Research has shown that literature discussions can scaffold pupils’ understanding of texts, but there are few studies focusing pupils ́ perception of such discussions. This article is based on interviews with pupils in the ninth grade and aims to contribute with further understanding of literature discussions in grades 7-9. The main focus lies on how the pupils reflect on their usage of reading strategies and discussion strategies. A tool based on Bernstein’s conceptual pair, vertical and horizontal discourse, is used to analyse the pupils’ reflections on literature discussions. The result shows that literature discussions seem to enable a movement towards a vertical discourse, which represents a school-valued, specialised discourse rather than an informal one. It is suggested that, in relation to literature discussions, teaching should include both reading strategies and discussion strategies. 

I artikeln beskrivs med hjälp av Ivaničs (2004) diskursanalytiska ramverk för skrivundervisning hur två läroböcker i svenska erbjuder elever olika möjligheter att utveckla genrekompetens inom recensionsskrivande, i artikeln benämnt recen- sionskompetens. Utgångspunkt för studien är att nuvarande kursplaner för svenskämnet tydligare än föregående betonar förmåga att skriva olika texttyper. Resultatet visar att läroböckerna ingår i olika skrivpedagogiska diskurser. Avslutnings- vis diskuteras vilka konsekvenser detta kan få för elevers möjligheter att utveckla recensions- kompetens samt för lärare i val av lärobok.

Syftet med den här artikeln är att analysera (svensk-)lärares professionella behov så som de konstrueras av en inflytelserik aktör på kompetensutvecklings-marknaden. Teoretiskt är studien baserad på Evans (2011a, 2011b) modell över professionell utveckling. Modellen är en typologi av utvecklingskomponenter och förändringsdimensioner av professionalism. Vår analys bygger på tre konferens-program från den inflytelserika aktören och fokuserar särskilt på konferenser för svensklärare. Vi analyserar materialet dels kvantitativt genom en redogörelse för proportionerna mellan utvecklingskomponenternas ingående förändringsdimen-sioner, dels kvalitativt genom karakterisering och exemplifiering av vad som kännetecknar de olika förändringsdimensionerna. I det senare av dessa två steg framgår vilka tillägg vi gör till Evans modell. Resultatet åskådliggör i vilken grad kompetensutvecklingsinnehållet orienteras mot att utveckla lärares beteenden, attityder eller intellektuella aktivitet. Det visar sig att beteendekomponenten dominerar, en omständighet som vi problematiserar i artikeln. Mot slutet diskuterar vi vilka tänkbara konsekvenser resultatet i sin helhet kan tänkas innebära för lärarprofessionen.

Den studie som vi vill presentera genomförs i anslutning till det av Vetenskapsrådet finansierade projektet Fakturan, fortbildningen och forskningen (dnr 2019-03828) som studerar lärares kompetensutveckling i en marknadskontext. I projektet har cirka tusen fakturor över köpt fortbildning samlats in i tre kommuner. Vi har för SMDI-konferensens räkning valt en dominerande fortbildningsaktör och studerat aktörens program för tvådagarskonferenser där svenskämnet är i fokus. Studien syftar till att undersöka vilken typ av svensklärarprofessionalism som en av landets större kompetensutvecklingsaktörer uppmuntrar. Datamaterialet består av programblad från denna aktör där respektive svenskämnesinriktad konferens olika inslag beskrivs. Såväl högstadiet som gymnasieskolan är representerade och såväl språk- som litteraturdimensionen av svenskämnet. För att analysera fenomenet professionalism har vi tagit hjälp av Linda Evans analytiska indelning i tre professionella komponenter; ’behavioural’, ’attitudinal’ och ’intellectual’ (Evans, 2011). I ’behavioural’-komponenten ingår att kompetensutveckling bistår lärare i att bli bättre på processer och procedurer, i ’attitudinal’-komponenten’ ingår att uppmuntra lärare att ändra sina värderingar eller känna högre motivation på jobbet och ’intellectual’- komponenten, slutligen, står för ökad analysförmåga eller nya sätt att förstå specifika fenomen. Vi kommer att ge exempel på innehåll som representerar de olika komponenterna och visa proportionerna mellan de tre komponenterna. Vi diskuterar vilka tänkbara konsekvenser resultatet kan innebära för svensklärarprofessionen. 

Evans L. (2011). The scholarship of researcher development: mapping the terrain and pushing back boundaries. International Journal for Researcher Development, 2(2), 75-98.