Endre søk
Begrens søket
1234567 101 - 150 of 2915
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Andersson Hagiwara, Magnus
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Vårdande och systematisk bedömning2016Inngår i: Prehospital akutsjukvård / [ed] B-O. Suserud & L. Lundberg, Stockholm: Liber, 2016, 2, s. 178-210Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 102.
    Andersson Hagiwara, Magnus
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Brink, P
    Högskolan väst.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hansson, P-O
    University of Gothenburg.
    A shorter system delay for haemorrhagic stroke than ischaemic stroke among patients who use emergency medical service.2018Inngår i: Acta Neurologica Scandinavica, ISSN 0001-6314, E-ISSN 1600-0404Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: We compare various aspects in the early chain of care among patients with haemorrhagic stroke and ischaemic stroke.

    MATERIALS & METHODS: The Emergency Medical Services (EMS) and nine emergency hospitals, each with a stroke unit, were included. All patients hospitalised with a first and a final diagnosis of stroke between 15 December 2010 and 15 April 2011 were included. The primary endpoint was the system delay (from call to the EMS until diagnosis). Secondary endpoints were: (i) use of the EMS, (ii) delay from symptom onset until call to the EMS; (iii) priority at the dispatch centre; (iv) priority by the EMS; and (v) suspicion of stroke by the EMS nurse and physician on admission to hospital.

    RESULTS: Of 1336 patients, 172 (13%) had a haemorrhagic stroke. The delay from call to the EMS until diagnosis was significantly shorter in haemorrhagic stroke. The patient's decision time was significantly shorter in haemorrhagic stroke. The priority level at the dispatch centre did not differ between the two groups, whereas the EMS nurse gave a significantly higher priority to patients with haemorrhage. There was no significant difference between groups with regard to the suspicion of stroke either by the EMS nurse or by the physician on admission to hospital.

    CONCLUSIONS: Patients with a haemorrhagic stroke differed from other stroke patients with a more frequent and rapid activation of EMS.

  • 103.
    Andersson, Henrik
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Medikaliserat och resultatstyrt vårdarbete på akutmottagning: en studie med utgångspunkt i medarbetares och chefers perspektiv2014Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The overall aim of this thesis is to obtain an understanding of Emergency Healthcare Work (EHW) at the Emergency Department (ED), including the competencies required by EHW, and based on practitioners' and managers' perspectives. Methods: In study I, a quantitative method was employed. A questionnaire was sent to all Swedish EDs and data was analysed using descriptive statistics and content analysis. In studies II- IV, qualitative methods were used. In study II, participant observations and individual and group interviews were conducted. In studies III-IV individual and group interviews were conducted. In studies II-IV, data was analysed using qualitative content analysis. Results: According to head nurses, basic nursing education does not lead to sufficient competence for working at an ED and thus supplementary formal education is needed. A minority of head nurses perceive that they are completely responsible for creating preconditions for competence development (study I). The EHW is characterized by rapid, brief and standardized encounters with limited scope for providing individualized care. Practitioners strive to be adaptable by structuring EHW and they cooperate to achieve a good workflow (study II). Management is characterized by a command and control approach. Managers experience EHW as lifesaving work and they experience difficulties in meeting the expectations of their staff (study III). There is also tension between professional groups in EDs as well as hierarchical boundaries that influence the possibilities to develop competencies in EHW. The focus on competence in EHW is on account of the emergency and lifesaving nature of its actions. Purely medical competencies are valued and caring competencies are subsequently downgraded. A medical competence approach consolidates the current view of competencies necessary in everyday work in EDs (study IV). Conclusions: EHW and the competencies required by EHW are defined from a purely medicalized and result-driven viewpoint. Patients' medical needs are given greater importance than their caring needs. Medicalized and result-driven EHW makes it difficult to provide individualized care. This difficulty is a hindrance to the implementation of a holistic view in EHW.

  • 104.
    Andersson, Henrik
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Axelsson, Christer
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Larsson, Anna
    Bremer, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gellerstedt, Martin
    Bång, Angela
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ljungström, Lars
    The early chain of care in bacteraemia patients: Early suspicion, treatment and survivalin prehospital emergency care2018Inngår i: American Journal of Emergency Medicine, ISSN 0735-6757, E-ISSN 1532-8171Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction: Bacteraemia is a first stage for patients risking conditions such as septic shock. The primary aim ofthis study is to describe factors in the early chain of care in bacteraemia, factors associated with increased chanceof survival during the subsequent 28 days after admission to hospital. Furthermore, the long-term outcome wasassessed.

    Methods: This study has a quantitative design based on data fromEmergencyMedical Services (EMS) and hospitalrecords.

    Results: In all, 961 patients were included in the study. Of these patients, 13.5% died during the first 28 days. TheEMS was more frequently used by non-survivors. Among patients who used the EMS, the suspicion of sepsis alreadyon scene was more frequent in survivors. Similarly, EMS personnel noted the ESS code “fever, infection”more frequently for survivors upon arriving on scene. The delay time fromcall to the EMS and admission to hospitaluntil start of antibiotics was similar in survivors and non-survivors. The five-year mortality rate was 50.8%.Five-year mortalitywas 62.6% among those who used the EMS and 29.5% among those who did not (p b 0.0001).

    Conclusion: This study shows that among patientswith bacteraemiawho used the EMS, an early suspicion of sepsisor fever/infection was associated with improved early survival whereas the delay time from call to the EMSand admission to hospital until start of treatment with antibiotics was not. 50.8% of all patients were deadafter five years.

  • 105.
    Andersson, Henrik
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gabre, Marita
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Dehre, Andreas
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Andersson Hagiwara, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Maurin Söderholm, Hanna
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Simulation in Virtual World to Promote Communication2018Inngår i: Pre-hospital care- Education and training of ambulance professionals, Noordwijkerhout, The Netherlands, 2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Introduction

    Communication between ambulance professionals and patients is essential for understanding the patient's lifeworld (Wireklint Sundström & Dahlberg 2010). Simultaneously, communication is challenging to teach and learn within the framework of specific courses. However, simulation in virtual worlds can support the development of new skills such as communication (Combs, Sokolowski & Banks 2016).

     

    Aim

    The aim of this work was to design a simulation-based platform for communication training among ambulance nurse students (ANS).

     

    Methods

    A qualitative action research approach was used (Coghlan & Casey 2001). Second Life® (SL) was selected since it was an existing virtual world. SL is a web-based flexible three-dimensional platform that allows customization. Interaction and communication with other virtual people can be done through avatars in real time (Hodge, Collins & Giordano 2011). Three ANS and five teachers participated, none of the participants had prior experience of SL. Observations and interviews were used as data and analysed using thematic analysis.

     

    Results

    The participants’ experiences generated three themes:

     

    Understanding the virtual world

    It was easy to interact and communicate with other virtual people. However, it took time to feel comfortable to navigate in SL.

     

    Technological challenges

    One challenge was related to audio-visual problems e.g. not compatible headset, interfering echoes and that the image was distorted at times, which made it difficult to act and move the avatar. Another challenge was associated with the 3D modelling e.g. the capability to use of coordinates, positioning, object dimensioning and the fact that accidental deletions could not be restored. A third challenges that influenced the communication was the difficulty of visualizing clinically relevant care measures such as diagnostic examinations or drug treatment. Finally, there was a challenge to customize the avatars to look like ambulance professionals or a severely ill patient.

     

    Learning through avatars

    Learning through avatars requires that the participants take responsibility for delivering a convincing performance.  Immersion was limited since actions do not take place from a first-person viewpoint. There is a need that the scenario is based on realistic conditions e.g. interiors, equipment, clothing, avatar appearance and behaviour.

     

    Conclusion

    The present system is not suitable for training of medical assessment. Teachers who are considering using virtual worlds in the training for future ambulance professionals should note that an appropriate design is crucial for how the simulation is experienced.  

  • 106.
    Andersson, Henrik
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gabre, Marita
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Dehre, Andreas
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Andersson Hagiwara, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Maurin Söderholm, Hanna
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Simulation in Virtual World to Promote Communication2018Inngår i: Pre-hospital care- Education and training of ambulance professionals, Noordwijkerhout, The Netherlands, 2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction

    Communication between ambulance professionals and patients is essential for understanding the patient's lifeworld (Wireklint Sundström & Dahlberg 2010). Simultaneously, communication is challenging to teach and learn within the framework of specific courses. However, simulation in virtual worlds can support the development of new skills such as communication (Combs, Sokolowski & Banks 2016).

     

    Aim

    The aim of this work was to design a simulation-based platform for communication training among ambulance nurse students (ANS).

     

    Methods

    A qualitative action research approach was used (Coghlan & Casey 2001). Second Life® (SL) was selected since it was an existing virtual world. SL is a web-based flexible three-dimensional platform that allows customization. Interaction and communication with other virtual people can be done through avatars in real time (Hodge, Collins & Giordano 2011). Three ANS and five teachers participated, none of the participants had prior experience of SL. Observations and interviews were used as data and analysed using thematic analysis.

     

    Results

    The participants’ experiences generated three themes:

     

    Understanding the virtual world

    It was easy to interact and communicate with other virtual people. However, it took time to feel comfortable to navigate in SL.

     

    Technological challenges

    One challenge was related to audio-visual problems e.g. not compatible headset, interfering echoes and that the image was distorted at times, which made it difficult to act and move the avatar. Another challenge was associated with the 3D modelling e.g. the capability to use of coordinates, positioning, object dimensioning and the fact that accidental deletions could not be restored. A third challenges that influenced the communication was the difficulty of visualizing clinically relevant care measures such as diagnostic examinations or drug treatment. Finally, there was a challenge to customize the avatars to look like ambulance professionals or a severely ill patient.

     

    Learning through avatars

    Learning through avatars requires that the participants take responsibility for delivering a convincing performance.  Immersion was limited since actions do not take place from a first-person viewpoint. There is a need that the scenario is based on realistic conditions e.g. interiors, equipment, clothing, avatar appearance and behaviour.

     

    Conclusion

    The present system is not suitable for training of medical assessment. Teachers who are considering using virtual worlds in the training for future ambulance professionals should note that an appropriate design is crucial for how the simulation is experienced.  

  • 107.
    Andersson, Henrik
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Jakobsson, E
    Furåker, C
    Nilsson, K
    The everyday work at a Swedish emergency department: The practitioners’ perspective2012Inngår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 20, nr 2, s. 58-68Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In the everyday work at emergency departments (EDs), the patients being cared for have different needs and perceived symptoms. To meet their need for emergency care, knowledge of the work is important. The aim of this study is to explore the everyday work at a Swedish ED from a practitioner’s perspective. Method This study has a qualitative, exploratory design with observations and interviews at two EDs. Data were analysed by content analysis. Findings The everyday work is characterised by a rapid, short and standardised encounter with limited scope to provide individualised care, which leads to a mechanical approach. It is also characterised by an adaptive approach in which practitioners strive to be adaptable by structuring everyday work and cooperation to achieve a good workflow. Conclusions The study shows that the practitioners’ encounter with patients and relatives is rapid and of limited duration. The care activities that practitioners mainly perform comprise standard medical management and are performed more mechanically than in a caring way. The practitioners strive to balance the requirements and the realisation of the everyday work through structures and in cooperation with other practitioners, although they work more in parallel than in integrated teams.

  • 108.
    Andersson, Henrik
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lindholm, Maria
    Pettersson, Margareta
    Jonasson, Lise-Lotte
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Nurses competencies in Home health care: An interview study.2017Inngår i: BMC Nursing, ISSN 1472-6955, E-ISSN 1472-6955, Vol. 16, nr 65Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background:Nurses working in Home health care (HHC) are facing major challenges when more advanced care and treatment are performing in the patient's home. The aim of this study was to explore how nurses experiencing their competencies in HHC. 

    Methods:This study has a qualitative and explorative design. Ten nurses were interviewed and data were analysed by content analysis.

    Results:The themes “Being a capable nurse”, “Being a useful nurse” and “Being a subordinate and dependent nurse” were identified. Nurses want to be capable to take care of patients, develop their competencies and perform their duties in the way that are requested. They also want to be useful in their work and providing good and safe HHC. Finally, nurses want to improve the care in HHC with their competencies. Simultaneously, they are subordinate and dependent in the relation with their manager and manager's interest to encourage nurses’ competence development.

    Conclusions:Nurses in HHC are responsible for many seriously ill patients and they want to contribute to a good and safe patient care. To maintain patient safety, reduce the risk for burnout and staff turnover as well as to contribute to a sustainable development of the work, strategies for transfer competencies between nurses and efforts for competence development are needed. 

  • 109.
    Andersson, Henrik
    et al.
    Sahlgrenska University Hospital.
    Nilsson, Kerstin
    Gothenburg University.
    QUESTIONING NURSING COMPETENCES INEMERGENCY HEALTH CARE2009Inngår i: Journal of Emergency Nursing, ISSN 0099-1767, E-ISSN 1527-2966, Vol. 35, s. 305-311Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction: Medical and technologic developments entailnew competence demands in emergency health care, and itfollows that head nurses must recognize and create prerequisites,as well as evaluate the competence of registered nurses. The aimof this study is to describe head nurses’ conceptions of emergencynursing competence needs and their responsibility for creatingprerequisites of competence development in emergency nursing.

    Methods: A 24-item questionnaire was sent to all the headnurses (N = 79) of all the existing emergency departments inSweden. The response rate was 73%, and in the analysis ofthe data, descriptive statistics were used.

    Results: According to the head nurses, basic nursing educationdoes not provide sufficient emergency nursing competence.Consequently, there is a need for supplementary formalemergency nursing education. Furthermore, most of the headnurses have inadequate strategies for evaluating competencedevelopment, and economic and personnel resources areinsufficient to meet the educational needs. A minority of the headnurses consider that they have full responsibility for creating theprerequisites of the competence development of nurses.

    Discussion: To ensure sufficient nursing competence inemergency health care organizations, there is a need to establishcompetence demands in emergency nursing and evaluate strategiesfor competence development. The establishment of a Swedishemergency nurses association would be important for thedevelopment of national guidelines of emergency nursing as wellas to facilitate the interpretation and concretizing of rules andlegislation and to promote questions related to research, development, and education in emergency nursing. With nationalguidelines and recommendations, the head nurses’ responsibilitiesfor the development of nurses’ skills would be clarified.

  • 110.
    Andersson, Henrik
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ullgren, Andreas
    Holmberg, Mats
    Karlsson, Thomas
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Acute coronary syndrome in relation to the occurrence of associatedsymptoms: A quantitative study in prehospital emergency care2017Inngår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 33, s. 43-47-Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction: Acute chest pain is a common symptom among prehospital emergency care patients.Therefore, it is crucial that ambulance nurses (ANs) have the ability to identify symptoms and assesspatients suffering from acute coronary syndrome (ACS). The aim of this study is to explore the occurrenceof dyspnoea and nausea and/or vomiting in the prehospital phase of a suspected ACS and the associationswith patients’ outcome.

    Methods: This study has a quantitative design based on data from hospital records and from a previousinterventional study (randomised controlled trial) including five Emergency Medical Service (EMS) systemsin western Sweden in the years 2008–2010.

    Results: In all, 1836 patients were included in the interventional study. Dyspnoea was reported in 38%and nausea and/or vomiting in 26% of patients. The risk of death within one year increased with the presenceof dyspnoea. The presence of nausea and/or vomiting increased the likelihood of a final diagnosis ofacute myocardial infarction (AMI).

    Conclusion: This study shows that dyspnoea, nausea and/or vomiting increase the risk of death and seriousdiagnosis among ACS patients. This means that dyspnoea, nausea and/or vomiting should influencethe ANs’ assessment and that special education in cardiovascular nursing is required.

  • 111.
    Andersson, Henrik
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Nilsson, Kerstin
    Jakobsson Ung, Eva
    Competencies in Swedish emergency departments: The practitioners’ and managers’ perspective2014Inngår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 22, nr 2, s. 81-87Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The task of emergency departments (EDs) is to provide safe emergency healthcare while adopting a caring, cost-effective approach. Patients attending EDs have different medical and caring needs and it is assumed that practitioners have the requisite competencies to meet those needs. The aim of the present study is to explore what kind of competencies practitioners and managers describe as necessary for the practitioners to perform their everyday work in EDs. Methods: This study used a qualitative, exploratory design. Interviews were conducted in two EDs. Data were analysed using inductive content analysis. Results: The competence focus in everyday work in EDs is on emergency and life-saving actions. There is a polarisation between medical and caring competencies. There is also tension between professional groups in EDs as well as hierarchical boundaries that influence the ability to develop competencies in everyday work. Medical competencies are valued more and caring competencies are subsequently downgraded. A medical approach to competencies consolidates the view of necessary competencies in everyday work in EDs. Conclusions: The study shows that the competencies that are valued consolidate the prevailing medical paradigm. There is a traditional, one-sided approach to competencies, a hierarchical distinction between professional groups and unclear occupational functions.

  • 112.
    Andersson, Henrik
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Nilsson, Kerstin
    Jakobsson Ung, Eva
    Management of everyday work in Emergency Departments: An exploratory study with Swedish Managers2014Inngår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 22, nr 4, s. 81-87Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction: Through their formal mandate, position and authority, managers are responsible for managing everyday work in Emergency Departments (EDs) as well as striving for excellence and dealing with the individual needs of practitioners and patients. The aim of the present study is to explore managers’experiences of managing everyday work in Swedish EDs. Method: A qualitative and exploratory design has been used in this study. Seven managers were interviewed at two EDs. Data was analysed using qualitative content analysis with focus on latent content. Results: Managers experience everyday work in the ED as lifesaving work. One of the characteristics of their approach to everyday work is their capability for rapidly identifying patients with life-threatening conditions and for treating them accordingly. The practitioners are on stand-by in order to deal with unexpected situations. This implies having to spend time waiting for the physicians’ decisions. Management is characterised by a command and control approach. The managers experience difficulties in meeting the expectations of their staff. They strive to be proactive but instead they become reactive since the prevailing medical, bureaucratic and production-orientated systems constrain them. Conclusion: The managers demonstrate full compliance with the organisational systems. This threatens to reduce their freedom of action and influences the way they perform their managerial duties within and outside the EDs.

  • 113.
    Andersson, Jan-Otto
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Visar fysiologiska parametrar den prehospitala patientens smärta: registerstudie2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: smärta är ett vanligt och betydande symtom inom ambulanssjukvården. En persons smärta är ett fysiologiskt kroppslig fenomen som blir en smärtupplevelse först när smärtsignalen når medvetandet. Upplevelsen är starkt påverkad av psykiska, kognitiva, emotionella, sociala, kulturella och existentiella faktorer. En noxisk skada leder till    en  smärtupplevelse  som  startar upp  kognitiva  och  emotionella processer såsom tolkning och symbolisering och som i sin tur är influerad av personens språk och omgivningens kultur. Upplevelse av lidande signaleras genom smärtyttringar som påverkas av den sociala och kulturella omgivningen. Olika smärtmodulerande system aktiveras och psykologiska aktiviteter förekommer som en reaktion på smärta. Ambulanspersonalen möter en allt större förväntan om smärtlindring. Inför beslutet om smärtomhändertagande värderar ambulanspersonalen både patientens beskrivning av sin smärta och de symtom och tecken som patienten uppvisar. Även fysiologiska förändringar anses vara viktigt inför beslut om smärtlindring. Forskning visar  att det finns ett samband mellan vitalparametrar och smärta men att detta samband inte är kliniskt användbart.

    Syftet är att inom prehospital kontext utforska huruvida ett klinisk användbart samband mellan patientens upplevda smärtintensitet och vitalparametrar och vegetativa symtom föreligger.

    Metoden är retrospektiv registerstudie med kvantitativ ansats samt ett bekvämlighetsurval. Huvudanalysen gjordes med binär logistisk regression.

    Resultatet visar ett positivt samband (Korrelationsanalys) mellan förändring av de fysiologiska parametrarna andningsfrekvens, hjärtfrekvens och hudstatus med ökad smärta. Däremot var sambandet negativt för systoliskt blodtryck. Sambandet (styrka) var starkast för andningsfrekvens. Sambandet (Beroendet) (binär logistisk regressionsanalys) mellan olika fysiologiska parametrar och utfall av svårare smärta var även det tydligast för andningsfrekvens, men fanns även för hudstatus. En klar åldersskillnad noterades där den yngre gruppen visade ett starkare samband. För hjärtfrekvens  och  systoliskt  blodtryck  fanns  inget  samband  förutom  för  den  äldre gruppen där det förelåg ett svagt samband med systoliskt blodtryck Detta samband blev svagare vid högre blodtryck.

    Slutsats: Smärta är ett vanligt symptom inom ambulanssjukvården.   Det   finns   ett   positivt   samband   mellan   andningsfrekvens, förekomst av blek hud samt fuktig hud och uppskattad smärtintensitet. Sambandet är större för yngre patienter. Användande av referensvärde på vitalparametrar kan vara ett stöd vid en klinisk individuell smärtbedömning. Resultatet tyder på att det finns en stor individuell variation vad avser sambandet mellan smärtupplevelse och den fysiologiska reaktionen på smärta varför fysiologiska parametrar skall tolkas med stor försiktighet.

  • 114.
    Andersson, Jimmy
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    W-Andersson, Caroline
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ambulanssjuksköterskans bedömningar och triagering av barn 0–16 år: En kvantitativ studie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ambulanssjuksköterskan gör en primär bedömning av barn under 16 år enligt Rapid Emergency Triage and Treatment System Pediatric (RETTS-p) som bygger på vitalparametrar (VP) samt symtom och tecken, Emergency  Signs and Symtoms (ESS- kod) exempelvis buksmärta. En summering av värden på VP och ESS-kod leder till en triagenivå som medföljer patienten till sjukhuset. Under vårdandet av barn finns föräldrarna eller närmsta anhörig närvarande som kan påverka situationen. Det medför en viss komplexitet i det prehospitala omhändertagandet av barn. Syftet med studien var att studera hur patientsäkra bedömningar ambulanssjuksköterskan gör av barn under 16 år och hur RETTS-P används. Bedömningarna jämförs med den hospitala slutdiagnosen för det aktuella vårdtillfället. Metoden är av kvantitativ ansats där datainsamlingen gjorts utifrån en retroperspektiv journalgranskning. Vi fann att ambulanssjuksköterskans bedömningar stämde överens med slutdiagnosen i 92.4 % av fallen. Dock fann vi även att 60% av barnen inte fick en fullständig triagering prehospitalt, där andningsfrekvensen stod för det högsta bortfallet. Cirka 30 % av barnpatienterna kvarstannade hemma efter ambulanssjuksköterskans primära bedömning. Av de patienter som lämnades hemma sökte 8.1 % en förnyad kontakt med akutsjukvården inom 72 timmar. Ambulanssjuksköterskan prioriterade ner 58 % av de fall som larmades ut som prio 1 av SOS alarm. Orsaken varför barnpatienterna blev nedprioriterade kan bero på att det oftast är oroliga föräldrar som ringer SOS alarm samt att ambulanssjuksköterskan, jämfört med larmoperatören, har en stor fördel av att de gör en visuell bedömning samt har ett annat bedömningsinstrument (RETTS-p).

  • 115.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Helminen, Matilda
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kvinnors kroppsuppfattning i samband med mastektomi: En litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor och många av de drabbade kvinnorna får genomgå en mastektomi, vilket kan leda till en förändrad kroppsuppfattning, påverkad sexualitet och kvinnlighet. Syftet med litteraturöversikten är att beskriva kvinnors kroppsuppfattning i samband med en mastektomi. Författarna har valt att göra en litteraturöversikt utifrån Fribergs modell för litteraturöversikt (Friberg 2012, ss. 133-134).

    Tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats har använts i resultatet. Resultatet har två huvudkategorier, “Kroppsuppfattning”, “Kvinnans behov av stöd” och fyra subkategorier, “upplevelse av förändrad kropp”, “upplevelse av sexualitet”, “upplevelse av kvinnlighet” och “bröstrekonstruktionens betydelse”. Litteraturöversiktens resultat visar att kroppsuppfattning har stor betydelse för kvinnor som genomgått en mastektomi och den kan förändras i negativ riktning på grund av operationen. Kvinnorna hade svårt att tycka om sin kropp och visa sig inför andra. Kroppsuppfattningen hade olika betydelse för kvinnorna trots att den kunde vara förändrad. Många kvinnor kände sig mindre feminina med ett eller två förlorade bröst och en bröstrekonstruktion kunde då vara till hjälp för att återfå det som upplevs förlorat. Största fokus för kvinnorna var att överleva cancern men följderna av mastektomin var påtagliga. Vården har stor betydelse för att kvinnor ska få de bästa förutsättningarna till en rättvis och god vård under sjukdomsprocessen. Sjuksköterskan har en viktig roll som stöd för kvinnorna för att skapa trygghet och delaktighet.

  • 116. Andersson, Johanna
    et al.
    Löfström, Mikael
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Bihari Axelsson, Susanna
    Axelsson, Runo
    Actor or arena: Contrasting translations of a law on interorganizational integration2012Inngår i: Journal of Health Organisation & Management, ISSN 1477-7266, E-ISSN 1758-7247, Vol. 26, nr 6, s. 778-793Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose – A Swedish framework law has enabled integration between public agencies in vocational rehabilitation. With the support of this law, coordination associations can be formed to fund and organize joint activities. The purpose of this study is to describe and analyze how the law has been interpreted and translated into local coordination associations and how local institutional logics have developed to guide the organization of these associations. Design/methodology/approach – Data was collected through observations of meetings within two coordination associations and supplemented with documents. The material was analyzed by compilation and examination of data from field notes, whereupon the most important aspects were crystallized and framed with institutional organization theory. Findings – Two different translations of the law were seen in the associations studied: the association as an independent actor, and as an arena for its member organizations. Two subsequent institutional logics have developed, influencing decisions on autonomy, objectives and rationality for initiating and organizing in the two associations and their activities. The institutional logics are circular, further enhancing the different translations creating different forms of integration. Research implications/limitations – Both forms of integration are legitimate, but the different translations have created integration with different degrees of autonomy in relation to the member organizations. Only a long-term analysis can show whether one form of integration is more functional than the other. Originality/value – This article is based on an extensive material providing insights into a form of interorganizational integration which has been scarcely researched. The findings show how different translations can influence the integration of welfare services.

  • 117.
    Andersson, Kristina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bengtsson, Lena
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskans förutsättningar och metoder för att uppmärksamma alkoholvanor i hälsosamtalet i primärvården: En litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Allt fler människor i Sverige dricker alkohol regelbundet. Detta kan medföra försämrad hälsa och tilltagande sjukdom, bidra till skador och våld i samhället. Sjuksköterskan inom primärvården träffar många patienter i hälsosamtal och det är då viktigt att fråga om alkoholvanor liksom andra levnadsvanor. Detta upplevs dock som en svår uppgift för många sjuksköterskor, då det finns risk att patienten kan känna sig kränkt. Forskning visar att sjuksköterskor tycker att det saknas kunskaper och metoder för att fråga om alkoholvanor. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva förutsättningar och metoder för hur sjuksköterskan kan uppmärksamma alkoholvanor i hälsosamtalet. Sammanlagt har 11 artiklar analyserats; nio kvantitativa och två kvalitativa från Europa och USA. Studien är gjord enligt Axelssons modell (2012, s.203-219) och resultatet i studien består av tre huvudteman och fyra subteman. De tre huvudteman är Kommunikation, Metod och Kunskap. Subteman som ingår är Samtal, Motiverande samtalsteknik, Screening av alkoholvanor och Kort rådgivning.

    Resultatet visar att Screening och Kort rådgivning är användbara och tidsbesparande metoder och Motiverande samtalsteknik är effektivt vid alkoholprevention. En förutsättning är att sjuksköterskan får kunskap i metoder, samtalsteknik och alkoholens skadliga påverkan på hälsan. I den efterföljande diskussionen tas de delar upp som är väsentliga för sjuksköterskan i arbetet med alkoholprevention i hälsosamtalet. Slutsatser i denna litteraturstudie är att det finns bra metoder för att uppmärksamma alkoholvanor, men en förutsättning är att sjuksköterskan har kunskap om hur de används samt kännedom om alkoholens skador på hälsan. I det förebyggande arbetet är det effektivt att fråga patienten om alkoholvanor, men hur länge samtalet pågår är inte av lika stor betydelse.

  • 118. Andersson, L
    et al.
    Petersen, G
    Johnson, P
    Ståhl, Fredrik
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Finding genes contributing to the arthirits phenotype by comparing rat and human genome data2004Inngår i: Health Informatics Journal, ISSN 1460-4582, E-ISSN 1741-2811, Vol. 10, nr 1, s. 71-75Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Published quantitative trait locus (QTL) data, as well as all known rat genes and DNA markers, have since 1993 been collected and made easily accessible at the rat genome database, RatMap. The objective of the present study is to fully integrate available data concerning rat models with human genome information. The final goal of this process is to make results from any rat model experiment directly applicable to humans. The overall goal of this work is to create an automatic system which, for any given rat chromosomal region associated with a QTL, will characterize both mapped rat genes and all putative homologous human genes in that region. This article reports the use of the web application to find human gene candidates contributing to an arthritis phenotype.

  • 119. Andersson, L
    et al.
    Ståhl, Fredrik
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Candidate Gene Capture (CGC): a Tool for Selecting Potentially2007Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 120. Andersson, L
    et al.
    Ståhl, Fredrik
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Distribution of candidate genes for experimentally induced arthritis in rats2010Inngår i: BMC Genomics, ISSN 1471-2164, E-ISSN 1471-2164, Vol. 11, nr 146Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Rat models are frequently used to link genomic regions to experimentally induced arthritis in quantitative trait locus (QTL) analyses. To facilitate the search for candidate genes within such regions, we have previously developed an application (CGC) that uses weighted keywords to rank genes based on their descriptive text. In this study, CGC is used for analyzing the localization of candidate genes from two viewpoints: distribution over the rat genome and functional connections between arthritis QTLs. Methods: To investigate if candidate genes identified by CGC are more likely to be found inside QTLs, we ranked 2403 genes genome wide in rat. The number of genes within different ranges of CGC scores localized inside and outside QTLs was then calculated. Furthermore, we investigated if candidate genes within certain QTLs share similar functions, and if these functions could be connected to genes within other QTLs. Based on references between genes in OMIM, we created connections between genes in QTLs identified in two distinct rat crosses. In this way, QTL pairs with one QTL from each cross that share an unexpectedly high number of gene connections were identified. The genes that were found to connect a pair of QTLs were then functionally analysed using a publicly available classification tool. Results: Out of the 2403 genes ranked by the CGC application, 1160 were localized within QTL regions. No difference was observed between highly and lowly rated genes. Hence, highly rated candidate genes for arthritis seem to be distributed randomly inside and outside QTLs. Furthermore, we found five pairs of QTLs that shared a significantly high number of interconnected genes. When functionally analyzed, most genes connecting two QTLs could be included in a single functional cluster. Thus, the functional connections between these genes could very well be involved in the development of an arthritis phenotype. Conclusions: From the genome wide CGC search, we conclude that candidate genes for arthritis in rat are randomly distributed between QTL and non-QTL regions. We do however find certain pairs of QTLs that share a large number of functionally connected candidate genes, suggesting that these QTLs contain a number of genes involved in similar functions contributing to the arthritis phenotype.

  • 121. Andersson, Lars
    et al.
    Petersen, Greta
    Ståhl, Fredrik
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Ranking candidate genes in rat models of type 2 diabetes2009Inngår i: Theoretical Biology Medical Modelling, ISSN 1742-4682, E-ISSN 1742-4682, Vol. 6, nr 12Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background Rat models are frequently used to find genomic regions that contribute to complex diseases, so called quantitative trait loci (QTLs). In general, the genomic regions found to be associated with a quantitative trait are rather large, covering hundreds of genes. To help selecting appropriate candidate genes from QTLs associated with type 2 diabetes models in rat, we have developed a web tool called Candidate Gene Capture (CGC), specifically adopted for this disorder. Methods CGC combines diabetes-related genomic regions in rat with rat/human homology data, textual descriptions of gene effects and an array of 789 keywords. Each keyword is assigned values that reflect its co-occurrence with 24 different reference terms describing sub-phenotypes of type 2 diabetes (for example "insulin resistance"). The genes are then ranked based on the occurrences of keywords in the describing texts. Results CGC includes QTLs from type 2 diabetes models in rat. When comparing gene rankings from CGC based on one sub-phenotype, with manual gene ratings for four QTLs, very similar results were obtained. In total, 24 different sub-phenotypes are available as reference terms in the application and based on differences in gene ranking, they fall into separate clusters. Conclusion The very good agreement between the CGC gene ranking and the manual rating confirms that CGC is as a reliable tool for interpreting textual information. This, together with the possibility to select many different sub-phenotypes, makes CGC a versatile tool for finding candidate genes. CGC is publicly available at http://ratmap.org/CGC.

  • 122.
    Andersson, Linnéa
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sigurdardottir, Linnea
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    ”När livet tar en oväntad vändning”: Föräldrars upplevelse av att få ett barn med medfödd hjärtmissbildning2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I Sverige föds mellan 750-1000 barn per år med hjärtmissbildning. Utvecklingen kring medfödd hjärtmissbildning går framåt både medicinskt och kirurgiskt, vilket gör att sjukvården träffar på en helt ny patientgrupp eftersom det aldrig tidigare har funnits så många vuxna som överlevt hjärtmissbildning. När barnet föds med denna sjukdom resulterar det i en kris hos föräldrarna. Efter födseln väntar en lång och känslomässig tid med sjukhusvård för både barnet och föräldrarna. Under den svåra situationen är föräldrar i ett stort behov av stöd ifrån sjuksköterskan. För att sjuksköterskan ska kunna stödja föräldrarna i denna process krävs det att deras upplevelser uppmärksammas.

    Syftet är att beskriva föräldrars upplevelse av att få ett barn med en medfödd hjärtmissbildning. Den metod som användes var en litteraturöversikt enligt Friberg (2012, ss. 133-144). Nio artiklar inkluderades och dessa var kvalitativa. Genom analysen framkom fyra huvudteman; Att känna tumult, att känna sorg, att känna behov av stöd och att finna en ny mening. Föräldrar i denna situation upplever en svår tid men genom rätt stöd kan de även uppleva hälsa och finna mening i situationen. För att detta ska kunna ske gäller det att sjuksköterskan vet hur stödet ska ges och att hon finns tillgänglig för föräldrarna.

  • 123.
    Andersson, L-O
    et al.
    External.
    Lundberg, Lars
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Education in Military Medicine: The Swedish Model2005Inngår i: AMEE 2005 Abstracts, AMEE , 2005, s. 235-Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The Swedish Armed Forces Medical Centre is nationally responsible for the qualified education in military medicine. Studies at university level for conscript medical personnel were introduced in 1997, with the course Battlefield emergency care for nurses (7,5 ECTS points). Two years later, a parallel course for physicians was started. Other courses have also been studied at university level. Starting in 2001, a total of fifteen units throughout the country have arranged the Basic course in battlefield emergency care for Medical Orderly (15 ECTS points). The units have received academic support from local colleges and universities, while curriculum, study literature, supervision and examination have been the responsibility of the Armed Forces Medical Centre. The present reorganisation of the Swedish Armed Forces will result in a situation where the entire military medical education will be located in Gothenburg. Physicians, nurses and medics will be educated at the same campus. A close connection to the University of Gothenburg has been established, in order to promote the educational process of military medicine. Teachers at the Medical Centre will have positions as lecturers at the university, which will be favourable for the students in their acquisition of knowledge.

  • 124.
    Andersson, Malin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Björk, Frida
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Fysisk aktivitet som hälsobefrämjande omvårdnadsåtgärd vid depression: En litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Depression är ett globalt folkhälsoproblem med cirka 350 miljoner drabbade, där mindre än hälften av alla med diagnosen får behandling. Depression kan beskrivas med två huvudkriterier: nedstämdhet och minskat emotionellt engagemang. Behandlingen vid depression kan vara är antidepressiva läkemedel, ECT-behandling och olika beteendeterapier. Fysisk aktivitet har positiva effekter på stämningsläge och livskvalité. Motiverande samtal kan användas för att uppnå en beteendeförändring hos en person. Omvårdnadsteoretikerna Virginia Henderson och Dorotea Orem har teorier för hur sjuksköterskans roll vid egenvård.

    Syftet med studien är att undersöka om sjuksköterskan kan använda fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd vid depression för att främja livskvalité och välbefinnande. Kandidatuppsatsen är en litteraturstudie med utgångspunkt i Friberg (2012). Artiklarna är hämtade från tre databaser och är både kvantitativa och kvalitativa. Totalt användes 14 artiklar. Inklusionskriterierna var publiceringsdatum mellan 2005-2015 samt ungdomar och vuxna som har en depressionsdiagnos. Fysisk aktivitet vid depression ger ett ökat välbefinnande och en bättre livskvalité. Resultatet talar för att ha en mentor som stöd vid träningen samt gruppträning gav en bättre motivation och ett förbättrat humör. För sjuksköterskor är det viktigt att stödja patienten vid egenvård. Fysisk aktivitet kan ge ett ökat empowerment eftersom patienten kan utföra aktiviten på egen hand. Sjuksköterska bör finnas med och motivera patienten till att nå uppsatta mål. För att hjälpa patienten att utvecklas är undervisning viktigt. Sjuksköterskan kan genom undervisning hjälpa patienten att bli fysisk aktiv och därigenom främja livskvalité och välbefinnande.

  • 125.
    Andersson, Malin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Åberg, Evelina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Att leva med ett svårläkt sår relaterat till diabetes: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Fotsår är en del av många diabetikers liv. Såren uppstår ofta till följd av sjukdomens komplikationer som nedsatt känsel och cirkulation. Sårläkningen tar lång tid vilket kan begränsa patienten i vardagen. När vardagen blir påverkad kan även livskvaliteten bli lidande. Syftet med studien är således att belysa hur ett svårläkt fotsår påverkar diabetikers livskvalité. Kvantitativa och kvalitativa artiklar analyserades för att genomföra en litteraturstudie. Resultatet omfattar tre huvudteman; hämning av fysiska behov, en inre påverkan och begränsning i det sociala livet. Patienterna får restriktioner och rekommendationer för att gynna sårläkning och undvika komplikationer vilket gör att de blir begränsade och livskvaliteten försämras. Många har även smärta, vilket också är en faktor som påverkar livskvaliteten. Som slutsats kan sjuksköterskan stärka patientens livskvalitet genom att anpassa vården, främja patientens självständighet och se till människan bakom såret.

  • 126.
    Andersson, Matilda
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bergagård Hallstensson, Malin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Unga kvinnors upplevelse av att ha drabbats av bröstcancer: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Varje år drabbas runt 8000 kvinnor av bröstcancer. Bröstcancer kan innebära en knöl i bröstet som uppkommit av okontrollerad celldelning. Att få diagnosen bröstcancer kan hos unga kvinnor skapa oro och lidande. Syftet är att beskriva unga kvinnors upplevelser av att ha drabbats utav bröstcancer. Vi har valt att göra en litteraturstudie enligt Axelssons (2012, ss. 203-220) modell. Vi har analyserat 10 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod. Utifrån artiklarna har vi kunnat urskilja likheter och olikheter som bildat vårt resultat genom kategorier och subkategorier. De kategorier som vi har identifierat är upplevelsen av en förändrad kropp, upplevelsen av stöd och emotionell berg- och dalbana. Därefter identifierade vi subkategorierna; oro för fertilitet och graviditet, kroppsuppfattning, kvinnlighet och sexualitet, upplevelsen av närståendes stöd, upplevelsen av sjuksköterskans stöd, upplevda känslor och att hitta balansen.

    Resultatet visar att unga kvinnor kan uppleva en förändrad kroppsuppfattning detta relaterat till behandlingen. Fertilitet är också en viktig del som beskrivs i resultatet, då de kvinnor studien inriktar sig på är i fertil ålder. Att ha drabbats av bröstcancer innebär många känslor samtidigt. Resultatet visar att stöd från närstående var viktigt för kvinnorna, det skapade bland annat en trygghet för kvinnan. Stöd från sjuksköterskan anses också som en viktig del för kvinnan efter att hon har drabbats av bröstcancer då de skapade en trygghet. För att minska kvinnans lidande kan sjuksköterskan bidra med tydlig och adekvat information. För att detta ska bli möjligt är det viktigt att sjuksköterskan har en professionell inställning, god kunskap och en öppen kommunikation med kvinnan.

  • 127.
    Andersson, Niklas
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    När vårdande och lärande sammanfaller: Patienters, studenters och handledares erfarenheter av möten på en utbildningsvårdavdelning inom psykiatrisk vård2015Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    When students learn caring during clinical practice, the usual point of departure is thatcaring and learning coexist, as separate and parallel phenomena. There is, however, a needto study how caring and learning relate to one another, as well as when and how theyconverge. The aim of this dissertation is to describe how caring and learning converge inthe encounters between students and patients, in a dedicated educational unit withinpsychiatric care, as experienced by students, patients, and supervisors. Describing howsupervisory support can facilitate this is another aim. A reflective lifeworld approach basedon phenomenological philosophy has been applied. Data were collected through interviews,participant observations with follow-up interviews, and narrative diaries.The result shows that caring and learning converge in those encounters between studentsand patients which are characterized by reciprocity, wherein the patient’s narrative is thepoint of departure, complemented by the student’s listening and inquiring attitude. It ishere, that the desire for and pursuit of health and understanding, give the reciprocalinteraction power. The common desire of those involved to know, to become accustomedto the new and unfamiliar, as well as the presence of a feeling of responsibility for oneanother, create questions which in turn create opportunities wherein students and patientsare available to one another.The dissertation shows that learning in a caring context can be complex. Despite theirbeing prerequisites for one another, competition and conflicts can occur when the caringand learning perspectives are not equally attended to. When they are placed counter to oneanother, there is a risk that reciprocal interaction is hindered, which can cause loneliness forall involved. For convergence to occur most propitiously, those involved must exist in acaring and learning togetherness. Responsible and present supervisors are needed, whocreate possibilities for the perspectives to converge through maintenance and monitoring, sothat caring and learning receive equal space.A didactic concept has been developed based on the dissertation’s result, focusing on themeaning of creating forums where students’, patients’, and supervisors’ caringconsiderations and reflections can intertwine.

  • 128.
    Andersson, Pernilla
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hedberg, Pernilla
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Skolsköterskans arbete med skolelevers sömnproblem2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Enligt forskning sover en stor andel elever för lite och har osunda sömnvanor.  I skolan som omfattar alla barn i samhället kan elever med sömnproblem fångas upp i ett tidigt skede, därför har skolsköterskan en viktig roll i det hälsofrämjande arbete. Fastän forskning visar att ungdomar upplever att de har en otillräcklig sömn har mycket lite forskning gjorts utifrån skolsköterskans perspektiv. Vi vill med vår studie öka förståelsen för hur skolsköterskan ser på det växande hälsoproblemet. Syftet med studien är att undersöka hur skolsköterskor uppfattar, uppmärksammar och arbetar med högstadieelevers sömnproblem. För att besvara syftet har studien genomförts med hjälp av en kvalitativ metod utifrån en induktiv ansats. Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta skolsköterskor som arbetade på högstadiet i en medelstor stad i Västsverige. Data analyserades förutsättningslöst genom kvalitativ innehållsanalys.

    Två teman framkom i resultatet, dessa kunde beskrivas Utgångspunkt för skolsköterskans hälsofrämjande arbete, Valmöjligheter i sitt sömnbefrämjande arbete. Under dessa två teman framträdde fyra kategorier och fjorton underkategorier. Studien visar att skolsköterskan besitter en stor kunskap och har många uppfattningar om sömnproblem, denna förkunskap tillsammans med de förutsättningar skolsköterskan får i sitt arbete t.ex. tid att utföra arbete, tillfällen till utbildning, samarbete på skolan och kontakten med föräldrar utgör den utgångspunkt skolsköterskan har att förhålla sig till. Studien visar även att skolsköterskan har valmöjligheter i sitt hälsofrämjande arbete t.ex. i mötet med eleven då hon kan påverka vad som tas upp eller då hon väljer arbetssätt att arbeta utifrån. Resultat diskussionen ledde fram till slutsatsen att om mer tid hade funnits skulle skolsköterskan i större utsträckning sökt evidensbaserad kunskap och arbetat med sömnvanor i de lägre årskurserna och på så sätt bidragit till att minska elevers sömnproblem.  

  • 129.
    Andersson, Rebecka
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Svensson, Lisa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Känslan av att bli behandlad annorlunda: En vårdvetenskaplig litteraturstudie om hur det är att möta vården som HIV-positiv2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Idag lever cirka 6800 personer i Sverige med en positiv HIV-diagnos. Trots en utveckling inom kunskapen kring sjukdomen HIV, och dess smittvägar, finns fördomar och diskriminering kring personer som lever med HIV. Syftet med studien var att beskriva hur personer som lever med HIV i i-länder upplever bemötandet i den icke HIV-specifika vården. I litteraturstudien granskades nio artiklar, både kvalitativa artiklar och artiklar med mixed method. Dessa är granskade enligt Axelssons (2012) beskrivning av tillvägagångssätt vid en litteraturstudie.

    Resultatet av de nio artiklarna visade att de flesta personer som lever med HIV i i-länder har upplevt någon form av stigmatisering inom vården. Nekad vård, bristande tystnadsplikt, bristande kunskap hos vårdpersonal och beskrivningen av ett skapat vårdlindande hittades i resultatet. Vissa artiklar visade även på positiva upplevelser av mötet med vården och att en viss utveckling i bemötande inom sjukvården fanns. Idag finns kunskapen kring HIV att tillgå och det ligger på vårdpersonalens ansvar att tillgodose sig med korrekt kunskap för att undvika att skapa ett vårdlidande för personer som lever med HIV.

  • 130.
    Andersson, Sara
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gusinac, Hajrusa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gravida kvinnors upplevelser av information om smärtlindring från barnmorska på barnmorskemottagning: en kvalitativ innehållsanalys2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ungefär 90% av alla födande kvinnor i Sverige är i behov av smärtlindring, antingen farmakologisk, icke-farmakologisk eller en kombination av båda. Barnmorskan ska kunna ge information och verktyg till kvinnan och partnern under graviditet för att få vetskapen om olika metoder av smärtlindring som finns att tillgå. Ämnet är relativt outforskat sedan tidigare och endast ett fåtal studier finns inom området.

    Studiens syfte är att beskriva gravida kvinnors upplevelser av information om smärtlindring från barnmorskan på barnmorskemottagning. Metoden som använts är kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats och totalt intervjuades tio kvinnor. I resultatet framkom ett tema vilket var: Att känna tillit hos barnmorskan på förlossningen trots en ovisshet inför smärtlindring. Resultatet presenteras i fyra kategorier: Tilltro till att barnmorskan på förlossningen kommer att guida, En känsla av kontroll genom information om olika metoder, Det är viktigt att få kunskap om smärtlindring, En känsla av otillräcklig information. Kvinnorna i studien visar stark tilltro till barnmorskan på förlossningen och att det är barnmorskan som har kunskap om vilken form av smärtlindring kvinnan är i behov av i ett visst skeende under förlossningen. Kvinnorna upplever barnmorskan som en viktig del i födandet och överlämnar sig själva trots att det finns en känsla av osäkerhet inför smärtlindring.

  • 131. Andersson, S-O
    et al.
    Dahlgren, L-O
    Lundberg, Lars
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjöström, B
    Criteria nurses use in assessing acute trauma in military emergency care2007Inngår i: Accident and Emergency Nursing, ISSN 0965-2302, E-ISSN 1532-9267, Vol. 15, nr 3, s. 148-156Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Emergency medical care for seriously injured patients in war or warlike situations is highly important when it comes to soldiers’ survival and morale. The Swedish Armed Forces sends nurses, who have limited experience of caring for injured personnel in the field, on a variety of international missions. The aim of this investigation was to identify the kind of criteria nurses rely on when assessing acute trauma and what factors are affecting the emergency care of injured soldiers. A phenomenographic research approach based on interviews was used. The database for the study consists of twelve nurses who served in Bosnia in 1994–1996. The criteria nurses rely on, when assessing acute trauma in emergency care, could be described in terms of domain-specific criteria such as a physiological, an anatomical, a causal and a holistic approach as well as contextual criteria such as being able to communicate, having a sense of belonging, the military environment, the conscript medical orderly and familiarity with health-caring activity. The present study shows that the specific contextual factors affecting emergency care in the field must also be practised before the nurse faces military emergency care situations. This calls for realistic exercises and training programs, where experience from civilian emergency care is interwoven with the knowledge specific to military medical care.

  • 132.
    Andersson, S-O
    et al.
    Linköping Universitet.
    Lundberg, Lars
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jonsson, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Tingström, Pia
    Linköping Universitet.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    Linköping Universitet.
    Fixing the wounded or keeping lead in the air-tactical officers' views of emergency care on the battlefield2015Inngår i: Military medicine, ISSN 0026-4075, E-ISSN 1930-613X, Vol. 180, nr 2, s. 224-229Artikkel, forskningsoversikt (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to identify tactical officers' views of prehospital emergency care in the field before an international mission. A qualitative study with a phenomenographic approach based on interviews was used. The result of this study is a set of descriptive categories on a collective level, showing the variation in how the tactical officers perceived the phenomenon of emergency care in the battlefield. The result can be viewed as (1) noncombat-oriented including being able to do one's specialist task, being able to talk with local people, and being able to give first aid, and (2) combat-oriented including soldiers' skills and roles in the unit, being able to act in the unit, and being able to lead the care of injured. These findings are important for officers' preparation for international missions. The interaction between military and medical knowledge on-site care should be developed between the tactical officer and the medical personnel in order to minimize suffering and to enhance the possibility for survival of the casualty.

  • 133.
    Andersson, Sofie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hjälm, Emelie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Att leva med diabetes typ 1: ur ett ungdomsperspektiv2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 1 är en sjukdom som ofta uppkommer i tidig ålder. Att få diagnosen innebär en stor omställning för ungdomen då livsstil måste anpassas efter sjukdomens behov. Under ungdomsåren är frigörelsen från föräldrarna samt att hitta en egen identitet framträdande. I vården kring ungdomar med diabetes har sjuksköterskan en stor betydelse. Sjuksköterskans pedagogiska roll men även stöd har en stor betydelse för hur ungdomar accepterar, hanterar och upplever sin sjukdom och är på så sätt betydelsefullt för hur god ungdomens egenvård blir.

    Syfte: Att beskriva ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1

    Metod: Litteraturöversikt. Sammanlagt har tio artiklar valts ut och granskats efter Fribergs granskningsmall. Alla artiklar är kvalitativa och etiskt godkända. Artiklarna analyserades utifrån Fribergs modell och resulterade i tre teman med subteman.

    Resultat: Sjukdomen fick ungdomarna att känna sig annorlunda. De flesta ungdomar fann ett stöd i deras omgivning, främst av föräldrar, vänner och vårdpersonal. En god kunskap om sjukdomen bidrog till en större mognad och kontroll över sjukdomen. Många ungdomar uttryckte en rädsla av att drabbas av hypoglykemi.

    Diskussion: Att generalisera ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1 är inte möjligt, då tankar och upplevelser är högst individuellt och alla ungdomar har olika förutsättningar att hantera sin sjukdom. Sjuksköterskan bör se till varje enskild individs behov samt ta hänsyn till ålder och mognad för att på så sätt individanpassa vården.

  • 134. Andersson, Sten-Ove
    et al.
    Lundberg, Lars
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jonsson, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Tingström, Pia
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    Doctors' and nurses' perceptions of military pre-hospital emergency care - When training becomes reality.2017Inngår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 32, s. 70-77, artikkel-id S1755-599X(17)30010-1Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to identify physicians' and nurses' perceptions of military pre-hospital emergency care before and after an international mission. A qualitative empirical study with a phenomenographic approach was used. The results after pre-deployment training can be categorised as (1) learning about military medicine and (2) taking care of the casualty. The results after an international mission can be categorised as (1) collaborating with others, (2) providing general health care and (3) improving competence in military medicine. These results indicate that the training should be developed in order to optimise pre-deployment training for physicians and nurses. This may result in increased safety for the provider of care, while at the same time minimising suffering and enhancing the possibility of survival of the injured.

  • 135. Andersson, Sten-Ove
    et al.
    Lundberg, Lars
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Jonsson, Anders
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Tingström, Pia
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    Interaction, Action, and Reflection: How Medics Learn Medical Care in the Swedish Armed Forces2013Inngår i: Military medicine, ISSN 0026-4075, E-ISSN 1930-613X, Vol. 178, nr 8, s. 861-866Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The objective of this study is to examine how medics within the Swedish Armed Forces perceive their learning outcome following military prehospital training. A qualitative study with a phenomenographic approach was used to investigate how learning is perceived among military medics. At meta level, the results can be viewed as an interaction, i.e., being able to collaborate in the medical platoon, including the ability to interact within the group and being able to lead; an action, i.e., being able to assess and treat casualties, including the ability to communicate with the casualty, to prioritize, and to be able to act; and a reflection, i.e., having confidence in one's own ability in first aid, including being prepared and feeling confident. interaction during the period of education is important for learning. action, being able to act in the field, is based on a drill in which the subject progresses from simple to complex procedures. reflection, learning to help others, is important for confidence, which in turn creates preparedness, thereby making the knowledge meaningful.

  • 136. Andersson, Sten-Ove
    et al.
    Lundberg, Lars
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jonsson, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Tingström, Pia
    Dahlgren, Madeleine Abrandt
    Fixing the wounded or keeping lead in the air-tactical officers' views of emergency care on the battlefield.2015Inngår i: Military medicine, ISSN 0026-4075, E-ISSN 1930-613X, Vol. 180, nr 2, s. 224-229Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to identify tactical officers' views of prehospital emergency care in the field before an international mission. A qualitative study with a phenomenographic approach based on interviews was used. The result of this study is a set of descriptive categories on a collective level, showing the variation in how the tactical officers perceived the phenomenon of emergency care in the battlefield. The result can be viewed as (1) noncombat-oriented including being able to do one's specialist task, being able to talk with local people, and being able to give first aid, and (2) combat-oriented including soldiers' skills and roles in the unit, being able to act in the unit, and being able to lead the care of injured. These findings are important for officers' preparation for international missions. The interaction between military and medical knowledge on-site care should be developed between the tactical officer and the medical personnel in order to minimize suffering and to enhance the possibility for survival of the casualty.

  • 137.
    Andersson, Stina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Wahlgren, Ellen
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Inskränkt: Livet med dialys2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Kronisk njursvikt medför en minskad eller helt förlorad njurfunktion. Dialys är en behandlingsåtgärd som sätts in när kroppen inte själv kan rena blodet. Det finns två dialysformer; hemodialys och peritonealdialys. Vid hemodialys renas blodet utanför kroppen i ett semipermeabelt filter medan bukhinnan används som dialysfiler vid peritonealdialys. Patienters livskvalitet kan påverkas av dialysbehandling. På grund av detta är det betydelsefullt att sjuksköterskan som möter denna patientgrupp har en medvetenhet om de problem som kan uppstå gällande patienternas livskvalitet.

    Syftet med aktuell litteraturstudie är att beskriva patienters upplevda bundenhet och begränsningar av dialysbehandling för kronisk njursvikt. Elva artiklar med kvalitativ ansats och en artikel med kvantitativ ansats inkluderades i studien. Resultatet visar att patienterna känner sig inskränkta i sitt vardagliga liv på grund av dialysen samtidigt som de är tacksamma för att dialysbehandlingen ger möjlighet till förlängt liv. Beroendet till likväl maskin som vårdpersonal är ett genomgående tema i resultatet. Upplevelsen av att förlora tid, svårigheter att resa samt förändringar i olika sociala sammanhang var också något som patienterna uttryckte. Sjuksköterskan har en viktig roll genom att hon bör lindra patientens lidande. Litteraturstudien kan användas för att uppmärksamma det sjukdomslidande patienterna upplever.

  • 138.
    Andersson, Ulf
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Andersson, Henrik
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bremer, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Falchenberg, Åsa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Evidence-based guidelines for comprehensive assessment in pre-hospital and hospital emergency care2018Inngår i: 3rd Global Conference on Emergency Nursing & Trauma Care, Noordwijkerhout, October 4-6, 2018, 2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 139.
    Andersson, Ulf
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Falchenberg, Åsa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Evidensbaserade riktlinjer för helhetsbedömning inom akutsjukvård: En nationell tvärsnittsstudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det är en utmaning att tillgodose patienters akuta vårdbehov då dessa inte alltid tar sin form i fysiska besvär utan behoven måste även tolkas och förstås utifrån kulturella, andliga, känslomässiga och existentiella dimensioner. Forskning visar på att en tidig helhetsbedömning av patienter påverkar den fortsatta vården positivt genom ett förbättrat slutresultat för patienten. En helhetsbedömning omfattas av  tre huvudområden: fysiska,  psykiska  och  existentiella vårdbehov. Dessa kan sedan delas upp i fem mer specifika områden: medicinska behov, omsorgsbehov, fysisk- och mental förmåga, samt bedömning av patientens sociala situation inklusive boendesituation.

    Syftet var att undersöka förekomsten av riktlinjer för helhetsbedömningar inom akutsjukvården i Sverige.

    Metod: En nationell tvärsnittsstudie där riktlinjer avseende  helhetsbedömning av  patienter i ambulanssjukvård  och sjukhusbunden akutsjukvård granskades med hjälp av en kvantitativ undersökande design. Förfrågan om deltagande skickades till 72 akutmottagningar och 25 ambulansorganisationer vilka innefattade samtliga 20 landsting. Totalt inkom 17 riktlinjer för granskning.

    Resultat: Det saknas riktlinjer för helhetsbedömning av patienter som uppsöker akutsjukvården. De riktlinjer som används saknar tydlig koppling till evidens. Endast en riktlinje bedömdes ha hög evidensgrad. Resultatet visar också att målgrupperna som riktlinjen utvecklats för inte har medverkat i utvecklingsprocessen och att deras erfarenheter inte har efterfrågats. Konklusion: Det finns en avsaknad av evidensbaserade  riktlinjer för helhetsbedömning av patienters vårdbehov inom akutsjukvården. Därför är det nödvändigt att akutsjukvården skyndsamt utvecklar riktlinjer för hur helhetsbedömningar av patienters vårdbehov bör genomföras.

  • 140.
    Andersson, Åsa
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kumpula Skog, Heidi
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Börjar med frånvaro – slutar med ständig närvaro: Patientens upplevelse av att leva med svårläkta venösa bensår2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sår har i alla tider varit fruktade då de kan leda till infektioner, amputation och i värsta fall döden. Svårläkta venösa bensår beror oftast på venös insufficiens och drabbar främst personer över 65 år och risken ökar med stigande ålder. Dessa sår är vanliga inom äldrevården idag. Sårläkningsprocessen kan vara lång och orsakar patienten stort lidande. Det är viktigt som sjuksköterska att vårda utifrån ett livsvärldsperspektiv för att förstå hur personen upplever sin hälsa, ohälsa och sjukdom. Samt vilka erfarenheter och upplevelser patienten ger uttryck för och genom detta kunna stödja och stärka patientens livskraft. Syftet är att belysa patientens upplevelse av att leva med svårläkta venösa bensår. Vi har valt att göra en litteraturöversikt och utgår från Fribergs modell för att sammanställa tidigare empirisk forskning inom området. Sex av tio artiklar är hittade i databasen CINHAL, resterande fyra är hittade via manuella sökningar. Åtta av artiklarna är kvalitativa och två är kvantitativa. Resultatet visar att smärta, förändrad självbild samt sjuksköterskans betydelse för patienten i samband med svårläkta venösa bensår är delar som påverkar det dagliga livet tillika livskvaliteten hos patienten. I diskussionen belyses de tre dimensionerna av lidande enligt Katie Erikssons lidandeteori. Lidandet vävs vidare samman med valda delar av resultatet för att förankra och fördjupa teoretisk kunskap med framtida praktiskt arbete.

  • 141.
    Andreasson, Ann
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ehnberg Leffler, Maria
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Barns upplevelser av sin vardag: Tre år efter cancerdiagnos2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I Sverige överlever de flesta av de ungefär 300 barn som årligen drabbas av cancer. Vägen till att bli frisk är lång och krävande med många och påfrestande behandlingar och biverkningar. Barnen är på förskolan som sina jämnåriga kompisar men de har andra upplevelser och erfarenheter med sig. De går på kontroller och undersökningar inom hälso- och sjukvården under lång tid. Enligt barnkonventionen ska arbetet med barn genomsyras av barnets perspektiv och sjuksköterskan har en central roll genom att ta till vara på barnets erfarenheter. Endast få studier är gjorda på barns egna upplevelser av att genomgå och leva med en cancerdiagnos.

    Syfte var att beskriva barns upplevelser av sin vardag, tre år efter att de fått sin cancerdiagnos. Sex intervjuer med barn och deras föräldrar med fokus på barnens upplevelser transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet mynnade ut i tre kategorier: Barnen lever ett liv där cancern inte är central, Barnen lever ett socialt liv och Föräldrarna lever fortfarande med cancern. I diskussionen berörs barnens medvetenhet om att de har haft cancer men har svårt att minnas att de varit sjuka. De visar tydligt att de vill vara med i sociala sammanhang där de kan leka, lära och utvecklas. Föräldrarna har ett stort behov att få fortsatt stöd. Hälso- och sjukvården ska arbeta så att barnen och barnens bästa står i fokus för vården.

  • 142.
    Andreasson, Elin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Holmén, Ida
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    När vården flyttar hem: En litteraturstudie om äldre patienters upplevelser och förväntningar på sjuksköterskor i hemsjukvården2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hemsjukvård är en ökande vårdform i Sverige, detta dels för att svenska populationen blir allt äldre men även beroende på att slutenvårdsplatserna minskar. Det ökade behovet av hemsjukvård kräver en god kompetens och förståelse för denna patientgrupp. Ett hem för många människor är en trygg plats där individer kan vara sig själva och speglar personers identitet och liv. Att vara mottagare av hemsjukvård kan väcka olika känslor hos äldre patienter då det är en komplex situation när sjuksköterskan skall bedriva vårdandet i patientens hem. Grunden i vårdprocessen är en god vårdrelation. En vårdande relation kan skapas ur en vårdrelation genom att stödja och stärka patienters hälsoprocesser. Syftet med studien är att beskriva hur äldre personer förväntar sig och upplever vårdrelationen med sjuksköterskan vid vård i det egna hemmet. 

    Den valda studien är en litteraturstudie enligt Forsberg och Wengström. Vi har granskat och analyserat 10 kvalitativa artiklar. Utifrån substansen i artiklarna skapades kategorier och subkategorier. Resultatet av litteraturstudien visade på huvudbegreppen upplevelsen av respekt i vårdandet, känslan av trygghet i vårdrelationen, betydelsen av delaktighet och begränsad autonomi. Äldre patienter förväntar sig att sjuksköterskan ska respektera det privata hemmet och ha ett respektfullt bemötande. Upplevelsen av bristande respekt handlade oftast om bristande närvaro, bekräftelse och avsaknaden av dialog. Känslan av trygghet innefattade både en god kompetens, kontinuitet och förtroende genom närvaro och tillgänglighet. Genom delaktighet i vårdprocessen kunde en upplevelse av gemenskap och tillhörighet infinna sig. I diskussionen speglas litteraturstudiens resultat mot sjuksköterskors uppfattningar av vård i hemmet och relationen till patienter. Även tidigare forskning och litteratur inom området reflekteras mot resultatet.

  • 143. Andreasson, J
    et al.
    Jonsson, A
    Suserud, Björn-Ove
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Åström, S
    Ambulance personnel should take pictures at the sites of accidents!2001Inngår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 26-27, nr 98, s. 3162-3163Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bror Gårdelöf och Thomas Blomberg ställer i Läkartidningen 8/01 (sidorna 856-8) frågan om vem som skall fotografera på olycksplats. Per Örtenwall ifrågasätter i Läkartidningen 15/01 (sidorna 1825-6) om olyckan överhuvudtaget skall fotograferas. Författarna är sedan ett år verksamma i ett av de forskningsprojekt i Västra Götalandsregionen som Per Örtenwall nämner. Syftet är att utröna om bilder tagna på olycksplats tillför patienten och vården något av värde.

  • 144.
    Andreasson, Jennie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Turesson, Ida
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Förväntningar på barnmorskan i förlossningssammanhanget: Unga gravida kvinnors perspektiv2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den unga gravida kvinnan befinner sig i en övergångsperiod mellan barn och vuxen. Perioden präglas av förändring och identitetsskapande. Barnmorskans roll är central inom barnafödande. Upplevt stöd under förlossningen minskar smärtupplevelsen och således också användandet av medicinsk smärtlindring under förlossningen. Stödet resulterar i ökat antal spontana förlossningar. Barnmorskan bidrar till en förbättrad förlossningsupplevelse vilket i sin tur har flera positiva effekter för mamman, barnet, den nya familjen och dess relationer på kort och lång sikt. En patientfokuserad och jämlik vård förutsätter kunskap om den unga gravida kvinnans förväntningar. Däribland förväntningar på barnmorskan under förlossningen. Det är oklart vilka dessa förväntningar är.

    Syftet med uppsatsen är att beskriva unga gravida kvinnors förväntningar på barnmorskan vid förlossningen. Efter att ha intervjuat sex svensktalande gravida, i åldrarna 16-19 år transkriberades intervjuerna och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. De kategorier som framkom var, stärkande relation, tillåtande atmosfär och grundad kunskap. Kvinnorna förväntar sig en relation till barnmorskan som stärker kvinnan i förlossningssammanhanget. De förväntade sig att barnmorskan ska kunna möjliggöra en tillåtande miljö för kvinnorna och att barnmorskan genom sin kunskap ska kunna tolka deras behov i förlossningssammanhanget. Resultatet av studien bidrar till att barnmorskan får en ökad förståelse för unga gravida kvinnors förväntningar. Att öka kunskapen, både inom mödravård och inom förlossningsvård, kan göra att unga gravida kvinnor ställning stärks. För att kunna bedriva den patientfokuserade och jämställda vård som regleras av Socialstyrelsen (2014) behövs mer forskning som berör den unga gravida kvinnans förväntningar på barnmorskan vid förlossningen.

  • 145.
    Andreasson, Jörgen
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Eriksson, Andrea
    Dellve, Lotta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Health care manager’s views on and approaches to implementing models for care processes.2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract
  • 146.
    Andreasson, Jörgen
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Eriksson, Andrea
    Dellve, Lotta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Health care managers' views on and approaches to implementing models for improving care processes.2015Inngår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: To develop a deeper understanding of health-care managers' views on and approaches to the implementation of models for improving care processes.

    BACKGROUND: In health care, there are difficulties in implementing models for improving care processes that have been decided on by upper management. Leadership approaches to this implementation can affect the outcome.

    METHOD: In-depth interviews with first- and second-line managers in Swedish hospitals were conducted and analysed using grounded theory.

    RESULTS: 'Coaching for participation' emerged as a central theme for managers in handling top-down initiated process development. The vertical approach in this coaching addresses how managers attempt to sustain unit integrity through adapting and translating orders from top management. The horizontal approach in the coaching refers to managers' strategies for motivating and engaging their employees in implementation work.

    CONCLUSION AND IMPLICATIONS FOR NURSING MANAGEMENT: Implementation models for improving care processes require a coaching leadership built on close manager-employee interaction, mindfulness regarding the pace of change at the unit level, managers with the competence to share responsibility with their teams and engaged employees with the competence to share responsibility for improving the care processes, and organisational structures that support process-oriented work. Implications for nursing management are the importance of giving nurse managers knowledge of change management.

  • 147.
    Andreasson, Jörgen
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. 1KTH – Royal Institute of Technology, School of Technology and Health, Stockholm, Sweden.
    Åhlström, Linda
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Eriksson, Andrea
    1KTH – Royal Institute of Technology, School of Technology and Health, Stockholm, Sweden.
    The importance of nurse managers’ preconditions and support resources for their attitude and work with improved quality of care2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 148.
    Andreasson, Tove
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lindqvist, Ammie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i hemmet: En allmän litteraturöversikt2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den palliativa vården i hemmet är olika organiserad i olika delar av landet, men möjligheten att få dö i sitt hem är ett val som alla har rätt till. Vård i hemmet ökar ständigt, dels på grund av en allt äldre befolkning, men även på grund av att fler väljer att dö i hemmet. Palliativ vård är inriktad på att lindra lidande och öka livskvaliteten och de vårdande sjuksköterskorna har en nyckelroll i detta. En god relation mellan patienter och sjuksköterskor är av största vikt för vårdens kvalitet. Att som sjuksköterska arbeta med palliativ vård beskrivs som komplext och känslosamt.

    Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metoden som använts var en allmän litteraturöversikt. Tio kvalitativa artiklar granskades och analyserades enligt Friberg (2012, ss. 133-144) och resultatet sammanfördes till fyra huvudteman och elva underteman.

    Resultatet visar att sjuksköterskor upplever den palliativa vården i hemmet som komplex och utmanande. Relationer till såväl patienter som kollegor är viktiga liksom stöd och utbyte av kunskap. Trots att sjuksköterskorna påverkas känslomässigt vid dödsfall känner de ändå mening och tillfredsställelse i arbetet. Specialistutbildning tillför kunskap och ger en större säkerhet i vårdandet. Brist på specialistutbildade sjuksköterskor leder till att grundutbildade sjuksköterskor anställs, detta ökar kraven på att utbyte av kunskap prioriteras. För att inte känna sig otillräckliga är det viktigt att sjuksköterskor får stöd i att möta människor i existentiell kris. De kan då stödja patienterna i livets slut. Sjuksköterskor känner sig beroende av läkarna och ibland frustrerade om detta samarbete inte fungerar väl vilket kan leda till ett vårdlidande för patienterna.

  • 149. Andréassob, A-Ch
    et al.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Bång, A
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Ekström, L
    Lindqvist, J
    Lundström, G
    Holmberg, S
    Characteristics and outcome among patients with a suspected in hospital cardiac arrest1998Inngår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 39, nr 1-2, s. 23-31Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: To describe the characteristics and outcome among patients with a suspected in-hospital cardiac arrest. METHODS: All the patients who suffered from a suspected in-hospital cardiac arrest during a 14-months period, where the cardiopulmonary resuscitation (CPR) team was called, were recorded and described prospectively in terms of characteristics and outcome. RESULTS: There were 278 calls for the CPR team. Of these, 216 suffered a true cardiac arrest, 16 a respiratory arrest and 46 neither. The percentage of patients who were discharged alive from hospital was 42% for cardiac arrest patients, 62% for respiratory arrest and 87% for the remaining patients. Among patients with a cardiac arrest, those found in ventricular fibrillation/ventricular tachycardia had a survival rate of 64%, those found in asystole 24% and those found in pulseless electrical activity 10%. Among patients who were being monitored at the time of arrest, the survival rate was 52%, as compared with 27% for non-monitored patients (P= 0.001). Among survivors of cardiac arrest, a cerebral performance category (CPC) of 1 (no major deficit) was observed in 81% at discharge and in 82% on admission to hospital prior to the arrest. CONCLUSION: We conclude that, during a 14-month period at Sahlgrenska University Hospital in Göteborg, almost half the patients with a cardiac arrest in which the CPR team was called were discharged from hospital. Among survivors, 81% had a CPC score of 1 at hospital discharge. Survival seems to be closely related to the relative effectiveness of the resuscitation organisation in different parts of the hospital.

  • 150.
    Andrén, Kajsa
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Frändeby, Alexandra
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Vård i hemmet vid livets slut - ett närståendeperspektiv: En litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det blir allt vanligare att närstående vårdar patient vid livets slut i hemmet, vilket förändrar de närståendes livsvärld. Den förändrade livssituationen för de närstående kan leda till ett livslidande då den berör hela deras existens. Syftet med litteraturöversikten är att undersöka närståendes behov av stöd vid vård av patient i livets slut i hemmet. Metoden som ligger till grund för studien är en beskrivande kvalitativ litteraturöversikt ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Materialet till litteraturöversikten utgörs av tolv vetenskapliga artiklar som har granskats och analyserats enligt Fribergs modell (2012). Resultatet bygger på fyra huvudkategorier: Hemmets karaktär förändras när vården flyttar in; Delaktighet och kommunikation, grunden till en vårdande relation; Stöd i form av ökad kunskap ger trygghet för närstående; Gemenskap med andra människor i liknande livssituation skapar trygghet.  

    Litteraturöversiktens resultat visar att närstående som vårdar i hemmet upplever hemmet som en trygghet. I resultatet framkommer att gemenskap med andra i liknande livssituation anses vara stödjande. Sjuksköterskans förmåga att skapa en vårdande relation är betydelsefullt för de närstående eftersom det bidrar till en känsla av delaktighet. Närstående som vårdar i hemmet har en betydande roll i vården av patienten och därför har de således behov av stöd från sjuksköterskan. I praktiken innebär det att sjuksköterskan kan stödja närstående genom att ha ett öppet förhållningssätt och därmed skapa goda vårdande relationer som stärker närstående i sin roll som vårdare. Genom att sjuksköterskan utgår från ett livsvärldsperspektiv där hela människan tas i beaktning känner närstående sig delaktiga och upplever vården som stödjande.

1234567 101 - 150 of 2915
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf