Change search
Refine search result
1 - 5 of 5
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • harvard-cite-them-right
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Eliaso Magnusson, Josefina
    et al.
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Bergnehr, Disa
    Linnéuniversitetet.
    Att höra till eller inte? Föränderliga kapital, positioneringar och tillhörigheter från grundskola till högskola2023In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study explores how a woman talks about her sense of belonging and exclusion at school at different times in life. Her positioning as 'the Other', the 'immigrant', in relation to the majority group, 'the Swedish', is analyzed. More specifically, we explore how different capitals appear to change and gain different values over time and depending on the educational context. The study is based on longitudinal ethnographic data that were collected through fieldwork when the participant was 15 years old and 21 years old. Here, interviews, conversations and field notes were analyzed using the concepts of capital, hybridity, and positioning. The study illuminates how the sense of belonging and exclusion can be understood and given meaning in different ways during different periods of life and shows that the sense of belonging and exclusion is linked to different social milieus. The study participant understands and justifies her choices and actions by positioning herself and others as the one or those who belong or do not belong, but in parts this positioning is characterized by hybridity and contradiction.

  • 2.
    Eliaso Magnusson, Josefina
    et al.
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT. Universitetslektor i flerspråkighet, Högskolan i Borås.
    Uddling, Jenny
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT. Universitetslektor i språkdidaktik med inriktning mot svenska som andraspråk, Högskolan i Borås.
    Studiehandledares möjligheter till agency i samverkan med lärare2023In: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, E-ISSN 2535-3381, Vol. 18, no 3, p. 157-172Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning framhåller behovet av att utveckla samverkan mellan studiehandledare och lärare, eftersom samverkan avgör studiehandledningens kvalitet. Denna studie syftar till att genom studiehandledares utsagor bidra med kunskap om hur deras fungerande samverkan med lärare konkret kommer till uttryck. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med åtta studiehandledare. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys undersöks vad studiehandledarna säger att de och deras lärarkollegor återkommande gör när de samverkar. För att fördjupa analysen av det handlingsutrymme som studiehandledare möter i sin samverkan med lärare används begreppen agency (Ahearn, 2001) och ontologisk trygghet (Giddens, 1979). I resultatet framkommer att samskapande rutiner förekommer i praktikerna planering, utförande i interaktion med elever, dokumentation och uppföljning och samtal om elevens mående. Dessutom framgår hur studiehandledarna hanterar situationer när lärarna inte gör vad de förväntas göra. Resultaten visar att fungerande samverkan möjliggörs genom rutinisering som i sin tur ger plats för studiehandledares agency, såväl som deras tillgång till en arbetslivsgemenskap.

  • 3.
    Eliaso Magnusson, Josefina
    et al.
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Nordén, Per
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Uppdrag forskningscirkel: Ett ULF-projekt på landsbygden2023In: Utbildning & Lärande, E-ISSN 2001-4554, Vol. 17, no 3Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Sweden has had the national experimental activity known as ULF – development, learning and research – running since 2017 as an investment in practice-oriented research. This study is carried out within the framework of ULF. More specifically, this study is based on experiences from two research circles with lead teachers in a rural area during 2021/2022. Through autoethnography, not only teachers’ experiences of research circles are made visible, but also those of the researchers. Here, the empirical basis also consists of the researchers’ personal stories with the aim of exploring, describing, and analyzing the research circle as a process from an inside perspective. The empirical material has been analyzed from the perspective of mediated discourse analysis (MDA). The result shows how the research circles come to constitute an epistemological development, a change of perspectives among the lead teachers. The result also shows how the research circles generate experience of autonomy. This enables the lead teachers to conduct their own school development projects in the future, such as classroom interventions with their own pupils. We argue that the research circles have an emancipatory function since they theorize the social relationship of learning. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Eliaso Magnusson, Josefina
    et al.
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Schmidt, Catarina
    Jönköping University.
    Barnlitteratur i grundlärarutbildningen med inriktning 4-62022In: SMDI 15: Språk och litteratur – en omöjlig eller skön förening?, 2022Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    En ökande andel barn och ungdomar i Sverige läser i liten grad eller inte alls litteratur på sin fritid (Nordlund & Svedjedal, 2020). Studien utgår från en pilotstudie där fyra lärosäten, och mer specifikt deras svenskkurser i grundlärarutbildning, inriktning 4-6, analyserats. Syftet är att bidra med kunskap om urvalet och användandet av barn- och ungdomslitteratur i dessa svenskkurser. Hur var och ett av de studerade lärosätena väljer att transformera målen som framgår i deras utbildningsplaner kring det senare synliggörs i deras lokala kursplaner och studieguider. Det är de två senare dokumenten som ligger till grund för vår analys. Studien utgår från teoretiska perspektiv som belyser didaktiska möjligheter till funktionell, upplevelsebaserad samt reflekterande och kritisk läsning av barn- och ungdomslitteratur i grundskolan (Schmidt, 2021). Därtill utgår vi från receptionsteoretiska perspektiv på litteraturundervisning där elevers möjliga möten med innehåll i barn- och ungdomslitteratur är centralt (Langer, 2011). Det insamlade datamaterial som bidraget utgår från är åtta kursplaner med medföljande studieguider med angiven barn- och ungdomslitteratur. I ett första steg görs en tematisk innehållsanalys (Braun & Clarke, 2006). Därefter undersöker vi skillnader såväl som likheter mellan lärosätenas urval av och användning av barn- och ungdomslitteratur i svenskkurser med inriktning mot 4-6. Preliminära resultat visar på stora skillnader vad gäller den omfattning av barn- och ungdomslitteratur som lärarstudenterna möter samt urval och didaktiska anknytningar.

  • 5.
    Helming Gustavsson, Maria
    et al.
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT. Högskolan i Borås.
    Eliaso Magnusson, Josefina
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Schmidt, Catarina
    Svensklärares tankar om engagemang vid fiktionsläsning på högstadiet2022Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att belysa svensklärares uppfattningar av engagemang vid fiktionsläsning, inom ramen för svenskundervisning i årskurs 7–9 samt vilka förutsättningar för engagemang som de uppger finns i nämnd undervisning. Svensklärare har en viktig uppgift att stimulera elever till läsengagemang. Deras uppfattningar vad engagemang vid fiktionsläsning innebär speglas i den undervisning de bedriver, utifrån textval och läsaktiviteter. Att språka om litteratur vid litterära samtal är till exempel en sådan aktivitet som kan bidra till ett ökat engagemang, framgår det i innevarande studie. Således knyter denna studie an till temat ”Språk och litteratur – en omöjlig eller skön förening”, med betoning på skön förening.

    Studien har genomförts utifrån individuella intervjuer och fokusgruppsintervjuer, via zoom. Materialet har sedan analyserats tematiskt i syfte att se övergripande teman i lärarnas utsagor. Mot bakgrund av teoretisk utgångspunkt i hermeneutisk fenomenologi har innehållet i lärarnas utsagor tolkats för att få en inblick i lärarnas livsvärldar (Husserl, 2014) och förståelsehorisonter (Gadamer, 1997).

    Engagemang är enligt lärarna i denna studie betydelsefullt vid fiktionsläsning. De beskriver läsengagemang som sammansatt, där det handlar om att bli uppslukad, berörd, att vilja möta nya insikter samt att vilja samtala med andra om litterärt innehåll. Viktiga förutsättningar för läsengagemang i undervisning är enligt lärarna att välja fiktion som elever kan knyta an till, att ställa rätt frågor till texterna samt att undervisningsmiljön präglas av tillit och samarbete. Här behöver lärarna vägleda sina elever genom att hjälpa dem att hitta fiktion som engagerar och att lära dem ställa frågor till texterna. Detta behöver göras i en tillitsfull undervisningsmiljö där lärarna och eleverna möter fiktion och möts genom fiktion.

    Källförteckning

    Gadamer, H. (1997). Sanning och metod (i urval). Daidalos.

    Husserl, E. (2014). Ideas: General Introduction to Pure Phenomenology. Routledge.

    Download full text (pdf)
    fulltext
1 - 5 of 5
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • harvard-cite-them-right
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf