Endre søk
Begrens søket
1 - 7 of 7
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Appelkvist, Rolf
    Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Does Professional Doctoral Education Improve Professional Performance?2005Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article describes some concepts central to education for professional practise, as they emerged out of the efforts of a working party at the University College of Borås (UCB), Sweden. The working party was part of a project preparing an application for full university status to the Swedish government. Adopting the professional doctorate, as it has emerged in Australia and the UK, was one fundamental idea. The Swedish Higher Education system is briefly described as is the UCB. The relation between knowledge and practice in learning for professional activity and performance is discussed.

  • 2. Appelkvist, Rolf
    Vad händer i Kalmar?: uppfattningar om debatten kring GÖK-projektet 1991-1992 vid biblioteket i Kalmar1993Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 3.
    Appelkvist, Rolf
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Edberg, Frida
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Malm, Annika
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Breddad rekrytering och breddat deltagande: underlag för handlingsplan2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Since 2001 the Swedish Higher Education institutions have been required by the government to produce action plans for widened recruitment and widened participation. The current action plan for the University of Borås covers the years 2009-2012. In 2010 the University of Borås appointed a committee to prepare a new action plan for widened recruitment and widened participation. This committee was complemented by an Advisory Board. Both the Committee and the Advisory Board have taken a proactive and strategic role in helping to build capacity across the university to widen participation. The Committee and the Advisory Board have been mentored and advised by Professor John Storan, University of East London, who has worked extensively in Sweden and is recognised as a leading expert in widening participation in the UK. In 2011 the Board commissioned an internal data report to broaden its understanding of the profile of students. The report will feed into the new action plan. The Student Union delegate in the Advisory Board, Frida Edberg, was employed to undertake field work on diversity among the students for the report and also explore how these matters were dealt with at the different schools of the university. This work was supervised by Annika Malm, coordinator of the Committee and the Advisory Board, and Rolf Appelkvist. Joint editing with contributions from the Board was a vital part of the process with the final version which has been edited by Rolf Appelkvist. The report covers the following issues: • Students geographical descent • Students ethnical origin/background • Student exchange with other countries • Students social background • Non-completions • Student with disabilities • Gender distributions within the university • Induction activities for new students • Results from the first course/courses • How is the work done at different schools and what can be done – recommendations GEOGRAPHICAL BACKGROUND Most of the students come from the Västra Götalands-region where Borås is situated (figure 1, p. 3). A substantial proportion of the students come from Göteborg, the largest city in the region. There has been a conception at the university that the students from Göteborg mostly come from the suburbs with lower socio-economic status. This seems to be contradicted by the findings (figure 2, p. 4). However the data only tells us from where the students come, not the socio-economic level of each student.   STUDENTS ETHNICAL BACKGROUND Twenty-one percent of the students at the University are either born abroad or have one or two parents with non-Swedish origin (figure 3, p. 5). This is in line with the corresponding proportion in the Swedish population. STUDENT EXCHANGE WITH OTHER COUNTRIES One important part of ethnical diversity is the amount of incoming exchange students and free-movers. One condition for this is that many Swedish students enough chooses to study abroad for a period. However the imbalance in favor of incoming students is quite large (figure 4, p. 6). This means that because of recent regulations from the government the amount of out-going students needs to be increased to make it possible to maintain a high proportion of incoming students. SOCIAL BACKGROUND – PARENTS´ EDUCATIONAL LEVEL There has been a widely shared conception at the University that the students’ socio-economic distribution has been similar to the distribution in the Swedish population. This is changing. Obviously the proportion of students of parents with lower educational background is decreasing while students with parents of higher educational background are increasing in proportion (figure 5, p. 7). Even though the University of Borås still reach a fairly good proportion of students from families with lower educational background, there seems to be a slight tendency that this proportion is getting lower than the national proportion. NON-COMPLETIONS No investigations on the reasons for non-completion have been made at the university as a whole. There are data on this at the national level which indicate gender differences and some schools at the university try to investigate in the matter. STUDENTS WITH FUNCTIONAL DISABILITIES The University works actively to support students with functional disabilities. Student Service at Library and Learning Resources is mainly responsible for this work. Their main task is to support students in order to make them continue and complete their studies. They are thereby especially working with widened participation. Higher Education institutions can get additional funding for pedagogical support to students with functional disabilities, which are confirmed by a medical certification. The number of students that applied for and got extra support is increasing while the number of students who do not apply is decreasing. However support to students with temporary functional disabilities is not covered by this support, each institution has to finance such support within its own budget. GENDER DISTRIBUTION WITHIN THE UNIVERSITY OF BORÅS There is a large imbalance in gender distribution within the university compared to the total Higher Education sector in Sweden. This is largely due to the mix of educational programmes offered at the university. The gender distribution of the specific educational programmes reflects the imbalances within the intended professions in the Swedish society. Gender imbalances are a complex issue at many levels but a Higher Education Institution still has to contribute to influence these in a direction toward less imbalances. In the report the situation at the dominant educational programmes at each school is described. At the School of Health, the School of Textile, the School of Education and Behavioural Science and the School of Library and Information Science female students are dominating while there is a better balance at the School of Business and IT and at the School of Engineering male students are dominating. All schools use students of both sexes in marketing their educational programmes. Small changes in a favoured direction can be noted but the imbalances are still very large. INTRODUCTION ACTIVITIES Before the students begin at the university they get written information about the university and 2011 they also got information about the services offered by Student Service. During the first three weeks of introduction this is supplemented by oral information at several occasions. The first two days at the university and all afternoons during these three weeks are filled with activities whose purpose is to make the students informed about the university, their school and their educational programme but also to further fellowship among the students and with the staff. These activities are managed by the student union. Most educational programmes offer a first course that not only give an introduction to the entire programme but also gives a fair picture of different academic activities that can be expected during the coming studies. Academic writing, study techniques are introduced in many of these courses. The retention rate during these first courses is fairly high except at programmes given as distance studies. CONCLUSIONS AND RECOMMENDATIONS The introductory activities should be considered further as there are students who find some of them not very interesting. A lot of students do not participate, partly because they are commuting, to a large extent from Göteborg. The activities could be broadened to meet the demands of different student groups, not only the traditional young single students. Also the university must continuously evaluate the information given during this period as there always are students not reached by it. Maybe the university and its schools should participate more in the introductory activities. Most students seems to be content with the introductory courses but more emphasis could be put on informing them about how to do when you fail with an assignment, with an exam etc. Maybe a mobile application could be built to make it easier for the newcomer to navigate in their studies. The university could consider following up all non-completions on the first course/courses. A closer co-operation between the schools and Student Service is recommended. The proportion of students from lower educated homes is fairly high at the university but a slight tendency to getting closer to the imbalance in recruiting such students that is common at the large universities can be seen. This needs to be considered continuously. There is a fairly good representation of students with other ethnical backgrounds at the university but this has to be kept up actively, e.g. by language support. Also the university needs to continue its efforts to convince Swedish students to study abroad in countries outside the European Higher Education area to give room for more incoming exchange students. The university could give more education to its staff on functional disabilities in order to prevent prejudice regarding these students´ capabilities. Student Service should keep on sending information in advance about their services offered. Also students with functional disabilities could be offered a possibility to meet with the staff at the centre in advance, even before they know if they have been accepted to their applied for programme or not, all to avoid queuing during the first weeks of the academic year. Alternatively resources of the coordinator for students with functional disabilities could be increased.

  • 4.
    Appelkvist, Rolf
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Oudhuis, Margareta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Nätverk för den goda arbetsorganisationen: Högskolan och den tredje uppgiften2002Inngår i: Den glokala utmaningen : samverkansmönster och näringslivsutveckling i Västsverige, Stockholm: Atlas förlag , 2002Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 5.
    Appelkvist, Rolf
    et al.
    Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Sigrén, Peter
    Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Mångfald i högskolan. En delstudie av Akademiskt introduktionsår vid Högskolan i Borås.2003Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 6. Brunell, Mats
    et al.
    Appelkvist, Rolf
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Digitalt PrototypLabb: Visualiseringslabb. Förstudie för genomförande2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Tidigare förstudier har visat att det finns ett behov av att skapa en mötesplats för forskare, utvecklare, innovatörer, konsumenter, finansiärer och övriga intressenter. Hypotesen har varit att denna mötesplats skulle ligga till grund för att ta fram fler och mer kvalitativa produkter och tjänster och ”träffa mer rätt” vad gäller design tidigt i utvecklingsprocessen. Vad är ett Digitalt Prototyplabb – Visualiseringslabb? Ett Prototyplabbet eller Visualiseringslabb är rent rumsligt och tekniskt ett rum med teknik för visualisering, kommunikation och simulering. Genom datorstöd kan olika processer för innovations- och produktutveckling. Genom teknikstödet skall bättre förståelse för olika problemställningar visas, kommuniceras om och simuleras. Labbet är en pusselbit i en ”mjuk” infrastruktur som omfattar processkunskap och innovationsmetodik i ett bredare perspektiv, detta belyses nedan. Med visualisering avses här att bildligt/grafiskt framställa idéer och begrepp för fortsatt bearbetning. Genom att bildligt/grafiskt konkretisera tankar och idéer tänkes tiden mellan aning och bearbetad idé och även artefakt/produkt, vare sig detta är en vara eller en tjänst, kunna kortas. Rollen för ett Digitalt Prototyplabb Det digitala prototyplabbet som denna rapport behandlar skall ses som en resurs i en process vars syfte är att ta fram Innovativa tjänster eller produkter. Det digitala prototyplabbet skall vara en mötesplats för de ovan nämna intressenterna där många skarpa hjärnor med olika perspektiv samarbetar i att ta fram en produkt eller tjänst med bra kvalité. Det som gör denna variant av labb/”think-tank” unik är att användarna har digitala hjälpmedel samt en vetenskaplig innovativ metod till hjälp. Det digitala prototyplabbet skall dessutom genom rätt utformad presentations- och kommunikationsteknik underlätta design och konstruktionsfasen. Dessa verktyg skall, tillsammans med den kunskap de personer som deltar i processen besitter, ge större förutsättning för att undvika fel och brister samt hitta fler innovativa användningsområden för den tänkta produkten. Det i sin tur bidrar till att produktutvecklingsprocessen tar kortare tid och därmed blir mer ekonomisk. Redan idag använder många företag denna typ av process för s.k. ”In-house” och ”In-the-box” framtagning av produkter samt förbättring/vidareutveckling av dessa produkter. Många gånger saknas dock de hjälpmedel som nämns ovan vilket kan vara en nackdel för produktutvecklingsprocessen. Potentialen för näringslivsutveckling I korthet är potentialen för det digitala prototyplabbet och dess process följande: • Förkorta produktutvecklingscykeln • Förbättra exempelvis tjänster och produkter för företag – ”In-the-Box” • Förbättra förmågan till innovation, exempelvis utgående från nya materials potential • Införa processtekniska lösningar inom flera områden exempelvis logistik och ”waste refinery” • I samverkan med lärosäten och institut kan nya tillämpningsområden såsom transportområdet utvecklas. Potential för utbildningsområdet Det digitala prototyplabbet kan användas för projekt i existerande utbildningar och som facilitet i planerade nya utbildningar. Institutionen för Data och Affärsvetenskap vid Högskolan i Borås arbetar för närvarande med att få tillstånd ett samarbete mellan lärosäten i Kina och USA och om denna satsning bär frukt ser IDA stora möjligheter att kunna använda ett realiserat prototyplabb. Vidare ser projektgruppen en möjlighet för InnovationLab, också det vid Högskolan i Borås att få en ytterligare förstärkning av deras utvecklingsprocess vad gäller IT-projekt i samband med forskning. Potential för forskningen Det digitala prototyplabbet kan användas som en resurs för forskning och aktionsforskning för att öka förståelsen i särskilt tvärvetenskaplig forskning såsom interaktion och användargränssnitt. Området som sådant anknyter forskningsmässigt till redan pågående verksamheter inom Högskolan i Borås inom industrirelaterade aktionsforskning. Projektgruppen har under förstudien knutit kontakter med flera aktörer som ställer sig bakom metod och teknikutvecklingssamarbete. Bland dessa kan nämnas: Högskolan i Borås, Uppsala Universitet, Militärhögskolan samt troligen även Mittuniversitet med norsk partner. Generellt saknas stöd för att skapa en god kommunikation och interaktion inom grupper av individer med olika kunskaper. Vidare finns det behov av att kunna visualisera och interagera mellan olika typer av information i rummet och eventuellt till ett annat geografiskt placerat digitalt prototyplabb. Tanken är att hålla teknikstöden så generella så att olika möjligheter för innovation kan utnyttja resurserna. Processtöd kan därutöver göras för vissa utvalda metoder. På så sätt kan också företagsinterna processgenomföranden möjliggöras i det digitala prototyplabbet. De digitala tekniker som bör användas för att uppnå dessa möjligheter bör vara att installera ett multi-touch interaktionsbord för avstämning av beroende mellan ex vis: mekanisk design och elektronik eller processteg – modellering av affärsverksamheten och teknikstöden för dessa. Vidare skulle s.k smartboards utgöra bra komplement till detta multi-touch interaktionbord. Genom att ytterligare utöka det digitala prototyplabbet med 3D Skanner och 3D printer skulle ett prototyplabb kunna bli en arena för att snabba på produktutvecklingsprocessen. Vidare menar projektgruppen att genom att använda ett IT-stöd för projekthantering – informationshantering, kan utvecklingsprocessen stödjas ytterligare. Detta blir särskilt användbart när de involverade individerna arbetar i olika delar av verksamheterna och om externa aktörer skall kopplas in. Här finns interna system hos Högskolan som kan användas för elev- och interna projekt. Om företag skall acceptera extern hantering av skarpa projekt kommer andra krav på plattformar och IT-lösning in i bilden. Ett annat område som skapar ytterligare möjligheter för användarna i prototyplabbet är nya material och metoder för produktutveckling och problemlösning. De befintliga materialhanteringssystemen stödjer inte de vertikala och horisontella materialperspektiven ett prototyplabb skulle behöva. Det skulle därför behöva utvecklas ett materialhanteringssystem som stödjer de krav som personer i processen kräver. Inom Textilhögskolan pågår nu en förstudie avseende uppbyggnad av ett textilt materialbibliotek. En dialog har även öppnats med potentiell extern aktör i syfte att kunna realisera ett förbättrat materialhanteringssystem med specifikt textilt innehåll. Detta projekt är fristående, men ändå relaterat till det digitala prototyplabbet. Projektgruppen menar att potentialen för ett framtida prototyplabb är stor då det kan hjälpa utveckling av processer, teknikstöd för innovation och produktutveckling. Det digitala prototyplabbet kommer vid en realisering att utgöra en viktig pusselbit i de insatser som nu görs inom ex vis Smart Textiles, HB Ingenjörshögskolan och inom Espiras olika verksamheter. Vi ser också att detta skapar ett kitt och syfte för många av aktörernas olika egna insatser. Affärsmodellen för det digitala prototyplabbet behöver vidareutvecklas så att man kan tillföra kunskap från flera aktörer – en incitamentsmodell - allt i syfte att nå bättre produkter än om enbart kunskap inom det egna företaget eller verksamheten medverkar. Projektgruppen har genom förstudien förankrat idéer hos en kritisk massa av samarbetspartners för en framtida realisering och utveckling av både teknik och metodik i prototyplabbet. Vidare bedömer projektgruppen att finns möjligheter att finna en kärna av intresserade företag för utnyttjande av det digitala prototyplabbet. Genom realisering och användande av lämplig process kan företag gärna i samverkan med andra företag och forskning öka innovationshöjden i produkter och tjänster på många områden. Projektgruppen kan tänka sig att en realiseringsfas inleds för att göra ett försök med ett digitalt prototyplabb. Denna initiala fas för ett framtida prototyplabb avser att detaljplanera en första version av labbet och förankra affärsmodell och finansiering av Labbet hos de identifierade aktörerna inom HB, Espira/Sjuhärad. Vidare behöver ett sådant arbete ytterligare förtydliga formerna för samverkan med identifierade FoU-partners i en konsortieform.

  • 7.
    Dovemark, Marianne
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Sörensson, Katarina
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Appelkvist, Rolf
    Den framtida lärarrollen: flexibel organisation och arbetsformer1999Rapport (Annet vitenskapelig)
1 - 7 of 7
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf