Change search
Refine search result
1 - 42 of 42
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Appelkvist, Rolf
    et al.
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Sigrén, Peter
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Mångfald i högskolan. En delstudie av Akademiskt introduktionsår vid Högskolan i Borås.2003Report (Other academic)
  • 2.
    Behre, Martin
    et al.
    University of Borås, Swedish School of Textiles.
    Ljungkvist, Torbjörn
    University of Borås, School of Business and IT.
    Löfström, Mikael
    University of Borås, School of Business and IT.
    Undervisning för och examination av dyslektiker2009In: PUH – pedagogiska utvecklingsprojekt i högskolan: Ett samarbete mellan Västra Götalands högskolor, ISSN 1653-1396, no 7, p. 19-24Article in journal (Other academic)
  • 3. Dartsch, Kerstin
    et al.
    Carlsson, Gudrun
    Sigrén, Peter
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    PROSAM: Professionalisering av omvärldsamverkan - En formativ utvärdering av projektet2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet har utvärderats gemensamt av en utvärderingsgrupp med en utvärderare från respektive högskola. Detta har skett kontinuerligt utifrån en formativ ansats. En slututvärdering av projektets metod och innehåll har genomförts efter projekttidens slut. Resultatet av den visar att projektet har genomförts enligt intentionerna i projektplanen och det uttalade syftet med projektet har väl uppfyllts. Den valda organiseringen med styrgrupp, sekretariat, referensgrupp och en oberoende utvärderargrupp fungerade dock mindre väl. Ett sätt att se på samverkansarbetet hade kunnat vara att studera de skilda kulturerna, dvs. praktiken kontra akademin, genom intervjustudier med olika aktörer, både inom och utanför högskolan. Den resursstruktur och incitamentskultur som finns inom högskolorna prioriterar inte övergripande, rubrikskapande samverkansaktiviteter. I stället skapas samverkansaktiviteter utifrån mångas engagemang i form av lokala nätverk, personkontakter, studenternas examensjobb i företag och organisationer, uppdragsutbildningar, enskilda föreläsaruppdrag och forskningssamarbeten av mindre omfång och med minde synlig genomslagskraft. Det glapp, som alla menar finns mellan ledning och operativ nivå, utgörs inte av att den operativa verksamheten inte ”förstår” vad den ska göra, utan snarare av att de samverkansaktiviteter som här prioriteras är så vardagliga och vanligt förekommande att de inte rubriceras som samverkan. Med våra/utvärderarnas alternativa analyser, vill vi peka på att det fanns en mångfald tidigare rapporter som problematiserat och diskuterat samverkansproblematiken ur i stort samma perspektiv som PROSAM-projektet och med flera snarlika åtgärdsförslag. En möjlighet för projektet hade kunnat vara att utifrån dessa studier fördjupa och utveckla analyserna av hur interna kulturförändringar skulle kunna åstadkommas. Förändringar handlar inte bara om att försöka hantera och lösa organisatoriska problem utan problemet ligger främst i att ta reda på hur de kulturella skillnaderna ska överbryggas, hur teoretiker och praktiker kan mötas i intressanta utvecklingsprojekt, hur olika slag av kunskap möts och befruktar varandra.

  • 4.
    Garrote Jurado, Ramon
    et al.
    University of Borås, School of Engineering.
    Petersson, Tomas
    Christie, Michael
    Seoane, Fernando
    University of Borås, School of Engineering.
    Sigrén, Peter
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Training teachers in e-learning without Internet access2010In: Proceedings of EDULEARN10 Conference, 5th-7th July 2010, Barcelona, Spain., International Association of Technology, Education and Development , 2010, p. 6336-6341Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In this paper the authors present a solution to the problem of giving practical training in handling information and communication technology (ICT) without depending on internet access. The proposed method is to use an USB-memory to emulate selected educational resources that are otherwise available on the internet or on a local network. How this method can influence pedagogical issues is discussed and, it is asserted that the method offers interesting learning advantages beyond the obvious independence of internet connections. The paper describes the planning and implementation of a course about the use of Learning Management Systems (LMS) in higher education and, in particular, how it was designed to meet the needs of educators in a developing country with slow or unreliable internet connections. The course was a part of the project USo+I: Universidad, Sociedad e Innovación. Mejora de la pertinencia de la educación en las ingenierías de Latinoamérica (University and Society: Improving of the relevance of the education in the engineering of Latinoamerica) this project financed by the European Union, within the ALFA III program. The University of Borås was assigned to design and teach a course about LMS to engineering educators in Latin-America.

  • 5.
    Garrote Jurado, Ramon
    et al.
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Pettersson, Tomas
    Sigrén, Peter
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Regueiro Gomez, Angel
    Adaptation, design and implementation of engineering education to limited internet access2010Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Abstract – This paper is a description of the design and implementation of a course within the project USo+I: Universidad, Sociedad e Innovación financed by the European Union, within the ALFA III program. The course was an introduction to the handling of Learning Management Systems (LMS) first conducted at Instituto Superior Politécnico José Antonio Echeverría, Facultad de Ingeniería Eléctrica, Havana, Cuba. The course was divided as two weeks of on-campus lectures and workshops followed by distance learning for three months, altogether corresponding to ten weeks of full time studies. Pedagogically and methodically the course was planned within the concept of Problem Based Learning (PBL). All course material was open educational resources freely available on the internet. The design of the course also had to consider the problems of limited access to computers and internet, both during the course and in the lecturers´ future practice. The solution was to have the LMS “Moodle” and other software executable from USB-memories and all course material available from the same USB-memory sticks. How this design can meet the given considerations is discussed.

  • 6.
    Gustavsson, Eva
    et al.
    University of Borås, School of Business and IT.
    Hagberg, Johan
    University of Borås, School of Business and IT.
    Holmén, Christer
    University of Borås, School of Business and IT.
    Javefors, Håkan
    University of Borås, School of Business and IT.
    Visioner och praktik: om examensarbetet i professionslärosätet2010In: PUH - Pedagogiska utvecklingsprojekt i högskolan 2010, Högskolan i Borås , 2010, p. 15-25Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bakgrunden till denna uppsats är en diskussion mellan oss författare vid ett litteraturseminarium vid Högskolan i Borås (HB). Diskussionen handlade om vår pedagogiska verksamhet och att ta hänsyn till motstridiga krav. Utbildning ska vara flexibel men samtidigt standardiserad, utbildning ska förbereda studenterna för specifika yrken men samtidigt ”lära studenterna för livet”. Vi har observerat att liknande resonemang kommer till uttryck också i andra sammanhang. Ett exempel är propositionerna ”Fokus på kunskap i den högre utbildningen”1 och ”En akademi i tiden - ökad frihet för universitet och högskolor”2. Ett annat är den seminarieserie – Från HB till Humboldt: Perspektiv på universitetsidén under 200 år – som genomförs nu i vår vid HB. Vi kan konstatera att de motsägelsefulla krav vi upplever i vår roll som pedagoger hänger samman med en mer övergripande utveckling inom den högre utbildningen. De ideal som typiskt förknippats med högre utbildning har på senare tid kommit att ställas mot mer politiskt orienterade modeller. Vad betyder denna utveckling för vår praktik? Vi tar utgångspunkt i centrala utvecklingstendenser inom den högre utbildningen i Europa. Detta för att visa på förekomsten av alternativa tolkningar och anpassningar till ”Bologna” som utgör den rådande styrmodellen för högre utbildning i Europa. Vi förflyttar oss därefter till HB och dess utbildning av civilekonomer. Genom exempel visar vi hur den svenska tolkningen av den högre utbildningens styrmodell påverkar vårt pedagogiska utvecklingsarbete. Syftet är att problematisera och ifrågasätta den ”svenska tolkningen” genom att lyfta fram dess för praktiken motsägelsefulla konsekvenser.

  • 7.
    Larsson, Bengt-Erik
    University of Borås, School of Business and IT.
    Live Project: Upplevelsebaserat lärande av osäkerhet i projekt2011In: PUH - Pedagogiska utvecklingsprojekt i högskolan 2011, ISSN 1653-1396, no 9, p. 109-119Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Att arbeta i projekt anses som en lämplig form för att hantera osäkerhet och lösa problem eller uppgifter som man inte tidigare hanterat. Live Project är ett liverollspel som utvecklats för att skapa förtrogenhet med osäkerhet i projektarbete genom att deltagarna, studenterna, på ett upplevelsebaserat sätt lär sig hantera, reagera, på olika oväntade händelser. Genom att studenterna arbetar i olika grupper kommer också kunskap om teamutveckling att stärkas. Genom att arbeta med korta arbetspass under en begränsad tid, en dag, kan man skapa kunskap genom att i rollspelet bygga in teoripass och reflektionstillfällen.

  • 8.
    Sigrén, Peter
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Alumnuppföljning av studenter som påbörjade programutbildningar under 20012007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas de utexaminerades arbetssituation, de krav på färdigheter som deras nuvarande arbetsuppgifter ställer på dem samt deras bedömning av utbildningens träning av dessa färdigheter. Rapporten redovisar de aggregerade resultaten för vad drygt 500 svarande, som påbörjade en programutbildning vid Högskolan i Borås under 2001, anser om sin utbildning och dess innehåll. De som ingår i den totala svarsgruppen har, i det flesta fall, en yrkesexamen eller en grundläggande examen. Resultaten redovisas huvudsakligen genom att svaren för högskolan totalt respektive högskolans sex institutioner presenteras i ett antal figurer och tabeller. Vilket ger läsaren snabbt en överskådlig bild av resultaten i stort.

  • 9.
    Sigrén, Peter
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Artifacts of Technology in Multimedia Produced Distance Courses2005Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This study was conducted to extend our understanding of the impact on instructions, when as well synchronous and asynchronous multimedia-based technologies are integrated into dis-tance education (industrial training courses). The study includes as well interviews with uni-versity instructors, to having different experiences of distance education, as interviews with students. The purpose is to illustrate the instructor’s experience in this type of distance educa-tion and to see how the instructional design can support lower drop-outs. Zane L. Berge’s (Berge 1995) conceptual framework, developed from Robyn Mason’s earlier work in 1991 (Mason 1991), concerning four roles (pedagogical, social, managerial, and technical) has been used. Michael G. Moore’s (Moore 1972, 1973) theory of transactional distance was used to interpret the data. The results revealed those university instructors, in some part of a distance education course, gains experiment. They find it is possibly to translate many face to face instructional strategies to municipally located Learning Centres and other places like home, company, and library by the way of multimedia technology, e.g., Web, and video conferenc-ing, streaming technology, Digital Versatile Disc (DVD) technique (by the postal system), and learning management system (LMS). However, mostly they continue to experience a tension between structure, dialogue, and autonomy.

  • 10.
    Sigrén, Peter
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Boråsakademiker 2011: arbetssituation och syn på utbildningen bland professionsutbildade alumner - 2005-års programstudenter2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det är en kvalitetsfråga för Högskolan i Borås att ta del av studenternas erfarenheter och synpunkter, inte bara under utbildningstiden utan också efter avslutade studier. Högskolan i Borås har under lång tid följt upp utexaminerade studenter i såväl enskilda ämnen som yrkesprogram. Resultaten har beskrivits i ett antal rapporter. I denna rapport redovisas de utexaminerades arbetssituation, de krav på förmågor, färdigheter och kompetenser som deras nuvarande arbetsuppgifter ställer på dem samt deras bedömning av utbildningens träning av nämnda krav. Rapporten redovisar aggregerade resultat för vad knappt 400 svarande, som påbörjade en programutbildning vid Högskolan i Borås under hösten 2005, anser om sin utbildning och dess innehåll. De som ingår i den totala svarsgruppen har, i det flesta fall, en yrkes- eller en grundläggande examen. Resultaten redovisas huvudsakligen genom att svaren för högskolan totalt respektive högskolans sex institutioner presenteras i ett antal tabeller och figurer, vilket ger läsaren snabbt en överskådlig bild.

  • 11.
    Sigrén, Peter
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Boråsakademiker 2012. Arbetssituation och syn på utbildningen bland professionsutbildade alumner: 2006 års programstudenter2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I föreliggande rapport redovisas de utexaminerades arbetssituation, de krav på förmågor, färdigheter och kompetenser som deras nuvarande arbetsuppgifter ställer på dem samt deras bedömning av utbildningens träning av nämnda krav. Rapporten är den tredje i en longitudinell studie som påbörjades 2007 vid lärosätet. Resultaten kan jämföras över tid och lärosätet ges utifrån resultaten möjligheter till kvalitativa förbättringsåtgärder.

  • 12.
    Sigrén, Peter
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Boråsakademiker 2013. Arbetssituation och syn på utbildning hos professionsutbildade alumner: 2007 års programstudenter2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I föreliggande rapport redovisas de utexaminerades arbetssituation, de krav på förmågor, färdigheter och kompetenser som deras nuvarande arbetsuppgifter ställer på dem samt deras bedömning av utbildningens träning av nämnda krav. Rapporten är den fjärde i en longitudinell studie som påbörjades 2007 vid lärosätet. Resultaten kan jämföras över tid och lärosätet ges utifrån resultaten möjligheter till kvalitativa förbättringsåtgärder.

  • 13.
    Sigrén, Peter
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Boråsakademiker 2014. Etableringsgrad och utbildningskvalitet: 2008 års programstudenter2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det är en kvalitetsfråga för Högskolan i Borås att ta del av högskolans tidigare studenters erfarenheter och synpunkter, inte enbart under utbildningstiden utan även efter avslutade studier. Högskolan i Borås har under lång tid följt upp utexaminerade studenter såväl på enskilda kurser som på yrkesprogram. Resultaten har beskrivits i ett antal rapporter. I föreliggande rapport redovisas de utexaminerades arbetssituation, de krav på förmågor, färdigheter och kompetenser som deras nuvarande arbetsuppgifter ställer på dem samt deras bedömning av utbildningens träning i nämnda krav. Rapporten är den femte i en longitudinell studie som påbörjades 2007. Resultaten jämförs över tid och lärosätet ges utifrån dessa, möjligheter till kvalitativa förbättringsåtgärder.

  • 14.
    Sigrén, Peter
    University of Borås.
    Boråsakademiker 2015: Etableringsgrad och utbildningskvalitet - 2009 års programstudenter2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det är en kvalitetsfråga för Högskolan i Borås att ta del av högskolans tidigare studenters erfarenheter och synpunkter, inte enbart under utbildningstiden utan även efter avslutade studier. Högskolan i Borås har under lång tid följt upp utexaminerade studenter såväl på yrkesprogram som på enskilda kurser. Föreliggande rapport visar resultat för 2009 års programstudenter. Rapporten redovisar de utexaminerades arbetssituation, de krav på förmågor, färdigheter och kompetenser som deras nuvarandearbetsuppgifter ställer på dem samt deras bedömning av utbildningens träning i nämnda krav. Rapporten är den sjätte i en longitudinell studie som påbörjades 2007. Resultaten jämförs över tid och lärosätet ges utifrån dessa, möjligheter till kvalitativa förbättringsåtgärder.

  • 15.
    Sigrén, Peter
    University of Borås.
    Boråsakademiker 2016: Etableringsgrad och utbildningskvalitet - 2010 års programstudenter2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det är en kvalitetsfråga för Högskolan i Borås att ta del av högskolans tidigare studenters erfarenheter och synpunkter, inte enbart under utbildningstiden utan även efter avslutade studier. Högskolan i Borås har under lång tid följt upp utexaminerade studenter såväl på yrkesprogram som på enskilda kurser. Föreliggande rapport visar resultat för 2010 års programstudenter. Rapporten redovisar de utexaminerades arbetssituation, de krav på förmågor, färdigheter och kompetenser som deras nuvarande arbetsuppgifter ställer på dem samt deras bedömning av utbildningens träning i nämnda krav. Rapporten är den sjunde i en trendstudie som påbörjades 2010. Resultaten jämförs över tid och lärosätet ges utifrån dessa, möjligheter till kvalitativa förbättringsåtgärder.

  • 16.
    Sigrén, Peter
    University of Borås.
    Boråsakademiker 2017: Etableringsgrad och utbildningskvalitet - 2011 års programstudenter2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det är en kvalitetsfråga för Högskolan i Borås att ta del av högskolans tidigare studenters erfarenheter och synpunkter, inte enbart under utbildningstiden utan även efter avslutade studier. Högskolan i Borås har under lång tid följt upp utexaminerade studenter såväl på yrkesprogram som på enskilda kurser. Föreliggande rapport visar resultat för 2011 års programstudenter. Rapporten redovisar de utexaminerades arbetssituation, de krav på förmågor, färdigheter och kompetenser som deras nuvarande arbetsuppgifter ställer på dem samt deras bedömning av utbildningens träning i nämnda krav.  Resultaten jämförs över tid och lärosätet ges utifrån dessa, möjligheter till kvalitativa förbättringsåtgärder.

  • 17.
    Sigrén, Peter
    University of Borås.
    Boråsakademiker 2018: Etableringsgrad och utbildningskvalitet – 2012 års programstudenter2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det är en kvalitetsfråga för Högskolan i Borås att ta del av högskolans tidigare studenters erfarenheter och synpunkter, inte enbart under utbildningstiden utan även efter avslutade studier. Högskolan i Borås har under lång tid följt upp utexaminerade studenter såväl på yrkesprogram som på enskilda kurser. Föreliggande rapport visar resultat för 2012 års programstudenter. Rapporten redovisar de utexaminerades arbetssituation, de krav på förmågor, färdigheter och kompetenser som deras nuvarande arbetsuppgifter ställer på dem samt deras bedömning av utbildningens träning i nämnda krav. Resultaten jämförs över tid och lärosätet ges utifrån dessa, möjligheter till kvalitativa förbättringsåtgärder.

  • 18.
    Sigrén, Peter
    University of Borås.
    Boråsakademiker 2019: Etableringsgrad och utbildningskvalitet - 2013 års programstudenter2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det är en kvalitetsfråga för Högskolan i Borås att ta del av högskolans tidigare studenters erfarenheter och synpunkter, inte enbart under utbildningstiden utan även efter avslutade studier. Högskolan i Borås har under lång tid följt upp utexaminerade studenter såväl på yrkesprogram som på enskilda kurser. Föreliggande rapport visar resultat för 2013 års programstudenter. Rapporten redovisar de utexaminerades arbetssituation, de krav på förmågor, färdigheter och kompetenser som deras nuvarande arbetsuppgifter ställer på dem samt deras bedömning av utbildningens träning i nämnda krav. Resultaten jämförs över tid och lärosätet ges utifrån dessa, möjligheter till kvalitativa förbättringsåtgärder.

  • 19.
    Sigrén, Peter
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Design för det goda livet: en kurs- och projektutvärdering av en experimentellt utformad kursidé.2006Report (Other academic)
  • 20.
    Sigrén, Peter
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    En studie om utbildningskvalitet: kvalitetsbedömning inom den högre utbildningen2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att statistiskt säkerställa diskrepanser, i ett antal kvalitetsindex, mellan lärosätets institutioner. Genom explorativ faktoranalys (EFA) har data extraherats så att grupperingar (faktorer) av enskilda frågeställningar kunnat urskiljas som då gemensamt belyser olika dimensioner av kvalitativt innehåll inom utbildningen, som bl.a. berör studenternas studie- och arbetsmiljö. Metoden ger, generellt, ett säkrare dataunderlag än resultatet av enskilda frågeställningar. På vilket sätt kvalitet kan/bör mätas i utbildningssammanhang kan diskuteras. En del som kan mätas och även så görs är t.ex. studenters examensarbeten dock finns fler faktorer som mäter ett lärosätes kvalité t.ex. självvärderingar, studentbarometrar, alumn/etableringsrapporter, medarbetarenkäter, kursvärderingar etc. Huruvida föreliggande studies mätinstruments utfall visar på fenomenet kvalitet kan som alltid diskuteras. Kvalitet är ett brett och svårdefinierat begrepp. Faktoranalysen har extraherat ett antal områden som kan definieras som en slags kvalitet inom en utbildningsverksamhet. Den interna konsistensen, inom faktorerna, är god som tyder på en god validitet i instrumentet. Sedan kan alltid begrepp som validitet och reliabilitet diskuteras på ett djupare plan. Instrumentet har dock fångat upp de dimensioner som var avsedda att mätas. Resultaten i föreliggande studie visar också, relativt tydligt, på en del brister inom de undersökta kvalitetsindexen. Det kan tilläggas att dessa brister inte enbart avser en specifik institution dock var utgångspunkten för studien att se över en institution som inte klarade universitetskanslersämbetets kvalitetsgranskning fullt ut. Vidare visar resultaten tydligt på att det finns en förbättringspotential, inom en rad kvalitetsindex, specifikt för nämnda institution och detta blir således en viktig fråga för institutionsledningen – att arbeta fram rutiner för att genomföra en rad förbättringsåtgärder. I de diskussioner som förts med lärosätets högsta ledning och samtliga prefekter är slutsatsen att något bör göras åt situationen. Resultaten är allt för avvikande, för en av institutionerna, och beror delvis på att den interna kvalitetssäkringen brister.

  • 21.
    Sigrén, Peter
    University of Borås.
    Kvalitet i högskolan: Studenters uppfattningar om utbildningskvalitet2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie redovisar resultat från ett longitudinellt projekt som påbörjades hösten 2010. Under en 5-års period har data samlats in genom ett webbaserat frågeformulär. Cirka 4 500 studenter har besvarat den del av frågeformuläret som avser utbildningskvalitet. Ett 60-tal frågeställningar har indexerats, genom explorativ faktoranalys, till elva kvalitetsindex som mäter studenters upplevda kvalitet inom områden som hör en professionsinriktad utbildning till. Resultatet för det totala nöjdhetsindexet visar på diskrepanser för tre av lärosätets institutioner, när jämförelser sker mot de övriga institutionerna. Resultatet är statistiskt säkerställt. Resultaten visar även på att kvinnor, i något högre grad, upplever en högre kvalitet än män under studietiden. 

  • 22.
    Sigrén, Peter
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Open distance learning in higher educational systems: A technological approach within a social constructivistic perspective.2003Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this paper is to provide an argument material in order to open up a discussion concerning educational and political strategies within the field of distance education. I would like to argue for the flexible learning within the social constructivistic perspective. Within this context the crucial question is: How should we generate various educational alternatives within the distance educational system? It has been argued that there is a need for alternatives within the system, i.e., a [social] constructivistic approach where we include cultural and other demographical aspects. In this regard we have to deal with the participant's standpoint and in the same time we need to be familiar with the public debate regarding the usage of modem technology. It is therefore crucial to reach all groups in the community and thus a flexibility in the system is required. In the field of computer supported collaborative learning (CSCL) the best typifications are where the exploration of the new possibilities is represented by the emerging technologies. In such work, there is a desire to build learning environments to support a range of distributed cognitive work, i.e., communities of learners, conceptual learning conversations, and knowledge building communities. Instructional designers are in the initial stages of exploring the commonalities and discontinuities between the varieties of CSCL activities.

  • 23.
    Sigrén, Peter
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    PUH: Pedagogiska utvecklingsprojekt i högskolan 20082008Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vid landets lärosäten har i decennier akademiska lärare erbjudits högskolepedagogisk utbildning och pedagogiskt stöd. Denna verksamhet har med tiden ökat i omfattning och betydelse. Från nationellt håll betonas betydelsen av en satsning på utbildning, fortbildning och förstärkning av den högskolepedagogiska kompetensen bland universitetslärare. Idag finns det ett krav på att akademiska lärare har högskolepedagogisk utbildning och vid anställning ska pedagogisk skicklighet kunna bedömas. I det arbete som vi pedagogiska konsulter gör ingår att genom behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildning (BHU) bidra till att öka universitetslärares pedagogiska kompetens. Dessa kurser har visat sig bidra till att lärarna utvecklar sin syn på undervisning och lärande samt lär sig praktiska färdigheter. Vi tror att en förutsättning för pedagogisk utveckling i ett större sammanhang är att lärare börjar diskutera undervisningsrelaterade frågor med varandra. En bärande princip på de högskolepedagogiska kurser som anordnas på olika pedagogiska utvecklingsenheter i Sverige är därför att stödja lärare att utveckla ett reflekterande och undersökande förhållningssätt till sin undervisning och att stimulera till en pedagogisk diskussion, något som benämns Scholarship of Teaching and Learning (SoTL). Som ett led i detta beslutade högskolorna Borås, Skövde och Väst inför kursstart höstterminen 2007 att samverka och anordna en gemensam konferens där deltagarna skulle få presentera och diskutera sina pedagogiska projekt. Detta skulle bidra till att stimulera diskussion enligt ovan, och därmed öka deltagarnas kompetens i att kunna kommunicera kring sina pedagogiska färdigheter. Detta är en del av de mål som de högskolepedagogiska kurserna syftar till att uppnå. Konferensen, döpt till Pedagogisk utveckling i högskolan (PUH), gick av stapeln i Vänersborg 22-23 maj 2008. Fil. dr Kalid el Gaidi, KTH, var inbjuden talare och inspirerade genom att tala om en lärares yrkeskunnande. Huvudprogrammet omfattade ett 30-tal presentationer med en stor variation och bredd i de projekt som genomförts. Diskussionerna blev livliga och givande, och nya idéer föddes under dagarna som i sin tur kan inspirera nya pedagogiska utmaningar. De deltagare som så önskade inbjöds till att förfina sina bidrag och skicka in dem till en gemensam skrift, övriga deltar med abstracts. Syftet med skriften är att kunna visa på det engagemang och den bredd i vad som sker på det pedagogiska planet vid våra respektive lärosäten. Det gör resultatet tillgängligt för fler än konferensens deltagare, vilket förhoppningsvis leder till ytterligare utveckling. Vi tackar varmt alla deltagare för ett väl genomfört arbete, med ett särskilt tack till organisatörerna vid Högskolan Väst.

  • 24.
    Sigrén, Peter
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    PUH: Pedagogiska utvecklingsprojekt i högskolan 20092009Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Alla som anställs som adjunkt eller lektor vid universitet och högskolor i Sverige skall ”ha genomgått högskolepedagogisk utbildning eller på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper… samt visat pedagogisk skicklighet” (Högskoleförordningen 4 kap 7§ och 9§). Lärosätena erbjuder behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildning (BHU) som kan ha lokala variationer, men i stort innehåller utbildningarna samma grundläggande mål och de skall meritbedömas lika vid alla lärosäten. Kurserna skall bidra till att lärarna utvecklar sin syn på undervisning och lärande samt att de lär sig praktiska färdigheter. Vid högskolorna i Borås, Skövde och Väst har sedan ett par år utvecklats ett samarbete för att dels sprida pedagogiska erfarenheter över lärosätesgränserna, dels säkra kvaliteten i de tre högskolornas respektive utbildningar. Utbildningarna genomförs på olika sätt, men alla har som syfte att stödja lärare att utveckla ett reflekterande och undersökande förhållningssätt till sin undervisning samt att stimulera till en pedagogisk diskussion, att utveckla Scholarship of Teaching and Learning . För andra året i rad har de tre högskolorna genomfört en gemensam konferens, PUH, (Pedagogisk utveckling i högskolan) där kursdeltagarna har presenterat och diskuterat pedagogiska projekt som de utvecklat under kursen. Konferensen genomfördes 16-17 april 2009 i Borås då ett trettiotal pedagogiska projekt presenterades och diskuterades. Dessutom inleddes konferensen med en uppskattad föreläsning angående Lärares yrkeskunnande – Bildning och reflekterande erfarenheter av Khalid el Gaidi, KTH. Syftet med konferensen var, förutom att sprida erfarenheter mellan högskolorna, att deltagarna fick diskutera sina pedagogiska frågor med andra lärare från olika institutioner och lärosäten. Gamla och nya pedagogiska idéer diskuterades friskt under dagarna, förhoppningsvis utmynnar detta i nya gränsöverskridande pedagogiska projekt. I kvalitetssäkringssyfte skedde dessutom bedömningen av arbetena över lärosätesgränserna. Föreliggande skrift innehåller resultatet från konferensen. Syftet med skriften är att kunna visa på det engagemang och den bredd i vad som sker på det pedagogiska planet vid våra respektive lärosäten. Skriften gör resultatet tillgängligt för fler än konferensens deltagare, vilket förhoppningsvis leder till ytterligare utveckling. De deltagare som så önskade inbjöds till att förfina sina bidrag och skicka in dem till en gemensam skrift, övriga deltar med abstracts.

  • 25.
    Sigrén, Peter
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    PUH: Pedagogiska utvecklingsprojekt i högskolan 20102010Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vid högskolorna i Borås och Väst har sedan ett par år utvecklats ett samarbete för att dels sprida pedagogiska erfarenheter över lärosätesgränserna, dels säkra kvaliteten i de två högskolornas respektive utbildningar. Utbildningarna genomförs på olika sätt, men har som gemensamt syfte att stödja lärare att utveckla ett reflekterande och undersökande förhållningssätt till sin undervisning samt att stimulera till en pedagogisk diskussion, allt i syfte att utveckla ”Scholarship of Teaching and Learning”. Genom att skriva och presentera ett pedagogiskt utvecklingsarbete i en autentisk konferenssituation så blir kunskapen kollektiv och till gagn för fler än den enskilde individen. Den 15-16 april 2010 genomfördes för tredje året i rad en gemensam konferens, Pedagogisk utveckling i högskolan (PUH), vid Högskolan Väst i Trollhättan. De pedagogiska utvecklingsprojekten presenterades och diskuterades. Dessutom inleddes konferensen med en uppskattad föreläsning av Torgny Roxå vid Lunds Universitet som gav en exposé och problematiserande bild kring universitetslärarens krav och måsten av idag. Det diskuterades också vetenskaplig kontra pedagogisk meritering. Under konferensen visades en bredd av arbeten upp, som exempel kan nämnas områden såsom entreprenöriellt tänkande, dyslexi, meningsfull undervisning, visioner och praktik - om examensarbetet i professionslärosätet, bara för att nämna några. I kvalitetssäkringssyfte skedde dessutom bedömningen av arbetena över lärosätesgränserna. I denna utgåva återfinns alla presentationer i form av abstract eller ”full papers”. Syftet med denna skrift är att sprida resultat över ämnes-/institutions- och lärosätesgränser.

  • 26.
    Sigrén, Peter
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    PUH: Pedagogiska utvecklingsprojekt i högskolan 20112011Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    För fjärde året i rad har vi nöjet att i denna rapport presentera en rad olika pedagogiska utvecklingsarbeten från högskolorna i Borås och Trollhättan (Högskolan Väst). Utvecklingsarbetena är en del av den högskolepedagogiska grundutbildningen som finns vid respektive lärosäte. Utbildningarna genomförs på olika sätt, men har som gemensamt syfte att stödja universitetslärare att utveckla ett reflekterande och undersökande förhållningssätt till sin undervisning samt att stimulera till en pedagogisk diskussion, allt i syfte att utveckla ”Scholarship of Teaching and Learning”. Sedan flera år har ett utökat samarbete mellan våra lärosäten lett till en gemensam konferens, Pedagogisk utveckling i högskolan (PUH), där de högskolepedagogiska utvecklingsarbetena presenteras. Dels för att sprida pedagogiska erfarenheter över lärosätesgränserna, dels för att säkra kvaliteten i de två högskolornas respektive utbildningar. Genom att skriva och presentera ett pedagogiskt utvecklingsarbete i en autentisk konferenssituation blir kunskapen kollektiv och till gagn för fler än den enskilde individen. Årets konferens gick av stapeln vid Högskolan i Borås den 14-15 april. Under konferensen visades en bredd av arbeten upp, som exempel kan nämnas områden såsom Bolognaprocessens inverkan på utbildningarna, entreprenöriellt tänkande, att utveckla studenters skrivande, lärandemiljö och distansutbildningar – bara för att nämna några. I kvalitetssäkringssyfte skedde dessutom bedömningen av arbetena över lärosätesgränserna. I denna utgåva återfinns alla presentationer i form av abstract eller ”full papers”. Syftet med denna skrift är att sprida resultat över ämnes- /institutions- och lärosätesgränser.

  • 27.
    Sigrén, Peter
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Studentbarometer vid Högskolan i Borås HT 2010: resultat per institution2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Studentbarometern är en undersökning av kvalitetsaspekter inom grundutbildningen vid Högskolan i Borås. Utifrån en enkätundersökning sammanfattas studenternas upplevelser av sin studie- och arbetsmiljö vid lärosätet. Enkäten skickades ut, i november 2010, till 1 504 studenter. Den totala populationen bestod av 9 026 studenter.

  • 28.
    Sigrén, Peter
    University of Borås.
    Studentbarometern 20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det är en kvalitetsfråga för Högskolan i Borås att ta del av studenternas erfarenheter och synpunkter såväl under som efter utbildningstiden. Högskolan i Borås har under lång tid utfört kvalitetsutvärderingar där studenters upplevelser av studie- och arbetsmiljön redovisas. I föreliggande rapport, som är den femte i en longitudinell studie, redovisas aggregerade resultat för hur cirka 2 000 studenter upplever studie- och arbetsmiljön vid lärosätet. Nöjdhetsindexet (NSI) visar för femte året i rad en förbättring för Högskolan i Borås. NSI-indexet mäter tio enskilda kvalitetsindex. 

  • 29.
    Sigrén, Peter
    University of Borås.
    Studentbarometern 20152016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det är en kvalitetsfråga för Högskolan i Borås att ta del av studenternas erfarenheter och synpunkter såväl under som efter utbildningstiden. Högskolan i Borås har under lång tid utfört kvalitetsutvärderingar där studenters upplevelser av studie- och arbetsmiljön redovisas. I föreliggande rapport, som är den sjätte i en trendstudie, redovisas aggregerade resultat för hur cirka 1 750 studenter upplever kvaliteten på utbildningsinnehållet samt hur studie- och arbetsmiljön upplevs. Nöjdhetsindexet (NSI) visar för sjätte året i rad en förbättring för Högskolan i Borås. NSI-indexet mäter elva enskilda kvalitetsindex. En minskning av såväl upplevd diskriminering som upplevda trakasserier, i jämförelse med 2014 års studentbarometer, framgår av årets studie.

  • 30.
    Sigrén, Peter
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Studentbarometern 20162017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det är en kvalitetsfråga för Högskolan i Borås att ta del av studenternas erfarenheter och synpunkter såväl under som efter utbildningstiden. Högskolan i Borås har under lång tid utfört kvalitetsutvärderingar där studenters upplevelser av studie- och arbetsmiljön redovisas. I föreliggande rapport, som är den sjunde i en trendstudie, redovisas aggregerade resultat för hur cirka 1 400 studenter upplever kvaliteten på utbildningsinnehållet samt hur studie- och arbetsmiljön upplevs. Nöjdhetsindexet (NSI) visar på ett något lägre värde för 2016 års barometer jämfört med föregående års barometer. En minskning av såväl upplevd diskriminering som upplevda trakasserier, i jämförelse med 2015 års studentbarometer, framgår av årets studie. Resultaten visar även på att studenter har svårt att kunna påverka sin utbildning sant att studenter känner sig stressade.

  • 31.
    Sigrén, Peter
    University of Borås.
    Studentbarometern 20172018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Studentbarometern omfattar två enskilda enkäter varav enkät I mäter åtta index genom 46 frågeställningar, ett index som avser upplevd stress (9 frågeställningar) samt ett index som avser hur nöjda studenterna är med att ha valt Högskolan i Borås för sina studier (3 frågeställningar). De åtta index som mäter utbildningsrelaterade områden är: utveckling av analytiska förmågor/färdigheter; pedagogisk kvalitet i undervisningen; huruvida kursvärderingar genomförs och diskuteras; om studentsamar­bete, i form av om grupparbeten leder till att studenterna utvecklar analy­tiska förmågor/färdigheter; hur informationen inför kursstart fungerar; att våga ge kritik utan att bli sämre behandlad; hur kravnivån upplevs på utbildningen; hur det administrativa stödet upplevs inom akademier och sektioner.

    Enkät II har sitt fokus på områden som hållbar utveckling; lika villkor; biblioteksverksamheten; studenthälsan samt Studentkårens arbete. 

  • 32.
    Sigrén, Peter
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Studentbarometern 20182019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det är en kvalitetsfråga för Högskolan i Borås att ta del av studenternas erfarenheter och synpunkter såväl under som efter utbildningstiden. Högskolan i Borås har under lång tid utfört kvalitetsutvärderingar där studenters upplevelser av studie- och arbetsmiljön undersöks. I föreliggande rapport som är den nionde i ordningen redovisas aggregerade resultat för hur drygt 1 700 studenter upplever kvaliteten på sin utbildning. Studentnöjdhetsindexet (NSI) visar på ett högre resultat för Högskolan i Borås jämfört med 2017 års resultat.

     

  • 33.
    Sigrén, Peter
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Studentbarometern HT 2010: studie- och arbetsmiljö vid Högskolan i Borås2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Studentbarometern, vid Högskolan i Borås är, en undersökning av kvalitetsaspekter inom grundutbildningen. Utifrån en webbaserad enkätundersökning sammanfattas studenters perspektiv på sin utbildning. Enkäten bjöds ut, i november 2010, till 1 504 studenter. Den totala populationen bestod av 9 026 studenter. Resultaten utgår ifrån en statistisk bearbetning av enkätsvaren bl.a. genom explorativ faktoranalys (EFA). EFAn har genererat ett antal dimensioner som summerar en stor del av studentbarometerns frågeställningar. Dimensionerna har fått namnen värderingar av utbildningen; studieklimat; analytiskt tänkande och samarbetsklimat. Resultaten pekar på att studenterna svarat konsekvent och med eftertanke. Svarsandelen är 48-55 procent, vilket bedöms vara tillräckligt för att garantera statistisk tillförlitlighet. Att antalet svarande, på enskilda frågebatterier, skiljer sig åt beror på att även om studenter inte avslutat enkäten fullständigt är resultaten för dessa respondenter analyserbara.

  • 34.
    Sigrén, Peter
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Studentbarometern HT 2011: studie- och arbetsmiljö2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Studentbarometern, vid Högskolan i Borås, är en kvalitetsundersökning av studenternas studie- och arbetsmiljö. Utifrån en webbaserad enkätundersökning sammanfattas studenters perspektiv av ovan nämnda. Enkäten bjöds ut den 14 november 2011 till 2 783 studenter. Tre påminnelser utfördes under perioden 25 november till och med den 19 december. Enkäten stängdes den 10 januari 2012. Enkäten har bjudits ut såväl på svenska som på engelska. Sammanfattningsvis visar 2011 års resultat på något högre grad av nöjda studenter jämfört mot 2010 års studie. De faktorer som har extraherats och sedermera indexerats visar tydligt på högre medelvärden i avseenden på den totala populationen. När institutionerna konstanthålls mot indexen så framträder diskrepanser som bör begrundas ytterligare.

  • 35.
    Sigrén, Peter
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Studentbarometern HT 2012: studie- och arbetsmiljö2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Studentbarometern, vid Högskolan i Borås, är en kvalitetsundersökning av studenternas studie- och arbetsmiljö. Enkäten var webbaserad och bjöds ut den 5 november 2012 till 2 879 studenter som då motsvarar cirka 35 procent av den totala populationen. Fem påminnelser utfördes under perioden 12 november till och med den 3 december. Enkäten stängdes den 21 december. Enkäten har bjudits ut på såväl svenska som på engelska. Sammanfattningsvis visar 2012 års resultat på en något högre grad av nöjda studenter jämfört mot 2011 års studie. Använts ett grovt mått på nöjdhet, beräknat på indexerade faktorer och effektmått som mäter nöjdhet, kan det påvisas att förbättringar skett inom en rad områden. Mätt över ett s.k. nöjdhetsindex (maximalt NSI = 100) har en positiv ökning skett från 74,0 (2011) till 75,3 (2012).

  • 36.
    Sigrén, Peter
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Studentbarometern HT 2013: studie- och arbetsmiljö2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Enkäten bjöds ut den 22 november 2013 till 2 018 studenter. Fyra påminnelser utfördes under perioden 2 december till och med den 27 december. Enkäten stängdes den 7 januari 2014. Enkäten har bjudits ut såväl på svenska som på engelska. I 2013 års studie har endast inkluderats studenter som studerar på campus (N = 5 460) inkluderat internationella studenter (N = 168).1 Urvalsprocessen bestod av ett systematiskt urval, genom två stratifieringsvariabler. 2 Samtliga respondenter har haft samma inklusionssannolikhet. Används ett mått på nöjdhet, beräknat på indexerade faktorer och effektmått, kan det påvisas en kvalitetsförbättring (HB totalt). Mätt över ett s.k. nöjdhetsindex (maximalt NSI = 100) är 2013 års NSI 75,5 mot 75,2 för 2012, se tabell 1.

  • 37.
    Sigrén, Peter
    University of Borås.
    Är högskoleutbildningar anpassade för arbetslivet?: En studie om alumners upplevelser av måluppfyllnad under utbildningen2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie redovisar resultat från ett longitudinellt projekt som påbörjades hösten 2010. Under en 5-års period har data samlats in genom ett webbaserat frågeformulär. Drygt 1 600 alumner har besvarat den del av ett frågeformulär som avser målupplevelser i arbetslivet samt hur måluppfyllnaden genererats under utbildningstiden. 50 frågeställningar har indexerats, genom explorativ faktoranalys, till tolv index som mäter hur alumner upplever behovet av ett antal dimensioner i arbetslivet samt hur dessa genererats under utbildningen. Resultatet för ett totalt kvalitetsindex (TQI) visar på diskrepanser, för arbetslivets, upplevda av alumner, krav och hur utbildningen genererat förutsättningar för att leva upp till dessa krav. Jämförelser sker mellan institutioner och diskrepanser säkerställs statistiskt genom multipel variansanalys. Resultaten visar även på att kvinnor, i något högre grad, upplever en högre grad av måluppfyllnad än män under studietiden.

  • 38.
    Sigrén, Peter
    et al.
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Borglund, Linda
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Utvärdering av en genomförd distanskurs vid Högskolan i Borås.2003Report (Other academic)
  • 39.
    Sigrén, Peter
    et al.
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Carlsson, Gudrun
    Hattinger, Monica
    Södermyr, Annelie
    Samverkan för en bättre kompetensutveckling: En kvalitativ utvärdering av flexibla arbetsformer mellan Näringsliv - Lärcentrum - Högskolan.2005Report (Other academic)
  • 40.
    Sigrén, Peter
    et al.
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Holmqvist, Hans
    Syntes och analys av tidigare kravspecifikationer för upphandling av LMS inom den svenska högskolan 2000-2004.2005Report (Other academic)
  • 41.
    Sigrén, Peter
    et al.
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Palmqvist, Annette
    Samverkan för en bättre kompetensutveckling: Genomströmning, avhopp och rekommendationer.2006Report (Other academic)
  • 42.
    Sigrén, Peter
    et al.
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Podssuweit, Kristin
    University of Borås, Library and Learning Resources.
    Karlsson, Pontus
    Studentbostadsutredning 2013: Hur ser behovet av studentbostäder ut i Borås?2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I föreliggande (pilotstudie)/rapport redovisas behovet av studentbostäder i Borås samt vilken standard på boendet som är önskvärt. Som de flesta högskoleorter saknas även Borås studentbostäder i den omfattning som studenter önskar. Sveriges studentkårers förening (SFS) anser att studentbostäder skall följa en viss standard en s.k. klassad bostadsgaranti som då innebär en hyresrätt i form av korridorrum, studentlägenhet, ordinarie hyresrätt eller del i hyresrätt (t.ex. dubblett eller triplett). För Borås del finns cirka 1 000 sådana studentbostäder (med SFS klassad bostadsgaranti) – behovet är dock högre – hur stort beror något på beräkningssättet.

1 - 42 of 42
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf