Change search
Refine search result
1234 101 - 150 of 187
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • harvard-cite-them-right
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 101.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Kundklubbar måste bli bättre!: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Jag måste tipsa er om en artikel i Market som äntligen adresserar elefanten i rummet! Det är Robert Eriksson, grundare av Daymaker, som trycker fingret på en mycket öm punkt, nämligen den dåliga kvaliteten i de kundklubbar som finns. Och i min värld har Robert så rätt, eftersom de allra flesta kedjor har missat huvudpoängerna med en kundklubb och det som leder till succé – gemenskap, samskapande och känslan av att tillhöra en exklusiv klubb som ”ägs” av en celebritet. Teoretiskt kan dessa värden läggas samman och definieras som fandom, och leder till att de personer som skapar fandom definieras som fans. Och det är själva värdeskapandet som Daymakers undersökning visar brister. Kedjornas kundkubbar får 57 procent av totalbetyget när det gäller värdeskapande. Det är mycket svaga siffror och visar tydligt att det finns mycket att jobba med. För varför ska kunder vara med i en kundklubb om nästan hälften av de som är medlemmar inte upplever att den ger något värde?

    Den pågående strukturella förändring som handeln just nu genomgår innebär att kunderna har många fler butiker/varumärken/siter att välja mellan. Då inser nog de flesta att det blir oerhört tufft att konkurrera med rabatter och erbjudanden. Det finns nog inte något styrelserum idag som inte diskuterar utmaningarna man står inför när det gäller lojalitet, men tyvärr ser vi fortfarande ganska fantasilösa kundklubbar. Man arbetar på som förut och intensifierar verktygen för att mäta samma gamla åtgärder på ett mer raffinerat sätt: antal medlemmar, tid till första köp, tid till andra köp, frekvens, konvertering, återköps och Net Promoter Score etc. Och problemet med att använda ”samma gamla åtgärder” är att man helt enkelt är för dålig på att personalisera sina erbjudanden. I jakten på att vara effektiv gapar man efter för mycket och grupperar sina kunder i för stora segment. Även om det kanske finns många kunder som skulle uppskatta ett erbjudande om ”Enkelt julpyssel för stora och små!” (Granits senaste mailutskick), så känner jag ingen köplust. Inte ens om jag får veta att jag får 50 kr rabatt vid köp för 300 kr. Att Granit just nu fått in flera nyheter som gör julbaket ännu roligare lockar mig inte heller. Jag känner ärligt talat ingenting. Och hade jag inte skrivit den här bloggen idag, så hade jag inte ens läst Granits medlemserbjudande som låg i mailboxen i morse. Det saknar relevans och jag känner inte överhuvudtaget att Granit har haft mig i tankarna när de skickade ut erbjudandet. Jag känner mig helt anonym och jag undrar om de överhuvudtaget vet vem jag är eller vad jag går igång på. Avsaknaden av relevans är tydlig och jag inser mycket handfast att det som Daymaker säger i artikeln i Market om att kärnan i klubben måste vara medlemmar som verkligen vill vara med, är så klockren!

    Företag som driver kundklubbar måste våga nischa sig mycket tydligare och satsa på en grupp kunder som verkligen gillar företaget. Man måste i nästa steg ge just dessa kunder precis vad de vill ha, och inte ”ungefär” vad de vill ha.

            

    Förslaget om att också tänka brett inom nischen är intressant. När ett företag verkligen ringat in en grupp kunder som ska ingå i klubben, då kan man istället bredda erbjudandet för just dessa människor och bjuda in dem att engagera sig i klubben. Om du t.ex. har sålt ett par långfärdsskridskor, varför inte informera kunden om var man kan hitta kurser eller israpporter samtidigt som man ger ett erbjudande om relevanta produkter.

    Förslaget om att öppna upp för dialog är också klockrent. I en grupp av fans uppstår nästan alltid behovet av diskussion. Man vill träffa andra fans och dela med sig av sina åsikter. Om vi tar fenomenet kring filmerna och böckerna Twilight kan vi lära oss mycket. Kärleken till böckerna/filmernas karaktärer har uttryckts på enormt många sätt, bl.a. i form av särskilda communities för Twilighters, Fanpires, Twihards och Twi-Moms. Inom dessa grupper uppstår också olika aktiviteter där man t.ex. väljer att skriva nya versioner av böckerna, uppmanar andra att skriva vidare som någon slags stafettskrivning, eller att man helt enkelt väljer att resa till de olika inspelningsplatserna för att uppleva stämningen. Den här formen av fans och ”klubbar” visar upp något helt annat än dagens kundklubbar. Och vi borde lära oss mer av det här. Vi borde bli mycket bättre på att skapa förutsättningar för dialog mellan medlemmarna och ge dem fantasifulla verktyg för interaktion och samskapande. Då lär värdet i en kundklubb stiga dramatiskt.

  • 102.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Känns det bra att handla gratis?: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Köprevolutionen är verkligen här. Man köper när det passar. Man köper varifrån man vill. Och man köper när som helst.

    I skenet av ett sådant köpmönster är det kanske också dags att dra i nödbromsen. För det är så uppenbart att människor idag har blivit lite förförda och förledda av alla möjligheter som finns. Det är så otroligt enkelt att hitta billiga prylar. Ta t.ex. Wish, den senaste plattformen för konsumtion, där du på fullaste allvar kan köpa varor till 0 kronor. Det enda du betalar är frakten. Billigare än så kan det inte bli. Den enda kostnad du har är att leveransen tar tid. Ibland flera veckor. Men Wish har verkligen lyckats att attrahera en målgrupp som prioriterar låga priser. Och det finns en stor grupp människor som stämmer in på det förhållningssättet. Wish har över 200 miljoner kunder över hela världen och ökar as we speak. Deras sajt erbjuder i princip ALLT DU KAN TÄNKA DIG. Du fullständigt överöses av produkter och de flesta sakerna är mer eller mindre gratis. En konsument som bara vill se sig om och som går in på Wish kan lätt gripas av shoppingdjävulen. För här kan man verkligen fynda och det attraherar människor som får en kick av billig shopping. Det finns till och med de som bloggar om vilken drog Wish kan vara.

    Eller som Carin Blom på PostNord uttrycker det:

    Svenskar vill göra kap och hitta fynd. Kina har blivit ett enkelt land att handla från genom exempelvis Alibaba och Wish, som blivit jättepopulärt på kort tid. Man kan handla och betala frakt på 20 kronor – då spelar det ingen roll om det tar tre veckor att leverera paketet, säger Carin Blom, detaljhandelsanalytiker på PostNord. (Aftonbladet)

            

    Idag handlade jag på Wish eftersom jag ville pröva. Men så fort jag hade lagt min order fick jag lite ont i magen. För jag började fundera över vilken hysterisk konsumtionscirkus jag valt att hoppa på. Att köpa prylar från andra sidan jordklotet för skamligt låga priser KAN inte vara bra för någon, inte ens för mig. För även om jag får varorna till ett ruskigt lågt pris så kostar inköpet på andra sätt än monetära värden. Framför allt för miljön. Det kan inte vara bra att enskilda konsumenter från världens alla hörn ska lägga sina enskilda ordrar för nästan inga pengar alls, och sedan skeppa dessa prylar kors och tvärs.

    Men idag har jag inte tänkt att enbart kritisera den här typen av shopping utan är lite nyfiken på hur mina bloggläsare resonerar när det gäller Wish. Har ni handlat där? Vad tyckte ni? Hur tänker ni kring överkonsumtion och miljöfrågor (om ni gör det vill säga)? Känns det bra i magen? Hör av er till mig med vad ni tycker! Jag är så nyfiken! Ni når mig på: malin.sundstrom@hb.se

    Skriv och berätta om era erfarenheter och känslor!

  • 103.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Köp mot faktura är inte raketforskning2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Köp mot faktura är trots allt inte raketforskning, så skrev en ekonomijournalist på Avanza för ett tag sedan i en analys av ett börsbolag. Men vänta ett tag tänkte jag och säkert många andra med mig. Är det så himla enkelt med betalningar egentligen? De riktigt duktiga företagen har för länge sedan räknat ut att själva betalningen (dvs det ögonblick då transaktionen äger rum) är mycket kritisk. Det är i detta ögonblick som konsumentens uppfattning om företaget förstärks. Pengarna byter ägare och köparen måste känna sig säker på att det som erhålls i utbyte mot pengar är värda ansträngningen. Hur kan då börsanalytiker så föraktfullt rycka på axlarna åt betalningsaktiviteten och mena att den är enkel och självklar?

    De studier vi på SIIR hittills gjort visar att det är besvärligt att ta reda på vad konsumenter egentligen tycker om en betalning, men att om man lyckas, kan få en djup insikt om momentet och därigenom kunna utveckla nya tjänster och förfina sina affärsmodeller på ytterst eleganta manér. Ta tex Collector som tagit fram appen Betalkoll. En tjänst som hjälper konsumenten lösa sina problem och underlättar bekvämlighet samtidigt som den ger kontroll över det privatekonomiska vardagslivet. Sådana tjänster snyter man inte ur näsan utan det kräver både skicklighet och innovationsförmåga att skaffa dig den sortens kunskap. Jag har själv provat appen och för en stressad människa med vardagslivet fyllt av resor som undertecknad är det sanslöst bra att kunna samla ihop de fakturor man har till en betalning och så sköts den på en och samma gång. Inga bortglömda räkningar med andra ord. Som gammal banktjänsteman är det både pinsamt och lite skamfyllt att råka glömma en räkning så för min del är en sådan tjänst "spot-on". Jag torde inte vara ensam om att tycka så. 

    Nej jag tror att Collector är helt rätt ute. Och även andra aktörer som insett att betalningen är sanningens ögonblick och inte någon bisak. Kundvänliga betalningslösningar handlar absolut inte om att enbart ta fram lösningar som snabbt ska kunna göra betalningen möjlig. De handlar om så mycket mer. I vart fall för konsumenten. För även om plånboken ersatts av digitala plånböcker för många, så är faktiskt fortfarande själva ritualen kring att betala lika viktig för de flesta människor. Det är när vi betalar som vi också avstår från något (våra pengar) till förmån för något annat (det vi köper). Betalning har inte blivit mindre viktigt bara för att den görs via ett kort, några knapptryck på mobilen eller en QR-kods läsare i butiken. Jag skulle nog våga påstå att betalningar idag har blivit ännu viktigare för kunderna idag.  

    Nu när vi gör så många transaktioner så är det lätt att tappa kontrollen. - Betalade jag verkligen den där prylen med kortet, eller valde jag kontanter? - Var finns kvittot nu när prylen krånglar? - Varför har jag så konstiga småuttag på mitt konto? - Hur ser saldot ut på ICA-kortet idag? - Har jag några pengar kvar på Espresso House appen? - Swishade jag verkligen pengar till kollegan för lunchen eller fick hon dem i pengar? - Vilken kort använde jag när jag reserverade hotellbokningen? - Hade inte den redan betalats eller ska jag betala när jag checkar ut? - Vad händer om det blir dubbelt draget på korten? Ja, vardagen för en konsument när det gäller betalningar kan vara en riktig djungel. Före semestern hade vi en workshop med en av SIIR.s samarbetspartners. Vi pratade bland annat om e-handel, betalningar och konvertering. Eller snarare konverteringshetsen som verkar råda bland många e-handelsaktörer just nu. Konvertering har blivit målet för många. Konvertera besökande kunder till köpande kunder. Omvända dem från ett felaktigt till ett rätt beteende. Se till att de köper helt enkelt. För många tycks tro att själva köpet är så enkelt. Det handlar bara om att få kunderna att klicka på köpknappen.

    Och visst låter det logiskt? Att företag måste arbeta för att få sina varor sålda och att det mesta som görs ska leda till en avslutad transaktion. Men samtidigt känns det lite gammaldags och ibland undrar jag varför inte fler kommit längre i sitt tänkande. Varför man inte funderar över hur kundens hela köpresa ser ut och varför man inte arbetar mer konsekvent på att kunden inte enbart ska konvertera, utan också hjälpa kunderna att lösa sina problem som uppstår när något ska betalas. Betalningsmomentet är inte bara en enkel sak. Det finns mycket kvar att utveckla där tror jag. //Malin Sundström

  • 104.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Köpa svensk öl i Tyskland: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Snart bär det av till Tyskland för min och blivande makens del. Där ska vi vara lite kulturella samtidigt som vi har ett shoppingsyfte – köpa svenskt öl och italienskt vin till det stundande bröllopet. Och just där känns det lite konstigt. För maken gillar öl och precis som så många andra européer brukar han köpa det egna landets öl i Sverige. Men inte den här gången. För nu ska vi handla mer än vanligt. Och just i Sverige brukar svenskar göra ett undantag från att köpa det egna landets öl i Sverige, trots att svensk bryggerinäring sysselsätter tusentals personer i Sverige och är en förhållandevis stor tillverkningsindustri, där svenskar om några borde vara lojala mot sitt eget öl. Och vad beror det på? Ja, det finns faktiskt de som menar att svensk bryggerinäring är utsatt för ”apartheid” i form av skatter, som leder till en negativ konkurrenssituation och dessutom bidrar till onödigt resande. Syftet med hög ölskatt är att minska konsumtionen, vilket fungerat ganska bra när det varit dyrt att resa och införselreglerna var strängare vad gäller volym. Men nu ser läget annorlunda ut, inte minst därför att svenska folket reser mer än någonsin, både unga och gamla, men också därför att det inte kostar lika mycket att resa längre. Dessutom har införselreglerna ändrats väsentligt med tanke på tillåten volym. I ett sådant läge fungerar skattepolitiken inte som den är avsedd att fungera. Den påverkar negativt istället för positivt, och fenomenet att gränshandla öl bara ökar. Stora svenska bryggerier tillverkar således ölen i Sverige, transporterar den på lastbil till Tyskland, för att därefter säljas till svenskar som lastar in ölen i bil och kör den hem till Sverige igen. En sådan hantering leder till många negativa konsekvenser inte minst för miljön (transporter) men även för samhället och ekonomin.

    Visst är det konstigt?               

    Jag tror säkert att det finns någon omständig politisk förklaring till att det blivit som det blivit, men för en ganska medelbegåvad svensk konsument som jag själv, förefaller det vara både orimligt och ohållbart. Givetvis kommer mitt lilla blogginlägg inte att ändra på något, det inser jag, men det måste väl finnas fler än jag som också tycker att det verkar som att något blivit fel i ”systemet” när vi kan låta det här fortgå?

  • 105.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Kör Bara Kör!!2020Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Det är inte ovanligt att människor lever i olika verkligheter trots att de lever på samma plats och i samma tids-era. De människor som lever ”framåt”, också kända som early adopters och visionärer, glömmer ibland av människor som lever i nuet och har svårt att förstå bakåtsträvarna, de som menar att det var bättre förr, ni vet. Framåtmänniskorna kan nästan bli frustrerade när Nuet- och Bakåtmänniskorna tar för stor plats. Ofta blir det krockar och när visionerna som Framåtmänniskorna formulerat realiseras är de som regel redan på väg mot något annat i sann framåtanda. Men ibland inträffar något sällsynt. Ibland ruskas Nuet- och Bakåtmännislorna om av något dramatiskt eller kaosartat. Deras verklighet kastas omkull och i sådana smärtsamma situationer uppstår samsyn. Det som Framåtpersonerna sett blir plötsligt nutid och det som Bakåtpersonerna klamrat sig fast vid blir uppenbart ohållbart. 

    Nu har samhället drabbats av Corona, och i vår tid är det Covid-19 som är det dramatiska. Och dramat har i sin tur tvingat fram en revidering av vad detaljhandel är och kan bli. Den nästan heliga uppfattningen att riktig handel sker via butiker har kullkastats och inom loppet av bara några månader har både Bakåt- och Nuetmänniskorna konstaterat att handel fungerar utan butiker, och att man därför måste motivera butikshandel på ett nytt sätt. Butikernas existens kan inte enbart motiveras genom att människor alltid kommer att ha ett behov av att känna och klämma eller att många kunder vill kunna ta med sig varan hem direkt efter köp.  

    I all den kaos som Corona skapar tycker vi oss nu se en förändring bland många aktörer. En del väljer nu att frångå sina traditionella affärsutvecklingsprocesser som ofta inneburit tidsödande beslutsvägar där innovationer och idéer ska genomarbetas, testas, implementeras, utvärderas och beslutas. Istället har man helt tvingats släppa på dessa och bara köra och testa eller KBK (Kör Bara Kör) som vissa anammat som motto. Processer som egentligen inte är revolutionerande, utan som sedan länge anammats av start ups och mer lättrörliga organisationer. Det som är intressant är att vi nu ser stora dinosaurier helt plötsligt mer än halverar sin time to market genom att ge större frihet till intraprenörer och innovatörer inom bolaget. 

    Och vi tror att det här sättet att tänka och agera är bra för branschen. Kaos och kris gör att människor blir kreativa men innebär också att invanda arbetssätt ifrågasätts. När tidshorisonter förändras och när det blir akut och bråttom, då måste time-to-market krympas. Istället för att succesivt gå över till något nytt kastar man sig framåt. Sådana former av frog-leaping stimulerar branschen tror vi och det är intressant att se hur man nu vågar pröva nya sätt att tänka butik, exponering, betalning, och upplevelse. Den exponentiella utvecklingskurva som vi sedan länge sett vad gäller teknologi börjar nu på allvar anammas i butiksbranschen och när vi tvingas tänka om vad gäller t.ex. ytor och trängsel, så blir det logiskt och rationellt att t.ex.  ta bort kassadiskarna till förmån för medarbetare som med exempelvis smarta klockor kan ta betalt av kunderna på olika platser i rummet. Kunden kan scanna en qr-kod på medarbetarens smarta urtavla, eller blippa sin betalning via samma gränssnitt. Contactless payments är plötsligt inte bara logiskt utan helt naturligt. Och olika former av wearables på butiksmedarbetarna kommer troligen att utveckla butikskoncepten ännu mer i framtiden. Borta är tankarna på skärmar/plattor i butiken och istället ser vi helt nya tankar som också påverkar butikens uttryck och servicescape. Det är en spännande tid vi går till mötes just nu. Och vi kan konstatera att kris tar fram det värsta och det bästa hos människor.

    //Malin Sundström, Högskolan i Borås

  • 106.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Liggetid i sommartid2018Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Jag är kanske inte världens mest planerade konsument, men tror ändå inte att jag hör till de riktigt udda. Ibland gör jag helt enkelt fel. Precis innan det var dags för en dryg 3-veckors-semesterresa kom jag på att schampot var slut och att jag måste fylla på. Något jag vanligtvis gör på nätet och något som jag gjorde även denna gång. Precis när jag lagt min order och gjort en direktbetalning kom jag på att "shit, jag åker ju om tre dagar, hoppas verkligen att leveransen kommer innan dess". När det så bara återstod en dag innan jag skulle resa fick jag helt enkelt inse att paketet skulle komma först när jag var utomlands. Hur gör man då?Jag gick till den utlämningsplats där jag alltid hämtar mina paket och pratade med ägaren. Tänkte i min enfald att jag bara kunde informera henne om läget och fråga om det gick att lösa på något sätt. Kanske om jag visade upp mitt leg där och då och sedan tog en kopia på legitimationen, så att min vuxna dotter kunde gå dit dagen efter och hämta paketet. (Jag skulle nämligen resa utomlands och hyra bil där vilket innebar att jag var tvungen att ha med mig både pass och körkort)Men det gick inte. Istället fick jag veta att jag skulle ringa till PostNord och begära förlängd liggetid på försändelsen. Sagt och gjort, efter ca 30 minuters kötid i telefon fick jag äntligen prata med någon och framförde mitt ärende. "Javisst, förlängd liggetid kunde jag visst få. Men det kostade 200 kronor" "200 kronor frågade jag? Varför ska jag betala det?"Enligt mannen på PostNord så var det en avgift som skulle betalas, punkt slut, varpå jag frågade vad som händer om jag inte betalar avgiften. Svaret jag fick var då att "paketet skickas tillbaka till ursprungsavsändaren". Så där stod jag, med ett inköp som jag hade betalat, som skulle komma fram när jag var bortrest, och som därefter skulle skickas tillbaka till e-handelsföretaget, givet att jag inte betalade 200 kronor till PostNord. En minst sagt knepig situation.Efter lite funderande mailade jag istället direkt till ehandelsföretaget - Lyko och fick svar av Vendela på kundtjänst. Det tog ungefär två sekunder för henne att lösa mitt problem genom att snabbt meddela att hon löste förlängd liggetid. Jag fick själv välja hur många veckor extra som paketet skulle ligga innan jag hämtade ut det. Tack för den hjälpen Lyko och Vendela! Det kallar jag kundvärde!!

  • 107.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Lita inte på alla "trender"2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Jag hade en diskussion för ett tag sedan med en kollega. Den handlade om trender. Som forskare är jag försiktig med att lita för mycket på trender, i vart fall när ”trenden” inte är belagd på det sätt som jag förväntar mig. Nämligen statistiskt.

    För en statistisk trend betyder i praktiken att en trend enbart kan vara en trend om den är baserad på tal över tid, där talen varierar kring en rät linje (trendlinjen). Med hjälp av trendlinjen får man ett mått på hur snabbt en förändring har skett. Man kan också se hur något utvecklats för t.ex. olika grupper i samhället och trenden kan också visa var eller när utvecklingen gått snabbare eller långsammare. Trendanalys används som regel då det finns ett behov av att spåra, inventera och analysera trender för att förstå nutid och framtid. Trend betyder faktiskt ”riktning”. För en företagsekonom innebär trend oftast att man intresserar sig för en långsiktig förändring i samhället, och det som är vanligt att analysera är t.ex. demografi, värderingar eller samhällsekonomi.Men det har börjat smyga sig in en slags ”trendsjuka” i vårt samhälle och i den dagliga debatten. Det som många idag benämner som en ”trend” är inte alls en trend enligt beprövad kunskap, utan kan i princip vara vad som helst. Det kan vara något som någon ”tycker sig se” i samhället, något som någon vill driva av olika skäl, eller helt enkelt bara en godtycklig åsikt.Om man ska lära sig identifiera ”trendsjuka” så bör man ställa sig följande frågor när någon påstår att något är en trend: 

    • Vad? (Vad är det som uppges vara en trend, är det tydligt avgränsat som fenomen, vad innebär trenden)
    • Var? (Var skall den s.k. trenden finnas, vilka omfattas av den, var kan vi se den)
    • Vart? (Vart kommer den s.k. trenden att leda oss, finns det några mottrender)
    • Hur länge? (Hur länge kommer trenden att hålla i sig, hur snabb är trenden, vilka osäkerheter är trendlinjen belastad med)

    År 2009 kunde man t.ex. läsa på uppkopplat om den nya e-handelstrenden att kvinnorna skulle ta över. Trenden visade enligt publicisten att det skulle bli kvinnorna som tog över konsumtionen på nätet 2009. De skulle snart bli den konsumentgrupp som köpte mest och oftast på nätet och de skulle handla resor, kläder eller sportartiklar samt böcker online. Var detta en trend, en gissning eller i värsta fall, rent humbug? Troligen en gissning baserad på erfarenhet. Och skälet är att det fanns så många oklarheter kring den här s.k. trenden: 

    • Konsumtion på nätet - vad menades med det?
    • Handla online - vad betydde det?
    • Hur långt tillbaka hade man tittat på försäljningsstatistik? 
    • Vad menades med att "kvinnorna skulle ta över"?
    • Hur länge skulle det här pågå?
    • Var skulle den s.k. "trenden" finnas?

    För samlad erfarenhet säger oss att det ofta är unga, välutbildade män som prövar ny teknik (att e-handla), men att det är kvinnor (medelålders) som tar över tekniken givet att den leder till någon upplevd nytta. Det är också känt att vissa köp i högre grad sköts av kvinnor än av män (t.ex. resor och kläder). Något som vi vetat väldigt länge. 

    Ja, ni förstår säkert vart jag vill komma med att plocka isär den här s.k. "trenden". Lita inte på allt ni läser! Och framför allt inte i tider av stora förändringar. För då är det lätt att ta till ordet "trend". Idag är problemet att s.k trender dyker upp allt oftare. Och vi måste vara vaksamma. Vaksamma när det gäller trovärdigheten, ifrågasättande om det som sägs vara en trend verkligen är det, och framför allt: vara försiktiga själva när vi pratar om trender. Trendtrötta Malin

  • 108.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Logistik och Supply Chain från PostNord: Kundinsikt2018Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Att analysera och förstå sina kunders drivkrafter, attityder och beteenden - kundinsikt - är vitalt i dagens konkurrensutsatta affärsliv. Med hjälp av både kvaliativa och kvantitativa metoder kan du skapa en djup förståelse för dina kunders siutation och behov och utveckla de logistiklösningar som kunden behöver. Vid rundabordssamtalet om Kundinsikt diskuteras tmaningar och framgångsfaktorer för att skapa Kundinsikt. Mevdverkande under samtalet är Malin Sundström, konsumentforskare från Högskolan i Borås, Jenny Vesterlund, logistikchef e-handel Kicks, Kalle Jonsson, logistikchef Telia Sverige och Mats LIndgren, director consulting på PostNord Insight. Samtalet leds av Stefan Karlöf, chefredaktör för tidningen Supply Chain Effect. Avsnittet är producerat av Markus Trautmann, PostNord i samarbete med produktionsbolaget Filt och Stefan Karlöf, Supply Chain Effect. 

    Download (mp3)
    Podcast Kundinsikt
  • 109.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Logistikens myrstack och konsolidering: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    D-Congress är ett återkommande evenemang som samlar fler och fler aktörer där minsta gemensamma nämnare är handelsintresse och digitalisering. I år gick D-Congress av stapeln den 9 mars och det var helt fullsatt. Det fullständigt myllrade av folk på evenemanget. Sedan flera år tillbaka har SIIR och Högskolan i Borås haft förmånen att svara för en specifik scen där vi pratar om handelsforskning, så även i år. På programmet fanns föreläsningar om sociala medier, om fans och lojalitet och mycket mer. Och moderatorn för föreställningen fick starta dagen med att cykla in till scenen på en elcykel från Cycleurope (ett företag som SIIR samarbetar med). En del kanske undrar vad en elcykel har för plats/roll på en akademisk scen om handelsforskning, men det är inte så konstigt som det låter. I takt med en ökad digitalisering och en förtätning av de svenska stadskärnorna i kombination med tydliga urbaniseringstrender, kommer människors sätt att förflytta sig också att förändras. Vi kommer med all sannolikhet få se helt förändrade rörelsemönster, där cykeln kan vara en del av framtidens nya stad. Och i takt med fler cyklande konsumenter kommer vi också att få se fler förändringar i utbud, men inte minst i konsumentlogistik. Människor som köper saker behöver också transportera dem hem, varför inte på en elcykel.

    Men elcykeln var inte huvudpoängen i den här bloggen. Utan avslutningen av den Akademiska scenen, då vi bjöd på en paneldiskussion med fokus på handelns digitalisering. Där medverkade mina forskarkollegor Johan Hagberg och Anna Jonsson i egenskap av redaktörer för vår senaste bok ”Handelns digitalisering – Undran inför framtidens affärer”. Några diskussioner var riktigt intressanta tyckte jag och särskilt när Peder Larsson, f.d. VD på Hemtex, lyfte fram behovet av forska mer om varuflöden och logistik. Han menade att det är ohållbart att en vanlig svensk idag som e-handlat något kan uppleva att det kommer tre lastbilar till samma gata, där varje lastbil levererar ett paket till tre olika kunder. Det måste finnas sätt att effektivisera och samordna framtidens logistik menade han. Och jag är beredd att hålla med.

            

    Senare samma dag träffade jag Niklas Hedin VD på Centiro. Niklas var moderator på en annan scen under D-Congress och vi språkade lite om våra viktigaste intryck av dagen. Även Niklas pratade om den utveckling (eller brist på utveckling) vi ser inom logistiken just nu, och att det verkar som att Sverige ligger långt efter vad gäller innovation, samordning och effektivitet. De stora logistikföretagen fajtas om kunderna, överträffar varandra med löften och har ett ensidigt fokus på egen lönsamhet. En del av de stora har också extremt dålig lönsamhet och har svårt att leverera det som den svenska staten kräver av dem. Ingen pratar om samverkan. Ingen väljer att se på logistikutmaningen utifrån ett större samhällsperspektiv och ingen pratar (i vart fall inte offentligt) om innovationer och nya idéer för att utveckla logistiken. Konsolideringen av branschen har inte ens börjat än, vilket är dåligt för oss konsumenter och kunder. Men framför allt – dåligt för samhället och hållbarheten. Det kan exemplifieras med precis det som Peder Larsson tryckte på under paneldiskussionen – det absurda i att det finns lastbilar/bilar som kör omkring på våra gator som en enda stor myrstack, inte bärande på tallbarr, utan på ett e-handlat paket eller kasse. Det kan också kopplas ihop med en annan viktig talare under D-Congress, nämligen Maria Wetterstrand.

    Som naturligtvis lyfte frågan om hållbarhet, miljötänkande och handel. Cirkeln slöts på ett oväntat sätt för min del, och det var kanske den största behållningen av dagen. Förutom det faktum att D-Congress som vanligt var ett otroligt välordnat arrangemang hanterat med professionell fingertoppskänsla, spännande föreläsningar och en stor variation av utställare.

    Det där var mina lördagstankar. Trevlig helg!

  • 110.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Lojalitet är inte vad det var förr...: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    En ”lojal” kund har historiskt varit ett ganska enkelt begrepp. En lojal kund är en kund som återkommer och som köper gång på gång. I vissa branscher har man lyckats mycket bra med att skapa den typen av lojalitet via t.ex. medlemskap, där bensinkedjor och livsmedelskedjor är bra exempel. I dessa branscher är kundlojaliteten i termer av återköp hög jämfört med branscher som t.ex. mode- och textilbranschen som har allt svårare att skapa lojalitet. En förklaring till att det är så kan vara att det finns skillnader i lojalitet beroende på vad det är kunden köper, men det finns skäl att tro att konsumenters digitaliserade beteende har bidragit till att människor ställer högre krav på upplevda värden i vissa branscher, samt hur kommunikation mellan kund och företag skall utformas och i vilka kanaler. Det finns undersökningar som visar att det inte enbart är rabatter och erbjudanden som kunder värdesätter, utan även relevans och timing baserat på statistik om inköpsvanor (Visma Retail, 2016) något som ofta benämns personifiering.

     

    Nu för tiden när vi gillar något uttrycks det på olika sätt. I sociala medier trycker vi på ”like” lite titt som tätt och vi delar gärna med oss av positiva upplevelser, men vi gör det på olika sätt. Jag tycker därför att handeln borde intressera sig för lojalitetsbegreppet utifrån fler aspekter än enbart återköp och istället fördjupa sig i de känslomässiga aspekterna och försöka ”mäta” och förstå andra uttryck för lojalitet än den rena affärstransaktionen. I en digitaliserad kontext med nya kommunikationskanaler och former kan det vara relevant att ta hänsyn till ”influencers” och ”referral power”, vilket i sin tur kan leda till att mäta antalet delningar, taggar, bilder, antal skapade communities, bloggläsningar, poddspelningar etc. Det kan också vara relevant att beskriva de känslor som ovan beskrivna aktiviteter leder till hos individen, något som kan mätas t.ex. i hur en bild eller en länk värderas av mottagaren (emojis). 

            

    I en digitaliserad handelsvärld är det dags att börja ifrågasätta gamla invanda termer och definitioner och jag tror helt säkert att lojalitet är  ett sådant. Det var mina fredagstankar:-) Ha en riktigt skön helg alla bloggläsare!

  • 111.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    London och framtidsglimtar 12015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Det händer mycket i butikerna i London. Det kan vi konstatera efter ett Englandsbesök under två dagar i syfte att kartlägga vad som är på gång i handeln och för att försöka hitta spår av den digitala handeln.

    Ett studiebesök med strukturerade observationer visar åtminstone två fenomen som skiljer Londons handel från Stockholms: Antalet butiksmedarbetare med smartphones/surfplattor/headset är väsentligt fler i London. Betalstationerna i butik är mer än 4-dubbla till antalet och kassadisken har en avsevärt mindre framträdande plats. Konsekvenserna av en digitaliserad handel börjar nu synas i butikerna. På allvar. Det hade varit intressant att också ta del av siffror när det gäller genomsnittlig butiksyta i London, men känslan är att butiksytorna krymper. Dock inte till förmån för mer inspirerande och estetiskt innovativa lokaler. Miljöerna ser ut ungefär som vanligt, fast det är lite mindre med plats. Å andra sidan verkade det också som att färre personer valde att konvertera från fotgängare på trottoaren till kund i butiken. På konsumentsidan är det också skillnad. Var och varannan kund använder sin mobil i butiken. De scannar QR-koder i olika appar och får en annorlunda produktupplevelse. WiFi är en hygienfaktor i serviceutbudet och för de kunder som inte känner sig bekväma med att lägga vissa produktbeställningar online erbjuds en kort utbildning i det nya sättet att handla.

  • 112.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    London och framtidsglimtar 22015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Den 12 mars ägde D-Congress rum på Svenska Mässan i Göteborg. Och då fick jag lite tillfälle att fundera över det här med e-handel och fysisk handel - ett ämne som jag har så svårt att släppa. Och jag funderade över det paradigmskifte vi går igenom från att ha varit analoga till att vara digitala och ständigt uppkopplade. Ett skifte som gör att flera av grundstenarna för handeln förändras. Tidigare har vi trott att det viktigaste för handeln varit att driva kunden till butiken och att få kunden att stanna där så länge som möjligt. Då skulle försäljningen öka. Men nu lever vi i ett samhälle där kunden kan handla dygnet runt om man vill och då minskar antalet fysiska butiksbesök. Samtidigt kan vi konstatera att den moderna butiksbesökaren är betydligt mer informerad och kunnig redan när butiksbesöket startar. 

    Konsekvenserna av ett digitaliserat beteende har påverkat de fysiska butikernas utseende, ökat antalet betalningslösningar, påverkat leveranser och varuflöden, samt väckt frågor om datasäkerhet och integritet samt ifrågasatt framtidens butiksmedarbetarkompetenser. Även om vi måste erkänna att de svenska butikerna inte varit lika förändringsbenägna som t.ex. de Brittiska. Att bygga smarta butiker och erbjuda digitala gränssnitt till kunderna är kanske ett av de största möjlighetsområdena som digitaliseringen för med sig och bygger på grundantagandet att de flesta konsumenter idag bär med sig livets fjärrkontroll - smartphonen. Burberry’s flaggskeppsbutik i London är ett välkänt exempel som tagit konceptet med den digitala fysiska miljön till nya höjder. Där trängs digitala skärmar med RFID-märkta produkter och sköna soffor för den surfande kunden att slå sig ner i. Innan kunden går in i ett provrum kan man enkelt läsa av RFID-sändaren mot en skärm och få upp bilder av hur plaggen ser ut på en modell.

    Vi vet med säkerhet att framtidens butiker kommer att se annorlunda ut jämfört med idag. Sådant som inom detaljhandeln tidigare varit självklart och nästan heligt börjar ifrågasättas. Måste t.ex. en fysisk butik ha en kassadisk? Innovativa butiksägare visar att ytan där kassadisken tidigare stod kan ersättas med en aktiv säljyta och butikerna anammar nya tekniska lösningar för betalningarna.  Även det här såg vi på vår trendkartläggning i London i år.

    Sambandet mellan sortimentsstorlek och kundbesök börjar ifrågasättas och sanningen om att läget och butiksstorleken är avgörande för resultatet ifrågasätts ständigt. Många aktörer väljer att minska sina butiksytor och erbjuder kunderna möjlighet att också kunna e-handla när man befinner sig i butiken. Allt oftare placeras laptops/surplattor i butiksmiljön där kunden kan beställa sådant som inte finns i just den butik där man befinner sig. Stora aktörer som John Lewis och Argos påminner ständigt kunderna i butik om möjligheten att besöka webbutiken för att beställa produkter som inte finns i den fysiska butiken. ”Digitala produkthyllor” ersätter de fysiska hyllorna med prylar och kan med några enkla knapptryck visa upp ett otroligt brett sortiment. Adidas och Nike har redan introducerat sina virtuella hyllor där kunden kan välja skor i oändligt många varianter, modeller och storlekar och beställa online med en leveranstid i butik på 1-2 dagar. En sådan förändring leder till förändringar i handelns varuflöden, där nya kombinationer av flöden mellan leverantörer, distributörer och butiker uppstår. Och en sådan förändring kommer att leda till att affärsmodellerna revideras eller helt görs om.

    Trevlig helg alla bloggläsare

    //Malin Sundström

  • 113.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Mat.se levererar: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    En aktivitet som jag ogillar är att handla mat, men det måste göras. Särskilt när man har en tonårsson hemma som dricker mjölk som en kalv och äter en limpa till förrätt. Ibland är det mer hemskt än annars. Det är de gångerna som man knappt varit utanför dörren på hela helgen, med otvättat hår och går i sina mysbyxor och så inser man att man måste ta sig till affären. Det har vi ibland löst genom att vi ”fulhandlar” – då väljer vi en mataffär där vi vet att vi inte känner så många. Ibland har jag testat att e-handla mat via min ”vanliga butik” och det har funkat bra, men kanske inte varit den där bästa köpupplevelsen. Jag har känt mig lite ”lurad” då jag insett att priserna är dyrare än i butik, att leveransavgiften är för hög och att leveranstiderna inte är så exakta.

    Men nu har jag testat igen. Och valde då mat.se  – och blev positivt överraskad. Inte minst p.g.a. deras leveransschema där man kan välja på en timmes spann. Och det funkar – även i Borås!

            

    Något annat som var spännande var att man kunde handla mat efter recept. Perfekt för någon som ständigt ställer sig frågan: vad ska vi äta ikväll? En annan funktion är middagsplaneraren. Något som kanske inte passar mig så bra men för den som gillar att planera för hela veckan och köpa alla varor vid ett och samma tillfälle.

    Det bästa med att e-handla mat är att jag sparar tid. För tid är viktigt för mig, och det är jag säkert inte ensam om att tycka. Det finns en del som har gott om tid och då kan man kanske använda den tiden till att göra fler saker själv, men för mig där tiden aldrig räcker till, lägger jag hellre lite mer pengar på att få saker gjorda som jag själv inte tycker om.

    Något annat som kan vara bra med att e-handla mat, är att man får en chans att prova en konkurrent till den vanliga butiken man väljer. Ofta är de renodlade e-handelsaktörerna inte lokala, som i fallet med mat.se, som har sin bas i Göteborg. Jag tycker det är bra att prova nya mataffärer ibland (även om det kan kännas jobbigt), för handen på hjärtat: konkurrensen vad gäller dagligvaruhandel är ganska dålig.

    Nästa steg för mig, är att handla några gånger till på mat.se. Då kan jag också utnyttja funktionen ”smart inköpslista” – där jag utgår från att jag får förslag när jag handlar, förslag på varor som jag brukar köpa. Det ska bli spännande att se hur det fungerar.

  • 114.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Mer trendsnack som berör2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Fredrik Reinfeldts trendprat i Båstad berörde. Det gjorde också Johan Staël von Holsteins. Johan valde att analysera framtidens trender med ett inte så överraskande entreprenörsperspektiv. Men innan han började med det klargjorde han mycket tydligt att han ogillar en sak: han ogillar att saker och ting är gratis! För när något är gratis så sätts systemet med pengar och marknadskrafter ur spel. Hmm... Just den diskussionen kommer jag inte att fördjupa mig i, MEN, det är ändå intressant att notera hans huvudpoäng som fick honom till ett sådant uttalande:Om unga människor som befinner sig i den digitala världen vänjer sig vid att allt som finns åtkomligt t.ex. via Internet ska vara "gratis", så innebär det på sikt att tillväxten kommer att saktas ner.  För det råder ingen tvekan om att ekonomin i Sverige har förändrats. Historiskt har det svenska näringslivet sysselsatt människor i tillverkningsindustrin och svenskarna har levt på att producera varor. Över tid har antalet industrianställda minskat och Sverige har gått från att vara ett industriland till att bli ett tjänsteproducerande land. Det svenska näringslivet består idag av cirka 60 procent tjänsteproducerande företag och är ett land vars främsta sysselsättning och tillväxt kommer från tjänster (Tillväxtverket, 2014).  Och när Johan fortsatte sin trendspaning med Internet och att unga människor tror att allt måste vara gratis, satt jag ju givetvis och tänkte på handelsnäringen som utgör en stor del av tjänstenäringen i landet och är den näring som flest konsumenter kommer i kontakt med. Tänk om handeln i framtiden skulle erbjuda massor med tjänster till sina kunder som inte kostade något. Och samtidigt erbjuda varor till lägre och lägre priser. Vad skulle hända då?  Troligen skulle handeln försvinna, eller minska dramatiskt. Kvar skulle de riktigt stora handelsaktörerna finnas och på så vis bli mer och mer monopolistiska. Och monopol är aldrig bra! Vare sig för företagen eller konsumenterna. Av det skälet så är "gratis" heller sällan bra.  För det mesta som är gratis har en dold kostnad. Det är ett faktum som de flesta människor erfar när de varit med ett tag. Man inser att reciprocitetsprincipen är förhärskande: den som gör något positivt för någon, förväntar sig att den andra besvarar den positiva handlingen. Vi förutsätter att andra människor också förstår den principen. Det vill säga: en ”gratis tjänst” förväntas ändå ha någon form av motprestation. En fungerande samhällsekonomi förutsätter att prestationer har ett pris. Och om prestationerna går från att vara fysiskt noterbara (t.ex. att tillverka en stol) till att bli virtuella (t.ex. att utveckla en digital tjänst) så måste även sådana prestationer ges ett värde.  //Malin Sundström

  • 115.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Mobil handel ändrar på allt: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Så här på fredag eftermiddag är mitt huvud fullt av tankar på handel och mobil teknologi. Något som jag tänkte dela med mig av till er läsare.

    Den mobila tekniken är på god väg att  helt förändra konsumenternas beteende och förväntningar. Förändringen är stor och kommer att påverka detaljhandeln, både offline och online, och ge handeln möjlighet att nå ut på ett helt annat sätt än tidigare då vi beskrivit och arbetat med handel som ett lokalt fenomen. Tror du mig inte så gå ut och studera konsumentbeteendet själv, eftersom det är där som vi tydligast ser förändringen. Ställ dig t.ex. i en kö på en snabbmatsrestaurang eller kaffekedja och titta på vad folk gör. Visst står dom och tittar ner i sina mobiler? Och vad gör de? Inte sällan så ägnar de sig åt kommersiella aktiviteter, trots att de redan fysiskt befinner sig i en kommersiell aktivitet (de väntar på att få köpa något). Dagens konsument kan vara på flera ställen samtidigt och söka efter produkter och information, utvärdera, köpa och ibland också konsumera. Möjligheterna är enorma för de företag som insett det här. Kanske kan man via en mobil app erbjuda sina kunder en bättre möjlighet att få produktinformation och att kunna jämföra olika alternativ, tala om huruvida produkten finns i butiken eller inte samt erbjuda kunden att istället för att köpa något i butik, köpa det online, eller beställa online och hämta det i butik (offline).

    Allt det här känner du som läsare säkert till, men vad är det då i grunden som har förändrat detaljhandelslandskapet? Givetvis är det digitalisering och Internet, men på ett annat plan handlar det om att själva grundförutsättningen för detaljhandel har förändrats:teknologiutveckling har gjort så att fenomenet handel gått från att vara lokalt till att vara globalt. Eller, som författarna uttrycker det i en artikel publicerad i  MIT Sloan Management Review: ”Retailers used to rely on barriers such as geography and customer ignorance to advance thier positions in traditional markets. However, technology removes those barriers”.

            

    Och som om inte detta vore nog: tack vare den mobila teknologin är det idag möjligt att också göra global handel lokal, dvs ”glokal”. När konsumenten använder sin mobil och ”googlar” på något kan google-svaret anpassas till just den plats som konsumenten befinner sig på. Och handlare som använder den typen av teknologi har också insett att här finns ett gyllene tillfälle att fånga in just den individen vid just det tillfället och erbjuda något som är specialdesignat för kunden.

    I dagarna pågår en spännande mässa och konferens i New York som heter NRF Big Show (National Retail Federation) och jag är säker på att ett fenomen som diskuteras där är just omnichannel retailing. Dock kanske inte med ett övergripande perspektiv utan på mer detaljerad nivå där man pratar appar som verktyg, kanalstrategi och data mining samt algoritmer. Vill ni veta mer så besök deras sajt här. Trevlig helg!

  • 116.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Modebranschen har inga kläder på sig!2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I många år har jag funderat över hur det kan komma sig att vissa definitioner bara kan uppstå, snabbt bli vedertagna och allmänt accepterade, men ändå visa sig vila på mycket bräcklig grund. Det finns flera exempel på sådana fenomen; t.ex. ”butiksbranschen”. Vad är ”butiksbranschen” egentligen? Är det en bransch som består av ”butiker”, och i så fall, tillhör inte icke-fysiska butiker denna bransch? Vad händer med ”butiksbranschen” den dagen då det blir vanligare att konsumenter e-handlar än butikshandlar? Ett annat exempel är ”modebranschen”. Intresseorganisationer som ASF har stenhårt drivit att ”modebranschen” är en egen bransch och lyckats i sin ambition att saluföra en bransch som faktiskt inte finns. Inte enligt statistiken i alla fall. Intresseorganisationerna har också ivrigt understötts av den svenska staten och besöksnäringen, närmast i form av Visitsweden.

    PAR som är en trovärdig aktör vad gäller affärsdata väljer t.ex. i sina analyser att utgå från de branschkoder som SCB själva använder. I fallet med ”modebranschen” så finns naturligtvis inte en sådan kod, utan innebär i PAR.s analyser att ett ”modeföretag” kan hamna i olika branschsektorer som t.ex. industrivaror, sällanköp och material. I samtliga dessa branscher finns företag som bedriver verksamheter som omfattar aktörer som är verksamma inom tillverkning av, och handel med kläder, skor, textilier, väskor och accessoarer (Tillväxtverkets förklaring av modebranschen).  Men Tillväxtverket menar att ”modebranschen” är en industri som utgörs av mode, där modeskaparen fungerar som kulturproducent som skapar mening ur symboler och av materiella objekt. Tillväxtverket fortsätter sin konstruktion av ”modebranschen” med följande: ”Genom att understryka att mode utgör den centrala kärnan kring vilken en mycket större industri är uppbyggd vill vi belysa förhållandet mellan det kulturella och symboliska kapital – eller varumärke – som Sveriges modeskapare och designers besitter och kommunicerar, och den utväxling till ekonomiskt kapital som denna tillgång möjliggör i form av intäkter i olika delar i värdekedjan”.

    Och ungefär här har åtminstone jag gått vilse. För jag förstår inte hur det kan komma sig att begreppet ”mode” kidnappats av tillverknings- och handelsbranscher inom kläder, skor, textilier, väskor och accessoarer? När jag letar i trovärdiga lexikon för att få en definition av ”mode” ser jag t.ex. att Cambridge Dictionary fastslår att mode är ”a style that is popular at a particular time” och förklarar det med ”to do what is popular at the time”. Visserligen ger man i lexikonet exempel på stil genom att ange ”clothes, hair, make-up, etc.” men mode kan vara så mycket mer än kläder. Det förekommer givetvis mode även när det gäller andra produkter; möbler, bilar, heminredning, hemelektronik, livsmedelsprodukter, träningsredskap, sportutrustning, glasögon, golfklubbor, vitvaror, byggmaterial, kosmetika, frisyrer, musik etc etc.

    Jag förstår heller inte hur Tillväxtverket i en modern ekonomi kan fortsätta att hålla fast vid ett gammalt ekonomiskt begrepp som ”värdekedja”. Värdekedjan beskriver en produkts väg från ax till limpa (t.ex. från bomull till färdigt plagg som konsumeras), där man menar att produkten passerar en mängd aktörer som i varje steg tillför ett värde till produkten och som gör det möjligt att ta ut det slutgiltiga konsumentpriset. Grovt förenklat innebär det att man delar upp värdekedjan i några huvudsakliga steg: Producent-, Leverantörs- och Återförsäljarledet. Som en liten knorr på slutet säger man också att FÖRE dessa steg skall man också beakta själva skapandet av mode och kallar detta för ”designprocessen”. Således borde ”modebranschen” innebära att det är företag som arbetar med att designa plagg som sedan marknadsförs och säljs.

    Men eftersom det inte lär bli så många och näppeligen kan styrka det svenska modeundret, så fyller man generöst på med fler aktörer:

    1. Det omfattar även företag som fysiskt tillverkar klädesplagget och underleverantörerna som står för insatsmaterialet.
    2. Det omfattar också leverantörsföretag (t.ex. produktutvecklande varumärkesleverantörer, integrerade detaljister, handelsagenter och licenstagare).
    3. Dessutom ingår också de återförsäljare (detaljister) som säljer direkt till slutkonsument (fristående butiker, frivilligfackkedjor, franchise, varuhus, gallerior, outlet och e-handel).

    Kanske är det inte så konstigt att den svenska modebranschen går som tåget när man skrapar lite på den här definitionen? Jag läste en saga en gång om en kejsare som älskade kläder. Den slutade så här:

    - Han har ju ingenting på sig! ropade slutligen allt folket och det kröp i kejsaren, för han tyckte, att de hade rätt, men han tänkte: Nu måste jag hålla god min till processionens slut. Och så höll han sig ännu rakare, och kammarherrarna gick och bar på ett släp som inte fans. (HC Andersen)

    och du kan läsa hela sagan här.

  • 117.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Nej, vi vill inte handla gratis!: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    För några dagar sedan bloggade jag om Wish, den kinesiska e-handelssajten som erbjuder varor till mycket låga priser och nästan ingen fraktkostnad alls. Jag ville med mitt inlägg bl.a. veta om fler än jag känner tveksamhet inför ett sådant fenomen. Och jag har fått massor med reflektioner, både i mail och via inlägg på LinkedIn och Facebook. Det verkar som att Wish är ett fenomen som engagerar och det gäller både vanliga konsumenter och affärsfolk. I den respons jag fått kan jag konstatera att de allra flesta tycker att en lågprissajt med extremt låga priser och låga fraktkostnader stimulerar överkonsumtion, och att man tycker illa om det. En person skriver: ”Ett fruktansvärt konsumtionsmönster som skapas givetvis med långsiktiga följder. Och hur ser arbetsförhållandena ut för de stackar som arbetar med att producera allt? Nej tack för mig.” En annan menar att hon inte skulle välja en sådan sajt och att hon har dåligt samvete för att hon shoppar generellt. Hon säger: ”Mitt sätt att minska mitt dåliga samvete när jag handlar, är att handla så mycket som möjligt på second hand”.

    En del menar dock att det inte är värre att som konsument handla från en lågprissajt från Kina än en lågprissajt från Sverige eftersom svenska företag gör samma sak: handlar billigt från Kina och säljer lite dyrare online till svenska konsumenter. Fast där har jag en invändning: mitt inlägg handlade inte om att jämföra olika lågprissajter. Jag ville lyfta frågan om vi tycker det är ok att handla nästan gratis och låta miljön ta konsekvenserna av våra val. Tro mig, jag skulle ha lika ont i magen om jag kunde handla en stickad tröja för 49 kronor på en svensk sajt som på en kinesisk. Särskilt om det innebar att varje order skickades utan fraktavgift.

    Jag ville också ifrågasätta leveransmodeller som bygger på att skicka styckegods till över 200 miljoner kunder världen över. Enligt klassisk företagsekonomisk teori vet vi att det som produceras bjuds ut på en marknad där priset bestäms av tillgång och efterfrågan. Vi vet också att intäkterna från försäljningen skall täcka kostnader för verksamheten och att det ekonomiska målet är att företaget/en skall gå med vinst. Men frågan är om det inte gått för långt nu? Om det inte är dags att fundera över det som Ronald Coase (1960) benämnde ”The Problem of Social Cost”. För det är många som tolkat The Problem of Social Cost som att marknadskrafterna skulle kunna lösa de flesta miljöproblem bara man kan reda ut vem som har rätt till de tillgångar som utnyttjas eller förorenas. Och just här uppstår ett tydligt problem: de resurser som drabbas hårdast av överkonsumtion är luft och vatten. Och vem äger dessa?

            

    Individen kommer troligen att fortsätta förorena så länge man ser ett större värde i den egna nyttan jämfört med den ”kostnad” som uppstår i form av negativ miljöpåverkan. Och för att hindra detta så måste vi kanske tillföra en monetär kostnad kopplad till ett dåligt sätt att handla. Kanske finns det ett behov av att reglera valmöjligheter inom ramen för vad som är bra för företag och människa men bäst för samhället. Och kanske är det så att vi i framtiden ska betala för utsläppen vad gäller handel, precis som vi idag tänker oss att flygresenärer kan klimatkompensera eller att företag arbetar med utsläppsrättigheter? Eller så gör vi det enklare för oss och ställer oss frågan innan vi köper varor gratis: är jag verkligen beredd att betala för det här på lång sikt? Då kanske vi också vågar lyssna på svaret, och sluta handla gratis!

  • 118.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    NRF 2020 i New York2020Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Det kan väl inte ha undgått någon att detaljhandeln har många utmaningar. De senaste åren har man också allt oftare hört uttryck som ”hotet från e-handeln”, ”butiksdöden” och ”Amazon kommer”! När det hela började och varför är man kanske inte helt överens om, men ofta nämns digitaliseringen som en av orsakerna till problemen. När jag är på lite sämre humör, brukar jag säga att orsaken är att detaljhandeln har alldeles för många mäktiga personer som tyvärr tänker för lite och reagerar fort och fel. Men det finns givetvis också fantastiska personer som ser vad som händer, som reflekterar, funderar och har modet att prova nytt. De klarar sig som regel bättre än de som tänker fort och fel.

    Just nu pågår NRF i New York, en av världens största retailmässor som samlar enorma mängder retailmänniskor och som brukar vara årets snackis. Jag skulle varit där, men efter en vurpa i skidbacken får jag följa NRF på distans och får rapporter av andra som befinner sig där. Och det jag hör gör mig glad och jag gör kopplingar till det arbete som mina forskarkollegor och jag har hållit på med ett tag nu – man pratar mer och mer om RETAIL THEATRE! Till min oförställda glädje så har också tekniken tagit ett steg tillbaka och när den visas så är man mer intresserad av vad den åstadkommer i termer av intryck/funktioner/output. Tekniken förefaller mer vara en hygienfaktor för att åstadkomma det som verkligen räknas – oförglömliga, spännande och passionerade upplevelser.

    För detaljhandeln har en stor fördel av att ha platser och utrymmen som faktiskt kan fyllas med dramaturgiska framställningar och underlätta social interaktion på ett sätt som få andra aktörer har möjlighet till. Handeln kan möjliggöra värdeskapande på ett spännande sätt och de som insett det här kan också leverera meningsfulla upplevelser till kunder. Och det sker as we speak! Exempel som The House of Showfields och Pumas flagship storei NY är två sådana. Gå in och läs, förundras och inspireras. House of ShowfieldsHittills är det dock ganska tunt med teoretiska texter om dessa möjligheter och jag ser med spänning fram mot forskningsartiklar som utvecklar teorierna om service och detaljhandelsförändring genom nya ramverk som innehåller fandom, participatory culture, och dramaturgy.  

    Det finns något både kittlande och spännande i tanken att detaljhandeln borde kunna bli mästare på symboliska representationer och därigenom bidra till något så pass enkelt som shopping. Det här är visserligen inte något nytt om vi ser till andra branscher som under lång tid insett att det finns ett stort värde i att tänka utanför boxen, och vi vet sedan evigheters evighet att människor har ett behov av skådespel och tolkning. Men det känns stort att vi nu ser detaljhandelsaktörer som på allvar utvecklar dessa möjligheter.   House of ShowfieldsUnder ett välbesökt seminarium där VD.n för Starbucks talade på NRF fick publiken bl.a. insikter om att det finns en stort gap att fylla vad gäller mänsklig interaktion.- Finding more ways to enable human interaction is neccessary in a time where we’re constantly online and on our phonesDet är också centralt att man lyfter fram sina medarbetarhjältar och inser att det är dessa människor som står för det verkliga värdeskapandet. På Starbucks kallar man sina medarbetare för ”partners” och de vet bäst! Det är relationerna som är viktigast och även det som medarbetarna ska fokusera mest på. Amen!

    Min kollega Christine Lundberg började för säkert mer än femton år sedan att intressera sig för något som hon kallade för pop culture. Ett begrepp som jag förstod lite av på den tiden, men som idag framstår som centralt för mycket värdeskapande. Genom att använda sig av populärkulturella inslag kan man förstärka upplevelser på ett tydligt sätt och dessutom vara säker på att man når fram till många människor. Populärkultur är ju i sin definition kultur som är särskilt populär, och kan förstärka redan attraktiva egenskaper. Ofta används populärkulturella inslag i form av musik, ritualer, spel, litteratur och film. Ett sådant exempel kommer under året 2020 i New York, och är en Harry Potter butik, något du kanläsa mer om här.

    Tack till Sofia Norén från Swish som är på plats i NY och spanar!

    //Malin Sundström, Högskolan i Borås

  • 119.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Ny gemenskap - nya relationer: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Jag är bevisligen medelålders. Jag vet. För ibland undrar jag vilket samhälle vi lever i och vart vi är på väg. Ta till exempel det här med digitaliseringen. Under en underbar Gotlandsvecka har jag haft en ”hang up” vad gäller människor och deras beteenden på olika platser som t.ex. restauranger, barer, caféer, stränder och parkbänkar. Och särskilt hos unga och medelålders människor ser jag ett fenomen som jag skulle vilja beskriva som ”aldrig riktigt här och aldrig riktigt där”, dvs raka motsatsen till mindfulness. Ett fenomen uppkommit av att vi alltid är uppkopplade, att vi alltid erbjuds att vara någon annanstans, och att vi är så rädda för att missa något som kunde vara roligare, häftigare, mer intressant – någon annanstans. Jag talar förstås om denna eviga ”mobilsjukan”. Det nästan maniska beteendet att ta fram sin mobiltelefon så fort man sätter sig ner eller befinner sig i en vilande position. Det är nästan sjukligt så snabbt mobilen kommer fram och hur fokuserade vi är på det som sker i mobilen – någon annanstans. Ibland, om vi är riktigt sociala, så tittar vi upp på vårt sällskap och kanske till och med visar upp de spännande aktiviteter vi ser i vår mobil. Bara för att vara snälla och sällskapliga. Och de andra tittar förstrött, ler lite och fortsätter sedan sitt eget mobiltittande. Mobilen är vår egen Harry-Potter-flyttnyckel eller transfereringspulver, Narnias garderob eller Nils Karlsson Pysslings killevippen-spik. Via mobilen kan vi förflytta oss med blixtens hastighet någon annanstans och lika snabbt kan vi släppa blicken från manicken och vara tillbaka där vi fysiskt befinner oss.

    När jag var liten var Hedvigs bildtelefon i ”Från A till Ö” den ultimata teknologin, helt onåbar och orealistisk, men ack så spännande. Tänk om man hade kunnat ha en telefon där man också kunde se den man talade med!! Det var drömmen.

    Nu verkar den drömmen både naiv och ointressant, för vem vill se den man pratar med? Vem vill ha en dialog med enbart de människor och artefakter som befinner sig på samma fysiska plats som du själv? Idag skulle nog inte Hedvigs bildtelefon få så många ögonbryn att höja sig, snarare resultera i en uppgiven axelryckning. För vem skulle nöja sig med ”bara det”? Nej, idag vill vi ha allt. Hela tiden, dygnet runt.

            

    Och – om det är så – vad kommer då det att leda till när det gäller förväntningar som konsumenter ställer på kommersiella företag? Ett rackarns bra erbjudande har för länge sedan passerat bäst-före-datum, och kundevenemang med mingel och kampanjer betraktas som bäst som en hygienfaktor för att kunden överhuvudtaget ska överväga ditt varumärke eller ditt företag. Du måste kunna erbjuda en verklighet som är ”aldrig riktigt här och aldrig riktigt där” för att vara riktigt attraktiv. Du måste finnas överallt där konsumenten befinner sig och du måste hela övertrumfa alla förväntningar. Och samtidigt får du inte tränga dig på och dyka upp där kunden inte förväntar sig att du ska vara. Reklam ska ske på mottagarens villkor, inte på sändarens. Erbjudanden ska designas med skräddarsydd relevans och inte vara nästan exakt. Och du måste vara en vän, en underhållare, en lyssnare och en coach.

    Det varumärke/företag som lyckas med det kommer att vinna dagens ”aldrig riktigt här och aldrig riktigt där” kunder.

  • 120.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Nya krafter till SIIR2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Jag minns en scen i en film där Thomas von Brömssen spelar en banktjänsteman som blivit av med sitt arbete och som sitter på Arbetsförmedlingen och skall delta i en fejkad anställningsinterju. Han säger "jag har arbetat på bank i 30 år". Ungefär så länge har Pia Johansson arbetat på Posten eller Post Nord som det heter nu för tiden. Och av det skälet blev vi förvånade när Pia berättade för oss att hon nu valt att sluta. Det är som att säga att Hem & Skola eller Ler & Långhalm inte längre hör ihop. Men vi blev också superglada!

    För Pia har länge varit en del av SIIR och hjälpt oss i strategiska frågor men kan nu under en tid lägga ännu mer tid på oss och vår verksamhet. Vi ser fram emot att få in Pias smittande energi och långa erfarenhet i gänget. Pias något luddiga uppdrag handlar om att presentera en vision om hur en attraktiv forsknings- och utbildningsmiljö för SIIR skulle kunna se ut där ledorden bl.a. handlar om:

    • Framtidens handel
    • Vetenskap för profession
    • Öppen innovationsmiljö
    • Digitalisering
    • Samverkan
    • Affärsmodeller
    • Tillväxt
    • Hållbarhet
    • Forskning
    • Utbildning
    • Praktikplatser
    • Globala medspelare

    De diskussioner som vi hittills fört om en vision bådar gott. För Pia nöjer sig inte med små drömmar, små företag eller rimliga framtidsbilder. Nej, hon pratar stora företag, rent av omöjliga samarbetspartners och visioner som kan få den mest garvade handelsforskare att gå igång. Om bara några veckor resor hon till London och då hoppas vi förstås att hon får med sig massor med idéer och inspiration hem. Kanske med hjälp av ett besök här. Välkommen i gänget Pia (om än högst tillfälligt)!Malin Sundström

  • 121.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Nya tankesätt och nya paradigm2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    För några dagar sedan var vi på SIIR i Kalmar och e-handelsdagen. Trots en besvärlig öroninflammation så gladdes jag åt alla intryck och nya tankar som dök upp. För det var många inspirerande talare på agendan och det gav eftersmak.

    Så den här bloggen ägnas åt disruptiva tider och paradigmskiften. Och en del av tankarna kommer från Stephen Denning:Det är tydligt att vi lever i en tid då vi tänker annorlunda kring företagande, företag och styrning. Det nya tankesätt som framträder handlar visserligen om kommunikation, men det behöver inte enbart omfatta smartphonen. Det nya tankesättet är färgat av underhållning, men det behöver nödvändigtvis inte omfatta tv. I de nya tankarna finns finansiering men behöver inte omfatta banker. De nya tankarna funderar på övernattning men behöver inte omfatta hotell. De nya tankarna tänker på transport men behöver inte omfatta bilar. Det nya tankesättet färgas av hälsa och välbefinnande men behöver inte omfatta sjukhus. Den Kreativa Ekonomin är verkligen här. Vi kan tänka annorlunda. Vi måste tänka annorlunda.

    För på något sätt börjar vi se slutet på en ”era” och början på en ny. Vi befinner oss i ett paradigmskifte där det stora välsmorda företagets hierarkiska strukturer börjar vackla till förmån för nya tankar om vad som leder till framgång, tillväxt och hållbarhet. Vi börjar gå från vertikala och hierarkiska företagsstrukturer till horisontella och platta organisationer. Där konsumentvärde är ledstjärnan för alla medarbetare. Där det är viktigare att leverera värde än att sälja. Inspirationen från ett företag måste hämtas från konsumenten, dess beteende och konsumtion/användning. Utmaningen är inte längre att hitta kundbehov utan förmågan att systematiskt utveckla ett system för att lista ut kundens kommande behov, det som ännu inte finns. I tider av transformation och disruption är det svårt att vara hierarkisk eftersom reaktionstiden ofta är lång. Vi lever i nya tider och det krävs helt enkelt nya tag. Organiseringen av ett företag måste förändras. Ledningsfilosofin måste också ändras där de nya nyckelorden handlar om inspiration, medarbetarskap, omslutenhet, kundvärde, ansvar, iteration, ständigt lärande, ständig förbättring och samarbete. Vi befinner oss i det som Kuhn en gång uttryckte som steg 3 i den vetenskapliga strukturens revolution: ”Forward thinkers recognize the need for fundamental change while change is strongly resisted by the powers-that-be, and long standing attitudes, values, assumptions support the status quo”.Malin Sundström

  • 122.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Omoraliska skatteplanerare kan göra gott: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Kände ni till att Mark Zuckerberg och hans fru Priscilla Chan skänkte 99 procent av sina Facebook-aktier till ett filantropiskt projekt för välgörenhet, utbildning och sjukvård? Ett initativ som gjordes år 2016 och som innebär att de är en av de största privata välgörarna i USA. Kanske är det inte så konstigt att sådant äger rum i det stora landet i väster, eftersom de har andra samhällsförutsättningar vad gäller välfärd jämfört med Sverige. Hos oss sker stöttningen mer i det tysta, eftersom det är via vårt skattesystem som den typen av ”hjältar” som Mark Zuckerberg agerar. Det är via skatt som människor bidrar till bl.a. utbildning och sjukvård. Välgörenhetsaktiviteter kommer ganska långt ner på listan för både medelinkomsttagare och mer bemedlade medborgare, och det blir definitivt svårare att hitta den typen av initiativ liknande mr Zuckerberg här.

     

    Men de finns faktiskt även här i Sverige. Bla. i form av affärsängeln Bo Mattsson som skjutit till pengar i Plattformen Addtruly, en plattform som samlar organisationer och människor som vill arbeta med att lösa samhällsproblem av olika slag.

            

    En annan person är Niklas Adalberth som sålde en del av sina aktier i Klarna för att starta en välgörenhetsstiftelse för entreprenörer med mål att bidra till samhällsnyttan. Stiftelsen heter Stiftelsen Norrsken Foundation.

    Ytterligare personer i den lokala närheten är Joakim Hedin, Jörgen Appelqvist, Claes Hagberg, Lennart Grebelius och Christian W Jansson som stöttade Joakim Hedins initiativ till Njurstiftelsen. Hatten av för alla er (och alla de som bidragit på olika sätt till stiftelsen)!

    Med tanke på den debatt som just nu pågår i samband med avslöjanden om omoraliskt skatteplanering från den s.k. Paradisläckan, så tycker jag kanske att det vore mer sunt om vi lämnade det ”omoraliska” i att göra något som lagstiftningen tillåter. Istället borde vi prata mer om vad det innebär att göra gott och uppmana de som uppenbarligen har råd, att göra lite mer. Tänk om den så utskällde Leif Östling skulle välja att ta en del av sina pengar och starta en stiftelse eller fond i Sverige för välgörenhetsändamål. Tänk om alla de personer som kommer att avslöjas som ”omoraliska skatteplanerare” gjorde likadant, avsatte en del av alla sina pengar till välgörenhet. Då skulle vi helt plötsligt få fler ”hjältar” och dessutom mer resurser till välgörenhet.

  • 123.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Pengar kan inte köpa kundlojalitet2020Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Historiskt har detaljhandeln levererat varor till den lokala konsumentmarknaden, men har också skapat naturliga mötesplatser för människor. Men i dagens samhälle och i spåren av digitalisering och e-handel kan man som kund handla både från Amazon (globala) och Butikenpågatan (lokala) aktörer vilket gjort att förutsättningarna för handel har förändrats dramatiskt. Butiksägare konkurrerar idag med andra butiker, med onlineaktörer, med aktörer som har både butik och virtuell butik och nya format har uppstått som t.ex. click-and-collect och pop-up-stores. Vi vet av erfarenhet att i tider av hård konkurrens så brukar det vara ett ess i rockärmen för de aktörer som lyckas behålla sina kunder, något som vi ofta kallat för kundlojalitet. Det är till och med så att man brukar anse att företag faktiskt inte kan överleva om de inte har lojala kunder.

    Men trots att detta är så viktigt, och trots att det finns en uppsjö av både litteratur och forskning om kundlojalitet, så är det fortfarande ett mysterium hur den här lojaliteten uppstår. Ibland har branschen trott att kunden kräver en ”belöning” för att stanna kvar, ibland har de prövat att ge trogna kunder en extra rabatt, och vid vissa tider har det varit populärt att skapa särskilda lojalitetsprogram som premierar återköp. Under en period var det också många som trodde att IT, avancerad dataanalys och programvara som hanterar kundtransaktioner skulle vara de magiska pusselbitarna som hjälpte företag att konvertera strökunder till återkommande kunder. Men det har visat sig att det inte finns några magiska pusselbitar eller enkla recept. Och kanske är det dags att ompröva hela begreppet kundlojalitet? För vad betyder det egentligen och är det överhuvudtaget relevant att önska sig lojala kunder? 

    Det här är frågeställningar som mina kollegor och jag arbetar med just nu. Och det blir bara mer och mer spännande, ju mer vi gräver i begrepp, tidigare forskning och jämför dessa resultat med hur moderna handelsföretag av idag arbetar med lojalitet. Vi ser bl.a. att lojalitetsbegreppet är extremt komplext och handlar om flera olika variabler: känslor, språk, attityder, värderingar, beteenden och kunskap. Det handlar också om förtroende och tillit och redan idag ser vi konsekvenser av att någon som sitter på mycket information och som har en relation med andra (kunder/medlemmar), har möjlighet att agera på helt andra sätt än förut. Det är en helt ny typ av maktspel som utspelar sig i kunddialogen idag jämfört med tidigare, vilket leder till andra behov och önskemål av både produkter, tjänster och processer.

    Vi är övertygade om att man måste sätta sig in i de nya aspekterna av lojalitet som uppstår och att man måste förstå vad som driver lojalitet (någon typ av lojalitet, för det finns nämligen massor). Troligen är det också så att det man hittills kallat lojalitet kanske är något annat.

    Igår tog jag över arbetet med en vetenskaplig text från en av mina kollegor och kan konstatera att hon lyckats förföra mig när det gäller sociala utbytesteorier och kundlojalitet. Det vi redan nu ser är att möjligheten att uppnå kundlojalitet beror på vilket innehåll man har i resursutbytet. Vi ser också att det inte går att bygga/ kundlojalitet. Det går heller inte att köpa kundlojalitet. Kundlojalitet är ett aggregerat resultat av olika värdeutbyten.

    //Malin Sundström, Högskolan i Borås  

  • 124.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Platsbaserade strategier kan minska butiksdöden2020Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Den som googlar på ”butiksdöden” lär få många träffar eftersom det är ett omdiskuterat fenomen. Man kan lätt få uppfattningen att detaljhandelsminskningen är dramatisk, men så det inte, vågar jag påstå. Svenskar fortsätter att handla prylar, men den viktiga skillnaden är att detaljhandeln har blivit global. Vi handlar allt oftare från internationella företag.

    Detaljhandeln har alltid påverkats av människors beteenden och tillgänglig infrastruktur. I väldigt många fall styrs våra shoppingbeteenden av bekvämlighetsorienterade motiv; vi vill att det ska vara lätt att handla, det ska gå fort, vi vill handla när vi själva vill och vi vill handla med så liten fysisk ansträngning som möjligt. I en del situationer motiveras vårt shoppingbeteende också av möjligheten att göra fynd och en riktigt bra affär, eller av att få tag på någon unik produkt. Samtliga sådana shoppingbeteenden tillgodoses effektivt av stora aktörer, d.v.s. företag som har råd att hålla breda sortiment eftersom de kan hantera stora volymer och därmed har lägre kostnader när det t.ex. gäller transporter och lagerhållning.  De klassiska förklaringarna till effektivitet och produktivitet fungerar, det vet vi. Och i Sverige har det historiskt varit de större butikskedjorna som tagit marknadsandelar från mindre aktörer.

    Vi vet också att de flesta konsumenter väljer den billigare varan framför den lite dyrare dito. Men, och nu kommer det jobbiga, på lite mindre marknader, som t.ex. Sverige, leder effektivitet och produktivitet av detta slag inte bara till ett enkelspårigt handelslandskap där stora aktörer tar över och de små slås ut. Det leder till att svenska detaljhandelsaktörer slås ut till förmån för internationella jättar som är ännu bättre på effektivitet och produktivitet. En del menar att lösningen på problemet är att svenska handelsaktörer måste bli bättre på att ställa om sig till ett digitalt mind-set och erbjuda både online- och offlinehandel. Det var bl.a. något som VD på Svensk Handel, Karin Johansson, pratade om i Nyhetsmorgon häromdagen. Personligen är jag tveksam till att det är rätt väg att gå.

     

    Om den här utvecklingen fortsätter så måste man som svensk detaljhandelsaktör verkligen tänka om. Det går inte att konkurrera med de riktigt stora jättarna när det gäller pris och sortimentsutbud, och det spelar ingen roll om du lägger aldrig så många miljoner på IT-system. Men det finns ett stort värde i att vara unik och om man lyckas kopplas sådana särskilda egenskaper till den fysiska platsen, så ökar chanserna till överlevnad och framgång. I Västsverige finns ett lysande exempel i form av Gekås i Ullared. Ska man handla på Gekås, då måste man ta sig till Ullared. Och när du är där finns alla möjligheter att stanna länge och göra fler saker än att bara shoppa. I mångt och mycket agerar Gekås enligt skolboken och de visar tydligt att de förstått konsumenters längtan efter att göra fynd. Men de har också insikter i vanliga människors uppfattningar om vad som är trevligt och är skickliga på att skapa rätt miljöer, designa spot-on populärkulturella events och erbjuda övernattningsmöjligheter för kreti och pleti.

     

    Tillsammans med min forskarkollega Christine Lundberg (som är professor vid The Norwegian School of Hotel Management University i Stavanger) har vi under lång tid sett och påpekat att detaljhandeln har enormt mycket att lära från turismnäringen. Här hittar du en forskningsartikel från våra studier av Ullared.  En stads (eller en destinations) attraktivitet kan verkligen förstärkas genom att göra kundupplevelser platsbaserade och använda positiva identitetsbeskrivningar, men det räcker inte med att göra temporära evenemang. Man måste hitta synergierna mellan det tillfälliga och det dagliga och ha en väl genomtänkt strategi. Och man måste släppa de ständiga diskussionerna om för få parkeringsplatser, öppettider och utsmyckning för att istället prata om det som är viktigt: innovativ interaktion, samverkan, platsidentitet och populärkultur. 

    För er som vill läsa en forskningstext om förstärkta kundupplevelser genom platsbaserade egenskaper så rekommenderar jag denna: Place Innovative Synergies for City Centre Attractiveness: A Matter ofExperienceing Retail and Retailing Experiences (Malin Lindberg, Kristina Johansson, Helena Karlberg och Johanna Balogh).

    //Malin Sundström, Högskolan i Borås

  • 125.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    QR-kodernas förlovade land2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    För ett tag sedan hade retailingresearch.blogspot.com en gästblogg om QR-koder och användningen av desamma i Shanghai. Det var min dotter som bloggade om det här och jag vet att det här är lite över gränsen, men jag måste slå ett slag för den bloggen. För den är så spot-on. Just nu befinner jag mig nämligen i Shanghai och fullkomligt överöses av qr-koder. Man använder qr-koderna till i princip allt: man får produktinformation, vägbeskrivningar, man betalar med hjälp av dem, man har dem som visitkort. Ja allt helt enkelt. Och självklart tycker jag att det här är kul att blogga om, eftersom jag väldigt länge menat att just qr-koden är underskattad. Den är smidig, enkel att hantera, alla kan använda den och man kan snabbt uppdatera information utan att behöva ändra på det som redan är tryckt. Den har så otroligt många fördelar, men brukar ändå viftas bort i Sverige med argumentet att det är "gammaldags och stendött". Jag önskar att de som säger så var lite mer ute och reste i världen:-)

    Rätt använd kan QR-koden skapa enorma mervärden vad gäller kommunikation. Om du talar om för mottagaren vad denne kan vänta sig om man scannar koden så kan jag garantera att många kommer att använda den. Och det är då du som företag har en chans att verkligen förstärka ditt budskap, komplettera och förhöja värdet av information och göra ett erbjudande mer intressant och relevant. En kombination av det tryckta tillsammans med det digitala är ofta optimalt. Men det handlar om att tala om för mottagaren att QR-koden finns, se till att den fungerar och försäkra sig om att webblänken/länkarna har hög relevans för mottagaren. Relevansen kan bestå i ett extra bra erbjudande, eller en spännande upplevelse i form av ett filmmaterial eller liknande. Glöm inte bort QR-koderna! De är mycket användbara, bara du ser till att respektera dem och underhålla dem.

  • 126.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Reflektioner kring företagskultur: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Inom en tidsperiod på bara några dagar har jag fått insyn i tre företag, tack vare att jag gjort intervjuer eller haft andra typer av möten. Och de människor jag pratat med har varit öppna och pratat om sina utmaningar och sina problem. Det handlar om tre företag i tre olika branscher, men ändå verkar det som att den minsta gemensamma nämnaren för deras utmaningar är precis samma sak. Företagskultur och en önskan om att ta sitt företag från vissa värderingar till något annat.

    Ett företag har haft som mål att bli överlägsna på produktionsplanering och därmed minska på övertiden, eftersom man insett att det vare sig är hållbart ekonomiskt eller mänskligt. Det har i praktiken också inneburit att man förändrat attityden i företaget vad gäller övertid. De har tidigare haft en kultur där övertid ansetts som något coolt, tufft och att den som arbetar över ställer upp för ”laget”. De vill istället att varje medarbetare ska inse att när man tvingas ta till övertid, då beror det på en intern svaghet, inte därför att man har så många kunder. För vilken typ av kultur har man om övertidsarbete anses vara coolt? Och hur hållbart är det i så fall? Skall det inte istället handla om att bygga lag på riktigt, att arbeta för att medarbetarna känner sig delaktiga, inspirerade och har energi att utföra sitt arbete?

            

    Ett annat företag har genomgått resan från liten entreprenör på en stentuff marknad, till relativt etablerad aktör som nu blivit uppköpta. Nu har man en enorm utmaning i att förstärka en kultur som kanske inte varit så tydlig tidigare, men som kommer att bli avgörande i framtiden, givet att bolaget finns kvar och inte slukas av köparen. De vill förtydliga sin hållbarhetsprofil och väva in hållbarhet i både intern organisering, verksamhet och som argument för varför slutkunderna ska välja just dem.

    Ett tredje företag har funnits väldigt länge och lyckats väl i den svåra omställningen att bli en digitaliserad organisation. Men visst har det funnits svårigheter på vägen, och nu börjar man inse att det handlar om fler åtgärder än att bara investera i ny teknik. Deras stora utmaning är att vända synen på ledarskap/chefsskap där man historiskt haft en tradition av att det är chefen som bestämmer, och det är chefen som drar allt, till att få ett medarbetarskap. De vill arbeta för att lyfta medarbetarna, uppmuntra människor att komma med förslag, ta ägandeskap över frågor och på lång sikt bygga en miljö som stimulerar innovation och kreativitet.

     

    Alla tre företagen kan betecknas som lyckade i den mening att de levererar överskott, växer och genererar arbetstillfällen. Men samtidigt brottas de med den stora frågan, nämligen hur de ska leverera andra typer av värden, t.ex. hållbarhet, medarbetarskap och goda arbetsförhållanden. För att lyckas med dessa utmaningar krävs en djup insikt om det egna företagets kultur, att man vågar se på sig själv med andras ögon och att man inser att det krävs förändringar. Det där är ett arbete som inte går att lägga över på HR-avdelningen, eller på någon enskild medarbetare. Det förutsätter envist och hårt arbete, en klar riktning och visionära mål som alla kan ta till sig och förstå. Kanske är det arbetet med företagskulturen som är det mest centrala i ett välmående företag och kanske handlar dessa frågor inte mest om siffror, statistik och strategi, utan om processer, metoder, känslor och socialt ansvar?

    Och kanske är det också så att branschföreträdare och branschorganisationer borde tänka mer på kultur än på taktik? De stora frågorna för en bransch handlar ju ofta om att man vill vara en god samhällsaktör, man vill bidra positivt till utvecklingen och man vill ta ansvar i de frågor som man har kompetens att hantera. Med det sagt, så vill jag naturligtvis slå ett slag för att även branscher borde tänka mer ”kultur” i sin verksamhet.

  • 127.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Replik: Dagens digitala transformation går snabbare än tidigare: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Jonas Arnberg, chefsekonom på Svensk Handel lämnar här en replik på mitt senaste blogginlägg. Känns som en spännande utmaning att släppa in en ”replik” i bloggformatet, men varför inte prova? Håll till godo! Ni kan också vara lugna – självklart kommer det en bloggtext till om det här eftersom det verkade vara en öm tå jag trampade på:-)

    Handeln genomgår en kraftfull förändring till följd av digitalisering, e-handel, konkurrens från utlandet samt pressade priser och marginaler. Svensk Handel beskriver dessa förändringar i rapporten ”Det stora detaljhandelsskiftet” och under ett seminarium den 20 januari 2017. http://www.svenskhandel.se/aktuellt-och-opinion/pressmeddelanden/2017/stor-transformation-av-detaljhandeln/

    Malin Sundström är kritisk till både rapport och seminarium och menar att detta är en del av den strukturomvandling som skett under en längre tid. Om Malin hade läst rapporten eller lyssnat till seminariet var detta också vår inledning. Handeln har alltid genomgått någon form av strukturomvandling. Under den senaste 20-årsperioden har den främst handlat om stordrift och nya butiksformat som flyttat handeln till köpcentrum och externa handelsplatser. De sista åren har det handlat om att handeln flyttar ut på nätet och att affärsmodeller digitaliseras, oavsett om köpet sker på nätet eller i butiken. Strukturomvandling är alltså i sig inget nytt. Det nya med dagens digitala transformation är att den går snabbare än tidigare.

            

    Mycket talar för att handeln kommer att förändras snabbare de närmaste tio åren än vad vi sett de senaste 50. Därmed blir det viktigt att titta på aktuell data. Några exempel på att det nu går fort:

    • År 2010 kom 1 av 20 paket som Postnord skickade ut från utlandet. År 2016 var det 1 av 4.
    • År 2009 var 12 europeiska företag registrerade för att sälja varor till svenska konsumenter, år 2016 var de 489.
    • Plattformar som Wish och Alibaba har på kort tid gjort att Kina nu är det land som konsumenten direktimporterar varor från i högst utsträckning.
    • Ökad konkurrens pressar priserna och sällanköpsvaruhandelns priser har sjunkit sedan digitaliseringen slog till runt år 2000.

    På seminariet som Malin refererar till beskrev också Mia Brunell Livfors, vd och koncernchef på Axel Johnson med innehav i företag som Willys, Hemköp och Åhléns, den digitala transformation koncernen går igenom. Hon bekräftade Svensk Handels slutsatser och hänvisade bland annat till butiksdöden i länder som Storbritannien och Holland. Mia beskrev också deras övertygelse om att om 10 år utgörs 50 procent av deras verksamhet av saker som koncernen inte gör idag. Där kan vi tala om snabb förändring.

    Att forskare som utifrån studerar handeln ägnar sig åt att definiera strukturomvandling på olika sett är en sak. Tydligt är dock att våra medlemsföretag nu befinner sig i en digital transformation som förändrar förutsättningarna för handeln i grunden. Det tycker vi på Svensk Handel är viktigt att belysa.

    Jonas Arnberg, chefsekonom Svensk Handel

  • 128.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Replik från Mio: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Det blev en del uppståndelse kring mitt senaste inlägg om prissättning av soffor. Det var väldigt många som läste och som kommenterade inlägget via mail eller på FB till mig, så tydligen var jag inte ensam om att känna mig lurad. Men nu har VD på Mio, Björn Lindblad, hört av sig till mig och gett företagets förklaring till varför ordinarie pris kan skilja sig så mycket. Så det är väl inte mer än rätt att jag ger er läsare samma information som jag fått. Här kommer den:

    Förklaringen till olika priser beror på att vi har olika tyger i olika

    prisgrupper. På REAn väljer vi nu att rabattera ett tyg i prisgrupp 2. Våra

    faktablad förklarar tydligt prisskillnaderna på våra tyger. Fördelen med

    vårt sortiment är att du som kund kan välja en soffa som är helt unik för

    dig då många av våra modeller går att kombinera i flera hundra tusen

    kombinationer. Personalisering när det är som bäst :))

            

    Jag är en stark förespråkare för personalisering, så jag gillar hur Mio tänker kring det. Men jag är också pedagog och hade önskat att Mio kunde hitta ett enkelt sätt att förklara sin prissättning på, så att lite tröga konsumenter som jag, snabbt förstår och inte går omkring och känner sig lurade. I mitt fall var det ju så att jag redan hade köpt en soffa. Och störde mig på att se reklamannonser där ordinarie pris på just ”min soffa” ständigt ändrade sig. Jag tog inte tjuren vid hornen och gick tillbaka till Mio-butiken och frågade, utan gick helt enkelt hemma och surade. Hade jag gått dit och läst ett faktablad så hade jag ju insett hur det låg till, men eftersom människan i grunden är lat så gjorde jag inte det. Och jag tror inte att jag är ensam om ett sådant beteende. Men nu vet jag i alla fall bättre när det gäller Mio:-) och kanske, är det till och med så att jag någon gång går tillbaka. Fast då ska jag be att få läsa faktabladen om jag köper något.

  • 129.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Retail Organizations and Management2015In: The SAGE Encyclopedia of Quality and the Service Economy / [ed] Su Mi Dahlgaard-Park, Thousand Oaks: Sage Publications, 2015, p. 647-652Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    Retail organizations and management concern activities to operate a business and coordinate resources to add value to the products and services sold to consumers, including store formats, retail location, variety and assortment, and pricing. The retail sector has become an important contributor to both the service and the experience economy as it has developed an increased variety of retail outlets, such as one-stop shopping, specialty stores, shopping malls, and department stores. Modern retailing is often characterized as providing services and convenience, shopping entertainment, expertise and advice, financial solutions, logistic services, and technological software such as mobile applications and self-scanning. The vast majority of retail firms are small- and medium-sized enterprises, but the few big retailers, often organized as retail chains, are very large. The retail sector is often connected to experience activities such as tourism, dining, and cultural experiences, and it is also a major contributor to service development. In many parts of the world, retailing is the largest private [p. 647 ↓ ] employment sector, and often the sector closest to the consumer in the value chain. Many retail firms seek to manage not just products and processes but also innovation in their value propositions across the value networks in which they operate.

    This entry reviews retail organizations and management, focusing on store formats, new technology, business models, and product management. Discussions are also presented regarding retailers as experience providers, omni-channel strategies, and the future of retailing. This entry uses two central perspectives on retail organizations and management: (1) innovation and (2) consumer. 

  • 130.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Riksbanken är orolig och det är jag också2020Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    "Det handlar inte om pengar". Den kommentaren fällde Riksbankens generaldirektör, Stefan Ingves, den 20 maj i år och menade att riskerna ökar väsentligt i pandemins spår. För sjukdom och död driver också fram finanskriser, men konsekvenserna kanske är ännu svårare att förutse. Så Riksbanken oroar sig, och det gör nog många fler. Men om Riksbanken oroar sig för de kommersiella fastigheterna så tycker jag att det borde de gjort för länge sen! Transformeringen av detaljhandeln som bla innebär att fler väljer att handla på nätet istället för i butik måste nog uppfattas som "old news", men trots denna vetskap har det funnits finansiärer som beviljat lån till nya köpcentrum och inte tvekat att finansiera utbyggnad av befintliga dito. Alla miljarder som investerats i sådana kommersiella fastigheter hade redan före Corona-krisen tydliga risker att omvandlas till kreditförluster och under pågående pandemi är givetvis förlusterna ännu mer sannolika.

    Vad som händer med detaljhandeln när vi träder tillbaka i någon form av "det normala" är svårt att förutse, men det kan underlätta om man har en djupare insikt i branschens förändringsresa. Jag har med stor nyfikenhet följt regering och riksdags utspel om en Corona-kommission och är övertygad om att den är både nödvändig och akut. Den måste tillsättas nu! Och i en sådan kommission måste det också finnas detaljhandelsexperter. Och skälet är enkelt: detaljhandel är något som alla medborgare omfattas av och det är en viktig del i det ekonomiska maskineriet, allt ifrån fastighetsaffärer till tillgänglighet, arbetstillfällen och hållbarhetsfrågor.  Jag oroar mig rejält för handeln just nu. Och kan konstatera att många branscher briljerar med sin uppfinningsrikedom medan detaljhandeln ofta lamslaget tittar på. Innovationer och idéer leder till spännande sätt att anpassa sig till en ny verklighet i t.ex. restaurangbranschen, där SVT bl.a. nämner en restaurang i Amsterdam som serverar gästerna i små tillfälliga växthus.  SVT, Foto: Reuters I rese- och turistbranschen kommer också rapporter om stor uppfinningsrikedom. Igår talade jag med en professor som berättade om planerna för en bibehållen turism via så kallade "luftbroar". De innebär att man kan frångå ev krav på karantän genom att, på ett kontrollerat sätt, transportera människor till ett resmål, planera för deras vistelse och erbjuda bästa möjliga förutsättningar för minskad trängsel, handhygien och instruktioner för turisterna under själva flygresan. Även under själva vistelsen planeras allt i minsta detalj, där turisterna erbjuds ett varierat utbud inom ett visst område. På så vis kan man också ha kontroll över gruppen. När jag lyssnade på idéerna om air-bridges och turism gick mina tankar till gamla tidens "skolresor". Innan klassen skulle åka på skolresa fick vi tydliga instruktioner om vad som gällde, vad vi fick ta med oss i matväg, hur mycket fickpengar, vilka klockslag som gällde, var samlingsplatsen var och vem som skulle gå först och sist i ledet av elever. Runt gruppen hoovrade sedan våra lärare och hade full koll på oss. Det kändes tryggt på något vis. För vi visste att de vuxna hade koll på oss.    Men tankarna om det nya sättet att turista via luftbroar påminner mig också om bussresandets idé och sällskapsresan. Tanken om att resa i en grupp med andra, att slussas till samma ställe, se samma saker som de andra, äta på förbeställda restauranger, besöka samma utflyktsmål, handla av samma pärlfabrik och prova samma viner från samma vinproducent. Det är inte helt fel det heller... 

    //Malin Sundström, Högskolan i Borås

  • 131.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Rätt om framtidens butiksformat: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Den senaste tiden har jag ändrat fokus i de föreläsningar jag håller landet runt om handelns digitalisering och ett förändrat beteende. Tidigare har jag pratat mycket om kundbeteende som påtagligt förändrats i takt med att människor blivit mer digitaliserade, men har nu övergått till att koncentrera mig på vilka konsekvenser ett förändrat köpbeteende får för butiksformaten. Denna spännande fråga är en del av vår bok Handelns digitalisering – Undran inför framtidens affärer, som skrivits av Anna Jonsson, Johan Hagberg, Niklas Egels-Zandén, Catrin Lammgård och undertecknad (Liber, 2017).

     

    Senast den 18 april skrev jag på SIIR.s blogg om just butiksformat och nämnde då att det finns ett antal tydliga skäl till att kunder faktiskt väljer att besöka en fysisk butik. Jag är personligen fascinerad av frågan ”varför ska en kund överhuvudtaget besöka en butik idag, när allt man vill köpa går att handla billigare på nätet?”, samtidigt som jag inser att frågan i sig är lite naiv i dagens samhälle. Självklart kommer människor alltid att vilja besöka en fysisk butik när man ska handla, men teoretiskt har det sällan angivits några skäl till detta. För historiskt har det inte funnits några större alternativ till fysisk handel – förrän nu. Och av det skälet har också frågan aktualiserats och teoretiserats. Det är min kollega Johan Hagberg på Handelshögskolan i Göteborg som tagit fram ett antal tydliga skäl för att handla i butik, och dessa handlar om:

            

    • Konsolidering – behovet av att bekvämt kunna köpa allt på samma ställe,
    • Sinnesupplevelser – behovet av att använda våra sinnen för bedömning och tolkning,
    • Kontakt och sociala interaktioner – behovet av mänsklig interaktion,
    • Nöjen – behovet av stimulans,
    • Tradition – behovet av trygghet och säkerhet, ofta gestaltat i rutiner.

    Den fysiska handeln är inte död men måste utvecklas för att bli spännande igen, för att tilltala de kunder som söker annat än låga priser. Och även i detta sammanhang har min kollega Johan Hagberg bidragit till ny kunskap i ovan nämnda bok genom att föreslå ett antal framtidsformat för den fysiska handeln. Format som är otroligt spännande och som ni kan läsa mer om i boken. De kittlande nya formaten har Hagberg valt att kalla:

    • Närportalen
    • Fulfillmentcentralen
    • Hybriden
    • Digital pop-up
    • Inspirationsbutiken

    Dessa pratade jag en del om när jag gästade Good Morning Retail i Stockholm häromdagen, ett arrangemang av EG Sverige. För er som vill veta mer så rekommenderar jag er att läsa vår bok. Hör gärna av er med synpunkter ifall ni läser och får tankar. Utveckling och innovation skapas tillsammans och ju fler som kommer med idéer och input, desto större kraft erhålls.

  • 132.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Science Park i Borås är ingen textil SP: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    När Borås Stad tillsammans med bl.a. Högskolan i Borås startade en Science Park var det nog många som gladdes. Men vad är egentligen en Science Park och varför skapas sådana? Om man tittar på hur Sveriges nationella branschförening för inkubatorer och science parks (SISP) beskriver en Science Park så handlar det om att det ska vara en stimulerande och utvecklande miljö som erbjuder infrastruktur, nätverk och affärsutveckling till kunskapsintensiva tillväxtföretag. Det beskrivs också som en mötesplats mellan människor, idéer, kunskap och kreativitet och utgör centrala noder i regionala innovationssystem. De allra flesta Science Parker är medlemmar i SISP och här kan du se hela medlemslistan. 

    Det som är spännande med alla Science Parker runtom i landet är att de allra flesta applicerar sin kunskap på ett antal olika områden, t.ex. i Skövde där man på Högskolan i Skövde är bra på informationsteknologi och tillämpar kunskapen på många olika branscher. IDEON i Lund syftar till att ta till vara all den kunskap och idérikedom som finns inom Lunds universitet. Science Park Gotland vänder sig i första hand till företag som kan ha nytta av Högskolan på Gotlands utbildningar, med spelutveckling, industriell design och kulturvård i första rummet. Vid Högskolan i Borås finns 6 forskningsområden som samtliga bedriver framgångsrik forskning. Dessa områden är: Biblioteks- och informationsvetenskap, Handel och IT, Människan i vården, Pedagogiskt arbete, Resursåtervinning och Textil och mode. Av det skälet hajade jag faktiskt till när jag såg den senaste vepan som pryder Textile Fashion Center byggnad utåt Norrbyleden.  Det känns konstigt att Science Park Borås visas upp som en ledande Science Park för textil och mode, så jag var naturligtvis tvungen att fråga högskolans rektor, Björn Brorström, om det verkligen var så att Borås Science Park är en textil SP.

     

    Och hans svar lugnade mig. Han skriver ordagrant så här: Science Park Borås är ingen textil SP, den är mycket bredare än så. Vepan och benämningen har inte med Science Park Borås att göra utan är Borås stads textil fashion ABs sätt att exponera och beskriva innehållet i huset. 

    Däremot blev jag inte särskilt lugnad när jag förstod att den här typen av kommunikation är en ”tolkning” av Borås Stad Textile Fashion Center AB, som inte stämmer mot verkligheten, men som ändå ingen tycks göra något åt. Ibland kan det vara både dumt och farligt att exponera och beskriva ett innehåll som är direkt felaktigt. Det ger fel signaler till alla de forskare som finns vid lärosätet, och kan leda till att en del forskare söker sig till andra lärosäten eller helt enkelt tröttnar på att bedriva forskning. Högskolan i Borås och Borås Science Park är så mycket mer än textil och mode och det är på tiden att Borås Science Park lyfter fram fler forskningsområden som t.ex. resursåtervinning, stadsbyggnad, digitalisering och handel/e-handel. Det skulle också glädja mig om den felaktiga vepan tas ner och ersätts med ett budskap som bättre beskriver Borås Science Park.

  • 133.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Shanghai - connecting businesses!2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    För flera år sedan berättade den numera avlidne Olle Blomqvist för mig hur det var första gången som han besökte Kina. Jag minns särskilt hur han underströk hur svårt det var med språket, och hur han helt enkelt fick chansa på att det man kom överens om också skulle levereras. På den tiden så var det kanske inte hela världen om skjortan som producerades var mellanblå istället för ljusblå. Det var ju trots allt en skjorta som på något vis skulle gå att sälja ändå. Det blev ofta fel men felen övervägdes av de goda ekonomiska villkoren som slöts. Av det skälet fortsatte Olle att besöka Kina för att hitta leverantörer och han fick snabbt sällskap av andra svenskar med gott affärssinne. Men de internationella företag som varit störst i Kina är utan tvekan finans- och industribranscherna. De var tidigt på plats och har också länge haft en stor betydelse för hur affärsrelationerna mellan Sverige och Kina sett ut. Av det skälet så finns Svenska Internationella Handelskammaren både i Peking och Shanghai. Men nu börjar något hända som tyder på att ett paradigmskifte är på gång: de internationella industriföretagen i Kina börjar tycka det är lite för dyrt, den kinesiska medelklassen växer så det knakar och efterfrågan på konsumtionsvaror med ”exotiska” varumärken från andra delar av världen ökar as we speak. Västvärldens produkter kan börja säljas i Kina och inte bara skippas för konsumtion tillbaka till väst. För bara några veckor sedan så tog jag del av en superintressant konversation mellan en stor Kinesisk retailaktör och en svensk varumärkesägare med ett, i våra mått mätt, ganska litet varumärke. Det visade sig att den stora kinesiska kedjan är intresserad av att ta in varumärket i sitt sortiment. Så sagt och gjort, företagaren (en relativt liten aktör i Sjuhärad), reste ner på blixtvisit till Shanghai och diskuterade potentiella affärsmöjligheter. Självklart var han lite brydd, eftersom det kan verka ologiskt att någon aktör i Kina är beredd att låta produkterna tillverkas i Kina, men varumärkas av ett svenskt företag, och därefter säljas i Kina som ”svenskt”. Men förklaringen finns självklart i prislappen ut mot slutkonsument. En kines är beredd att betala extremt mycket för varumärkta produkter, gärna med svensk lyster, jämfört med varor som är kinesmärkta.

    Och här öppnar sig just nu enorma möjligheter för svenska entreprenörer som funderar på nya marknader. Även om man kanske inte tror det, så finns det en stor potential i att vända blickarna mot öster. För i samma takt som Ali Express och Wish börjar att sälja mot väst, så kan väst börja sälja i Kina. Ur led är tiden. Men spännande, eller hur?

    Jag tror dock inte att man ska göra som Olle Blomqvist gjorde på sin tid, utan förbereda sig lite mer innan man tar steget. Det är viktigt att ta reda på mer om den kinesiska marknaden, hur konsumenterna fungerar och framför allt, hur systemen ser ut och hur affärerna styrs. Det där är extremt värdefull kunskap som man inte bör fuska med. Med rätt kunskap går det att bygga värdefull business i Kina.

  • 134.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Shanghai - connecting people!2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Nu var det länge sedan som Nokia presenterade en slogan som jag fortfarande minns: Nokia – connecting people! Och även om framgången för företaget kanske inte varit den bästa så finns det något smart i det här. Det understryker nämligen att mobilteknologi kan koppla ihop individer. Och sådan teknologi har gjort så att det vi kallar sociala media fullständigt exploderat de senaste åren. Sociala media som erbjuder användarna en möjlighet att interagera, både med andra människor och med företag. Konsumentmarknaden består idag nästan enbart av always on customers. Konsumenter som vill söka, ställa frågor, interagera, klaga, köpa, betala och bara se sig omkring på en marknad som blivit mer än dubbel så stor om vi räknar in alla virtuella och fysiska kommersiella möten. Och konsumenter som är always on, förväntar sig också att företagen är always on. Men nu för tiden räcker det inte ens med att  finnas i de digitala kanaler som kunderna tycker är naturliga. Nej, företag måste också designa sina kanaler  så att besökaren kan engagera sig i olika aktiviteter (dialoger, tävlingar, tyckanden, diskussioner etc) och därmed öka det upplevda kundvärdet. Och det är då det blir svårt, för det är en enorm utmaning för ett kommersiellt företag att agera i en digital kanal på ett personligt sätt. Det är nästan en omöjlighet eftersom ett företag per definition inte är en person, och därmed inte kan vara personlig.

    Några som har möjlighet att vara personlig med kunder är däremot andra personer, vilket leder mig in på influencers. De bästa influencers har en särskild personlig egenskap: de är mycket engagerad i sina följare. De är också noga med att alltid svara sina följare, följa upp eventuella dialoger och alltid finnas till för just sina följare. De missar aldrig ett inlägg från en av sina följare och visar på så sätt att alla är lika mycket värda. Det här är en insikt som t.ex. bidragit stort till att livsmedelsbutiken Mat.se är så duktiga på att attrahera nya kunder. De låter helt enkelt sina bästa ambassadörer (de bästa influencers) rekrytera nya kunder. En bra influencer engagerar sig också på ett annat sätt med sina följare, nämligen: hen hjälper följarna att hitta varandra. Ta t.ex. Margaux Dietz, en infleuncer som rekommenderar vissa följare att ta kontakt med andra av hennes följare, eftersom hon vet att de har mycket gemensamt. En bra influencer använder också massor med olika kanaler, både bloggar, poddar och filmer.

    Men om man inte har förmågan att connecta människor via sociala medier, ja, då kan man ju alltid göra som man gör på Peoples Square i Shanghai: man ”ställer ut” det objekt man vill koppla ihop med lämplig partner genom att helt enkelt beskriva hur personen ser ut (längd, ålder, kön och inkomst) och be att få telefonnummer till de kandidater som är intresserade. Det är också interaktivitet, fast mer analogt. Här kan du se hur jag försökte connecta min dotter, Sofia Norén, med intressanta unga kinesiska män, när vi befann oss i Peoples Square.

  • 135.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Simplicate - det nya svarta: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Som jag säkert redan berättat, så var jag på Handelskammaren i Borås för ett tag sedan och lyssnade på Patrik Frisk, Aldo Group. Vi som var där fick många insikter och i tider då många pratar om handelns upplösning och butiksdöd, kan det vara lite positivt att komma med muntra tillrop. Och det fick jag verkligen av Patrik. Bl.a. avslöjade han att man på Aldo forskar mer och mer kring köpbeteende där organisationen t.ex. arbetar med olika former av labb koncept. Syftet är att i en fejkad miljö försöka förstå hur kunder och personal faktiskt beter sig. Patrik berättade också att de gör väldigt många experiment i butiker och använder sig av teknik som  värmekameror och RFID.

    Det som är så positivt ur en forskares perspektiv är det faktum att Aldo använder mer vetenskap för att kunna ändra och hitta nya möjligheter. Algoritmer har blivit ett relativt vanligt verktyg för företaget och mycket data samlas in för att användas på olika sätt, t.ex. för att arbeta med varumärkesstrategier och för att förstå målgruppen och potentialen i varje grupp. Men i en föränderlig värld är det ändå grunderna som är de viktigaste, att förstå kunden så att man hela tiden kan parera för snabba svängningar. Men hur sjutton får man sina medarbetare att hänga med och förstå svängningar? Ett förslag kan vara att använda en playbook som befäster grunderna i verksamheten. Sedan måste man skapa operativa möjligheter att driva försäljning på flera marknader och i flera kanaler.  Och de operativa möjligheterna omfattar som regel kompetens, helst i form av människor som har arbetat på olika marknader, men också i form av människor som lär sig att det är ok att misslyckas. Om man inte vågar tala om sina misslyckanden, så finns det heller ingen möjlighet att lära sig av sina misstag. Det där låter både mänskligt och enkelt.

    Jag fastnade mycket för de här kloka orden och gick igång på Patriks ”simplicate” – ett fenomen som beskriver motsatsen till eng. ”complicate”, dvs det är viktigt att försöka hitta enkla lösningar på komplexa problem. Varför måste vi hela tiden göra saker så svåra? Och varför måste vi vara så rädda för att försöka hitta nya lösningar? Troligen därför att vi verkat i en kultur där man hyllar framgång och föraktar misstag. Troligen därför att många fastnar på arbetsplatser där man tycker att kreativitet rubbar ordningen, och där man bygger fast sig i strukturer och excelark som ska följas slaviskt. Nej, får vi mer av ”simplicate” i våra företag, så kommer det nog att hända spännande saker i framtiden.

  • 136.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Självkörande fordon i Borås?!: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I förra veckan tog jag sats för att leta efter forskningsfinansiering via Vinnova. Och kan konstatera att det är väldigt många utlysningar just nu som handlar om den säkra och hållbara staden. Och det är kanske inte så konstigt eftersom fler människor väljer att bo i storstad och urbaniseringen sker medan ni läser det här. Då måste vi ju naturligtvis också förbättra stadslivet, hitta dynamiska lösningar så att det blir enklare att röra sig, samtidigt som det också måste bli mer hållbart. Det går inte an att ha lastbilar i centrum och det är helt enkelt ett krav att vi får miljözoner i storstäderna som begränsar partiklar. Ljudnivån i våra städer måste också mätas – och sänkas. Det finns ett extremt behov av information och vi måste bli så mycket bättre på att ta hand om den data som finns och agera utifrån den. Först då kan man skapa en bättre stadsmiljö. Jag är i grund och botten inte positiv till övervakning, men när det gäller den goda staden så är jag absolut för. All övervakning som finns! För övervakning ger effekt. Vet man att man är övervakad som bilist/trafikant, så vill man göra rätt.

    Amsterdam är en av Europas städer som satsat extra mycket på att förbättra luftkvalitet. De har också inrättat en miljözon där man ser till att ha koll på alla infarter till staden och kan begränsa antalet fordon som färdas i miljözonen. Fast den här kontrollen sker inte med hjälp av trafikpoliser eller övervakning med vägtullar, utan med hjälp av digital bildbehandling med radarteknik, där bekräftade överträdelser leder till böter. Då kan man kontrollera exakt varje fordon, utan att orsaka trafikstörningar.

    Övervakning av trafiken kan också bidra till färre dödsolyckor. Det går att identifiera problem i vissa korsningar, på särskilda vägar och inne i centrum, vilket i sin tur leder till att man kan förbättra trafiksäkerheten radikalt. Ett vanligt problem som många känner till är när många fotgängare finns på samma ställe, t.ex. utanför en skola, eller vid ett resecentrum/busstorg eller liknande. Genom att övervaka NÄR fotgängarna blir många, så kan man reducera hastighetsgränsen tillfälligt. Det finns faktiskt ett företag (för övrigt ett svenskt) som utvecklat en digital plattform för smarta lösningar i staden. Plattformen heter Puls, och du kan se mer här.

            

    Framtidens städer ska vara inkluderande, säkra och hållbara. Genom innovativa lösningar måste vi utveckla våra städer så att de kan bidra med ekonomisk tillväxt och samtidigt vara platser där människor vill bo och där vi kommer att trängas med självkörande fordon. För teknikutvecklingen går rasande snabbt när det gäller automatisering av trafiksystemet. Precis som utvecklingen vad gäller drönare och robotar som sköter leveranser till konsumenter. Och på sådana platser kommer också handeln att frodas och utvecklas. 

    I Göteborg startar förresten ett projekt kring självkörande bilar och vilka samhällsfördelar som kan identifieras, DriveMe. Man vill också få svar på frågor om hur man ska hantera samverkan mellan gång- och cykeltrafik och självkörande fordon. Det kan du läsa mer om här. Det hade varit fantastiskt spännande och kul om Borås kunde vara en del av ett liknande projekt, fast där vi också lägger till dimensionen med en innovativ handel. Det önskar jag i alla fall!

  • 137.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Ska vi ta betalt för att prova?: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Att fysiska butiker väljer att ibland agera ganska aggressivt mot s.k. showrooming är inget nytt fenomen. Vi vet att det finns amerikanska köpcentrum som t.ex. tar ”entréavgift” i form av parkeringsavgifter. En avgift som återlämnas ifall man kan visa upp ett kvitto från någon av butikerna i centret. Sådana aktiviteter har sällan fallit väl ut och många konsumenter har varit upprörda.

    Nu har ett danskt företag skapat en del rubriker eftersom de tröttnat på invadörer som kommer till butiken, provar deras kläder och sedan går därifrån utan att handla. Istället köper de samma plagg online, från någon annan aktör, helt ogenerat. Jag pratar förstås om Brudekjoler-Weddingdeluxe. Ägaren till denna butik har uppmanat sina konkurrenter att införa en avgift för alla kunder som kommer in för att prova. Och jag förstår henne. Tänk själv om du har något som du vill sälja, du betalar butikshyra, personal, du står för lagerhållning och all möjlig service till dina kunder, och så märker du att de bara utnyttjar dig. Det är klart man blir förbaskad! Men frågan är om det är rätt åtgärd?

     

    I fallet med brudklänningar så tycker jag faktiskt att det är både rätt och ganska smart gjort att välja att ta en avgift. Om man dessutom lägger till en extra fin service kring den här aktiviteten så kanske man kan få kunderna att förstå att det faktiskt är något speciellt man gör. Det finns ett värde i att gå in i en butik med djup kompetens om just bröllopsklänningar, och det är en förmån att få vara där och prova olika modeller. Om man dessutom kan få ta med sina vänner/väninnor på aktiviteten och kanske göra det till en mindre happening, ja då har man hux flux också skapat en upplevelse. En upplevelse som är värd att betala något för – trots att man kanske inte till slut väljer att köpa sin klänning just där.

  • 138.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Skälig kostnad för en bilservice: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Vi har en bil i familjen som åtminstone jag tycker är en ganska fin och dyr bil. På tok för fin för mig, så jag aktar mig för att använda den annat än i undantagsfall. Men, oavsett om bilar är fina och dyra, eller billigare, så ska de alla servas då och då. Och i samband med att det var dags för service på ”finbilen” gick jag igång på alla cylindrar när jag fick veta vad en service kostade: 8.900:-!!! Det är ju inte klokt tycker jag. Nästan niotusen kronor för en service. Hur kan det komma sig?

    Vi fick en specifikation på vad servicen innehåll och en något ursäktande medarbetare på ”finabilbutiken/märkesbutiken” i stan där man menade att just den här servicen var lite större än vanligt och att det faktiskt skulle ta nästan 2,5 timmar att göra den. Och när vi tittade på listan så kunde vi konstatera att det var en del grejer som skulle bytas, fler filter än vanligt och med konstigare namn. Men ändå. Nästan niotusen. Kan det verkligen vara rimligt?

    Så vi väljer då att kolla med en annan verkstad som visserligen inte var ”finabilbutiken/märkesbutiken” men ändå en auktoriserad verkstad och som erbjuder garantier på genomförd service. Och då får vi ett pris på 4.300:-. Det är lite skillnad, eller hur? Jag tycker det här är konstigt och känslan i magen säger mig att finabilbutiken försöker lura oss. Inte nog med att de sålt bilen till oss, nu ska de dessutom ta ut en oskälig kostnad för en service. Så här kan det väl ändå inte gå till? Jag tycker också att man som konsument känner sig extremt utsatt, dels därför att jag inte kan så mycket om bilar och dels därför att jag inte känner till skillnaden på ”finolja” och ”fulolja”. Jag förstår heller inte varför en reservdel inköpt på en märkesverkstad är bättre bara för att köparen är en märkesverkstad. Jag trodde nämligen att när bilar byggs så kommer delarna från olika underleverantörer, och jag trodde också att sådana reservdelar kan köpas av vilken verkstad som helst.

            

    Jag ringer till konsumentrådgivningen i Borås och frågar en anställd där om de har fått in klagomål på prissättningen av bilservice. Det har de inte, men man tycker att det är en intressant fråga jag belyser. Hon lovar att ta reda på mer om det här, men än så länge har hon inte återkommit till mig. Och naturligtvis har jag svårt att hålla mig, så jag frågar istället er bloggläsare, vad ni tycker:

    • Är det rimligt att finabilbutiken ska ta mer än dubbelt så mycket för en service?
    • Och vem av er tycker att det känns så mycket mer värt att få filter och olja insatt i bilen med samma märke som bilen?

    Jag tycker i vart fall INTE att det vare sig känns värdefullt eller rimligt. Det känns snarare bedrägligt.

    //Malin

    PS. I vanliga fall brukar jag inte vara rädd för att presentera varumärken och företag vid namn, men gör ett undantag den här gången. Skälet beror inte på att jag är orolig att hänga ut någon, men därför att jag ska vara bortrest ett tag och kommer att ha svårt att respondera ifall den finabilbutiken känner sig trampad på tårna och vill ge mig en lång, komplicerad och troligen mycket diffus förklaring för varför deras prissättning både är orimlig och otransparent. DS

  • 139.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Solna och Mall of Scandinavia2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Höstens snackis kommer med stor sannlikhet att bli Mall of Scandinavia. I vart fall om man får tro handelsbranschen och alla de aktörer som nu förbereder sig för att flytta in i de nya butikerna i Solna. Det händer att jag får frågan om jag tror att det är en dålig idé att bygga nya shoppingcenter. Det är inte en helt enkel fråga att besvara eftersom det beror på massor med saker. Det beror bland annat på vilka länder vi pratar om och det beror på hur konsumenterna beter sig på olika marknader. Sedan beror det också på vad det är för utbud som avses när vi menar shoppingcenter samt om det med shoppingcenter menas i stadskärnan, överbyggda center (gallerior) eller externt belägna shoppingcenter. Men om vi utgår från den svenska konsumentmarknaden och jämför svenska konsumenters uppfattning om ett köpcentra med övriga Europeiska konsumenter så är det överlag så att svenskar värdesätter köpcentra om de kan ge dem bekvämlighet. Det ska vara tillgängligt, det ska vara rent och erbjudandena ska vara prisvärda. Då gillar svenskar köpcentrum. Men svenskar är också ett folk som gillar att vara online och man förbereder sig idag på ett helt annat sätt inför en fysisk shoppingtur. Man googlar och tar reda på vilket utbud som finns. Man jämför priser. Och ibland avstår man ett besök för att man hittar ett attraktivt erbjudande online istället. Det här kan man utläsa från en stor europeisk studie om konsumenters uppfattningar om köpcentrum som CBRE gjorde 2014.

    Svenskar är heller inte så noga med om köpcentrat erbjuder upplevelser. Flera konsumentmarknader i Europa har välbesökta köpcentrum just för att de kan erbjuda flera aktiviteter och upplevelser, de har ett stort restaurangutbud, biografer och en miljö som stimulerar till socialt umgänge på plats. Mall of Scandinavia som har premiär den 12 november i Solna är ett fantastiskt bygge. Och deras erbjudande ligger väl i linje med det som Europeiska konsumenter säger sig vilja få ut av ett shoppingcenter. Massvis med restauranger, och ett koncept som bygger på design, mode- och livsstilar samt konst och musik. I The Designer Gallery kommer välkända varumärken möta nya designmärken i tillfälliga butiker av pop-up-format. Allt är laddat och förberett för en riktig shoppingupplevelse. Men om den passar den svenska konsumenten är tveksamt tror jag. Det kan nog vara så att Mall of Scandinavia behöver skruva om sitt koncept för att bättre passa en stressad och bekvämlighetssökande konsument. Och i värsta fall så blir det en dyr historia. Det kan också bli en dyr historia att bygga köpcentrum utan att först ha gjort grundliga konsumentundersökningar. Attityder och beteenden förändras just nu väldigt fort och det är viktigt att inse att shopping som aktivitet inte alltid betraktas som något positivt. Vi har många konsumenter som tycker shopping är tråkigt, som tycker att shopping som aktivitet är ohållbart och som menar att vi borde fundera mer över alternativa lösningar på att köpa nytt. Sådana åsikter tar sig också uttryck i förändrade beteenden och det är kanske inte alltid så att de stora köpcentran som finns och som planeras har med den typen av aspekter. Malin Sundström

  • 140.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Stolt över Consortio och Ellos: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Nu äntligen är det officiellt att Ellos öppnar upp ytterligare en fysisk butik, vilket avslöjas i dagens Borås Tidning. Denna gång i Göteborg i korsningen Kungsgatan/Korsgatan. (För er som inte vet, så har Ellos en butik i Mall of Scandinavia) Jag har haft den stora äran att följa detta projekt på insidan och är så imponerad av de duktiga medarbetare som finns på Ellos och som har förmågan att tänka långt utanför vanliga begränsningar. Jonas Ek på Ellos är en spännande kille som målmedvetet förflyttar Ellos hemsortiment mot helt nya höjder tillsammans med Ulrika Sjövall.

     

    En annan entreprenör i detta sammanhang är Helena Ekelund som rekryterats från Eton till Ellos med syfte att vara butiks- och etableringsansvarig, ivrigt understödd av Ellos VD Marina Davarinou. Och kanske är det inte så konstigt att just Ellos genomför den här förändringsresan just nu, eftersom man rekryterat lärjungar till Borås kanske mesta entreprenörer genom tiderna: Paul Frankenius och Jörgen Appelqvist. Jag tänker givetvis på Carina Ladow som fostrades på JC och därefter gjorde karriär på KappAhl, men som nu styr sortiment och inköp på Ellos med bravur. Det riktigt känns i luften att Ellos är på väg att bli något som ingen kunde tro för 10 år sedan. Inte bara en av de största e-handelsaktörerna i Norden, men också tidiga med nya format i sin genre.

            

    Om någon hade sagt till mig för några år sedan att det skulle vara Ellos och Consortio Fashion Group som skulle ta lead i utvecklingsresan för handel så hade jag nog haft svårt att tro på det. Men med målmedvetenhet, risktagande och stort mod har båda bolagen visat att de blir några att räkna med i den moderna handeln. Freddy Sobin, VD på CFG och Marina Davarinou, VD på Ellos AB är moderna och orädda ledare som ser fler möjligheter än hot och som låter sina medarbetare växa.

     

    Vad gäller Consortio Fashion Group så imponerade de redan i slutet av 2013 då de öppnade sin första fysiska butik i Malmö. Visserligen då bara en pop up-butik, men det blev ett format som snabbt utvecklades mot tillfälliga butiker, bl.a. i Nordstan i Göteborg. För en renodlad e-handelsaktör så är det strategiskt viktigt att också komplettera med fysiska butiker, inte minst därför att det blir enklare att lösa returer. Men det behövs också ett helt nytt tankesätt för att kunna utnyttja de fördelar som man har digitalt.

    I en tid då företag i handelsbranschen möter en konkurrens som är extrem, inte minst med tanke på alla de handelsaktörer i världen som idag kan nå vilka marknader som helst tack vare globalisering och digitalisering, då kan det vara skönt för oss att se att några ”gamlingar” verkligen har börjat röra på sig. Och inte bara röra på sig, de visar tydligt att de vill ta täten. Då är det lätt att vara stolt Boråsare.

  • 141.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Stordalens norska miljon: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Entreprenörskap har byggt denna region och entreprenörskapet borde också vara den färdighet som formar oss i framtiden. Men ibland kan jag tycka att vi känns lite trötta och fantasilösa. När jag pratar med människor om deras drömmar och idéer så dyker allt som oftast samma slitna tankar upp: drömmen om att skapa en ny modesajt a la Jarno Vanhatapio, ett eget modemärke eller att bli en ny PewDiePie. Det känns som att vi borde vilja mer, tänka större, gå dit ingen annan gått och visa Sverige och resten av världen att vi Sjuhäradsbor faktiskt är kungar på affärsidéer och entreprenörskap. För sådant har vi varit kända för historiskt och det borde inte vara omöjligt att göra igen.

     

    Så för dig som tycker som jag, och har en kanonbra idé, passa på att ta tanken ett steg längre. Delta i Stordalens erbjudande som innebär att han satsar en miljon NOK i den som har den bästa idén och den mest ambitiösa drömmen. Mer information hittar du här.

            

    Och varför inte helt enkelt go bananas på framtidstankar om digitalisering och ny teknik när du ska tänka grandiost. Som t.ex. idéer om hur vi kan kapitalisera på artificiell intelligens, robotteknik och ny tjänsteutveckling. Men utan att glömma Einstein som säger: ”Omsorg om människan själv och hennes öde måste alltid utgöra huvudintresset vid alla tekniska strävanden…Glöm aldrig det, mitt ibland era diagram och ekvationer.”

  • 142.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Svenska konsumenter under Corona-pandemin2020Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Vardagen ser annorlunda ut för många. Hemmakontor, överflöd av digitala möten, konkurser, permitteringar och social distansering. Förändringarna i samhället är många och ibland kan det tyckas som att livet har pausat. Året 2020 borde kanske strykas ur kalendern eftersom det känns så overkligt. Men vad gör egentligen svenskarna i dessa tider, när man inte kan resa, umgås, shoppa och röra sig på samma sätt? Dylika frågor har vi ofta diskuterat när vi hörs/ses, men nu har vi tagit tag i frågan och försökt hitta några svar. Vi har analyserat Google-sökningar och hur de ser ut under mars-april och jämfört dessa med samma period föregående år. Variationen av sökningar har vi sedan samkört med Swish offentliga statistik på förändrade beteenden i betalningar och ser en massa intressanta konsumentbeteenden.

    När det kommer till Swish-transaktioner kan man se att svenskarna lyssnar till Folkhälsomyndighetens råd. Kollektivtrafikens resor har mer än halverats under mars och april tillsammans med minskade betalningar till turist- och evenemangsbranschen. Däremot ökar betalningar till olika typer av spelaktörer. Från Swish-statistiken uppträder också ett annat mönster som kanske är mer överraskande. Trots att restaurangbranschen vittnar om en katastrofal nedgång, så ökar antalet Swish-betalningar till den typen av aktörer. Vilket måste betyda att Swish-febern (ursäkta liknelsen) inte nått restauranggästerna, men att vi kanske får se ett annat betalningsmönster i framtiden. Givetvis säger inte Swish-statistiken allt om ett förändrat konsumtionsmönster, men den ger ändå en indikation, eftersom så många svenskar använder sig av Swish.

    De sökningar som ökar mest på Google rör framförallt våra hem och konsumtion relaterat till boendet. När vi håller oss hemma och isolerade verkar det vara den där “to-do-listan” för hemmet som ropar högst. Människor passar på att bygga altan, plantera i trädgården, färdigställa sy-projektet, kanske renovera om köket eller ta bort den tråkiga fondväggen i vardagsrummet. Kedjor som Byggmax, Bauhaus och Blomsterlandet har ökat rejält i sökningar och vi ser också hur den typen av aktörer är snabba på att anpassa sin försäljning i rådande läge. Se t.ex. hur Blomsterlandet erbjuder sina kunder nya sätt att handla här.

    Sökningar relaterade till resor visar också en del förändringar. Borta är sökningar som “Sista Minuten” och “billigt flyg”. Istället ökar sökord som “stugor”, “hyra”, “nationalpark” och olika sevärdheter och platser i Sverige.

    Och nu till de mest populära sökorden under perioden - här kommer de som kan hänföras tillvaror: GrillLuftrenareAnsiktsmaskPåskpyntStudsmattaKrukväxter/blommor/uteväxterUtemöblerApotekSparkcykelBensinpris/dieselprisSagoböcker/romaner/författarnamnPlaystationCykel/elcykel/inlinesWebbkameraSpel/pusselVåffeljärnSurdegToalettpapperGymredskap (hantlar etc)Djurbutiker onlineKajakHusbil/husvagnJaktprylar                      

    Och här är de mest populära sökorden relaterade till tjänster: DäckbyteBeskära äppelträdBygga lekstugaFörsäkringsbolagNetflix PartyHämtmatPokerRacingDatorspelBingoTrisslotterEurojackpotLotto

    Visst får man en rätt tydlig bild över svensken i Corona-pandemin när man ser dessa topplistor? Hur förtvivlan blandas med hopp (att vinna förmögenheter), lust (att göra något meningsfullt i hemmet eller se en bra film) och någon slags "must-do-aktivitet" (för byta däck och delta i de digitala arbetsmötena måste vi ju, oavsett hur svårt läget är). 

    //Sofia Norén, Getswish AB & Malin Sundström, Högskolan i Borås. 

  • 143.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Ta ansvar för onödig konsumtion2016In: MarketArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    KRÖNIKA

    I dagarna har mina forskarkollegor och jag arbetat med en forskningsartikel om unga människors oplanerade köp på nätet vad gäller kläder. Det vi ser är både ljust och mörkt, men framför allt – förvånande. När man impulshandlar på nätet och då särskilt kläder förefaller värdet av det vi köper också styra vårt förnuft. En tröja för tvåhundra kronor är inga som helst problem att köpa om vi vill ha den. Vi tänker inte ens på om vi har ett behov av en tröja. Den råkade finnas där just då. Och den var billig. Och om jag köper den så slipper jag också fraktkostnaden på det totala köpet. För erbjudandena från företagen är ofta kopplat till inköpssumman – om du köper för x kronor så är frakten gratis. Det där är ett erbjudande som många har svårt att förbise.

    Från samma grupp konsumenter ser vi också tydligt att de vill rättfärdiga sina impulsköp på något sätt. Ofta säger de att de vill ”unna sig”, att det var länge sedan de köpte något till sig själv, att de ”var värda det”. Den typen av tankar är värda en del eftertanke tycker jag, särskilt nu när vi närmar oss jul och konsumtionshysterin börjar breda ut sig.

    Vi svenskar ”unnar oss” hela tiden och vi anser oss vara värda en massa saker som vi köper utan eftertanke. Ja, vi är värda så mycket så vi kanske inte ens reflekterar över priset – en utarmning av resurser och ökade klimatförändringar.

    ​Samtidigt inser säkert många fler än jag att motsatsen heller inte är önskvärd – att vi helt slutar köpa saker. Det skulle riskera en finansiell kollaps och hota alla våra trygghetssystem. Nej, utmaningen ligger nog snarare i att fundera över det där fenomenet ”att unna sig”. Tänk om vi i stället skulle kunna ”unna någon annan” något? Och i den cirkulära ekonomins tecken låta detta något vara en sak som vi återanvänder, eller något vi har tagit till vara.

    Jag är själv ingen praktiker och är oduglig på att sy och snickra, men tycker ändå att det är avkopplande att göra något med kroppen och händerna. Ibland bakar jag och när barnen tjatar så gör jag godis, särskilt nu till jul. Mitt löfte i december månad blir därför att inte unna mig själv något särskilt, men däremot andra. Jag ska unna andra att få smaka på mina lussekatter och mitt julgodis. Jag ska göra små julklappar av godsakerna och dela med mig. Och så ska jag skänka pengar till sådant som jag tycker gör skillnad. Det blir mitt sätt att unna andra människor saker i år. Vem ska du unna något och vad ska du göra? ​

    Om du representerar ett företag så kanske ditt bidrag kan bli att ta bort de där erbjudandena om fri frakt om kunden köper för en viss summa! För det är ett erbjudande som uppenbart stimulerar till merköp, och onödig konsumtion om det handlar om att köpa ytterligare en sak. Unna i stället dina kunder möjligheten att skänka x kronor till ett välgörande ändamål.

  • 144.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Till och med IKEA skruvar om affärsmodellen2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Affärsmodeller ändrar sig på löpande band just nu. En del menar att det beror på handelns digitalisering och att den radikalt förändrar företags sätt att göra affärer. Till och med IKEA skruvar om sin affärsmodell just nu. När man handlar på IKEA har man vant sig vid att jobbet startar när man kommer hem. När möblerna skall skruvas ihop. Det har liksom varit en del av ett IKEA-besök. Att man inser först när man kommer hem att eländet ska sättas ihop också. Och att det som vanligt kommer att fattas någon skruv och att hela hallen kommer att bli belamrad med kartong och plastemballage som måste till återvinningen. Men nu tänker IKEA nytt genom att erbjuda tilläggstjänsten att någon följer med hem och skruvar ihop dina möbler. Det kan ni läsa mer om i t.ex. Veckans Affärer.

    Det som är intressant med en sådan här tilläggstjänst och IKEA är kanske att själva fundamentet för IKEA.s affärsmodell börjar förändras. Ni vet det där om att "Vi gör vår del. Du gör din del. Och tillsammans sparar vi pengar."Den idén har fungerat fullständigt lysande under lång tid, men den har också byggt på att de flesta kunder haft mer tid och energi än pengar (eller åtminstone upplevt det som så). Nu har man insett att det kanske finns en massa fler kunder där ute som också skulle kunna bli IKEA-kunder men att det som håller dem tillbaka är just arbetet och slitet med att sätta ihop möblerna själva. Att kunder vill köpa billigare möbler genom att göra jobbet själva är kanske inte något för de många människorna längre? Med all sannolikhet finns det potentiella kunder där ute som gärna skulle handla på IKEA bara de slapp att göra jobbet själva - OCH de är troligen beredda att betala för den tjänsten. Det ska bli spännande att följa utvecklingen av det här och se om det fungerar. Det ska också bli spännande och se hur prissättningen ser ut när det gäller tjänsten att få möblerna ihopsatta. Om tjänsten hör ihop med t.ex. ett e-handelsköp eller om den separeras och prissätts för sig.

  • 145.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Trendsnack som berör2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Mitt i högsommaren befann jag mig i Båstad. Metropolen för tennisälskare under sommaren, men även metropolen för "the others". Det vill säga: människor som jag spontant inte har något gemensamt med vad gäller konsumtionsvanor, märkespreferenser och attityd. Fast just den tråden låter jag vara just nu. För den här bloggen ska inte handla om Stockholmsbrattsen utan om trender och digitalisering. Och trendsnack från två personer som verkligen berörde: Fredrik Reinfeldt och Johan Staël von Holsteins. Den här bloggen handlar om Fredriks trendsnack.I tidigare blogginlägg har vi från tid till annan diskuterat det här med trender. Vad det är. Hur man kan tänka om en trend. Varför det är viktigt med trender. Men de människor som beskriver en trend kan också välja att göra det utifrån olika perspektiv. Ett lite bredare sätt att se på en trend är att välja det mer nationalekonomiska synsättet. Något som Fredrik Reinfeldt gjorde under en timmes tid och valde trenden kring Europas ekonomi, de förändrade yrkesrollerna och den omställning som kommer att vara helt nödvändig att hantera samt morgondagens viktiga ledarskap. Av dessa talepunkter fastnade jag särskilt för hans analys av de förändrade yrkesrollerna. Han menade att de arbeten och yrken som vi tidigare trott alltid kommer att finnas, troligen kommer att försvinna. Och om de inte försvinner så kommer de med all sannolikhet ändå ändra karaktär. Vi kommer inte att arbeta med samma saker, samma aktiviteter och rutiner som tidigare. Innehållet i våra tjänster förändras ständigt. Digitaliseringen och konsekvenserna av en uppkopplad värld påverkar inte bara hur vi arbetar utan också vad vi faktiskt gör på jobbet. Enkla arbetsuppgifter försvinner. Sådant som kan mekaniseras/automatiseras ersätter ibland människors händer. Samtidigt uppkommer nya behov av kompetenser. Sådant som knappast kan ersättas av digitala lösningar utan som kräver mänsklig intelligens, empati, flexibilitet och avancerad utbildning. Inom den svenska handeln har vi en sådan utveckling och förändring av arbeten. Dagligen påminns vi om att det inte är enkelt att bedriva handel och att det är stora omställningar som pågår vad gäller så kallade "enkla tjänster" och mer avancerade uppgifter. Färre personer krävs idag i kassorna i våra butiker. Istället behövs butiksmedarbetarna på andra platser. De behöver också lära om, tänka nytt vad gäller t.ex. hur kunderna hanteras och bemöts. En dagligvarubutik i framtiden kommer kanske inte att ha kassapersonal överhuvudtaget utan istället erbjuda butiksvärdar som möter upp kunderna, hjälper dem lösa sina problem, inspirerar dem och ger dem råd, visar hur maträtter kan tillagas, hjälper dem att få hem varorna osv. Dagligvarubutikerna anställer också i högre grad avancerade analytiker, programmerare och systemvetare. Sådana medarbetare som kan utveckla rätt IT-lösningar för morgondagens handel och morgondagens kund.  Det är tydligt att den svenska handeln kommer att behöva massor med kunskap om hur rekryteringsarbetet kan förbättras i framtiden, hur kunskapsöverföringen kan utvecklas i företagen och mellan företag och hur framtidens företag skall hantera kompetensbehov och omställningsarbete. Det faktum att handeln under lång tid haft en låg utbildningsnivå jämfört med andra branscher håller på att bli en av näringens stora akilleshälar. Ungefär så gick mina tankar när jag lyssnade på Reinfeldts analys av sysselsättningstrenden och hur våra arbeten kommer att förändras. 

    Foto: Borås Tidning //Malin Sundström

  • 146.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Ullared har inga illojala kunder!: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Vi lever i en global och uppkopplad värld där det har blivit lättare för konsumenter att söka information om produkter, jämföra priser och kvalitet och därmed har köpbeteendet förändrats. E-handel är idag för många konsumenter precis samma sak som detaljhandel och online shopping erbjuder större frihet och fler möjligheter. Det är heller inte ovanligt att svenskar väljer att e-handla från utländska sajter. För svenska företag kan detta förändrade beteende innebära problem. En del aktörer menar att kunder har blivit mycket mindre lojala idag och man skapar i panik åtgärder för att behålla sina kunder, ofta med hjälp av lockpriser och kampanjer. Men trots dessa åtgärder så fortsätter kunderna att vara ”illojala”. Vilka hemska kunder! Det var bättre förr då vi hade lojala kunder!

    Men hade vi verkligen det? Kan det inte vara så att återkommande kunder kanske var en konsekvens av att de inte hade några alternativ att välja på? Och idag har dom fått fler alternativ, samtidigt som kunderna snabbt genomskådar företag som försöker lura dem och då byter. Många vill känna att man får ”value for money”, tillfredsställelse och lösningar på sina problem. Och kan inte ett företag/varumärke erbjuda det, så går vi till någon annan. Det där är ett beteende som konsumenter troligen beskriver som klokt och rationellt. Självklart stannar man inte kvar hos någon som inte ger en det man vill ha. Men företag kallar sådant beteende för ”illojalitet”. Visst är det märkligt?

    Lojalitet i företagsvärlden kan också betraktas ur ett medarbetarperspektiv. Jag tänker t.ex. på arbetsrelaterad identitet där vi under lång tid känt till att människor bygger upp ett slags lojalitet till sitt arbete och att ju starkare lojaliteten är, desto bättre trivs vi. Lojalitet till sitt arbete kan beskrivas på olika nivåer t.ex. på organisationsnivå (jag är stolt över att arbeta på XX-bolaget), på arbetsgruppsnivå (kollegorna betyder mycket för mig), eller på yrkesidentitetsnivå (jag är mitt yrke, jag älskar det jag gör). Att utveckla en identifikation med sitt arbete leder ofta till att känslomässiga bindningar uppstår, vilket i sin tur kan leda till högre motivation. Det blir lättare att arbeta övertid och man blir mer stress-tålig eftersom man anser att det arbete man gör ger en så mycket mer tillbaka än bara en utkomst. Intressant är också att människor med lägre utbildning oftast har en högre organisationsidentitet än de med högre utbildning. Det där är kunskap som många arbetsgivare har och agerar utifrån, eftersom de vet att hög organisationsidentitet gör att medarbetare får svårare att byta arbete.

            

    Så varför tänker man inte likadant om sina kunder? Varför behandlar vi inte våra kunder som en värdefull investering som vi ska vårda och anstränga oss för att behålla? Kanske beror det på att vi inte inser att en välskött kund kommer att ställa upp för företaget i vått och torrt, prata väl om XX inför andra, stötta och råda andra kunder, vara ambassadörer och älska XX.

     

    Och varför erbjuder inte företag mötesplatser för sina kunder där de kan dela sina positiva uppfattningar med andra som är lika positiva? För om man är stolt över att vara kund till företaget XX, så kanske man också vill hänga med andra kunder som är lika stolta, och då uppstår personliga och känslomässiga bindningar mellan dessa individer som känner likadant och lojaliteten förstärks ännu mer. Som en snöbollseffekt. Ge kunder möjligheten att skapa grupper där man kan mötas och prata och släpp kontrollen. Så kanske det händer spännande saker. Eller så kanske du har turen att ha så kärleksfulla kunder så att de skapar egna mötesplatser? Ett sådant exempel är de grupper på Facebook som samlar tiotusentals Ullareds-fans i virtuella mötesplatser. Själv är jag medlem i Ullared-snackis med drygt 76.000 medlemmar. Där är tanken att människor möts som vill dela med sig av fynd och tips, prata sortiment och priser. Gruppen sköts av privatpersoner och har ingen koppling till varuhuset. Det finns till och med människor som tar kärleken till Ullared ett steg längre och bokstavligen söker efter privat dito på Ullared-snackis.

     

    För ibland handlar det om Ullareds-kärlek. Ibland berättar människor hur mycket de gillar ”Det gula varuhuset”, även om det inte är vid så många tillfällen som det sker. Allt oftare är det prisdiskussioner som förekommer, där man tipsar varandra om value-for-money, och om vad man ska köpa som är riktigt billigt.  Idag kunde man följa en tråd på Ullared-snackis där första frågan som ställdes var: Tycker ni det överlag är billigare i det gula varuhuset än i övriga butiker på varorna?

    Svaren som gavs såg ut så här:

    Jag tycker det har blivit ganska dyrt. Överlag.

    -Dyrare än i andra affärer?

    Nej, inte billigare. Inte som förr, då var det billigare.

    -Då ska man alltså tänka sig för vad man handlar om man åker dit?

    Lite så. Man har kanske ett hum om vad man ska köpa och kan checka läget innan.

    Varierar väldigt. Så man måste vara prismedveten.

    -Finns det något ni vet som är dyrare än i övrig butik?

    Man gör tyvärr inte så många fynd längre, det är synd och tyvärr kommer det att resultera i att fler väljer att handla någon annanstans, och det gula huset blir ett minne blogg.

    -Då ska jag verkligen tänka mig för vad jag handlar för något.

    Den här typen av diskussioner visar så plågsamt tydligt att det grundlöfte man ger till sina kunder (i Ullareds-fallet – fynd) inte kan ersättas av ytterligare löften (i Ullareds-fallet – upplevelse och underhållning). Låga priser är det som kunden förväntar sig.

  • 147.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Uppgradera den viktigaste resursen2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Ofta slås jag av det faktum att handeln glömmer bort sin viktigaste resurs: medarbetarna! Vid flera tillfällen den senaste tiden har jag mött grupper av butikschefer i olika sammanhang och från olika företag. Och mötet är ofta nedslående eftersom det är så tydligt att butikscheferna sällan ser sig som en värdefull resurs. Och än mer sällan hör jag från ledningshåll att deras viktigaste resurs är medarbetarna och butikscheferna. Men om vi betänker att det är i gränssnittet mellan medarbetare och kund som köpbeslut och transaktion sker, så borde ju också den typen av beslut vara de viktigaste att förstå och kontrollera. 

    För ett tag sedan hade jag en ovanligt klok student som resonerade på det sättet. Hon ritade en modell över hur hon tänkte, och satte beslutssituationen i relation till VD, ledning, medarbetare och kunder. Och i skenet av det är det tydligt att kundens beslut är långt ifrån ledningen. Väldigt långt. Och om vi vill förstå kunden. Verkligen förstå. Då borde företagen snällt be kunden att hjälpa till att visa vägen. Det borde vara kunden som leder företaget, det är kunden som bestämmer, det är kunden som "röstar" genom att köpa (eller inte köpa). Jag är säker på att vi snart kommer att få se den typen av ledningsfilosofi.  Det ska bli spännande att se vem som vågar vara först: att be sina kunder leda dem in i framtidens handel. Och det är ännu mer spännande att se vilka företag som på allvar sätter sina medarbetare främst i balansräkningen. 

  • 148.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Upplevelser och muffinsmagar: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Upplevelser är kanske en av tidens mest slitna ord. Upplevelser är lösningen på  ”butiksdöden”, upplevelser ökar attraktionskraften på en destination eller plats, upplevelser ger kunden mervärden och upplevelser ökar kundlojalitet etc etc. I slutet av 2016 lyssnade jag på radioprogrammet Spanarna i P1 och fascinerades av hur Maja Aase uttryckte den där typiska tröttheten som många idag känner inför ordet ”upplevelse” och det faktum att kunder förväntas betygsätta sina upplevelser. Allt för att företag och organisationer ska få mer kunskaper om hur deras tjänster och produkter värderas i termer av upplevelser. Men precis som Maja tycker jag att många aktiviteter som vi konsumenter gör, framför allt kommersiella sådana, inte kan kategoriseras som en upplevelse utan som en tråkig ”måste-göra-aktivitet”, fri från både känslor och reflektion. Det känns som att det har gått inflation i begreppet upplevelse.

    Och samtidigt så vore det idiotiskt om kommersiella aktörer beslutade sig för att lägga ner allt arbete kring upplevelser, bara för att det just nu känns platt och meningslöst. För plötsligt händer det! Plötsligt känner man som konsument att ett möte med en kommersiell aktör faktiskt ger mig en upplevelse. För aktören når fram till mig! Aktören visar att de problem som jag uppfattar att jag har, faktiskt är något som fler har, och att det finns lösningar. Och då blir all trötthet och avsky mot begreppet upplevelse som bortblåst.

     

    Detta hände mig för några dagar sedan när jag försökte lösa ett ganska trivialt problem – jag hade inget att ha på mig. Jag kände mig som en tråkig, beige medelålders kvinna som allt för länge utsatts för jordens dragningskraft i kombination med för lite motion, för mycket god mat och gott vin. Så jag besökte en f.d kollega till mig, Hanne Gustafsson, och hennes Facebook-sida där hon pratar om precis mina problem. Hon pratar om Spanx. Kolla in den här filmsnutten så kan jag garantera att en majoritet av kvinnliga konsumenter känner igen sig i problemen och kommer att gilla lösningarna. En upplevelse av det här slaget är ju inte alls relaterad till ett fysiskt möte, utan till en aha-känsla, att någon faktiskt förstår vad jag går och tänker på, att det finns fler som tänker likadant och att det finns hopp om en lösning. Och det finns fler filmklipp från HanneG som har samma idé, nämligen att tipsa kunder om hur man kan klä sig och hur man t.ex kan skapa ett sofistikerat häng

     

    Det som är så kul med HanneG enligt min mening är att hon inte alls hymlar med att hon vill sälja saker till dig, men hon gör det med glimten i ögat och med fullständigt fokus på att du som kund ska bli snygg och köpa sådant som passar just dig. ”Kom in så ska vi hjälpa dig att göra dig snygg!” avslutar Hanne i något av sina filmklipp. Det där är huvudet på spiken när det gäller upplevelser tycker jag.

    Det enda problemet för min del är att HanneG inte finns i Borås utan i Lidköping. Fast å andra sidan så får jag ju min upplevelsekvot fylld bara genom att titta på hennes videoklipp och vill jag köpa något så kan jag bara maila Hanne så skickar hon. Manuell e-handel kallas det där jag givetvis också betalar för frakten.

    För den som väljer att besöka hennes butik i Lidköping kan jag också utlova en och annan överraskning (som en del kanske väljer att översätta till upplevelse). Själv är jag otroligt förtjust i hennes zebra som står mitt i butiken och förgyller vistelsen för alla kunder.

     

    Något annat som gör just HanneG till ett sådant bra exempel på hur man kan leverera upplevelser genom att tänka ”konsumtionsnära” är möjligheterna hon erbjuder till kunderna att boka butiken. Varje måndag finns möjlighet att ta med sig ett gäng vänner och vara helt själva i butiken, få tips och råd om hur man ska klä sig och göra det till en kul och social aktivitet för fler än bara sig själv. Och så får du veta vilket djur du är…

  • 149.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Utmaningar för handeln2015In: Retailingresearch.blogspot.comArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Många frågor idag kretsar kring handelns framtid och vilka utmaningar som vi tycker oss se. Det är mer regel än undantag att journalister ringer och pratar med mig just för att få höra tankar om framtidens handelslandskap. 

    I mitten av februari deltog jag i en paneldebatt där vi diskuterade specifika utmaningar för en särskild bransch - möbelbranschen. Som jag tänker så är kanske inte möbelbranschen så unik när det gäller handelsutmaningar så det som diskuterades har ett allmänintresse för alla som funderar på handelns utmaningar. Tänkte bjuda på två inslag från Stockholm Design Talks så här precis innan påsk. Här kommer de: https://www.youtube.com/watch?v=U7AZejyM4kI https://www.youtube.com/watch?v=urzVPLFZtWc

  • 150.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Utveckla belöningsbegreppet: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    För ett tag sedan tackade jag ja till att föreläsa på Good Morning Retail. Och i samband med planeringen av detta event har vi haft flera intressanta diskussioner, jag, Sara och Hanna som arbetar på EG och Transformation Tools. En diskussion handlade om lojalitet och belöning, något som jag funderat en hel del på. För i handeln har vi historiskt haft ett ganska enkelriktat sätt att se på belöning: ge kunden ett prisvärt erbjudande eller rabatt så blir de nöjda! Kunderna har lärt sig att köpa, leta efter fynd och handla på rea. Precis som i sketchen med Nöjesmassakern och Sven Melander där han frågar en liten flicka vad hon önskar sig allra mest, och hon svarar att hon vill ha saker. Till slut blir Melander irriterad och säger: ”Pengar och pengar, va fan, är det det enda du tänker på…”, ja, ni vet säkert vad jag menar. Om inte titta på YouTube här.

    Men nu håller det faktiskt på att hända något med oss konsumenter. Vi börjar bli trötta på konsumtion och att leta efter rackarns bra priser. Drivkrafterna kanske inte alltid kommer från pengar och saker, och företag som väljer att erhålla synsättet att kunder ska belönas med rabatter, kan få det svårt i framtiden. Det gäller särskilt de företag som arbetar med lojalitetsprogram.

    Men hur ska man då kunna tänka nytt och annorlunda. Ja, kanske har vi en del att lära oss från spelbranschen eller från populärkulturen? Som t.ex. tillfredsställelsen av att få känna tillhörighet, eller känslan av ett gott samarbete. För det finns mycket intressant att hämta från kunskaper om hur drivkrafterna till samarbete ser ut. Du kan t.ex. vara en ”Killer”, någon som är egoistiskt motiverad och vill vinna. Du kan också vara en ”Socializer”, någon som har altruistiska motiv och vill umgås och socialisera. Oavsett vilka egenskaper du drivs av så är det klart att samarbetsbaserade spel är otroligt populära. Tänk om handeln kunde utveckla nya former av lojalitetsprogram med sådana principer istället för de traditionella. Då tror jag att vi skulle få se en spännande utveckling av kundklubbar. För när människors känslor styr deras beteende, och gärna positiva sådana, då är vi något riktigt intressant på spåren.

1234 101 - 150 of 187
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • harvard-cite-them-right
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf