Artikeln handlar om skolan som arbetsplats och arbetssituationer där personal haft svårigheter att hantera elevers provokationer och kränkt dem fysiskt och verbalt. En genomgång av ett antal skadeståndskrav visar att personal besvarat elevers provocerande beteende med disciplinerande makt, normaliserande makttekniker och olika försvars- och motståndsstrategier, vilka inte varit förenliga med det legitima yrkesutövandet eller ett professionellt förhållningssätt. 

Since the first two decades of the 21st century the Swedish social insurance system has evolved in a more restrictive direction without any corresponding change in the law. Previous research has mainly focused on the government’s steering towards a sickness benefit ratio of 9.0 as an explanation to the changed enforcement of the system. Within the framework of this explanation, the activation policy has also been highlighted as a form of meta-ideology that has influenced the governance. This article argues that it’s not only the government’s control of activation policy that governs the actions of the Swedish social insurance agency, but also a specific ethos of the bureaucracy which consist of the self- ideology that the agency is the lord of the welfare state, not the server. In order to explore this, the article make a distinction between two types of discretion of the bureaucracy, and argue that the change in the Swedish social insurance system is caused by a combination of the specific ethos of the Swedish social insurance agency and an idea of the contract of the relationship between the state and the citizen (the activation policy).

Att framhålla sitt yrkesval som rationellt kan för den som är verksam inom ett lågstatusyrke vara ett sätt att undkomma lågt erkännande. I denna artikel undersöks hur några livsmedels- och lagerarbetare beskriver valet av arbetsuppgifter som medvetna livsprioriteringar. Konstruktionen av sig själv som aktör tolkas som en strategi för att undgå en offerroll. Kampen om erkännande förefaller ha en relationell aspekt genom att den egna arbetssituationen återkommande jämförs med villkoren för verksamma inom högstatusyrken.

Artikeln belyser förändringar i yrkesutövande bland anställda på Arbetsförmedlingen, som kan härledas till en ideologisk förskjutning inom den svenska arbetslinjen. Artikeln analyserar hur arbetsförmedlarna förhåller sig till förändringarna samt hur de omsätter dessa till en yrkespraktik. Därvid blir konsekvenserna av politisk reglering för yrkesutövande och yrkesroll tydlig liksom balansgången mellan yrkets å ena sida (politiskt) ideologiska dimension och å andra sidan dess professionella dimension.