Titeln på den seminarieserie som ligger till grund för denna artikel ärFrån Högskolan i Borås till Humboldt. Anförandena och texterna förväntadesbidra till diskussionen om universitetens samtids- och samhällsroll – iSverige men också mer allmänt och principiellt. Jag gör här en betraktelseöver synen på högre utbildning och forskning i dagens (svenska ochinternationella) politiska system, samt över hur relationen mellan stat ochuniversitet har utvecklats under de senaste årtiondena.

1. The report describes the demonstration and evaluation of ISP1, which was designed to demonstrate the potential of the SHAMAN framework for digital preservation in the context of memory institutions and for the research and development community. 2. The demonstration process was carried out by means of presentations based on screen-casts in three locations, Frankfurt, Vilnius and Glasgow. The audiences for the demonstrations consisted persons occupying of a wide range of roles in memory institutions, including senior management, operational level staff and IT support staff. 3. The evaluation is based on the reports of focus groups held in the three locations, together with structured data from self-completed questionnaires, administered on the same occasions. 4. Participants in the focus groups responded favourably to the ideas demonstrated in the presentations. There was particular interest in the choice of mainly open source software and in automation of processes, both of which have cost reduction implications, and in the idea of a digital preservation policy: the majority of participating organizations had no such policy. Participants also drew attention to aspects of preservation which they found lacking in the presentation and which were desirable, specifically: the preservation of font information; working with already obsolete formats; the automatic extraction of necessary metadata; the fact of mixed media archives involving, e.g., film and audio files; support for controlled vocabularies for search and discovery; and demonstration of workflows at a more practical level. 5. The questionnaire results revealed most approval of the retrieval and verification capabilities and less for the ingest processes. Otherwise the results supported the findings from the focus groups in general. There was a division of opinion over the value of the Multivalent browser and the application of grid technology, possibly because of differences in knowledge of these matters. Highest priority was assigned to data migration, access and authentication and bit stream preservation and least to independence standards and search capacity – issues that may be worth further exploration. 6. Evaluation has also been performed to determine the project‟s impact on the R&D community by means of submission and rejection rates of papers to journals and conferences, and bibliometric and Webometric analyses. The results demonstrate that the research outputs from the project are of interest to the R&D community and that the impact of the project as a whole compares favourably with other European projects in the digital preservation area. 7. The evaluation has revealed strengths and shortcomings in the demonstration process, which will influence the development of demonstrators for ISP2 and ISP3. The SHAMAN framework for digital preservation is seen as offering new possibilities and rigorous methods for the field by the practitioners in memory institutions.

Förord av Björn Brorström, Prorektor Högskolan i Borås Ett professionslärosäte bedriver utbildning och forskning på vetenskaplig grund. Vetenskapliga metoder tillämpas och framkomna resultat prövas för att säkra tillförlitlighet och relevans. Förmågan att problematisera, formulera frågor och välja lämpliga metoder för att besvara frågor är egenskaper för god forskning och utmärkande för en stark utbildnings- och forskningsmiljö. Vid ett professionslärosäte finns samtidigt en stark strävan efter att i utbildning och forskning ta till vara den kunskap och de erfarenheter som professioner besitter och därigenom säkra en hög grad av praktisk relevans. Växelverkan mellan teori och praktik och erfarenhetsutbyte mellan forskare och praktiker är ständigt pågående. Det finns ingen avslutning på processen utan den pågår utan avbrott. En nödvändig förutsättning för ett fruktbart samarbete är en ömsesidig respekt och vilja att stödja och ifrågasätta varandra. Forskaren måste vara beredd på kritik för bristen på praktisk relevans och professionsföreträdaren måste vara beredd på att förtrogenhetskunskapens lämplighet ifrågasätts. Det är en fråga om med- och mothåll från båda håll i syfte att långsiktigt utveckla teori och praktik. Det är en utmaning att utveckla, etablera och därefter kontinuerligt försvara och förbättra professionslärosätet. Ett led i utvecklingen är att inom ramen för Högskolan i Borås föra en debatt om innebörden av ett professionslärosäte och vad vi behöver göra för att förbättra verksamheten. På uppdrag av rektor Lena Nordholm har medarbetare vid Bibliotekshögskolan utvecklat och ansvarat för en seminarieserie benämnd Profession och vetenskap. Seminarierna spände över ett brett fält. En av många viktiga frågor som diskuterades flitigt var huruvida vi ska forska om professioner, i för eller med, eller kanske alltihop samtidigt. Bidragen publiceras nu i denna antologi som ges ut inom ramen för Högskolan i Borås rapportserie Vetenskap för profession. Rapporten Profession och vetenskap – idéer och strategier för ett professionslärosäte, som redigerats av universitetsadjunkt Maria Lindh, kommer att få stor betydelse inom lärosätet och i vårt samarbete med företrädare för näringsliv, kulturliv och offentlig verksamhet. Jag ser det som en intressant fortsättning att anordna ett antal seminarier med inbjudna representanter för professioner där artiklarna i denna rapport kan ligga till grund för erfarenhetsutbyte och diskussioner.

Bildningsbegreppet har åter blivit föremål för livlig debatt. I denna rapport finns fem föreläsningar om ett bildningbegrepp för vår tid dokumenterade. Janken Myrdal skriver om de två kulturerna – humanvetenskap och naturvetenskap; Lars Calmfors diskuterar bildningsbegreppets plats i den nationalekonomiska disciplinen; Hans Ruin analyserar förhållandet mellan Wilhelm von Humboldts förståelse av översättandets problem och dennes bildningssyn; Jörgen Tholin redogör för hur Högskolan på Gotland ska bli Sveriges främsta lärosäte för modern bildning och avslutningsvis reflekterar Jan Nolin över vilka följder som övergången från tryckt till digital publicering kan få för vetenskapssamhället.

Universitetets och högskolans frihet kan hotas på många sätt. Det kan handla om yttre hot i form av krav på politisk anpassning eller i form av krav på anpassad yrkesutbildning. Professionsuniversitet kan ses som själva sinnebilden för sådana yttre hot om man tänker sig att professionen definieras i världen utanför universitetet. Men idén om professionsuniversitetet kan också vara ett starkt försvar för universitetet som fristad för forskning och utbildning om man tänker sig att professioner definieras genom den utbildning som de fria professionslärosätena ger.

Under ett antal seminarier i denna serie har vi kunnat höra intressanta inlägg om universitetens historia och aktuella problem. Universitet och högskolor har en rad olika mål och uppgifter. Många av dagens problem rör avvägningen mellan olika mål för, och aspekter av, universitetens verksamhet. En del nämndes redan på Humboldts tid. Humboldttanken rymmer såväl humanitet och vetenskaplig excellens som omvärld. Den rör bildning i relation till kunskap och individ, men också i relation till det omgivande samhället.

Under våren 2010 genomfördes en serie om fyra seminarier med namnet ”Från Högskolan i Borås till Humboldt: Perspektiv på universitetsidén under 200 år”. Det primära syftet var att diskutera den svenska högskolans roller i en tid präglad av stora förväntningar och motsägelsefulla krav på akademin. Denna rapport utgör en dokumentation av seminarieseriens innehåll. Professor Sven-Eric Liedman skriver med samtidskritisk udd om universitetens historia; professor Mats Benner beskriver och analyserar fyra historiska idealtyper av universitet samt belyser det förändringstryck som högskolesektorn verkar under; professor Kerstin Sahlin riktar intresset mot hur universitet skiljer sig från andra organisationer och ger sin bild av hur detta faktum bör återspegla sig i besluts- och ledningsstrukturer. Seminarieserien och rapporten är ett led i Högskolan i Borås kontinuerligt pågående självreflektion och arbete med frågor som rör professionslärosätets identitet och profil. I rapportens senare del presenteras sex korta reflektioner om och/eller seminarieseriens teman utifrån Högskolan i Borås horisont. Reflektionerna är skrivna av professorer från alla högskolans sex institutioner.

Purpose

The purpose of this paper is to describe and explore the current state of internet regulation through content filters in Swedish public libraries.

Design/methodology/approach

Data was collected through an electronic survey directed to library managers of Sweden’s 290 main municipal libraries. 164 answers were returned, yielding a 57% response rate. The analysis comprises descriptive statistics for quantitative data and an activity theory approach with focus on contradictions for qualitative counterparts.

Findings

In total, 33% of the responding libraries report having content filters; 50% have not; and a surprising 18% do not know. There is a strong correlation between internet misuse and positive attitudes towards filters, and, reversely, between lack of misuse and lack of active stances concerning filters. Rather than seeing this as weakness, the authors suggest that there is strength in a context-bound flexibility open to practical experience and weighting of values, ethics, legislation and local circumstances. More troublesome indications concern the high deferral of decision-making to local authorities (municipalities) whereby libraries are left with limited insight and influence.

Research limitations/implications

The situation calls for professional organisations to address political mandate questions, and educational programs to strengthen future information professionals’ knowledge of IT in general; filter issues in specific; and local authority decision-making. The study highlights the need of adequate information professional competences and mandates to decide on and oversee internet regulation.

Originality/value

To the best of the authors’ knowledge, this is the first internationally published study on content filters in Swedish public libraries.

Rapporten Skyddsvärden i vågskålen: Internet på folkbibliotek -– ideologi, juridik och praktik beskriver aktuella förutsättningar och strategier för tillhandahållande och användning av internet i svenska folkbibliotek. Rapporten bygger på en nationellt heltäckande enkät till samtliga huvudbibliotek i svenska kommuner samt ett mindre antal intervjuer med tillhörande dokumentstudie. Undersökningen har i synnerhet aktualiserats av två viktiga juridiska förändringar under 2018: inrättandet av EU:s allmänna dataskyddsförordning (GDPR) som svensk lag, samt ett tillägg i offentlighets- och sekretesslagen om utökning av tidigare bibliotekssekretess för uppgifter om lån och reservation till att även inkludera uppgifter om användares användning av informationsteknik. Studiens resultat sätts in i aktuellt biblioteksideologiskt och juridiskt sammanhang genom en omfattande litteraturstudie. Rapporten innehåller även bidrag från jurist Jonas Holm och presenterar därigenom direkta svar på specifika biblioteksjuridiska problem och oklarheter som framkommer i undersökningen, liksom en övergripande juridisk kommentar till de svåra tolkningar och gränsdragningar som uppstår i mötet mellan bibliotekets verksamhet, uppdrag och reglerande lagstiftning avseende tillhandahållande och användning av internet. Undersökningens resultat visar att användningen av internetfilter förefaller ha ökat med cirka 20 % under de senaste 20 åren, och att biblioteken i relativt stor utsträckning är utelämnade åt kommunens it-avdelningar för viktiga beslut om formerna för tillhandahållande av internet. Samtidigt framkommer att bibliotekens huvudsakliga kompetens och medvetna strategier för reglering av internet och skydd av användarnas integritet alltjämt till största delen handlar om det som syns och kan åtgärdas i det fysiska biblioteksrummet. Dessa båda tendenser samverkar till att transparensen för vad som gäller avseende villkor för internetanvändning och personuppgiftsbehandling vid tillhandahållande och användning av internet i biblioteket är mycket låg för såväl biblioteken själva som dess användare. Bristen på nationell samordning och tydliga riktlinjer för ansvarsfördelning samt formella plattformar för samverkan mellan kommun/it-avdelning och bibliotek utgör hinder för insyn, större ansvarstagande och medvetna åtgärder. Som slutsatser förordas i rapporten ökad utbildning för bibliotekarier och studenter i biblioteks- och informationsvetenskap i frågor om internet, intellektuell frihet och personlig integritet (informationsteknik och digital kompetens, datakompetens samt kritisk kompetens); ett ökat ansvarstagande från bibliotekens sida vad gäller användarutbildningar i motsvarande frågor; politisk lobbying från biblioteksrepresentanters sida för att säkra medvetenhet om bibliotekens uppdrag och vikten av tillhandahållande även av internet, samt för upprättande av likvärdiga villkor för insyn 12 och medbestämmande i kommuners och it-avdelningars besluts- och hanteringsmandat avseende internetfrågor; ökat stöd till och insatser i forskning om och utveckling av transparenta och pedagogiska gränssnitt och andra verktyg som synliggör struktur och villkor bakom internetrelaterade tjänster och verktyg för användare; samt stöd för utveckling av tydliga integritetspolicyer och användarregler för internetanknutna system och tjänster i biblioteket.

Sedan några årtionden kallar de flesta studenter sitt universitet för skolan, och de säger att de går i en klass. Språkbruket speglar en verklig förändring som pågått länge och som fullbordades med den så kallade Bolognaprocessen. Tidigare hade de högre studierna betraktats som en domän av frihet som föregick yrkeslivets plikter. Nu skulle tvärtom varje student från första dagen ha siktet ställt på en framtida anställning. Det viktigaste var att göra sig anställningsbar. Universitet och högskolor måste se till att varje kurs bereder väg för en maximal anställbarhet. Utilismens kalla stjärna lyser över vår samtid och inte minst över universitet och högskolor.

Building on conceptual metaphor theory, this article investigates and argues the importance of the utility metaphor in discussions shaping information technologies. The results reveal that the utility metaphor has been evoked in different shapes and forms continually since the late fifties relating, for example, to concepts such as Time-sharing, Computer networks, The computer grid, Utility computing, and – the contemporary metaphor – Cloud computing.

The aim of this thesis is to discuss the character, purpose, and use of the language surrounding new technology, specifically cloud computing. The thesis is situated within library and information science. Its theoretical basis and argumentation builds upon notions articulated by Berger and Luckmann (1966), known as “the social construction of reality”, and upon conceptual metaphor theory developed by Lakoff and Johnson (2003). The thesis discusses the consequences of how cloud computing is explained and legitimised by various actors, such as cloud providers, computer scientists, IT professionals, business leaders, and strategic staff in organisations that had implemented cloud services. It builds on four articles that are based on diverse empirical materials and methods.

A starting point is that IT has been talked about as neutral and unobtrusive. Instead, the results of this thesis show that accounts about IT hide its complexity both regarding its implementation and use. Talk about computing as a utility from the 1950s and forward was surprisingly precise in predictions concerning future IT. However, rather than accepting such accounts as communicating clear insights, it can be argued that this use of language led to the legitimation and institutionalisation of certain normative ways to talk about IT. The utility metaphor could, therefore, be seen as a powerful persuasive device, guiding changes in policies and investments. In today’s promulgation of cloud technologies by Google, Apple, Facebook and Amazon, the four internet giants sometimes referred to as GAFA, it is possible to distinguish the extension of the utility metaphor into images of power, choice, and a transformed life, while complexity issues are considerably downplayed.

Societies, organisations, and individuals all over the world are now, more than ever before, connected to the internet through various cloud technologies. Scrutinised in the thesis are accounts about Google Apps for Education (GAFE), a suite of cloud-based apps increasingly introduced in schools in Sweden and all over the globe. These cloud services are described as free and able to fulfil various user needs. This persuasive promulgation, together with various rhetorical strategies in their privacy policies, disguises the circumstance that Google exploits user information for its own business purposes by creating algorithmic identities of users based on individual web behaviour. With customers’ utilisation, cloud providers such as Google can act powerfully from a distance. As they develop remote control through their widespread cloud technology, they can affect individuals, businesses, and society at large. In this and other ways, IT will continue to reshape communication, the way people relate to each other, and to themselves. 

This article explores the legitimation of ICTs such as free public cloud services in schools. It is also known that services like these utilise user- generated data to create algorithmic identities (Cheney-Lippold 2011) for purposes not fully known. The point of departure in this study is that such practices clash with the Swedish public educational traditions because they infringe students’ privacy and are therefore problematic in relation to legal regulations that protect personal data,2 such as GDPR.

This study contributes to research on tensions between surveillance of pupils, their right to privacy, and their right to use these services (e.g. Livingstone 2016; Lupton & Williamson 2017).3 Additionally, it builds on previous research within education, i.e. educational governance and learning analytics (e.g. Edwards 2015; Edwards & Carmichael 2012; Roberts- Mahoney et al. 2016; Williamson 2016a, 2016b). Furthermore, this study complements previous research, as it explores how the implementation and use of ICTs such as free public cloud services4 have been legitimated within the Swedish educational sector (e.g. Lindh 2017).

Purpose: The article explores persuasive rhetoric in the legitimization of cloud computing by critically scrutinizing metaphorical devices utilized by leaders of the cloud industry. This article introduces a critical approach to the promotion of cloud technology.

Design/methodology/approach: 13 video clips from YouTube.com were analysed, containing presentations and talks delivered by leaders of Google, Apple, Facebook and Amazon – four of the most influential companies within the IT industry, sometimes referred to as GAFA. With the help of conceptual metaphor theory, often-repeated metaphors for cloud technologies reveal what properties were promoted and hidden.

Findings: GAFA mainly used the same persuasive metaphors to promote cloud computing’s positive aspects. Potentially negative or complex issues were mostly avoided. Implicitly, GAFA exerts power through the extensive dissemination of their metaphors and these are used in order to negotiate and overcome doubts about cloud computing and related technologies.

Originality/value: This is the first study aimed at understanding the persuasive rhetoric of GAFA, seen as a uniform object of study, in the legitimization of cloud computing.

The aim of this study is to show how Google’s business model is concealed within Google Apps forEducation (GAFE) as well as how such a bundle is perceived within one educational organisation,consisting of approximately 30 schools. The study consists of two parts: 1) a rhetorical analysisof Google policy documents and 2) an interview study in a Swedish educational organisation.By making an implicit demarcation between the two concepts (your) ‘data’ and (collected)‘information’ Google can disguise the presence of a business model for online marketing and, atthe same time, simulate the practices and ethics of a free public service institution. This makesit problematic for Swedish schools to implement Google Apps for Education, bearing in mindGoogle’s surveillance practices for making profits on pupil’s algorithmic identities. From a frontend viewpoint of Google Apps for Education, the advantages of the services are evident to theusers, and emerge in the study, whereas back end strategies are relatively hidden.

The study focuses on the implications of affordances identified in Google Apps for Education (GAFE), by strategic staff within a Swedish school organisation, with responsibility for schools in around 30 municipalities. A complex picture emerged, where GAFE was perceived both as a neutral, well-functioning tool and as a means of educating in partly new ways. Furthermore, the study shows that GAFE, despite its characteristic of being a non-generative appliance, still can be used in creative ways. The implementation of cloud technology, such as GAFE, endorses a tunnel-vision affordance that downgrades more nuanced perceptions of the different technological, economical, and ethical aspects of the technology. Studying GAFE, different tensions of power emerge: Google vs. the school, IT professionals vs. teachers, management vs. teachers, teachers vs. pupils, Google vs. pupils.

I början av september 2010 publicerade Sydsvenska Dagbladet en intervju med den då nytillträdde universitetskanslern Lars Haikola. Ställd inför frågan om betydelsen av stora förändringar inom högskolesektorn – såsom ökat självstyre för lärosätena, kårobligatoriets avskaffande och införandet av studieavgifter för utomeuropeiska studenter – svarade Lars Haikola att reformer som dessa kommer att leda till en mer ”adekvat högskola” – till en högre utbildning och forskning som är ”bättre anpassad till tidens krav”.

Högskolan i Borås har ambitionen att bli ett komplett professionslärosäte med såväl rättigheter att examinera akademiska doktorer som att utveckla en nära och långsiktig relation med de professioner som är aktuella med aktuella forskningsoch utbildningsinriktningar. Omvärldssamverkan är en förutsättning för förverkligande av professionslärosätets verksamhetsidé Vetenskap för profession. Den kan ske regionalt, nationellt eller internationellt. Genom öppenhet gentemot det omgivande samhället och lyhördhet läggs grunden för partnerskap. Det ska vara lätt för externa aktörer att få kontakt med högskolans utbildning och forskning. Samverkan skall fullt ut genomsyra professionslärosätet och vi är många som på flera plan måste svara på förväntningarna. Högskolan i Borås är uppbyggd på institutioner som är inriktade mot olika professioner. En tätare relation mellan högskolans utbildning och forskning och den praktik som utövas inom professionerna kommer att ge ömsesidig styrka.

Bibliotekshögskolan organiserar regelbundet forum där forskare, praktiker och studenter kan träffas och utbyta kunskap och erfarenhet. Bakgrunden till projektet kan framförallt härledas till de diskussioner som förts på konferensen Mötesplats inför framtiden, kring behov av forskning inom olika bibliotekssektorer och områden. Detta paper redogör för det första delresultatet i det sk Delfistudien, en undersökning av de svenska bibliotekens forskningsbehov. Studien har bekostats av Svensk Biblioteksförening.

The Delphi technique has been used to systematically map the opinions on research needs of Swedish librarians. The study shows that what is considered relevant research is dependent on what kind of library operation the respondent works in. The highest priority is accorded to factors affecting strategic development, followed by the changing roles of libraries in their communities and the impact of library programmes on learning and transferable skills, but the results vary greatly between groups. The study is now an important foundation for the formulation of research questions and enhanced cooperation. The report plays an important role in those areas, but is also methodologically interesting as it gives a good description of how the Delphi technique can be used and of its constituent stages.

Vilka trender kännetecknar dagens högre utbildning? Högre utbildning har idag blivit en självklarhet för nästan hälften av Sveriges befolkning. Detta har fört med sig att studenterna inte längre ser sig som någon elit, och inte heller beter sig som en sådan. Uppdraget som universitetslärare ser i viss mån följdriktigt annorlunda ut än för femtio år sedan. Studenternas kursvärderingar kan till exempel handla om tråkiga föreläsningar, något som i sin tur aktualiserar frågan om vi ska vara underhållare eller utbildare.

Det svenska universitets- och högskolesystemet har under senare år onekligen präglats av en hög reformaktivitet. Resurstilldelning har förändrats med mer inslag av konkurrens och med särskilda strategiska satsningar. Universitetens autonomi har ökat, när det gäller hur de ska organisera sin verksamhet. Jämförelser och konkurrens om forskningsmedel, studenter, framstående forskare och internationella samarbetspartners är teman som diskuteras livligt. Det har blivit mer marknad och mer politik.

In distance education, learning often takes place without collaboration with fellow students. Hence, distance students mostly need to study on their own. The aim of this study is to enhance the quality of distance students’ learning processes. An intervention was implemented where a peer-learning structure was tested targeting students’ development of academic writing. The intervention consisted of a structure for the creation of learning spaces to enable student-driven collaboration around scientific writing assignments. Theoretically, the study adopts a sociotechnical approach, consequently assuming that the peer learning spaces are social spaces. A sociocultural approach informs the orientation of the intervention, where learning occurs through collaboration and interaction in a specific context. Three aspects of the construction of the peer learning space have been identified: the structuring, the perception, and the experience of it. Going forward, structural as well as social dimensions of peer learning and learning spaces will be investigated.

Artikeln beskriver sätt att nalkas den rubricerade frågeställningen - att förena praktiskt kunnande och vetenskaplig skärpa - vilken är tydlig och aktuell i textil- och modesktorn och där kompetenshöjning och tillvaratagande av erfarenhetskunskap är avgörande. Den beskriver också några utvecklingslinjer inom textilforskning - smarta textilier, modevarulogistik och efterfrågestyrning, 'humanistic marketing' m.fl.