Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 49 av 49
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Bengt-Åke
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Johansson, Andreas
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Förbränning och termiska system för hållbar utveckling2009Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, nr 10, s. 79-81Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 2. Benner, Mats
    Sundeen, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Vart går högskolan?2010Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, nr 15, s. 29-36Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Titeln på den seminarieserie som ligger till grund för denna artikel ärFrån Högskolan i Borås till Humboldt. Anförandena och texterna förväntadesbidra till diskussionen om universitetens samtids- och samhällsroll – iSverige men också mer allmänt och principiellt. Jag gör här en betraktelseöver synen på högre utbildning och forskning i dagens (svenska ochinternationella) politiska system, samt över hur relationen mellan stat ochuniversitet har utvecklats under de senaste årtiondena.

  • 3.
    Björk, Hans
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Kratovic, Belma
    Högskolan i Borås, Gemensamma förvaltningen.
    Inledning: Ingenjörer för profession2009Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, nr 10, s. 13-23Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Bolton, Kim
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Börjesson, Anders
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Ahlström, Peter
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Bazooyar, Faranak
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Beräkningsteknik2009Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, nr 10, s. 63-68Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Brorström, Björn
    Högskolan i Borås, Gemensamma förvaltningen.
    Angelägen vetenskap vid ett professionslärosäte2009Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, nr 8, s. 61-70Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Brorström, Björn
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Förord2010Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, s. 7-8Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Högskolan i Borås är inne i en period av stark utveckling. Vi intensifierar och konkretiserar innebörden av vår verksamhetsidé som fångas av devisen ”Vetenskap för profession”. Högskolans utbildning och forskning präglas i hög grad av flervetenskaplighet och av breddat och fördjupat samarbetet med det omgivande samhället. Vi har förvärvat examensrättigheter på forskarnivå och närmar oss idealtillståndet: Det kompletta professionslärosätet. Högskolan i Borås blir innehållsmässigt alltmer Borås universitet – från HB till BU!

  • 7.
    Brorström, Björn
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Ljungkvist, Torbjörn
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Oudhuis, Margareta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Brorström, Björn
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Förord2010Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, nr 14, s. 5-6Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Högskolan i Borås fyllde 30 år 2007. En av presenterna vid firandet var ett erbjudande från Västsvenska industri- och handelskammaren att arrangera 30 personliga intervjuer med företagsledare och chefer i olika organisationer i Sjuhäradsbygden. Detta erbjudande sammanföll med diskussioner bland organisationsforskare vid högskolan om att genomföra en studie med syftet att beskriva och förklara varför näringslivet i Sjuhäradsbygden så framgångsrikt klarat att möta nya omvärldsförutsättningar och uppvisat en gynnsam utveckling. Dessa båda omständigheter kopplades samman och ett forskningsprojekt formulerades. Våren 2008 genomfördes 45 personliga intervjuer, det blev några fler än vad det var tänkt, med företrädare för en mängd olika organisationer. Intervjuerna låg till grund för en rapport där en fokusering skedde på den så kallade knalleandan och dess innebörd och betydelse för företagandet i regionen. Knalleandan visade sig vara en starkt bidragande förklaring till den gynnsamma näringsutveckling som skett i regionen, men den innebar också begränsningar för en gynnsam utveckling inte minst genom den negativa inställning till samarbete och högre utbildning som var en påtaglig del av knalleandan. Rapporten väckte uppmärksamhet och forskarna bakom rapporten bestämde sig för att gå vidare och fördjupa studierna. Hösten 2009 publicerades ytterligare en rapport som framförallt uppmärksammades som följd av en beskrivning av modeföretaget JC:s utveckling och av de verksamheter som uppstått till följd av avhopp från JC.

  • 8.
    Brorström, Björn
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Ronaldsson, Bertil
    Förord2010Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, nr 13, s. 5-Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vid Högskolan i Borås bedrivs ett utredningsarbete med syfte att klargöra förutsättningarna för att inrätta ett centrum för studier av risk, profession och säkerhet. Parallellt med resonemang rörande lämpliga styr- och organisationsformer behandlas hur utbildningen inom området bör utformas. I skrivande stund är inriktningen att utveckla och erbjuda ett magisterprogram inom området management där en inriktning är mot risk och säkerhet. En satsning på utbildning fordrar forskningsanknytning och förekomsten av forskning inom området risk och säkerhet utgör därför en viktig utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Vid högskolan finns idag forskning som belyser risk och säkerhetsfrågor inom skilda verksamhetsområden och med olika teoretiska utgångspunkter. Området spänner från hur risker hanteras i det vardagliga arbetet för olika professioner till hur risker kan elimineras och osäkerhet reduceras i samband med extra ordinära händelser.

  • 9.
    Brorström, Björn
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Förord2010Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, nr 11, s. 5-6Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Mitt i skogen en bra bit ifrån allfarvägarna bedrivs en mycket omfattande handels- och affärsverksamhet. Konsumenter dras till Ullared och Gekås för att göra storköp och för att fynda varor av olika slag. Ullared och Gekås är ett fenomen som väcker nyfikenhet och frågan är varför det har blivit på detta viset? Vad är det för speciellt med Gekås och Ullared som förklarar att affärsverksamheten blivit så framgångsrik och fortsätter att utvecklas?

  • 10.
    Byström, Katriina
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Aktörer och information vid antagonistiska hot och angrepp mot vägtransporter med farligt gods2010Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, s. 33-49Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En av de viktigaste resurserna för att förebygga krissituationer och för att hantera dem är det mänskliga kunnandet och agerandet. Olika aktörer representerar olika typer av expertis och perspektiv, från sakkunskap till situations- och kontextkännedom, och för effektiv krishantering behöver dessa samverka. Det innebär att informationen, dess flöden och de informationstekniska resurserna har som mål att stödja dels de olika aktörernas hantering av det egna ansvarsområdet, dels en integrerad hantering av de olika ansvarsområdena. Detta ger ett behov av att utveckla kunskap, processer, modeller och strategier för att stödja samarbete i krissituationer och effektiv samverkan i skadebegränsande verksamhet.

  • 11.
    Edström, Anders
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Ljungkvist, Torbjörn
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Oudhuis, Margareta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Brorström, Björn
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Från förtätning till kluster: Borås utveckling som textilt centrum2010Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, nr 14, s. 21-33Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Etableringen av Borås som textilt centrum skedde redan i början av 1900-talet. En förtätning av företag inom de textila näringarna växte fram med en tidig bas i hemproduktion. Industriell produktion etablerades strax före år 1900 och de första postorderföretagen startade strax efter sekelskiftet.

  • 12.
    Ekström, Karin M
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Bybutiken: en gåva för bygden och turistattraktion2013Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, nr 24, s. 31-46Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Ekström, Karin M.
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Familjekonsumtion, konformitet och distinktion2010Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, nr 11, s. 19-30Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En central fråga i förstudien om fenomenet Ullared är att identifiera motiven till att människor reser till Gekås Ullared för att handla. Lokaliseringen på landsbygden i Halland skiljer sig avsevärt från andra etablerade varuhus i Sverige och internationellt. Gekås omsätter 2009 över tre miljarder kronor. Statistik från Gekås visar att en genomsnittlig besökare under 2008 hade rest 23 mil enkel resa och besöker Gekås två gånger per år. Flera av de vi träffade under vårt fältarbete i augusti 2009 var långväga gäster. Ett exempel är familjen som stod först i kön på lördagsmorgonen och väntade på att varuhuset skulle öppna klockan 07:00. De hade rest femtio mil under natten för att komma fram i tid. Även den familj som stod sist i kön hade rest femtio mil. Vad motiverar människor att resa så långt för att handla på Gekås? Mina reflektioner från förstudien är kopplade till denna frågeställning och till familjekonsumtion. Under de tre dagar vi tillbringade på campingen och på Gekås i Ullared observerade jag och gjorde intervjuer med familjer och personal. Intervjuerna med familjerna var kortare och tidsmässigt spontana i jämförelse med intervjuerna med personal som planerades in under vårt besök på varuhuset. Studiens begränsade karaktär gör det inte möjligt att generalisera utifrån resultaten, något som heller aldrig varit avsikten med denna förstudie. I stället har den möjliggjort en viss inblick i familjekonsumtion och en mer övergripande reflektion om konsumtion relaterat till konformitet och distinktion. I kapitlet diskuteras först familjekonsumtion och sedan konformitet och distinktion.

  • 14.
    Ekström, Karin M
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Förord2013Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, nr 25, s. 12-17Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta är den tredje och sista rapporten i forskningsprojektet ”Återanvänd- ning och återvinning av kläder” som fi nansierats av Handelns utvecklings- råd i samarbete med Formas under tre år. Projektet i sin helhet har som ambition att komma fram till lösningar så att kläder och textil som idag slängs i hushållssoporna istället återanvänds eller återvinns. Det är resurs- slöseri och ett miljöproblem att kläder idag slängs i soporna. Det faktum att tillverkning av kläder och textil tar stora naturresurser i anspråk och kräver kemikalier bidrar också till att miljön belastas redan före köp och användning. En ”köp och släng” mentalitet påverkar miljön både vid till- verkning och vid förbränning. Projektet består av tre delstudier som be- skrivs nedan.

  • 15.
    Ekström, Karin M
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Introduktion2013Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, nr 24, s. 11-13Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Ekström, Karin M.
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Introduktion2010Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, nr 11, s. 7-8Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ullared har de flesta hört talas om, i synnerhet efter höstens dokusåpa som fått stor uppmärksamhet i media. Ullared är en liten ort med flera företag, men det dominerande företaget är varuhuset Gekås Ullared. Under 2008 besökte närmare fyra miljoner personer Gekås. Gekås omsatte 2009 över tre miljarder kronor. Gekås säljer bl.a. hundra miljoner bullformar, tolv miljoner bakplåtspapper, en miljon flaskor schampo, tolv miljoner sockor och 2 000 ton godis per år. I Ullared möts handel och konsumtion.

  • 17.
    Ericson, Mathias
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Rolandsson, Bertil
    Rolandsson, Bertil
    När moderna poliser bygger förtroende: att balansera mellan kontinuitet i verksamheten och förändringar på fältet2010Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, nr 13, s. 71-85Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna artikel är baserad på en studie av en grupp polisers möjligheter att bygga förtroende för en nyetablerad närpolisverksamhet. Deras uppdrag är att, inom ramen för ett större tillitsprojekt i Västra Götalandsregionen, initiera ett långsiktigt brottsförebyggande arbete och skapa en lokalt förankrad polis i utvalda stadsdelar. Det är ett arbete, där de löpande möter såväl yrkesmässiga som etiskt motstridiga förväntningar. De är s.k. kontaktpoliser, vars arbete är att finnas kvar i dessa stadsdelar och fortsätta arbeta preventivt, när övrig ingripande verksamhet lämnat fältet och åkt tillbaka till polishuset. Etiska spörsmål är då knutna till förutsättningarna att stärka boendes trygghet och tillit genom ökad polisiär närvaro men samtidigt motverka stigmatisering av de stadsdelar där satsningen genomförs. Artikeln visar hur det förtroende, som de etablerar, är av avgörande betydelse för deras verksamhet, men att det förutsätter en svår balansgång mellan förväntningar på ett nytt uppdrag och på en redan etablerad polispraktik.

  • 18.
    Ericsson, Dag
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Kvalitetsdriven logistik och Demand Chain Management2009Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, nr 10, s. 39-46Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Eriksson, Catarina
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Lindh, Maria
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Förverkligande av professionslärosätet: några tankar2009Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, nr 8, s. 107-116Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Forsgren, Olov
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Det samskapande universitetet2010Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, s. 63-68Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I denna artikel är det min avsikt att skissa på ett universitetskoncept som skulle kunna tjäna som stimulans i debatten om utvecklingen av svenska universitet. Universitetskonceptet Det samskapande universitetet tar en utgångspunkt i att universitetens uppgift är att bidra till kunskapsbildning och spridning/inhämtande av kunskap till gagn för en sund utveckling av individ och samhälle. Jag utgår även från att kunskapsuppfattningar kan avspeglas i utformning av ett universitet på motsvarande sätt som kunskapsuppfattningar kan avspeglas i utformning av pedagogiska miljöer. Ett antal filosofer och forskare har beskrivit viktiga skillnader i kunskapsuppfattningar. Min bild sammanfaller med flera av dessa beskrivningar.1 Sammanfattningsvis säger de att den analytiskt avbildande kunskapsuppfattningen under de senaste 100 åren sakta har fått ge vika för en samskapande kunskapsuppfattning där kunskap ses som skapade, användbara perspektiv under ständig utveckling.

  • 21.
    Hagberg, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Att få det att flyta på Gekås Ullared2010Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, nr 11, s. 31-42Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I fältanteckningarna ovan återfinns uttrycken flyt och flöde och detta kapitel behandlar frågan om hur man kan få det att flyta. Som framgår av anteckningarna ovan är det olika entiteter som återfinns i varuhuset: t.ex. produkter, människor, kundvagnar och hyllor. För att besvara frågan hur man får det att flyta riktas här intresset mot dem och andra entiteter, som skyltar, galgar och skyltdockor. Många jordnära, vardagliga, materiella och konkreta aspekter av handel och konsumtion har hittills inte fått tillräckligt med uppmärksamhet inom marknadsförings- och konsumtionsforskningen (med undantag av t.ex. Cochoy 2008). En ofta använd kliché inom detaljhandeln lyder retail is detail. Utgångspunkten för detta kapitel är att istället för att söka sig någon annanstans – som ”utanför” (t.ex. externa faktorer), eller ”innanför” (t.ex. attityder) ägna större intresse åt just sådana detaljer.

  • 22.
    Hallnäs, Lars
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    Sundeen, Johan
    Högskolans behov av galenskap2010Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, Vol. 1, nr 15, s. 57-58Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Universitetets och högskolans frihet kan hotas på många sätt. Det kan handla om yttre hot i form av krav på politisk anpassning eller i form av krav på anpassad yrkesutbildning. Professionsuniversitet kan ses som själva sinnebilden för sådana yttre hot om man tänker sig att professionen definieras i världen utanför universitetet. Men idén om professionsuniversitetet kan också vara ett starkt försvar för universitetet som fristad för forskning och utbildning om man tänker sig att professioner definieras genom den utbildning som de fria professionslärosätena ger.

  • 23.
    Hjelmgren, Daniel
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Att ge kunderna positiva upplevelser i samband med deras vistelse i Ullared2010Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, nr 11, s. 9-18Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Berry myntade 1983 begreppet ”relationsmarknadsföring” (Grönroos, 1994). Enligt Coviello et al. (2002) skiljer sig relationsmarknadsföring ifrån mer traditionell transaktionsmarknadsföring bl.a. genom att mindre fokus läggs på företagets möjligheter och förmåga att rekrytera nya kunder, och mer på dess möjligheter och förmåga att behålla och stärka kundrelationer. Reichheld and Sasser (1990) tar i sin studie av över 100 företag upp de ekonomiska fördelarna med att fokusera på att behålla kunder istället för att försöka rekrytera nya. Ett företag som minskar kundbortfallet med fem procent kan enligt Reichheld and Sasser öka sin vinst med inte mindre än 25-85 procent.

  • 24.
    Höglund, Lars
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Lindh, Maria
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Balansgång mellan motstridiga mål2010Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, Vol. 1, nr 15, s. 75-77Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under ett antal seminarier i denna serie har vi kunnat höra intressanta inlägg om universitetens historia och aktuella problem. Universitet och högskolor har en rad olika mål och uppgifter. Många av dagens problem rör avvägningen mellan olika mål för, och aspekter av, universitetens verksamhet. En del nämndes redan på Humboldts tid. Humboldttanken rymmer såväl humanitet och vetenskaplig excellens som omvärld. Den rör bildning i relation till kunskap och individ, men också i relation till det omgivande samhället.

  • 25.
    Kammensjö, Peter
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Att både förbättra och skapa nytt2009Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, nr 8, s. 91-93Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Karlsson, Per-Åke
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Brukarens roll i några olika utvärderingsmodeller2011Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, nr 18, s. 59-74Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I kapitel presenteras och diskuteras någro olika modeller för utvärdering utifrån vilken roll brukaren ges i utvärderingsarbetet. Två modeller behandlas särskilt; empowerment evaluation samt bikva-modellen.

  • 27. Liedman, Sven-Erik
    Sundeen, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Fritt kunskapssökande eller mätbara högskolor?2010Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, Vol. 1, nr 15, s. 15-28Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sedan några årtionden kallar de flesta studenter sitt universitet för skolan, och de säger att de går i en klass. Språkbruket speglar en verklig förändring som pågått länge och som fullbordades med den så kallade Bolognaprocessen. Tidigare hade de högre studierna betraktats som en domän av frihet som föregick yrkeslivets plikter. Nu skulle tvärtom varje student från första dagen ha siktet ställt på en framtida anställning. Det viktigaste var att göra sig anställningsbar. Universitet och högskolor måste se till att varje kurs bereder väg för en maximal anställbarhet. Utilismens kalla stjärna lyser över vår samtid och inte minst över universitet och högskolor.

  • 28.
    Lind, Mikael
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Digitalisering av Gekås Ullared: på andra sätt än alla andra?2010Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, nr 11, s. 43-50Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Informationstekniken har kommit att spela en allt större roll i människors vardag. Användningen av internet för informationssökning, affärer och relationsskapande, användning av kreditkort istället för kontanter och olika mobila tilllämpningar är några exempel på hur digitaliseringen idag blivit en självklar del av många människors vardag. Valen är många och strategier behövs för att hantera denna digitalisering (Porter, 2001).

  • 29.
    Lindecrantz, Kaj
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Välrenommerad medicinteknik från Borås2009Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, s. 27-35Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 30.
    Lindh, Maria
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Inledning2009Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, nr 8, s. 9-14Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 31.
    Lindh, Maria
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Sundeen, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Torhell, Catta
    Högskolan i Borås, Bibliotek & läranderesurser.
    Från Högskolan i Borås till Humboldt2010Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, s. 9-14Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I början av september 2010 publicerade Sydsvenska Dagbladet en intervju med den då nytillträdde universitetskanslern Lars Haikola. Ställd inför frågan om betydelsen av stora förändringar inom högskolesektorn – såsom ökat självstyre för lärosätena, kårobligatoriets avskaffande och införandet av studieavgifter för utomeuropeiska studenter – svarade Lars Haikola att reformer som dessa kommer att leda till en mer ”adekvat högskola” – till en högre utbildning och forskning som är ”bättre anpassad till tidens krav”.

  • 32.
    Ljungkvist, Torbjörn
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Ljunkvist, Torbjörn
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Oudhuis, Margareta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Brorström, Björn
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Knalleandan enligt ekonomi- och personalchefer2010Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, nr 14, s. 9-19Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kapitlet inleds med en beskrivning av knalleandans innebörd baserat på utsagor från intervjuade ekonomi- och personalchefer. Därefter redovisas de avtryck som knalleandan uppfattas leda till. Avtrycken beskrivs utifrån aspekterna kundorientering, nätverk och samarbete, management och arbetsplatskultur. Därefter jämförs ekonomi- och personalchefernas uppfattning om knalleandan med företagsledarnas och ett resonemang förs om skillnaderna mellan dessa två grupper. Avsnittet avslutas med att knalleandans framtid problematiseras mot bakgrund av de framkomna resultaten. Några omständigheter är viktiga att beakta när de båda studierna jämförs. Företagsledarna och ekonomi- och personalcheferna skiljer sig från varandra på flera olika sätt. Företagsledarna är entreprenörer och har ett övergripande ansvar för lönsamhet och utveckling. Ekonomi- och personalcheferna är tjänstemän med uppgift att bedriva en effektiv stödverksamhet. En annan viktig skillnad är att medan företagsledarstudien omfattade ett flertal mindre företag baseras föreliggande studie på intervjuer i sex större företag. Fyra av dessa utvecklar, tillverkar och säljer produkter i egen regi medan två är så kallade varumärkesföretag, som innebär att företaget sköter design, inköp och distribution medan ett annat företag anlitas för tillverkning, som regel placerat i ett lågkostnadsland. Trots de begränsningar som råder för att kunna göra jämförelser är skillnader som finns viktiga att beskriva och tolka. Skillnader kan förklaras av andra saker. Den tid som förflutit sedan den förra studien kan till exempel antas ha betydelse i sammanhanget.

  • 33.
    Lööf, Staffan
    Högskolan i Borås, Gemensamma förvaltningen.
    Omvärldssamverkan central för professionslärosätet2009Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, nr 8, s. 71-78Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Högskolan i Borås har ambitionen att bli ett komplett professionslärosäte med såväl rättigheter att examinera akademiska doktorer som att utveckla en nära och långsiktig relation med de professioner som är aktuella med aktuella forskningsoch utbildningsinriktningar. Omvärldssamverkan är en förutsättning för förverkligande av professionslärosätets verksamhetsidé Vetenskap för profession. Den kan ske regionalt, nationellt eller internationellt. Genom öppenhet gentemot det omgivande samhället och lyhördhet läggs grunden för partnerskap. Det ska vara lätt för externa aktörer att få kontakt med högskolans utbildning och forskning. Samverkan skall fullt ut genomsyra professionslärosätet och vi är många som på flera plan måste svara på förväntningarna. Högskolan i Borås är uppbyggd på institutioner som är inriktade mot olika professioner. En tätare relation mellan högskolans utbildning och forskning och den praktik som utövas inom professionerna kommer att ge ömsesidig styrka.

  • 34.
    Nolin, Jan
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Disciplinen och webben: en utmaning för disciplinär forskning2011Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, s. 65-93Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 35.
    Nolin, Jan
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Self reflection and the University of Professions2009Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, nr 8, s. 35-46Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Nyström, Maria
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Lindh, Maria
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Fregatten Högskolan i Borås2010Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, nr 15, s. 69-72Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vilka trender kännetecknar dagens högre utbildning? Högre utbildning har idag blivit en självklarhet för nästan hälften av Sveriges befolkning. Detta har fört med sig att studenterna inte längre ser sig som någon elit, och inte heller beter sig som en sådan. Uppdraget som universitetslärare ser i viss mån följdriktigt annorlunda ut än för femtio år sedan. Studenternas kursvärderingar kan till exempel handla om tråkiga föreläsningar, något som i sin tur aktualiserar frågan om vi ska vara underhållare eller utbildare.

  • 37.
    Oudhuis, Margareta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Möjligheter och dilemman i och med profileringen av Högskolan i Borås som ett professionslärosäte2009Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, nr 8, s. 85-89Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 38.
    Oudhuis, Margareta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Ljungkvist, Torbjörn
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Oudhuis, Margareta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Brorström, Björn
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Två företag och två förändringsprocesser: Värdeökning och Tillväxt2010Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, nr 14, s. 21-33Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Två företag i modebranschen, som befinner sig i helt olika utvecklingsfaser och med skilda ägarformer, illustrerar i detta kapitel två olika strategier för att återskapa respektive skapa livskraft i företagen ifråga. Ett av dem är ett relativt nystartat familjeföretag som efter några inledande svåra år har utvecklats till ett av Sveriges mest framgångsrika och snabbt växande modeföretag. Det andra är ett anrikt företag, som efter att närmast ha stagnerat, sedan ett par år befinner sig i en nystartsfas i samband med övergången från att vara ett familjeägt företag till att ägas av ett riskkapitalbolag. Tilläggas kan att företagen har helt olika kundkretsar.

  • 39.
    Persson, Bengt
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Välfärdsstatens ansvar för högre utbildning2010Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, Vol. 15, s. 73-74Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    De senaste decenniernas utmaningar i form av nya krav på arbetsmarknaden (inte minst i offentlig sektor) har setts som möjliga att lösa med hjälp av längre utbildning. Staten sänder med jämna mellanrum ut vagt definierade signaler om att det inte står rätt till när det gäller utbildning, hälsa och folks säkerhet. Lärarna är för dåliga, läkarna gör fel saker och poliserna är för få. Svaret blir längre utbildning och fler utbildade. Samtidigt är det idag närmast omöjligt att få ett arbete inom offentlig sektor utan 15 års utbildning. Någonstans finns troligtvis en smärtgräns. Det förefaller inte rimligt att folk ska ha med sig 25 års utbildning för att kunna kallas professionella.

  • 40. Rolandsson, Bertil
    et al.
    Ekwall, Daniel
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Rolandsson, Bertil
    Att motverka stölder av gods: transportarbetares syn på legitimt säkerhetsarbete2010Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, nr 13Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    De säkerhetsproblem, som analyseras i denna text, rör stölder av vitvaror, elektronik, tobak o.dyl. i samband med transporter. Det är mindre spektakulära hot än sådana som riktar sig mot t.ex. transporter av kärnkraftsavfall (Huysman 2006), men det är också mera frekventa säkerhetsproblem. Värdet av sådana stölder har uppskattats till 10 miljarder USD per år i USA, och 30 miljarder USD per år totalt i världen (Barth & White 1998; Gips 2006). Siffrornas omfattning går förstås att diskutera, men de visar tydligt den betydelse som bl.a. politiker och branschfolk tillskriver transportstölder (ECMT 2001; Ekwall 2007).

  • 41. Sahlin, Kerstin
    Sundeen, Johan
    Högskolan i Borås, Gemensamma förvaltningen.
    Den svåra konsten att leda universitet och högskolor2010Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, Vol. 1, nr 15, s. 37-56Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det svenska universitets- och högskolesystemet har under senare år onekligen präglats av en hög reformaktivitet. Resurstilldelning har förändrats med mer inslag av konkurrens och med särskilda strategiska satsningar. Universitetens autonomi har ökat, när det gäller hur de ska organisera sin verksamhet. Jämförelser och konkurrens om forskningsmedel, studenter, framstående forskare och internationella samarbetspartners är teman som diskuteras livligt. Det har blivit mer marknad och mer politik.

  • 42.
    Sandman, Lars
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Säkerhetens risker: om etiska aspekter på att använda larm- och övervakningssystem för personer med demens2010Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, nr 13, s. 87-105Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inom demensvården återfinner man personer med demens (PMD) som vandrar omkring, något som kan fylla viktiga behov, som att få utlopp för aktivitetslust, dämpa ångest etc. (Lai & Arthur 2003). Vandrandet kan ge upphov till problem, eftersom PMD dels kan ha fysiska funktionsnedsättningar, som gör att de lider större risk att ramla och skada sig, dels har nedsatt kognitiv förmåga, som gör att de lider risk att gå vilse och hamna i situationer, som de inte reder ut. Svensk tvångsvårdslagstiftning tillåter normalt inte att PMD tvångsvårdas, vilket implicerar att man inte kan begränsa deras rörelsefrihet genom att låsa in dem eller genom att använda bälten etc. (LPT 1991:1128). Ur denna situation uppkommer behovet av andra lösningar för att ge PMD möjlighet att få utlopp för sitt behov av att vandra, samtidigt som riskerna minimeras (Niemeijer et al. 2010). Inom heldygnsvård för PMD (dvs. den vård som sker på institution och inte i personens hem) är konstant övervakning av professionella vårdare omöjlig, eftersom det är alltför resurskrävande. Ett sätt att hantera denna situation är att använda sig av olika tekniska larm- eller övervakningssystem Detta intryck förstärks av personliga möten med professionella vårdare inom fältet. Niemeijer et al. (2010) pekar också på att huvuddelen av den vetenskapliga litteraturen uttrycker etiska uppfattningar utan att göra en mer fördjupad analys av dessa uppfattningar eller av de värden och normer som hänvisas till. , vilket har givit upphov till en debatt kring huruvida användningen av dessa larm- och övervakningssystem är etiskt acceptabel eller inte. En nyligen publicerad reviewartikel noterar att denna debatt i många fall är polariserad och antingen ser dessa system som en etiskt oproblematisk lösning eller förkastar all form av sådan användning (Niemeijer et al. 2010).

  • 43.
    Sarv, Hans
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Ingenjör Anderssons yrkesfärd2009Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, nr 10, s. 51-58Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 44.
    Sarv, Hans
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Lärandets pendelrörelser2010Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, s. 59-62Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Wilhelm von Humboldt låg bakom en utbildningsreform i Tyskland i början av 1800-talet. En reflektion rörande Humboldts nydanande insatser kan inspirera den nydaning av forskning och utbildning som pågår inom Högskolan i Borås. Bildningstanken var ett centralt inslag i Humboldts reform. Utmaningen för de delar av företagsekonomin och tekniken som jag arbetar med, de som centrerar sig kring begrepp som logistik och innovation, kan i förstone synas ha ganska lite med bildningstanken att göra. Men går vi till källorna för denna tanke är det lätt att se flera kopplingar och också en hel del utvecklingsmöjligheter.

  • 45.
    Skrifvars, Mikael
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Polymerteknikens mångsidiga nytta2009Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, Vol. 10, s. 83-88Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 46.
    Sundström, Malin
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Profession, forskning och undervisning: möjligheter och problem2009Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 47.
    Taherzadeh, Mohammad
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Waste to wealth2009Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Wastes and residuals are undeniably part of human society. Municipal solid waste (MSW) is produced at more than 2,000,000,000 tons per year. The accumulation of these materials and the “throw-away philosophy” result in many environmental and health issues and safety hazard problems, and prevent sustainable development in terms of resource recovery and recycling of waste materials. Sweden has been one of the pioneers in waste management and resource recovery. In 2007, 96 % of MSW in Sweden was recycled, incinerated or biologically treated. Hence, the ultimate goal of the biotechnology group at University of Borås is to contribute to global sustainable development by producing knowledge on biological treatment of residuals, which leads to technological development. In other words, the group turns waste problems into business opportunities and wealth.

  • 48.
    Torstensson, Håkan
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    Textil och mode: att förena praktiskt kunnande och vetenskaplig skärpa2009Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, nr 8Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Artikeln beskriver sätt att nalkas den rubricerade frågeställningen - att förena praktiskt kunnande och vetenskaplig skärpa - vilken är tydlig och aktuell i textil- och modesktorn och där kompetenshöjning och tillvaratagande av erfarenhetskunskap är avgörande. Den beskriver också några utvecklingslinjer inom textilforskning - smarta textilier, modevarulogistik och efterfrågestyrning, 'humanistic marketing' m.fl.

  • 49.
    Torstensson, Håkan
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Ekwall, Daniel
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Torstensson, Håkan
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Säkerhet mot hot och tillgrepp i transporter2010Ingår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, nr 13, s. 11-32Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Många bedömare har hävdat att moderna försörjningskedjor karakteriseras av en tilltagande sårbarhet. Säkerhet och sårbarhet hos försörjningskedjor har också fått ökad uppmärksamhet i samband med att risken för terrorattacker kommit i blickpunkten efter en serie händelser under och efter år 2001. Christopher and Lee (2004) visar på att den ökade sårbarheten är ett resultat av jakten på effektivitet i försörjningskedjor. Genom att pressa marginalerna eller minska på buffertar inom en försörjningskedja har skyddet mot störningar och deras konsekvenser minskat. Riskexponeringen av godstransporter och andra logistikaktiviteter har också ökat de senaste åren till följd av en ökad globalisering, där varje produktionsmoment i värdekedjan från råvara till slutkonsument förläggs till den plats, som kan göra momentet billigast, s.k. offshoring. Samtidigt har värdekedjorna styckats upp i allt mindre delar, i och med att varumärkesägarna lägger ut allt fler processer på externa leverantörer, s.k. outsourcing. För att inte kapitalbindningen i lager skall eliminera vinsterna av lägre produktionskostnader, har lager och buffertar i varje länk trimmats ned till ett minimum genom bland annat ”just in time” transporter och intensifierat informationsutbyte, i syfte att synkronisera kapacitet och produktionstakt längs värdekedjan. Resultatet har blivit fler och längre transporter, ofta med noder och länkar i sådana geografiska områden, där de antagonistiska hoten är relativt sett större än tidigare, samtidigt som kedjorna blivit väsentligt mer störningskänsliga. Denna trend förväntas fortsätta i många år, även om det finns exempel på företag som börjat ta hem produktionsmoment till Europa och USA, speciellt när produktlivscykeln är kort och innehållet av oskolad arbetskraft är lågt.

1 - 49 av 49
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf