I en tid av polarisering och globalisering blir frågor om gemensamhet och samhörighet, och vad som håller ett samhälle samman, allt viktigare. Syftet med denna skrift är att synliggöra innebörd och utmaningar som rör social hållbar samhällsutveckling. Med utgångspunkt från en specifik stadsdel, Norrby i Borås, exemplifieras och diskuteras den frågan utifrån några skilda perspektiv: hur kultur och delaktighet i samhällsplanering kan främja social hållbar utveckling, äldres livssituation och upplevelse av socialt medborgarskap samt inkluderingsprocesser i utbildning av barn och unga.
Innehållet har sin grund i projektet ”Innovationsplattform Norrby”, ett samarbetsprojekt mellan Högskolan i Borås, Borås Stad (inkluderat Borås Energi och Miljö) samt SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) som genomförts under perioden 2013-2015. En del av det arbetet har utgjorts av frågor om ”Inkluderande medborgarskap”, vilket gett underlaget för denna rapport. Ett mål i det arbetet har varit att beskriva och analysera hinder och möjligheter för att främja social hållbar stadsutveckling.
Inkluderande medborgarskap innebär en upplevelse av samhörighet och reella, likvärdiga förutsättningar att uppnå basala livsmål. Utgångpunkten är ett relationellt perspektiv som sätter fokus på social tillhörighet och samhörighet och som inrymmer kulturella och sociala dimensioner samt tillgång och tillgänglighet till samhälleliga resurser. Grunden för detta är respekten för alla människors lika värde och solidaritet mellan människor. Sammantaget speglar innehållet i rapporten frågor om möjligheter och utmaningar för att skapa ett socialt hållbart samhälle baserat på välfärd och rättvisa, där människor inte enbart har ett formellt medborgarskap utan även upplevelsen av ett socialt medborgarskap.
This study investigates firstly the relations between students‟ moral standards and acceptance of plagiarism, cheating, collaboration and equity of treatment, and secondly, the effects of educational experience and discipline on these factors. The participants were 357 university students, 183 enrolled in the teacher education and 136 informatics students and 35 students of cognitive science/consciousness. The instrument included 29 items and was found valid by factor analyzes. The relations were investigated with Pearson‟s correlation and variance analyses (ANOVA) in SPSS. The results showed a close to zero relation between students‟ personal, conventional moral standards and their acceptance of plagiarism. Instead students‟ moral standards had significant relations toward cheating and equity of treatment. Dependent on educational discipline, teacher education versus informatics, norms and ethical value systems influence not only to what degree students find plagiarism unacceptable, but also in what degree they accept cheating and collaboration.
Den nationella ungdomspolitiken betonar ungas delaktighet och att de ska ges reellt inflytande med möjlighet att kunna påverka samhällsutvecklingen. I Falköpings kommun har under de senaste åren bedrivits ett systematiskt arbete med denna inriktning. Mål 1 i kommunen är ”Ett socialt hållbart Falköping”. I kapitlet redovisas hur kommunen arbetar för att implementera sin policy i praktisk verksamhet med fokus på unga. Följeforskningen pekar på ett socialt innovativt arbete men också utmaningar för att främja alla ungas delaktighet och samhörighet.
Förskolans och skolans värdegrund betonar individens frihet men också vikten av fostran till solidartitet. I bokkapitlet beslyses och diskuteras relationen mellan dessa värden i pedagogiskt arbete. Kapitlet avslutas med redovisning av vilka värderingar en grupp grundskole- och gymnasieelever ger uttryck för.
When I was born, in 1949, teachers in Sweden were not allowed to teach religion if they did not belong to the Swedish Lutheran Church.1 The name of the subject in school was ‘Christianity’ and religious education was also mainly about Christianity. Religion was in fact seen as a guarantee for security and stability. The society at that time, about fifty years ago, had changed from an agricultural society to an industrial one. This required a disciplined, specialized and rational worker. But during the last fifty years the economy and working life have gone through extensive changes. Nowadays only about 15% are employed in the manufacturing industry in Sweden and there is an increasing demand for a reflective, enterprising human being with power of initiative and personal accountability. As a logical consequence the society sometimes designates as a ‘K-society’ with knowledge, competence, competition, communication and creativity in focus (all words in Swedish being spelled with‘k’ as the first letter)
I kapitlet görs en kritisk analys av två skolutvecklingsinsatser som syftat till att främja den sociala samvaron i en grundskola. Utmaningar i pedagogiskt arbete för att främja inkludering diskuteras.
Kapitlet (nr 4) i boken handlar om "Etik i rektors praktik - men hur?" I innehållet diskuteras yrkesetiska principer i relation till skolledarskapets yrkesutövande och innebörden av moralisk kompetens
I kapitlet belyses och diskuteras några centrala begrepp: medborgarskap, segregation och solidaritet men också vad social hållbar samhällsutveckling kan innebära i samhällsplanering av byggande och boende samt för hälsa och livsvillkor.
The article addresses the issue of the tolerance of intolerance in an educational context. It concerns a real case in a Swedish upper secondary school some years ago, when a student was suspended from school owing to his sympathies with Nazi ideas. One hundred and twenty student teachers' responses to this decision were analysed in respect of the idea of toleration as a crucial value and tolerance as a virtue in a liberal democratic society. The main findings show that the suspended student is seen as a democratic risk factor by a majority of the student teachers. On the other hand, those who disagree, maintain that the school's handling of the situation and the attitude towards Sven, the suspended student, could be a democratic risk factor. The findings are discussed in the light of different views of democracy and human rights and of ‘the ethos of the teacher’. The article considers the idea of zero tolerance and maintains that the findings are in line with the related tendency to consider youth as a risk, instead of being at risk.
Boken behandlar värdefrågor i skolarbetet, inkluderat frågor om värdeförskjutningar i samhälle och skola och frågor om lärares yrkesetik, demokrati och människosyn.
Boken tar sin utgångspunkt i situationer i pedagogiskt arbete, analyserar dessa utifrån etiska perspektiv, utvecklar en värdepedagogisk analysmodell samt innebörden i yrkesetisk kompetens
VGR:s forskningsråd för interkulturell dialog bedriver i samarbete med Högskolan i Borås följeforskning under projektperioden 2017-06-01 – 2018-06-30 i två pilotkommuner, Götene och Karlsborg. Ett övergripande syfte med projektet är att skapa en varaktig infrastruktur som förebygger utanförskap genom att dels möta upp de initiativ som kommer från flyktingarna själva, dels erbjuda behovsbaserade insatser under asyl- och etableringsfasen som leder till delaktighet i arbetsliv och samhället. En central del i projektet är att ta reda på hur så kallade Välkomstcenter i kommuner kan främja samverkan mellan kommun, myndigheter, civilsamhället samt asylsökande och nyanlända. Forskningsarbetet ska synliggöra och tydliggöra hinder och möjligheter i verksamheter som syftar till att i samverkan med skilda aktörer främja långsiktigt hållbar utveckling, socialt och ekonomiskt. Rapporten ska ge ett underlag för VGR:s ställningstagande om huruvida erfarenheter från testkommunerna kan fungera som modell i andra kommuner.
Bokkapitlet ingår i en planerad skriftserie om Pedagogiskt arbete, där denna utgör nr 1 i den serien. Kapitlet är ett bidrag för att tydliggöra innebörd och motiv för pedagogiskt arbete som akademiskt ämne och forskningsområde.
Rapporten beskriver och analyser hur arbetet med social hållbarhet kommer till utryck i en intern kommunal organisation (Falköping) men också operationellt i kommunalt utvecklingsarbete. Innehållet lyfter fram skilda utmaningar i kommunens förändringsarbete, t ex frågor om bostadsegregation och utanförskap, land och stad mm.