Change search
Refine search result
123456 101 - 150 of 253
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 101.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Hjärntrusten pratar om handelns digitalisering2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Handelns digitalisering är ett fenomen som förtjänar både uppmärksamhet och förståelse. Handelns digitalisering är som tidvattnet som precis börjat stiga. Hur högt det stiger och hur länge det pågår är dock svårt att säga något om. För vi lever i förändringens tid. Vi lever i digitaliseringens tid.  Vi är ett antal forskare som under en tid valt att studera just detta fenomen, där vi försöker förstå vilka konsekvenser handelns digitalisering har för den fysiska butiken och för affärsmodellerna. Och svaren vi börjar få in är fascinerande. Det verkar som att den digitala revolutionen kommer att leda till att hela spelplanen för handeln skrivs om. Uttrycket "game changer" känns naturligt i detta sammanhang. För det är sannolikt så att digitaliseringen kommer att påverka allt: hur vi gör affärer, hur vi skriver avtal, vem vi samarbetar med, hur vi tar betalt, var vi tar betalt, vad vi säljer, vem som bär ansvar, hur vi kommunicerar, hur vi levererar, hur vi bygger butiker. Ja, listan är hur lång som helst. Effekterna av en digitaliserad handel är enorma.  Den forskning som bedrivs har sin bas vid Handelshögskolan i Göteborg och vi som arbetar tillsammans är Johan Hagberg, Catrin Lammgård, Niklas Egels-Zandén, Anna Jonsson och undertecknad. Projektet är finansierat av Handelns Utvecklingsråd.  I mitten av maj pratade Anna Jonsson på Hjärntrustens frukostseminarium om handelns digitalisering och hur hon ser att behovet av att bli en lärande organisation växer fram. Du kan läsa mer om hennes presentation här. 

    När jag som forskare och kollega lyssnar på Anna blir jag alltid lika inspirerad eftersom hon har en förmåga att sätta fingret på ömma punkter som jag tror finns hos de flesta företag. Hon påpekar ofta att nyckeln till framgång ligger i förmågan att utveckla sina medarbetare. För er som är intresserade av Ikea och deras arbete med kunskapsöverföring så kan jag rekommendera er att titta på ett avsnitt på UR som Anna medverkar i. Det hittar du här.  En slutsats som Anna drar i den här presentationen när det gäller Ikea och deras framgångshistoria är att de är duktiga på att tillvarata det man kan och att man ständigt förnyar och ökar på sin befintliga kunskap.  //Malin Sundström

  • 102.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    House of Knowledge2018Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Det står klart att digitaliseringen kommer att förändra hela handeln, vem som samarbetar med vem, vad som är värdefullt och vad som kan prissättas, vad som säljs, hur kommunikationen ser ut, hur leveranser äger rum, hur butiker utformas och hur samhällena byggs och förändras. Listan kan göras hur lång som helst, och vi vet att effekterna av en digitaliserad handel är stora och inte enbart berör en växande e-handel. Det verkar som att den digitala revolutionen kommer att leda till att spelplanen för handeln skrivs om, där ett exempel är att det inte längre är relevant att diskutera e-handelns hot och butiksdöden. Allt är handel och vi måste se större på fenomenet och förbereda oss för en ny sorts handel, som i sin tur kommer att påverka hur våra samhällen ser ut, var vi möts och hur de offentliga rummen ser ut, men även vilka som kommer att arbeta med handel. Detta pratade bl.a. Martin Linder (Unionens ordförande) under ett seminarium på Almedalen. Något som var särskilt intressant var att han betonade kraven på specialistkompetenser, men även behovet av att investera i teknik. Det här kan man lyssna på bara några minuter in i live-sändningen via denna länk.

    Det står också klart att handelsnäringen behöver hjälp för att möjliggöra smart, hållbar och inkluderande tillväxt. Handelssektorn behöver nya insikter vad gäller kärnan i hur framtidens affärer ska bedrivas. Det kan t.ex. handla om vad handeln ska ta betalt för i framtiden? Om konkurrensen blir så hård så att det enbart är de riktigt stora aktörerna som kommer att sälja produkter till de lägsta priserna, vad ska då en mindre aktörer kunna konkurrera med? Kanske kan det återigen bli relevant att ta betalt för andra saker än produkter? Förr i tiden så ansåg man t.ex. i livsmedelshandeln att det var tidsödande och ineffektivt att erbjuda manuell betjäning över disk, men nu kanske den typen av service kan bli en konkurrensfördel? Ibland kanske kunden inte vill vara så rationell och effektiv utan vill ha något annat när man handlar mat; tips, recept, råd, smakprov, samtal med andra kunder etc? Den typen av kundmöten skulle kunna vara så värdefulla så att kunderna är beredda att betala? Nu är kanske Systembolaget inte det bästa exemplet eftersom de agerar på marknaden med andra förutsättningar, men ni som besökt någon av deras butiker förstår säkert vad jag menar. Deras service, kompetens, rådgivning och kundbemötande är extraordinärt bra!

     

     

    Tack vare digitalisering o medföljande globalisering har jag under lång tid predikat för det uppenbara behovet av att starta en Tankesmedja för handelsnäringen där man tar större hänsyn till mjukare värden för konsumenter och att man också arbetar för den hållbara stadsutvecklingen och att nya typer av tjänster vävs in i framtidens handel. Om en sådan Tankesmedja skulle startas är jag säker på att många skulle vilja delta, för jag har förstått att det är många som tänker som jag. Man har en annan vision än likriktade stor-aktörer som erbjuder låga priser med tveksam kvalitet och miljöförkastliga leveranser. Man ser att handeln borde gå åt ett annat håll, men man inser också att det i så fall är dags att formulera visioner, resonera och diskutera kring innovation för handel och driva frågor som gör att handeln utvecklas till ett fenomen som är bra för de många människorna. En sådan Tankesmedja skulle t.ex. kunna ha namnet House of Knowledge och ligga i Borås. Håller ni inte med mig?!

  • 103.
    Sundström, Malin
    University of Borås, School of Business and IT.
    Hur kan man få kundinsikt?2013Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Hur kan man få kundinsikt? Det är många som menar att konkurrensen i framtiden främst kommer att komma från stora internationella aktörer. Argumentet för ett sådant scenario är främst att de riktigt stora har möjlighet att effektivt förvalta sina resurser, pressa ned kostnader och genom storskalighet bli överlägsna mindre aktörer. Ur ett konsumentperspektiv kan en sådan utveckling bli positiv eftersom vi då med all sannolikhet får lägre priser. Å andra sidan riskerar vi kanske att få en tråkigare handel, mer likriktade erbjudanden och en lägre grad av upplevelse. För ett tag sedan fick jag under en radiointervju, frågan om vad jag ansåg att mindre handelsaktörer belägna på geografiskt mindre attraktiva platser, skulle kunna konkurrera med. Mitt svar då var: service och tjänsteinnovation. Men efter lite funderande inser säkert många fler än jag, att det inte kommer att räcka. Det kommer att krävas en stor skicklighet i att attrahera och behålla kunder. Mindre aktörer i detaljhandeln måste också ha en överlägsen förståelse för kunden och en djupt utvecklad kundkännedom. Och en sådan kundinsikt, menar många (och väldigt ofta mina kollegor som forskar om big data), kan erhållas genom att anamma en systematisk process vad gäller kunddata. Data som talar om hur kunderna beter sig, vad de köper, hur de reagerar på olika typer av erbjudanden, när de köper osv. I takt med att handeln blir allt mer digitaliserad har vi också oanvända möjligheter att samla in information om kunderna. Vi kan t.ex. ta reda på exakt när kunden placerar något i sin kundvagn/korg och via RFID är det möjligt att fånga data om beteende vid flera olika punkter. Men sådan typ av ”transaktionsdata” måste kompletteras med interaktiv data för att bli praktisk användbar. Det räcker således inte med att veta var och när kunden köper, eftersom vi då missar svaret på kanske den ännu viktigare frågan – ”varför köpte inte kunden”. Fler och fler röster höjs nu för att vi borde utveckla system som kan bearbeta och analysera stora transaktionsdatamängder men som också måste kompletteras med den mänskliga faktorn, dvs. kunskap om hur människor resonerar och tänker, hur sporadiska händelser påverkar beteendet. Sådan kunskap fångas kanske bäst med hjälp av kvalitativa metoder och tekniker som intervjuer och fokusgrupper i kombination med medföljandeobservationer. Kanske är det i mötet mellan kvantitativa och kvalitativa metoder och syntes av dessa som vi kommer att komma längst med innovationsutvecklingen framöver? Och kanske är det där som vi kan hitta riktig kundinsikt?

  • 104.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Hur mycket är en "Like" värd?: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Blir du också glad över många ”Likes” på din FB-sida? Men hur glad blir du? Och hur mycket är det värt i pengar? Dum fråga kanske, men många företag kämpar faktiskt med den frågan. Och det är en problematik som är efterfrågad och välkommen tycker jag. För den bidrar också till att handeln börjar inse att branschen inte kan vara något annat än hur den mäts. Och historiskt och i dagsläget har handel mätts i omsättning. Men nu börjar man alltså att fundera över andra mått. Hurra säger jag!!

    Antalet ”Likes” ett företag får på ett inlägg kan ha en bäring på hur mycket kunder och potentiella kunder verkligen tycker om företaget i fråga. Och med det resonemanget kan det således handla om lojalitet, men inte i form av hur mycket kunden köper eller hur ofta kunden köper, utan just i form av vad kunden känner. Men, lojalitetsbegreppet utifrån de känslomässiga aspekterna, som är nära kopplade till attityd, kan vara väldigt svårt att mäta.  I en digitaliserad kontext med nya kommunikationskanaler och former kan det vara relevant att ta hänsyn till ”influencers” och ”referral power”, vilket i sin tur kan leda till att företag mäter delningar, taggar, bilder, antal skapade communities, bloggläsningar, poddspelningar etc. Det kan också vara relevant att försöka förstå och beskriva de känslor som ovan beskrivna aktiviteter leder till hos individen, något som kan mätas t.ex. i hur en bild eller en länk värderas av mottagaren (emojis). Den typen av breddning av lojalitetsbegreppet kan vara ett bra komplement till återköpsfrekvens och antal kundklubbsmedlemmar och kommer på sikt att stärka handelns kunskaper om sina kunder.

    En annan fråga för konsumenter i takt med ökad digitalisering och fler val för kunder är vilken typ av motprestation som man förväntar sig av ett företag om de väljer att ingå en relation. Är det alltid en bonus eller ett rackarns bra erbjudande vi vill ha? Finns det inte andra värden? Som tidsbesparing, funktionalitet och användarvänlighet. Vi vill bli belönade men troligen kan själva belöningen ta sig andra uttryck än den rent finansiella. Där tror jag att det finns mycket kvar att ta reda på.

            

    Ta till exempel företaget Junkyard som uppmuntrar kunder att skicka in bilder på sig själva med kläder de köpt hos dem. Junkyard belönar därefter kundernas engagemang genom att de får tävla om varor för 10.000 kr. I detta fall blir relationen mellan kund och företag mer en fråga om att uppmuntra kunden att utmana sig för att därmed ha möjligheten att erhålla en belöning. Detta till skillnad från företag som börjar med en belöning i form av till exempel en rabatt utan att kunden förväntas engagera sig för att få den. Detta illustrerar olika sätt att betrakta kunden: antingen som nyfiken och i behov av stimulans och deltagande eller som en passiv mottagare av lockelser.

  • 105.
    Sundström, Malin
    University of Borås, School of Business and IT.
    Hur ska handeln tjäna pengar?2013Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Hur ska handeln tjäna pengar? För ganska många år sedan berättade Torsten Jansson (New Wave) att en granne till honom uppe i Bohuslän hade sagt till den unge entreprenören: ”Jag vet allt hur du tjänar så mycket pengar. Du köper in billigt och säljer dyrt.” Kanske inte rocket science, men höga marginaler har faktiskt varit grundprincipen för många affärsmodeller under väldigt lång tid. Sedan finns det de modeller som bygger på mindre marginaler men större volymer riktade till hela marknaden (lågprishandel) och motsatsen – väldigt höga marginaler, små volymer, riktade till små men tydliga målgrupper och där erbjudandet handlar om väl packeterat mervärde. En annan grundprincip för affärsmodeller har varit principen att varje produkt ska förtjäna sin plats på hyllan. När e-handeln har vuxit har dessa affärsmodeller ofta hängt med och det finns t.o.m. renodlade e-handelsbutiker som lutar sig mot det här sättet att tänka. Problemet är bara att sådana affärsmodeller inte är designade för den typen av marknad (t.ex. storleken på marknaden, utbudsstorlek, tillgängligheten, annan kostnadsstruktur, och andra typer av logistikutmaningar). Ett annat problem är att sådana affärsmodeller ofta har fokus på ”det som säljs”, dvs. produkten, eller det vi kan se och röra vid. Och av det skälet så ser vi en stor kreativitet just nu när det gäller nya affärsmodeller, även om grundprinciperna ofta är desamma. Fler och fler företag idag ställer sig frågan – hur ska vi tjäna pengar imorgon, om vi vet att konsumenter i framtiden inte kommer att vilja köpa lika mycket av oss som tidigare? Och just den frågan handlar om affärsmodellsbyggande, om behovet av att grundligt analysera företagets: samarbetspartners, nyckelaktiviteter, värdeerbjudande, kundrelationer, marknadssegmentering, distributionskanaler och nyckelresurser. För det är dessa delar som sammanlagt också visar var företaget tjänar sina pengar (intäkterna – kostnaderna). Lägger man dessutom till insikten om att det viktigaste värdet man kan ge till sina kunder är att minska deras upplevda ansträngningar, så kan en sådan här bok vara en riktigt intressant kokbok:-) För de av er som vill läsa mer om affärsmodeller och hur man kan arbeta med utveckling och innovation av dessa: läs Alexander Osterwalder och Yves Pigneur ”Business Model Generation”.

  • 106.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Hur tänkte Borås City här?: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Jag reagerade instinktivt och hoppade till av en annons i BT för ett tag sedan. Instinktivt därför att jag vet hur många kristna människor reagerar på annonsens uttryck och budskap. I annonsen marknadsför man shopping som en aktivitet som man kan välja, förutom att gå i kyrkan på söndagar. Men det är lätt att tolka bilden både ironiskt och föraktfullt. Särskilt med tanke på bilden som visar en ensam präst vid altaret som sitter på golvet och håller sig om knäna.

     

     

    För flera år sedan gjordes en rapport om öppettider i Knalleland, som visade att kunderna var nöjda med de tider som förelåg, även om det var önskvärt att förlänga dem. Jag har också flera gånger kommenterat och haft synpunkter på detaljhandelns öppettider och menat att handeln måste anpassa sig efter människors vanor. Vill man ha kunder i sina butiker så måste man också vara tillgänglig när människor är lediga. Av det skälet tycker jag att utökade öppettider på helger är bra. Jag ser också gärna att butikerna väljer att ha öppet längre på kvällarna och kanske struntar att ha öppet på vardagar under tider då ingen ändå är på stan. Men jag är inte alls förtjust i hur Borås City har valt att kommunicera sitt beslut om söndagsöppet eftersom det är både klumpigt, föraktfullt och vittnar om dåligt omdöme. I mitt stilla sinne undrar jag vad som skulle hänt om samma annons hade haft en imam eller en rabbi på bild?

  • 107.
    Sundström, Malin
    University of Borås, School of Business and IT.
    Hurra för Göran Bille: men när blir det damernas tur?2014Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hurra för Göran Bille - men när blir det damernas tur? Ni som intresserar er för handel har säkert redan hört nyheten om att Göran Bille lämnar Lindex till förmån för Gina Tricot. Det känns logiskt och som Boråsare hälsar vi Göran välkommen till handelsstaden nummer ett och hoppas att vi får ett intressant samarbete mellan Gina Tricot och SIIR.s Handelslabb. Det ska bli så spännande att följa GT framöver och jag tror att förväntningarna på Göran är mer än skyhöga. Bland många. Skälet är att Göran har varit vid rodret under en period då Lindex vuxit till en av Europas ledande modekedjor (om man får citera Dagens Handel). Och med ett sådant facit på handen är det lätt att ha höga förväntningar. På Lindex ersätts Göran Bille av Ingvar Larsson, tidigare design och inköpsdirektör och dessförinnan Lindex landschef i Sverige. Göran Bille, snart ny VD på Gina Tricot En tanke som slog mig när jag läste nyheten är dock: när blir det damernas tur? Och den tanken har absolut inget att göra med Göran och Gina Tricot. Utan är mer en reaktion på att männen åter igen ersätter varandra i en bransch där sådant varit tradition alldeles för länge. Enligt Eva Halvarsson, VD på Andra AP-fonden, så kommer det ta 30 respektive nästan 50 år innan företagsstyrelser och ledningar är jämställda. År 2008 skrev Svenska Dagbladet om avsaknaden av kvinnor i svensk detaljhandels styrelser och ledningsgrupper, och det är fortfarande lika aktuellt. Sex år senare. Och ärligt talat – hur bra är det? Någon kanske svarar genom att säga ”Vi jobbar aktivt med att få fram fler kvinnor i ledande ställning och på styrelseposter, men att hitta mångfald i kombination med rätt kompetens är så svårt…” Underförstått menar man: det finns inte tillräckligt med kompetenta kvinnor. Och jag säger: ”skitsnack”! Självklart finns det kompetenta kvinnor, precis som att det finns kompetenta män. Jag har under alla mina år som handelsforskare mött en del kompetenta män och en del kompetenta kvinnor. Jag skulle nog våga påstå att kompetensen fördelat på kön är relativt jämnt fördelat. Däremot har jag numerärt träffat väsentligt många fler inkompetenta män. Skälet är att jag ofta möter personer i ledande ställning. Om alla bolag hade som målsättning att anställa och prioritera de personer med bäst kompetens, på allvar, då borde man sannolikt också ha ungefär lika många kvinnor som män i ledningsgrupperna och i styrelserna.

  • 108.
    Sundström, Malin
    University of Borås, School of Business and IT.
    Häftigt att jobba på ICA2013Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Häftigt att jobba på ICA En akademiker som undertecknad borde väl tycka att sina barn borde satsa på en universitetsutbildning. Men antingen är jag udda eller så ser jag något som inte andra ser. Nämligen en framtid i handelsyrket. Och jag uppmuntrar min 20-åriga dotter att stanna kvar ett tag till på ICA. För det är inte alls ett okvalificerat jobb. Det erbjuder många möjligheter för en initiativrik och kreativ människa. Och det kräver kompetens, förmåga och kunskap. I ett digitalt samhälle av idag är också framtiden lovande för unga inom handeln. För det är de som verkligen förstår det här med att ha nätet på fickan och hur morgondagens kunder kommer att bete sig. Och i ett handelslandskap under förändring är det de unga anställda som står för idéer, energi och förmåga att skapa nya värdepaket och erbjudanden som den allt mer kräsna konsumenten gillar. För även om vi vet att svenska livsmedelskunder fortfarande är relativt prisstyrda börjar de efterfråga andra typer av värden. Upplevelsebegäret finns även när det gäller vardagliga inköp som livsmedel. Paprikaklubbens evenemang på Stadsparksbadet i Borås Och det är klart att man ska läsa på universitet - men det är inte så bråttom med det tycker jag. För det är häftigt att jobba i handeln...och jag har märkt en fantastisk utveckling hos min dotter. Från att ha ogillat ekonomi pratar hon allt oftare om affärsidéer, har förslag på hur butiken ska bli bättre på inköp, planering och inte minst - hur sortimentet kan utvecklas för att bättre passa en mer kräsen kund av idag. Och naturligtvis - hur bilder och Instagram borde kunna användas smartare för kommunikation till större målgrupper. Hon har nyligen startat ett flöde med rubriken Motivation i vardagen och har snabbt fått närmare 2500 följare. För vår blogg tog det väsentligt mycket längre tid att få många följare och vi har ändå inte riktigt så många följare... //Malin

  • 109.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Hållbar utveckling och handel2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Ibland kan handel påverka samhället negativt genom att erbjuda produkter som gör att den "onödiga" konsumtionen ökar. Av det skälet är det vanligt att beskylla handelsbranschen för att vara en pådrivande kraft till ett ohållbart konsumtionssamhälle. Men en sådan bild är inte rättvisande och behöver belysas, inte minst med tanke på hur konsumenternas beteende ser ut. För diskussionen kring konsumtion som bra eller dåligt pågår ständigt. Att köpa och konsumera i en ständigt ökande takt är naturligtvis inte bra för någon eller något. Och vi svenskar har mer prylar än vad vi någonsin kan behöva. Men vilket ansvar bär konsumenten själv för en sådan situation? Vilket ansvar har handelsföretagen? Och - vilket ansvar bär samhället? Det är intressanta frågor att fundera kring. 

    I den här bloggen ger jag några exempel på hur handeln hanterar sitt ansvar för ett hållbart samhälle, och lämnar de negativa effekterna åt sidan. För det kan vara bra att ibland se till det som är fungerande och positivt, istället för att koncentrera sig på det som är dåligt. Handeln är en del av konsumtionssamhället men bidrar till hållbarhet på olika sätt: 

    • Utan en fungerande handel är det svårt att ha ett välfärdssamhälle. Det gäller särskilt dagligvaruhandeln där en livsmedelsbutik kan vara avgörande för mindre samhällens överlevnad.

    Handeln, och då specifikt dagligvaruhandeln, bidrar till hållbarhet genom att ta ett förlängt producentansvar. Tänk på returhanteringssystemet i livsmedelsaffärer som vi svenskar vant oss vid. Det är Returpack som återvinner glas, burkar och flaskor. En verksamhet som ägs av Svensk Dagligvaruhandel, Livsmedelshandlarna och Sveriges Bryggerier.

    Handeln som fenomen fungerar ofta som en stabiliserande kraft och sektorn bygger tillit och förtroende mellan kunder, leverantörer, tillverkare och transportörer. Det är ofta via handel som länder kopplas samman och skapar lokala mötesplatser. 

    Handeln bidrar till att minska stigmatisering och segregation och kan göra så att människor vill stanna kvar på en ort. 

    • Handelssektorn medverkar till en mer hållbar livsstil och erbjuder konsumenter ekologiska produkter och har ett målmedvetet arbete vad gäller hållbarhet, inte minst med tanke på arbetsförhållanden i producerande länder och då särskilt inom modehandeln. Många av våra svenska modekedjor är engagerade i hållbarhetsfrågor och stödjer projekt.

    Handelsnäringen bidrar med kunskap till producerande företag eftersom branschen är duktig på konsumentinsikt och vet vad kunderna vill ha, hur de beter sig och hur de fattar sina köpbeslut. På så vis blir handeln en kunskapsbrygga mellan användare och tillverkare. Det är inte ovanligt att handeln också tar fram egna varumärken. 

  • 110.
    Sundström, Malin
    University of Borås, School of Business and IT.
    Hållbarhet och Indiska2014Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hållbarhet och Indiska Det finns folk som pratar om hållbarhet och det finns företag som både pratar om hållbarhet och menar att de prioriterar hållbarhetsfrågor. Sedan finns det Indiska Magasinet som i många år varit det företag som både pratat om, prioriterat och verkligen arbetat med hållbarhet. Visste ni t.ex. att Indiska är det företag i Sverige som var först med att ta fram en Code of Conduct? Och på Indiska finns Renée Andersson som är CSR-ansvarig där. Alla som träffar Renée brukar bli berörda. Och så blev också jag. Så den här bloggen får bli en blogg om Renée, eftersom hon är en människa som förtjänar uppmärksamhet. Trots att hon redan uppmärksammats genom en hedersdoktorstitel på Lunds universitet. Renée Andersson Renée har varit i 11 år på Indiska och är kanske den personen i Sverige som givit hållbarhetsfrågor ett ansikte. Hon arbetar i Swedfunds styrelse och har i princip hela sitt yrkesverksamma liv arbetat med mänskliga rättigheter. När jag träffade Renée berättade hon bland annat att hon har gjort över 800 besök, s.k. audits, under tiden hon arbetat på Indiska. Hon berättar att man måste planera för hur förändringsarbete i fabriker kan genomföras, bestämma vad som är centralt när det gäller löner och förmåner och att man försäkrar sig om att ha justa villkor för de människor som arbetar i produktionsanläggningarna. Och Renée betonar vikten av att förstå hur arbetare och fabriksägare tänker. För det är sällan självklart och än mer sällan så att de tänker som vi gör. Och det är sällan någon som följer upp krav och policies som beställarna har bakåt i ledet. Av det skälet är det centralt att det svenska företaget själva också följer upp arbetet och leveranserna som sker till det företag som man faktiskt har avtal med. Renée har följt med indiska ut på besök i olika produktionsenheter massor med gånger, tex färgerier....och sett både negativa och positiva saker. Hon har också lärt sig att man måste vara tålmodig och inse att förändringar kan ske först om någon verkligen VILL förändra. Det handlar ofta om att ge rätt incitament, t.ex. att en förändring kommer att leda till: Ökad produktion Locka nya kunder Lojala arbetare Bättre kvalitet

  • 111.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    I Borås kan många bekanta sig med forskning: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Kanske vet ni hur det är när man har ett ”skötebarn”? Något som man skapat och som man är otroligt stolt över, som man gläds åt i varje framgång och gråter med när det går motigt. Jag har ett sådant barn. Det heter Handelslabbet och är en del av forskningsmiljön vid Swedish Institute for Innovative Retailing (SIIR) på Högskolan i Borås. Handelslabbet är ett forskningslabb där man försöker visa hur framtidens handel kan komma att gestalta sig. I labbet visas olika typer av digitala tekniker som kan höja värdet för kunden, som kan hjälpa till att förstå hur kunder beter sig osv.

    När vi startade labbet för några år sedan var det många som skakade på huvudet och menade att det inte skulle vara möjligt att få till en sådan miljö. Det skulle kosta alldeles för mycket pengar, det skulle stå oanvänt och det skulle inte på något sätt bidra till en stark forskningsmiljö. Med facit i hand kan jag konstatera att belackarna hade fel på alla punkter. Handelslabbet i sin nuvarande utformning drar massvis med besökare och de som kommer har verkligen olika bakgrund och erfarenhet. Det kan vara allt från ledningsgrupper, styrelser, butikschefer, handelsanställda, industritekniker, programmerare, gästforskare, politiker, kungligheter, föreningar och skolelever.

    För bara några dagar sedan hade Handelslabbet besök av en grupp sjätteklassare som fick en visning av labbkoordinator Camilla Carlsson. Nedan kan ni se när Camilla förevisar hur en mobil app fungerar i kombination med varor på hyllan. Vi har också olika typer av eyetracking-teknik som många är intresserade av att lära sig mer kring.

  • 112.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    I have a dream: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    ”Vågar Borås gå från ett nyskapande företagsklimat till ett verkligt revolutionerande?” Det är en fråga som Valdemar Lönnroth lite provocerande ställer i Borås Tidning den 14 maj. Mitt svar är att vi måste ta ett sådant steg!! Och för att göra det krävs en vision. En vision som tydligt visar vart man är på väg, varför man vill dit och vad man ska åstadkomma. Jag och många i mitt yrkesnätverk delar på en dröm, som jag tycker snart borde vara dags att formulera till något konkret. För det är dags att börja ta handeln på allvar. Det de människor som hävdar att långt före det att Google formulerade sin vision om att ”doing anything and everything that will make your life easier, more convenient and less overwhelming”, så har framgångsrik handel drivits av liknande skäl. Men det är det inte alla som håller med om. Jag tycker att det är dags att sluta se ner på ”rika köpmän” som skor sig på konsumenternas bekostnad. Dags att avvisa myten om att det är enkelt att vara handlare och slappt att jobba i butik eller med e-handel och att där bara finns ”enkla jobb”. Och det är framför allt dags att ge handeln den plats i samhället som näringen förtjänar. Handeln behöver ges möjligheter att utvecklas och bli ännu mer innovativ, och det är ett grannlaga arbete som inte görs av sig självt.

    Idag är handeln en av de största privata näringarna i Sverige och sysselsätter cirka en halv miljon personer och står för ca tio procent av Sveriges BNP (Svensk Handel, 2014). Handelsnäringen består till stor del av små eller medelstora företag och skär igenom olika sektorer samt engagerar en mångfald av aktörer och är tillsammans med varuproducerande industriföretag en starkt bidragande kraft till sysselsättning och tillväxt (Sundström & Reynolds, 2014). Samtidigt har handeln sina problem som t.ex. en ganska låg utbildningsnivå, många deltidsanställda, mycket stress, många små företag som har svårt att klara sig lönsamhetsmässigt. Och så har branschen påverkats enormt av digitaliseringen! Det står klart att digitaliseringen kommer att förändra hur affärer görs, hur avtal skrivs, vem som samarbetar med vem, hur betalningar görs, vad som är värdefullt och vad som kan prissättas, vad som säljs, vilken typ av arbete som utförs inom handeln, hur kommunikationen ser ut, hur leveranser äger rum, hur butiker utformas och hur samhällena byggs och förändras. Listan kan göras hur lång som helst, och vi vet att effekterna av en digitaliserad handel är stora och inte enbart berör en växande e-handel. Det verkar som att den digitala revolutionen kommer att leda till att spelplanen för handeln skrivs om (Jonsson et al., 2015), där ett exempel är att det inte längre finns någon poäng att skilja på e-handel och fysisk handel. Allt är handel. Men handelsnäringen är en omogen bransch vad gäller forskning och behöver stärkas upp (Handelsrådet, 2016) för att möjliggöra smart, hållbar och inkluderande tillväxt.

    Av det skälet vill jag att Västsverige ska bli världsledande i handelsinnovationer och på så vis stärka det regionala styrkeområdet handel. Det var ju faktisk vi i denna region som kunde mest om handel tidigare, det var vi som bedrev handel, det var här Knallen som fenomen uppstod. Det var i Sjuhärad som förläggarna drev sin verksamhet och lade ut arbete på kringliggande bönder och gårdar. Det är i Västsverige som handelns nav borde vara som tydligast. Ett annat skäl till att vi borde bli världsledande i handelsinnovationer är för att bli bättre på att stärka små och medelstora företags kunskap och konkurrenskraft samtidigt som vi måste försäkra oss om en hållbar stadsutveckling och att nya typer av sysselsättning skapas. Genom att bli världsledande i Västsverige så kan vi också stärka profilen internationellt och lyfta fram centrumbildningen Swedish Institute for Innovative Retailing (SIIR), vid Högskolan i Borås. Då kommer mycket annat av sig självt. Vi lockar till oss mer internationell kompetens, nytt kapital och nya internationella samarbetspartners, samtidigt som vi kan anställa fler doktorander inom handel och IT.

            

    Och det som måste göras är att bygga en dröm, en vision. En vision som säger att vi i Västra Götaland ska ha en innovationsplats för handel där forskning och innovation är det nav som driver nya idéer och där näringsliv, forskare och studenter möts och utvecklar nya affärsmodeller och innovationer baserad på digital teknik och ny marknadslogik. Tanken med en innovationsplats för handeln kan enklast beskrivas som en anpassningsbar öppen forskningsmiljö baserad på aktiviteter (LivingLab , MakeIt och socialt entreprenörskap), där möjlighet att överföra kunskap mellan studenter, forskare och näringsliv stimuleras maximalt. På denna plats ska det vara ”verkstad”, där ska skapas, där ska pratas, där ska investeras och där ska rekryteras. Platsen (d.v.s. det fysiska rummet) skall självklart bidra till att bygga starka och långsiktiga relationer där näringslivet naturligt använder platsen för att hitta morgondagens arbetskraft och för att samproducera med forskare, men även för att lättare hitta finansiering till innovationer. Visionen innebär också att vi ska skapa partnersamarbeten som t.ex. utvecklar Artificiell intelligens och robotteknik för handeln, hållbara och intelligenta leveranssätt, nya handelsformat anpassad för såväl förtätade stadskärnor som glesbygd, nya affärsmodeller m.m. och tar utgångspunkt i en logik som bygger på ”sharing-is-caring” och som dramatiskt ökar värdet av individuella idéer. Eller vad sägs om att utveckla framtidens 3D-skrivare där kunden kan rita sin produkt och få den ”utskriven”? Eller virtuella och interaktiva varumärkesfans som möter kunderna i form av hologram? Eller varför inte skapandet av individuella kunddatabaser, databaser som individerna äger själva, där man samlar viktig information om sig själv och delar informationen med de aktörer som man själv väljer. Men bara för ögonblicket. I dagsläget pågår ju precis det omvända; aktörer samlar information om individen och använder den på ett sätt som individen har svårt att kontrollera.

    Något annat som visionen för med sig är att innovationsplatsen måste inrymma möjligheter för sensoriska tester. I regionen finns åtskilliga företag som är duktiga på ljud, ljus, doft, teknik, design, etc. och de måste också få rum i denna mötesplats. Handel är väldigt ofta något konkret, något vi ser och något vi kan ta på. Även denna del måste utvecklas för genom sådan kunskap kan vi skapa helt nya butiksmiljöer. Miljöer som snabbt skiftar sinnesstämning på besökarna med hjälp av digitala väggar och tak, belysning som anpassas till varje individuell besökare, ljudmiljöer som med hjälp av mindfulness-strukturer bidrar till mindre stress. Eller produkter i 3D där den virtuella kunden kan prova, känna och klämma. Även här är listan på innovationer oändlig och möjligheterna enorma.

    Men givetvis har en sådan här vision en prislapp. Det kommer att krävas kapital för en sådan investering. Det kommer att krävas engagemang. Det kommer att behövas en tydlig förståelse och insikt bland medborgarna om varför det här är viktigt. Det senare har jag under lång tid arbetat träget med. Jag har i många olika sammanhang lyfta fram handelns betydelse, hur viktigt det är att vi har en fungerande handel för att kunna leva bra liv och den typen av arbete kommer jag att fortsätta med. För utan framgångsrik handel mår vi inte bra. När det inte finns några livsmedelsbutiker på landsbygden uppstår problem. När vi inte kan köpa det vi behöver eller få hjälp med produkter, returer etc så uppstår problem. Utan blomstrande handel blir samhället mindre säkert, de naturliga mötesplatserna minskar, arbetstillfällen försvinner, priserna blir högre, kvaliteten med stor sannolikhet lägre, utanförskapet ökar för de utsatta. Även här är listan lång.

    Var innovationsplatsen ska ligga rent fysiskt har jag inga tankar om så här långt. Inte mer än att den ska finnas i Borås:-) Vem som ska investera i visionen vet jag inte riktigt heller – än. Men det finns en dröm. Det finns en vision. Och den borde vi alla hjälpas åt att ta hela vägen!!

    Med detta sagt, så önskar jag alla bloggläsare och övriga kloka och fina människor där ute en riktigt fin midsommar!

  • 113.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Igår förändrade IKEA allt!: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    IKEA startade med idén att genom att låta kunderna göra en del av jobbet (åka till varuhuset, transportera platta paket hem och därefter montera möblerna) kunna erbjuda människor möbler till ett pris som de flesta har råd med. Fortsättningen på den idén känner väl alla till och vi har vant oss vid de stora varuhus-koncepten dit vi tar oss med bil, där vi spenderar flera timmar och där vi tittar, trängs, frågar, prövar, plockar varor från lagerhyllor, lastar på kundvagnar, står i kassaköer, äter varmkorv, packar bilen full etc etc. Men tiderna förändras och värdering av vad som är de viktigaste och mest kritiska resurserna för oss konsumenter har ändrats. Idag lider många konsumenter enorm brist på både tid och energi. Vi hinner inte. Vi orkar inte. Vi vill att allt ska gå snabbt, att lösningar finns nära eller bekvämt till hands, att ”någon annan” sköter transport och montering. I en sådan värld kan man också räkna ut att till och med en gigant som IKEA måste förbättra sig. Och nu ser vi att det sker, åtminstone i Stockholm. Igår förändrade IKEA allt! Det kan man bl.a. läsa om i Veckans Affärer, men det finns som ni förstår otroligt många fler källor som noterat och skrivit om det nya pop-up-butiken som IKEA öppnade i fredags och som kommer att finnas i 6 månader på Regeringsgatan i huvudstaden.

    Jag hade sååå gärna velat vara med vid öppningen, men fick nöja mig med att i ett 2-dagars forskarseminarium ha den stora äran att sitta bredvid Hans Gårlin, Country CMO Manager på IKEA. Och det var inte så illa det heller:-) Jag fick lite löpande rapporter om hur det gick första dagen och kunde snabbt inse att den här invigningen var ovanligt lyckad. Det bokades tydligen köksplaneringar för fullt och Stockholmarna trängdes i pop-upen.

    För handen på hjärtat – att vara storstadsbo där man prioriterar kollektivtrafik, elcykel eller promenader i sin vardag, så är det inte helt enkelt att lösa drömmen om ett nytt kök eller en köksrenovering. Fram tills nu måste man på något sätt ta sig ut till de områden där bygg- och fackhandel traditionellt är placerade, man måste hyra bil och släp, man måste lösa parkeringen utanför hemmet (vilket kan vara en mardröm om man bor i stan) och ibland tillkommer också problemet att man kanske inte ens har körkort. Hur gör man då?

            

    Sådana frågor har IKEA klurat på och insett att man måste utveckla andra butiksformat som också står upp för iden om att finnas till för de många människorna. Så här har vi pop-up-butiken! Just nu i ett temporärt format, men även den tidsaspekten tycker jag om och hyllar. För människor är snabbrörliga och handeln måste hänga med. Handeln måste finnas där människor finns och erbjuda rum för möten, dialog, rådgivning och beställning. Handeln måste också vara med och utveckla lösningar för konsumentens logistikproblem. Men handeln måste INTE göra det genom att fylla de fysiska rummen med varor, de kan stå kvar i lagrena, tills vi vet att någon kund verkligen vill köpa varan. Då kan transporten ske. Det DÄR är en idé som stämmer så väl med hur vi kan ana att framtidens handel kommer att se ut: smart, relevant, personlig, effektiv, miljövänlig och mer hållbar. Det enda kruxet är att kunderna får lära sig att vänta lite lite grann på sina varor. Men det kan man väl stå ut med? För det gör vi ju med e-handel. E-handel.se kallar till och med IKEAS pop-up för en e-handelspopup, vilket är lite småkul tycker jag.

     

    Nu kanske någon tänker att jag ganska okritiskt gör reklam för IKEA och deras nya format, och till viss del gör jag faktiskt det. Men givetvis finns det problematik förknippat med att jätten IKEA sticker ut hakan så här. Andra aktörer heminrednings- och möbelbranschen kan få konkurrens (eller ännu starkare konkurrens menar jag), kunder i andra delar av landet kan känna sig svikna (de vill också ha en pop-up-butik nära), pop-up kunderna kan tycka att IKEA.s sortiment är för smalt i butiken, att IKEA inte erbjuder ALLT online osv. Denna form av kritik väller in på IKEA.s Facebook just nu, men balanseras också upp av mer positiva kommentarer. Det jag kan få ut av att besöka FB är att vi människor tycker olika. Men jag håller ändå fast vid att det IKEA gjorde igår kommer att förändra allt inom handel.

     

    Fast det kommer givetvis att ta ett tag… Särskilt om man betänker hur svenska kommuner lite överallt i landet tänker och resonerar just nu om detaljhandel. Och i skenet av IKEA.s pop-up invigning igår, framstår idén om ett handelskluster på Ramnaslätt i Borås än mer oförståeligt.

  • 114.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    IKEA goes all in: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Så var det då klart. I dagens Market kan man läsa att Ikea väljer att lägga hela sitt sortiment online fr.o.m i sommar. Det innebär att konsumenter kan handla IKEA-varor oavsett var vi bor någonstans och vi kan handla när det passar oss. Dessutom lovar Ikea att förbättra leveransvillkoren och dessutom erbjuda kompletteringstjänster som t.ex. att få varorna monterade direkt i kundens hem, s.k. ”monteringsservice”. Och återigen slås jag av tanken: ”varför ska kunden överhuvudtaget besöka den fysiska butiken när man kan ta del av precis samma erbjudande hemifrån?”. Priset säger säkert någon. Det borde rimligen vara dyrare att köpa online än att själv ta sig till butiken och välja sina varor. Hur prismodellen för e-handeln på Ikea kommer att se ut vet vi ju inte riktigt än, men med tanke på den historik som Ikea har vad gäller prissättning skulle det förvåna mig om varorna blir särskilt mycket dyrare. Frågan är vad som blir dyrare och vad kunden ska betala? Det ska bli spännande att se hur deras affärsmodell är sammansatt vad gäller pris på leverans och annan kringservice.

    Det ska också bli spännande att följa Ikeas utveckling av butiksformaten. En inte så vild gissning är att butiksytorna kommer att minska (i vart fall säljytorna) och att det kommer att satsas mycket mer på inspiration i samband med att varorna exponeras. Har konsumenten tur så kanske vi också kommer att få möta fler serviceerbjudanden i butiken, som personlig styling av hemmet, belysningsdesign etc. Ett är i alla fall säkert – svenskarna kommer att få möta ett Ikea i transformation och förändring.

  • 115.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business. Handelsrådet.
    Initiativ för att stärka handeln: En strategisk forskningsagenda2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Arbetet med den här agendan initierades av dåvarande Handelns Utvecklingsråd, vars verksamhet numera ingår i Handelsrådet, och genom­ fördes i samverkan med många olika aktörer inom handelsnäringen och akademin för att skapa en utgångspunkt för arbetet med handelsnäringen och handelsforskningen. I inledningen av processen formulerades den vision som vägledde det vidare arbetet med agendan: Utveckla handelsnäringen med hjälp av forskning samt öka kunskapsöverföringen och interaktionen mellan akademi och praktik för att stärka företag och medarbetare inom handeln samt samhället i stort. 

    Fem initiativ för att stärka handelsnäringen genom forskning

    Handelsnäringen är en viktig del av det svenska näringslivet, samhället och arbetsmarknaden. Forskningen inom handelsområdet är dock eftersatt och kan utvecklas och förbättras till nytta för både handelns företag och anställda, konsumenter och samhället i stort. Med ny kunskap kan näringen bli mer effektiv och lönsam, skapa en god arbetsmiljö samt bidra

    till ett hållbart samhälle.

    Idag är kopplingen mellan handelsföretag och akademin relativt svag och för att forskningen ska bli mer användbar och tillämpas i praktiken behöver kontaktytorna och kunskaps­ överföringen ökas och förbättras.

    Forskning inom handel behöver en ökad finansiering för att ha möjlighet att utvecklas och bli bättre vilket kräver att finansiärerna av forskning förstår handelns särskilda förutsättningar. 

    Staten måste också se nyttan av, och ta ett ansvar för, att öka finansieringen av handels­ forskning, bland annat genom en ökad tilldelning från de statliga forskningsråden.

    Handelsforskningens kvalitet och excellens inom akademin behöver stärkas och förbättras genom fler internationella samarbeten och publiceringar i akademiska tidskrifter.

    Detta kan sammanfattas i fem initiativ:

    • Insikt – vikten och betydelsen av handelsforskning för att öka konkurrenskraften hos handelsnäringen måste tydliggöras och spridas.

    • Samverkan – det behövs mer samarbeten mellan handelsnäringen, dess företag och anställda, och akademin både när det gäller forskning och högre utbildning samt mellan forskare inom olika discipliner.

    • Tillämpning – kontakten mellan handelsnäringen och akademin måste öka för att få fram nyttan av forskningen.

    • Finansiering – det krävs mer resurser och ökade forskningsmedel till handelsforskning.

    • Excellens – strukturer som ökar och förbättrar kvaliteten på svensk handelsforskning

      behöver skapas.

      Åtta forskningsområden inom handel

      Handeln ställs ständigt inför nya utmaningar. Forskning kan på många av dessa områden bidra med kunskap och hjälp till lösningar och innovationer som förbättrar handelsföretagens och dess anställdas villkor samt bidra till samhället i stort. De områden som identifierats i agendan är:

      • Teknik och kommersiella lösningar. • Arbetsmiljö och säkerhet. • Arbetsmarknad och omställning. • Samhällsbyggande och etablering. • Konsumentbeteende och kunderbjudande. • Varudistribution och logistik.

      • Branschglidning och nya tjänster. • Hållbarhet och etik.

      Med forskning på dessa områden som grund kan handeln möta utmaningar som demografiska förändringar, globalisering, digitalisering och hållbarhet. 

      Vägen framåt

      Agendan avslutas med en handlingsplan med förslag på åtgärder som branschens aktörer och akademin gemensamt behöver ta tag i för att bidra till nyttan och utvecklingen av handels­ forskningen i Sverige. Samverkan är en mycket viktig del i detta arbete. Tillsammans kan handelsnäringens aktörer, forskare, stat och myndigheter, forskningsfinansiärer av olika slag, branschorganisationer, arbetsgivar­ och arbetstagarorganisationer skapa förutsättningar för ett fruktbart utbyte mellan handelns företag och dess anställda och forskare inom handelsfältet.

      I dialog kan forskningen bli mer relevant och tillsammans kan finansieringen ökas för att skapa goda strukturer för en långsiktigt excellent forskning som stärker handelsnäringen. 

  • 116.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Initiativ för att stärka handeln: En strategisk forskningsagenda2016Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Arbetet med den här agendan initierades av dåvarande Handelns Utvecklingsråd, vars verksamhet numera ingår i Handelsrådet, och genomfördes i samverkan med många olika aktörer inom handelsnäringen och akademin för att skapa en utgångspunkt för arbetet med handelsnäringen och handelsforskningen. I inledningen av processen formulerades den vision som vägledde det vidare arbetet med agendan: Utveckla handelsnäringen med hjälp av forskning samt öka kunskapsöverföringen och interaktionen mellan akademi och praktik för att stärka företag och medarbetare inom handeln samt samhället i stort.

    Fem initiativ för att stärka handelsnäringen genom forskning Handelsnäringen är en viktig del av det svenska näringslivet, samhället och arbetsmarknaden. Forskningen inom handelsområdet är dock eftersatt och kan utvecklas och förbättras till nytta för både handelns företag och anställda, konsumenter och samhället i stort. Med ny kunskap kan näringen bli mer effektiv och lönsam, skapa en god arbetsmiljö samt bidra till ett hållbart samhälle. Idag är kopplingen mellan handelsföretag och akademin relativt svag och för att forskningen ska bli mer användbar och tillämpas i praktiken behöver kontaktytorna och kunskapsöverföringen ökas och förbättras.  Forskning inom handel behöver en ökad finansiering för att ha möjlighet att utvecklas och bli bättre vilket kräver att finansiärerna av forskning förstår handelns särskilda förutsättningar.

    Staten måste också se nyttan av, och ta ett ansvar för, att öka finansieringen av handelsforskning, bland annat genom en ökad tilldelning från de statliga forskningsråden. Handelsforskningens kvalitet och excellens inom akademin behöver stärkas och förbättras genom fler internationella samarbeten och publiceringar i akademiska tidskrifter. Detta kan sammanfattas i fem initiativ:

    Insikt – vikten och betydelsen av handelsforskning för att öka konkurrenskraften hos handelsnäringen måste tydliggöras och spridas.

    Samverkan – det behövs mer samarbeten mellan handelsnäringen, dess företag och anställda, och akademin både när det gäller forskning och högre utbildning samt mellan forskare inom olika discipliner.

    Tillämpning – kontakten mellan handelsnäringen och akademin måste öka för att få fram nyttan av forskningen.

    Finansiering – det krävs mer resurser och ökade forskningsmedel till handelsforskning.

    Excellens – strukturer som ökar och förbättrar kvaliteten på svensk handelsforskning behöver skapas.

    Åtta forskningsområden inom handel

    Handeln ställs ständigt inför nya utmaningar. Forskning kan på många av dessa områden bidra med kunskap och hjälp till lösningar och innovationer som förbättrar handelsföretagens och dess anställdas villkor samt bidra till samhället i stort. De områden som identifierats i agendan är:

    • Teknik och kommersiella lösningar.

    • Arbetsmiljö och säkerhet.

    • Arbetsmarknad och omställning.

    • Samhällsbyggande och etablering.

    • Konsumentbeteende och kunderbjudande.

    • Varudistribution och logistik.

    • Branschglidning och nya tjänster.

    • Hållbarhet och etik.

    Med forskning på dessa områden som grund kan handeln möta utmaningar som demografiska förändringar, globalisering, digitalisering och hållbarhet.

    Vägen framåt

    Agendan avslutas med en handlingsplan med förslag på åtgärder som branschens aktörer och akademin gemensamt behöver ta tag i för att bidra till nyttan och utvecklingen av handelsforskningen i Sverige. Samverkan är en mycket viktig del i detta arbete. Tillsammans kan handelsnäringens aktörer, forskare, stat och myndigheter, forskningsfinansiärer av olika slag, branschorganisationer, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer skapa förutsättningar för ett fruktbart utbyte mellan handelns företag och dess anställda och forskare inom handelsfältet. I dialog kan forskningen bli mer relevant och tillsammans kan finansieringen ökas för att skapa goda strukturer för en långsiktigt excellent forskning som stärker handelsnäringen.

  • 117.
    Sundström, Malin
    University of Borås, School of Business and IT.
    Innovationer och europeisk detaljhandel2013Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Innovationer och europeisk detaljhandel Jag får en del frågor om hur det är att arbeta för EU-kommissionen i ett sådant specifikt uppdrag som jag har. Och ofta märker jag att gemene man inte har så bra koll på vad EU-kommissionen gör. Så därför kommer här en liten kort skola: Det är kommissionen som tar initiativ till t.ex. nya lagar och regleringar, samt är också den aktör som förvaltar EU.s budget och utövar tillsyn. Det arbete som vår grupp (Expert Group on Retail Sector Innovation) gör, är att ge rekommendationer om hur vi gemensamt kan arbeta för att göra handelssektorn ännu mer innovativ och öka konkurrensen. Rapportens innehåll kan också komma att påverka implementeringen av kommissionens aktiviteter och förslag i European Retail Action Plan. I vårt arbete har vi bjudit in aktörer som berättat om arbetet med innovation inom handeln, hur innovationsprocesser skapas, vilka resultat det kan leda till etc.Vi har också haft forskare som gäster som berättat om behovet av att akademin och handeln arbetar närmare varandra i s.k. innovation hubs (eller open-innovation-lab). Varför är det då så centralt med innovationer inom handeln? Tja, troligen därför att innovation är en av de viktigaste faktorerna bakom ekonomisk tillväxt. Och det är förvånansvärt ofta som detaljhandelsaktörerna inför ny teknik i värdekedjan, ofta mycket tidigare än andra aktörer i samma kedja. Problemet är bara att vare sig detaljhandlarna själva eller beslutsfattare generellt anser att detaljhandeln är innovativ. Vi menar att det kan bero på okunskap och att det också är förklaringen till att så få detaljhandelsaktörer engagerar sig i flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen. Just nu befinner jag mig i USA och gissa vad jag gör, förutom att jag besöker Staples huvudkontor, Harvard University och DMA-konferensen i Chicago: Jag besöker butiker! Och jag letar efter innovationer, lyssnar på kunder, studerar retailformaten, fotar och bara suger i mig så mycket kunskap jag kan. För handel är fantastiskt spännande och roligt. Och är man "over there" så får man uppdatera sig så mycket man bara orkar med:-) En favorit så här långt är Target, där min kollega Anita Radon och jag undersökte alla digitala verktyg som fanns. Här kommer några favoriter från incheckningen: 1. Önskelistan - ange vilken kategori av produkter du vill skapa en önskelista på, skriv din önskelista, dela med dina vänner via sociala medier. 2. Inköpslistan - när du kommer till affären, checka in och kolla vilka saker som finns på den delade inköpslistan (gjord via en app) som andra i ditt hushåll skrivit dit, när du handlat färdigt, ta bort de inköp som du gjort från den delade inköpslistan. 3. In-store navigation - ett lätt sätt att ladda ner en butikskarta med anvisningar om var saker och ting finns (samt med direkta anvisningar kopplade till din inköpslista). Här i USA är QR-koder vanligt och enligt deltagare på DMA-konferensen så används de också regelbundet. Många amerikaner väljer att scanna en QR-kod för att få information om en produkt, få en rabatt eller erbjudande osv. En reflektion från undertecknad när det gäller QR-kod-användandet är att "det verkar omständligt". Varför ska kunderna behöva scanna koder när de kan få samma typ av information med hjälp av t.ex. RFID-tekniken kopplad till appar i mobilen? Då sparar du åtminstone ett moment - du slipper scanna...

  • 118.
    Sundström, Malin
    University of Borås, School of Business and IT.
    Innovative e-commerce 12013Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [en]

    Innovative e-commerce 1 This blog will be in English...I just arrived back from Brussels and the EU-commission, after an interesting kick-off-meeting with the Expert Group for Retail Sector Innovation. Foto: Retail Sector Innovation Expert Group, January 2013 A lot of the discussions within the group will not be made public, however, I was introduced to a very interesting e-commerce actor, Bivolino.Com, and was given the permission to present their innovative business model. The company offers customized fashion shirts online. The closest Swedish example might be Tailor Store, however, there might be more Swedish e-tailers with similar ways of thinking. If you visit the web store of Bivolino, you will find several examples of tools invented in order to make the purchase both practical and at the same time, providing the customer with an experience. As a researcher there are a lot of tools that could be commented, although, in this blog I present only a few: In order to be transparant to the customer, one function of interest, is the possibility to see how customized changes affects the prize. Bivolino presents the basic prize, and when the customer chooses to add different details, the prize changes. At the end of the purchase, the customer can decide whether the customization is worth the prize or not. If not, it is easy to adjust to your liking. Postponement is the other strategy that comes obvious. Bivolino offers a generic product, which is modified by the consumer at the point of purchase, and after the purchase, production takes place. An effective way of postponement give many advantages, both to producers, retailers and also to a more sustainable way of buying. With customization products will only be produced if they are demanded. It also brings added value in terms of engagement and creativity in the purchasing process. Finally, it is easy to imagine the effects on returns... As some of you might notice, the headline "Innovative e-commerce" is marked with number 1. The intention is to present more cases in the future, which will show the on-going transformation of e-commerce, both from a Swedish and an international perspective. Finally, I would like to thank the co-founder and COO of Bivolino, Carine Moitier for a very passionate description about her business. //Malin Sundström

  • 119.
    Sundström, Malin
    University of Borås, School of Business and IT.
    Interaktivt provrum2013Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Interaktivt provrum Tidigt i våras besökte vi kollegor i Tyskland som gav oss en massa idéer om vilka typer av tester som skulle kunna göras i ett Handelslabb. Ett experiment som vi fastnade för var det digitala provrummet och det ska vi arbeta vidare med nu i höst. Här kan du se hur tekniken fungerar (ungefär) Fast i vårt labb ska det digitala provrummet utvecklas och även omfatta olika typer av kommunikation - mellan kunden och butiksanställda (alt. mellan kunden och onlinebutiken). I brist på egna filmklipp använder jag en lånad - så länge. Klicka på länken under bilden så får ni ett YouTube-klipp som visar ungefär hur ett digitalt provrum kan funka. Ganska enkel teknik som konsumenter faktiskt skulle kunna ha hemma. Vilken grej för online-handeln i så fall!! Forskning om digitala provrum har pågått ett tag, men främst drivits av tekniker och dataingenjörer (t.ex. Liew, Jasy Suet Yan, et al. "Socially-interactive dressing room: an iterative evaluation on interface design." CHI'11 Extended Abstracts on Human Factors in Computing Systems. ACM, 2011; Begole, Bo, et al. "Designed to fit: challenges of interaction design for clothes fitting room technologies." Human-Computer Interaction. Interacting in Various Application Domains. Springer Berlin Heidelberg, 2009. 448-457. ) Först de senaste åren har samhällsvetare och ekonomer börjat intressera sig för virtuella provrum som tjänst och mervärde (t.ex. Darrell Rigby i Harvard Business Review och Kristensen, Kasper, et al. "Towards a Next Generation Universally Accessible ‘Online Shopping-for-Apparel’System." Human-Computer Interaction. Users and Contexts of Use. Springer Berlin Heidelberg, 2013. 418-427.) och i takt med att några få modiga detaljhandelsaktörer börjat implementera och testa digitala provrum, växer behovet av att få veta mer om vad kunderna faktiskt tycker. Är det bara något fräckt och nytt, eller ger det upplevd nytta? Om ja, vilken typ av nytta? Det händer mer spännande saker på högskolan när det gäller tjänster. Den 12 september äger ITSM-konferensen rum i Borås. Då kommer bl.a. professor Christian Grönroos hit (av många betraktad som världens mest kända tjänsteforskare). Konferensen vänder sig till företag, offentlig sektor och lärosäten. Så anmäl dig om du vill ha koll på IT och Service Management. Anmälan görs här.

  • 120.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Internationell konkurrens hotar svensk handel: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Handelsanställdas förbund släppte i dagarna en intressant rapport om utländsk e-handel. För alla som intresserar sig för handelsfrågor är den ett måste att läsa tycker jag. För den ifrågasätter rimligheten i att andelen e-handelsköp från utlandet skulle utgöra cirka 300 miljarder år 2025, något som en klassisk regressionsanalys visar. Men rent krasst, utan en massa invändningar och ”om”, så är det faktiskt så det ser ut. Åtminstone tänker jag så. För fortsätter utländsk e-handel att växa med 38 % per år och den svenska e-handeln backar, allt annat lika, då innebär det att utländsk e-handel utgör nästan 1/3 av total detaljhandel i Sverige! Detta menar Handelsanställdas förbund är befängt, eller åtminstone långsökt. Jag är inte så säker på det. Men jag är å andra sidan inte tvärsäker på det motsatta.

     

    Och i ljuset av ett scenario där vi år 2025 har en utländsk e-handelsandel motsvarande 1/3 av all detaljhandel, så borde också diskussioner om svensk e-handel v.s. butikshandel vara ganska ointressant. Den viktiga frågan börjar mer och mer handla om hur svensk handel (oavsett kanal) kan bemöta den internationella konkurrensen (oavsett kanal). Och om problemet formuleras på detta sätt, då blir det också relevant att fundera över hur  svenska handelsföretag samverkar för att gemensamt bli en stark aktör gentemot de internationella. I denna fråga tycker jag att Handelsanställdas förbund agerar förtjänstfullt då de lyfter frågan om internationell konkurrens. Och jag håller med om deras slutsatser som t.ex. betonar vikten av den fysiska handelns funktion i köpprocessen där också e-handel har en naturlig plats. Modern handel är ett fenomen som inte håller isär fysisk handel och distanshandel och det kan vara farligt för den svenska handelsnäringen att välja sida. Allt är handel och gemensamt måste näringen närma sig den stora utmaningen: konkurrensen från globala aktörer och utländska företag.

            

    Däremot är jag inte så säker på att deras andra slutsatser är korrekta. Nämligen att svenska handelsföretag måste förändra sin organisation, sina marknadsföringsstrategier, sin marknadsnisch och sitt utbud. Jag tror att ett bättre recept är att investera i ett rejält kompetenslyft bland medarbetare och managers. Det behövs mycket mer kunskap om hur den moderna konsumenten fungerar i ett digitaliserat samhälle och det behövs definitivt specialistkunskaper som kan bidra till innovationer av olika slag.

    Eller så slår vi oss helt enkelt till ro med att låta de utländska aktörerna sköta om det mesta av vår detaljhandel, möjligen då med undantag för livsmedelshandeln. Det lär bli svårt (men helt säkert inte omöjligt) att lyckas med leveranser av färskvaror. I ett sådant samhälle lär vi upptäcka att de naturliga mötesplatserna kommer att förändras, rörelsemönster och sociala interaktioner påverkas, trygghet och säkert förändras negativt och färre arbetsmöjligheter.

  • 121.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Investera i kompetens2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Handeln har en stabil tillväxt. Det känns tryggt för någon som vurmar om svensk handel och som vill att handeln ska finnas kvar. Men den känslan byts snart ut till oro när man inser att handelns lönsamhet sjunker. I vart fall är det vad Jonas Arnberg på Svensk Handel visar. I förra veckan var Jonas en av föreläsarna på Handelsfastigheter 2015 och jag lyssnade med stort intresse när han drog sin analys om just lönsamhet som bl.a. visar att sällanköpshandeln har en mycket negativ lönsamhetsutveckling, medan dagligvaruhandeln står sig hyfsat.  När det gäller specifika branscher inom handeln finns säkert särskilda utmaningar, även dem ofta kopplade till lönsamhet, men ibland också till kreativitet och design. För ett tag sedan deltog vi på SIIR i en paneldebatt på Stockholm Design Talks: Butik 2020 - utmaningar och möjligheter inom framtidens möbelhandel. För er som är nyfikna så kan ni gå in och se den här diskussionen i efterhand. Det gör du här.  Gunnar Ström har en viktig poäng i den här debatten när han säger att vi framtiden måste investera mycket mer i handelsanställda, satsa på kompetensförstärkning och utveckla det personliga servicemötet. Han gjorde en intressant poäng av det här när han berättade om en VD och en personalchef som diskuterade kompetensutbildning och där personalchefen sa: Vad händer om vi investerar pengar i att utbilda vår personal och så slutar dom? Då svarade den kloka VD.n - vad händer om vi inte investerar och de väljer att stanna?

    Kloka ord som leder till eftertanke så här en fredag.  Trevlig helg alla//Malin 

  • 122.
    Sundström, Malin
    University of Borås, School of Business and IT.
    Investeringsyra för m-handel2013Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Investeringsyra för m-handel En nyligen genomförd marknadsundersökning (Featured, Marketers, Research) visar att detaljhandelsaktörer i UK planerar att göra stora investeringar i mobil handel under de närmaste tre åren. Vi talar nästan om en dubblering av investerade pengar jämfört med prognosen för 2013. Det finns en stark tilltro till mobil handel och mobil kommunikation och många menar att mobilen kommer att bli den viktigaste trafikdrivaren framöver. Skälen till en utveckling mot m-handel är säkert den ökande andelen konsumenter som använder smarta telefoner och läsplattor. Men det finns många med mig, som menar att vi kanske borde skynda långsamt. Vi vet än så länge inte särskilt mycket om hur människor "konsumerar" nya tjänster kopplade till mobil/digital teknik, och framför allt vet vi lite om varför de använder s.k. technological devices. Kunskapsbehovet är skriande stort och vi måste lära oss mer. Och kanske samtidigt också ta tillvara på de befintliga kunskaper som finns om köpbeteende, köpprocesser och attityder till ny teknik. Ur ett företagsperspektiv är också skillnaden stor mellan att se m-handel som en kanal, eller att betrakta m-handel med ett omnichannel-perspektiv (och yes, nu sa jag ordet, det som jag egentligen inte tycker om, omnichannel). Vi har heller inte hela bilden klar för oss vad gäller regleringar och skatter för den här typen av konsumtion i framtiden. Det är lätt att konstatera att det pratas mycket om den mobila marknaden just nu. Många rycks med i investeringsyran men som sagt, det finns många frågetecken och en del orosmoln.

  • 123.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Jag ryser i hela kroppen – så rätt i tiden: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Idag offentliggjordes regeringens planer på en nationell testbädd för framtidens elfordon. Och jag ryser av välbehag i hela kroppen, eftersom det jag hörde och det jag kan läsa hittills om planerna ligger så rätt i tiden. De vill utveckla ett samarbete mellan forskning och näringsliv, där man tillsammans investerar i ett testcentrum för olika former av elfordon. Breda samarbeten är det centrala och stämmer så väl mot min och många andras uppfattning att framtidens utmaningar bäst hanteras tillsammans. Det är dags att använda konkurrenskraft på ett annat sätt än förut och inte vara rädd för att dela idéer och kompetenser. Men samtidigt är jag orolig att planerna för en nationell testbädd kanske grundar sig på en gammal logik, och för att de som idag är ledande i branschen inte ser att ”sociologi är viktigare än teknik” (Alexander Bard). För att utveckla framtidens fordon kan det vara avgörande att man börjar med frågor som t.ex. ”vad är ett fordon”, ”vilka uppgifter löser fordon”, ”varför ska vi använda fordon”? Lite mer teoretiskt innebär sådana frågor att vi också måste forska utifrån den samhällsvetenskapliga sidan, d.v.s. organisationerna, ekonomin och maktfördelningen runt tekniken.

    Och om vi tänker så blir det också klart att det behövs andra typer av tänkare på en sådan testbädd än enbart forskare och industritekniker. Det behövs samhällsvetare, men också vanliga unga människor. Det behövs originella personer, som tänker bortanför traditionen.

    Den 4 januari 2017 skrev Alexander Bard på Twitter följande: ”Mark my words! 2017 will be the year when shops start closing down on a massive scale due to the online shopping tsunami. Get out now!”

            

    Hur rätt han har i detta påstående kan vi inte veta än, men utvecklingen so far, tyder nog på att det finns en viss sanning i vad Bard säger. För sättet att handla på ändrar sig ganska snabbt och tvingar fram radikalt nya idéer för hur framtidens handel ska se ut. Jag vågar nästan säga att behovet av en nationell testbädd för framtidens handel är lika stort som för framtidens elfordon, och av det skälet vill jag ju återigen lyfta fram det upprop som vi startat från SIIR och Högskolan i Borås, där vi menar att det behövs en världsledande innovationsplats för framtidens handel. Men en sådan plats måste också drivas av samma grundantaganden som Alexander Bard föreslår, nämligen att ”sociologi är viktigare än teknik”. Det är absolut nödvändigt att fördjupa kunskap om människors beteenden, attityder och maktordningar och organisationers funktionssätt, när stora samhällsförändringar sker. För handelns del heter förändringen digitalisering.

    För fordonsindustrin är det mycket som pekar på att det nationella testcentret hamnar i Göteborg. För hadelbranschens del ser vi att mycket talar för att en världsledande innovationsplats hamnar i Borås:-)

  • 124.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Jakten på det unika2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Jag fick ett mail häromdagen. Av en framstående entreprenör och erfaren person inom modeindustrin. Han har funderat en del om det här med konsumenter som vill vara unika. Om många individer jagar det unika på en och samma gång så inträffar ofta det paradoxala: man blir unik med samma medel och på samma gång. Ett sådant exempel är hipsterkulturen som en matematiker faktiskt har beskrivit med hjälp av en ekvation som fångar just det här beteendet. Ungefär samma resonemang lyssnade jag på för bara någon vecka sedan när jag träffade Bo Jonsson, senior konsult och f.d VD på Bestsellers. Bo JonssonHan utvecklade paradoxen genom att säga: Mode är märkligt. Jag har hittills aldrig träffat någon kvinna som inte menar att hon vill vara unik  i sin klädstil. Hon avskyr om hon har samma klänning som någon annan på en fest. Men när hon ser någon med ett särskilt snygg plagg på sig frågar hon nästan automatiskt "VAR har du köpt den?".  Det här med viljan att vara unik kan verkligen göra oss människor märkliga. Min dotter Sofia har chansen att få ett häftigt sommarjobb som VD på Adecco men behöver hjälp att förverkliga sin dröm. Du kan hjälpa henne om du har ett FB-konto och går in på nedanstående länk och ger Sofia din röst. Kul om du vill hjälpa till, hälsar Malin! Länk: http://adeccokoncernchef.se/#/candidate/Sofia

  • 125.
    Sundström, Malin
    University of Borås, School of Business and IT.
    Join the joyride: en vision om framtidens handel2013Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Join the joyride - en vision om framtidens handel I början av veckan fick mina kollegor Hannes Göbel, Camilla Carlsson och jag vara med om en riktig joyride. I vart fall om man som vi, är intresserad av framtidens handel. Vi besökte Innovative Retail Laboratory i St.Wendel och de snälla forskarna där ägnade större delen av dagen åt att visa oss sitt labb, som är ett teknikdrivet sådant där RFID-tekniken är kärnan i alla kundorienterade beslutsstödssystem, betalningslösningar, shoppingverktyg, skyltning och mycket annat som är framtaget. Jag kommer att ägna ett par bloggar åt att visa en del av det vi fick se och börjar med - RFID-tekniken: RFID står för Radio Frekvens Identifiering och har funnits runt omkring oss ett par decennier. Men det är först nu som användningen börjar slå igenom. RFID-chipet är som en liten radiosändare med antenn som skickar ut information till en avläsare, ganska likt systemet för streckkoder men fungerar med hjälp av radiovågor, märkningen behöver heller inte vara synlig och chipet kan avläsas på stora avstånd. Inom handeln är det fina med RFID-chip att det går att ”märka” varje unik produkt och att man därigenom kan hantera mycket mer sofistikerad information om varje enskild produkt, information som i sin tur kan vara mycket värdefull för en potentiell kund att känna till. För läsaren som läser av chipets information är kopplad till ett datasystem som kan placeras för en stor eller liten publik (ett litet gränssnitt, kanske i mobilen, eller ett större, kanske en stor display i en butik). I dagsläget används RFID mest för att spåra försändelser, containers, lastpallar, men även för stöldskyddsmärkning, passerkort, i sjukvården, för tid- och temperaturmätning, olika betalningssystem m.m. Det är många som menar att framtidens användningsområden kommer att vara främst inom handeln och i USA arbetar man med att ersätta nuvarande streckkod på produkter i butik med det nya RFID-chipet. Wal-Mart kräver t.ex. att alla deras underleverantörer ska märka varorna med RFID-chip. Fördelen för företag är kanske mer uppenbar än konsumentfördelarna, men efter vårt besök i Tyskland och IRL i St. Wendel blev de senare fördelarna verkligen tydliga! Här finns jättemöjligheter att utveckla tjänster som kan tillföra konsumentvärde. En kund som behöver särskild (eller extra mycket) information får det mycket lättare i en butik som spårar varorna med RFID. Ta t.ex. en nötallergiker som måste ägna mycket tid åt att läsa på innehållsförteckningarna, jämföra produkter osv. Med rätt typ av information och genom att kanske bara lyfta på varan från hyllan, kan kunden i framtiden få upp tydlig läsvänlig text på en display, kanske också inbyggt med en talande röst som informerar kunden om det som kunden har valt att vilja veta. Det kommer mera…//Malin

  • 126.
    Sundström, Malin
    University of Borås, School of Business and IT.
    Kan man stjäla en idé?2014Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kan man stjäla en idé? Häromdagen hade jag ett kort samtal med en kollega som berättade om besvikelsen hos en annan person när han upptäckt att några andra ”stulit” hans idé och startat ett företag, baserat på idén. Det här har säkert hänt fler personer, att man haft en idé som någon annan sedan vidareutvecklat som sin egen. Och visst känns det lite bittert. Fast å andra sidan är det säkert så att man själv insett att idén varit bra, men att man inte haft tid, ork eller resurser att ta idén framåt. Man har helt enkelt låtit den vara och gått vidare till nästa projekt. Just nu arbetar jag och flera andra kollegor med en bokidé som vi tycker är fantastisk. Det handlar om ett helt nytt sätt att se på vad en ”bok” är och idén har sitt ursprung i tanken om mass-customization. Självklart finns det säkert en del människor som fått ungefär samma idé, för det är bara att inse – idéer är som flockdjur. De har en förmåga att dyka upp tillsammans, men ändå vitt sprida över världen, nästan alltid under en begränsad tidsperiod. För idéer föds ofta ur samtida problem och jag kan nästan garantera att när någon får en idé, så finns det någon annan person, någon annanstans, som också får en liknande. Av det skälet kan man nästan påstå att idéer är allmän egendom. Själv har jag alltid hävdat (och hävdar) att det inte går att stjäla idéer. Idéer är gratis. Idéer är startskottet för innovationer. Men konsten att förvandla en idé till något konkret är hårt arbete. Först då kan också idén kapitaliseras och beskrivas på ett sätt som förvandlar idén till en verksamhet. För det är ju inte idén som är huvudsaken, utan genomförandet. I vart fall lär Håkan Lans ha uttryckt sig på det viset. Och jag är beredd att hålla med. I Handelslabbet vill vi samla människor med goda idéer. Och det har redan börjat komma personer på besök som har spännande tankar. De vill testa och utveckla något de tror på. Något som kanske kan bli grunden i en affärsidé och så småningom en kommersiell verksamhet. Sådant tycker vi om på SIIR! Och om vi kan bidra genom att konkretisera någon del av en spännande idé så gör vi gärna det. Med förbehållet att det vi gör tillsammans ska bidra till att fler människor tänker nytt, vill utveckla och driva innovationsarbete inom handel framåt. På söndag åker SIIR-gänget iväg på vårt första "forskar-camp". Det blir några intensiva arbetsdagar i trevlig miljö då vi ska samla ihop alla goda idéer som finns, strukturera dem, göra verkstad av tankarna och förhoppningsvis producera ett antal vetenskapliga texter. Det ser vi fram emot!

  • 127.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Kina kommer! Kina kommer!2018Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Jag har en tendens att överdriva ibland. Jag vet om det och har med åren blivit lite bättre på att kanske inte alltid vara så svart eller vit som jag var i yngre år. Jag tycker också om starka ord, ord som väcker uppmärksamhet och som gör att människor känner något när de läser eller hör orden. Även där har jag försökt att bli lite mildare i mina uttryck i takt med ökad ålder. I den här bloggen får ni läsare bedöma om jag fortfarande lyckas i min ambition, för jag vill prata mer om Kina och det som skulle kunna beskrivas som en mobilisering - en mobilisering av handeln som kommer att påverka hela världen.

     

    I de historieböcker som jag anvisades under skoltiden hade Kinas historia inte särskilt stort utrymme. Möjligen fick man veta att Kinas historia var väldigt lång (tror faktiskt att min lärare sa att i Kina har människor funnits i urminnestider), ofta kantad av maktkamper mellan kungar och dynastier och att det var från Kina som vi europeer kunde importera siden, porslin, te och krut. Men trots min begränsade kunskap om Kinas historia så tror jag att ingen historiebevandrad skulle protestera om jag påstod att Kina är en av världens äldsta civilisationer och dessutom en av de mest inflytelserika. Historiskt har vi konsekvent hämtat de stora innovationerna från Kina och vi vet att Kina alltid utgjort mellan en femtedel och en fjärdedel av jordens befolkning. Grovt förenklat skulle jag våga mig på att säga att under den tid vi känner till har Kina i princip alltid varit en överlägsen del av världen och det är väl egentligen bara under drygt de senaste 100 åren som vi matats med andra ideal och förebilder i världen. Vi har liksom "glömt bort" Kina. Men inte längre. För nu känner väl de flesta av oss till Jack Ma, som 2014 blev världens rikaste man då Alibaba Group introducerades på börsen till ett värde av 231 miljarder dollar. Ett värde som var högre än Facebook, IBM, Intel och Amazon (Veckans Affärer, 2014) och ett bolag som ägdes av Jack Ma.

     

    Och den vision som Jack Ma uttrycker är lätt att känna igen om vi bläddrar lite djupare i våra historieböcker. Han vill göra Kina till "världens största marknad". Visserligen lägger han till att det ska bli världens största marknad "på internet" men i en värld där det mesta redan är digitaliserat, så är kanske detta tillägg inte så viktigt. Han vill också förändra Kinas sociala och ekonomiska ställning, vilket i ett historiskt perspektiv skulle kunna beskrivas som att han vill att Kina ska bli som det alltid har varit med undantag för de senaste 100 åren - världens största och mest inflytelserika civilisation! (Veckans Affärer, 2014) Och varför skulle det inte bli så? Den kinesiska staten har för länge sedan insett att det behövs kinesiska medborgare som har förmågan att samordna, strukturera och systematisera landets varuproduktion, men även samordna betalningsströmmar och varuflöden. I skenet av detta så är det kanske heller inte så konstigt att en kommunistisk nation tillåter vissa medborgare att bli miljardärer. Det känns också ganska logiskt att kinesiska staten valt att delfinansiera fraktkostnader för den omåttligt populära retailsiten Wish, eftersom Kinesiska företag då lättare når ut i hela världen med sina varor och kan dominera världshandeln. Återigen dyker en envis tanke upp hos mig: "Varför skulle Kina inte göra så? Det här är ju något man har gjort i urminnestider!"

     

    Men ändå tycks resten av världen ta den här utvecklingen med en axelryckning. Alibabavadåvadå?? Nej, det är ju givetvis Amazon, Facebook och möjligen Google som kommer att bli de riktigt stora handelsaktörerna i framtiden! Och vi europeer går också runt och mumlar att Zalando snart blir den nya jätten GlufsGlufs. Vi böjer med vördnad lite på huvudet när man nämner betalningsaktörer som Visa, ApplePay och Paypal, och här i Sverige fortsätter också diskussionen i media om huruvida landet verkligen ska bli KONTANTLÖST eller inte!!! Kom igen! Om vi tror att det är KONTANTER  som ska konkurrera med Kinesiska WePay, då kan vi lika gärna lägga ner direkt. Digitala betalningar är vardag i Kina.

     

    Det känns också som en klump i magen när man går tillbaka ett par år och hittar en kommentar kring Jack Ma och Alibaba Group, där  Marcus Wohlsen på Wyred den 19 september skriver att "Alibaba may not have invented any dramatic new technologies. It didn't invent the iPhone or search, a groundbreaking operating system or even online shopping. But in the business of technology, innovation isn't just what happens in research and development. It's what happens when you make that technology available to as many people as possible. (Wyred, 2014)" Jag undrar i mitt stilla sinne om det var liknande tankegångar vi hade när vi i våra historieböcker utsåg Johann Gutenberg till boktryckarkonstens fader i Europa. Gutenberg revolutionerade själva processen, inte tryckkonsten. (Alltomhistoria.se) Tryckkonsten hade uppfunnits för länge länge sedan. I Kina. Det var dit vi åkte och lärde oss. Det var från Kina vi hämtade hem innovationer och "groundbreaking new ideas". Varför skulle det inte vara på samma sätt om några år? Och varför skulle inte Kina återigen vara en världsledande civilisation?

     

    Och slutligen, varför skulle inte Kina och Alibaba Group bli den nya jätten GlufsGlufs som kommer att ha de flesta konsumenter i världen som sina kunder? Jag tror att vår svenska finansminister kommer att få svårt att försöka stoppa de rörelser som är igångsatta och som kommer att slå över världen, inte som en orkan, utan som en jättelik tsunami. (Och nu på slutet tog jag kanske i lite lite för mycket:-)

     

    //Malin Sundström, Akademisk Föreståndare SIIR

  • 128.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Kollektivismen leder till nya affärsmodeller2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I disruptiva tider krävs innovation och kreativitet. Det är många överens om. Men frågan är hur man kan vara kreativ med kniven på strupen, när varje vecka handlar om att nå uppsatta försäljningsmål och kampanjplanera ihjäl sin verksamhet? En hjälp kan vara att studera konsumenter i vardagen och försöka förstå vad som är på gång, innan allt för många också iOch om man väljer att lita på de tecken som vi ser just nu; nämligen att människor i högre grad skapar egna strategier för att hantera informationsbehov och informationsöverflöd. Samtidigt som kollektivismen växer sig allt starkare. Den som innebär att människor umgås och arbetar medvetet ihop med likasinnade och söker tillhörighet och mening i vardagen med de som uttrycker värderingar i likartad konsumtionsstil.  I ett digitaliserat samhälle innebär sådana livsstilar möjligheter att utveckla nya sätt att skapa kundvärde – och nya sätt att ta betalt. Ett intressant sätt att finansiera verksamhet och skruva på affärsmodellen är genom att fundera över hur likviditeten i företaget kan ökas genom att bjuda in sina kunder att bli medfinansiärer. Jag inser att det låter knäppt, men det är fullt möjligt. Tro mig. Eller snarare sagt – tro Meermin och Gustin. För de verkar ha lyckats! Och nyckeln heter crowd funding!

    Den spanska skoproducenten Meermin skruvade sin affärsmodell genom följande:De designar en modell och lägger ut på webben med en klocka som räknar nedåt samt en stapel som visar hur långt det är kvar tills skon är helt finansierad. Så snart den når full finansiering stängs gruppen/sajten ner och skon börjar tillverkas. Ett annat exempel är Gustin. Allt som omsätts erbjuds via crowd funding och företaget har bara en försäljningskanal – webshopen. Den typen av försäljning kan också bidra till en mer hållbar konsumtion. Den gör att något överskott av saker inte uppstår. Vi slipper reor. Vi slipper problemet med att frakta varor till olika platser i hopp om att få dem sålda någonstans. Intressant tycker jag. Och säkert många med mig. 

  • 129.
    Sundström, Malin
    University of Borås, School of Business and IT.
    Kommer impulsköpen att öka på en digitaliserad marknad?2013Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Kommer impulsköpen att öka på en digitaliserad marknad? Har du någon gång impulsköpt något? Då är du inte ensam. För det är många av oss som allt oftare menar att de impulshandlar. Och då menar de köp som inte är genomtänkta och att de köpt något som de egentligen inte behöver. Impulsköp enligt teroin innebär ”a consumer’s tendency to buy spontaneously, unreflectively, immediately, and kinetically” (Rook & Fisher, 1995, p. 306). Och det har bedrivits en hel del forskning om impulsköp över tiden. Ofta i syfte att verkligen försöka förstå vad det är som driver oss till att ibland göra dessa spontana och omedelbara inköp. Men forskningsresultaten som visar varför människor impulsköper är fragmenterade och pekar åt olika håll. Ibland är resultaten rent av motsägelsefulla. I dagens samhälle har konsumenten ännu fler möjligheter att genomföra impulsköp och stimuli i den fysiska butiken är bara en påverkansfaktor bland många. Handeln har blivit digitaliserad precis som den svenska konsumenten! Så nu för tiden får vi köpsignaler från väldigt många olika platser, från olika kommunikationsverktyg och från olika aktörer. Och det innebär troligen att vi också i högre grad kommer att påverkas. Och kanske allt oftare gör impulsköp. Eller så är det inte så… Det hade varit intressant att studera multikanalkonsumenten och hur impulsköpen ser ut på en allt mer digitaliserad handelsmarknad, om de tenderar att öka, eller om de minskar. Kanske något att ta tag i? //Malin

  • 130.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Kommer vi att sluta köpa - och låna istället?: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Idag pratade jag med Marie-Louise Forsberg, Head of Retail på Tieto. Och påmindes om Tietos senaste Outlook-rapport som jag tror kommer att påverka väldigt många tänkare och kanske bidra till att snabba på uppkomsten av nya affärsmodeller. Här kan ni som är intresserade se hela presentationen av rapporten, men för er som vill gå genvägen ger jag er några aha-upplevelser här.

    För det som håller på att hända är att människor ifrågasätter varför man ska köpa en del produkter, när det är mycket enklare att låna/hyra? Det gäller särskilt kapitalvaror, men även mer traditionella varor som t.ex. mode/konfektion. Istället för att köpa festblåsan så hyr man den. Enkelt och smidigt använder man varan vid just det tillfälle som var tänkt, lämnar tillbaka den och låter någon annan ha glädje av den vid ett annat tillfälle. Under många år har min lillebror Martin ofta suckat när någon av hans äldre systrar köpt något som vi egentligen inte kan sköta om själva (allt från hus, till möbler, till husdjur), eftersom han insett att våra köp innebär att han får arbete:-) Han har nämligen svårt för att säga nej. Vid ett tillfälle utbrast han lite irriterat till mig när jag kom med någon inköpsidé: ”sluta köp, och hyr dig fri!!!”. Det där är ett så tydligt exempel på hur fler och fler människor faktiskt börjat tänka idag. Att köpa och äga innebär ett ansvar, ett arbete och att man måste lägga ner energi och tid. Och i ett samhälle där fler skriker just efter tid, förknippas ägande därför ofta med en obekväm situation, där man lockas av konceptet uthyrning istället. Det sparar tid. Det minskar risk. Det sparar konsumtion. Etc, etc.

     

    Men vilka effekter kommer sådana beteenden att leda till för handeln? Jag tror att svaret hittills är ganska underutvecklat, men enligt Tieto och HuI Research kan vi tydligt se några konsekvenser: Vi kommer att se nya koncept i detaljhandeln som t.ex. hyrkoncept, abonnemangstjänster, installation, leveranser & logistik. Vi kommer också indirekt att möta nya former för hur finansiering sker, delande av kapital (crowd funding), merkonsumtion (eftersom hyrtjänster kan leda till kompletteringsköp), mer osäker arbetsmarknad (eftersom branschtillhörighet kan vara oklar), men även överutbud (om konsumenter slutar köpa överhuvudtaget). Det finns också anledning att tro att delningsekonomin kan öka konsumentens inflytande på näringslivet, samtidigt som det omvända kan ske. Frågor som t.ex. utanförskap kan också diskuteras; vilka kommer att ägna sig åt delande, och vilka kommer inte? Vad leder sådant till? Som marknadsförare med intresse för konsumenter är det också naturligt att undra om det här förändrade beteendet kommer att ”slå igenom”, och om svaret är ja, hur lång tid kommer det att ta? Någon klok människa har någon gång sagt att man brukar överskatta förändring på två års sikt och grovt underskatta förändring på tio års sikt. I det här fallet tror jag att det är det här tidsperspektivet vi ska beakta.

    Svenskar tycker det är spännande att testa nya saker, vi är ganska aktiva och har många fritidisintressen, något som kostar pengar. Det är ett faktum som bidrar till att svenskarnas delningstankar bör tas på stort allvar. I takt med att vi enkelt kan nå väldigt många människor, blir det också lättare för oss att dela. Det är bara några klick ifrån att snabbt få tag på intressenter som vill dela något med dig. Och om vi gör detta C2C, då är det inte långt borta innan vi också kan tänka oss att göra det B2C.

  • 131.
    Sundström, Malin
    University of Borås, School of Business and IT.
    Konsumentbeteende i postorder och e-handel2010In: Paket på väg En odyssé genom distanshandelns historia / [ed] Torun Nilsson, Centrum för näringslivshistoria , 2010, p. 107-131Chapter in book (Other academic)
  • 132.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Konsumenten2016In: Handelns digitalisering: Undran inför framtidens affärer / [ed] Hagberg Johan & Jonsson, Anna, Lund: Studentlitteratur AB, 2016, 1, p. 39-58Chapter in book (Refereed)
    Abstract [sv]

    I det här kapitlet riktas strålkastarljuset på konsumenten som kund i en digitaliserad handelskontext – sett utifrån handelsföretagens perspektiv. Digitaliseringen påverkar inte enbart företagens möjligheter att nå sina kunder utan även konsumenternas aktiviteter och beslutsfattande. Det har blivit vanligt att svenskar handlar på nätet, använder olika mobila applikationer för att söka information eller inspiration inför sina köp - eller för att kolla lagerstatus - innan man kanske bestämmer sig för att ta bilen till ett varuhus för att göra sitt inköp.

    Gränserna mellan det virtuella och det fysiska blir otydliga i ett samhälle där de flesta människor är uppkopplade dygnet runt.  Begreppet ”den digitala konsumenten” har därför vuxit fram, för att signalera ett nytt köpbeteende och där gränssnitten mellan kunden och handeln har blivit fler.  Men vad menas egentligen med begreppet ”digital konsument” och hur påverkas köpbeteende hos konsumenterna av digitaliseringen?

    Utifrån Sorescu med fleras (2011) resonemang om vad som skapar värde för kunden, genom ökad tillgänglighet, mer kundanpassade produkter eller fler upplevelser, kommer vi att fokusera på hur de fallföretag som vi har studerat ser på dessa frågor och hur man resonerar kring möjligheter för att fånga konsumenternas intresse och lojalitet - så att företag kan öka sin konkurrenskraft och innovationsförmåga. Teoretiska resonemang varvas med företagens uppfattning om konsumenterna, där innehållet struktureras utifrån följande aspekter:

    • Vad är det för digitala aktiviteter som konsumenter faktiskt gör när de handlar?
    • Vilka typer av beröringspunkter/gränssnitt använder konsumenterna?
    • Hur påverkar de digitala möjligheterna konsumenternas inflytande på handeln?
    • Hur skapas och underhålls en relation digitalt? 

    Det här kapitlet bygger på intervjuer som gjorts inom ramen för forskningsprojektet Handelns digitalisering, där vi frågat handelspraktiker vad de tror och tänker om fenomenet. Några gånger kompletteras detta material med andra konsumentstudier av digitala köpbeteenden. Men innan dess, låt oss titta närmare på vad som menas med den digitala kunden och hur denna kan förstås.

  • 133.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Konsumenten måste få mer makt över sin egen data2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I veckan fick vi en chans att vara med i debatten om "övervakningssamhället". Det gjorde vi i både Aktuellt och Rapport där vi till vår stora glädje fick över 2 minuter i direktsändning för att visa en av våra digitala innovationer när det gäller framtidens handel. Just den applikationen tar utgångspunkt i att konsumenter i framtiden måste få mer makt över sin egen data. I inslaget får SVT.s journalist göra ett köpvarv i Handelslabbet, SIIRs forskningsmiljö, där vi visar de funktioner som ger kunden ett tydligt mervärde.

    För er som missade inslaget så har ni det här.I Handelslabbet, som är SIIRs forskningsmiljö, testas olika varianter av tekniska lösningar direkt på konsumenter för att se vilken kundvärde de har. Men all ny teknik tas inte emot med öppna armar av konsumenten och just den personliga integriteten är viktig. Många är rädda för att bli "övervakade" utan att kunna styra det själva. Vi tror att framtidens digitala beslutsstöd måste utgå från att det är konsumenten själv som bestämmer över sin data och att man utvecklar tjänster som gör det möjligt för individen att själv bestämma hur mycket data man vill att ett företag ska få ta del av. Trevlig helg//Malin Sundström

  • 134.
    Sundström, Malin
    University of Borås, School of Business and IT.
    Konsumentrapporten 2013: är alla företag "elaka"2013Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Konsumentrapporten 2013 - är alla företag "elaka" Jag var i Stockholm för någon vecka sedan och medverkade i en expertpanel med anledning av att Konsumentverket presenterade Konsumentrapporten 2013 för initierad publik, KO Gunnar Larsson och konsumentministern Birgitta Ohlsson. SVT spelade in presentationen. Rapporten är läsvärd men lämnar också en del frågetecken. Jag kan för mitt liv inte begripa hur KV i rapporten kan komma fram till att marknaden för kläder och skor är särskilt "problematisk". Däremot känns det logiskt att konsumenter uppfattar komplexa tjänster (telekom, energi, pensioner o försäkringar) som svåra och att förtroendet därmed blir lågt. Jag kan heller inte förstå att glasögon och läkemedel betraktas som en oproblematisk marknad. Själv tycker jag att det är ganska svårt att välja rätt läkemedel och att veta att de glasögon jag köper verkligen är de rätta. Fast då har jag kanske andra krav än att glasögonen och läkemedlen bara ska vara billiga. Men rapporten ger sammantaget en övergripande bild över de marknader som konsumenterna upplever som problematiska. Och som också tycks stämma med övriga Europa. Något som jag reagerade på under presentationen var det perspektiv och syn på företag vs konsumenter som konsumentvägledare, konsumentorganisationer som tex Sveriges Konsumenter, Knyt konsumentkraft mfl. uttryckte i diskussionerna. Lite elakt tolkat så menade många att alla företag är "the bad guys", det är synd om svenska konsumenter och de måste till varje pris skyddas mot de elaka företagen som gör allt de kan för att tjäna pengar på oss konsumenter. Och när det gäller telemarketing och den typen av försäljning så kom det faktiskt upp förslag på att all telefonförsäljning i Sverige borde förbjudas! I min värld handlar en fungerande marknad om att samtliga parter måste ta ett ansvar. Företagen måste ta sin del, stat, kommun och tillsynsmyndigheter har ett ansvar, men också konsumenterna måste ta sitt ansvar. Att betrakta konsumenter som att de är stackare som utsätts för de giriga företagen, är enligt mig, samma sak som att omyndigförklara de svenska konsumenterna. Vi är inte enfaldiga stackare! Många konsumenter är faktiskt duktiga, medvetna och har förmåga att göra bra val. Och de flesta företag är inte giriga och ute efter en affärstransaktion i alla lägen. Visst finns det sådana företag, men de är inte i majoritet. Och när det gäller telefonförsäljning så tror jag att det är många konsumenter som ibland uppskattar den typen av erbjudanden. I vart fall om erbjudandet leder till att man som enskild konsument kan göra en bra affär. Men å andra sidan så kan kanske det perspektiv som framkom vid tillställningen förklaras med att KV faktiskt är en tillsynsmyndighet och att konsumentvägledare helt säkert möter en mörkare sida av företag och handel än vad gemene man gör, inklusive undertecknad. Hur som helst - läs gärna Konsumentrapporten 2013 om ni vill ha lite koll på konsumentmarknader i Sverige. En läsvärd rapport:-) //Malin

  • 135.
    Sundström, Malin
    University of Borås, School of Business and IT.
    Konsumtion: vår räddning eller undergång?2013In: Retailingresearch.blogspot.comArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Konsumtion - vår räddning eller undergång? Kanske såg ni på SVT2 häromkvällen då Korrespondenterna visade Konsumtion - vår räddning eller undergång? Väldigt intressant fenomen, det här att vi i Europa får fler och fler "lyxshoppare" från Asien. Konsumenter som kommer hit för att köpa svindyra märkesvaror och ägna dagar åt shopping, bo på lyxhotell och bejaka en livsstil kantad av överflöd. Nästan samtidigt som programmet sändes kunde man också läsa i Aftonbladets debatt att Naturskyddsföreningen i Sverige vill utmana klädkedjorna att göra det ännu enklare för sina kunder att förlänga livet på sina kläder och därmed minska den negativa miljöpåverkan som klädproduktionen bidrar till. Efterfrågan och medvetenheten finns i västvärlden för att fler ska vilja förlänga livet på sina kläder, men det behövs fler insatser. Till exempel föreslås följande: * Att butikerna säljer dragkedjor, laglappar, jeansknappar. * Att butikerna utbildar kunder i hur man kan laga ett hål och sy i en dragkedja. * Att butikerna ger tips om hur man vårdar sin kläder genom tvättråd, vädring etc. * Skapa möjligheter i butiken så att kunder kan byta kläder med varandra. Förslag som står i skarp kontrast till det lyxshoppingbeteende som vi börjar se i större städer i Europa, som varmt välkomnar asiatiska konsumenter med stora plånböcker. Helt olika världar således. Intressant! Tänkvärt! Skrämmande! Inte minst skrämmande om vi en kort sekund funderar över hur det varit historiskt. Att det faktiskt varit (och är) västvärldens glupande aptit på resurserna som ställer till bekymmer. Och att fler och fler menar att en lösning är att konsumera mindre. Det är en plågsam medvetenhet som börjar gå upp för oss i västvärlden. Och då blir det kanske extra absurt när vi ser ett program som Korrespondenterna: som visar en "film" med nya skådespelare, en film där vi förut hade huvudrollen...

  • 136.
    Sundström, Malin
    University of Borås, School of Business and IT.
    Kostnadsfördelar: Var är i så fall lönsamheten?2013Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Kostnadsfördelar - Var är i så fall lönsamheten? Klassisk företagsekonomi har vi lärt oss för länge sedan och utgår ifrån. Men nu verkar det som att en del av de gamla teorierna inte fungerar så bra längre. Många modeller ifrågasätts och resonemang som vi vant oss vid, är oviktiga i vissa fall. Ett exempel är "e-handelns kostnadsfördelar"...som traditionellt har varit effektiv och skalbar logistik, låga fasta kostnader och hyfsat låga lönekostnader (i förhållande till tillgänglighet för kunden). Fortfarande talas det ofta om e-handelns kostnadsfördelar - särskilt när det gäller B2C. Vissa säger t.o.m. att de är enormt stora! Och visst hör vi nästan dagligen att e-handeln växer? Men är det verkligen så att e-handeln fortfarande har en överlägsen kostnadsfördel? Var är i så fall alla superlönsamma e-handelsföretag? Det talas sällan om svenska e-handelsföretag som ökar sin lönsamhet, utan nästan uteslutande om deras omsättningsökning. Kanske är det snart dags att börja fundera över lönsamhet istället för tillväxt? Skälet att lönsamhet så sällan berörs när det gäller e-handel är kanske för att den är svår att beräkna i en multikanalvärld. Det finns olika sätt att räkna på och stora branschskillnader (t.ex. andelen returer som skiljer sig stort beroende på bransch). En del företag vill säkert heller inte redogöra för lönsamheten för en särskild försäljningskanal. För ett tag sedan lyssnade jag på en klok person som menade att i förändrings- och innovationstider så växer företag just för att man hittat en tydlig kostnadsfördel. Men att dessa fördelar på sikt tenderar att försvinna. Konkurrenterna tar efter och blir på sikt lika duktiga, det uppstår nya typer av kostnader när man går mot att bli allt mer specialiserad...och så snurrar hjulen på. Kostnadsfördelar uppstår, mattas ut och försvinner. När e-handeln för B2C började bli ett naturligt val hos konsumenterna ökade också företagen farten när det gällde webbutveckling. De relativt enkla webbsidorna blev allt mer avancerade och konsumenter har vant sig vid att bedöma en sajt. På mindre än en sekund ser vi om nätbutiken verkar intressant. Sidor som inte uppdateras, som är statiska eller som ger användaren en tråkig känsla lämnas med blixtens hastighet. Av det skälet MÅSTE företagen satsa ännu mer på webbutvecklingen. Aldrig stanna av, aldrig sakta ner, hela tiden framåt. Därmed har också kostnaderna för webbutveckling stigit. Fria returer och fri frakt är ett annat fenomen som konsumenterna mer eller mindre förväntar sig nu för tiden. Hur ska företagen hitta sätt att behålla lönsamheten om returer och frakt ska vara gratis? En annan sak är att vi som konsumenter förväntar oss en prisfördel när vi e-handlar. Och vi har massor av verktyg som hjälper oss välja det bästa priset (Pricerunner, Prisjakt m.fl). Konsumenternas prisjakt lär inte avta framöver. Om det nu är så att kostnadsfördelarna för svenska e-handelsföretag börjar försvinna - ja, då kan vi också fundera över om e-handelstillväxten kommer att fortsätta. Eller så kanske det blir så att Sverige blir intressant för de stora jättarna, jag tänker på eBay, Amazon, Tmall och Taobao m.fl. Och då kommer vi svenskar att få en ny e-handelsvärld...på gott och ont. Om du som läser bloggen är intresserad av e-handel och utvecklingen av densamma, rekommenderar jag att läsa mer i rapporten Scenarion för e-handelns framtida tillväxt.

  • 137.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Kreativitet och nya butiksformat2015In: Retailingresearch.blogspot.comArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Det är spännande när unga människor som brinner för handel får vara med och tänka till om framtiden. För ett tag sedan hade vi duktiga studenter som besökte Handelslabbet och efteråt fick i uppgift att skissa på hur framtidens butik kommer att se ut. Resultaten var spännande och det här har vi bloggat om tidigare här. För att detaljhandelsaktörerna inte ska tappa fart och verkligen hänga med in i framtiden krävs att man inte är rädd. Det krävs mod när det gäller investeringsbeslut. Mod att ta till sig den senaste teknologin. Det krävs fart och kreativitet. Och man måste skaffa sig djup konsumentinsikt. Det här skriver Gabriella Mellergårdh om. Men det där med kreativitet är inte helt enkelt. Hur sjutton får man kreativa idéer? Går det att lära sig att tänka kreativt?  Tja, därom tvistar de lärde. Men vi på SIIR fick lite idétorka och insåg att vi måste sparka igång nya tankar. Så sagt och gjort - i söndags åkte vi till London. För att "spana" in kreativa idéer och intervjua butikspersonal. Och för att se hur långt digitaliseringen kommit i butikerna, något vi lovar att snart återkomma till. Men vi fick också se spännande fysiska miljöer med design och ombonade miljöer. Den butik som hade överlägset flest med kunder (ja där vi faktiskt fick trängas) var leksaksaffären Hamleys. Och där var de digitala inslagen (riktade mot kundens köpprocess) få till antalet. Istället trängdes butiksmedarbetarna med kunderna. Överallt stod personal och visade funktioner, informerade om produkter och interagerade med kunderna. Och stod man i vägen för en fjärrstyrd helikopter så fick man helt enkelt skylla sig själv...  Miljön andades upplevelse och känsla. Produkterna stod i fokus - tillsammans med de små kunderna. Och dagens viktigaste fråga för en av kunderna var givetvis: var skall hjärtat i nallen placeras?

  • 138.
    Sundström, Malin
    University of Borås, School of Business and IT.
    Kronprinsessan och drömmar om hologram2014Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kronprinsessan och drömmar om hologram I fredags hade vi mycket celebert besök på Högskolan i Borås: Kronprinsessan Victoria! Och ett av hennes besök gick till SIIR.s Handelslabb där vi tog emot henne och landshövdingen Lars Bäckström med en specialvisning som Camilla skötte med den äran tillsammans med Anita och undertecknad. Foto: Per Bågmark Foto: Per Bågmark Lars Bäckström var för övrigt alldeles fantastiskt snygg i en Batman-kostym som han provade framför den virtuella spegeln. Återstår att se om vi framöver vågar lägga ut ett kort så att ni får se... I bland kan det dock vara svårt att prata om handelsforskning och innovationer när besökarna inte är särskilt väl insatta i handel, inte ens som "vanliga" konsumenter. Vi hoppas att budskapet gick fram även om kronprinsessan troligen inte besöker vanliga butiker särskilt ofta. Kanske e-handlar hon en del istället? Hur som helst - det var kul att kronprisessan ville besöka oss och kanske var det en önskedröm som gick i uppfyllelse för några att hon kom till Borås. Det var ovanligt mycket folk i rörelse kring högskolan igår och alla spanade efter Victoria:-) Och - apropå drömmar: Att använda sig av hologram i detaljhandeln har varit en önskedröm för många ända sedan Star Wars-filmerna. Det är en intressant teknik som också snart kommer till våra smartphones och innebär att vi kan projicera 3D-bilder. De av er som är teknikintresserade har säkert redan bekantat er med tekniken och funderat över möjligheterna med hologram i butiker och skyltfönster. Själv har jag precis bara börjat fundera - och drömma. Visst vore det intressant att koppla samman hologram med NFC-läsare i telefonen och i butiker låta hologram tala till kunderna när de passerar en läsare? Här kan du se ett exempel på hur man skulle kunna använda hologram för att direktkommunicera med kunder som passerar ett skyltfönster. Foto: Anna Sigge Malin Sundström, föreståndar'n på SIIR

  • 139.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Kundfokus och lösningar: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Idag gör jag lite smygreklam, bara så ni vet. Men jag gör det med gott samvete, eftersom det jag gör reklam för innehåller så mycket kunskap. Det handlar om Margaretha Boström och Stefan Fribergs bok Kundresan – Din guide till hållbara kundrelationer som släpps i början av 2018. Jag har haft förmånen att följa manus på nära håll och gläds åt att den innehåller så många insikter. Och på något sätt tror jag nog att boken startade med en ganska enkel, men briljant idé från Stefan Friberg: nämligen att vi måste se våra kunder som gäster. Det här är något han har pratat om i väldigt många år, men allt för få har lyssnat på honom. Han har också pratat om att framgångsrika företag erbjuder LÖSNINGAR på kundernas problem. De säljer vare sig saker eller tjänster, utan just LÖSNINGAR. Och lösningarna ska helst vara enkla men absolut vara förståeliga. En riktigt bra lösning klickar direkt med kunden, den ger en aha-upplevelse. Det finns ett enormt behov bland oss människor i dessa tider att göra saker och ting enkla. Människor älskar lösningar på små och stora problem och ju enklare lösningarna är, desto mer älskar vi dem.

    Jag är också säker på att det envisa arbete som Margaretha Boström bedriver vad gäller behovet av kundinsikt har varit en nyckel för att boken skulle komma till. Maggie som är helt besatt av kundfokusering. För er som vill inspireras så rekommenderar jag ett besök på Maggies IG (focusonthecustomer). Där ger hon väldigt många exempel på hur kundfokus kan bidra till produktutveckling, innovation, kundnöjdhet, affärsutveckling och kundinformation. Och för er som intresserar er för kundresan – håll ögonen öppna när boken kommer, eller lägg en förbeställning. Själv hoppas jag på ett ”friex”.

     

    Ta till exempel storstadsbons särskilda behov av lösningar när det gäller cyklar. Fler och fler överväger idag att ta cykeln till jobbet men hindras ofta av vardagliga problem. Det kan till exempel handla om att man har svårt att förvara sin cykel, man har ingen cykelparkering vid arbetet, man är rädd att den ska bli stulen, man tycker det är jobbigt att sköta om sin cykel, man kan inte så mycket om cyklar, man blir handlingsförlamad om cykeln får ett punkterat däck, man har svårt att till och med köpa en cykel eftersom man har svårt att få den med sig hem. Det där kan låta som små små problem, men sammantaget kan de ofta leda till att vi avstår från ett cykelköp. Sådana problem har ett intressant företag i Stockholm hittat en lösning på som jag tycker är briljant. Det handlar om Velo & Oxygen som investerat i mobil cykelservice och dessutom erbjuder cykelgarage med full-service. Det DÄR är kundinsikt med fokus på lösningar tycker jag! Och dessutom så kan företaget faktiskt ta betalt för dessa tjänster, eftersom det som erbjuds är VÄRDEFULLT för kunderna och leder till att man dagligen skänker en tacksamhetens tanke till det företag som hjälpte till att lösa problemet. Det handlar om att gå från att möta behov till att erbjuda lösningar. Först då kan du få respekt från dina kunder.

  • 140.
    Sundström, Malin
    University of Borås, School of Business and IT.
    Kundinsikt inför framtiden2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kundinsikt visar vägen i nutiden Kundinsikt för framtiden är en rapport som Collector tar fram tillsammans med Swedish Institute for Innovative Retailing (SIIR). Syftet med rapporten är att analysera svenska konsumenters beteenden och egenskaper i en allt mer digitaliserad handel där många svenskar ändrar sina köpvanor och prövar nya sätt att betala. Vi blickar också framåt och beskriver några trender vad gäller svenskars sätt att se på konsumtion och köp och hur sådan kunskap kan användas för att utveckla nya affärsmodeller och innovationer.

  • 141.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Kundklubbar måste bli bättre!: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Jag måste tipsa er om en artikel i Market som äntligen adresserar elefanten i rummet! Det är Robert Eriksson, grundare av Daymaker, som trycker fingret på en mycket öm punkt, nämligen den dåliga kvaliteten i de kundklubbar som finns. Och i min värld har Robert så rätt, eftersom de allra flesta kedjor har missat huvudpoängerna med en kundklubb och det som leder till succé – gemenskap, samskapande och känslan av att tillhöra en exklusiv klubb som ”ägs” av en celebritet. Teoretiskt kan dessa värden läggas samman och definieras som fandom, och leder till att de personer som skapar fandom definieras som fans. Och det är själva värdeskapandet som Daymakers undersökning visar brister. Kedjornas kundkubbar får 57 procent av totalbetyget när det gäller värdeskapande. Det är mycket svaga siffror och visar tydligt att det finns mycket att jobba med. För varför ska kunder vara med i en kundklubb om nästan hälften av de som är medlemmar inte upplever att den ger något värde?

    Den pågående strukturella förändring som handeln just nu genomgår innebär att kunderna har många fler butiker/varumärken/siter att välja mellan. Då inser nog de flesta att det blir oerhört tufft att konkurrera med rabatter och erbjudanden. Det finns nog inte något styrelserum idag som inte diskuterar utmaningarna man står inför när det gäller lojalitet, men tyvärr ser vi fortfarande ganska fantasilösa kundklubbar. Man arbetar på som förut och intensifierar verktygen för att mäta samma gamla åtgärder på ett mer raffinerat sätt: antal medlemmar, tid till första köp, tid till andra köp, frekvens, konvertering, återköps och Net Promoter Score etc. Och problemet med att använda ”samma gamla åtgärder” är att man helt enkelt är för dålig på att personalisera sina erbjudanden. I jakten på att vara effektiv gapar man efter för mycket och grupperar sina kunder i för stora segment. Även om det kanske finns många kunder som skulle uppskatta ett erbjudande om ”Enkelt julpyssel för stora och små!” (Granits senaste mailutskick), så känner jag ingen köplust. Inte ens om jag får veta att jag får 50 kr rabatt vid köp för 300 kr. Att Granit just nu fått in flera nyheter som gör julbaket ännu roligare lockar mig inte heller. Jag känner ärligt talat ingenting. Och hade jag inte skrivit den här bloggen idag, så hade jag inte ens läst Granits medlemserbjudande som låg i mailboxen i morse. Det saknar relevans och jag känner inte överhuvudtaget att Granit har haft mig i tankarna när de skickade ut erbjudandet. Jag känner mig helt anonym och jag undrar om de överhuvudtaget vet vem jag är eller vad jag går igång på. Avsaknaden av relevans är tydlig och jag inser mycket handfast att det som Daymaker säger i artikeln i Market om att kärnan i klubben måste vara medlemmar som verkligen vill vara med, är så klockren!

    Företag som driver kundklubbar måste våga nischa sig mycket tydligare och satsa på en grupp kunder som verkligen gillar företaget. Man måste i nästa steg ge just dessa kunder precis vad de vill ha, och inte ”ungefär” vad de vill ha.

            

    Förslaget om att också tänka brett inom nischen är intressant. När ett företag verkligen ringat in en grupp kunder som ska ingå i klubben, då kan man istället bredda erbjudandet för just dessa människor och bjuda in dem att engagera sig i klubben. Om du t.ex. har sålt ett par långfärdsskridskor, varför inte informera kunden om var man kan hitta kurser eller israpporter samtidigt som man ger ett erbjudande om relevanta produkter.

    Förslaget om att öppna upp för dialog är också klockrent. I en grupp av fans uppstår nästan alltid behovet av diskussion. Man vill träffa andra fans och dela med sig av sina åsikter. Om vi tar fenomenet kring filmerna och böckerna Twilight kan vi lära oss mycket. Kärleken till böckerna/filmernas karaktärer har uttryckts på enormt många sätt, bl.a. i form av särskilda communities för Twilighters, Fanpires, Twihards och Twi-Moms. Inom dessa grupper uppstår också olika aktiviteter där man t.ex. väljer att skriva nya versioner av böckerna, uppmanar andra att skriva vidare som någon slags stafettskrivning, eller att man helt enkelt väljer att resa till de olika inspelningsplatserna för att uppleva stämningen. Den här formen av fans och ”klubbar” visar upp något helt annat än dagens kundklubbar. Och vi borde lära oss mer av det här. Vi borde bli mycket bättre på att skapa förutsättningar för dialog mellan medlemmarna och ge dem fantasifulla verktyg för interaktion och samskapande. Då lär värdet i en kundklubb stiga dramatiskt.

  • 142.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Känns det bra att handla gratis?: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Köprevolutionen är verkligen här. Man köper när det passar. Man köper varifrån man vill. Och man köper när som helst.

    I skenet av ett sådant köpmönster är det kanske också dags att dra i nödbromsen. För det är så uppenbart att människor idag har blivit lite förförda och förledda av alla möjligheter som finns. Det är så otroligt enkelt att hitta billiga prylar. Ta t.ex. Wish, den senaste plattformen för konsumtion, där du på fullaste allvar kan köpa varor till 0 kronor. Det enda du betalar är frakten. Billigare än så kan det inte bli. Den enda kostnad du har är att leveransen tar tid. Ibland flera veckor. Men Wish har verkligen lyckats att attrahera en målgrupp som prioriterar låga priser. Och det finns en stor grupp människor som stämmer in på det förhållningssättet. Wish har över 200 miljoner kunder över hela världen och ökar as we speak. Deras sajt erbjuder i princip ALLT DU KAN TÄNKA DIG. Du fullständigt överöses av produkter och de flesta sakerna är mer eller mindre gratis. En konsument som bara vill se sig om och som går in på Wish kan lätt gripas av shoppingdjävulen. För här kan man verkligen fynda och det attraherar människor som får en kick av billig shopping. Det finns till och med de som bloggar om vilken drog Wish kan vara.

    Eller som Carin Blom på PostNord uttrycker det:

    Svenskar vill göra kap och hitta fynd. Kina har blivit ett enkelt land att handla från genom exempelvis Alibaba och Wish, som blivit jättepopulärt på kort tid. Man kan handla och betala frakt på 20 kronor – då spelar det ingen roll om det tar tre veckor att leverera paketet, säger Carin Blom, detaljhandelsanalytiker på PostNord. (Aftonbladet)

            

    Idag handlade jag på Wish eftersom jag ville pröva. Men så fort jag hade lagt min order fick jag lite ont i magen. För jag började fundera över vilken hysterisk konsumtionscirkus jag valt att hoppa på. Att köpa prylar från andra sidan jordklotet för skamligt låga priser KAN inte vara bra för någon, inte ens för mig. För även om jag får varorna till ett ruskigt lågt pris så kostar inköpet på andra sätt än monetära värden. Framför allt för miljön. Det kan inte vara bra att enskilda konsumenter från världens alla hörn ska lägga sina enskilda ordrar för nästan inga pengar alls, och sedan skeppa dessa prylar kors och tvärs.

    Men idag har jag inte tänkt att enbart kritisera den här typen av shopping utan är lite nyfiken på hur mina bloggläsare resonerar när det gäller Wish. Har ni handlat där? Vad tyckte ni? Hur tänker ni kring överkonsumtion och miljöfrågor (om ni gör det vill säga)? Känns det bra i magen? Hör av er till mig med vad ni tycker! Jag är så nyfiken! Ni når mig på: malin.sundstrom@hb.se

    Skriv och berätta om era erfarenheter och känslor!

  • 143.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Köp mot faktura är inte raketforskning2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Köp mot faktura är trots allt inte raketforskning, så skrev en ekonomijournalist på Avanza för ett tag sedan i en analys av ett börsbolag. Men vänta ett tag tänkte jag och säkert många andra med mig. Är det så himla enkelt med betalningar egentligen? De riktigt duktiga företagen har för länge sedan räknat ut att själva betalningen (dvs det ögonblick då transaktionen äger rum) är mycket kritisk. Det är i detta ögonblick som konsumentens uppfattning om företaget förstärks. Pengarna byter ägare och köparen måste känna sig säker på att det som erhålls i utbyte mot pengar är värda ansträngningen. Hur kan då börsanalytiker så föraktfullt rycka på axlarna åt betalningsaktiviteten och mena att den är enkel och självklar?

    De studier vi på SIIR hittills gjort visar att det är besvärligt att ta reda på vad konsumenter egentligen tycker om en betalning, men att om man lyckas, kan få en djup insikt om momentet och därigenom kunna utveckla nya tjänster och förfina sina affärsmodeller på ytterst eleganta manér. Ta tex Collector som tagit fram appen Betalkoll. En tjänst som hjälper konsumenten lösa sina problem och underlättar bekvämlighet samtidigt som den ger kontroll över det privatekonomiska vardagslivet. Sådana tjänster snyter man inte ur näsan utan det kräver både skicklighet och innovationsförmåga att skaffa dig den sortens kunskap. Jag har själv provat appen och för en stressad människa med vardagslivet fyllt av resor som undertecknad är det sanslöst bra att kunna samla ihop de fakturor man har till en betalning och så sköts den på en och samma gång. Inga bortglömda räkningar med andra ord. Som gammal banktjänsteman är det både pinsamt och lite skamfyllt att råka glömma en räkning så för min del är en sådan tjänst "spot-on". Jag torde inte vara ensam om att tycka så. 

    Nej jag tror att Collector är helt rätt ute. Och även andra aktörer som insett att betalningen är sanningens ögonblick och inte någon bisak. Kundvänliga betalningslösningar handlar absolut inte om att enbart ta fram lösningar som snabbt ska kunna göra betalningen möjlig. De handlar om så mycket mer. I vart fall för konsumenten. För även om plånboken ersatts av digitala plånböcker för många, så är faktiskt fortfarande själva ritualen kring att betala lika viktig för de flesta människor. Det är när vi betalar som vi också avstår från något (våra pengar) till förmån för något annat (det vi köper). Betalning har inte blivit mindre viktigt bara för att den görs via ett kort, några knapptryck på mobilen eller en QR-kods läsare i butiken. Jag skulle nog våga påstå att betalningar idag har blivit ännu viktigare för kunderna idag.  

    Nu när vi gör så många transaktioner så är det lätt att tappa kontrollen. - Betalade jag verkligen den där prylen med kortet, eller valde jag kontanter? - Var finns kvittot nu när prylen krånglar? - Varför har jag så konstiga småuttag på mitt konto? - Hur ser saldot ut på ICA-kortet idag? - Har jag några pengar kvar på Espresso House appen? - Swishade jag verkligen pengar till kollegan för lunchen eller fick hon dem i pengar? - Vilken kort använde jag när jag reserverade hotellbokningen? - Hade inte den redan betalats eller ska jag betala när jag checkar ut? - Vad händer om det blir dubbelt draget på korten? Ja, vardagen för en konsument när det gäller betalningar kan vara en riktig djungel. Före semestern hade vi en workshop med en av SIIR.s samarbetspartners. Vi pratade bland annat om e-handel, betalningar och konvertering. Eller snarare konverteringshetsen som verkar råda bland många e-handelsaktörer just nu. Konvertering har blivit målet för många. Konvertera besökande kunder till köpande kunder. Omvända dem från ett felaktigt till ett rätt beteende. Se till att de köper helt enkelt. För många tycks tro att själva köpet är så enkelt. Det handlar bara om att få kunderna att klicka på köpknappen.

    Och visst låter det logiskt? Att företag måste arbeta för att få sina varor sålda och att det mesta som görs ska leda till en avslutad transaktion. Men samtidigt känns det lite gammaldags och ibland undrar jag varför inte fler kommit längre i sitt tänkande. Varför man inte funderar över hur kundens hela köpresa ser ut och varför man inte arbetar mer konsekvent på att kunden inte enbart ska konvertera, utan också hjälpa kunderna att lösa sina problem som uppstår när något ska betalas. Betalningsmomentet är inte bara en enkel sak. Det finns mycket kvar att utveckla där tror jag. //Malin Sundström

  • 144.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Köpa svensk öl i Tyskland: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Snart bär det av till Tyskland för min och blivande makens del. Där ska vi vara lite kulturella samtidigt som vi har ett shoppingsyfte – köpa svenskt öl och italienskt vin till det stundande bröllopet. Och just där känns det lite konstigt. För maken gillar öl och precis som så många andra européer brukar han köpa det egna landets öl i Sverige. Men inte den här gången. För nu ska vi handla mer än vanligt. Och just i Sverige brukar svenskar göra ett undantag från att köpa det egna landets öl i Sverige, trots att svensk bryggerinäring sysselsätter tusentals personer i Sverige och är en förhållandevis stor tillverkningsindustri, där svenskar om några borde vara lojala mot sitt eget öl. Och vad beror det på? Ja, det finns faktiskt de som menar att svensk bryggerinäring är utsatt för ”apartheid” i form av skatter, som leder till en negativ konkurrenssituation och dessutom bidrar till onödigt resande. Syftet med hög ölskatt är att minska konsumtionen, vilket fungerat ganska bra när det varit dyrt att resa och införselreglerna var strängare vad gäller volym. Men nu ser läget annorlunda ut, inte minst därför att svenska folket reser mer än någonsin, både unga och gamla, men också därför att det inte kostar lika mycket att resa längre. Dessutom har införselreglerna ändrats väsentligt med tanke på tillåten volym. I ett sådant läge fungerar skattepolitiken inte som den är avsedd att fungera. Den påverkar negativt istället för positivt, och fenomenet att gränshandla öl bara ökar. Stora svenska bryggerier tillverkar således ölen i Sverige, transporterar den på lastbil till Tyskland, för att därefter säljas till svenskar som lastar in ölen i bil och kör den hem till Sverige igen. En sådan hantering leder till många negativa konsekvenser inte minst för miljön (transporter) men även för samhället och ekonomin.

    Visst är det konstigt?               

    Jag tror säkert att det finns någon omständig politisk förklaring till att det blivit som det blivit, men för en ganska medelbegåvad svensk konsument som jag själv, förefaller det vara både orimligt och ohållbart. Givetvis kommer mitt lilla blogginlägg inte att ändra på något, det inser jag, men det måste väl finnas fler än jag som också tycker att det verkar som att något blivit fel i ”systemet” när vi kan låta det här fortgå?

  • 145.
    Sundström, Malin
    University of Borås, School of Business and IT.
    Leveranser är inte bara leveranser2014Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det här är ett inlägg som handlar om e-handel och leveranser. Jag har haft det stora nöjet att bolla en del av innehållet med vår expertbloggare på logistik, Markus Nyberg. Tack för input och idéer. Snabba leveranser brukar ofta anges som en kritisk faktor för att få e-handelskunder att köpa. Det visar både forskarstudier och rapporter från en del e-handelsaktörer, utländska och svenska. Själv hävdar jag att snabba leveranser INTE kan vara en generell kritisk faktor, utan enbart kan vara situationsspecifik. Det vill säga – i vissa fall är det viktigt med snabb leverans, i vissa fall inte. I Handelslabbet har vi gjort en hel del konsumentstudier under hösten 2013. Många av studierna har handlat om e-handelskunder och deras beteende på sajten, hur de tittar på produkter, hur de söker, vad som är viktig produktinformation och hur de uppfattar en bra check-out. Vi har använt både eyetracking och intervjuer för att få en så bred kunskap som möjligt. Och nu börjar analysarbetet, men redan nu kan vi avslöja några intressanta saker. Bland annat visar det sig att väldigt få konsumenter är särskilt angelägna om att leveransen ska ske snabbt. Finns det möjlighet till expressleverans, så kommenteras det som ”schysst” eller ”bra”, men ingen funderar på att välja det alternativet. Leverans på 2-3 dagar är helt ok. Det känns därför ganska skönt att SDH och det arbete som bedrivs i logistikgruppen inte har med snabba leveranser som en prioriterad åtgärd för att förbättra möjligheterna för branschen att växa. För er som inte känner till vilka de prioriterade åtgärderna är, kommer listan nedan: • Låt mottagaren styra försändelsens sista kilometer mot hemmet. • Snabbare och smartare returer. • Leverans och hämtning även lördag och söndag. • Bättre leveransupplevelse. • Generell marknadsföring av e-handelskanalen gentemot breda grupper som skulle kunna utnyttja den mer. Jag har gjort en jämförelse med vad SDH.s logistikgrupp prioriterar och vad forskare studerar när det gäller e-handelskunder och leveranser, eller snarare publicerar, 2014. Och jag hittade en del intressanta saker, längst ner finns en referenslista för den som vill läsa mer. Möjligen skulle jag våga sammanfatta aktuell och main-stream-forskning med konstaterandet att kundvärde för en e-handelskund är bra tjänster, och att det behövs fler och bättre tjänster när det gäller returhanteringen. Inte särskilt tydligt, eller hur? Och om jag ska vara ärlig, så är det inte särskilt många forskare med bakgrund som konsumentforskare och e-handel som intresserat sig för leveranser. Majoriteten av forskning vad gäller e-handelsköp och konsumentbeteende, studerar fortfarande själva köpet och motiven för att e-handla. Självklart hoppas jag att vi framtiden får fler konsumentforskare som gräver djupare i frågor som handlar om kundupplevt värde i processerna som tar vid efter det att köpet är gjort och betalningen erlagd. För konsumenten är ju inte köpet avslutat, bara för att man skickat in sin order. Den ”sista milen” borde vara oerhört relevant att studera ur ett kundvärdesperspektiv. Jag har också läst ett intressant bokkapitel med titeln ” Pricing of delivery services in the e-commerce sector”, av franska forskare. Och efter att ha läst så framstår SDHS.s prioriterade åtgärder som mycket komplexa frågor. För det är ju inte bara en aktör som är med och påverkar möjligheterna att erbjuda slutkunden styrning av försändelsen sista kilometern mot hemmet, smartare returer, leverans på helger och bättre leveransupplevelse. E-handelskunden vet sällan vilken aktör det är som ombesörjer leveransen. I värdekedjan runt ett e-handelsköp, finns förenklat tre parter (oftast, ibland finns också aktörer som hanterar betalningar etc). Det är e-handelsföretaget, distributören och slutkunden. Man kan nästan betrakta distributören som en ”mellanhand”, det är distributören som ser till att paketet kommer från företag till konsument. Men konsumenten gör aldrig något avtal med mellanhanden/distributören. Avtalet sker mellan konsument och e-företag och när köpet är gjort, har också konsumenten betalat för frakten. Hur prisberäkningar och affärer räknas hem hos de olika företagsaktörerna är kanske det mest centrala för hur leveransvillkor och upplevd kundkvalitet kommer att se ut i framtiden. Och om vi ska prioritera frågor som handlar om kundvärde ”den sista milen” så tror jag att vi måste vara öppna för både nya affärsmodeller och nya samarbeten. Och samtidigt inte vara för rigida och stelbenta när det gäller vem som ska stå för kostnaden av att leverera ett ökad kundvärde. För kostnader kommer det att medföra, det är helt säkert. Å andra sidan finns det stor potential i att ta betalt för extra kundvärde av slutkunden. Det gäller bara att vara kreativ i hur värde ska utvecklas och försäkra sig om att värdet är så stort så att konsumenten vill betala för det man får extra. Och sådana värden upptäcker man ofta när man sätter sig in i konsumenters praktiska situationer av att ett paket levereras. Ett paket är inte alltid ”bara ett paket” för konsumenten. Det är ofta en produkt som löser ett problem. T.ex. kan problemet beskrivas så här: ”diskmaskinen har varit sönder i två veckor nu och till helgen har vi stort kalas, hoppas verkligen att den nyinköpta maskinen kommer på fredag”. Ett tillfört kundvärde till ett sådant problem kan vara att det kommer tydlig information om leverans, samt ett extra erbjudande om att installera den nya maskinen och att ta hand om den gamla. Ett sådant sätt att tänka kring konsumentupplevda problem och leveranser leder till massvis med tänkbara scenarios där grundprincipen skulle kunna vara att e-handelsföretaget köper en grundleverans av distributören som konsumenten betalar för i samband med sitt köp. Sedan kan konsumenten välja att styra om leveransen eller köpa till servicetjänster mot en kostnad direkt av distributören. Och det kan handla om tjänster som montering, bärhjälp, inredningshjälp, installation, rådgivning etc. Samma princip skulle kunna tillämpas när det gäller returer. Vissa e-handlare, exempelvis inom fashion, föredrar ofta att jobba med förbetalda returer där konsumenten bara sätter på en returetikett och skickar tillbaka. Det är enkelt och smidigt för konsumenten men förlänger ofta ledtiden för returen då fysiskt flöde och informationsflöde åker i samma rör. Här borde e-handlarna bidra med bättre lösningar, ex. genom ”Mina sidor”-lösningar där returbehov kan fångas upp och godkännas direkt i nätbutiken. I vissa fall kan konsumenten stå för returen själv men det kan också vara möjligt att det är e-handelsföretaget som står för en slags ”grundreturkostnad” men där returer med extra värde bekostas av konsumenten. Lästips för vetgiriga: [Chiu, C. M., Wang, E. T., Fang, Y. H., & Huang, H. Y. (2014). Understanding customers' repeat purchase intentions in B2C e‐commerce: the roles of utilitarian value, hedonic value and perceived risk. Information Systems Journal, 24(1), 85-114] [Ganesh, L., & Agarwal, V. (2014). E-shopping: An Extended Technology Innovation. Journal of Research in Marketing, 2(1), 119-126] [Chen, M. C., Hsu, C. L., Hsu, C. M., & Lee, Y. Y. (2014). Ensuring the quality of e-shopping specialty foods through efficient logistics service. Trends in Food Science & Technology, 35(1), 69-82] [Shukla, P. (2014). The impact of organizational efforts on consumer concerns in an online context. Information & Management, 51(1), 113-119] [Borsenberger, C., Cremer, H., De Donder, P., Joram, D., & Lécou, S. (2014). Pricing of delivery services in the e-commerce sector. The Role of the Postal and Delivery Sector in a Digital Age, 75] //Malin Sundström

  • 146.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Liggetid i sommartid2018Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Jag är kanske inte världens mest planerade konsument, men tror ändå inte att jag hör till de riktigt udda. Ibland gör jag helt enkelt fel. Precis innan det var dags för en dryg 3-veckors-semesterresa kom jag på att schampot var slut och att jag måste fylla på. Något jag vanligtvis gör på nätet och något som jag gjorde även denna gång. Precis när jag lagt min order och gjort en direktbetalning kom jag på att "shit, jag åker ju om tre dagar, hoppas verkligen att leveransen kommer innan dess". När det så bara återstod en dag innan jag skulle resa fick jag helt enkelt inse att paketet skulle komma först när jag var utomlands. Hur gör man då?Jag gick till den utlämningsplats där jag alltid hämtar mina paket och pratade med ägaren. Tänkte i min enfald att jag bara kunde informera henne om läget och fråga om det gick att lösa på något sätt. Kanske om jag visade upp mitt leg där och då och sedan tog en kopia på legitimationen, så att min vuxna dotter kunde gå dit dagen efter och hämta paketet. (Jag skulle nämligen resa utomlands och hyra bil där vilket innebar att jag var tvungen att ha med mig både pass och körkort)Men det gick inte. Istället fick jag veta att jag skulle ringa till PostNord och begära förlängd liggetid på försändelsen. Sagt och gjort, efter ca 30 minuters kötid i telefon fick jag äntligen prata med någon och framförde mitt ärende. "Javisst, förlängd liggetid kunde jag visst få. Men det kostade 200 kronor" "200 kronor frågade jag? Varför ska jag betala det?"Enligt mannen på PostNord så var det en avgift som skulle betalas, punkt slut, varpå jag frågade vad som händer om jag inte betalar avgiften. Svaret jag fick var då att "paketet skickas tillbaka till ursprungsavsändaren". Så där stod jag, med ett inköp som jag hade betalat, som skulle komma fram när jag var bortrest, och som därefter skulle skickas tillbaka till e-handelsföretaget, givet att jag inte betalade 200 kronor till PostNord. En minst sagt knepig situation.Efter lite funderande mailade jag istället direkt till ehandelsföretaget - Lyko och fick svar av Vendela på kundtjänst. Det tog ungefär två sekunder för henne att lösa mitt problem genom att snabbt meddela att hon löste förlängd liggetid. Jag fick själv välja hur många veckor extra som paketet skulle ligga innan jag hämtade ut det. Tack för den hjälpen Lyko och Vendela! Det kallar jag kundvärde!!

  • 147.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Lita inte på alla "trender"2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Jag hade en diskussion för ett tag sedan med en kollega. Den handlade om trender. Som forskare är jag försiktig med att lita för mycket på trender, i vart fall när ”trenden” inte är belagd på det sätt som jag förväntar mig. Nämligen statistiskt.

    För en statistisk trend betyder i praktiken att en trend enbart kan vara en trend om den är baserad på tal över tid, där talen varierar kring en rät linje (trendlinjen). Med hjälp av trendlinjen får man ett mått på hur snabbt en förändring har skett. Man kan också se hur något utvecklats för t.ex. olika grupper i samhället och trenden kan också visa var eller när utvecklingen gått snabbare eller långsammare. Trendanalys används som regel då det finns ett behov av att spåra, inventera och analysera trender för att förstå nutid och framtid. Trend betyder faktiskt ”riktning”. För en företagsekonom innebär trend oftast att man intresserar sig för en långsiktig förändring i samhället, och det som är vanligt att analysera är t.ex. demografi, värderingar eller samhällsekonomi.Men det har börjat smyga sig in en slags ”trendsjuka” i vårt samhälle och i den dagliga debatten. Det som många idag benämner som en ”trend” är inte alls en trend enligt beprövad kunskap, utan kan i princip vara vad som helst. Det kan vara något som någon ”tycker sig se” i samhället, något som någon vill driva av olika skäl, eller helt enkelt bara en godtycklig åsikt.Om man ska lära sig identifiera ”trendsjuka” så bör man ställa sig följande frågor när någon påstår att något är en trend: 

    • Vad? (Vad är det som uppges vara en trend, är det tydligt avgränsat som fenomen, vad innebär trenden)
    • Var? (Var skall den s.k. trenden finnas, vilka omfattas av den, var kan vi se den)
    • Vart? (Vart kommer den s.k. trenden att leda oss, finns det några mottrender)
    • Hur länge? (Hur länge kommer trenden att hålla i sig, hur snabb är trenden, vilka osäkerheter är trendlinjen belastad med)

    År 2009 kunde man t.ex. läsa på uppkopplat om den nya e-handelstrenden att kvinnorna skulle ta över. Trenden visade enligt publicisten att det skulle bli kvinnorna som tog över konsumtionen på nätet 2009. De skulle snart bli den konsumentgrupp som köpte mest och oftast på nätet och de skulle handla resor, kläder eller sportartiklar samt böcker online. Var detta en trend, en gissning eller i värsta fall, rent humbug? Troligen en gissning baserad på erfarenhet. Och skälet är att det fanns så många oklarheter kring den här s.k. trenden: 

    • Konsumtion på nätet - vad menades med det?
    • Handla online - vad betydde det?
    • Hur långt tillbaka hade man tittat på försäljningsstatistik? 
    • Vad menades med att "kvinnorna skulle ta över"?
    • Hur länge skulle det här pågå?
    • Var skulle den s.k. "trenden" finnas?

    För samlad erfarenhet säger oss att det ofta är unga, välutbildade män som prövar ny teknik (att e-handla), men att det är kvinnor (medelålders) som tar över tekniken givet att den leder till någon upplevd nytta. Det är också känt att vissa köp i högre grad sköts av kvinnor än av män (t.ex. resor och kläder). Något som vi vetat väldigt länge. 

    Ja, ni förstår säkert vart jag vill komma med att plocka isär den här s.k. "trenden". Lita inte på allt ni läser! Och framför allt inte i tider av stora förändringar. För då är det lätt att ta till ordet "trend". Idag är problemet att s.k trender dyker upp allt oftare. Och vi måste vara vaksamma. Vaksamma när det gäller trovärdigheten, ifrågasättande om det som sägs vara en trend verkligen är det, och framför allt: vara försiktiga själva när vi pratar om trender. Trendtrötta Malin

  • 148.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Logistik och Supply Chain från PostNord: Kundinsikt2018Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Att analysera och förstå sina kunders drivkrafter, attityder och beteenden - kundinsikt - är vitalt i dagens konkurrensutsatta affärsliv. Med hjälp av både kvaliativa och kvantitativa metoder kan du skapa en djup förståelse för dina kunders siutation och behov och utveckla de logistiklösningar som kunden behöver. Vid rundabordssamtalet om Kundinsikt diskuteras tmaningar och framgångsfaktorer för att skapa Kundinsikt. Mevdverkande under samtalet är Malin Sundström, konsumentforskare från Högskolan i Borås, Jenny Vesterlund, logistikchef e-handel Kicks, Kalle Jonsson, logistikchef Telia Sverige och Mats LIndgren, director consulting på PostNord Insight. Samtalet leds av Stefan Karlöf, chefredaktör för tidningen Supply Chain Effect. Avsnittet är producerat av Markus Trautmann, PostNord i samarbete med produktionsbolaget Filt och Stefan Karlöf, Supply Chain Effect. 

  • 149.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Logistikens myrstack och konsolidering: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    D-Congress är ett återkommande evenemang som samlar fler och fler aktörer där minsta gemensamma nämnare är handelsintresse och digitalisering. I år gick D-Congress av stapeln den 9 mars och det var helt fullsatt. Det fullständigt myllrade av folk på evenemanget. Sedan flera år tillbaka har SIIR och Högskolan i Borås haft förmånen att svara för en specifik scen där vi pratar om handelsforskning, så även i år. På programmet fanns föreläsningar om sociala medier, om fans och lojalitet och mycket mer. Och moderatorn för föreställningen fick starta dagen med att cykla in till scenen på en elcykel från Cycleurope (ett företag som SIIR samarbetar med). En del kanske undrar vad en elcykel har för plats/roll på en akademisk scen om handelsforskning, men det är inte så konstigt som det låter. I takt med en ökad digitalisering och en förtätning av de svenska stadskärnorna i kombination med tydliga urbaniseringstrender, kommer människors sätt att förflytta sig också att förändras. Vi kommer med all sannolikhet få se helt förändrade rörelsemönster, där cykeln kan vara en del av framtidens nya stad. Och i takt med fler cyklande konsumenter kommer vi också att få se fler förändringar i utbud, men inte minst i konsumentlogistik. Människor som köper saker behöver också transportera dem hem, varför inte på en elcykel.

    Men elcykeln var inte huvudpoängen i den här bloggen. Utan avslutningen av den Akademiska scenen, då vi bjöd på en paneldiskussion med fokus på handelns digitalisering. Där medverkade mina forskarkollegor Johan Hagberg och Anna Jonsson i egenskap av redaktörer för vår senaste bok ”Handelns digitalisering – Undran inför framtidens affärer”. Några diskussioner var riktigt intressanta tyckte jag och särskilt när Peder Larsson, f.d. VD på Hemtex, lyfte fram behovet av forska mer om varuflöden och logistik. Han menade att det är ohållbart att en vanlig svensk idag som e-handlat något kan uppleva att det kommer tre lastbilar till samma gata, där varje lastbil levererar ett paket till tre olika kunder. Det måste finnas sätt att effektivisera och samordna framtidens logistik menade han. Och jag är beredd att hålla med.

            

    Senare samma dag träffade jag Niklas Hedin VD på Centiro. Niklas var moderator på en annan scen under D-Congress och vi språkade lite om våra viktigaste intryck av dagen. Även Niklas pratade om den utveckling (eller brist på utveckling) vi ser inom logistiken just nu, och att det verkar som att Sverige ligger långt efter vad gäller innovation, samordning och effektivitet. De stora logistikföretagen fajtas om kunderna, överträffar varandra med löften och har ett ensidigt fokus på egen lönsamhet. En del av de stora har också extremt dålig lönsamhet och har svårt att leverera det som den svenska staten kräver av dem. Ingen pratar om samverkan. Ingen väljer att se på logistikutmaningen utifrån ett större samhällsperspektiv och ingen pratar (i vart fall inte offentligt) om innovationer och nya idéer för att utveckla logistiken. Konsolideringen av branschen har inte ens börjat än, vilket är dåligt för oss konsumenter och kunder. Men framför allt – dåligt för samhället och hållbarheten. Det kan exemplifieras med precis det som Peder Larsson tryckte på under paneldiskussionen – det absurda i att det finns lastbilar/bilar som kör omkring på våra gator som en enda stor myrstack, inte bärande på tallbarr, utan på ett e-handlat paket eller kasse. Det kan också kopplas ihop med en annan viktig talare under D-Congress, nämligen Maria Wetterstrand.

    Som naturligtvis lyfte frågan om hållbarhet, miljötänkande och handel. Cirkeln slöts på ett oväntat sätt för min del, och det var kanske den största behållningen av dagen. Förutom det faktum att D-Congress som vanligt var ett otroligt välordnat arrangemang hanterat med professionell fingertoppskänsla, spännande föreläsningar och en stor variation av utställare.

    Det där var mina lördagstankar. Trevlig helg!

  • 150.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Lojalitet är inte vad det var förr...: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    En ”lojal” kund har historiskt varit ett ganska enkelt begrepp. En lojal kund är en kund som återkommer och som köper gång på gång. I vissa branscher har man lyckats mycket bra med att skapa den typen av lojalitet via t.ex. medlemskap, där bensinkedjor och livsmedelskedjor är bra exempel. I dessa branscher är kundlojaliteten i termer av återköp hög jämfört med branscher som t.ex. mode- och textilbranschen som har allt svårare att skapa lojalitet. En förklaring till att det är så kan vara att det finns skillnader i lojalitet beroende på vad det är kunden köper, men det finns skäl att tro att konsumenters digitaliserade beteende har bidragit till att människor ställer högre krav på upplevda värden i vissa branscher, samt hur kommunikation mellan kund och företag skall utformas och i vilka kanaler. Det finns undersökningar som visar att det inte enbart är rabatter och erbjudanden som kunder värdesätter, utan även relevans och timing baserat på statistik om inköpsvanor (Visma Retail, 2016) något som ofta benämns personifiering.

     

    Nu för tiden när vi gillar något uttrycks det på olika sätt. I sociala medier trycker vi på ”like” lite titt som tätt och vi delar gärna med oss av positiva upplevelser, men vi gör det på olika sätt. Jag tycker därför att handeln borde intressera sig för lojalitetsbegreppet utifrån fler aspekter än enbart återköp och istället fördjupa sig i de känslomässiga aspekterna och försöka ”mäta” och förstå andra uttryck för lojalitet än den rena affärstransaktionen. I en digitaliserad kontext med nya kommunikationskanaler och former kan det vara relevant att ta hänsyn till ”influencers” och ”referral power”, vilket i sin tur kan leda till att mäta antalet delningar, taggar, bilder, antal skapade communities, bloggläsningar, poddspelningar etc. Det kan också vara relevant att beskriva de känslor som ovan beskrivna aktiviteter leder till hos individen, något som kan mätas t.ex. i hur en bild eller en länk värderas av mottagaren (emojis). 

            

    I en digitaliserad handelsvärld är det dags att börja ifrågasätta gamla invanda termer och definitioner och jag tror helt säkert att lojalitet är  ett sådant. Det var mina fredagstankar:-) Ha en riktigt skön helg alla bloggläsare!

123456 101 - 150 of 253
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf