En av de viktigaste resurserna för att förebygga krissituationer och för att hantera dem är det mänskliga kunnandet och agerandet. Olika aktörer representerar olika typer av expertis och perspektiv, från sakkunskap till situations- och kontextkännedom, och för effektiv krishantering behöver dessa samverka. Det innebär att informationen, dess flöden och de informationstekniska resurserna har som mål att stödja dels de olika aktörernas hantering av det egna ansvarsområdet, dels en integrerad hantering av de olika ansvarsområdena. Detta ger ett behov av att utveckla kunskap, processer, modeller och strategier för att stödja samarbete i krissituationer och effektiv samverkan i skadebegränsande verksamhet.

This article presents the research findings of a study on task complexity and information-seeking activities in real-life work tasks. The focus was on perceived task complexity, which was determined according to the task performers' prior knowledge about the task ahead. This view on task complexity is closely related to research considering task uncertainty and analyzability. Information-seeking activities considered were a need to acquire different types of information and the subsequent use of different types of sources. The research data were mainly collected by (1) self-recorded journals that were filled out by municipal administrators in the course of performing their ordinary work duties (altogether 78 task diaries), and (2) subsequent interviews. The results indicated that there is a relatively strong relationship between types of information and types of sources. The effects of task complexity made experts more attractive as a source than other people and all types of documentary sources.

Vid Högskolan i Borås bedrivs ett utredningsarbete med syfte att klargöra förutsättningarna för att inrätta ett centrum för studier av risk, profession och säkerhet. Parallellt med resonemang rörande lämpliga styr- och organisationsformer behandlas hur utbildningen inom området bör utformas. I skrivande stund är inriktningen att utveckla och erbjuda ett magisterprogram inom området management där en inriktning är mot risk och säkerhet. En satsning på utbildning fordrar forskningsanknytning och förekomsten av forskning inom området risk och säkerhet utgör därför en viktig utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Vid högskolan finns idag forskning som belyser risk och säkerhetsfrågor inom skilda verksamhetsområden och med olika teoretiska utgångspunkter. Området spänner från hur risker hanteras i det vardagliga arbetet för olika professioner till hur risker kan elimineras och osäkerhet reduceras i samband med extra ordinära händelser. Högskolan i Borås ska vara ett komplett professionslärosäte och bedriva nydanande och samhällsrelevant utbildning och forskning. Ett flervetenskapligt ideal präglar utbildning och forskning, där problemet som ska belysas är i centrum och inte den akademiska disciplinen. Att bedriva utbildning och forskning inom risk och säkerhet är i enlighet med lärosätets ideal och inriktning. Genom att anlägga ett risk- och säkerhetsperspektiv på olika typer av samhälleliga fenomen i utbildning och forskning uppmärksammas dels nya frågor, dels beforskas områden och fenomen utifrån ett i förhållande till traditionell disciplinär forskning alternativt perspektiv, och därigenom kan ny kunskap erhållas. Ett led i utvecklingen av forskningsverksamheten vid högskolan är sammanställningen och publiceringen av föreliggande antologi. Två av de ledande forskarna inom området, Bertil Rolandsson och Håkan Torstensson, har tagit initiativ till antologin och fungerat som redaktörer. Fem bidrag publiceras i rapporten som tillsammans visar vad forskning kring risk och säkerhet kan vara och vilken inriktning forskningen har vid Högskolan i Borås. Tre bidrag har fokus på transportbranschen, ett på polisiär verksamhet och ett på vårdverksamhet. Det finns således en spridning över praktiska fält och även spridning vad gäller teoretiska utgångspunkter. Rapporten är nummer tretton i högskolans rapportserie Vetenskap för profession, vars syfte är att redovisa resultat från pågående och avslutade forskningsprojekt. Rapporten är också ett underlag för fortsatta resonemang inom högskolan om satsningen på utbildning och forskning inom området risk och säkerhet och kring frågan om vilken inriktning forskningen ska ha.

The aim of this paper is to explore the claim that Communities of Practice (CoPs) can be designed and managed. The concept of CoPs was originally developed as a social learning theory, and CoPs were defined by their in-formal emergent nature. This informal nature has been recognised to be of value to organisations, resulting in a desire to design CoPs. In this paper, the nature of CoPs is addressed by focusing on aspects of formality and informality in relationships and learning. CoPs are therefore described as emergent and designed practices. Furthermore, it is questioned whether a designed CoP may realise the essential characteristics attributed to an emergent CoP. It is argued that it is crucial to recognise the informal nature of CoPs in order to either encourage them as informal phenomena, or use the concept of CoPs as inspiration for designing imitations of them. However, when attempting to design them, the original meaning of a CoP is lost, even though, in some cases, the consequences of such a design may be beneficial to organisations. Nevertheless, when not taking the nature of a CoP into account, a designed construct may have a negative impact on learning and knowing.

Purpose. We investigate one specific case in which the transformation from a HTML to an XML-based organizational Web environment was pursued through portal server technology. The aim is to understand the dynamics of negotiating functionality when there are so many more options available than merely shifting to XML. Method. We report the early phases of a longitudinal study in which various members of the organization, as well as developers, are repeatedly interviewed in order to map changing insights and attitudes. The array of misunderstandings observed is discussed through Wittgenstein's concept of language games. Results. Ordinary users are seen to have substantial difficulties in understanding and discussing the new technology. Their emphasis is on sophisticated applications that developers were unable to implement in time for the launching of the portal. Members of the project group and the steering group also evidenced difficulties in communicating on the key language games on motives, priority, features, implementation and timeline. Originality. The use of language games, and a longitudinal qualitative study, supplies an in-depth view of complications connected to the implementation of information systems that involves existing information practices.