Change search
Refine search result
1 - 22 of 22
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • harvard-cite-them-right
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Lindberg, Jenny
    et al.
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Pennlert, Julia
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Ringbo, Maria
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Läsfrämjande som professionellt objekt: Rapport från fortbildning och följeforskning i ett interregionalt bibliotekssamarbete2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten presenterar projektet Läsfrämjande som professionellt objekt som genomförts under 2019 av lärare och forskare vid Högskolan i Borås på uppdrag av de regionala biblioteksverksamheterna i Dalarna, Uppsala, Västmanland, Örebro, Östergötland, Jönköping och Sörmland. Projektet har delvis tillkommit som ett svar på frågor och utmaningar som identifierades i tidigare utvecklingsprojektet Dela läslust 2017. Det rymmer en fortbildningsdel i kursform, med yrkesverksamma deltagare från folkbibliotek i nämnda regioner, och en följeforskningsdel där samma deltagare ingått i en empirisk studie. I denna rapport beskrivs, analyseras och utvärderas projektets samlade resultat.

    Kursen har innehållsligt behandlat praktiska erfarenheter av, och teorier om, läsning; läsfrämjande arbetsmetoder utifrån ett vidgat textbegrepp; studier om olika användargruppers medievanor; forskningsbaserade arbetssätt samt uthålligt förändringsarbete. Bredvid tre kursträffar med föreläsningar, diskussioner, workshops och muntliga presentationer, har kursen rymt tre webbseminarier. De 19 deltagarna har också bedrivit självständiga studier och skrivit ett kurspaper till stöd för sitt lärande och potentiellt även för verksamhetsutveckling på arbetsplatserna. Följeforskningen har haft analytiskt fokus på hur bibliotekens läsfrämjande arbete och dess utvecklingsmöjligheter förstås och beskrivs av kursdeltagarna. Underlaget för den löpande analysen har producerats kollektivt av högskolans representanter och, i viss mån, kursens deltagare.

    Studien visar bland annat att utgångspunkten för det läsfrämjande arbetet fortfarande i hög grad är den tryckta boken medan digitala metoder och medier ofta används och beskrivs som stödfunktioner och som ett medel för ökad tillgänglighet. Av analysen framgår också att egen läsning, som metod för professionell kompetensutveckling inom det läsfrämjande området, uppfattas som fundamental men ändå är svår att hinna med i verksamheter där främjande av andras läsning står i centrum. Ytterligare en svårighet som framträder i analysen är att åstadkomma en uthållig och rättvis utvärderingspraktik kring det läsfrämjande arbetet. Avslutningsvis diskuteras projektets utfall; ett antal utmaningar identifieras och omsätts i följande strategiska förslag till verksamhetsutveckling och fortsatt forskning:

    • strategisk förstärkning av det läsfrämjande arbetet med tydligare målformulering och prioritering gällande bibliotekens verksamhet;
    • adekvata, kvalitativa utvärderingsformer;
    • aktiva insatser för en breddning av det digitala arbetet - den traditionella mediehierarki som placerar den tryckta boken främst behöver problematiseras och balanseras;
    • fortsatt regionalt, men även lokalt, stöd till deltagargruppen för att tillvarata den kompetens som utvecklats inom projektet;
    • infrastrukturen för forskningsorienterat arbete (inklusive egen läsning) behöver stärkas och bli mer likvärdig mellan kommuner och arbetsplatser;
    • långsiktigt utvärderande följeforskning till stöd för den professionella bibliotekspraktiken
    Download full text (pdf)
    Läsfrämjande som professionellt objekt
  • 2. Linkis, Sara Tanderup
    et al.
    Pennlert, Julia
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    "En helt annan upplevelse": Ljudbokens band till sina läsare2022In: Tidskrift för litteraturvetenskap, Vol. 52, no 1Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Audiobooks have in recent years become widely popular. The format accordingly impacts how many contemporary readers use and experience literature. The article examines this tendency, departing from Rita Felski’s theoretical conceptualizations of uses of literature (Felski 2008). Felski represents a new attention within literary studies toward the ways in which so-called lay readers use, experience and form attachments (Felski 2020) to literature and art. Drawing on Felski’s work in combination with Lutz Koepnick’s concept of resonant reading (2019), we study how the medial affordances of the audiobook impact uses of literature among empirical Swedish readers. In this way, we combine the theoretical perspective introduced by Felski with an approach informed by literary sociology (Svedjedal, Murray), in order to draw attention to the importance of considering the significance of media and formats in broader discussions about uses of literature. The article is based on a survey of 1400 Swedish audiobook users, which was published during the fall of 2021, in the Facebook-group Snacka om ljudböcker. We focus on a qualitative analysis of answers to the free-text question “Why do you choose to listen to audiobooks?” Our findings demonstrate that the medial affordances of the audiobook, its mobility and the mediation of literature through sound, impact both why and how readers listen to audiobooks: Respondents report among other things that audiobooks make it possible to integrate literature into everyday life, and that, consequently, it adds value to everyday activities, while the format’s mediation though sound, and especially the voice of the performer “adds a dimension” and “deepens” the reading experience. Thus, while the existing debate often associates audiobooks with distracted or passive reading and, in Felski’s terms, with detachment from the surroundings, and from the text, our findings suggest that the format also helps readers form attachments to and through literature. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Pennlert, Julia
    Umeå Universitet .
    Digitala metoder inom litteraturforskning: exempel. utmaningar och erfarenheter2018Conference paper (Other academic)
  • 4.
    Pennlert, Julia
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    I gränssnittet mellan hand och maskin - Julia Pennlert om nätpoesin och dess verkningar.2019In: Poesiåret 2018: Litteraturkritisk kalender / [ed] Magnus William Olsson, Stockholm: Örnen och kråkan , 2019Chapter in book (Other academic)
  • 5.
    Pennlert, Julia
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    I hovedet på en læser: Et forsøg på at forstå lydbogslæseren2020In: Passage, ISSN 0901-8883, E-ISSN 1904-7797, Vol. 83, p. 45-61Article in journal (Refereed)
  • 6.
    Pennlert, Julia
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT. Umeå Universitet .
    Litteratur genom örat: ett pilotprojekt om ljudbokens potential och begränsningar2018Conference paper (Refereed)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Pennlert, Julia
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Litteraturens digitala domäner: Att få (ny?) kunskap om samtidens litteraturbruk2020Conference paper (Other academic)
  • 8.
    Pennlert, Julia
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Meningen med metoden: Litteratursociologiska metoddiskussioner då och nu2023In: Passage - Tidsskrift for litteratur og kritik, Vol. 38, no 89Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim with the article is to trace the use of quantitative methods in literary studies in Sweden. Through the case of Karl Erik Rosengrens’ dissertation from 1968, the articles analyzes the discussions that the thesis generated during the 1960’s and 1970’s regarding questions on how to do literary studies, and how contemporary discussions about methods in sociology of literature can be said to be linked to a wider discussion about the discipline itself.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Pennlert, Julia
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Mobile reading equals mobile listeners?: A study on Swedish Audiobook readers and their perceptions of the reading activity2021Conference paper (Refereed)
  • 10.
    Pennlert, Julia
    Umeå Universitet .
    Poesi pågår - en studie av Poeter.se 2003-20162018Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This dissertation presents a study of Poeter.se, a Swedish web community for reading and writing poetry. The aim is to examine and analyze how a literary community online works, how the writers present themselves as authors and how conventions connected to poetry migrate into or are negotiated in the digital environment. The vast amount of material published on the website during the time-period 2003-2016 (2 million comments and about 860 000 poems) makes it imperative to raise questions about methodology and the dissertation highlights how a researcher dealing with digital material can combine methods. 

    The study is divided into six chapters in which I use different theoretical frameworks, such as the concept of digital paratexts, theories and discussions about the function of the author in a digital media landscape, and media-specific theories about how reading and writing can be approached when they occur online. The central research questions are: What characterizes the connection between genre-specific traits in poetry and the digital platform on which they are published? What kind of relations can be seen between the participants and their publication patterns, and the website? How do the members present their writing and their participation at the site?

  • 11.
    Pennlert, Julia
    Umeå Universitet .
    Poesiprocesser på internet2012In: Litteraturens nätverk: Berättande på internet / [ed] Christian Lenemark, Lund: Studentlitteratur AB, 2012, p. 65-76Chapter in book (Refereed)
  • 12.
    Pennlert, Julia
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Reading Patterns: Following the Traces of Digital Audiobook Users2020Conference paper (Other academic)
  • 13.
    Pennlert, Julia
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Röster om den kommersiella ljudboken i Sverige2019In: Digitalt / [ed] Anna Nordenstam & Suzanne Parmenius-Swärd, Stockholm: Natur & Kultur , 2019, p. 31-44Chapter in book (Other academic)
  • 14.
    Pennlert, Julia
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Textens teknologier: Digitalt läsande och läsfrämjande2020Conference paper (Other academic)
  • 15.
    Pennlert, Julia
    et al.
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Bark, Sirpa
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Att läsfrämja för öronen: Litteraturen, rösten och samtalet2023Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I den här rapporten presenterar vi en studie om hur folkbibliotekarier i VästraGötaland använder sig av ljudet, rösten eller samtalet i sitt läsfrämjande arbete.Undersökningen består av intervjuer med folkbibliotekarier och bibliotekschefer.Studien gjordes 2022 av Julia Pennlert och Sirpa Bark vid Bibliotekshögskolanpå Högskolan i Borås.En del av de intervjuade personernas berättelser handlar om att förmedla taloch ljudböcker till enskilda läsare, men undersökningen visar att den största deleni främjandearbetet handlar om den sociala läsningen. För många av folkbiblioteketsmålgrupper finns det ett stort värde i att läsa tillsammans. Shared reading nämnssom ett exempel på en metod för högläsning som blivit populär och spridit sigöver hela världen på senare år.Syftet med rapporten är att skapa en fördjupad förståelse för hur folkbibliotekarbetar med förmedling av litteratur och läsfrämjande där ljudet, rösten ellersamtalet står i centrum. Syftet är också att lyfta fram hur förutsättningarna serut idag för folkbiblioteken i det arbetet och vilka resurser som krävs.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Pennlert, Julia
    et al.
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Ekström, Björn
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Gunnarsson Lorentzen, David
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Teleoptical perspectives on digital methods: Scientific claims and consequences2021In: Digital Human Sciences: New Objects—New Approaches / [ed] Sonya Petersson, Stockholm: Stockholm University Press, 2021, p. 75-102Chapter in book (Refereed)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Pennlert, Julia
    et al.
    Umeå Universitet .
    Erixon, Per OlofUmeå Universitet .
    Digital Humaniora: Humaniora i en digital tid2017Collection (editor) (Refereed)
  • 18.
    Pennlert, Julia
    et al.
    Umeå Universitet .
    Gelfgren, Stefan
    Umeå Universitet .
    En (digital) humaniora?: Potential, dilemman och kritik2017In: Digital Humaniora: humaniora i en digital tid / [ed] Per Olof Erixon & Julia Pennlert, Göteborg: Daidalos , 2017, p. 11-26Chapter in book (Refereed)
  • 19.
    Pennlert, Julia
    et al.
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Ilshammar, Lars
    Från Strindberg till Storytel: Korskopplingar mellan ljud och litteratur2021Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den kommersiella ljudboken har med stora kliv gjort intåg på den svenska bokmarknaden. Men det faktum att allt fler väljer att tillägna sig litteratur genom en mobiltelefon och ett par hörlurar på samma gång som de pendlar till jobbet, tränar eller lagar mat har också lett till intensiv diskussion. Det är tydligt att ljudbokens framväxt kan kopplas till samhällets digitalisering i en mer generell bemärkelse, samtidigt som den synliggör relationen mellan text och teknologi, litteratur och livspussel.

    Men det finns skäl att inte stirra sig blind på dagens snabba teknikutveckling. I "Från Strindberg till Storytel" reflekterar ett antal forskare från olika vetenskapliga fält kring sambanden mellan ljud och litteratur i samtiden och det förflutna. Vad det handlar om är att vidga vårt perspektiv på ljudets betydelse för läsaren, författaren och litteraturen.Här finns närstudier som Cecila Björkén-Nybergs granskning av tre inläsningar av Hjalmar Söderbergs "Den allvarsamma leken" och Malin Nauwercks diskussion av den muntliga poetiken hos Astrid Lindgren, men också texter av ett mer teoretiskt, principiellt och framtidsinriktat slag. Den ”nya muntligheten” befinner sig fortfarande i utveckling och förändring. Hur ”ny” den nu egentligen är – högläsning var normen i många sammanhang ända fram till 1700-talets slut.

    "Från Strindberg till Storytel" är redigerad av Julia Pennlert och Lars Ilshammar, vilka också svarar för antologins inledning. Övriga medverkande är Karl Berglund, Cecilia Björkén-Nyberg, Annelie Bränström Öhman, Henrik Fürst Patrik Hedenius, Mats Malm, Jerry Määttä, Malin Nauwerck, Andreas Nyblom, Anders Ohlsson, Tobias Olofsson, Ylva Sommerland, Ann Steiner, Johan Svedje­dal och Sara Tanderup Linkis.

  • 20.
    Pennlert, Julia
    et al.
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Ringbo, Maria
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Att arbeta med Läsfrämjande som professionellt objekt: Lärdomar från fortbildningskursen2020Conference paper (Other academic)
  • 21.
    Pennlert, Julia
    et al.
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Tanderup Linkis, Sara
    Lunds Universitet. .
    Storytel Poetics: Podcasts and Storytel Originals2019Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Digital audiobooks experience growing popularity, and currently represents the fastest growing sector within contemporary publishing. This development has recently led publishers and distributors to develop content that is specifically targeted toward audio consumption. Reflecting the contemporary significance and popularity of podcasts, these new audiobooks draws on the narrative logics and aesthetics of podcasting, as they seek to attract podcast users as well as a traditional literary audience. The presentation will examine this connection between podcasts and audiobooks by focusing on the so-called Storytel Originals, serialized narratives produced specifically for audio consumption by the Swedish producer and distributor of audiobooks, Storytel. How do the Originals series navigate between traditional literary genres and the narrative aesthetics and usage associated with podcasting? What do these audiobook series and podcasts have in common, and how do they differ from each other? Drawing on theoretical work on podcasting, audiobooks and seriality by e.g. Richard Berry, Matthew Rubery and Frank Kelleter, we analyse two Originals series, Virus (2016-2018) and the true crime story, Golden State Killer (2019), comparing the serial narrative structure and usage of these series to that of contemporary podcasts such as Sarah Koenic’s Serial. Analysing similarities and differences between audiobooks and podcasts and focusing on uses of the serial format allow us to trace a connection to the traditional narrative and commercial logics of seriality that characterized, e.g. Victorian feuilleton novels and early radio drama, while also emphasizing how both formats, digital audiobooks and podcasting, develop new approaches to serial audio storytelling. In this way, the presentation will not only examine a new phenomenon in the audiobook sector, but also shed new light on broader developments in the digital distribution and consumption of audio narratives today.

  • 22.
    Tanderup Linkis, Sara
    et al.
    Lunds universitet.
    Pennlert, Julia
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Reading Patterns: Analyzing the Usage of Born-Audio Literary Narratives2021Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    The increasing popularity of digital audiobooks significantly affects contemporary reading culture. As noted by Birgitte Stougaard Pedersen and Iben Have (2015), digital audiobooks make it possible to consume literature anywhere and always, through a smartphone and earphones. The audiobook thus fit well into modern everyday life, and digital audiobooks make up one of the fastest growing fields in contemporary publishing. The paper discusses how this development affects modes and concepts of reading while also making it possible to study reading patterns and processes in new ways. We complicate an established idea of audiobooks as promoting more distracted or passive reading than print books, drawing on theories by Lutz Koepnick, and Matthew Rubery. In this context, we also address the concept of distant reading and computer-assisted methods which have been discussed within Digital Humanities. Specifically, we focus on the usage of born-audio texts: that is, literary narratives produced specifically for audio consumption. Focusing on this emerging genre makes it possible to study the influence of the audiobook format on literary texts: their structure and language, as well as on listening patterns: how readers typically listen, for how long, and when they stop listening etc. Thus, we combine the theoretical discussion of audiobook consumption with quantitative analysis of data provided by the audiobook subscription service Storytel on the usage of born-audio narratives. This allows us to examine the effects of the born-audio format on modes of reading, or listening, while we also contribute to the ongoing exploration of how digital methods can be used to study literary consumption.

1 - 22 of 22
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • harvard-cite-them-right
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf