gKommunikation är centralt i nästan alla mänskliga aktiviteter. I klassrummen är kommunikation en nödvändighet för att skapa ett positivt fysiskt och socialt klimat som grund för samspel och lärande. Det är dock möjligt att kommunicera på många olika sätt och forskningen, framför allt den internationella, kan nu visa vilka sätt att kommunicera som ger bäst resultat. Trots att kommunikation är så centralt i undervisning har ytterst få böcker på svenska tagit ett helhetsgrepp om detta intressanta och viktiga ämne. Boken behandlar bl.a.: • kommunikationsmönster i klassrummet • känslors betydelse för kommunikation och lärande • gruppkommunikation och lärande • multimodal kommunikation i klassrummet • hur frågor används på ett optimalt sätt • hur tydlighet och visualisering fungerar som hjälpmedel. Boken vänder sig till blivande och verksamma lärare inom grund- och gymnasieskolan samt andra yrkesgrupper med intresse för kommunikation och lärande inom utbildning.

Ledarskapskompetens - leda, lära och utveckla - övrigt, Svenska, 2022Författare: Mikael JensenVälj antal 426kr  Spara till önskelista Skickas inom 1-3 vardagar   Kan vem som helst bli ledare? Kan den som redan är ledare bli en bättre ledare? Det finns inte några enkla svar på dessa frågor. Utgångspunkten i den här boken är emellertid att förmågan att leda inte är något medfött utan något man lär sig genom att utveckla och förfina en uppsättning mer eller mindre nödvändiga kompetenser. Detta är också grunden i ett kompetensperspektiv på ledarskap.

I boken presenterar författaren ett antal kompetenser som har betydelse för ledarskap, som till exempel kommunikationskompetens och relationskompetens. Sammantaget handlar dessa kompetenser om att förstå sig själv, sina medarbetare och sin verksamhet i ett större sammanhang.

Boken är indelad i fyra delar. Del 1 lägger grunden för den ledarskapsmodell som boken är uppbyggd kring. Del 2 och 3 ger en fördjupad beskrivning av de olika kompetenser som utgör modellens huvud- och bikomponenter. I del 4 presenteras jämförelser med andra ledarskapsteorier samt konkreta exempel på hur modellen kan tillämpas i olika verksamheter och situationer.

Boken riktar sig till blivande och verksamma ledare. Syftet är att ge läsaren dels en djupare förståelse för vad det innebär att vara ledare, dels hjälp i att utöva ledarskapet.

Ledarskap är mångfasetterat och går att betrakta från flera olika synvinklar. Hur man än väljer att se på ledarskap fångar man bara ett fåtal aspekter. Detta har medfört att ledarskapsforskning är ett av de mest omfattande forskningsområdena och dessutom ett av de mest omtalade. Enigheten kring vad ledarskap är, är ganska låg. Så vad är ledarskap egentligen? Svaret på den frågan kan beskrivas med någon av alla de ledarskapsteorier som finns. Ju fler ledarskapsteorier man tar del av, desto bättre förstår man fenomenets komplexitet. I detta kapitel presenteras ett urval av ledarskapsteorier med relevans för lärares undervisning. De representerar en rad olika synsätt för att du som läsare både ska kunna se bredden inom ledarskapsforskning och kunna fördjupa dig i de teorier som du finner användbara.

Att läraren är en ledare, det är nog alla överens om. Men vad handlar ledarskapet egentligen om? Den här boken tar sig an det komplexa ledarskapet och dess praktik genom att belysa lärarens ledarskap ur en rad olika aspekter.

Lärarens ledarskap är en förutsättning för att undervisningen ska leda till lärande. I undervisningssituationen ska läraren på samma gång balansera undervisning, relationer och ordningsfrågor. Detta förutsätter att den enskilde läraren har didaktisk och relationell kompetens samt kompetens att leda grupper. Samtidigt behöver läraren kunna avläsa och förstå de system som skolan omfattar, och vilka faktorer utanför lärarens dagliga verksamhet som kommer att påverka möjligheterna för läraren att leda och att utveckla sitt ledarskap. 

I den här boken får läraren redskap för att utveckla ett gott ledarskap genom praktiknära exempel, kopplade till forskning inom varje område. I bokens olika delar speglas det komplexa samspelet mellan elever, lärare och den kontext de befinner sig i samt hur läraren kan navigera sitt ledarskap för att åstadkomma ett hållbart lärande hos eleverna. I ett antal innehållsrika forskningsbaserade kapitel med praktiknära resonemang belyser bokens författare flera olika aspekter av lärarens pedagogiska ledarskap. Här kan läsaren ta del av kapitel som bland annat behandlar ledarskapsteorier, relationellt klassrumsledarskap, konflikthantering, pedagogiskt ledarskap online och lärares ledarskap i en mångkulturell skola.

Lärare använder kommunikation på många sätt för att leda i sin undervisning. I detta kapitel ligger fokus specifikt på dialogen, eller samtalsstrukturen, och på hur läraren avsiktligt leder eleverna att ta till sig ett visst innehåll inom ramen för dialogen. För att leda eleverna behöver man som lärare till att börja med en god förståelse för hur samtalsstrukturen ser ut och för hur turregleringen i ett samtal går till. Därtill kan man använda sig av resurser som sin kropp, frågor och andra hjälpmedel för att nå fram med sina avsikter så tydligt som möjligt. Syftet med kommunikationen är att leda eleverna till lärande. Om man lyckas förfina och precisera sin kommunikation har man kommit en bra bit på vägen.

Kapitlet tar upp barns nära relationer och hur de kommunicerar med varandra. Centrala aspekter som att bli förstådd och lyssnad på tas upp. Även att dela hemligheter och bygga upp tillit.

Steget från att vara kollega till att leda sina kollegor kan kännas stort. Men vad är det som utmärker ledarskap mitt i den pedagogiska vardagen? Vad behöver man tänka på för att fungera som ledare? Och vad behöver man utveckla och lära sig?

Ledarskap mitt i verksamheten - att leda kollegor i förskola, skola och fritidshem tar sig an några av de mest centrala frågor som blivande eller nyblivna ledare har, såsom vad det innebär att vara ledare, vilka ledarskapsteorier man kan ta hjälp av, vad det är för skillnad på formellt och informellt ledarskap, vilken roll kommunikation har för ledarskap, vad man behöver tänka på som är kopplat till etik och konflikter, hur man förhåller sig till kulturella aspekter, vilken roll kunskap och kunskapsdelning har för ledarskap samt hur man leder en mindre grupp.

Boken ger möjlighet till reflektion kring vad ledarskap innebär för den som hamnar i en ledande position nära sina kollegor. Läsaren får en bättre förståelse för många av ledarskapets utmaningar och ges verktyg för att hantera dem.

Boken vänder sig både till dig som studerar för att arbeta inom pedagogisk verksamhet och till dig som redan har varit i verksamheten en tid och vill ta ett större ansvar för utvecklingsarbetet. Den är också ett stöd för dig som behöver vägleda i det pedagogiska arbetet.

Mänskligt lärande är ett komplext fenomen. Det påverkas av såväl mentala/individrelaterade faktorer som interaktiva/sociala faktorer. Den här boken försöker integrera dessa olika perspektiv på lärande som annars brukar ställas emot varandra. Det är berättelsen om människan som en social och intentionell varelse.


Lärande och lärandeteorier presenterar lärandeteorier från olika perspektiv och historiska perioder. Några viktiga kärnbegrepp i boken är: intentioner, social kognition, minne och kunskap, kommunikation, återkoppling, grupper och organisationer samt kulturella faktorer. Men den diskuterar även mindre vanliga teman såsom transfer, kreativitet, tillit, nätverk och kunskapsdelande.


Lärande och lärandeteorier vänder sig till forskare och universitetsstuderande och kan med fördel användas på olika lärarprogram samt på personalvetarutbildningar. Den är även av intresse för studenter/forskare inom kognitionsvetenskap, psykologi, pedagogik, allmändidaktik och pedagogiskt arbete.

Kommunikationsvetenskap som forskningsämne expanderar kraftigt i takt med att våra professionella behov av att kommunicera framgångsrikt ökar. Utan tvekan är det så att den som förstår och behärskar interpersonell kommunikation kommunicerar medvetet och effektivt såväl inom sin organisation som mellan organisationer.

 Författaren varvar praktiska, professionsnära exempel med användbara kommunikationsteorier och kommunikationsmodeller.

Att förstå lek är att förstå människan. Människan är en lekande varelse. Boken Lekteorier tar upp lek ur flera olika perspektiv och ger på det viset en rik och komplex bild av vad det innebär att vara en lekande varelse. Ingen tidigare bok på svenska har beskrivit lekteorier så ingående och med en sådan bredd som denna bok. De mest kända lekteorierna och lekteoretikerna finns med och får gott om utrymme. Även modernare och mindre kända teorier har inkluderats. Det är främst internationella lekforskare som presenteras men också lekforskare med svensk anknytning. Lekteorierna är grupperade enligt traditioner. De traditioner som finns med i denna bok är den: biologiska/evolutionära traditionen; kognitiva och utvecklingspsykologiska traditionen; vardagspsykologiska traditionen; kommunikationsteoretiska traditionen; fenomenologiska traditionen; psykoanalytiska traditionen; sociologiska traditionen; kulturella traditionen.

Mikael Jensen beskriver hur de små barnen imiterar varandra. Han menar att imitationen är ett medvetet val och att barnen väljer vem de vill imitera och vad. I imitationsleken lär sig barn sådant de inte kunde innan. Men leken ställer också krav på förmåga att kommunicera och att sätta sig in i andras tankar, till exempel.

Lärande är centralt i det mesta vi gör. Kanske särskilt under vår fritid. Den här boken handlar huvudsakligen om hur vi människor lär oss och tar samtidigt med tiden som en väsentlig faktor för lärande. Vårt sätt att förhålla oss till tid påverkar hur vi lär. Det som kallas den fria tiden skapar förutsättningar för lärande som skiljer sig från lärande inom ramen för mer styrd tid. Relaterade begrepp som informellt och formellt lärande diskuteras. Flera teorier om lärande beskrivs. Författaren använder en mängd exempel för att illustrera olika sätt att se på tid och lärande. De mest centrala delarna berör barns lärande inom fritidshem, förskola och skola, men även lärande i hemmiljö och platser där barn befinner sig på sin fritid. Boken vänder sig i första hand till lärare och andra professionella som arbetar med barn under deras fritid. Fritidshemmet diskuteras i ett eget kapitel men alla delar av boken är relevanta för fritidshemsverksamhet.

When looking at the issue of learning about environmental problems many difficulties stem from their inherent abstractness which causes difficulties because humans have a problem understanding information that is not directly perceivable. We primarily create our lives on perceivable information and by imitating other people. This paper will examine the limitations of the human mind and it will discuss environmental problems that we can't grasp, but on the other hand it will discuss our cognitive capacities and the kind of tools we can use, and how these might be handled by educators. The tools discussed are: models and miniatures, metaphors and analogies, tracking, key questions, and (participatory) stories. The cognitive science approach is just one way of looking at the issue but it can be useful when dealing with educational challenges.

Från förlaget: Vi vet alla vad lärande är. Vi har alla lärt oss massor. Ändå är det svårt att sätta fingret på detta fenomen, att beskriva och förklara det. Anser du att lärande är viktigt och något som sker i klassrummet? Anser du kanske att lärande sker i både stort och smått, i det lustfyllda och i allvarliga situationer? Oavsett vilket du föredrar så är denna bok för dig som blivande eller verksam lärare. Författarna belyser lärande i klassrummet och hur det kan utvecklas men de beskriver också hur mångsidigt lärande kan vara långt utanför skolans väggar. Vi får också ta del av studier utförda inom kognitions- och neuroforskning, miljöpsykologi, design och medieforskning. De teorier och perspektiv som de olika bidragen bl.a. berör är: * individens utveckling och den lärande hjärnan * lärande som erfarande, förståelse och samband * lärande, interaktion och teknologi * direkt och indirekt lärande * lärande, språk och kommunikation * lärande som reproduktion och lärande för framtiden * deltagande och demokrati. Boken har genom sin spännvidd, olika nivåer och dynamik en tidlös aktualitet. Den huvudsakliga målgruppen är verksamma och blivande lärare inom förskola, fritidshem, grund- och gymnasieskola samt studerande i pedagogikämnet

Människans tanke- och handlingsförmåga är unik. Men det är också hennes förmåga att avstå från vissa tankar och handlingar.

Från förlaget: Lek är avgörande för barns lärande. I den här boken beskriver och analyserar en grupp svenska forskare från olika vetenskapliga discipliner barns lek och relationen mellan lek och lärande. Bokens olika kapitel bidrar till ett mångfacetterat helhetsperspektiv som vuxna behöver för att förstå lek och lärande. Aspekter som behandlas är utveckling, kommunikation, kognition, natur och kultur.

Frågor hör till vår vardagliga kommunikation och fungerar bl.a. som ett medel för att få mer information om världen med hjälp av andra. I skolan har vi ett märkligt förhållande till frågor. Det är i stort sett bara lärare som ställer frågor och de har i regel själva svaren. De få gånger som elever ställer frågor är det inte för att få kunskap om världen utan av mer praktisk innebörd som hur de skall gå till väga för att utföra en uppgift i en lärobok eller om de får lämna rummet. I denna rapport tas historiska och empiriska exempel upp på hur lärare framgångsrikt har använt frågor i en lärandesituation, varför det finns anledning att arbeta mer aktivt kring frågor samt hur lärare fångar upp elevers frågor. Det finns en rad olika frågor som kan ha olika funktioner och leda till lärande på olika sätt. De empiriska exemplen visar på denna variation och hur man kan analysera skälen bakom en viss typ av fråga och vad den får för konsekvenser. En omfattande teoretisk del utgör en grund för hur de olika situationerna och sätten att använda frågor kan analyseras. Några konsekvenser som tas upp i diskussionen är: (1) Eleverna lär sig den vetenskapliga strukturen genom att arbeta aktivt med vissa frågor, (2) Eleverna lär sig att tänka kritiskt i förhållande till kunskap och kunskapsproduktion, (3) Frågor som kommunikativ startpunkt influerar olika former av interaktivt lärande, (4) Frågor kan ofta ha en individcentrerad funktion som väcker intresse och motivation hos eleven att lära, (5) Didaktikens hurfråga blir delvis belyst av det frågebaserade perspektivet på lärande men det ligger mycket arbete i att, både som lärare och elev, träna på att formulera frågor som kan leda till undersökningar av olika slag som i sin tur bidrar till lärande. Ett positivt besked är att tidigare studier ensidigt talar för att ett frågebaserat lärande medför ett mer effektivt lärande jämfört med mer traditionella förhållningssätt. Ett negativt besked är att det har gjorts väldigt få studier. Det behövs alltså fler studier för att teoretiskt och praktiskt utveckla ett frågebaserat lärande i lärandesituationer.

What kind of cognitive capacity must a human child develop to be able to join pretend play? This is the main question of the dissertation. To get a fair answer a great part of the background discusses what pretend play and human cognition is. Homo sapiens sapiens seems to be the only now living animal that is capable of pretense. That indicates, not only that humans have a special cognition, but also, that pretend play is a very complex activity that demands a complex cognitive capacity. To get a better understanding of what pretend play is for preschool children an experiment was carried out. Children from two to five years of age were included in the test. Two main groups, with three-year-olds and five-year-olds, were compared. The test material consisted of video clips with children acting. In some of the clips they were acting like in a real everyday situation. In other clips children were pretend playing. The video clips were designed to vary in certain ways to find out whether the test groups were affected by this in their decision making. They were supposed to tell what kind of activity they saw and if it was for real or pretense. The results suggest that children are influenced by several factors: play signals (smile, sound effect, different timing in movement), play objects (replications, strange objects, fictive objects) the number of actors (in this case one or two) and violations of everyday rules/laws. It was a clear difference between three-year-olds and five-yearolds with respect to what sense they could make of a scene and what they were influenced by. Five year old children are more capable of telling what intention an actor (playmate) has during complex pretend play even when the indicating factors are few. Three year old children cannot always understand the full intention behind a pretense scene. They depend strongly on play signals and certain objects to tell if the scene is a real or a pretend play scene. Also they do not understand what a scene is about if the actors use fictive objects. Differences between test groups are in many cases statistically significant suggesting that the cognitive capacity differs from three to five years of age. The cognition of a five year old is generally more redundant and robust in understanding pretend play.

The concept of lifestyle is commonly used as something that needs to be changed if we want to achieve a sustainable development. But what does the concept of lifestyle mean? How is it defined? Educators and politicians, among others, need a definition to use the concept and understand how it is related to sustainable development. This paper suggests a plural definition based on a level analysis. There are four levels, from individual to global, on which lifestyle can be understood. There is also an alternative definition on the individual level from a cognitive science perspective. We need to understand the concept of lifestyle at these levels to analyse the relationship to sustainable development problems. Perhaps we should not look at lifestyle as a problem per se, but at the problems used to elaborate a lifestyle.