Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 18 av 18
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • harvard-cite-them-right
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Uddling, Jenny
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. Department of Educational Work, University of Borås.
    Reath Warren, Anne
    Department of Education, Uppsala University.
    A newcomer’s spontaneous translanguaging in lower-secondary physics education2023Ingår i: International Multilingual Research Journal, ISSN 1931-3152, E-ISSN 1931-3160, s. 1-19Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Research indicates that encouraging translanguaging can enhance learning in a range of contexts. However, there are few studies examining translanguaging for learning among newcomers in science education. This case study fills this research gap by examining in what ways a newcomer to the school uses translanguaging practices with his classmate to participate more fully in a linguistically diverse physics classroom, where neither the teacher nor a majority of the students share the same home language. The data comprises transcriptions of video and audio recordings and photographs from nine physics lessons (students aged 14–15 years). Translanguaging practicesFootnote1 were identified and analyzed from a sociocultural perspective. Benito, the newcomer, spontaneously used English, Swedish, Spanish and Portuguese and prior knowledge in creative ways in interactions with his classmate during pair work, something that was not possible in whole class instruction. Multilingual peer dialogue, multilingual private speech and the use of multilingual artifacts increased learning opportunities. Moreover, Benito and his classmate Edin engaged in exploratory talk and demonstrated metalinguistic awareness. This study indicates that teachers who actively facilitate the use of students' multiple linguistic resources for sensemaking can contribute to a more egalitarian education and increase opportunities for learning in linguistically diverse classrooms.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Bergh Nestlog, Ewa
    et al.
    Linnéuniversitetet.
    Juvonen, Päivi
    Linnéuniversitetet.
    Svensson, Sofia
    Linnéuniversitetet.
    Uddling, Jenny
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Flerspråkiga klassrum i Växjö skolor – ett utvecklings- och forskningsprojekt2023Ingår i: Språk, reflektion och vetenskap i lärarutbildningen / [ed] Charlotte Selander, Marie Källkvist, Katarina Schenker, Växjö: Institutionen för didaktik och lärares praktik, Linnéuniversitetet , 2023, s. 51-66Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En människas språkliga resurser är nära sammankopplade med vem hon äroch hur hon blir uppfattad av andra. Med andra ord har en människas språk-liga resurser med hennes identitet att göra (Edwards, 2009). I dagensSverige talas fler än 150 språk (Parkvall, 2015). Dessa språk tillskrivs intelika värde, varken officiellt i lagar och språkpolicyer eller av talare av olikaspråk. Hult (2017) har å ena sidan beskrivit den språkliga hierarki som råderi Sverige med svenska som huvudspråk (SFS 2009:600) och det obliga-toriska skolämnet engelska som ett andraspråk (SFS 2010:800), å andrasidan de inhemska minoritetsspråken (finska, jiddisch, meänkieli, romanioch samiska) och övriga fler än hundra minoritetsspråk. Denna språkligahierarki kan ses som ett uttryck för en enspråkig, eller möjligen tvåspråkigsvensk-engelsk, norm. Svenska och engelska värdesätts högst i samhället,följt av skolspråken franska, tyska och spanska. De övriga språken tillmätssnarare ett individuellt värde. Det utvecklings- och forskningsprojekt sombeskrivs i denna rapport har med språkliga resurser att göra, och det är rim-ligt att även relatera beskrivningen till ovanstående resonemang om språk-liga hierarkier.

  • 3.
    Uddling, Jenny
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Svensson, Sofia
    Linnéuniversitetet.
    Juvonen, Päivi
    Linnéuniversitetet.
    Bergh Nestlog, Ewa
    Linnéuniversitetet.
    Flerspråkighet som villkorad resurs: en studie om hur mellanstadielärare talar om flerspråkande i skolarbete2023Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    I denna studie undersöks hur två mellanstadielärare i intervjuer talar om flerspråkande i skolarbetet före och efter en intervention. Materialet är insamlat inom ett samverkansprojekt mellan Linnéuniversitetet och två olika F–6-skolor på initiativ av en kommuns utbildningsförvaltning. Själva interventionen pågick i två språkligt heterogena klasser under 14 veckor i syfte att ge stöd till respektive lärare att i större utsträckning tillvarata flerspråkiga resurser i skolarbetet. Intervjuerna analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, som i sin tur tolkas och diskuteras med hjälp av Ruíz (1984) tre olika förhållningssätt till språk och språkanvändning som problem, rättighet eller resurs. Studiens resultat diskuteras också utifrån begreppen epistemisk rättvisa (Fricker, 2007, 2017) och inkluderande undervisning (Ainscow & Messiou, 2018; Kugelmass, 2006). Resultatet visar att lärarna efter interventionen uttrycker att de i högre grad erbjuder flerspråkande i skolarbetet, vilket kan tolkas som ett exempel på inkluderande undervisning som ökar den epistemiska rättvisan för såväl elever som vårdnadshavare med migrationsbakgrund. Emellertid ger båda lärarna fortsatt uttryck för flerspråkigheten som en villkorad resurs, något som tillfälligt kan användas av de elever som ännu inte lärt sig tillräckligt med svenska.  

  • 4.
    Bergh Nestlog, Ewa
    et al.
    Linnéuniversitetet.
    Thyberg, Anna
    Linnéuniversitetet.
    Uddling, Jenny
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Ämneslitteracitet i lärarutbildningen - litteracitetsdiskurser bland lärarutbildare2023Ingår i: Litteracitet och lärande i högre utbildning, 2023Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med forskningsprojektet DiLit är att utveckla kunskap om ämneslitteracitet i grundlärarutbildningen och hur undervisning om ämnesspråk kan stärkas. Vad som karaktäriserar ämnesspråk explicitgörs sällan i lärarutbildningen. Detta kan förklaras av att lärarutbildarna själva inte har deltagit i undervisning där ämnesspråket har tydliggjorts, och därmed kan de ha svårt att utforma undervisning som sätter ämnesspråket i fokus (Rainey m.fl. 2020). Behovet av forskning om ämneslitteracitet i lärarutbildningen är stort. Med utgångspunkt i socialsemiotik (Halliday 1978) och diskursanalytiska teorier (Ivanic 2004) undersöker vi vilka litteracitetsdiskurser några lärarutbildare ger uttryck för. I fallstudien som presenteras deltog fyra ämnesdidaktiska lärarutbildare. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer, för att genom kvalitativ innehållsanalys ta reda på vad som kännetecknar ämneslitteracitet i ämnena biologi, historia, matematik och litteraturvetenskap (i skolämnet svenska), så som det kommer till uttryck när lärarutbildarna talar om språk och texter i sin undervisning. Resultatet visar att lärarutbildarna rör sig i olika litteracitetsdiskurser, och uppvisar fokus på akademisk litteracitet, ämneslitteracitet eller litteracitet i lärarprofessionen. De tre kategorierna överlappar ibland varandra i lager, och de kan sammanfalla i det vi kallar ämnesdidaktisk litteracitetsundervisning med fokus dels på skolundervisning, dels på den egna undervisningen i lärarutbildningen. En slutsats är att ämneslitteracitet i lärarutbildningen inte är enkel att definiera och att relationen mellan disciplinen vid universitetet och motsvarande skolämne inte alltid är tydlig.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Litteracitet och lärande i högre utbildning
  • 5.
    Uddling, Jenny
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Lindholm, Anna
    Karlstad universitet.
    Att identifiera och beskriva naturvetenskapligt ämnesläsande i språkligt heterogena mellanstadieklassrum2022Ingår i: Acta Didactica Norden, E-ISSN 2535-8219, Vol. 16, nr 1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    För att kunna delta fullt ut i naturvetenskapliga klassrum behöver elever, i synnerhet elever som undervisas på sitt andraspråk, stöd i att utveckla ämneslitteracitet. Det över­gripande syftet med studien är att föreslå en analysmodell som kan användas för att identifiera och beskriva ett naturvetenskapligt ämnesläsande på mellanstadiet. Med hjälp av analysmodellen undersöks om och i så fall hur elever i två språkligt heterogena klasser ges möjlighet att delta i ämnesläsande under arbete med läromedelstexter. Teoretiskt bygger modellen på a) hur experter närmar sig naturvetenskapliga texter, och b) typiska språkliga utmaningar som finns i naturvetenskapliga läromedelstexter. I denna studie används data från observationer gjorda i två klasser – i ett biologiklassrum i årskurs 4 och ett fysikklassrum i årskurs 5. Resultaten visar att eleverna i båda klasserna ges möjligheter att delta i naturvetenskapligt ämnesläsande, såsom att trans­formera ett ämnesinnehåll mellan olika modaliteter och uppmärksamma tekniska ord och taxonomiska relationer. Vår analysmodell kan alltså användas för att identifiera och beskriva ämnesläsande i naturvetenskapliga mellanstadieklassrum, men också i senare skolår. Studiens resultat kan bidra till att lärare blir medvetna om och tydligare kan för­stå vilka aspekter av ämneslitteracitet som behandlas i deras egna klassrum. Emellertid behöver modellen i större utsträckning anpassas till de olika texter som elever möter i naturvetenskaplig undervisning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Uddling, Jenny
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Danielsson, Kristina
    Linnéuniversitetet.
    Elever i ett språkligt heterogent klassrum rör sig mot naturvetenskapliga beskrivningar av ljud2022Ingår i: HumaNetten, E-ISSN 1403-2279, nr 48, s. 113-137Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Den här studien belyser hur ett ämnesinnehåll bearbetas i ett naturvetenskapligt klassrum där flera elever undervisas på sitt andraspråk. Närmare bestämt undersöks om och i så fall hur eleverna i ett språkligt heterogent fysikklassrum i årskurs åtta, i samtal mellan lärare och elever samt mellan elever, ges stöd i att utveckla en allt mer naturvetenskaplig beskrivning av ljud.

    De data som ligger till grund för studien består av video- och ljudinspelningar, digitala foton och insamlade texter från fyra fysiklektioner. Analysen grundas i socialsemiotisk teori (Halliday 1978), med verktyg från systemisk-funktionell grammatik (SFG) i syfte att identifiera tecken på lärande i elevernas uttryck.

    Resultatet visar att läraren iscensatte aktiviteter som bidrog till elevernas möjligheter att utveckla kunskaper om ämnesinnehållet och att uttrycka sig om ljud på ett alltmer ämnesadekvat vis. Emellertid gav några av de språkliga resurser som läraren erbjöd inte det stöd som kanske var avsett. Studien har implikationer för hur lärande i språkligt heterogena natur-vetenskapliga klassrum kan främjas, där en central aspekt är att lärare på ett medvetetet sätt själva använder språket och att de resonerar med eleverna om hur detta bidrar till att uttrycka ämnesinnehållet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Danielsson, Kristina
    et al.
    Department of Teaching and Learning, Stockholm University, 106 91 Stockholm, Sweden.
    Uddling, Jenny
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Signs of Learning. Multiple Modes as Support for Interaction in a Linguistically Diverse Physics Classroom2022Ingår i: Education Sciences, E-ISSN 2227-7102, Vol. 12, nr 10, artikel-id 662Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Students’ and teachers’ meaning making in science classrooms is dependent on language in a broad, multimodal, sense, comprising specialized lexicogrammar and ways of using semiotic resources such as models, diagrams, and subject specific symbols. Altogether, the multimodal demands of science can be challenging, in particular for students learning the language of instruction in parallel with the subject content. Yet, multimodal perspectives are scarce in research concerning science learning in linguistically diverse classrooms, where several students are educated in their second language. Drawing on designs for learning theory, the interaction in a linguistically diverse physics classroom was analyzed through the Learning Design Sequence model to investigate the teacher’s design for learning for students’ meaning-making about ‘sound’. Thereto, students’ ‘signs of learning’ regarding subject content and how to communicate content in line with the discourse of science was analyzed. The teacher’s design for learning gave the students opportunities to interact about content by use of different semiotic modes, with gradually higher demands regarding both content and how to express the content which appeared to support students’ development of content knowledge and competency to express this knowledge in line with the discourse of science. However, some of the teacher’s choices appeared to be a hindrance for the students. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Juvonen, Päivi
    et al.
    Linnéuniversitetet.
    Uddling, Jenny
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Språk- och kunskapsutvecklande arbete i språkligt heterogena klassrum2022Ingår i: Didaktikens språk: om skolundervisningens mål, innehåll och form / [ed] Andreas Nordin, Michael Uljens, Gleerups Utbildning AB, 2022, s. 121-136Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 9.
    Uddling, Jenny
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Danielsson, Kristina
    Linnéuniversitetet.
    Signs of learning in a linguistically diverse physics classroom2021Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study aims at examining how physics content is elaborated and negotiated in a classroom, where several students are second language learners. More precisely, the study aims at examining how the students are supported in developing subject specific knowledge (in this case the model of sound) and ways of describing and explaining the content in accordance with the discourse of science. Data consist of video and audio recordings, digital photographs and collected texts from four physics classrooms (students aged 14–15 years). Theoretically, the study takes its stance in social semiotics (cf. Halliday 1978; Selander & Kress 2010), where form and content are closely linked. The multimodal interaction between the teacher and students and between students, along with texts used and produced in the classroom were analyzed through systemic-functional linguistics (SFL) in order to identify signs of learning (Selander & Kress 2010). In parallel with the analyses of students' development of subject-specific descriptions and explanations, choices of resources that seem to enable or hinder such a development were also identified. The results show that the teacher and the students were engaged in activities that increased students’ opportunities to understand and express aspects of sound and the sound model a more subject-specific way. However, some observations indicate classroom practices that might constitute a hindrance for learning the content. The study has implications for ways of promoting second language learners’ learning in science and the importance of both using meaning-making resources in conscious ways and to discuss how these resources can be used in relation to content.

  • 10.
    Uddling, Jenny
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    To integrate a language focus in a linguistically diverse physics classroom2021Ingår i: Language and Education, ISSN 0950-0782, E-ISSN 1747-7581, s. 1-20Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    It has previously been suggested that there is a need for a more language focused science instruction, especially in linguistically diverse classrooms, where many students are second language learners. But it has also been suggested that teachers may feel uncertainty about how to teach in ways that promote learning of both subject matter and lan- guage. Previous studies have revealed how the language of science, especially the written language of science, is used to create a certain meaning. Research on interventions shows how this knowledge, through a functional metalanguage, can be used successfully. However, few studies explore how teachers in science instruction themselves integrate a language focus in their linguistically diverse classrooms. This ethnographic case study investigates how a teacher, through her planned metalanguage activities, integrated language in her physics classrooms in Year 5. The results reveal that (1) the activities focused on the students’literacy development; (2) the activities sometimes had an integrated language and subject focus and sometimes an isolated lan- guage focus; and (3) the students put a great deal of effort into under- standing how they were to perform the various framed activities. The study has implications for how a language focus can be integrated in subject teaching.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Uddling, Jenny
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Att integrera ett språkligt fokus i ämnesundervisningen2019Ingår i: Litteraciteter och flerspråkighet / [ed] Kristina Aldén & Aina Bigestans, Stockholm: Liber, 2019, 1Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 12.
    Uddling, Jenny
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i studiehandledning2019Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Uddling, Jenny
    Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik.
    Textsamtalens möjligheter och begränsningar i språkligt heterogena fysikklassrum2019Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis reports and discusses results from case studies of how two physics teachers process the language and subject content of textbook texts in interaction with their students, several of whom are second language learners. The overall aim is to study and contribute to knowledge about the didactic choices teachers make in relation to text-talks in linguistically diverse physics classrooms. In order to find out what might pose linguistic challenges for the students, the textbook texts used in the classrooms are also analyzed.

    Data was collected through video and audio recordings in a year 5 and a year 8 physics classroom, during a period of nine and seven weeks respectively, where physics was taught by teachers who identified themselves as having a language focus in science instruction. In addition to the classroom observations, semi-structured interviews with the teachers were conducted.

    The study is rooted in socio-cultural theory, including literacy and second language acquisition, and in social semiotics, including systemic functional linguistics (SFL) and multimodal perspectives. In the textbook texts, structural and lexicogrammatical features were analyzed. In the text-talks, the analysis focused on how language and content were processed in interaction with the students and what opportunities and limitations this offered the students.

    The results reveal that the science textbook texts impose great linguistic demands upon the students. The results also reveal that both teachers carried out extensive textual processing in interaction with their students, which showed the teachers’ broad repertoire of didactic choices in connection with the text-talks. The text-talks offered an increased redundancy, opportunities to develop academic registers and to some extent to be socialized into disciplinary reading. Limitations were associated with the teachers not always being sufficiently clear about the purpose and implementation of the text-talks, the language focus sometimes taking the focus off the subject matter and the teachers' use of everyday language not always being an asset.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Jakobson, Britt
    et al.
    Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Danielsson, Kristina
    Axelsson, Monica
    Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik.
    Uddling, Jenny
    Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik.
    Measuring Time: Multilingual Elementary School Students’ Meaning-Making in Physics2018Ingår i: Global Developments in Literacy Research for Science Education / [ed] Kok-Sing Tang, Kristina Danielsson, Springer , 2018, s. 167-181Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This chapter presents results from a study aiming at investigating multimodal classroom interaction and its contribution to multilingual students’ meaning-making. The focus is on how science content is elaborated and negotiated through various semiotic resources. Data consist of video and audio recordings and digital photographs from a multilingual elementary school physics classroom during the unit “measuring time.” Theoretically, the project takes its stance in social semiotics and pragmatist theory. Data are analyzed through systemic functional linguistics, multimodal analyses, and Dewey’s principle of continuity. The results reveal that the teacher and the students were engaged in meaning-making activities involving a variety of semiotic resources with a potential to develop multilingual students’ scientific literacy. However, some observations indicate classroom practices that might constitute a hindrance for meaning-making. The study has implications for ways of promoting scientific literacy, including learning science, competent action, and communicating through different modes.

  • 15.
    Axelsson, Monica
    et al.
    Stockholm University, Sweden.
    Danielsson, Kristina
    Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV).
    Jakobson, Britt
    Stockholm University, Sweden.
    Uddling, Jenny
    Stockholm University, Sweden.
    Elaboration and negotiation of new content: The use of meaning making resources in multilingual science classrooms2017Ingår i: NFSUN Nordic Research Symposium on Science Education 2017: Paper presentations – posters – symposia – workshops, 2017, s. 17-20Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This presentation reports results from a study aiming at examining multilingual students’ meaning-making in science when instructed through Swedish. Focus is on how new content is elaborated and negotiated through various semiotic resources such as written and spoken language, still and moving images, gestures and physical artefacts. Data consist of video and audio recordings and digital photographs from two multilingual physics classrooms (students aged 11-12 and 14-15 respectively) and one biology classroom (students aged 14-15 years). Theoretically, the project takes its stance in social semiotics and pragmatist theory. Data are analysed through systemic functional linguistics, multimodal analyses and Dewey’s principle of continuity. The results show that the teachers and the students were engaged in meaning-making activities involving a variety of semiotic resources in ways that sometimes matched both students’ linguistic and scientific level. However, some observations indicate classroom practices that might constitute a hindrance for meaning-making. The study has implications for ways of promoting multilingual students’ meaning-making in science, including learning science, competent action, that is, norms about how to act in the science classroom, and communicating through different modes.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 16.
    Axelsson, Monica
    et al.
    Stockholm University, Sweden.
    Danielsson, Kristina
    Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV).
    Jakobson, Britt
    Stockholm University, Sweden.
    Uddling, Jenny
    Stockholm University, Sweden.
    Multilingual students' meaning making in science2017Ingår i: European Science Education Research Association, ESERA 2017 Conference: Dublin City University, Dublin, Ireland. 21st - 25th Auguist, 2017, 2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    We present results from a study aiming at investigating multimodal classroom interaction and its contribution to multilingual students’ meaning-making in science. The focus is on how science content is elaborated and negotiated through various semiotic resources. Data consist of video and audio recordings and digital photographs from three multilingual classes: a middle school physics classroom during the unit “measuring time”, a lower secondary physics classroom during the units “sound and light” and a lower secondary biology classroom during the unit “human body”. The project takes its stance in social semiotics and pragmatist theory. Data are analysed through systemic functional linguistics, multimodal analyses and Dewey’s principle of continuity. The results reveal that teachers and students were engaged in meaning-making activities involving a variety of semiotic resources with a potential to develop multilingual students’ scientific literacy. However, the teachers’ scientific starting points and perspectives on scientific literacy as well as their use of semiotic resources to some extent vary, affording different entries to science meaning-making. The study has implications for ways of promoting scientific literacy, including learning science, competent action, and communicating through different modes.

    Ladda ner (pdf)
    SUMMARY01
  • 17.
    Axelsson, Monica
    et al.
    Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik.
    Danielsson, Kristina
    Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik.
    Jakobson, Britt
    Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Uddling, Jenny
    Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik.
    The sun sets in the west: Multilingual students' meaning-making in school physics2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Axelsson, Monica
    et al.
    Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik.
    Danielsson, Kristina
    Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik.
    Jakobson, Britt
    Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Uddling, Jenny
    Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik.
    What is time? Multilingual students’ meaning-making in school physics2015Ingår i: NoFa5: Nordic Conference on Subject Education: Book of Abstracts, Helsinki: University of Helsinki , 2015, s. 11-12Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Scientific discourse comprises a specialized, lexically dense and abstract language, with a need for students to handle multiple resources for meaning making in parallel, e.g. verbal language, graphs, gestures, models, and symbolic language (Halliday & Martin, 1993; Lemke, 1998). This puts high demands on the learner, in particular for multilingual students as they learn science in their second language. We will present results from an interdisciplinary project on interaction in science classrooms, focusing on how science content is elaborated and negotiated through various semiotic resources. The project draws on i) social semiotics (Kress, 2010), including systemic functional linguistics (SFL) (Halliday & Matthiessen, 2004), and ii) practical epistemology (Wickman & Östman, 2002). Data (video/audio recordings, digital photographs and texts collected in the classrooms) is analyzed through SFL-analyses, multimodal analyses and practical epistemology. We will concentrate on findings from a primary school classroom working with "time". Here, the teacher uses a variety of semiotic resources in different semiotic modes, and students are engaged in small group work and whole class discussions. Our analyses, made from different perspectives, reveal a need for interdisciplinary cooperation for researchers to be able to give a broader picture of what learning opportunities are given the students.

1 - 18 av 18
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • harvard-cite-them-right
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf