Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 19 av 19
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-cite-them-right
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Eriksson, A
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik. Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Beach, D
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik. Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Svensson, A-K
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik. Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Local government strategies for managing changes in the delegation of preschool responsibilities.2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 2.
    Eriksson, Anita
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Beach, Dennis
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Svensson, Ann-Katrin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Förskolechefens ansvar och uppdrag ur ett kommunalt förvaltningsperspektiv2015Ingår i: Nordisk Barnehageforskning, ISSN 1890-9167, E-ISSN 1890-9167, Vol. 11, nr 9, s. 1-17Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    2010-års revideringen av skollagen och förskolans läroplan innebar dels ökade krav på pedagogisk kvalitet och dels på en förändrad och förtydligad ansvarsstruktur i förskolan. För förskolechefens del explicitgjordes och förtydligades både ansvar, befogenhet och beslutsrätt. I artikeln beskrivs och problematiseras hur förskolechefens ansvar och uppdrag tolkas och kommer till uttryck i ett övergripande kommunalt förvaltningsperspektiv i samband med dessa revideringar. Data utgörs av en enkätundersökning besvarad av 48 förvaltningstjänstemän anställda i olika kommuner. Resultatet visar att förskolechefen i flertalet kommuner har tilldelats ett stort ansvar när det gäller att tolka och initiera den förtydligade ansvarsstrukturen och skapa förutsättningar i form av kompetensutvecklingsinsatser för förskolepersonalen för att möta de ökade kraven på pedagogisk kvalitet.

  • 3.
    Eriksson, Anita
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Beach, Dennis
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Svensson, Ann-Katrin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Preschool teacher professionalism and education reform: An ethnographic analysis of the responses, consequences and implications of a recent education reform in Sweden.2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 4.
    Eriksson, Anita
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Svensson, Ann-Katrin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Beach, D
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik. Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    New professional responsibilities for preschool teachers (utökat paper).2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 5.
    Eriksson, Anita
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Svensson, Ann-Katrin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. Åbo Akademi.
    Beach, Dennis
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Reformimplemantering i förskolepraktik: Ett exempel på hur förskollärarens ansvar har tolkats och omsatts av förskolechefer och arbetslag2018Ingår i: Nordisk tidskrift för allmän didaktik, ISSN 2002-1534, Vol. 4, nr 2, s. 59-75Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article focuses on how responsibilities and tasks have been allocated between preschool teachers and child-care workers some years after the revision of the Swedish National Education Act and the preschool curriculum in 2010, in which the preschool staffs responsibility was clarified. The revision intended to strengthen the educational quality in preschool by providing preschool teachers with an increased responsibility for the educational activities carried out by preschool teams. Our overall aim was to investigate whether the revision has led to a redistribution of responsibilities and/or tasks in the everyday preschool practice carried through by preschool teams consisting of preschool teachers and child-care workers. The investigation is grounded through observations of the daily work of four mixed teams and analyses of local documents, field conversations and interviews with the team members and their heads. Due to the results there has been some redistribution of responsibilities and tasks. For instance, all the heads have made organizational changes in order to enable preschool teachers to take greater responsibility for educational activities and their quality, which in turn resulted in a more hierarchical organization. The article discusses the complexity associated with the interpretation and implementation of an educational reform and its effects.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Eriksson, Anita
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Svensson, Ann-Katrin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Beach, Dennis
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    The concept of preschool teacher professional responsibilities2016Ingår i: ECER 2016, 2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 7.
    Svensson, A-K
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik. Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Eriksson, Anita
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Beach, D
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik. Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    New professional responsibilities for preschool teachers?.2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 8.
    Svensson, Ann-Katrin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Barnet, språket och miljön: från ord till mening2009Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 9. Svensson, Ann-Katrin
    BokNallen: utvärdering av ett språkstimuleringsprojekt1989Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Svensson, Ann-Katrin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Högläsning i förskola och förskoleklass: hur vanligt är det?2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vikten av att språkstimulera barn i förskolan och förskoleklassen har i styrdokument och andra officiella texter fått ökat utrymme under det senaste decenniet. Detta har skett samtidigt som studier visar att bokläsning i hemmiljö minskar i vissa grupper. Denna studie har genomförts för att få en uppfattning om i vilken grad barn i åldern 1–6 år erfar bokläsning i förskolan och förskoleklassen. Syftet är att undersöka hur frekvensen av högläsning varierar mellan förskolor och mellan förskoleklasser samt om man läser för hela barngruppen samtidigt eller delar in bar- nen i små grupper vid högläsningstillfällena. Ytterligare ett syfte har varit att pröva validiteten i datainsamlingsinstrumenten. Det empiriska materialet består av 384 enkäter från blivande lärare med inriktning mot försko- la/förskoleklass som under sin verksamhetsförlagda utbildning noterat den bokläsning som fö- rekommit. Studenterna genomförde sin vfu under 2005–2007. Resultaten visar att flertalet studenter upplevde läsning nästan dagligen, men få rapporterade daglig läsning för barnen. I förskolan var det vanligast att dela upp barnen i små grupper vid läsning men i förskoleklassen läste man vanligen för alla samtidigt. I både försleklass förekommer det studenter som inte varit med om någon högläsning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Svensson, Ann-Katrin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Litteraturprofil i förskoleverksamheten: vad ger det barnen? En utvärdering av ett samarbete mellan bibliotek, förskola och familjedaghem2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING Litteraturprofilverksamheten i Mölndal, ett samarbete mellan bibliotek, förskola och familjedaghem har utvärderats med utgångspunkt i teorier om språkutveckling, läsinlärning, multimodalitet och sociokulturella teorier. Syftet med utvärderingen har varit att ur olika perspektiv och med olika metoder undersöka vad samarbetet mellan bibliotek, förskola och familjedaghem har inneburit för de medverkande. Det är av intresse att studera om och hur verksamheten har ökat barnens tillgång till litteratur, om och hur det i så fall har påverkat personals och barns föreställningar om litteratur och läsning. Ytterligare ett syfte har varit att studera om litteraturprofilverksamheten har påverkat barnens läsutveckling. Ett tredje syfte var att identifiera faktorer för samarbetet, såväl positiva som negativa. Genom intervjuer med bibliotekarier, dagbarnvårdare, förskollärare, förskolechefer, verksamhetschef och grundskollärare har verksamheten studerats. Barnen har följts upp via resultat på nationella proven i skolår 3 och tio barn har intervjuats om sina läsvanor i skolår 3. Resultaten visar att litteraturprofilverksamheten har lett till ett nära samarbete mellan förskolor, familjedaghem och bibliotek och även samarbete mellan de litteraturprofilerade förskolorna och familjedaghemmen. Förskollärarnas arbetsmetoder har förändrats mot större lyhördhet för barnens tankar och mer samtal med barnen. Både förskollärarna och dagbarnvårdarna har förändrat sin syn på hur man kan resonera om barnlitteratur och de var mer nyfikna på nyutkommen litteratur än vad tidigare studier visat. De har lärt sig läsa undertexter, att läsa bilder och samtala om dem och att bearbeta litteraturen ur ett multimodalt perspektiv, med Ipads, bild, drama och musik. Bibliotekarierna har utmanats i sin kunskap om barnlitteratur och fått större insikt i hur förskolorna arbetar med litteratur och en förändrad syn på litteraturarbetet. Det har lett till ett förändrat arbetssätt och att de har upparbetat en annan struktur i verksamheten. Enligt förskollärarna och bibliotekarierna har barnen fått mycket stor tillgång till litteratur som bearbetades både multimodalt och estetiskt. Barnen visar ett mycket stort intresse för litteratur och är fokuserade vid biblioteksbesök. De har lärt sig hur man kan tänka och agera när man väljer böcker. I skolår tre är resultaten på nationella prov i läsinlärning och läsförmåga mycket goda, dvs. över riksgenomsnittet. Resultaten på individnivå är påfallande höga. Det mindre positiva som framkommit är en bristande kunskap om verksamheten hos dem som tar emot barn som har gått på litteraturprofilförskolorna. Det visade sig även finnas ojämlikheter i maktbalansen mellan bibliotekarier och dagbarnvårdare vilket ledde till att bibliotekarien i all välmening försökte styra arbetet inom familjedaghemmen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Svensson, Ann-Katrin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Med alla barn i fokus: om förskolans roll i flerspråkiga barns språkutveckling2012Ingår i: Paideia, ISSN 1904-9633, nr 4, s. 29-37Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Flerspråkiga barns språkliga situation i förskolan och vid skolstarten står i fokus. Enligt skollagen ska barn med annat modersmål än svenska i förskolan ha möjlighet att utveckla både svenska språket och modersmålet. Förskollärarnas betydelse för barnens möjligheter att utveckla sina språk och ordförrådets betydelse för barnens möjligheter att vid skolstarten utveckla positiva läsförståelsestrategier behandlas. Flerspråkiga barns språkliga situation vid skolstarten och förskolans och skolans roll för barnens lässtrategier diskuteras.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Svensson, Ann-Katrin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Ordförrådet: nyckeln till framtiden2012Ingår i: FörskoleforumArtikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Artikeln behandlar vikten av att stimulera förskolebarns ordförråd då detta visast sig vara ett mått på framgång i läsinlärningen. Förslag på tillvägagångssätt för att utveckla barns ordförråd ges och kopplas till barn med annat hemspråk än svenska.

  • 14.
    Svensson, Ann-Katrin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Reading books in preschool is taken for granted: but is it true?2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15.
    Svensson, Ann-Katrin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Reading books in preschool is taken for granted: but is it true?2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 16.
    Svensson, Ann-Katrin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Språklekar för samlingen: Utforska barnens namn2012Ingår i: FörskoleforumArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Artikeln ger praktiska exempel på hur man kan uppmärksamma barn i ålder 2–6 år på skriftspråket genom att analysera bokstäverna i namnen på barnen i gruppen.

  • 17.
    Svensson, Ann-Katrin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Språkstimulerande miljöer i förskolan. En utvärdering av Att läsa och berätta gör förskolan rolig och lärorik.2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet har varit att studera om man genom projektet Att läsa och berätta – gör förskolan rolig och lärorik kan utveckla samarbetet mellan förskolor och bibliotek samt öka medvetenheten om läsning, barnlitteratur och språkmiljöer i förskolan. Ett annat syfte var att studera om och hur förskollärare upplever att de har förändrat sitt tänkande och sitt arbete med språk och litte- ratur i förskolan och om och hur bibliotekarier som deltar i projektet upplever att de har för- ändrat sitt arbetssätt för att möta förskolans personal och barn. Förskollärarnas val av barnlitte- ratur studeras vad gäller medvetenhet om aspekter som genus, kultur, nyutgiven och icke- traditionell litteratur. Barnens erfarenheter och upplevelser av bokläsning har ett särskilt fokus då projektet till syvende och sist ska ha en inverkan på deras litteracitetsupplevelser. Undersökningen består av en kartläggning av den fysiska språkmiljön på 60 förskoleavdel- ningar i fem kommuner i Jönköpings län. Totalt har 190 intervjuer genomförts med barn, för- skollärare, bibliotekarier och skolledare. Intervjuerna fördelar sig på 116 barn, sextio förskollä- rare, fem bibliotekarier och nio skolledare. Resultaten visade att det skett en ökning och en innehållslig utveckling av kontakterna mellan förskola och bibliotek. Annat som framkom var att många förskollärare hade valt att utveckla den språkstimulerande miljön och utökat tillfällen för högläsning samt utvecklat det fria berät- tandet. Studien visar på många sätt att stimulera barnen språkligt och barns, bibliotekarier och skolledares syn på vad projektet har tillfört förskole- och biblioteksverksamheterna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Svensson, Ann-Katrin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Eriksson, Anita
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Beach, Dennis
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Different professionals´roles in preschool - the talk and the preformance2016Ingår i: 26th, EECERA (European Early Childhood Education Research Association), 2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 19.
    Svensson, Ann-Katrin
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Ögland, Malin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Läsfrämjande samarbete i Mölndal: litteraturprofil i förskoleverksamhet2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Litteraturprofilverksamheten i Mölndal, ett samarbete mellan bibliotek, förskola och familje-daghem har utvärderats med utgångspunkt i teorier om språkutveckling, läsinlärning, multi-modalitet och sociokulturella teorier. Syftet med utvärderingen har varit att ur olika perspek-tiv och med olika metoder undersöka vad samarbetet mellan bibliotek, förskola och familje-daghem har inneburit för de medverkande. Det är av intresse att studera om och hur verksam-heten har ökat barnens tillgång till litteratur, om och hur det i så fall har påverkat personals och barns föreställningar om litteratur och läsning. Ytterligare ett syfte har varit att studera om litteraturprofilverksamheten har påverkat barnens läsutveckling. Ett tredje syfte var att identifiera faktorer för samarbetet, såväl positiva som negativa. Genom intervjuer med bibliotekarier, dagbarnvårdare, förskollärare, förskolechefer, verksam-hetschef och grundskollärare har verksamheten studerats. Barnen har följts upp via resultat på nationella proven i skolår 3 och tio barn har intervjuats om sina läsvanor i skolår 3. Resultaten visar att litteraturprofilverksamheten har lett till ett nära samarbete mellan försko-lor, familjedaghem och bibliotek och även samarbete mellan de litteraturprofilerade försko-lorna och familjedaghemmen. Förskollärarnas arbetsmetoder har förändrats mot större ly-hördhet för barnens tankar och mer samtal med barnen. Både förskollärarna och dagbarnvår-darna har förändrat sin syn på hur man kan resonera om barnlitteratur och de var mer nyfikna på nyutkommen litteratur än vad tidigare studier visat. De har lärt sig läsa undertexter, att läsa bilder och samtala om dem och att bearbeta litteraturen ur ett multimodalt perspektiv, med Ipads, bild, drama och musik. Bibliotekarierna har utmanats i sin kunskap om barnlitteratur och fått större insikt i hur för-skolorna arbetar med litteratur och en förändrad syn på litteraturarbetet. Det har lett till ett förändrat arbetssätt och att de har upparbetat en annan struktur i verksamheten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 19 av 19
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-cite-them-right
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf