Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 7 av 7
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • harvard-cite-them-right
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Eriksson, Catarina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Ögland, Malin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Gunnarsson Lorenzen, David
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Uppsprickande molnighet – nyanser av grått på bibliotek2020Ingår i: Regntunga skyar: SOM-antologi nr. 76, den nationella SOM-undersökningen / [ed] Ulrika Andersson, Anders Carlander och Patrik Öhberg, Göteborg: SOM-institutet , 2020, s. 159-170Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Under det gångna året har bibliotek särskilt grundligt diskuterats på olika håll i biblioteks-Sverige. Upprinnelsen till diskussionen är det förslag till nationell biblioteksstrategi som presenterats under året. Många olika intressen skall bevakas inom ramen för denna biblioteksstrategi och i detta kapitel uppmärksammas några av dem som biblioteken har betydelse för. Vi ägnar först intresse åt bibliotekens höglitare och därefter åt bibliotekens besökare. Ifråga om besökare så besöker boende i glesbygd bibliotek mest sällan, och lågutbildade mindre än högutbildade. Bland biblioteksbesökare finns alla åldrar representerade, och yngre visar sig besöka bibliotek mer än vad äldre gör. Avslutningsvis tar vi fasta på äldre på bibliotek, både som litare och som besökare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Limberg, Louise
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Ögland, MalinHögskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Från analog katalog till digital portal: Bibliotekshögskolan 50 år2022Samlingsverk (redaktörskap) (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Boken är en festskrift till Bibliotekshögskolans 50-årsjubileum. Den innehåller bidrag av 22 skribenter som har eller har haft stor betydelse för institutionens liv och utveckling. Tillsammans formar texterna ett brokigt porträtt av Bibliotekshögskolans tidigare och nuvarande verksamhet, med vissa inslag av framtidsspaningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Lindberg, Jenny
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Nowé Hedvall, Karen
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Ögland, Malin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Folkbiblioteken och den digitala kompetensen: Uppdrag, behov och förutsättningar2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Nowé Hedvall, Karen
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Pilerot, Ola
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Ögland, Malin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Stärkta bibliotek: Uppföljning av satsningen Stärkta bibliotek 2018-20202021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Nowé Hedvall, Karen
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Ögland, Malin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Lindberg, Jenny
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Digital first: challenges for public and regional libraries in Sweden2022Ingår i: Proceedings of the 11th International Conference on Conceptions of Library and Information Science, Oslo Metropolitan University, May 29 - June 1, 2022: Information Research, 27 (Special issue), Borås: Högskolan i Borås, 2022, Vol. 27Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction. Between 2018- 2020, Swedish public library staff were involved in the national project Digital First to strengthen their capability to support citizens in developing digital competencies. In this paper we focus on the challenges that staff and management in public and regional libraries experienced while striving to support people’s development of digital competencies.

    Method. In 2019 we met with staff and managers of five public libraries in different parts of Sweden for interviews and focus groups. In 2020, 19 online interviews and 18 email questionnaires were carried out with 20 regional coordinators of the Digital First project. The two datasets were combined for a comprehensive analysis, supplemented with data from quarterly reports collected by the national coordinator of Digital First.

    Analysis. We conducted a qualitative content analysis guided by the theoretical concepts of institutional logic and legitimacy.

    Results. On the municipal and the regional level, library staff offered education and support to users in the development of digital skills. The respondents referred to the Swedish Library Act and to their experience of citizens’ information needs to justify the library’s involvement in these activities. However, prospective users seldom experienced a need for competency development, nor did they regard libraries as sources for help with digital skill-building. Other bodies within the municipal organization (e.g. IT departments) were also often ignorant of the library’s remit and area of expertise in digital skills.

    Conclusion. Tensions were identified among the expectations laid out at a national level in policy documents, the needs that library professionals strived to meet in their local work environments, and the expectations of the public. These tensions have complicated the ongoing efforts to justify the relevance of public and regional library work in Sweden.

  • 6.
    Nowé Hedvall, Karen
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Ögland, Malin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Lund, Arwid
    Schultz Nybacka, Pamela
    Regionala biblioteksverksamheter som kompetens- och utvecklingsnoder i Digitalt först2021Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Pilerot, Ola
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Ögland, Malin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Fler språk och breddad representation på folkbiblioteken: Om ett projekt för och med nyanlända biblioteksguider2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Frågor om folkbibliotek och nyanlända har diskuterats flitigt inom den svenska bibliotekssektornunder de senaste åren. Nyanlända utgör en betydande kategori besökare på de svenskafolkbiblioteken, men det finns stora behov av fler språk och breddad representation blandfolkbibliotekens personal. Genom det kulturrådsfinansierade projekt som den här rapportenredovisar anställdes 18 så kallade nyanlända biblioteksguider under en sjumånadersperiod vidbibliotek i Göteborg, Kungsbacka och Alingsås. Inom ramen för anställningen deltog guiderna i enkurs som utformats särskilt för projektet av Bibliotekshögskolan i Borås. Kursen med titelnIntroduktion till biblioteksarbete omfattade sju halvdagsträffar jämnt fördelade över den tid guidernavar anställda. Varje guide hade dessutom en mentor som rekryterades ur personalstyrkan på debibliotek som deltog i projektet. Syftet med projektet beskrevs i ansökan till Kulturrådet bland annatsom att biblioteken skulle stärkas med språklig och kulturell kompetens genom att anställa relativtnyanlända personer som biblioteksguider.

    I syfte att belysa vad som har bidragit till att möjliggöra och/eller försvåra projektets genomförandegenomfördes intervjuer med centrala aktörer i projektet. Dessutom genomfördes deltagandeobservationer, framförallt under guidernas kurs men också under styrgruppsmöten.

    Resultaten visar att syftet med projektet har uppnåtts. Det konstateras att projektet i själva verkethar nått längre än det uttalade syftet. Det är inte bara genom de språk och erfarenheter sombiblioteksguiderna har bidragit med som biblioteken har stärkts med språklig och kulturellkompetens. Projektet har även resulterat i att den ordinarie bibliotekspersonalen i många fall harutvecklat kunskaper om betydelsen av varierade kulturella bakgrunder och erfarenheter i biblioteket.

    Vidare identifieras genom analysen av det empiriska materialet två i projektet övergripande inslag avproblematisk karaktär. Det ena är starkt förknippat med projektformens inherenta ändlighet ikombination med otydlig information och kommunikation under projektets gång. Otydligheten kringvad som eventuellt skulle komma att hända efter projektet relateras till de inslag av bristandesjälvkänsla hos guiderna som materialet vittnar om och till den stress och prestationsångest somflera av guiderna visat utryck för under projektets gång. Det andra inslaget av problematisk karaktärhar att göra med frågan om förtroende, tillit och befogenheter. Biblioteksguiderna uttrycker blandannat att de inte riktigt har fått förtroendet att utföra vissa arbetsuppgifter som de själva bedömeratt de skulle ha klarat av att genomföra. Även detta inslag relateras till bristen på tydlig informationsom i större utsträckning än vad som varit fallet hade behövt nå ut till projektdeltagarna – bådebiblioteksguider men även deras mentorer – vid rätt tillfällen, inslaget relateras även till bristandeeller otydligt beslutsfattande.

    Av resultatkapitlet framgår också att biblioteksguiderna har arbetat med de uppgifter somstipulerades i den annons som användes för att rekrytera dem, men de har också visat prov på storinitiativkraft och genomfört långt fler uppgifter, utöver de som nämndes i annonsen.

    Utifrån studiens resultat identifieras sex faktorer som har bidragit till att möjliggöra projektetsgenomförande, men eftersom vissa av dessa faktorer inte har fungerat tillfredsställande kan desamtidigt sägas ha försvårat projektet. 1) En projektorganisation som inkluderar en styrgrupp medrepresentanter för de partnerorganisationer som har del i projektet, en projektledare samt tillgångtill expertis inom områdena ekonomi och personaladministration är en nödvändig förutsättning förett projekt av det här slaget. 2) En klar strategi för information och kommunikation så att de somarbetar i projektet nås av tydlig, konsekvent och relevant information vid rätt tillfällen är också enförutsättning. 3) Att det under hela projekttiden förs och samlas protokoll och dokumentation frånstyrgruppsmöten och andra potentiellt viktiga sammankomster är även det en viktig faktor. 4)5Introduktion och utbildning av nyckelpersoner såsom projektledare och mentorer är också enväsentlig faktor. För projektet Nyanlända biblioteksguider utgjorde Coronapandemin ett stortproblem eftersom den bidrog till svårförutsedda förseningar och ovälkomna pauser, vilket blandannat resulterade i att introduktioner uteblev eller genomfördes i all hast. 5) I synnerhet för dementorer som engagerades i projektet var det väsentligt att få tillräckligt med tid för sinaarbetsuppgifter med mentorskapet. Mentorsuppgiften kan genomföras på varierande sätt medavseende på disponering av tid men det visade sig att inte alla mentorer hade det utrymme i sinatjänster som krävdes för uppdraget. Öronmärkt tid för arbete i projektet är således en viktig faktor.6) Det är väsentligt att åstadkomma en tydlig koppling mellan å ena sidan det ganska generellt hållnainnehållet i projektets utbildningsinslag – det vill säga kursen Introduktion till biblioteksarbete – och,å andra sidan, biblioteksguidernas lärande i det praktiska biblioteksarbetet. Det är således en viktigfaktor att betona lärande i både teori och praktik.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1 - 7 av 7
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • harvard-cite-them-right
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf