Det finns enligt humanvetenskaplig forskning goda skäl att fästa vikt vid effekterna av 68:ornas långa marsch genom institutionerna, särskilt inom kyrka och universitet samt i kulturlivet. Inom forskningen har begrepp som ”det långa 1968” och ”arvet efter 1968” myntats. Märk väl att det bland avsändarna till dessa på akademisk väg grundade budskap också finns forskare med marxistisk vetenskaplig identitet. Läggas härtill ska att aktörer med tydlig vänsterprofil inom kyrkor, universitet och bibliotek i tillbakablickar av olika slag själva tenderar att lyfta fram betydelsen av studentrevoltens år. 

Till de av kulturlivets institutioner som behöver ses i perspektiv av det långa 1968 hör de svenska folkbiblioteken. Inom bibliotekssektorn finns en stark, eller i vart fall högljudd, strömning som ser på sin yrkesidentitet och sin yrkesutövning i aktivistiska snarare än professionsetiska termer. Idealbildningen är med andra ord politisk-ideologisk till sin karaktär. Bibliotekets uppgift förstås inte primärt i termer av bildning, informations- och yttrandefrihet eller som bidrag till människors personlighetsutveckling, utan som redskap för att befrämja en samhällsutveckling i socialistisk och/eller identitetspolitisk riktning.

Föreliggande artikel är en replik på Jonas Agheds alster. Hans främsta syfte är att misskreditera våra vetenskapliga utgångspunkter, vilka enligt författaren präglas av influenser från såväl neoliberalt som högerradikalt håll. Agheds alster borde inte ha publicerats då den saknar vetenskapligt värde och inte lever upp till tidskriftens uttalade krav för en så kallad perspektivartikel. I vår artikel berör vi det stora, huvudsakligen positiva, intresse som vår studie om aktivism på offentliga bibliotek väckt samtidigt som vi bemöter Agheds ogrundade anklagelser. Agheds artikel är ett exempel bland flera andra på det destruktiva samtalsklimat som har präglat svensk biblioteks- och kulturdebatt under senare år, där angrepp på den fria och kritiska forskningen blivit legio. Att Nordisk Kulturpolitisk Tidsskrift gör sig till en plattform för denna typ av osakliga artiklar beklagar vi djupt.

Konservatism och folkbildning i sekelskiftstid – det svenska exemplet29. Theory and history of cultural policyKeywords: Konservatism, bildning, ideologi, kulturhistoria, folkbibliotekJohan Sundeen11 Högskolan i BoråsDen svenska bildnings- och folkbiblioteksforskningen har i hög utsträckning fokuserat på den roll somliberala och socialistiska strömningar spelade under årtiondena närmast före och efter övergångenmellan 1800- och 1900-talet. Betydelsen av de ideologiska impulserna från nämnda avsändare äroomtvistliga, likväl präglas flera etablerade kulturhistoriska framställningar av whighistoriskakaraktärsdrag. Även på bildningens och folkbibliotekens områden har segrare skrivit historien. Trots attkonservativa intellektuella i hög grad var närvarande i folkbildnings- och folkbiblioteksarbetet haruppmärksamheten av deras ideologiska utgångspunkter och faktiska insatser varit begränsad inom denkulturhistoriska forskningen.Även om visst intresse ägnats Rudolf Kjelléns syn på kultur (Klockar Linder, 2014) uppvisar även denkulturpolitiska forskningen ett underskott på forskning om svensk sekelskiftskonservatism. Frenander(2005) Inleder sin översikt över 1900-talet med folkhemmets tidevarv (1930-tal). Oavsett disciplinäringång får man gå till äldre standardverk (t.ex. Elvander, 1961; Richardson, 1963) för att få en djuparekoppling i analys av bildning, kultur och konservatism under sent 1800- och tidigt 1900-tal.Forskningsfrågan som står i fokus för mitt paper rör den framstegsvänliga och socialpolitiskt orienteradesekelskiftskonservatismens roll som idé- och realpolitisk kraft inom bildningsrörelsen i allmänhet, ochbakom strävan efter att etablera allmänna och offentligfinansierade bibliotek i Sverige efter amerikansktexempel i synnerhet.Inte minst från den fosterländska Studentföreningen Heimdal i Uppsala utgick åtskilliga impulser avbetydelse. Till exempel togs initiativ till nordiska folkbildningsmöten, en egen populärvetenskapligperiodisk skriftserie, etablering av ett socialpolitiskt bibliotek samt distribution av förteckningar avseddaför folkliga bibliotek över kvalitetslitteratur. Personer med bakgrund i denna Uppsalamiljö medverkadeefter sin studietid i folkbildningsjournaler, skrev pamfletter om vikten av rusta det svenskabiblioteksväsendet samt anlitades som statliga utredare inom det kulturpolitiska området. Två personersom lät tala om sig var Verner Söderberg och Valfrid Palmgren.Det saknas en idéhistoriskt kartläggande och analyserande framställning om den betydelse somnämnda ideologiska strömning ägde för bildningssträvanden och folkbiblioteksrörelsen. Även om en stordel av argumentationsarsenalen i sekelskiftets kulturpolitiska debatt var idépolitiskt gränsöverskridande,så skiljer sig utgångspunkterna åt mellan de tre stora sekelskiftsideologiernas företrädare. Medanliberalismen fokuserade på individen och socialismen på (arbetar)klassen så styrdes de konservativasträvandena av vad som ansågs ligga i nationens intresse. Vidare fördelas tyngderna, till exempel isynen på läsningens värde, olika i de liberala, socialistiska och konservativa vågskålarna.Jag kommer i mitt paper belysa de bärande, till den nationella tanken anknytande, beståndsdelarna idetta tankegods. Hit hör tanken på en ny, fredlig, kulturell och nationalekonomisk storsvenskhet,socialdarwinistiska föreställningar om staternas kamp på en global arena, sedlig och kulturellfolkuppfostran samt en utbredd fruktan för konsekvenserna av halvbildning och populärkultur. Utöver attjag anlägger ett forskningsperspektiv som fyller en lucka i hittillsvarande folkbildnings-, folkbiblioteks- ochkulturpolitisk forskning, bygger jag mitt paper på källmaterial som till stora delar är obelyst.Selected referencesBurman¸ A. och Sundgren, P. (red) (2010), Bildning: Texter från Esaias Tegnér till Sven-Eric Liedman Göteborg, Daidalos.Elvander, N. (1961), Harald Hjärne och konservatismen: Konservativ idédebatt i Sverige 1865–1922. Stockholm, Almqvist & Wicksell.Frenander, A. (2005) Kulturen som kulturpolitikens stora problem: Diskussion om svensk kulturpolitik under 1900-talet. Hedemora: GidlundsFrenander, A. (2012), ”Statens förhållande till folkbiblioteken 1912–2012”, i Anders Frenander och Jenny Lindberg (red), Styra eller stödja: Svenskfolkbibliotekspolitik under hundra år Borås, Högskolan i Borås.Garrison, D. (2003), Apostles of Culture: The Public Librarian and American Society, 1876-1920. Madison, University of Wisconsin Press.Gustavsson, B (1991), Bildningens väg: Tre bildningsideal i svensk arbetarrörelse 1880–1930 Göteborg, Göteborgs Universitet.Kilander, S-B (1991), Den nya staten och den gamla: En studie i ideologisk förändring. Uppsala, Uppsala Universitet.Klockar Linder, M. (2014), Kulturpolitik: Formeringen av en modern kategori. Uppsala. Uppsala universitet.Lindström, H. (1996), Människor och idéer I folkbiblioteksrörelsen: En idéhistorisk undersökning om folkbildningsrörelsen i Skandinavien och Finlandfram t.o.m. första världskriget med särskild hänsyn till impulserna från den anglosaxiska världen. Åbo, Åbo Akademi.Mithander, C., (2000), ”1905 – genombrottet för en ny konservativ nationalism”, i Ragnar Björk och Sven Eliason (red), Union & Secession (Stockholm,Carlsson, 2000).Mithander, C. (1995), ”Svenska intellektuella från utredare till rådgivare”, i Ord och bild, 6/1995.Myrstener, M. (2012), ”Biblioteksideologerna”, i Anders Burman och Per Sundgren (red), Svenska bildningstraditioner. Göteborg, Daidalos, 2012.Petersson, Anne-Marie, ”Kvinnorna i Heimdal fram till 1914”, opublicerat manuskript. (Manuskriptet finns i Johan Sundeens ägo).Richardson, G. (1963), Kulturkamp och klasskamp: Ideologiska och sociala motsättningar i svensk skol- och kulturpolitik under 1800-talet. Göteborg:Göteborgs universitet.Runeby, N. (1995), Dygd och vetande: Ur de bildades historia. Stockholm, Atlantis.Sundeen, J., Det folkuppfostrande biblioteket: En nyläsning av Valfrid Palmgrens skrifter (Opublicerat seminaripapper).Sundeen, J. (2020), ”I öppna hyllors landskap”, i Axess Magasin, 6/2020.Torstensson, M. (1996) Att analysera genombrottet för de moderna folkbiblioteksidéerna: Exemplet Sverige och några jämförelser med USA. Göteborg,Göteborgs Universitet.

The establishment of Swedish public libraries belongs to the prehistory of cultural policy. The efforts of the pioneer figure Valfrid Palmgren, have been described in strikingly incoherent way by previous research. We have to consider the significance of her right-wing political affiliation in sufficient detail. The present essay places her library program in the conservative Bildung-aspirations of the turn of the century, and relates her books and articles to the existential challenges that the emergence of modern Sweden posed to society-preserving educational aristocrats. After the dissolution of the Union with Norway 1905, conservatives sought to bring about a national restoration through the formulation of an ideal of Bildung. They acted in accordance with the tradition of national Bildung from Johann Gottlieb Fichte. Faced with the challenges of modernity and industrialization, some reformed-oriented conservative strived for a transformation of the ideals of culture – a democratization – from the few to the many.

For the development of Swedish conservatism, a return to its deep cultural roots provided by Catholicism and the vibrant civil society formed by its Protestant free churches is essential. A relativistic or secular approach will not suffice.

This article focuses on the influence of activist ideas on perceptions of professional identity and professional practicewithin the field of library during the 1970s and the 2010s. The main empirical material consists of articles publishedin the journal Bibliotek i Samhälle (bis). It is distributed by the socialist organization Bibliotek i Samhälle (BiS) thatwas established 1969 and is considered to be the most distinguished exponent of a political based professional iden-tity within the library field in Sweden. In our analysis, we problematize the influence of activist ideas in perspectiveof ideals of democracy, freedom of speech and legitimacy of the public sector. Another central objective is to identifyexpressions of “zeitgeist” (the era-defining and dominant public spirit) that have inspired BiS, for example, Marxist,egalitarian, norm critical or anti-racist ideas.The article explores how certain narratives have been included or excluded in perceptions of professional identityand practice, and discusses expressions of continuity and change. In the 1970s Marxist ideas and the notion of anongoing class struggle was main guiding principles for BiS-activists. To a significant extent, these classical socialistconcepts have been replaced by antiracism, non-discrimination and identity politics. We present four different mod-els of librarians as civil servants: The bureaucratic, the ethical professional, the activist and the entrepreneurial idealtype. With empirical examples, we demonstrate that the activist librarian has historically argued and acted as an ide-ological gatekeeper, for example in questions concerning selection of literature. This article can benefit our under-standing of a political based concept of the public library; a concept, which has its ideological roots in the spirit of1968 and still, 50 years later, is of importance.

This article deals with the resistance activities towards the National Socialist ideology and the Hitler regime of the Swedish vicar in Berlin, 1929–1942, Birger Forell. Its focus is a series of articles about the Kirchenkampf that Forell published anonymously in the ecumenical, Scandinavian journal Kristen Gemenskap. Through these articles, an enlightened readership could follow the development in »The Third Reich« from within. Forell was convinced that writing these articles was the most efficient form of aid that he could give to his persecuted friends within the Bekennende Kirche. Against this particular background, some principal reflections are presented on the themes of resistance and collaboration, and on totalitarian ideas and Christianity. I apply Werner Rings distinction between symbolic, polemic, defensive and offensive resistance on the Berlin based activities of Birger Forell. Birger Forell was representative for a group of Christian intellectuals that we could call the men of 1933; priests and lay people devoted for the liberty of the church who realised what kind of threat to the church the Leviathan like state represented.

Artikeln ger en idéhistorisk belysning av förhållandet mellan kristendom, utopism och socialism.

Kapitlet innehåller abstract på sidorna 511-513

The question of politicization of culture is usually analyzed in terms of the importance of keeping the distance between the institutions of the cultural sector and the politicians on the national, regional and local level. In this paper, we – however – turn the attention to the producers of culture themselves. Based on a problematizing approach and empirical material from the 1970s and 2010s, we raise a principal question: Is the liberty and autonomy of culture threatened by ideological motivated public servants within the institutions of the cultural sector? The central concept in the paper is political and ideological activism. In 1970s, activists in the field proclaimed that the cultural policy institutions should be instruments in the working class struggle against the capitalist society, today these concepts have been replaced by antiracism and identity politics. Three fields of cultural policy are in focus in our tentative exemplification: libraries, theaters and museums

Artikeln är en omarbetad version av en presentation vid en konferens om Arvet efter 1968 som hölls vid Lunds universitet i december 2017. Artikeln utgör en reflektion över den kristna 68-vänstern och över mottagandet av studien 68-kyrkan: Svensk kristen vänsters möten med marxismen 1965-1989. 

Den 27 september 2018 har det gått 125 år sedan antinazisten och Tysklandsvännen Birger Forell föddes. Detta jubileum uppmärksammas stort i Espelkamp, Berlin och Borås – tre städer som hade stor särskilt stor betydelse i dennes liv. En av Birger Forells vänner från tiden som svensk legationspastor i diktaturens Tyskland, lektorn i svenska Vilhelm Scharp, skrev vid Forells bortgång 1958: ”Få svenskar har gjort en effektivare insats för att åter göra Europa till ett hem för människor.”I En utsträckt hand till masseländets land tecknar Johan Sundeen ett porträtt av Birger Forell genom att gestalta dennes dramatiska, av insatser för medmänniskor och av stor kärlek till tyskt andeliv präglade – närmast omänskligt krävande – livsgärning. Sundeen följer Forell i spåren från dennes studieår 1919–1920 i Tübingen och Marburg, över de mörka åren i Tysklands huvudstad 1929–1942 och arbetet med tyska krigsfångar 1944– 1948, till efterkrigsinsatser inom Gripenbergskommittén och Kommittén för kristen efterkrigshjälp med grand finale i grundläggandet och uppbyggnaden av flyktingstaden Espelkamp.Johan Sundeen är docent i idé- och lärdomshistoria. Han är verksam som forskare och universitetslärare vid Bibliotekshögskolan. Sundeen har tidigare publicerat bland annat böckerna Andelivets agitator: J.A: Eklund, kristendomen och kulturen (2008), Reflektioner från periferin: Böcker, bildning och idédebatt (2013) samt 68-kyrkan: Svensk kristen vänsters möten med marxismen 1965–1989 (2017). År 2017 gav han ut fem stycken förstudier till föreliggande volym under titeln Att tjäna är människans storhet: Idéhistoriska essäer om Birger Forell.

Med Birger Forells dagböcker som främsta källmaterial gestaltar Johan Sundeen i fem idéhistoriska essäer olika delar av Birger Forells livsverk. Den första texten skildrar hans arbete med att påkalla Europas uppmärksamhet på förföljelsen av kyrkorna i nationalsocialismens Tyskland. Därefter belyses Forells arbete med krigsfångar i Storbritannien 1944–1948. I den tredje essän behandlas Gripenbergskommittén som sammanförde tyskar i andliga, intellektuella och karitativa yrken med kollegor från före detta ockuperade länder. Den fjärde essän har Forells arbete med kulturellt och akademiskt inriktad efterkrigshjälp som sitt ämne. Slutligen uppmärksammas hans kanske mest monumentala gärning – grundläggandet och uppbyggandet av flyktingstaden Espelkamp.

Som ett led i Högskolan i Borås 40-årsfirande har en rad olika arrangemang och aktiviteter genomförts under året. Ett sådant arrangemang har varit en serie seminarier där högskolans forskning har presenterats av företrädare för våra sex prioriterade forskningsområden. Syftet med seminarierna var att ge en samlad bild av pågående forskning, framkomna resultat och inriktningar för de olika områdena. Syftet med serien var också att den skulle bidra till ökade kunskaper om varandras verksamhet inom högskolan och därigenom ge underlag och uppslag till samverkan över ämnes- och områdesgränser. Projekt och pro- gram med flervetenskapliga ansatser är nödvändiga, inte bara för att stärka högskolans forskningsverksamhet utan också för att forskningen ska kunna möta de stora samhällsutmaningarna. För att seminarierna skulle nå så många som möjligt spelades de in och tillgängliggjordes på högskolans webbplats. Därtill fick docent Johan Sundeen ett särskilt uppdrag att dokumentera seminarierna. I den här rapporten återger Johan huvuddragen i presentationerna. Därutöver redovisar han resonemang kring former för samverkan och tänkbara åtgärder och incitament för att åstadkomma ökad samverkan över gränser till gagn för kvalitet på utbildning och forskning.

På grundval av bland annat arkivforskning vid Bundesarchiv i Koblenz gestaltar texten den svenske prästen Birger Forells arbete med krigsfångar i England. Texten täcker såväl själavård, uppbyggnad av kulturella och andliga aktiviteter i lägren samt Forells strävan att via "andligt välfärdsarbete" bidra till Tysklands återuppbyggnad och ett demokratiskt och kristet Tysklands integration i en ny europeisk gemenskap.

Denna rapport är den tredje i ordningen som har sin upprinnelse i Humboldtuniversitetets 200-årsjubileum och i ambitionen att föra en kvalificerad diskussion om vilka roller som högskolor och universitet spelar idag. Rapporten ägnar särskild uppmärksamhet åt fenomenet tvärvetenskap och de utmaningar som en sådan ansats innebär, men den för också upp grundläggande principfrågor om akademiska friheter och värden till diskussion.

Med utgångspunkt i den så kallade domkyrkoaktion som ägde rum i Lund 1968, skisseras i uppsatsen vänsterkristna grupperingars åsiktsbildning och inflytande inom Svenska kyrkan. De vänsterkristna synsättens utbredning och småningom erövrade status som etablissemangsuppfattning inom Svenska kyrkan diskuteras i perspektiv av relevanta nationella och internationella sammanhang.

Texten utgör en inledning till antologin Vetenskap på tvären; den tredje volymen som dokumenterar seminarieserien Från Högskolan i Borås till Humboldt. Texten sätter den tredje seminarieseriens innehåll i förhållande till de två tidigare, diskuterar i korthet några aspekter på begreppet och företeelsen tvärvetenskap samt introducerar de nio övriga uppsatser som ingår i volymen.

Artikeln diskuterar humanioras integrering i professionsutbildningar med koppling till den amerikanska diskussion om Liberal arts Education och med särskilt fokus på utbildning av ekonomer.

Hur kan vetenskapsområdet humaniora stärkas? Hur kan humanistiska discipliner interagera med andra områden? Hur kan humanioras bildningsuppdrag relevansgöras? Det är frågor som belyses i denna på 30-talet timslånga intervju byggda rappport.

Recensionsessä om Per Höjebergs avhandling i historia Utmanad av ondskan: Den svenska lärarkåren och nazismen 1933-1945. Artikeln diskuterar tematiker som nationalsocialism och pedagogik, kulturellt försvar mot totalitära synsätt, den bildade klassens förhållande till nazistiska partier och protonazistiska kulturella organisationer samt behovet av ett kritiskt förhållningssätt till historiemoralistiska synsätt.

Johan Sundeen har i Reflektioner från periferin samlat krönikor, kulturartiklar och populärvetenskapliga essäer om böcker, bildning och idépolitik.

Bildningsbegreppet har åter blivit föremål för livlig debatt. I denna rapport finns fem föreläsningar om ett bildningbegrepp för vår tid dokumenterade. Janken Myrdal skriver om de två kulturerna – humanvetenskap och naturvetenskap; Lars Calmfors diskuterar bildningsbegreppets plats i den nationalekonomiska disciplinen; Hans Ruin analyserar förhållandet mellan Wilhelm von Humboldts förståelse av översättandets problem och dennes bildningssyn; Jörgen Tholin redogör för hur Högskolan på Gotland ska bli Sveriges främsta lärosäte för modern bildning och avslutningsvis reflekterar Jan Nolin över vilka följder som övergången från tryckt till digital publicering kan få för vetenskapssamhället.

Det svenska universitets- och högskolesystemet har under senare år onekligen präglats av en hög reformaktivitet. Resurstilldelning har förändrats med mer inslag av konkurrens och med särskilda strategiska satsningar. Universitetens autonomi har ökat, när det gäller hur de ska organisera sin verksamhet. Jämförelser och konkurrens om forskningsmedel, studenter, framstående forskare och internationella samarbetspartners är teman som diskuteras livligt. Det har blivit mer marknad och mer politik.

Vilka trender kännetecknar dagens högre utbildning? Högre utbildning har idag blivit en självklarhet för nästan hälften av Sveriges befolkning. Detta har fört med sig att studenterna inte längre ser sig som någon elit, och inte heller beter sig som en sådan. Uppdraget som universitetslärare ser i viss mån följdriktigt annorlunda ut än för femtio år sedan. Studenternas kursvärderingar kan till exempel handla om tråkiga föreläsningar, något som i sin tur aktualiserar frågan om vi ska vara underhållare eller utbildare.

I början av september 2010 publicerade Sydsvenska Dagbladet en intervju med den då nytillträdde universitetskanslern Lars Haikola. Ställd inför frågan om betydelsen av stora förändringar inom högskolesektorn – såsom ökat självstyre för lärosätena, kårobligatoriets avskaffande och införandet av studieavgifter för utomeuropeiska studenter – svarade Lars Haikola att reformer som dessa kommer att leda till en mer ”adekvat högskola” – till en högre utbildning och forskning som är ”bättre anpassad till tidens krav”.

Under våren 2010 genomfördes en serie om fyra seminarier med namnet ”Från Högskolan i Borås till Humboldt: Perspektiv på universitetsidén under 200 år”. Det primära syftet var att diskutera den svenska högskolans roller i en tid präglad av stora förväntningar och motsägelsefulla krav på akademin. Denna rapport utgör en dokumentation av seminarieseriens innehåll. Professor Sven-Eric Liedman skriver med samtidskritisk udd om universitetens historia; professor Mats Benner beskriver och analyserar fyra historiska idealtyper av universitet samt belyser det förändringstryck som högskolesektorn verkar under; professor Kerstin Sahlin riktar intresset mot hur universitet skiljer sig från andra organisationer och ger sin bild av hur detta faktum bör återspegla sig i besluts- och ledningsstrukturer. Seminarieserien och rapporten är ett led i Högskolan i Borås kontinuerligt pågående självreflektion och arbete med frågor som rör professionslärosätets identitet och profil. I rapportens senare del presenteras sex korta reflektioner om och/eller seminarieseriens teman utifrån Högskolan i Borås horisont. Reflektionerna är skrivna av professorer från alla högskolans sex institutioner.

Vi påverkas alla av mode; mest uppenbart som konsumenter, men till exempel också genom näringens betydelse för den nationella ekonomin; genom modereklamens framträdande plats i städernas offentliga miljöer eller när vi tar del av samhällsdebatt om textilproduktion och ekologi. Mode är ett fenomen med bäring på stora delar av samhället och som griper in i våra liv, och därmed ett område väl lämpat för flervetenskaplig forskning. I denna rapport ger professor Björn Brorström och fil. dr. Johan Sundeen en första presentation av forskningsprogrammet M3 – mode, miljö och marknad. De pekar på möjligheten av en FoU-driven utveckling – med samproduktion mellan Högskolan i Borås och det omgivande samhället som en bärande del – som skulle stärka Sjuhäradsregionens ställning som textilt centrum.

Titeln på den seminarieserie som ligger till grund för denna artikel ärFrån Högskolan i Borås till Humboldt. Anförandena och texterna förväntadesbidra till diskussionen om universitetens samtids- och samhällsroll – iSverige men också mer allmänt och principiellt. Jag gör här en betraktelseöver synen på högre utbildning och forskning i dagens (svenska ochinternationella) politiska system, samt över hur relationen mellan stat ochuniversitet har utvecklats under de senaste årtiondena.

The purpose of this thesis is to study the formation of opinions in issues related to the problem area of Christianity and culture of Public Theologian J A Eklund (1863-1945). The concept of Public Theologian refers to a theologian, who by participating in the cultural debate, strives to convince the public that Christianity is a superior theory of life even in modern society, and of Christianity’s relevance in every area of society. The thesis demonstrates that the issue of the relationship between Christianity and culture is visible throughout most of Eklund’s rich and multifaceted authorship, and can be said to pose a life long problem for him. Many other theologians in his time were also engaged in the issue of Christianity and culture. It was a problem characteristic of the generation. For more than thirty years Spiritual Life (Geistesleben, in german) was Eklund’s ideological signature. To him the concept carries humanistic, idealistic and Christian implications. Spiritual life is a denotation for the superior, free human life as opposed to nature, guided by laws and/or instincts. At times Eklund constrains the concept and gives it a more distinct religious meaning as he, for example, speaks of spiritual life in terms of “human life from above”. One must not thereby be led to believe that Eklund limits spiritual life to the sphere of the church; rather, in contrast he stresses that spiritual life also applies to science and learning, art and literature, customs and traditions, working life etc. Eklund’s use of the concept is highly connected to his interest in the problems pertaining to Christianity and culture. The title of this thesis – Agitator of the Spiritual Life – is explained by Eklund perceiving himself as a cross between a priest and an agitator. It is characteristic to his often unconventional approach and actions in his functions as priest and bishop that he perceived himself as an agitator, a political character who in his time was commonly referred to as the demagogue. The combination of a vehement temper, frequent controversial initiatives and an intensive will to take part in the cultural struggle earned him the name “the polemical Bishop of Karlstad”. The character of Eklund’s public theology, its agitating and often highly polemical mark, has to be put in relation to the intensive debates of the late 19:th century and the early 20:the century, between proponents of different theories of life. The issue of Christianity’s relationship to culture is treated as a group of problems in the thesis. Based on the occurrence of distinct themes in Eklund’s bibliography, a number of sub-problems have been identified. The thesis discusses Eklund’s view of the relationship between: 1) Christianity and science 2) Christianity and humanities 3) Christianity and philosophy 4) Christianity and fiction 5) Christianity and politics/state 6) Christianity and nationalism/ethnicity 7) Christianity and history. Finally it discusses Eklund’s view of Christianity’s standpoint in the issue of war and peace.