Förord: LENA NORDHOLM | Rektor Högskolan i Borås När Högskolan i Borås firade sitt 30-årsjubileum år 2007 överlämnades en present från Industri-och handelskammaren i Sjuhäradsbygden i form av ett erbjudande att arrangera intervjuer med 30 företagare i Sjuhärad. Det forskarteam som med stor entusiasm utförde intervjuerna gjorde inte 30, utan 50 intervjuer, och föreliggande rapport är den andra som baseras på detta forskningsprojekt. Den första rapporten beskrev Knalleandan – både dess positiva effekter för utvecklingen av näringslivet i Sjuhärad, men också begränsningar som denna anda innebar. Till det positiva kan hänföras traditionen att göra affärer och viljan att lösa problem utan extern inblandning. Självständigheten kan samtidigt utgöra en begränsning i att bristen på samarbete kan hämma verksamhetsutveckling. ”Utmaningen är att upprätthålla en god balans mellan självständighet och samarbete och utveckla en förmåga att såsom knallen starkt fokusera på den befintliga kunden samtidigt som nya möjligheter söks inom ramen för en bredare och djupare omvärldsanalys” (sid. 35, rapport nr 3). Denna rapport har väckt stor uppmärksamhet i bygden, och det är med stor spänning vi nu kan ta del av fortsättningen i föreliggande rapport. I denna andra rapport problematiseras framgångsfaktorerna. Vad är det som leder till förnyelse och framgångsrik verksamhetsutveckling? Många olika förklaringar ges, men ett begrepp får speciell uppmärksamhet: dynamik. Att bevara dynamiken i organisation, fortsätta att vara aktiv och effektiv, anpassa sig till förändrade förutsättningar framstår som centralt. De många citaten från företagsledarna illustrerar på ett levande sätt författarnas analys och gör denna rapport mycket läsvärd och intressant. Och förhoppningsvis kommer det ytterligare fortsättning på berättelsen om företagande i Sjuhärad – en verkligt fascinerande historia.

En utgångspunkt för föreliggande rapport är frågan varför går det så bra för företagen i Sjuhäradsbygden? I rapporten sker en belysning av innebörden och effekterna av de särskilda värden som antas finnas i Sjuhäradsbygden och som går under benämningen knalleandan. I vilken utsträckning utgör knalleandan en drivkraft för utveckling och i vilken utsträckning kan den vara begränsande och hämma gynnsam tillväxt. Rapporten baseras på ett stort antal personliga intervjuer med företagsledare och företrädare för olika typer av samhällsorganisationer i Sjuhäradsbygden.

Utvecklingen av tre företag; Lager 157, NetonNet, FutureLab, analyseras på grundval av intervjuer som gjorts löpande med entreprenörer i de tre företagen under 6-7 år. Samtliga företag grundades i slutet av 1990-talet men inget av dem är ännu tio år gammalt. Samtliga tre har brutit med den gängse affärslogiken i branschen. De är goda exempel på innovativt företagande. Deras utveckling skildras i tre berättelser där fokus ligger på affärsdesign, dvs hur företagen skapar kundvärde. Det visar sig att designprocessen är dynamisk och ständigt pågående, åtminstone i de studerade företagen. Analysen inleds med en kort genomgång av design begreppets olika betydelser, där vi väljer affärsdesign som fokus i vår analys. Därefter kommer de tre företagsberättelserna som utgör huvuddelen av texten. Kvalitet till lågpris Lager157 startades vid årsskiftet 1998/1999 av Stefan Palm tillsammans med två kompanjoner. Företaget har under de senaste åren varit motorn i ett handelscentrum i Gällstad, en ort med starka traditioner inom trikå och textil, cirka 3,5 mil utanför Borås. Bolaget har växt kraftigt och närmar sig en omsättning på 200 miljoner kronor för 2006 enbart i Gällstad. Antalet besökare till Gällstad är nu uppe i 1.2 miljoner varav 800.000 har besökt Lager157. Stefan Palm är numera ensam ägare och företaget har för första gången startat en butik utanför Gällstad i Sågmyra i Dalarna och fler etableringar planeras. Hemelektronik på nätet I början av 1999 startade Anders Halvarsson och Hans-Krister Andersson företaget NetonNet. Ganska snabbt engagerades Roger Sandberg, som sagt upp sig från SIBA, som delägare och företagets första VD. Affärsidén var att sälja hemelektronik på nätet till bra priser. Omvärldens intresse för företaget var stort redan från början och man lyckades få in betydande kapital från riskkapitalmarknaden. Expansionen har gått snabbt och företaget omsätter i mitten på 2007 1.2 miljarder per år och hade i mitten av 2007 ca.240 anställda. NetonNet är noterat på börsen och de två grundarna äger gemensamt drygt 20% av aktierna. Förutom försäljning på Internet har företaget 6 s.k. ”Lagershopar” i Borås, Ullared, Malmö, Stockholm, Göteborg och Kalmar. Designprocesser som affärsidé Christian Alcenius och Pauli Ärje blev 1998 gemensamt ägare till Idé Invest en av Borås två främsta reklambyråer. I samband med flytten till nya lokaler vid årsskiftet 2000 bytte företaget namn till Future Lab. Vid övertagandet hade Idé Invest 12 anställda och ca.25 miljoner i omsättning. Som ägare och ansvariga för ledningen av företaget kunde Christian och Pauli utveckla en helt ny och innovativ affärsdesign i reklambranschen. Future Lab har utvecklat nya arbetssätt, en innovativ personalpolitik samt en syn på lärande och utveckling som bygger mycket på design. Rapporten avslutas med en analys av gemensamma drag i de olika berättelserna. Några teman som återkommer är: - Affärsdesign är en pågående process - Företagsledningen är motorn i designprocessen - Affärsdesign och risktagande - Designa nytt eller använda standard - Kluster av designvariabler

Etableringen av Borås som textilt centrum skedde redan i början av 1900-talet. En förtätning av företag inom de textila näringarna växte fram med en tidig bas i hemproduktion. Industriell produktion etablerades strax före år 1900 och de första postorderföretagen startade strax efter sekelskiftet.

Rapporten består av tre kapitel omgärdade av en inledning och en avslutning. Kapitel ett är en jämförelse mellan företagsledares beskrivningar av knalleandans innebörd och betydelse och ekonomi- och personalchefernas uppfattningar. Kapitlet är författat av Torbjörn Ljungkvist under viss medverkan av Björn Brorström. Kapitel två jämför två företag med avseende på vilka strategier som används och hur knalleandan påverkar strategival och utveckling. Det ena företaget är benämnt ”Värdeökning” och det andra ”Tillväxt”. Kapitlet är författat av Margareta Oudhuis. Det tredje kapitlet är författat av Anders Edström och behandlar textil- och modebranschens utveckling i Sjuhäradsbygden. Den fråga som ställs är huruvida ett textilt kluster håller på att utvecklas eller om det enbart handlar om en förtätning av företag.