Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 29 av 29
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Levinsson, Magnus
    A phenomenological approach to the understanding of the link between conceptions and teaching practice.2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 2.
    Levinsson, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Bodily aspects of becoming and being a teacher2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 3.
    Levinsson, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Evidens och existens. Evidensbaserad undervisning i ljuset av lärares erfarenheter.2013Bok (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    During the last decade there has been a strong focus on making teaching into an evidence-based profession. The idea of evidence-based practice itself has been widely debated over the years and has been criticized, primarily for its positivistic assumptions. The many controversies that have arisen have tended to reinforce the dualism between qualitative and quantitative research, and seem to have made educational researchers generally reluctant to deal with the notion of evidence-based education. Following on from this, there is an inherent risk that professionals in schools will not be given enough resources to cope with the new demands made on their work. In the present thesis, the suggested way forward in this matter is to study evidence-based practice in practice. The aim of this thesis is to study the opportunities and limitations associated with the different models of evidence-based practice that have been proposed, by exploring professionals’ experiences of using evidence-based teaching strategies in the classroom. Formative assessment is used as an example to open up for an empirical approach, since it has been repeatedly identified as an evidence-based strategy. The study was conducted within the context of a local development project aimed at improving formative assessment in an upper secondary school in Sweden. In total, six teachers, who represent a mixed group of subjects, participated. To explore the teachers’ experiences in this setting, the study was based on a phenomenological approach that emphasizes collaboration between researcher and participant. The themes of lived experience that are described in the thesis invalidate the “classical model” of evidence-based practice and its expectations about how evidence can and should be used by professionals. If one considers the complexities that the teachers encountered, it is hard to see how the use of research could be made more “linear”, or how practical guidelines can raise standards of achievement. Nevertheless, it is claimed that the lived examples contribute to the present efforts to adjust the principles of evidence-based practice to educational settings. Evidence-informed practice is discussed as an alternative model and proposed as a way forward. In conclusion, the need for the evidence-based practice movement to take “critical appraisal” into account, and encourage this kind of professionalism in teachers, is deeply emphasized.

  • 4. Levinsson, Magnus
    Evidens och lärares existens2011Ingår i: Undervisning och Existens / [ed] Silwa Claesson, Göteborg: Daidalos, 2011, Vol. s. 197-231, s. 197-231Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 5.
    Levinsson, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Is there room for restrained teaching in OECDs conception of educational research?2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 6.
    Levinsson, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Kan och bör systematiska översikter adressera frågor om vad som är utbildningsmässigt önskvärt?2017Ingår i: Nordisk tidskrift för allmän didaktik, ISSN 2002-1534, Vol. 3, nr 1, s. 86-92Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Levinsson, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Kartläggning och sammanställning av forskning i Norden2015Ingår i: Forskning och skola i samverkan. Kartläggningar av forskningsresultat med relevans för praktiskt arbete i skolväsendet. / [ed] Cristina Robertson & Eva Björck, Stockholm: Vetenskapsrådet , 2015, s. 42-46Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Kartläggningar av forskningsresultat med relevans för praktiskt arbete i skolväsendet

    Regeringen gav den 21 november 2013 Vetenskapsrådet i uppdrag att svara för genomförandet av validerade kartläggningar av svenska och internationella forsknings­resultat med relevans för skolväsendet. I denna redovisning av regeringsuppdraget beskrivs hur SKOLFORSK-projektet har genomförts samt de frågeställningar, resultat och rekommendationer som redovisats inom de sexton olika delprojekten.

    Processen från teori till praktik beskrivs ofta som ett linjärt förlopp, där relevant och tillförlitlig forskning förutsätts bli producerad och sammanställd, spridd till och rationellt utnyttjad av lärare i skolan i syfte att förbättra elevresultaten i skolan. Sammantaget visar studierna inom SKOLFORSK på en komplex bild av detta skeende och som utmanar den linjära spridningsmetaforen. God förståelse för komplexiteten i samspelet mellan teori och praktik, och dess olika aktörer inom utbildningssektorn, är en grundförutsättning för att Skolforskningsinstitutet ska kunna arbeta så att förändringsarbetet verkligen leder till förbättrade resultat i svensk skola.

    Mot slutet denna redovisning sammanfattas forskarnas rekommendationer till Skolforskningsinstitutet. Samtliga sexton delprojektsammanfattningar är också bilagda. Fullständig rapport från respektive delprojekt inom SKOLFORSK publiceras separat på Vetenskapsrådets webbplats (vr.se) våren 2015.

  • 8.
    Levinsson, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Kartläggning och sammanställning av forskning i Norden2015Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Föreliggande studie undersöker vilka format för kartläggning och sammanställning av forskning som tillämpas i Norden. Vidare utforskas formatens relevans för Skolforskningsinstitutets uppdrag. Sammantaget har kartläggningar och sammanställningar från sex mäklarorganisationer inom utbildning, socialt arbete, samt medicin- och hälsoområdet studerats. Resultaten visar att de identifierade formaten i huvudsak bygger på en aggregativ metodik vilken i första hand är tillämpbar på frågor om hur väl olika arbetssätt och metoder fungerar. Denna inriktning utesluter stora delar av den forskning som bedrivs inom det utbildningsvetenskapliga fältet och bedöms därmed ha begränsad relevans för Skolforskningsinstitutets uppdrag. Utgångspunkten har varit att det krävs forskning från flera olika discipliner och områden för att kunna ge lärare goda förutsättningar att planera, genomföra och utvärdera verksamheten i skolan och förskolan. En viktig slutsats är därmed att Skolforskningsinstitutet behöver utveckla format för kartläggning och sammanställning som är anpassade till såväl utbildningsvetenskaplig forskning som praktik inom skolans och förskolans område.

  • 9.
    Levinsson, Magnus
    Göteborgs Universitet.
    Kartläggning och sammanställning av forskning i Norden2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie undersöker vilka format för kartläggning och sammanställning av forskning som tillämpas i Norden. Vidare utforskas formatens relevans för Skolforskningsinstitutets uppdrag. Sammantaget har kartläggningar och sammanställningar från sex mäklarorganisationer inom utbildning, socialt arbete, samt medicin- och hälsoområdet studerats. Resultaten visar att de identifierade formaten i huvudsak bygger på en aggregativ metodik vilken i första hand är tillämpbar på frågor om hur väl olika arbetssätt och metoder fungerar. Denna inriktning utesluter stora delar av den forskning som bedrivs inom det utbildningsvetenskapliga fältet och bedöms därmed ha begränsad relevans för Skolforskningsinstitutets uppdrag. Utgångspunkten har varit att det krävs forskning från flera olika discipliner och områden för att kunna ge lärare goda förutsättningar att planera, genomföra och utvärdera verksamheten i skolan och förskolan. En viktig slutsats är därmed att Skolforskningsinstitutet behöver utveckla format för kartläggning och sammanställning som är anpassade till såväl utbildningsvetenskaplig forskning som praktik inom skolans och förskolans område.

  • 10.
    Levinsson, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Problem med läraren som forskningsanvändare2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 11.
    Levinsson, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Skolforskningsinstitutet, konfigurativa översikter och undervisningens komplexitet2018Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, s. 1-20Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Kraven på evidensbaserad utbildning har drivit fram en rad initiativ som avser att minska det förmodade gapet mellan forskning, politik och praktik. Bland dessa initiativ finns etableringen av särskilda organisationer—så kallade mäklarorganisationer—med uppgift att syntetisera resultaten av utbildningsvetenskaplig forskning. I Sverige har Skolforskningsinstitutet inrättats för att genomföra systematiska översikter inom skolans och förskolans område. Skolforskningsinstitutet ska ge lärare bättre förutsättningar att undervisa med stöd av vetenskapligt underbyggda metoder och arbetssätt. Kritiker hävdar dock att mäklarorganisationer överlag prioriterar aggregativa översikter för att utvärdera effekterna av interventioner och att denna inriktning är mindre passande för komplexa områden som utbildning. I ljuset av Skolforskningsinstitutets uppdrag och den kritik som riktats mot systematiska översikter argumenterar jag i denna artikel för att institutets verksamhet bör inbegripa konfigurativa översikter. Konfigurativa översikter skulle ge Skolforskningsinstitutet bättre möjligheter att genomföra sitt uppdrag, framförallt eftersom konfigurativa format kan utarbetas för att: (1) understödja omdömen om vad som är utbildningsmässigt önskvärt; (2) inkludera studier från praktikutvecklande ansatser; samt (3) förmedla kunskap med potential att spela en kritisk roll i undervisningen.

  • 12.
    Levinsson, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Slutreplik på två vitt skilda läsningar2017Ingår i: Nordisk tidskrift för allmän didaktik, ISSN 2002-1534, Vol. 3, nr 1, s. 101-104Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Levinsson, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Utvecklingsledare på vetenskaplig grund: Spänningsfälten mellan evidensbaserad praktik och aktionsforskning2011Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 16:4, s. 241-263, s. 241-263Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    I Sverige liksom i flera andra länder finns det från politiskt håll en klar önskan om att göra läraryrket till en forskningsbaserad profession. I detta sam-manhang lyfts utvecklingsledare, som ofta är verksamma forskare inom utbildnings-området, fram som betydelsefulla. Flera studier visar att utvecklingsledare är av betydelse för att lärare ska kunna dra nytta av forskningsresurser i deras arbete med skolutveckling. I debatter om denna fråga går dock åsikterna isär om på vilket sätt utvecklingsledare ska stödja lärare. Idén om evidensbaserad praktik respektive idén om aktionsforskning bidrar med två sinsemellan olika skolutvecklingsmodeller som båda betonar utvecklingsledares samarbete med lärare. Ska utvecklingsledare fram-för allt förmedla evidensbaserade undervisningsstrategier till lärare eller ska utveck-lingsledare främst handleda lärares aktionsforskning i skolan? I politiska förslag, såväl nationellt som internationellt, förefaller det som att skillnaderna mellan dessa båda forskningstraditioner av någon anledning ofta förbi-ses. Aktionsforskning ses i utbildningspolitiken främst som en resurs för att öka användningen av forskningsresultat. Vissa politiker tar för givet att aktionsforsk-ning förbättrar lärares förmåga att tillämpa evidens i klassrumspraktiken. I England har till exempel aktionsforskning kommit att passas in i reformer som avser att stödja utvecklingen av evidensbaserad praktik, och det rådande utbildningspolitiska klimatet i Sverige gör det tänkbart att aktionsforskning kan komma att få en motsvarande roll. Frågan som ställs i denna artikel är om den kritiska aktionsforskningstraditionen i så fall kan bidra till kulturer av evidensbaserad praktik bland pedagogiskt yrkes-verksamma i Sverige. I artikeln diskuteras denna fråga efter en undersökning av de konsekvenser som evidensbaserad praktik respektive kritisk aktionsforskning tänk-bart kan få för utvecklingsledares arbete. Mot bakgrund av en jämförelse av de skilda krav som dessa båda idétraditioner ställer på just utvecklingsledare framstår de politiska förslagen som högst problematiska. Avslutningsvis poängteras utvecklingsledares behov av alternativa förhållningssätt som tillåter pedagogisk forskning att spela flera olika roller i skolutvecklingen.

  • 14.
    Levinsson, Magnus
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Hallström, H
    Claesson, Silwa
    Problems in developing formative assessment: A physics teacher's lived experiences of putting the ideas into practice2013Ingår i: Assessment Matters, ISSN 1176-7839, E-ISSN 2230-617X, Vol. 5, s. 116-142Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In Sweden, systematic reviews have prompted a strong government focus on implementing formative assessment in science and mathematics education. However, the intention behind this investment—to improve Sweden’s position in TIMSS and PISA—appears to overlook the difficulty of putting research into practice. The purpose of this study is to explore the problems associated with incorporating formative assessment into classroom work by focusing on the experiences of a physics teacher who participated in a local development project in an upper secondary school in Sweden. The case study is based on a phenomenological approach which emphasises collaboration between researcher and participant, and five different themes of lived experience are described as a result of joint interpretations: (1) resistance from the students; (2) stuck in formal teacher roles; (3) sacrifices to bring about change; (4) avoiding risks in the classroom; and (5) worries about the opinion of others. These lived-through dimensions deepen our understanding of the barriers which some teachers face and carry implications for the support they need. Finally, this article points out the challenge for the systematic review movement in Sweden, and elsewhere, to incorporate and communicate the different strands of research on formative assessment.

  • 15.
    Levinsson, Magnus
    et al.
    University of Gothenburg.
    Hallström, Henrik
    Science education: based on evidence or on a commitment to ’bildung’?2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 16.
    Levinsson, Magnus
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Hogedal, Liselott
    Liberg, Caroline
    Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Nemeth, Ulrika
    Tyrén, Lena
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Fixar Läsfixarna läsningen?2017Ingår i: Undersöka och utveckla undervisning: Professionell utveckling för lärare / [ed] Jonas Almqvist, Karim Hamza, Anette Olin, Lund: Studentlitteratur AB, 2017, s. 31-48Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 17.
    Levinsson, Magnus
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Langelotz, Lill
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    'Making' a research user: Teacher de-professionalization in the name of educational research2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Over the past two decades there has been a strong push for evidence-based inclusive education. As an example, the European Union has co-funded projects that aim to develop the potential of evidence-based practice in inclusive educational approaches in schools across Europe. Critics emphasise, however, that there are democratic deficits in the evidence-based approach. One main argument is that the idea of evidence-based practice provides a framework for the role of research in educational practice that not only restricts educational decision-making to questions about ‘what works’, but also restricts the opportunities for participation in educational decision-making. It is emphasised that teachers have to be involved in continuing professional development as autonomous professionals to enhance the teaching and learning practice. The evidence-based practice movement has been regarded by numerous critics as a major threat to teacher professionalism that undermines efforts to increase teacher autonomy. The consequences of adopting an evidence-based approach have, however, not been the subject of much empirical research. The many controversies that have arisen between proponents and opponents have mainly taken place on a theoretical level.

    This study goes beyond previous controversies by investigating evidence-based inclusive education in practice. The study draws on data from an EU-financed education project aimed at implementing and developing evidence-based inclusive teaching strategies at the primary school level in five countries in Europe. In Sweden, one municipality took part in this project. Two project leaders, two school psychologists, three principals and sixteen teachers working at three different primary schools in the municipality were involved. One of the main purposes in the EU-project was to educate teachers on inclusive teaching strategies via education interventions (i.e. continuing professional development). Two researchers (the authors of this paper) were involved in continuous evaluative contract research ordered by the municipality to explore what kind of professional learning practices were constituted in the project, and how these practices promoted or impeded the development of inclusive teaching practices.

    In this paper, we present the part of this study that focuses on how the professional learning practices influenced teachers’ participation in educational decision-making.

    The study takes its point of departure in the practice theory terrain and more specifically in the theory of practice architectures. A practice is, from this point of view, an organised nexus of actions such as ‘sayings-and-doings’. Added to these actions is, according to the theory of practice architectures, ‘relatings’. People talk, act and relate to one another in certain ways in a site. These specific sayings-doings-relatings constitute a practice. Furthermore, a practice is historically, culturally, socially, politically and discursively constituted and it is enabled and constrained by its cultural-discursive, material-economic and social-political arrangements. The arrangements constitute the architectures of practices, although practices are not seen as determined by the arrangements: participants have an agency and the power to change practices. The theory is understood and used as an ontological, epistemological, methodological and analytical resource.

     

    Method

    According to the study’s theoretical point of departure, ethnographic methods have been adopted. The analysis mainly draws on data from participative observations of: - professional learning practices - teaching practices - practices of meetings: continuous meetings between project leaders and researchers (the authors) focusing on the progress of the development project.

    The first practice observed was organised as a continuing professional development practice. The project leaders planned and took responsibility for the content. Sixteen teachers from three different schools were gathered on six half-days over four months. These half-day sessions focused on conveying inclusive teaching strategies related to domains such as meta-cognition, peer-learning, formative assessment and learning styles. In view of the lessons learned from similar projects, the teachers were encouraged by the project leaders to make up their own action plans based on inclusive strategies which they had found particularly interesting.The teachers discussed their views on the different types of action suggested and how these strategies could be combined with specific techniques and materials to meet student needs and to develop more inclusive teaching practices. In total, six half-day sessions were observed. 

    The second professional learning practice was formalised as collegial learning aimed at follow up individual teaching (to put their action plans into practice) in the context of their local school.Taking part in these follow-up sessions were researchers, school psychologists, teachers from the local school, the principal and one project leader. The aim was to provide teachers with feedback on how they had implemented their action plans. In total, four follow-up sessions were observed at one of the participating schools. 

    Field notes were made by both authors and used for joint reflections and first analyses. Some of these reflections were discussed continuously with the project leaders as part of the contract between the municipality and the university. Some document material was also analysed. This included material such as PPT-files and PDF-documents that, among other things, contain information about the EU-project, the different inclusive teaching strategies promoted and various teacher assignments performed in the project.

    The theory of practice architectures has been used as a lens in the analyses of the empirical material to explore what enabled and constrained teachers’ possibilities of participating in educational decision-making. The analyses of the empirical material have been conducted by the authors as a team and any disagreement has been resolved by discussion.

    Result

    The results show how teachers’ possibilities for acting as autonomous professionals in the practices of professional learning were constrained in numerous different ways. One of the strongest constraints for the teachers’ possibilities for professional learning was the nature of the EU-project. The epistemological approach (cultural-discursive arrangement) in the project was clearly instrumental, which ultimately made teachers into research consumers rather than autonomous contributors to the practices of professional learning. As an example, the project leaders continuously had to report to the project owner (an EU-organisation) the progress of the education intervention, which explicitly was supposed to contribute to the knowledge-base on ‘what works’ in inclusive education. The project leaders expressed that they felt pressure to show ‘good results’ when reporting back. This focus on finding out what works, within in a limited time-frame (6 month [material-economic arrangements]), appeared to hinder any other approach to enhance inclusive teaching practices. When the teachers tried to discuss and problematize the meaning of ‘inclusion for all pupils’ they were fed with pre-defined inclusion concepts and evidence-based inclusive teaching strategies derived from the literature included in the EU-project. Consequently, the teachers’ experiences and knowledge of how inclusive teaching and learning practices might be formed were not asked for. Furthermore, the researchers (the authors) were several times used to justify the chosen approach. The project leaders turned to the researchers to confirm the evidence-based claims made during the half-day sessions. Even though the researchers tried, they found it extremely difficult to promote a completely different kind of professional learning practice within this context (social-political arrangements), and that is partly why this paper characterises the development project as ‘teacher de-professionalisation in the name of educational research’.

  • 18.
    Levinsson, Magnus
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Norlund, Anita
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Den samtida diskursen om hjärnans betydelse i utbildning: Analys av artikel i en lärarfacklig tidning.2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Filosofen Ian Hacking (2004) har med en kritisk hållning utsett det första århundradet av 2000-talet till ’hjärnans århundrade’. Med detta tycks följa en stärkt diskurs om hjärnans betydelse inte bara i allmänhet utan också i utbildning. Parallellt med denna löper diskursen om elevers försämrade kunskaper. Givet detta är syftet med vår presentation att bidra med en kritisk förståelse för, och analys av, hur elevers bristande lärande konstrueras som ett neurobiologiskt fenomen och vilka åtgärder som föreslås utifrån detta.

    Som utgångspunkt för vår analys har vi en strategiskt vald artikel ur Lärarnas tidning. I artikeln görs det en stor poäng av att lärare behöver mer kunskap om tonårshjärnan för att kunna anpassa undervisningen efter just dessa elevers specifika behov och på så vis förbättra villkoren för deras lärande. För analysen har vi vänt oss till diskursanalytikern Norman Fairclough (2003) och följt en av flera av dennes övergripande analysnycklar. Denna hjälper oss att exempelvis visa i vilka nätverk av sociala praktiker som det aktuella fenomenet är placerat och uppstår. Vårt angreppssätt inkluderar en transitivitetsanalys byggd på systemisk-funktionell lingvistik (SFL). Med ett särskilt fokus på den ideationella metafunktionen undersöks hur erfarenheter framställs, vilka aktörer och aktiviteter som är inblandade och vilka omständigheterna är kring dessa aktiviteter.

    Genom detta angreppssätt är vår ambition att förstå hur problemet med elevers bristande lärande är rotat i hur vårt sociala liv är ordnat, det vill säga vad som avgör att man idag letar förklaringar till ett framställt problem i neurologiska företeelser snarare än i didaktiska eller ideologiska. Den status som hjärnforskning har i förhållande till pedagogisk forskning tycks innebära en maktförskjutning som medför att forskare inom pedagogik och didaktik marginaliseras i den aktuella debatten om skolan. Nya fynd inom hjärnforskningen lyfts fram av olika intressenter som lösningen på elevernas sjunkande kunskapsresultat, dock utan att relatera dessa fynd till mer grundläggande pedagogiska och didaktiska frågor. I vår presentation drar vi slutsatser kring vad resultatet innebär för lärare, elever och underv

  • 19.
    Levinsson, Magnus
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Norlund, Anita
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    En samtida diskurs om hjärnans betydelse för undervisning och lärande: Kritisk analys av artiklar i lärarfackliga tidskrifter2018Ingår i: Utbildning och Lärande / Education and Learning, ISSN 2001-4554, s. 7-25Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to shed light on 1) how representatives of a certain research field, i.e. neuroscience, view problems in the classroom and 2) how and by whom these problems should be addressed. This is done through a critical discourse analysis of four strategically selected articles published in two teacher union journals where neuroscientifically oriented researchers and teachers are interviewed about the potential of brain-based education. Our analysis follows five steps. Firstly, we identify how the problem of learning is constructed by neuroscientists and teacher union journals in combination and, secondly, what measures are suggested as appropriate to address the problem. In a third step, we identify the network of practices in which interviewed neuroscientists make up the hub. Towards the end, we report the inconsistencies and gaps emerging from the analysis and reflect on potential methodological problems. The overall conclusion is that representatives of neuroscience apply brain research to teaching and learning in ways that de-professionalise teachers.

  • 20.
    Levinsson, Magnus
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Prøitz, Tine
    The (non-)use of configurative reviews in education2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The variety and use of different methods for systematic reviews has increased in Europe over the last decades, not least when it comes to syntheses of qualitative research. In education, this development appears to include a shift in focus from aggregative to configurative reviews. Although most reviews contain elements of both aggregation and configuration to some degree, there are substantial differences between these two approaches when it comes to philosophical underpinnings, methodology and outcome. In this paper we present an investigation of how this shift is characterised in leading literature within the field of education. Further, we explore and discuss the shift compared with the results of interview data and content analysis of systematic review reports. The main purpose of this study is to highlight important issues concerning the further development of systematic review within the field of education. We discuss the barriers and benefits of using systematic reviews within education and provide some pointers on necessary methodological development to enhance the usability and relevance of systematic reviewing in education.

  • 21.
    Levinsson, Magnus
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Prøitz, Tine
    Nordisk institutt for studier av innovasjon, forskning og utdanning.
    Why the Swedish Institute for Educational Research must contribute to the development and the use of configurative reviews2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 22.
    Levinsson, Magnus
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Prøitz, Tine S.
    The (non-)use of configurative reviews in education2017Ingår i: Education Inquiry, ISSN 2000-4508, E-ISSN 2000-4508Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The push for evidence-based practice in education has led to a range of initiatives aimed at bridging the gap between research, policy and practice. Among these are the establishment of brokerage agencies with a mission to synthesise the findings of educational research. This development has been the subject of extensive controversy over the last decades. Critics emphasise that brokerage agencies in most fields prioritise experimental designs that measure the impact of interventions. However, the use of different methods for systematic reviews has increased over the last decade. In education, this development has included a growing interest in configurative reviews. Configurative approaches have been promoted as suitable for synthesising complex bodies of research and for pursuing questions that go beyond what works. This study explores the use of configurative reviews in two brokerage agencies that acknowledge the need to work with different kinds of reviews in education. However, the overall result shows that configurative reviews are rarely used. Less distinctive configurative elements can be identified in many reviews, but generally they operate within the frame of the conventional methodology and tend to be subordinated to an aggregative logic. These findings are discussed as threats to the relevance and quality of systematic reviewing in education.

  • 23. Lillejord, Sølvi
    et al.
    Lindblad, Sverker
    Pettersson, Daniel
    Popkewitz, Thomas S.
    Levinsson, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Prøitz, Tine
    On Systemic Research Reviews and the Politics of Knowledge in Education2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 24.
    Norlund, Anita
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Levinsson, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Den samtida diskursen om hjärnans betydelse i utbildning – analys av artikel i en lärarfacklig tidning.2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Den samtida diskursen om hjärnans betydelse i utbildning –

    analys av artikel i en lärarfacklig tidning

    Magnus Levinsson & Anita Norlund

    Filosofen Ian Hacking (2004) har med en kritisk hållning utsett det första århundradet av 2000-talet till ’hjärnans århundrade’. Med detta tycks följa en stärkt diskurs om hjärnans betydelse inte bara i allmänhet utan också i utbildning. Parallellt med denna löper diskursen om elevers försämrade kunskaper. Givet detta är syftet med vår presentation att bidra med en kritisk förståelse för, och analys av, hur elevers bristande lärande konstrueras som ett neurobiologiskt fenomen och vilka åtgärder som föreslås utifrån detta.

    Som utgångspunkt för vår analys har vi en strategiskt vald artikel ur Lärarnas tidning. I artikeln görs det en stor poäng av att lärare behöver mer kunskap om tonårshjärnan för att kunna anpassa undervisningen efter just dessa elevers specifika behov och på så vis förbättra villkoren för deras lärande. För analysen har vi vänt oss till diskursanalytikern Norman Fairclough (2003) och följt en av flera av dennes övergripande analysnycklar. Denna hjälper oss att exempelvis visa i vilka nätverk av sociala praktiker som det aktuella fenomenet är placerat och uppstår. Vårt angreppssätt inkluderar en transitivitetsanalys byggd på systemisk-funktionell lingvistik (SFL). Med ett särskilt fokus på den ideationella metafunktionen undersöks hur erfarenheter framställs, vilka aktörer och aktiviteter som är inblandade och vilka omständigheterna är kring dessa aktiviteter.

    Genom detta angreppssätt är vår ambition att förstå hur problemet med elevers bristande lärande är rotat i hur vårt sociala liv är ordnat, det vill säga vad som avgör att man idag letar förklaringar till ett framställt problem i neurologiska företeelser snarare än i didaktiska eller ideologiska. Den status som hjärnforskning har i förhållande till pedagogisk forskning tycks innebära en maktförskjutning som medför att forskare inom pedagogik och didaktik marginaliseras i den aktuella debatten om skolan. Nya fynd inom hjärnforskningen lyfts fram av olika intressenter som lösningen på elevernas sjunkande kunskapsresultat, dock utan att relatera dessa fynd till mer grundläggande pedagogiska och didaktiska frågor. I vår presentation drar vi slutsatser kring vad resultatet innebär för lärare, elever och undervisning och vad som skulle behövas för att åstadkomma eventuella förändringar.

  • 25.
    Norlund, Anita
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Levinsson, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Förenklingar, myter och tveksam nytta2018Ingår i: Pedagogiska Magasinet, ISSN 1401-3320, Vol. 1, nr 0705795736Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Lärare översköljs av uppmaningar om att lära sig mer om hjärnan. Men neuropedagogiken är problematisk för skolan, skriver forskarna Anita Norlund och Magnus Levinsson.

  • 26.
    Norlund, Anita
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Levinsson, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Hjärnan är komplex, men tydligen inte undervisningen2018Ingår i: Biologen, nr 2Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 27.
    Orlenius, Kennert
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Levinsson, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Strömberg, Marianne
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Samverkansmodell asylsökande och nyanlända: Slutrapport från ett pilotprojekt i samarbete mellan Västra Götalandsregionen och Götene/Karlsborgs kommuner 2017/20182018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    VGR:s forskningsråd för interkulturell dialog bedriver i samarbete med Högskolan i Borås följeforskning under projektperioden 2017-06-01 – 2018-06-30 i två pilotkommuner, Götene och Karlsborg. Ett övergripande syfte med projektet är att skapa en varaktig infrastruktur som förebygger utanförskap genom att dels möta upp de initiativ som kommer från flyktingarna själva, dels erbjuda behovsbaserade insatser under asyl- och etableringsfasen som leder till delaktighet i arbetsliv och samhället. En central del i projektet är att ta reda på hur så kallade Välkomstcenter i kommuner kan främja samverkan mellan kommun, myndigheter, civilsamhället samt asylsökande och nyanlända. Forskningsarbetet ska synliggöra och tydliggöra hinder och möjligheter i verksamheter som syftar till att i samverkan med skilda aktörer främja långsiktigt hållbar utveckling, socialt och ekonomiskt. Rapporten ska ge ett underlag för VGR:s ställningstagande om huruvida erfarenheter från testkommunerna kan fungera som modell i andra kommuner.

  • 28.
    Prøitz, Tine
    et al.
    Nordisk institutt for studier av innovasjon, forskning og utdanning.
    Levinsson, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Forsberg, Eva
    Uppsala universitet.
    Consequences of variation in methods and procedures in systematic reviewing in education2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper a study of descriptions, recommendations and requirements of methods for doing systematic reveiws is presented. The study draws on document material presented by three prominent brokerage agencies working in the field of educationl sience. The data material provides examples of approaches to systematic reviewing that indicate the existence of one common and overall methodology, but also how agency specific approaches and procedures are in play. Findings show that there is procedural variation between agencies in how they proceed in their making of systematic reviews and how varying issues and elemements of the review process are being emphasised by the agencies. In the growing knowledge base on research synthesis variation in approaches to research synthesis is acknowledged but there seem to be little focus on the consequences of variations in method and procedure for the understanding of evidence. The findings call for a discussion on the main differences between agency specific approaches in systematic reviewing and the consequences of such variations for what count as evidence in education science.

  • 29. Strandler, Ola
    et al.
    Levinsson, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Teachers' practical reasoning in the assessment paradigm: examples from the Swedish implementation of grades and national tests in year six2013Ingår i: Paper presented at the NERA-conference in Reykjavik Iceland, 2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
1 - 29 av 29
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf