Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 8 av 8
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. Högskolan i Halmstad.
    Skolavslutningar i kyrkan och spelet om religion i svensk skola2018Bok (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Skolavslutningar i kyrkan har vållat stor debatt sedan 1990-talet i Sverige. Men bruket av skolavslutningar i kyrkan är äldre än så. Det kan åtminstone spåras tillbaka till senare delen av 1800-talet. Kritiken mot fenomenet på en nationell nivå startade troligen år 1996 i samband med ett beslut i Uddevallas kommun om att förbjuda skolavslutningar i kyrkan. Beslutet togs för att främja mångfald – en mångfald som då betydde att bereda större plats för humanister med icke-religiös livsåskådning. Men snart kom argumentet om mångfald istället att tolkas som att hänsyn togs till muslimer vilka skapade problem för en svensk tradition.

    Denna bok har haft till syfte att undersöka skolavslutningar i kyrkan. Dessa rymmer emellertid även något mycket mer komplext än själva bruket: förhandlingar och omförhandlingar om religionens plats i skolan och då framför allt kristendomens plats i grundskolans obligatoriska utbildning (utöver skolämnet religionskunskap). Studien täcker perioden från 1990-talet och fram till år 2016. En stor mängd material har använts för att undersöka skolavslutningar i kyrkan, såsom exempelvis databaser, protokoll, riktlinjer, debattartiklar, motioner, lagar och läroplaner. Det saknas i stort sett tidigare forskning om fenomenet, förutom vissa omnämnanden i studier om bland annat Svenska kyrkans förändrade roll under 2000-talet. Studien är därför tänkt att bidra med dels fakta, dels teoretiska tolkningar för att söka förstå dessa fakta.

    Resultatet av studien visar att skolavslutningar i kyrkan är komplexa. Det handlar inte enbart om huruvida de ska vara tillåtna eller inte. I stället handlar det om olika fakta som krockar, lagtexter som ger motsatta instruktioner och underliggande meningar som har skilda utgångspunkter. En sammanfattning av studiens resultat blir därmed svår att genomföra utan att falla i den fälla som fenomenet så ofta hamnar i: att ta ställning antingen för eller emot (något som boken inte gör). Skolavslutningar i kyrkan handlar inte endast om för eller emot trossamfundet Svenska kyrkans närvaro i svensk skola, utan även om synen på vilka kunskaper en elev i dagens skola behöver för att leva i det globala samhälle som Sverige håller på att kliva in i. Skolavslutningen i kyrkan betraktas i studien som en spelplan där dessa diskussioner förs och där olika ideal krockar, förhandlas och omförhandlas. Sakfrågor som har debatterats på denna spelplan har rört den icke-konfessionella skolan i en konfessionell kyrklig miljö, kyrkobyggnaden som lokal, prästens roll som ledare, elevens närvaro, religiösa symboler, religiösa handlingar vid skolavslutningen samt psalmsång som diskriminering.

    Förutom att den beskriver debatten om skolavslutningar i kyrkan och tar fram fakta om dessa, går det att dra några övergripande slutsatser utifrån studien: den första är att skolavslutningar i kyrkan har både minskat och ökat i antal genom åren, den andra är att det finns en konkurrens mellan skolmyndigheterna och Svenska kyrkan om religionens betydelse för eleverna, och den tredje slutsatsen är att skolmyndigheternas religionsbegrepp är sekulärt och krockar med Svenska kyrkans syn.

  • 2.
    Beach, Dennis
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Structural Injustices in Swedish Education: Academic Selection and Educational Inequalities2018Bok (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    While Sweden is often viewed as a benchmark for equality within education, this book examines this assumption in greater depth. The author argues that Sweden’s education system – even prior to the global spread of neoliberalism in education, meta-policies and privatization – was never particularly equal. Instead, what became apparent was a system that offered advantages to the upper social classes under a sheen of meritocracy and tolerable inequalities. Combining ethnographic and meta-ethnographic methodologies and analyses, the author examines the phenomenon of structural injustice in the Swedish education system both vertically and diachronically across a period of intensive transformation and reform. This revealing volume offers a mode of engagement that will be of value and interest to researchers and students of injustices within education, as well as policy makers and practitioners.

  • 3.
    Beach, Dennis
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Structural Injustices in Swedish Education: Academic Selection and Educational Inequalities2018Bok (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this book is to explore aspects of education justice and equity in relation to an educational system that is generally considered fairer and more equitable than most others: that of Sweden. There are seriously good reasons for undertaking this project. The education system in Sweden does seem to be ostensibly open and inclusive (Gudmundsson 2013) with upwards of 85% of all child cohorts between the ages of 3 and 19 being included for 6 hours or more each weekday in some form of organised institutional education or day-care, regardless of their social class, gender or racial or ethnic heritage or any possible physical or mental disabilities. And as has been suggested by the OECD in relation to its education justice barometer, this is perhaps internationally remarkable. However, perhaps equally remarkable is the lack of impact the investments have had in terms of the creation of greater levels of class consciousness and significantly reduced gender disparities, racial and ethnic equality or social and material distributions of power in society at large.

  • 4.
    Björkdahl Ordell, Susanne
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Textil som pedagogiskt redskap: för lärande i förskolan, förskoleklass och skolans tidiga år2018 (uppl. 1)Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 5.
    Cronqvist, Marita
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Etiskt ledarskap: Didaktik i förskola och skola2018 (uppl. 1:1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Ekebergh, Margaretha
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Att lära sig vårda - med hjälp av reflexion och handledning2018 (uppl. 2:1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 7. Hansson, Joacim
    et al.
    Hedemark, Åse
    Kjellman, Ulrika
    Lindberg, Jenny
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Nolin, Jan
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Sundin, Olof
    Wisselgren, Per
    Profession, Utbildning, Forskning: Biblioteks- och informationsvetenskap för en stärkt bibliotekarieprofession2018Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 8. Hansson, Joacim
    et al.
    Hedemark, Åse
    Kjellman, Ulrika
    Lindberg, Jenny
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Nolin, Jan
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Sundin, Olof
    Wisselgren, Per
    Profession, Utbildning, Forskning: Biblioteks- och informationsvetenskap för en stärkt bibliotekarieprofession2018Bok (Övrigt vetenskapligt)
1 - 8 av 8
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf