Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 12 av 12
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • harvard-cite-them-right
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Miscevic, Danka
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Carlén, Margareta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Berättelser om arbetsvillkoren i hemtjänsten i Borås stad2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Flisbäck, Marita
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Carlén, Margareta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Livspolitik och existentiell mening i ett alternativsamhälle på landsbygden: Exemplet Uddebo2021Ingår i: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, E-ISSN 2002-066X, Vol. 58, nr 4Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln handlar om den betydelse existentiell mening har för utvecklingen av ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart alternativsamhälle på landsbygden. I artikeln analyseras 15 individers berättelser om konkreta praktiker och gemensamma insatser i formandet av en existentiellt meningsfull vardag på en plats med cirkulär ekonomi, självförsörjning och arbetskritiska attityder. Analysen inramas av ett existenssociologiskt perspektiv och Becks tanke om ”frihetens barn”, som i en andra modernitet försöker att ta vara på de möjligheter som kan uppstå i ett samhälle som i övrigt mest erbjuder risker och osäkerhet. Genom att utveckla ett ”livspolitiskt” förhållningssätt, bortom konsumtionssamhällets överflöd och arbetssamhällets plikter, vill intervjupersonerna både uppnå ett meningsfullt liv i nuet och bygga ett hållbart lokalsamhälle där resurser tillvaratas för kommande generationer. Målet är att till skillnad från upplevelsen av meningslöshet i det kapitalistiska arbetssamhället skapa existentiell mening på en plats där de kan bestämma över sin egen tid och finna kollektiva lösningar på individuella problem. Strävan efter att etablera ett sådant postkapitalistiskt samhälle medför dock även dilemman och interna konflikter kring organiserings- och finansieringsmöjligheter.

  • 3.
    Puaca, Goran
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Carlén, Margareta
    Hela Väster: Utvärdering av ett skolutvecklingsprojekt i Borås stad2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 4. Puaca, Goran
    et al.
    Theandersson, Christer
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Carlén, Margareta
    Resisting consumerist rationalities in higher vocational education2017Ingår i: The Journal for Critical Education Policy Studies, ISSN 2051-0969, E-ISSN 1740-2743, Vol. 15, nr 1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Swedish higher education policy is currently moving toward consumption ideals that focus on promoting the efficiency and economic viability of student choices. This paper scrutinizes students’ practical considerations when making decisions regarding their education and future occupations and the choice rationalities and motives that these reflect. This issue is empirically investigated via a semi-structured questionnaire (n = 322) distributed to students from seven vocational Swedish human resource management (HRM) university programs. Vocational university programs like HRM are a significant growth sector in higher education. What is unclear, however, is whether these forms of education reinforce a desired policy ambition toward consumerist subjectivity among choice agents. The results of the study do not exclusively or even primarily express consumerist subjectivity. By vitalizing Pierre Bourdieu’s term “reasonable”, an organic form of reasoning becomes apparent that does not separate intrinsic dimensions of learning, knowledge, or personal and social concerns from merit and economic compensation. Moreover, the results indicate that security and interpersonal distinctions relating to professional alignment are situated in the forefront of the expressed motives for these educational choices.

  • 5.
    Puaca, Goran
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Carlén, Margareta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Vem bestämmer spelplanen?: Striden om högre Utbildning2017Ingår i: Universitet AB: Om kommodifiering, marknad och akademi / [ed] Marcus Agnafors, Göteborg: Daidalos, 2017, s. 117-137Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 6.
    Carlén, Margareta
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Modeinkubatorn som nationell  utvecklingsnod för mode och design2015Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 7.
    Puaca, Goran
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Theandersson, Christer
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Carlén, Margareta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Neoliberal Rationalities in Swedish Vocational Higher Education2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The increasing function of universities as institutions for mass education might affect democracy and the universities' contribution to society. Students as choice-agents need to be involved in these processes. This paper scrutinises how students’ practical considerations for choices in education and future occupations correspond to policy objectives of socially productive educational choices. These objectives currently follow neoliberal rationalities regarding how to divide the responsibilities between the state and its citizens. In this context, choice-agents have to learn to identify themselves as economic subjects able to cope with economic transformation. The aim of our research is to examine the correspondence between educational policy objectives and students’ educational choices in practice. The research questions posed are to what extent students’ choices and motives reflect a (neoliberal) instrumentality? Is there a resistance against such rationalities in students’ actual choice-strategies? This issue is empirically investigated via a semi-structured questionnaire (n=322) with students from 7 vocational Swedish Human Resource programs in higher education. The case of higher education programme was seen as relevant, since weak professional university programs tend to stimulate rationalities amongst students that ritualise the role of education in terms of its formal credentials. Vocational programs are also a significant growth sector in higher education, with large proportions of non-traditional students. What is unclear, however, is whether these forms of education reinforce a desired policy ambition with regard to instrumental choices in education. These are policy rationalities that are questioned in the paper from a choice agency approach. The results of the study point to patterns where students tend to resist instrumentality and integrate their decisions in education as reflexive and relative autonomous personal projects in relation to the recognized social powers of the labor market.

  • 8.
    Carlén, Margareta
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Löfström, Mikael
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Theandersson, Christer
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Utvärdering av Närvårdssamverkan Södra Älvsborg2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Carlén, Margareta
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Esbjörnson, Sara
    Löfström, Mikael
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Utvärdering av Närvårdssamverkan Södra Älvsborg: Delrapport 12013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Beach, Dennis
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Carlén, Margareta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    New partnerships: new interests: an ethnographic investigation some of the effects of employer involvement in trade union education2009Ingår i: The Journal for Critical Education Policy Studies, ISSN 2051-0969, E-ISSN 1740-2743, Vol. 7, nr 1, s. 342-363Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 11.
    Carlén, Margareta
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Beach, Dennis
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Johansson, Kent
    Nya former av samverkan: I vems intresse? En studie av utbildning, strategier och viljan att förändra i byggbranschen2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vuxenutbildning, kompetensutveckling och livslångt lärande beskrivs ofta i dag som en förutsättning för att hänga med i dagens och framförallt morgondagens samhälle. Det beskrivs även som en tillväxtmotor för att det egna landet ska kunna stå sig i den internationella konkurrensen (Dale,1997). Den som inte tar ansvar för det livslånga, livsvida eller livsdjupa lärandet (kärt barn har många namn) riskerar att marginaliseras eller hamna hjälplöst efter. För att undvika detta gäller det att få med alla, inte minst de som blivit förfördelade sedan tidigare. Då handlar det om LO-kollektivet i allmänhet och Byggnads medlemmar i synnerhet. Det var just byggnadsarbetarna som var den grupp som var svårast att rekrytera till Kunskapslyftet (Lander, R. & Larsson, M, 1999; SOU, 2000:28) trots att det rådde en extremt hög arbetslöshet i branschen under den tid som den stora vuxenutbildningssatsningen pågick. Här kommer vi att rikta fokus på utbildningar som flera av denna svårrekryterade grupp faktiskt deltar i – de fackliga utbildningarna. Dessa har en tydlig koppling till arbetslivet, men syftet är inte i första hand att främja den ekonomiska tillväxten, utan att deltagarna ska rusta sig för att företräda sina arbetskamrater för ett demokratiskt och hållbart arbetsliv.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Beach, Dennis
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Carlén, Margareta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Från neo-fordism till post-fordism i utbildning och arbetsliv. I vems intresse?2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Detta projekt undersökte ett nytt post-Fordistiskt utbildningspartnerskap mellan en facklig organisation (Svenska Byggnadsarbetareförbundet: Byggnads) och en av byggbranschens arbetsgivarorganisationer (BI). Två olika kurser undersöktes (Lagbas-utbildningar och MB-utbildningar) i tre olika nationella kontexter. Vi försökte ge svar på vad det nya partnerskapet hade för konsekvenser för utbildningarnas innehåll, form och lärande. Forskningen bedrevs etnografiskt. Vi dokumenterade och analyserade texter, tal och handlingar från de utbildningar vi besökte. Vi ställde frågor till deltagarna från såväl den fackliga organisationen som den privata industrin. Frågan om i vems intressen det nya partnerskapet verkade fungera var central. Men vi hade även andra frågor. Bland dessa var frågor kring vilka organiserande begrepp användes av olika individer och grupper och vilka meningar tillskrevs och tolkades ut av dessa begrepp i utbildningspraktiken. På vilket sätt förståelsen för utbildningsförändring och behov av utbildningsförändring uttrycktes var en annan fråga liksom frågan om behov av förändrade partnerskapsförhållanden på arbetsmarknaden och utbildningens roll i detta. Vi försökte identifiera olika visioner om och motiveringar för förändring i utbildning och arbetsliv i konkreta termer. Vi intresserade oss också för vad de olika deltagarna i de nya utbildningarna lärde sig i de olika kontexter som utgjordes av de olika kurserna som ingick i projektet, vad som verkade ha inverkan på likhet och olikhet i lärandet, hur tidigare erfarenheter spelade in och hur och på vilka dimensioner deltagarna tillskrev meningsfullhet till sitt lärande.

1 - 12 av 12
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • harvard-cite-them-right
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf