Artikeln handlar om skolan som arbetsplats och arbetssituationer där personal haft svårigheter att hantera elevers provokationer och kränkt dem fysiskt och verbalt. En genomgång av ett antal skadeståndskrav visar att personal besvarat elevers provocerande beteende med disciplinerande makt, normaliserande makttekniker och olika försvars- och motståndsstrategier, vilka inte varit förenliga med det legitima yrkesutövandet eller ett professionellt förhållningssätt.
De senaste åren har sjukförsäkringen utvecklats i en åtstramande riktning utan att någon ändring av socialförsäkringsbalken har skett. Tidigare forskning har fokuserat på regeringens styrning mot ett sjukpenningtal på 9,0 som förklaring till Försäkringskassans förändrade tillämpning. Inom ramen för denna förklaring har även aktiveringspolitikens påverkan på styrningen lyfts fram. I denna artikel argumenterar jag för att det inte endast är regeringens styrning och aktiveringspolitiken som påverkat Försäkringskassans interna styrning, utan också en självideologi hos myndigheten som ligger i linje med ett ämbetsmannastatligt etos. Artikeln undersöker detta genom att göra en åtskillnad mellan enkelt respektivekvalificerat handlingsutrymme hos förvaltningen. Artikeln driver tesen att förändringen inom sjukförsäkringen har sin grund i en kombination av en ämbetsmannastatlig idé om relationen mellan politik och förvaltning (utövandet av ett kvalificerat handlingsutrymme) och en aktiveringspolitisk idé om relationen mellan stat och individ.
Att framhålla sitt yrkesval som rationellt kan för den som är verksam inom ett lågstatusyrke vara ett sätt att undkomma lågt erkännande. I denna artikel undersöks hur några livsmedels- och lagerarbetare beskriver valet av arbetsuppgifter som medvetna livsprioriteringar. Konstruktionen av sig själv som aktör tolkas som en strategi för att undgå en offerroll. Kampen om erkännande förefaller ha en relationell aspekt genom att den egna arbetssituationen återkommande jämförs med villkoren för verksamma inom högstatusyrken.
Artikeln belyser förändringar i yrkesutövande bland anställda på Arbetsförmedlingen, som kan härledas till en ideologisk förskjutning inom den svenska arbetslinjen. Artikeln analyserar hur arbetsförmedlarna förhåller sig till förändringarna samt hur de omsätter dessa till en yrkespraktik. Därvid blir konsekvenserna av politisk reglering för yrkesutövande och yrkesroll tydlig liksom balansgången mellan yrkets å ena sida (politiskt) ideologiska dimension och å andra sidan dess professionella dimension.