This study aims to better understand the dynamics of negotiating professional jurisdiction within research from the perspective of academic librarians who develop library services for researchers. This qualitative case study consists of 24 semi-structured interviews, 32 recorded non-participant observations, and seven official university library documents collected at one Swedish university library with three division libraries during 2016.

The analytical frame is based on Abbott’s (1988) system of professions approach and focuses on changes in professional work. It is assumed that all professions have strong or weak control of jurisdictions, which are described as a profession’s exclusive rights to a task area, including the right to define tasks and relevant professional knowledge. The assumption is that jurisdictions change and are under constant negotiation at the workplace until settled. The settlements range from strong to weak control of jurisdiction. The analytical frame also identifies disturbances in negotiating jurisdiction that can be internal or external to a profession, e.g., new knowledge, organization, and technology.

The results show that developing library services for researchers is an ambiguous and complicated task. It is influenced by several constraints and addressed differently by academic librarians. Constraints are related to the task description, organization, management support, communication, academic librarians’ skills and competencies, as well as level of ambition. The results showed that academic librarians can claim jurisdiction within research, although disciplinary differences emerged. Academic librarians at a science and medical library seemed to have more apparent opportunities than academic librarians in humanities and art history or social science libraries to claim jurisdiction within research. The study confirms that access jurisdiction is an acknowledged jurisdiction for academic librarians and is strengthened by new and emerging tasks related to access, e.g., digitization. Access jurisdiction seems to act as a springboard to claim and negotiate jurisdiction within research. The study reveals active push and passive pull dynamics related to negotiating jurisdictions and highlighted communication and information dissemination as an organizational disturbance not previously considered in Abbott's (1988) system of professions approach. In addition, the thesis clarified a need to analyze the work and needs of the profession itself.

Att vara bibliotekarie vid ett lärosätesbibliotek är ett spännande, varierande ochdynamiskt arbete. Arbetsuppgifterna och arbetssätt förändras i takt med tekniskutveckling, förändringar i det omgivande samhället så som öppen vetenskap,upphovsrätts- och datasäkerhetsfrågor och ökade möjligheter till distansarbete, iforsknings- och utbildningspolitik och inom lärosätet, och genom de satsningarsom görs på lärosätesbiblioteken. Dessutom utvecklas professionen. Bibliotekarierär inte de som vaktar och skyddar kunskapen längre, i stället lär de andra attanvända den, kritiskt granska den och tillgängliggör den. De bidrar även till attproducera kunskap.

Forbes, C. (ed.). Academic libraries and collaborative research services. London: Rowman & Littlefield, 2022. xiv, 298 p. ISBN 978-1-5381-5369-7 

Under hösten 2012 tillsattes en arbetsgrupp för att undersöka forskares och forskarstuderandes behov av tjänster och stöd från Bibliotek & läranderesurser (BLR). Denna rapport är resultatet av gruppens arbete. BLR vill vara ett aktivt och proaktivt stöd för forskare i forskningsprocessen och BLR vill genom sina forskningsnära tjänster stödja högskolans strävan att öka andelen forskning samt andelen externt finansierad forskning. BLR vill även utveckla ett fungerande och anpassat forskarstöd. Syftet med den här undersökningen har varit att utreda forskares och forskarstuderandes behov av stöd i forskningsprocessen för att kunna fortsätta utveckla och prioritera BLR:s forskarstöd. Undersökningen har bestått av en enkätundersökning och fokusgruppsintervjuer som har genomförts bland forskare och forskarstuderande på Högskolan i Borås. Utifrån det analyserade materialet har arbetsgruppen kommit fram till att följande områden är viktiga för BLR att utveckla för att kunna erbjuda kvalitativt forskarstöd för forskare och forskarstuderande på Högskolan i Borås: • BLR behöver erbjuda mer stöd i informationssökning • BLR bör se till att informationsresurserna överensstämmer med behoven. • Publiceringsstöd bör erbjudas så att forskare får kompetensen att välja den bästa publiceringskanalen. • Forskningsresultat- och data bör synliggöras och tillgängliggöras och BLR bör omvärldsbevaka bl.a. finansiärer och utlysningar i samråd med andra delar av Högskolan i Borås. • BLR:s medarbetares kompetens bör synliggöras och BLR bör verka för samarbete mellan forskare och BLR och samverkan mellan BLR och andra delar av högskolan. • Det behövs även ökat handledarstöd och annat generellt stöd i bl.a. tekniska verktyg. Förslag till utveckling av BLR:s forskningsstöd redovisas i detalj i kapitel 6. Rapporten behandlar inte frågan om hur forskningsstödet vid BLR skulle kunna organiseras. Det bör diskuteras i samband med verksamhetsstödet i den kommande organisationsförändringen och är i förlängningen något för BLR:s och högskolans ledning att ta ställning till.

A guide which will help you to review Open Access journals. 

Forskningsprocesser har blivit mer komplexa och konkurrensen om forskningsmedel har ökat under de senaste decennierna, vilket öppnat för möjligheter för universitetsbibliotekarier att ta plats i forskningsprocesser. Utifrån universitetsbibliotekariers perspektiv är bland annat tillgängliggörande av elektroniska informationsresurser och databaser, stöd i publiceringsprocessen av vetenskapliga publikationer samt framtagning av bibliometriska indikatorer för att mäta och värdera forskning arbetsuppgifter där universitetsbibliotekarier kan bidra med kunskaper för att förbättra forskningens kvalitet. Även andra förändringar såsom teknisk utveckling som öppnar möjligheter för digitalisering av bibliotekets fysiska informationsresurser, och öppen vetenskap-rörelsen (open science), har gjort att universitetsbibliotekarier har ökade möjligheter att stödja forskare och effektivisera forskningsprocesser.  

Syftet med föreliggande paper är att belysa de olika sätt på vilka universitetsbibliotekarier kan ta plats i forskningsprocesser. I analysen används begreppet jurisdiktion från Abbott (1988), som beskriver arbetsområde som en eller flera professioner verkar inom, samt rätten att bestämma som professioner har inom arbetsområdet. Det innebär att professionen som har huvudansvaret för ett arbetsområde bestämmer över t.ex. tillhörande arbetsuppgifter, och vilka kunskaper och kompetenser som behövs för att genomföra dessa arbetsuppgifter. I detta sammanhang anses forskningsprocesser vara forskares arbetsområde som universitetsbibliotekarier närmar sig. 

Detta paper baseras på empiriskt material från en avhandlingsstudie om universitetsbibliotekariers arbete med att utveckla bibliotekstjänster för forskare. Avhandlingsstudien genomfördes vid ett universitetsbibliotek med tre fakultetsbibliotek. Vid dessa bibliotek intervjuades tjugo universitetsbibliotekarier och fyra fakultetsbibliotekschefer. 36 observationer av olika typer av möten mellan deltagarna genomfördes. Det empiriska materialet bestod även av sju officiella biblioteksdokument som beskrev utvecklingsarbetet.  

Resultatet och analysen av det empiriska materialet visar att universitetsbibliotekarier närmar sig forskningsprocesser på olika sätt. Detta verkar delvis bero på att forskare inom olika discipliner behöver olika typer av bibliotekstjänster, vilket innebär att universitetsbibliotekarierna vid de tre olika fakultetsbiblioteken har skilda möjligheter och sätt att bidra med sin kompetens i t.ex. systematiska sökningar, val av tidskrifter, att ta ram och förklara bibliometriska indikatorer eller att ta fram datahanteringsplaner för en forskningsprocess. Dessutom verkar det finnas en glidande skala där universitetsbibliotekarierna i ena änden aktivt kan delta i forskningsprocesser och i andra änden kan agera som rådgivare. Abbott (1988) hävdar att rådgivning är ett svagt sätt för professioner att knyta till sig ett arbetsområde. Dock i detta sammanhang kan rådgivning ses som ett sätt att bygga upp kunskap om universitetsbibliotekariers kompetenser hos forskare, vilket potentiellt leder till att universitetsbibliotekarier bjuds in till mer aktivt deltagande i forskningsprocesser i framtiden. Med andra ord, universitetsbibliotekarierna kan dras in i forskningsprocesser av forskare som har behov av universitetsbibliotekariers kompetenser. Denna rörelse kan förstås som en pågående förhandling om jurisdiktion i forskningsprocessen mellan universitetsbibliotekarier som å ena sidan trycker på för att ta plats i forskningsprocessen och forskare som å andra sidan drar in universitetsbibliotekarier i forskningsprocesser och därmed ger plats åt universitetsbibliotekarierna i forskningsprocesser. 

Projektidén var att utarbeta kostnadseffektiva arbetssätt för digitalisering och publicering samt tillgängliggörande i högskolans öppna arkiv av svårtillgängligt svenskpublicerat HumSam-material. I detta ingick också att utreda upphovsrätten kring detta redan publicerade material. Målet var även att hitta en logistiskt enkel och kostnadseffektiv kedja för hela processen som måste vara skalbar för att kunna ta hand om material från ett större antal forskare.

1. Interviews and a questionnaire survey were conducted with researchers and policy makers in the University of Borås to obtain information on current publishing practices, the publishing policy of the institution, and attitudes towards open access. 2. Considerable variation in researchers’ understanding of these issues was found, but a number of common factors emerged that led to the recommendations made here. The rationale for the recommendations is set out in the concluding section of this report. 3. Recommendations: 3.1. The University’s publishing policy should be strengthened by requiring all research outputs or (in the case of exhibitions, etc.) documentary evidence of those outputs to be deposited in BADA in full‐text form. Library should receive a mandate to implement this policy to its full extent. Where publishers’ embargos exist, it should be the library’s responsibility to determine when the paper, etc., can be made openly available. 3.2. A resource allocation model for research should be developed which prioritises the continuation of and application for doctoral education rights, while preserving research that is directed at supporting the University’s goal of serving as a “university of the professions”. 3.3. Consideration should be given to the adoption of a document management system (or enterprise content management system) such as Sharepoint from Microsoft, or KnowledgeTree Inc., or one of the open source alternatives, such as Alfresco, LogicalDoc or OpenKM for management of research and research data. The costs and benefits of such an action should be explored in association with representatives of the departments. 3.4. Research staff needs to be made more aware of the need to deposit the full text of their publications in BADA. The role of the repository records in assigning research resources and in relation to promotion procedures should be emphasised, as well as the benefits that come from having an internationally‐visible archive of research outputs. 3.5. The potential of Open Journal Systems for managing the publication process of existing journals published in the University should be explored. 3.6. In addition to any university‐wide activity, seminars on the nature of open access publishing, etc., should be held in each Department, to ensure that all researchers are aware of the possibilities. 3.7. Researchers should be advised of the existence of the “author’s addendum” and its terms and of their right to require that publishers accept such an addendum. 3.8. Consideration should be given to expanding the role of the library in research support, provided that additional resources can be devoted to this. Specific topics suggested by respondents included: help with English writing; appointment of ‘research librarians’ to liaise with research groups in making proposals to funding agencies; considering recommendation 5 above; extending the scope of information literacy activities to researchers; providing bibliometric services to individuals and research groups; and provide advice on the national ranking criteria and their relevance to researchers. 3.9. The library should review how it disseminates information on the support it can give to research throughout the University and bring forward a plan for a support structure that can be provided to all researchers. This may take the form of a printed guide to research services, supported by existing and newly developed pages on the library Web site. 3.10 The resource implications of these recommendations, especially as they affect the library's functions, should be evaluated.

The University of Borås offers a 2ECTS course in research data management designed specifically for doctoral students. According to feedback, the doctoral students appreciate learning practical skills applicable to their doctoral projects and developing a critical understanding of data management. The course has even attracted the interest of other university researchers. 

Data management plans are becoming increasingly ubiquitous, potentially providing a competitive advantage when included in research proposals. Researchers, aware of this, need the university to provide opportunities to acquire the necessary and relevant skills. 

To provide a responsive and targeted learning environment, the university library plans to offer four research data management workshops to researchers in the fall of 2023. One workshop will focus on the unique challenges of artistic research in the textile, fashion, and design fields. The other three will focus on the data management plan through the research process, from proposal to work in process to potentially publishing datasets at the end of the project. The university library coordinates the planning and execution of the educational effort, with input from other professional services such as Archive and IT, the Grants and Innovation Office, and the university's Research Ethics Committee.

Focal aspects: 

·        Collaborative planning for educational efforts

·        Researchers, including in artistic research, specifically textile and fashion design

The use of bibliometric indicators on individual and national levels has gathered considerable interest in recent years, but the application of bibliometric models for allocating resources at the institutional level has so far gathered less attention. This article studies the implementation of bibliometric measures for allocating resources at Swedish universities. Several models and indicators based on publications, citations, and research grants are identified. The design of performance-based resource allocation across major universities is then analysed using a framework from the field of evaluation studies. The practical implementation, the incentives as well as the ‘ethics’ of models and indicators, are scrutinized in order to provide a theoretically informed assessment of evaluation systems. It is evident that the requirements, goals, possible consequences, and the costs of evaluation are scarcely discussed before these systems are implemented. We find that allocation models are implemented in response to a general trend of assessment across all types of activities and organizations, but the actual design of evaluation systems is dependent on size, orientation, and the overall organization of the institution in question.

Detta arbete har sin bakgrund i ett långtgående intresse för kvalitetsvärdering och bibliometriska indikatorers roll i forskningens praktiker samt mer generellt hur forskningens styrformer och genomförande samproduceras i den senmoderna perioden som karakteriserar vår tid. Dessutom hämtar det näring i intresset för bibliotekets och i synnerhet bibliotekariens roll i denna process. Inriktningen på denna studie initierades på uppdrag från rektor vid Högskolan i Borås som ett led i en omvärldsanalys och som underlag för internt utredningsarbete, men kom under arbetets gång att utvecklas till ett fördjupat arbete att mer generellt beskriva hur bibliometriska fördelningsmodeller används vid svenska lärosäten. Arbetet har också bidragit till vidare forskning i vilken fördelningsmodeller vid samtliga svenska lärosäten som innehar forskarutbildningsrättigheter studeras.