Endre søk
Begrens søket
1 - 4 of 4
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Frågebaserad professionsetik eller etiska riktlinjer i högre utbildning?: Fungerar SULF:s yrkesetiska riktlinjer i relation till breddad rekrytering och deltagande, eller är det dags för en ny form av yrkesetik i högre utbildning?2016Inngår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 6, nr 2, s. 109-119Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna artikel är dels att undersöka hur den existerande professionsetiken ser ut för universitetslärare idag, 2016, dels att pröva utforma en ny, frågebaserad professionsetik, som istället för riktlinjer utgår ifrån de didaktiska frågorna hur, vad, varför och vem? Som en grund för artikeln står dels SULF:s etiska riktlinjer från 2005 för universitetslärare, dels den problematik som breddad rekrytering innebär vad gäller studenters prestationer och förutsättningar till studier. Stora brister identifieras i SULF:s etiska riktlinjer, framför allt vad gäller synen på svaga studenter och lärarens roll att hjälpa studenterna att nå godkända betyg i sin universitetsutbildning. För att ge universitetslärare den etiska assistans som SULF:s riktlinjer talar om, behövs en ny ansats till professionsetiken i högre utbildning. En konsekvens av denna slutsats är därför artikelns konceptuella modell för en ny professionsetik för universitetslärare som benämns som frågebaserad etik där universitetsläraren inte bara grundar sin reflektion om undervisning i etiska ställningstaganden utan även låter denna reflektion mynna ut i pedagogisk handling med hjälp av de didaktiska frågorna ”Vad utgör undervisningens innehåll?”, ”Hur väljs undervisningens metod ut?”, ”Varför bedrivs undervisningen?”, samt ”Vem deltar i undervisningen”. Svaren på dessa frågor är, enligt modellen, universitetslärarens egna, och är alla beroende av etisk reflektion för att kunna formuleras och realiseras.

  • 2.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Högskolepedagogik som motstånd och anpassning i historia, nutid och framtid2013Inngår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 3, nr 1Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Denna artikel är en reflektion över högskolepedagogikens historia, nutid och framtid. I den identifieras två strategier som kan ses som syftet med en högskolepedagogisk utbildning för universitetslärare: motstånd mot negativa konsekvenser av den oerhörda förändring som skett av universiteten de senaste decennierna, samt anpassning till en överlevnad och sökandet efter styrka i dessa förändringar. Artikeln för även fram en framtidsvision om en starkare skrågemenskap inom universitetslärarkåren med fokus på lärarskap genom empatisk dialog snarare än negativt ifrågasättande. På så sätt skulle de olika vetenskapsdisciplinerna tillsammans utgöra kärnan i reflektionen och agerandet för en fortsatt högskolepedagogisk utbildning för universitetslärare. Disciplinerna kan liknas vid dialekter inom ett språk – hög-skolepedagogik. På samma sätt som ingen enskild dialekt kan definiera hela språket, är det i den disciplinära mångfalden som högskolepedagogiken skapas och där den hämtar styrka för motstånd och anpassning.

  • 3.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Kursguidernas roll i högre utbildning: En studie av kursguidebruk vid Göteborgs universitet2013Inngår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 3, nr 1Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Kursguider är en text som finns mellan kursplanens målformuleringar och själva genomförandet av en kurs. Den skrivs om för varje kurstillfälle för att anpassas till datum och specifika examinationsformer. Som undersökningsmaterial är kursguider därmed mycket praktiknära och ger mycket god insyn i hur undervisning är tänkt att ske. Trots detta har ingen tidigare forskning gjorts i Sverige kring detta material, och internationell forskning finns endast i begränsad omfattning kring denna typ av praktiknära material. Denna artikel är en del i ett större projekt, Bättre kursguider, på Enheten för Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) vid Göteborgs universitet som bedrivits 2011–2012.

  • 4. Christie, Michael
    et al.
    Garrote Jurado, Ramon
    Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Using Communicative Action Theory to Analyse Relationships Between Supervisors and Phd Students in a Technical University in Sweden2013Inngår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 3, nr 3, s. 187-197Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this paper the authors use the theory of communicative action (Habermas, 1984-6) to analyse problematic relationships that can occur between supervisors and PhD students, between co-supervisors and between the students themselves. In a situation where power is distributed unequally, instrumental and strategic action on the part of either party can complicate and disturb efficacious relationships. We use Flanagan’s critical incident technique (Flanagan, 1954) to analyse twenty-five incidents that are told from a supervisor perspective and twentyfive from a PhD student perspective. The analysis reveals that a large proportion of incidents involved power struggles. Other categories include lack of professional or emotional support and poor communication. Rational dialogue based on Habermasian principles might have avoided many of these problems. The analysis concludes with some practical suggestions as to how the use of communicative action theory and critical incident technique can improve supervision, supervision training and the PhD process.

1 - 4 of 4
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf