literature, is used to identify policy discourses connected with the Bologna process. At the local micro level, local documentation as well as teacher talk in planning meetings are analysed to throw light on how the Bologna process was implemented. A number of discourses were found in policy documents; including the need to modernize higher education and to move towards a more student centred approach to learning. The thesis shows that these discourses were mediated locally by a regulative discourse portraying teachers as role models who have the task of passing on knowledge that is essential for the students to obtain before entering the profession. Instead of challenging the pedagogic identities for teachers and students, the introduction of learning outcomes acted to strengthen the fundamental vertical relations between teachers and students, cementing and confirming the level of control that teachers had over all aspects of the curriculum. Changes made in connection with the introduction of learning outcomes had a minimal influence on practice and were contested by some teacher educators. Teacher educators resisted and mediated the changes made by continuing to use their traditional practices.

  • 118.
    Baldwin, Richard
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Student learning outcomes and their influence on a learning culture2010Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    My paper describes the changes in the focus of my PhD research; from a vague intention to investigate the learning benefits of organising student learning around learning outcomes to a more critical approach investigating the influence of learning outcomes on a learning culture. The research is a form of praxis related enquiry, and concerns a Swedish university level teacher training course for prospective English language teachers, for which I am the course co-ordinator. From July 2007 all higher education degrees in Sweden, as well as in the rest of Europe, have to be expressed through so-called learning outcomes. The introduction of learning outcomes into higher education are a key part of the 1999 Bologna declaration, that emphasises the need to express the knowledge, understanding, competences and other attributes contained within courses and their components. The course concerned was organised around student learning outcomes from the beginning of 2008. The paper outlines my own learning and understanding of the research process and learning culture; from a technical rational approach of trying to “prove” that improvements in student learning had occurred, to a second stage of trying to open up the research process to other stakeholders and then to an understanding of why this “democratisation “ process had only a limited success. The final research stage involves a more critical understanding of the introduction of student learning outcomes when put into the context of the complexities of the local (and global) learning culture. James and Biesta describe learning cultures as the social practices through which people learn, and the combination of the theory of learning cultures and the cultural theory of learning necessitates a different approach towards the improvement of teaching and learning, one which focuses on changing the culture rather than on only one element of it. This involves interpreting the interplay between teaching, teachers, learning, learners, learning situations and wider historical economic social and political influences. While I have only just begun to analyse my data, initial reflections suggest that the introduction of student learning outcomes has only had a limited influence on the local learning culture. Whilst there has been a positive influence on synergy (increasing cooperation and openness between teachers, and also between teachers and learners ) this has had only a limited influence on practice. Other aspects of the learning culture have not been greatly improved. As far as learning opportunities are concerned ( what is allowed, disallowed, encouraged or discouraged in the name of learning) there still exists a culture where examinations tasks tend to encourage the transmission of factual knowledge . Students have very few opportunities to express a critical voice, there has been only a very limited move towards increasing student levels of empowerment; with little or no flexibility for students to decide on the method and content of their studies.

  • 119.
    Baldwin, Richard
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Using the CEFR to organise teaching and assessment in teacher training2010Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The Common European Framework of References for Languages Framework, along with the European Language Portfolio are used increasingly today in all levels of foreign language learning. Research has shown them to have positive effects on language learning. Despite this they have only had a limited use at university level. This paper describes problems involved in trying to use the Framework descriptors as the starting point for organising teaching and assessing teacher trainer students’ language proficiency and suggests that resistance to its use are because of the characteristics of the local learning culture. The results in this paper suggest that the introduction of the Framework descriptors has only had a limited influence on teacher practice. Whilst the learner outcomes connected to the Framework have made more explicit the expectations put on students, traditional views amongst teachers about teaching,learning and assessment mean that there has only been a limited influence on reporting student progress and in making decisions about teaching. These views and practices are closely related to what Bernstein has described as the dominant curriculum model in universities, the disciplinary model; characterized by vertical pedagogic relations between teachers and students, with the rules of selection of curriculum content and of evaluation residing in the hands of the teachers. The transmitter (the teacher) has explicit control and education implies a strong emphasis on students’ acquisitions of theoretical knowledge.These charcteristics are in contrast to the ideas behind the Framework, which are closer to Bernstein’s other curriculum model the vocational model, which emphasises the development of specific skills relevant for specific situations and the ability to combine concepts and skills in practice.

  • 120.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Aktuelle Trends der Lehrerbildung in Schweden. Auswirkungen auf sonderpädagogische Studienanteile2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [de]

    Aktuelle Trends der Lehrerbildung in Schweden. Auswirkungen auf sonderpädagogische Studienanteile Die Aus- und Weiterbildung von Lehrern in Schweden befindet sich derzeit in einem tiefgreifenden Umbruch. Davon betroffen sind nicht zuletzt sonderpädagogische Studienanteile in der Ausbildung von Vorschul- bzw. Grundschulpädagogen, deren Kompetenz eine wichtige professionelle Grundlage der Bemühungen um inklusive Bildung darstellt. Das Aufbaustudium zum traditionellen „Speziallehrer“, dessen Hauptaufgabe im Sonderunterricht für Schüler mit Behinderungen liegt, wurde zulasten der Ausbildung zum stärker integrativ und beratend tätigen „Spezialpädagogen“ vor kurzem wieder aufgenommen. Eingebettet sind diese Veränderungen in die bildungspolitischen Reformen der seit 2006 amtierenden bürgerlichen Regierung. Darüber hinaus entstanden im Zuge des Bologna-Prozesses und der Profilstärkung einzelner Hochschulen neue sonderpädagogische Studiengänge. Im Vortrag werden die aktuellen Entwicklungen skizziert und in den bildungspolitischen Kontext Schwedens eingebettet.

  • 121.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Begreppet ”obildbar” som en social konstruktion. Teoretisk diskussion och praktisk tillämpning inom den svenska sinnesslövården under 1900-talets första hälft2009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Den allmänna bildbarheten är en central utgångspunkt i all pedagogisk verksamhet. Det gäller inte minst sinnesslövårdens uppkomst under senare delen av 1800-talet. Fram till 1968 exkluderades däremot de s.k. obildbara barnen, de som inte nådde upp till bildbarhetens norm, från varje form av undervisning. Svårigheten att dra en gräns mellan bildbarhet och obildbarhet bidrog i hög grad till en osäkerhet inom olika professioner, som pedagoger och läkare. Traditionellt fungerade läsfärdighet som ett avgörande kriterium, men med intelligenstesternas uppkomst och spridning från och med 1920-talet förändrades så småningom måttstocken. I samband med sinnesslövårdens modernisering och rationalisering uppstod genom begreppet ”praktisk bildbarhet” en tendens att förskjuta gränsen för att vara obildbar och fler människor förväntades kunna tillhöra de bildbara. Skälet till den nya definitionen kan ses i en tilltagande strävan att utnyttja de sinnesslöas arbetsförmåga. Under 1930- och 1940-talen kan man i sinnesslöskolorna skönja en tolkning av begreppsparet bildbar/obildbar som står i relation dels till den individuella prestationsförmågan och dels till antalet disponibla platser. Men tills vidare kritiserades inte själva begreppet ”obildbar” varför problematiken omkring gränsdragningen kvarstod – så länge den sociala konstruktionen ”obildbarheten” existerade.

  • 122.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Begreppet "obildbar" som en social konstruktion. Teoretisk diskussion och praktisk tillämpning inom den svenska sinnesslövården under 1900-talets första hälft2011Inngår i: Omsorg i förändring: en vänbok till Karl Grunewald / [ed] Olov Andersson, Thomas Barow, Magnus Tideman, Intra , 2011Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Teoretisk diskussion och praktisk tillämpning inom den svenska sinnesslövården under 1900-talets första hälft

  • 123.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Begreppet ”obildbar” som en social konstruktion. Teoretisk diskussion och praktisk tillämpning inom den svenska sinnesslövården under 1900-talets första hälft2010Inngår i: Utbildningens sociala och kulturella historia: Meddelanden från den fjärde nordiska utbildningshistoriska konferensen / [ed] Esbjörn Larsson, Johannes Westberg, Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi (SEC) , 2010, s. 221-222Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 124.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Die Einführung der Schulpflicht für ”bildungsfähige Schwachsinnige” in Schweden 1944/45. Ein Beispiel ambivalenter Modernisierung im sich entwickelnden Wohlfahrtsstaat2009Inngår i: Behindertenpädagogik, ISSN 0341-7301, Vol. 48, nr 4, s. 368-381Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 125.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Die schwedische Schule für geistig Behinderte in Zeiten bildungspolitischer Wandlungen2011Inngår i: Lernen konkret, ISSN 0722-1843, Vol. 30, nr 1, s. 29-32Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 126.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Die Sonderpädagogenausbildung in Schweden in historischer Perspektive. Reformpädagogische Strömungen am Schwachsinnigenlehrerseminar Slagsta 1911: 19592010Inngår i: Pädagogische Professionalität und Behinderung, Ellger-Rüttgardt, Sieglind & Wachtel, Grit , 2010, s. 75-85Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 127.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Die Ursprunge der Normalisierung in Schweden. Ein Beitrag zur Geschichte der Sonderpädagogik in Europa.2009Inngår i: Zeitschrift für Heilpädagogik, ISSN 0513-9066, Vol. 60, nr 1, s. 2-10Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [de]

    Die Ursprünge der Normalisierung in Schweden Ein Beitrag zur Geschichte der Sonderpädagogik in Europa Thomas Barow Im Artikel wird die frühe Entwicklung des Normalisierungskonzeptes in die Geschichte der schwedischen Schwachsinnigenfürsorge eingebettet. Pädagogische Quellen verdeutlichen, dass grundlegende Gedanken zur Normalisierung bereits deutlich vor dem Zweiten Weltkrieg formuliert wurden, jedoch aufgrund des historischen Kontext nur begrenzte Wirkung entfalten konnten. Hervorgehoben wird die Position der Pädagogin Sigrid Sandberg, die Bedeutung „normaler“ Lebensbedingungen für die Entwicklung behinderter Menschen erkannt zu haben. Für die Etablierung der Normalisierung waren die sog. Externate Wegbereiter. Der Durchbruch konnte aber erst unter sich wandelnden gesellschaftlichen und sozialpolitischen Bedingungen nach 1945 gelingen.

  • 128.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Externate als fruhe Form der Normalisierung. Reformansätze in der Schwedischen "Schwachsinnigenfursorge" 1900-19542008Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [de]

    Abstract Externate als frühe Form der Normalisierung Reformansätze in der schwedischen „Schwachsinnigenfürsorge“ 1900–1954 Thomas Barow Sofern geistig behinderte Kinder und Jugendliche in der ersten Hälfte des 20. Jahrhunderts überhaupt Zugang zu Bildung besaßen, wurden sie auch in Schweden überwiegend in Anstaltsschulen unterrichtet. Darüber hinaus entwickelten sich bis 1949 in neun Städten sog. Externate. Dies waren Sonderklassen mit Schülern, die als „bildungsfähige Schwachsinnige“ nach zeitgenössischer Ansicht nicht in Volksschulen oder deren Hilfsklassen unterrichtet werden konnten. Dabei waren die Externate nicht nur kostengünstiger, sondern fanden oft die Unterstützung der Eltern und bildeten allmählich eine pädagogische Alternative zu den Anstalten. Im Vortrag soll insbesondere gezeigt werden, welche Rolle hierbei – Jahrzehnte vor Veröffentlichung von Nirjes „Normalization principle“ – dem Gedanken der Normalisierung zukam. Es sind ferner die Möglichkeiten und Grenzen der Externate im Kontext der allgemeinen Schulentwicklung aufzuzeigen und zu erklären. Relevant sind diese Fragen sowohl für die Geschichte der Sonderpädagogik in Europa als auch für eine Untersuchung der Beziehungen zwischen allgemeiner und spezieller Pädagogik.

  • 129.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Externate als frühe Form der Normalisierung: Reformansätze in der schwedischen „Schwachsinnigenfürsorge“ 1900-19672012Inngår i: International vergleichende Heil- und Sonderpädagogik weltweit. Grundlagen - Migration - "Dritte Welt" - Europa / [ed] Andrea Erdélyi, Hans-Peter Schmidtke, Peter Sehrbrock, Klinkhardt , 2012, s. 261-274Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 130.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Globale Konferenz über inklusive Bildung in Salamanca2010Inngår i: Zeitschrift für Heilpädagogik, ISSN 0513-9066, Vol. 61, nr 1, s. 42-Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 131.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Hirschberg: Behinderung im internationalen Diskurs. Die flexible Klassifizierung der Weltgesundheitsorganisation. Frankfurt, New York: Campus 2009.2011Inngår i: Behindertenpädagogik, ISSN 0341-7301, Vol. 50, nr 1, s. 78-79Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 132.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Ingen plats i folkhemmet? Omsorger om "sinnesslöa" i Sverige 1916-19452009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 133.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Inkludering och exkludering i sinnesslövården 1878-19542012Inngår i: Utanförskapets historia / [ed] Kristina Engwall, Stig Larsson, Studentlitteratur , 2012, s. 83-98Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 134.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Karl Grunewald und die Sozialreform in Schweden2011Inngår i: Teilhabe, ISSN 1867-3031, Vol. 50, nr 2, s. 89-Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 135.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Kein Platz im Volksheim? Die "Schwachsinnigenfürsorge" in Schweden 1916-19452009Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [de]

    Das Sozial- und Bildungssystem Schwedens besitzt in Deutschland vielfach einen ausgezeichneten Ruf. Thomas Barow zeigt in seiner historischen Untersuchung der schwedischen Schwachsinnigenfürsorge jedoch, dass die Entwicklung nuanciert zu betrachten ist. Bemühungen um soziale Eingliederung lassen sich ebenso erkennen wie Tendenzen der Ausgrenzung. Auf der Grundlage umfangreicher Literatur- und Archivstudien werden vielschichtige und zum Teil widersprüchliche Prozesse gesellschaftlicher Modernisierung dargelegt und analysiert. Charakteristisch waren Rationalisierung und Psychiatrisierung der fürsorgerischen Arbeit. Hinzu kam ein zunehmender Einfluss eugenischen Gedankenguts, was sich z.B. im Sterilisationsgesetz von 1934/35 widerspiegelte. Parallel dazu wurde die ursprüngliche, pädagogische Ausrichtung der Schwachsinnigenfürsorge zurückgedrängt, lebte jedoch in Einrichtungen wie dem Seminar Slagsta in gewissem Umfang fort. Das traditionelle philanthropische Motiv „Vom Zehrenden zum Ernährenden“ erhielt neue Bedeutung: Die einseitige Betonung der Arbeitsfähigkeit verstärkte Tendenzen des sozialen Ausschlusses, begünstigte allerdings auch die Einführung der Schulpflicht für bildungsfähige Schwachsinnige 1944/45. In diesem Kontext kam es zu einer strategischen Allianz zwischen Schwachsinnigenfürsorge und Eugenik. Deren gemeinsame Grundlage war ein Nützlichkeitsdenken, dessen Wurzeln fest in der schwedischen Gesellschaft verankert waren. Normalisierung bedeutete hier die Anpassung des Individuums an gesellschaftliche Normen und Werte. Besonders während des Zweiten Weltkrieges hatten Menschen, die als schwachsinnig galten, unter dieser Ausrichtung zu leiden.

  • 136.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Modern teaching and learning in historical perspectiv2008Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The school for the “feebleminded” and the teacher training college Slagsta in the era of modernization Thomas Barow The school and teacher training college Slagsta was established in 1911 near Stockholm, Sweden. Until 1959 it was the only Swedish institution which aimed at educating teachers in schools for the so called “feebleminded” (Swedish: “sinnesslöa”) children. Right from the beginning there has been a close connection with Séguin’s “physiological method” and representatives of international progressive education like Montessori, Dalton, and Decroly. Children’s interests, activity, and freedom were seen as essential points of education. Other priorities were psychological observation and individual treatment of the child. The paper focuses on the relationship between progressive and special education. It will discuss, why this mixed concept remained in the shadow of regular school education. It emphasizes that mainly due to the definition of “feebleminded”, and the social exclusion of persons concerned, the Slagsta-education remained a pedagogical outsider.

  • 137.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Mångfald, differentiering, inkludering: en introduktion2013Inngår i: Mångfald och differentiering : Inkludering i praktisk tillämpning / [ed] Thomas Barow, Studentlitteratur , 2013, s. 17-28Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 138.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Mångfald och differentiering: Inkludering i praktisk tillämpning2013Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 139.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Mångfaldens didaktik2013Inngår i: Mångfald och differentiering : Inkludering i praktisk tillämpning / [ed] Thomas Barow, Studentlitteratur , 2013, s. 107-126Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 140.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Normaliseringens uppkomst och tidiga utveckling i Sverige2012Inngår i: Handicaphistorisk Tidsskrift, ISSN 1399-4786, Vol. 28, s. 73-100Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    THE ORIGIN AND EARLY DEVELOPMENT OF NORMALISATION IN SWEDEN. Normalisation can be seen as a key concept, both in disability research and in special education. In Sweden so far, the origin of this basic approach is connected to the time period after World War II. The purpose of this paper is to nuance this perspective. The existing Swedish historiography on normalisation, to some extent written by protagonists of the concept, will be discussed. We agree on the full effectiveness of normalisation based on a reform-oriented social policy from the 1960s. However, by means of historical research and based on hermeneutic methods, this study aims to demonstrate the concept’s origin and early development in Sweden already some decades before. For that purpose historical sources from contemporary Swedish litera-ture and reports from school authorities will be analysed. In particular the so called external schools for the feeble-minded had a certain impact on the emergence and spreading of the normalisation approach. As a result of our research, and by linking it to the development of the Swedish welfare state, normalisation can be contextualised historically. This outcome is of high relevance for understanding the history of a path-breaking concept. Finally, and with regard to the future, the question of adaptability and modernity of normalisation arises.

  • 141.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Sonderpädagogische Studieninhalte in der allgemeinen Lehrerausbildung in Schweden2011Inngår i: Inklusion in Bildungsinstitutionen. Eine Herausforderung an die Heil- und Sonderpädagogik / [ed] Birgit Lütje-Klose, Marie-Therese Langer, Björn Serke, Melanie Urban, Klinkhardt , 2011, s. 171-176Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 142.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Stationslärande, verkstäder och expertsystemet2013Inngår i: Mångfald och differentiering : Inkludering i praktisk tillämpning, Studentlitteratur , 2013, s. 235-266Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 143.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    The Origin and Early Development of Normalisation in Sweden2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The Origin and Early Development of Normalisation in Sweden: Normalisation can be seen as a key concept, both in disability research and in special education. In Sweden so far, the origin of this basic approach is connected to the time period after World War II. The purpose of this paper is to nuance this perspective. The existing Swedish historiography on normalisation, to some extent written by protagonists of the concept, will be discussed. We agree on the full effectiveness of normalisation based on a reform-oriented social policy from the 1960s. However, by means of historical research and based on hermeneutic methods, this study aims to demonstrate the concept’s origin and early development in Sweden already some decades before. For that purpose historical sources from contemporary Swedish literature and archives will be analysed. In particular the so called external schools for the feeble-minded (externatskolor för sinnesslöa) had a certain impact on the emergence and spreading of the normalisation approach. As a result of our research, and by linking it to the development of the Swedish welfare state, normalisation can be contextualised historically. This outcome is of high relevance for understanding the history of a path-breaking concept. Finally, and with regard to the future, the question of adaptability and modernity of normalisation arises.

  • 144.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Undesirable Citizens: Education, Care and Control of the "Feeble-minded" in the Swedish Province of Malmöhus, 1900–19502011Inngår i: Alter;European Journal of Disability Research ;Journal Europeen de Recherche Sur le Handicap, ISSN 1875-0672, E-ISSN 1875-0680, Vol. 5, nr 2, s. 104-115Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper contains the main results of a recently completed historical research project about the situation of persons cate- gorized as“feeble-minded” in Sweden. In this study, the case of Malmöhus province constitutes the microhistorical core. Here, educational and care institutions such as schools, asylums and working homes were particularly established in the first half of the 20th century. The motives behind these foundations will be discussed and the working routines in those institutions will be analysed in terms of teaching and after-care of the inmates and their exclusion justified by social constructs such as “uneducable” or “moral imbecile”. This paper aims at demonstrating how feeble-mindedness was perceived as a social problem, and how close the efforts of education and care were connected to eugenic ideology and control. Thereby, the history of the feeble-minded will be interpreted as a striking example of the contradictions of modernity. The coincidence of social inclusion and exclusion was a characteristic of the situation of an undesirable group of citizens in the Swedish society under the era of modernization. This outcome is of high relevance for understanding the early historical development of the Nordic welfare state.

  • 145.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Undesireable Citizens: Education, Care and Control of the "Feeble-minded" in the Swedish Province of Malmöhus, 1900–19502010Inngår i: NERA Congress, Malmö University (Sweden), School of Education , 2010., NERA Congress, Malmö University (Sweden), School of Education , 2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper contains the main results of a recently completed historical research project about the situation of persons categorized as “feeble-minded” in Sweden. In this study, the case of Malmöhus province constitutes the micro-historical core. Here, educational and care institutions such as schools, asylums and working homes were particularly established in the first half of the 20th century. The motives behind these foundations will be discussed and the working routines in those institutions will be analysed in terms of teaching and after-care of the inmates and their exclusion justified by social constructs such as “uneducable” or “moral imbecile”. This paper aims at demonstrating how feeble-mindedness was perceived as a social problem, and how close the efforts of education and care were connected to eugenic ideology and control. Thereby, the history of the feeble-minded will be interpreted as a striking example of the contradictions of modernity. The coincidence of social inclusion and exclusion was a characteristic of the situation of an undesirable group of citizens in the Swedish society under the era of modernization. This outcome is of high relevance for understanding the early historical development of the Nordic welfare state.

  • 146.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Vorbild oder Zerrbild? Außen- und Innenperspektive auf inklusive Bildung in Schweden2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [de]

    Keynote: Vorbild oder Zerrbild? Außen und Innenperspektive auf inklusive Bildung in Schweden: - Die Sonderpädagogik und Behindertenhilfe Schwedens genießen im deutschen Sprachraum seit Jahrzehnten einen ausgezeichneten Ruf. Dieser lässt sich vornehmlich auf die Einführung der neunjährigen Grundschule und Wandlungen im Bereich der Behindertenfürsorge seit den 1960-er Jahren zurückführen. Unzählige Besucherinnen und Besucher aus Mitteleuropa haben sich seitdem mit der Situation im Norden auseinandergesetzt. Ihren Niederschlag findet dies vor allem in Reiseschilderungen basierend auf zumeist kürzeren Studienbesuchen. Der Grundton dieser Berichte ist in allen Fällen zumindest wohlwollend, zum Teil überschwänglich bis euphorisch. Schweden erscheint darin oft als ein Vorbild für erwünschte Entwicklungen im eigenen Land. Im augenfälligen Kontrast dazu ist die Innenperspektive oft eine andere. Die innerschwedische Debatte handelt unter anderem von Gewalt und Mobbing in den Schulen, fehlerhaften Diagnose- und Kategorisierungsprozessen sowie schwachen Leistungen schwedischer Schülerinnen und Schüler bei internationalen Vergleichsuntersuchungen. Im Artikel werden ausgewählte Aspekte der Außen- und Innenperspektive näher aufgezeigt und die Kontraste in der Wahrnehmung diskutiert. Abschließend wird auf die Frage eingegangen, welchen Nutzen die Auseinandersetzung mit der Entwicklung in einem anderen Land dennoch haben kann.

  • 147.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Vorbild oder Zerrbild? Außen- und Innenperspektive auf inklusive Bildung in Schweden2011Inngår i: Zeitschrift für Inklusion, E-ISSN 1862-5088, nr 4Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 148.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Återkomst till Salamanca2009Inngår i: Intra, ISSN 1102-4143, nr 4, s. 26-27Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 149.
    Barow, Thomas
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Gieth, Fredric
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Adrianson, Lillemor
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Inkludering och exkludering inom lärarutbildningen. En enkätstudie om lärarstudenternas bakgrund och syn på sina studier2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    INCLUSION AND EXCLUSION IN TEACHER EDUCATION. A QUESTIONNAIRE ON TEACHER STU-DENTS’ BACKGROUND AND PERSPECTIVES ON THEIR STUDIES. In recent years, the increasing heterogeneity among Swedish university students has been widely discussed. ”New” groups of students are entering higher education, such as people with a migration background and/or disability. This development is promoted by efforts of widening participation and the Swedish Anti-Discrimination Act at the policy level. Changes in the student population affect programmes in teacher education in particular. Nowadays, and to a growing extent, more young adults with an educationally disadvantaged family background become teachers. Based on a user perspective, it is the aim of this study to show how these developments influence the students’ view on their studies, determined by usual study tasks such as searching literature, writing papers or passing tests. The research was inspired by Bourdieu and Passeron’s concept of social reproduction, and by Luhmann’s approach of inclusion and exclusion. A questionnaire was distributed to 316 teacher students. Data on social origin, earlier school experiences, and the current perceived educational situation were gathered and statistically analyzed. Several significant variances on the students’ social and academic background and their perceived situation at the university were found. The mothers’ social and educational background was of high relevance for students’ experiences of their ongoing education at the university. Moreover, the perception of failure in schools had a negative impact on the students view about their current studies. In a wider perspective, the results underline the difficulties in overcoming social reproduction and exclusion by means of education. These findings raise questions on how universities can cope with the increasing diversity of their students.

  • 150.
    Barow, Thomas
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Persson, Bengt
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Die Sonderpädagogik in der bildungspolitischen Debatte Schwedens2011Inngår i: Sonderpädagogische Förderung heute, ISSN 1611-1540, Vol. 56, nr 1, s. 20-32Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Zusammenfassung: Vor dem Hintergrund aktueller Wandlungen in der Bildungspolitik Schwedens wird die jüngere Entwicklung der schwedischen Sonderpädagogik aufgezeigt und diskutiert. Zwei kontrastierende Sichtweisen, die kategoriale und die relationale Perspektive, werden zur Analyse von Schulproblemen verwendet. Sie erscheinen prägend für die Umsetzung sonderpädagogischer Förderung. Die Verankerung sonderpädagogischer Studienanteile in der allgemeinen Lehrerbildung wird für die Ermöglichung inklusiver Bildung hervorgehoben. Angesichts widerstrebender Positionen auf den verschiedenen Ebenen der Schulpolitik sind die Auswirkungen der schwedischen Bildungsreformen auf das Konzept »Eine Schule für alle« gegenwärtig nicht eindeutig absehbar. Abstract: Against the background of current changes in educational policy in Sweden, the recent development of Swedish special education is presented and discussed. Two contrasting perspectives, the categorical and the relational perspective, are used to analyse school problems, and they are formative for the implementation of special educational support. The anchoring of special education in general teacher education is highlighted in the facilitation of inclusive education. In view of opposing positions on various levels of school policy, the impact of Swedish education reforms on the concept of »One school for all« is currently not clearly foreseeable.

1234567 101 - 150 of 1448
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf