Kapitlet sammanfattar viktiga trender och mönster i bokens tidigare kapitel och pekar ut några intressanta forskningsuppslag.

Kapitlet sammanfattar viktiga trender och mönster i bokens tidigare kapitel och pekar ut några intressanta forskningsuppslag.

Antologi bestående av åtta fristående kapitel som behandlar olika aspekter av svensk folkbibliotekspolitisk historia 1912-2012, samt ett avslutande reflekterande och framåtblickande kapitel.

This article reports on an empirical study of children’s librarians’ activities supporting the development of literacy among very young children. The theoretical framework stems primarily from a LIS practice-theoretical perspective where literacy is viewed as corporeal practice. The empirical material consists of a transcript from one focus-group interview with seven children’s librarians, and field notes from a series of seven documented observations of program sessions at three public libraries in Sweden. A qualitative content analysis was undertaken, and the empirical material was interpreted with an analytical focus on the concepts of literacy activities, embodiment, and literacy practices. The study shows how bodies act as sites of information and communication. Not only the bodies of the librarians but also the bodies of parents and the children acted as central sites, affecting literacy practices during library programs. The librarians express that their engagement in professional practice has resulted in a certain bodily sense for finding the right level of communicating with babies. The librarians have also learned to trust this embodied judgement as part of their professional expertise.

Introduction. This paper reports an empirical study on Swedish children’s librarians’ shaping of professional identity, as it emerges from the participants’ statements about their work with storytime activities and the competences required. Method. The empirical material consists of a transcript from one focus group interview with eight children’s librarians. Analysis. A discursively oriented text analysis was conducted. The transcript was initially examined in terms of the explicit contents of the participants’ statements. It was then interpreted further with an analytical focus on the concepts of professional identity and key narratives. Results. The analysis indicates both shared and conflicting ideas concerning work methods and competencies that define and legitimise librarians’ storytime sessions. In discussing competences, the librarians’ point out inter-professional relations, especially to teachers, as important aspects of identity shaping. A key narrative unfolds, with the library presented as an enclosed, magical space. Conclusions. Storytime is a debated object of professional expertise. There is a lack of a specialist terminology for storytime activities, which may counteract the professional knowledge claims of this female-intensive group. The professional identity of children’s librarians appears multifaceted and somewhat vague and thus calls for further investigation.

Facing both technological, educational and vocational change, the professional practices ofacademic librarians are subjects of interest within LIS research today. Information seekingand literacy are often spoken of as important competences; therefore, the assumed informationseeking expertise of academic librarians stands out as a significant matter to investigate. Thisarticle aims at gaining a deeper understanding of the information seeking behaviour ofacademic librarians. For this purpose, two theoretical perspectives are tested in terms of theirusefulness as analytical tools. This is accomplished primarily through theoretical discussionsand literature studies. The conceptualisationof imposed and self-generated informationseeking by Melissa Gross is found applicable, along with central concepts derived from asocio-cultural perspective as presented by Olof Sundin and Jenny Johannisson, and a newinstitutional perspective in accordance with Ragnar Audunson’s viewpoint.

Changes in the Scandinavian LIS (Library and information science) curriculum during the last decade, interacting with librarianship as well as with society at large, call for a deepened understanding of the social dynamics of librarians’ occupational identities. At least two central themes emerge studying the recent development of librarianship, namely the process of academisation and the implementation of contemporary ICT (information and communication technology) tools. This paper discusses Scandinavian academic librarians’ expertise, identified as the roles of information seeking experts and as information literacy mediators; both coming to expression within the professional practice of user education. This is done through a theoretical discussion with points of departure taken in current theory of professions and in Patrick Wilson’s writing on librarians’ unique competence. The discussion is empirically illustrated primarily by examples from a study on 31 Scandinavian academic libraries’ web-based tutorials for information literacy. Finally, some suggestions are made for the development of user education as well as for future research.

Utmärkande för denna antologi är att informationskompetens genomgående betraktas som ett socialt fenomen som i hög grad är bundet till praktik och kontext. Detta synsätt ger upphov till frågor om hur bland annat biblioteken, universiteten och skolorna betraktar tillgängliggörande, sökande och användande av information. Boken är den första i sitt slag på svenska.

I projektet Dela Läslust har folkbiblioteken i Dalarna, Gävleborg, Värmland och Uppsala arbetat med att utveckla sin läsfrämjande och litteraturförmedlande verksamhet under drygt två års tid. Projektet utgör en del av det intensiva nationella arbetet för ökad läsförståelse och kvalitativa läsupplevelser som bedrivs av myndigheter som Skolverket och Kulturrådet.

The aim of this thesis is to deepen the knowledge on information seeking among Swedish library and information science (LIS) students and newly employed academic librarians, as well as on how information seeking is attributed meaning in the shaping of professional identities. The aim also includes understanding and problematising the relationship between educational and professional practice. The thesis reports on two empirical studies. The first set of empirical material was produced in five focus groups with 25 participating students (2005-2006). The second set off material was produced through 17 individual, semi-structured interviews with academic librarians (2007). The material was analysed from a sociocultural perspective, focusing on the tools, activities, relations and cognitive authorities of study-related and work-related information seeking. An overall analysis of the material was also undertaken, drawing on the discursive negotiation of professional objects and key narratives.

The main results show the complexity of LIS students’ and novice librarians’ approaches to information seeking. As students’ information seeking is situated in the practice of higher education, they need to focus on the use and production of academic texts, and on framing the concept of information seeking analytically. At the same time many students are strongly oriented towards the professional practice of library work, striving to develop a technical expertise enabling them to meet the presumed expectations of library users. These sometimes colliding interests are illustrated by students’ accounts of uncertainty before working life, sometimes expressed as “a gap between theory and practice”. Most new-coming librarians are also focused on the information needs of the library users. Some participants express that library managers encourage individual information monitoring, on a voluntary basis, of for example LIS research, but the organisational incentives for such activities are scarce. However, Journal clubs function as infrastructures for collective learning and information sharing, related to the pedagogical aspects of library work. A common trait of the two groups is the normative and somewhat sceptical attitude towards easily accessible tools for information seeking such as Google.

In the analysis four professional identities are identified: an academically oriented, a technically oriented, a communicatively oriented, and a conservatively oriented identity. All four are present in both educational and work practices. Regarding the relationship between the two practices, the results show that academically and communicatively oriented participants often experience themselves as able to re-contextualise their information seeking capabilities when entering working life, while the technically and conservatively oriented participants tend to understand the transition as one of discontinuity.

Förutsättningarna för folkbibliotekariers yrkesutövning har genomgått omvälvande förändringar under 1900-talet och det unga 2000-talet. I antologins inledande kapitel beskrivs de politiska processer som haft direkt inflytande över folkbiblioteket som samhällelig institution i Sverige (Frenander, kap.1 denna volym), och utifrån den historieskrivningen är det lätt att inse att det inte bara är biblioteket som förändrats, utan även bibliotekarieprofessionen. Generellt kan vi se en successiv förstärkning av yrkesgruppens professionella strukturer, bland annat genom att yrkesorganisationer har upprättats37, utbildningen har formaliserats och gjorts mer teoretisk (se Seldén, denna volym) och tidskriften Biblioteksbladet är, sedan dess grundande 1916, fortfarande ett givet forum för det professionella samtalet.

Folkbibliotekens tjänst Boken kommer innebär hemleverans av böcker till dem som har svårt att själva komma till biblioteket. Boken kommer har en lång historia i Sverige och finns i de flesta kommuner, men ändå är kännedomen låg och det är få som använder tjänsten. I Regionbibliotekets nya skrift Berättelsen om Boken kommer går vi på djupet och beskriver och diskuterar denna uppsökande verksamhet på allvar. Forskaren Jenny Lindberg från Bibliotekshögskolan i Borås bidrar med en studie som sätter Boken kommer i ett brett sammanhang. Såväl biblioteksmedarbetare och chefer som användare bidrar med sina röster om värdet och utmaningarna med Boken kommer.

Rapporten presenterar projektet Läsfrämjande som professionellt objekt som genomförts under 2019 av lärare och forskare vid Högskolan i Borås på uppdrag av de regionala biblioteksverksamheterna i Dalarna, Uppsala, Västmanland, Örebro, Östergötland, Jönköping och Sörmland. Projektet har delvis tillkommit som ett svar på frågor och utmaningar som identifierades i tidigare utvecklingsprojektet Dela läslust 2017. Det rymmer en fortbildningsdel i kursform, med yrkesverksamma deltagare från folkbibliotek i nämnda regioner, och en följeforskningsdel där samma deltagare ingått i en empirisk studie. I denna rapport beskrivs, analyseras och utvärderas projektets samlade resultat.

Kursen har innehållsligt behandlat praktiska erfarenheter av, och teorier om, läsning; läsfrämjande arbetsmetoder utifrån ett vidgat textbegrepp; studier om olika användargruppers medievanor; forskningsbaserade arbetssätt samt uthålligt förändringsarbete. Bredvid tre kursträffar med föreläsningar, diskussioner, workshops och muntliga presentationer, har kursen rymt tre webbseminarier. De 19 deltagarna har också bedrivit självständiga studier och skrivit ett kurspaper till stöd för sitt lärande och potentiellt även för verksamhetsutveckling på arbetsplatserna. Följeforskningen har haft analytiskt fokus på hur bibliotekens läsfrämjande arbete och dess utvecklingsmöjligheter förstås och beskrivs av kursdeltagarna. Underlaget för den löpande analysen har producerats kollektivt av högskolans representanter och, i viss mån, kursens deltagare.

Studien visar bland annat att utgångspunkten för det läsfrämjande arbetet fortfarande i hög grad är den tryckta boken medan digitala metoder och medier ofta används och beskrivs som stödfunktioner och som ett medel för ökad tillgänglighet. Av analysen framgår också att egen läsning, som metod för professionell kompetensutveckling inom det läsfrämjande området, uppfattas som fundamental men ändå är svår att hinna med i verksamheter där främjande av andras läsning står i centrum. Ytterligare en svårighet som framträder i analysen är att åstadkomma en uthållig och rättvis utvärderingspraktik kring det läsfrämjande arbetet. Avslutningsvis diskuteras projektets utfall; ett antal utmaningar identifieras och omsätts i följande strategiska förslag till verksamhetsutveckling och fortsatt forskning:

• strategisk förstärkning av det läsfrämjande arbetet med tydligare målformulering och prioritering gällande bibliotekens verksamhet;
• adekvata, kvalitativa utvärderingsformer;
• aktiva insatser för en breddning av det digitala arbetet - den traditionella mediehierarki som placerar den tryckta boken främst behöver problematiseras och balanseras;
• fortsatt regionalt, men även lokalt, stöd till deltagargruppen för att tillvarata den kompetens som utvecklats inom projektet;
• infrastrukturen för forskningsorienterat arbete (inklusive egen läsning) behöver stärkas och bli mer likvärdig mellan kommuner och arbetsplatser;
• långsiktigt utvärderande följeforskning till stöd för den professionella bibliotekspraktiken

I olika sammanhang framgår det att BHS inte riktigt lyckas nå ut med information om vad vi har för utbildningar och vad de innehåller. Utbildningarna uppdateras och utvecklas fortlöpande så det kan naturligtvis vara svårt att hålla sig a jour.

27 2013 SEP0

BHS och skönlitteraturen

Av Margareta Lundberg Rodin, Jenny Lindberg

I olika sammanhang framgår det att BHS inte riktigt lyckas nå ut med information om vad vi har för utbildningar och vad de innehåller. Utbildningarna uppdateras och utvecklas fortlöpande så det kan naturligtvis vara svårt att hålla sig a jour.

Vi kan konstatera att det förekommer en del missuppfattningar som kan ha grund i hur utbildningarna utformades i samband med den stärkta teorianknytningen i magisterutbildningen mellan 1993 och 2007. I och med den s. k. Bolognareformen hösten 2007 förändrades bibliotekarieutbildningen. BHS erbjuder sedan dess grundutbildning på kandidatnivå både på campus och distans i biblioteks- och informationsvetenskap. Samtidigt startade även utbildning på masternivå, samt vissa andra utbildningar inom informationsområdet.

Många synpunkter

Vi får ofta synpunkter på utbildningarna och vad de ska innehålla från studenter, olika slags bibliotek och andra organisationer. Vi har dessutom tre utbildningsråd och externa ledamöter i institutionsstyrelsen för att kunna ta in synpunkter och förslag från biblioteksfältet. Det är positivt med intresse och synpunkter, men samtidigt är det inte möjligt att inrymma allt det som olika personer och grupper framhåller som mest väsentligt. 

Stor bredd

För att kunna erbjuda forskningsgrundad utbildning med relevans för hela den mångfacetterade bibliotekarieprofessionen har institutionen valt att ha stor bredd i undervisningens innehåll och arbetsformer. Exempelvis ingår användarstudier, bibliotekshistoria, kunskapsorganisation, litteraturförmedling, pedagogiskt arbete och biblioteksledning i utbildningen eftersom bibliotekarier behöver ha breda generella kunskaper för att kunna arbeta inom olika bibliotekstyper. Vi utbildar för olika slags bibliotek, men även för närliggande branscher och utöver generella kompetens har studenterna möjlighet att profilera sig genom ett rikt utbud av valbara kurser, vissa har fokus på folk- och skolbibliotek, medan andra har fokus på högskolebibliotekens verksamheter. Studenterna ska vid utbildningens slut både ha tillägnat sig akademiska färdigheter och fått god anknytning till biblioteksarbete genom utbildningens tydliga professionsinriktade inslag.

Skönlitterturen är obligatorisk

Skönlitteratur på bibliotek, läsning och förmedlingsarbete ingår sedan höstterminen 2012 i flera obligatoriska kurser i bibliotekariekandidatutbildningen. Likaså finns det flera valbara och fristående kurser för dem som vill fördjupa sig i området. I ett antal kurser finns det även möjlighet att utifrån eget val utveckla ytterligare kunskaper i fältstudier och genom uppsatsskrivande. Trots att information om Bibliotekarieprogrammets innehåll finns i BHS utbildnings- och kursplaner har detta tyvärr inte nått fram tillräckligt. Ett exempel på att vi inte lyckats informera tillräckligt är Statens Kulturråd. I läsandets landEn Litteraturpolitisk uppdatering i antologin I litteraturensland utgiven av Litteraturcentrum 2013 som kritiserar utbildningarna för att brista i detta avseende. Det är olyckligt att felaktiga uppgifter förekommer och cirkulerar om att litteraturförmedling inte ingår i BHS obligatoriska eller fördjupande undervisning. Det påstås även i dokumentet att ”dagens bibliotekarieutbildningar i hög grad är anpassade för forskningsbibliotek”. De andra utbildande lärosätena får svara för sig, men i Borås utbildar vi för olika slags bibliotek och lägger stor vikt vid att många studenter anställs vid folk- och skolbibliotek.

Ett exempel är kursen Bibliotek och användare som har sin utgångspunkt i hur olika användargrupper interagerar med bibliotek och bibliotekarier. I kursen fokuseras å ena sidan användarnas olika sätt att söka och använda information, litteratur och kultur och å andra sidan bibliotekens och bibliotekariers olika arbetsmetoder för att förmedla och tillgängliggöra information och medier i olika biblioteksverksamheter. Läsning, medievanor och förmedling studeras ur användarperspektiv. Skans Kersti Nilsson (fil dr i litteraturvetenskap) föreläser bl.a om Litteraturutredningen och litteraturförmedling och Mats Dolatkhah (fil dr i biblioteks- och informationsvetenskap) föreläser om läsning, läsvanor och lässtatistik. I våra litteraturlistor återfinns bl. a. Ulla Carlssons och Jenny Johannisson, antologi Läsarnas marknad, marknadens läsare. En forskningsantologi utarbetad för litteraturutredningen 2012. 

Uppsatsämnen

Studenternas intresse är stort för skönlitteratur och förmedling, vilket även märks i valet av uppsatsämnen. I en vetenskapligt baserad utbildning är också samspelet mellan pågående forskning och utbildning väsentligt. Vid institutionen pågår även forskning inom litteraturområdet som i det fleråriga projektet: Fiktionsläsningen i internetsamhället: litteraturens betydelse för unga vuxnas personlighetsutveckling och omvärldsorientering, finansierat av Vetenskapsrådet inom ramen för programmet Uses of fiction.

Litteraturutredningen Läsandets kultur (SOU 2012: 65) visar på allvarliga brister i läskompetens och läsförståelse, hos barn och unga vuxna i Sverige idag. Här instämmer vi  med utredningen och Kulturrådet  i att det verkligen behövs olika former av "läslyft" i Sverige och att biblioteken självklart har en betydelsefull roll i detta sammanhang. Kunskap och arbetsmetoder delaktighet, förmedling, lässtimulans, liksom levande diskussioner kring textbegreppet, litteraturens värde och funktioner är därför väsentliga delar av utbildningen. Tag gärna kontakt så berättar vi mer.

Jenny Lindberg, Programansvarig för bibliotekarieprogrammet

Margareta Lundberg Rodin, Professionssamordnare

Guest editors Anna Hampson Lundh and Jenny Lindberg present an introduction to the special issue on information literacies in Human IT 11.2.

Guest editors Anna Hampson Lundh and Jenny Lindberg present an introduction to the special issue on information literacies in Human IT 11.2.

Introduction. Between 2018- 2020, Swedish public library staff were involved in the national project Digital First to strengthen their capability to support citizens in developing digital competencies. In this paper we focus on the challenges that staff and management in public and regional libraries experienced while striving to support people’s development of digital competencies.

Method. In 2019 we met with staff and managers of five public libraries in different parts of Sweden for interviews and focus groups. In 2020, 19 online interviews and 18 email questionnaires were carried out with 20 regional coordinators of the Digital First project. The two datasets were combined for a comprehensive analysis, supplemented with data from quarterly reports collected by the national coordinator of Digital First.

Analysis. We conducted a qualitative content analysis guided by the theoretical concepts of institutional logic and legitimacy.

Results. On the municipal and the regional level, library staff offered education and support to users in the development of digital skills. The respondents referred to the Swedish Library Act and to their experience of citizens’ information needs to justify the library’s involvement in these activities. However, prospective users seldom experienced a need for competency development, nor did they regard libraries as sources for help with digital skill-building. Other bodies within the municipal organization (e.g. IT departments) were also often ignorant of the library’s remit and area of expertise in digital skills.

Conclusion. Tensions were identified among the expectations laid out at a national level in policy documents, the needs that library professionals strived to meet in their local work environments, and the expectations of the public. These tensions have complicated the ongoing efforts to justify the relevance of public and regional library work in Sweden.

There is a dearth of studies on librarians’ information practices, in particular their information use. At the same time the professional field of librarianship is infused with an imperative dictating that the work of librarians should be evidence based. This paper presents an ethnographic study of academic librarians’ information use in professional practice. On the basis of the analysis, which is rooted in practice theory, it is concluded that in the academic library under investigation, information use is an ongoing practice shaped in and by the specific areas in which the work is carried out. Rather than primarily relying on evidence in terms of formal research results, the librarians in the study relate to and make use of a multitude of both formal and informal information sources.

Organizations such as the United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization (UNESCO) and the International Federation of Library Associations (IFLA) put a lot of effort in advocacy and policy making for information literacy (IL). Their ambition to foster IL can be seen as a part of a multinational educational project. By exporting a Western IL model focused on textual information sources and the use of information and communication technologies (ICTs) into non-Western contexts that to a great extent lack ICTs, the educational project for IL runs the risk of turning into an imperialistic project. A discursively oriented analysis of two prominent policy documents—discussed in the light of the so-called new imperialism and the idea of invisible technologies—indicates a standardized onesize-fits-all-model of IL. Through establishing a close contact between the policy-making strand and the research strand in the IL literature and by adhering to the broad concept of information literacies, the risk of imperialism and oppression might lessen.

Introduction. To do a good job, public librarians must stay informed and updated on matters related to their work. Seeking and making use of information is ubiquitous in librarians’ everyday work life but this part of their work is elusive and hard to identify. This paper presents a study of how Swedish public librarians keep updated with professional information. It aims to elucidate the parts of this work that occur silently and often outside of formal working hours. Method. The empirical data consists of recorded and transcribed interviews with librarians at Swedish public libraries. Analysis. The activity focused on in the study is conceptualised using the theoretical concept of articulation work, which is used to describe and analyse how various tasks are linked together into an overarching whole recognised as the abstract phenomenon of work. Results. The analysis shows how information seeking and use constitute a fundamental part of the work but also plays a significant role in the library's efforts towards direction and development. Conclusion. Failing to make visible this information practice may contribute to reducing the legitimacy of the activity, ultimately leading to this fundamental element not receiving the time and space it seems to require.