Change search
Refine search result
1 - 13 of 13
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Behre, Martin
    et al.
    University of Borås, Swedish School of Textiles.
    Ljungkvist, Torbjörn
    University of Borås, School of Business and IT.
    Löfström, Mikael
    University of Borås, School of Business and IT.
    Undervisning för och examination av dyslektiker2009In: PUH – pedagogiska utvecklingsprojekt i högskolan: Ett samarbete mellan Västra Götalands högskolor, ISSN 1653-1396, no 7, p. 19-24Article in journal (Other academic)
  • 2.
    Brorström, B
    et al.
    University of Borås, School of Business and IT.
    Edström, A
    University of Borås, School of Business and IT.
    Ljungkvist, T
    University of Borås, School of Business and IT.
    Oudhuis, M
    University of Borås, School of Education and Behavioural Science.
    Uthålligt företagande. Om regionala förutsättningar och förhållningssätt2012Book (Other academic)
  • 3.
    Brorström, Björn
    University of Borås, School of Business and IT.
    Ljungkvist, Torbjörn
    University of Borås, School of Business and IT.
    Oudhuis, Margareta
    University of Borås, School of Education and Behavioural Science.
    Brorström, Björn
    University of Borås, School of Business and IT.
    Förord2010In: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, no 14, p. 5-6Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Högskolan i Borås fyllde 30 år 2007. En av presenterna vid firandet var ett erbjudande från Västsvenska industri- och handelskammaren att arrangera 30 personliga intervjuer med företagsledare och chefer i olika organisationer i Sjuhäradsbygden. Detta erbjudande sammanföll med diskussioner bland organisationsforskare vid högskolan om att genomföra en studie med syftet att beskriva och förklara varför näringslivet i Sjuhäradsbygden så framgångsrikt klarat att möta nya omvärldsförutsättningar och uppvisat en gynnsam utveckling. Dessa båda omständigheter kopplades samman och ett forskningsprojekt formulerades. Våren 2008 genomfördes 45 personliga intervjuer, det blev några fler än vad det var tänkt, med företrädare för en mängd olika organisationer. Intervjuerna låg till grund för en rapport där en fokusering skedde på den så kallade knalleandan och dess innebörd och betydelse för företagandet i regionen. Knalleandan visade sig vara en starkt bidragande förklaring till den gynnsamma näringsutveckling som skett i regionen, men den innebar också begränsningar för en gynnsam utveckling inte minst genom den negativa inställning till samarbete och högre utbildning som var en påtaglig del av knalleandan. Rapporten väckte uppmärksamhet och forskarna bakom rapporten bestämde sig för att gå vidare och fördjupa studierna. Hösten 2009 publicerades ytterligare en rapport som framförallt uppmärksammades som följd av en beskrivning av modeföretaget JC:s utveckling och av de verksamheter som uppstått till följd av avhopp från JC.

  • 4.
    Edström, Anders
    University of Borås, School of Business and IT.
    Ljungkvist, Torbjörn
    University of Borås, School of Business and IT.
    Oudhuis, Margareta
    University of Borås, School of Education and Behavioural Science.
    Brorström, Björn
    University of Borås, School of Business and IT.
    Från förtätning till kluster: Borås utveckling som textilt centrum2010In: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, no 14, p. 21-33Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Etableringen av Borås som textilt centrum skedde redan i början av 1900-talet. En förtätning av företag inom de textila näringarna växte fram med en tidig bas i hemproduktion. Industriell produktion etablerades strax före år 1900 och de första postorderföretagen startade strax efter sekelskiftet.

  • 5.
    Edström, Anders
    et al.
    University of Borås, School of Business and IT.
    Ljungkvist, Torbjörn
    University of Borås, School of Business and IT.
    Oudhuis, Margareta
    University of Borås, School of Education and Behavioural Science.
    Brorström, Björn
    University of Borås, School of Business and IT.
    Knalleandan i gungning?2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten består av tre kapitel omgärdade av en inledning och en avslutning. Kapitel ett är en jämförelse mellan företagsledares beskrivningar av knalleandans innebörd och betydelse och ekonomi- och personalchefernas uppfattningar. Kapitlet är författat av Torbjörn Ljungkvist under viss medverkan av Björn Brorström. Kapitel två jämför två företag med avseende på vilka strategier som används och hur knalleandan påverkar strategival och utveckling. Det ena företaget är benämnt ”Värdeökning” och det andra ”Tillväxt”. Kapitlet är författat av Margareta Oudhuis. Det tredje kapitlet är författat av Anders Edström och behandlar textil- och modebranschens utveckling i Sjuhäradsbygden. Den fråga som ställs är huruvida ett textilt kluster håller på att utvecklas eller om det enbart handlar om en förtätning av företag.

  • 6.
    Ljungkvist, Torbjörn
    University of Borås, School of Business and IT.
    Affärsrådgivning: samspel mellan entreprenör och experter2008Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    A frequent subject in the domestic as well as in the international political debate is the discussion about economic growth. In these discussions entrepreneurship is often pointed out as one of the most important factors for economic growth. To stimulate entrepreneurship a number of networks have been arranged, which support the entrepreneur with business competence. One of these networks is the international network of CONNECT. The core activity in this network is the springboard. During the springboard session the entrepreneur meets a number of different experts who judge the entrepreneur’s business idea and business concept. Will it stand for commercialisation? The purpose of this study is to describe and analyse the form of competence support which occurs during meetings between entrepreneurs and experts. The analysis focuses on the interaction which appears during these meetings and the effects that it creates. 11 springboards where examined closely. These springboards were videotaped and their actors were interviewed. This study has a constructive perspective. A combination of conversation analysis (CA) and discourse analysis (DA) is used to examine the interaction during these springboards. To get a deeper understanding of the interplay between the entrepreneur and the springboard panel theoretical concepts of institutional theory, institutionalised conversation, boundary objects, group polarisation are used. The logic which the springboard builds on is also discussed. In this case the notions of causation and effectuation play a central role. The patterns of interaction differed between the springboards which concerned venture capital and those which only concerned strategic advice. These differences could also be connected to the company’s stage of development. The interaction differences seem to be inherent in the discursive practice which appears between the entrepreneur and the springboard panel. The entrepreneurs, who applied for venture capital, generally experienced the springboard as less constructive. In these springboards, the panel were highly focused on the risks and the problems connected with the business project. This criticism could be related to the term group polarisation and institutional factors. A proposal of how these negative effects could be reduced is presented. According to research, companies which build their activities on a new business idea or are in an early stage of development, have more use of a logic which pays more attention to contingencies and the creation of strategic alliances. The conclusion is that the springboard should adjust to the company’s situation.

  • 7.
    Ljungkvist, Torbjörn
    University of Borås, School of Business and IT.
    Effekter av kompetensstöd: samspel mellan entreprenör och experter2007Conference paper (Other academic)
  • 8.
    Ljungkvist, Torbjörn
    University of Borås, School of Business and IT.
    Ljunkvist, Torbjörn
    University of Borås, School of Business and IT.
    Oudhuis, Margareta
    University of Borås, School of Education and Behavioural Science.
    Brorström, Björn
    University of Borås, School of Business and IT.
    Knalleandan enligt ekonomi- och personalchefer2010In: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, no 14, p. 9-19Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kapitlet inleds med en beskrivning av knalleandans innebörd baserat på utsagor från intervjuade ekonomi- och personalchefer. Därefter redovisas de avtryck som knalleandan uppfattas leda till. Avtrycken beskrivs utifrån aspekterna kundorientering, nätverk och samarbete, management och arbetsplatskultur. Därefter jämförs ekonomi- och personalchefernas uppfattning om knalleandan med företagsledarnas och ett resonemang förs om skillnaderna mellan dessa två grupper. Avsnittet avslutas med att knalleandans framtid problematiseras mot bakgrund av de framkomna resultaten. Några omständigheter är viktiga att beakta när de båda studierna jämförs. Företagsledarna och ekonomi- och personalcheferna skiljer sig från varandra på flera olika sätt. Företagsledarna är entreprenörer och har ett övergripande ansvar för lönsamhet och utveckling. Ekonomi- och personalcheferna är tjänstemän med uppgift att bedriva en effektiv stödverksamhet. En annan viktig skillnad är att medan företagsledarstudien omfattade ett flertal mindre företag baseras föreliggande studie på intervjuer i sex större företag. Fyra av dessa utvecklar, tillverkar och säljer produkter i egen regi medan två är så kallade varumärkesföretag, som innebär att företaget sköter design, inköp och distribution medan ett annat företag anlitas för tillverkning, som regel placerat i ett lågkostnadsland. Trots de begränsningar som råder för att kunna göra jämförelser är skillnader som finns viktiga att beskriva och tolka. Skillnader kan förklaras av andra saker. Den tid som förflutit sedan den förra studien kan till exempel antas ha betydelse i sammanhanget.

  • 9. Ljungkvist, Torbjörn
    et al.
    Österlund, Urban
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Dubious entrepreneurship and abnormal growth in a quasi-market2016Conference paper (Refereed)
  • 10.
    Oudhuis, Margareta
    University of Borås, School of Education and Behavioural Science.
    Ljungkvist, Torbjörn
    University of Borås, School of Business and IT.
    Oudhuis, Margareta
    University of Borås, School of Education and Behavioural Science.
    Brorström, Björn
    University of Borås, School of Business and IT.
    Två företag och två förändringsprocesser: Värdeökning och Tillväxt2010In: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, no 14, p. 21-33Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Två företag i modebranschen, som befinner sig i helt olika utvecklingsfaser och med skilda ägarformer, illustrerar i detta kapitel två olika strategier för att återskapa respektive skapa livskraft i företagen ifråga. Ett av dem är ett relativt nystartat familjeföretag som efter några inledande svåra år har utvecklats till ett av Sveriges mest framgångsrika och snabbt växande modeföretag. Det andra är ett anrikt företag, som efter att närmast ha stagnerat, sedan ett par år befinner sig i en nystartsfas i samband med övergången från att vara ett familjeägt företag till att ägas av ett riskkapitalbolag. Tilläggas kan att företagen har helt olika kundkretsar.

  • 11. Pashang, Hossein
    et al.
    Österlund, Urban
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Johansson, Kjell
    Ljungkvist, Torbjörn
    Accounting principles and judgement2015In: International Journal of Business Strategy, ISSN 1553-9563, E-ISSN 2378-8585, Vol. 15, no 2, p. 69-82Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Accounting principles are a set of ethical constructs that primarily serve to shift accounting towards the locus of ethical judgment. As such, principles help putting the ethical accountability at the “fields” of the entities and provide judgmental relationships or “fit” between ethical consideration and standards as well as various practices of accounting in innumerable ways. However, the current research debates of the ethical issues in accounting have been discursively shaped upon a set of distinctions that researchers make between two sets of dominant standards. These standards are drawn from the contexts of U.S, respectively International Accounting Standards Board (IASB) codifications. This notion should be added that these standards are uncritically defined as being either rules-based or principles-based. In fact, the current accounting debate treats the ethical issues in accounting through the focus on the technical features of the standards. This study will argue that the ethical problem of accounting cannot be adequately approached by the repeated references into the technical natures of the rules-based and principles-based standards. By highlighting the ethical roots of the accounting principles, we will emphasize that analysis of the standards and ethical issues in accounting needs to be judgmentally associated with the propositional promises of the accounting principles.

  • 12.
    Österlund, Urban
    et al.
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Ljungkvist, Torbjörn
    Högskolan i Skövde.
    Effects of capital structure, composition of managament team and performance among Swedish SME companies2015Conference paper (Refereed)
  • 13.
    Österlund, Urban
    et al.
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business. Jönköping University.
    Ljungkvist, Torbjörn
    Högskolan i Skövde.
    Quasi-markets and abnormal growth: The case of the Swedish personal assistant industry2018Conference paper (Refereed)
1 - 13 of 13
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf